5 Nyheter - Välkommen till Reumatikertidningens arkiv

L E D A R E – N Y H E T E R
4
L E D A R E N Y H E T E R
REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001
Färdtjänsten diskriminerar barn
Familjer med funktionshindrade
barn har drabbats hårt
efter att färdtjänstlagen trädde
i kraft för snart fyra år sedan.
Det visar en rapport från
Vägverket.
Undersökningen visar att
flera kommuner vägrar barn
färdtjänst. De flesta av de
kommuner som beviljar gör det
bara om det finns ”särskilda”
eller ”synnerliga” skäl. När
färdtjänsten lydde under
socialtjänstlagen tog kommunerna
hänsyn till sociala faktorer,
möjlighet att umgås med
anhöriga och kunna delta i
aktiviteter. Barn kunde få
färdtjänst för att ta sig till
exempelvis ett daghem eller
Lagen mot diskriminering av
funktionshindrade i arbetslivet
ska för första gången prövas i
Arbetsdomstolen, AD. Orsaken
är att en hörselskadad man blev
nekad jobb som vaktmästare i
en av Svenska kyrkans församlingar
i Halland.
Församlingen uppgav att den
avgörande orsaken var att
mannen har en hörselskada.
Mannen anmälde församlingen
till Handikappombudsmannen,
Målet är att år 2004 ska ingen
behöva vänta mer än tre
månader på behandling. Det
framkom när socialminister
Lars Engqvist presenterade en
överenskommelse mellan
regeringen och Landstingsförbundet
om hur man ska få
bort köerna inom sjukvården.
Regeringen avsätter 3, 75
fritidshem som är anpassat till
barnets funktionshinder. Idag
är det vanligt att kommuner
hänvisar till föräldraansvaret i
föräldrabalken och därmed
förutsätter att föräldrar skjutsar
sitt barn. Om familjen saknar
bil så förväntas föräldrar åka
med allmänna kommunikationer.
Om det saknas allmänna
kommunikationer har barnet
ändå inte rätt till färdtjänst.
Rapporten heter Färdtjänst -
Utvärdering av ny lagstiftning
för färdtjänst och riksfärdtjänst.
Rapporten går att finna på
Vägverkets webbplats:
www.vv.se
(Nyhetsbyrån ikapp)
Lag mot diskriminering prövas i AD
HO, som nu har lämnat in en
stämningsansökan till AD.
Lagen mot diskriminering
av funktionshindrade i
arbetslivet, som trädde i kraft
1999, förbjuder att personer
med funktionshinder
diskrimineras i arbetslivet.
Lagen gäller när man söker
jobb, har arbete och om man
tvingas sluta.
Köerna ska bort inom sjukvården
(Nyhetsbyrån ikapp)
miljarder kronor under tre år
för att få bukt med köerna
inom vården. Landstingen ska
ansvara för att ta fram konkreta
planer på hur de kan minska
köerna. Regeringen betalar
sedan ut pengar efter
prestation.
(Nyhetsbyrån ikapp)

Livskvalitet kräver sorgearbete
Osäkerhet om vem man är och
vilken plats man har i livet.
Krossade drömmar om framtiden.
Det är motgångar som
kan drabba människor som blir
kroniskt sjuka.
– Om man inte får sörja blir
det svårt att bygga upp en ny
identitet, säger Margareta
Anshelm som vid Örebro
universitet forskat om
livskvalitet vid svåra kroniska
sjukdomar och skador.
Margareta Anshelm har
intervjuat 31 personer som har
kroniska sjukdomar. Samtliga
är beroende av personlig
assistans.
– När jag gjorde intervjuerna
så vällde förlusterna fram.
Det kändes som att de inte
hade fått prata om sin livssituation,
sin sorg.
Margareta återkommer flera
gånger till hur viktigt det är
att sörja.
– Sorg är friskt. För att
kunna ha livskvalitet måste
man gå igenom en sorgeperiod.
Men om man inte bearbetar
sina förluster kan det övergå
till depression. Man kan fastna
i sin sorg, bli bitter.
Anhöriga är inte alltid bäst
på att stötta eftersom de har sin
egen sorg att hantera, därför
måste vården ta ett större
ansvar, menar Margareta.
– Sjukvårdspersonal har den
unika möjligheten att vara den
som ingjuter patienter livsmod,
hopp och framtidstro. Men att
hantera andra människors sorg
har fått för lite plats i vårdut-
bildningar. Det är också viktigt
att personliga assistenter
genomgår en utbildning.
Även vänner och bekanta
blir osäkra inför skador och
sjukdomar. De flesta av dem
som Margareta intervjuat
berättar om att det sociala
nätverket krymper när man
drabbas av en långvarig
sjukdom.
– En man som jag
intervjuade berättade att han
förlorat hela sin kompiskrets på
grund av att han inte kunnat ta
sig ut som tidigare. Män
brukar gå på fotboll, ta en öl
och liknande. Att då komma
med rullstol blir genast
problematiskt, det kräver
planering.
Många av de intervjuade är
frustrerade över att vara
beroende av andra, vissa tycker
att de förlorat sitt privatliv
genom att ständigt vara omgiven
av personliga assistenter.
Andra tycker att de har
förlorat sin värdighet, att de
blir kränkta och inte räknade
som en fullvärdig människa.
En intervjuperson säger:
– De bollar med mig på nåt
sätt som om jag vore helt
oförmögen att fatta egna
beslut. Respekteras inte mitt
självbestämmande då krymper
jag. Då tycker jag att jag inte
är värd nånting och ja, jag
krymper.
– Det blir svårt när andra
människor talar om vad man
behöver, berättarMargareta
Anshelm vidare.
Dålig granskning av förtidspensioner
Bland förtidspensionerade finns
både de som kan börja arbeta
igen och de som arbetar mer än
vad reglerna tillåter, visar en
rapport av Riksdagens revisorer.
Försäkringskassorna har
möjlighet att göra
efterkontroller om de får
signaler som tyder på att
förtidspensioner felaktigt
betalas ut. Problemet är att
regelverket kring förtidspensioner
begränsar försäkringskassornas
möjlighet att
upptäcka och bevisa fusk, slår
– Alla utom en som jag
intervjuat har pratat om hur
jobbigt det är när sjukvårdspersonal
tror sig veta bättre.
Oro och irritation går ofta
ut över närmast anhöriga. Att
kämpa för att behålla sin roll i
familjen kan skapa konflikter
när övriga familjemedlemmar
tagit över uppgifter som
personen har svårt att släppa
kontrollen över.
– De kan också känna skuld
inför partners och anhöriga, att
de är orsak till att den andra
människans liv blivit låst och
bundet.
Trots att sjukdomen medför
många problem i livet uttrycker
många av intervjupersonerna
att de upplever god livskvalitet
och säger att de har mycket att
leva för.
– Jag upptäckte att de som
kunde omvärdera sitt liv, att
leva utifrån det som är möjligt,
upplevde livskvalitet. Många
värderar sitt liv som värdefullare
efter sjukdomen eller
skadan. En del upplever att de
lever mer i nuet, att varje stund
är mer intensiv, säger
Margareta Anshelm.
(Nyhetsbyrån ikapp)
FAKTA
Av de 31 intervjuade personerna är
19 kvinnor, 12 män. Medelåldern för
kvinnorna är 51 år med en spridning
mellan 37 och 60 år. För männen är
medelåldern 50 år med en spridning
mellan 29 och 58 år.
rapporten fast. Dessutom är
kassornas efterkontroller inte
effektiva, de görs slentrianmässigt
och består i många fall
endast av telefonsamtal.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Här kommer recept på två mycket
goda kakor. Receptet i förra numret
visade sig inte vara så gott.
Margaretas nötkaka
2 ägg och
3 dl strösocker vispas vitt
och pösigt
100 g smält avsvalnat SMÖR
tillsättes
100 g malda hasselnötskärnor
blandas med
2 dl extra fint vetemjöl
+ en halv tsk bakpulver
Rör ned blandningen i
äggvispet växelvis med
1 dl mjölk
Gräddas minst 1 timme i
ca 175 grader i en smord
och bröad stor form.
Glasyr
2 dl florsocker,
halv dl kakao (siktad) mjölk
till en lagom, ganska tjock glasyr
Bred glasyren över den heta kakan
Margaretas Daimkaka
2 ägg röres (obs ej vispas) med
2,5 dl strösocker
75 g smält smör och
2,5 dl extra fint vetemjöl tillsättes
Häll smeten i en smord och bröad
vid pajform. Strö över 1 påse
Daimkulor (100 g) och råsocker
Gräddas i 175 grader
ca 30 minuter
Ät och njut
REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001 5

Ingen årlig avgift för att få åka
färdtjänst
Den som har färdtjänst ska inte
behöva betala en årlig grundavgift
till kommunen. Flera
kommuner i landet har beslutat
införa en administrativ avgift
för varje färdtjänst-tillstånd.
Länsrätten i Vänersborg
konstaterar i en dom att detta
bryter mot likställighetsprincipen
i kommunallagen, det
vill säga principen att alla
invånare i en kommun ska
N Y H E T E R N Y H E T E R
Sjukvården
informerar dåligt
Bättre information om vilken
vård patienten kommer att få,
vad som händer efter behandlingen
och vem som bär
ansvaret.
Det är huvudkraven från
patienter i Västra Götaland,
visar den mest omfattande
undersökningen av tillgängligheten
inom vården som
gjorts i Västra Götaland.
Sjukvården beskrivs som ett
slutet system som är svårt att få
överblick över, skriver
Göteborgs-Posten. De flesta
patienter efterlyser begriplig
information om den vård som
väntar. De kräver att telefontider
slopas och att information
om hjälpmedel ges direkt vid
vårdtillfället.
Vägbulor en pina
för färdtjänstresenärer
Vägbulorna i Göteborg är en
pina för många färdtjänstresenärer.
En del måste ta
medicin för att dämpa
smärtorna efter en guppig resa,
skriver Göteborgs-Posten.
Bilens gungningar gör att
benen börjar skaka vilket kan
leda till spänningar, migrän,
illamående och inkontinens.
Uppgifterna bygger på
intervjuer som Färdtjänsten
gjort med 30 resenärer.
6
(Nyhetsbyrån ikapp)
REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001
behandlas lika.
Människor som åker
färdtjänst ska lika lite som de
som åker kollektivt betala
någon grundavgift för detta,
utöver själva färdtaxan. Länsrätten
anser att en årlig
grundavgift även strider med
grundtanken i färdtjänstlagen,
att färdtjänsten är en del av
kollektivtrafiken.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Väntetiderna är ett mycket
stort problem för patienterna
som också framhåller att de vill
bemötas med respekt.
Studien omfattar djupintervjuer
och samtal med 569
personer, varav 359 är patienter
eller anhöriga. Övriga är forskare,
politiker, tjänstemän,
elever på vårdgymnasium samt
vårdpersonal.
De flesta tjänstemän i
undersökningen anser att
politiker fattar beslut utan att
se till konsekvenserna. Ett
exempel är de kostnadsfria
besöken i barnsjukvården som
lett till köer och sämre
tillgänglighet för alla.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Ökat stöd för elever med
funktionshinder
Regeringen vill höja stödet till
studenter med funktionshinder
med fyra miljoner kronor. Det
framgår av ett lagförslag som
presenterades i förra veckan.
Stockholms universitet har
ett nationellt uppdrag att
fördela pengar för insatser åt
funktionshindrade studenter
vid samtliga högskolor och
universitet. Anslaget för i år är
En färsk rapport visar att
många människor med funktionshinder
nekas eller har
svårt att få teckna privatförsäkringar.
Det anser handikapprörelsen
är diskriminerande.
– Det är lättare för en storrökande
55-åring som dricker
och stressar att få personförsäkring
än vad det är för en
diabetiker med en sund livsstil,
säger Berndt Nilsson,
ordförande i Handikappförbundens
samarbetsorgan.
– Det bästa vore att den
allmänna socialförsäkring blir
så bra att inga privata olycksfalls-
eller livförsäkringar behövs,
tycker Berndt Nilsson.
Utredningen Funktionshinder-försäkringshinder
är
gjord av Konsumenternas
försäkringsbyrå. Av utredningen
framgår att 87 procent av de
handikappförbund som svarat
på enkäten upplever att deras
medlemmar har problem med
personförsäkringar.
Antingen nekas personer
med funktionshinder att teckna
försäkringen eller så blir
premien betydligt högre. En
funktionshindrad person kan få
betala upp till 300 procent
dyrare premie.
– Det går att plocka fram
hur många fall som helst där
funktionshindrade personer
16, 9 miljoner kronor.
Regeringen vill höja anslaget
med fyra miljoner från och med
2003.
Regeringen vill också ge
Örebro universitet en miljon
kronor nästa år för att göra det
möjligt för döva och
hörselskadade elever att studera
vid universitetet.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Dåligt försäkringsskydd
för funktionshindrade
eller föräldrar till barn med
funktionshinder har behandlats
på ett märkligt vis, säger
Susanne Fagerberg, utredare på
Konsumenternas Försäkringsbyrå.
Hon påpekar att
försäkringsbolagen bedriver
affärsdrivande verksamhet, och
att det inte är en rättighet att
få teckna en försäkring.
– Men det betyder inte att
du som funktionshindrad ska
acceptera att bli behandlad hur
som helst, säger Susanne
Fagerberg.
Hon anser att det är rimligt
att försäkringsbolagen ger en
motivering när någon nekas
försäkring.
– Jag tror försäkringsbolagen
har svårt att få fram
medicinskt underlag som
räcker till grund för att neka
försäkringar i den omfattning
som sker.
Ett sätt att stärka konsumenternas
ställning gentemot
försäkringsbolagen vore att
lagstiftningsvägen kräva att
bolaget förklarar eller har
rimliga skäl för sitt beslut.
Redan 1993 presenterade
justitiedepartementet förslag
på hur försäkringsavtalslagen
kan förändras.
– Jag undrar varför det inte
händer något, säger Susanne
Fagerberg.
(Nyhetsbyrån ikapp)

Press på läkarnas förskrivning
av mediciner
Regeringen vill att läkarna ska
skriva ut billigare mediciner.
Vilka läkemedel som ska
skattesubventioneras kommer
att prövas i en särskild nämnd.
Trots motstånd både från
läkare och handikapprörelsen
vill regeringen att ett läkemedel
på recept ska kunna
ersättas vid apoteksdisken av
en billigare variant som innehåller
samma aktiva beståndsdelar.
Syftet är att få ner samhällets
kostnader för läkemedel,
som har fördubblats de
senaste tio åren.
Regeringen har lämnat
förslaget om en ny läkemedelsförmån
till lagrådet för granskning.
Där framgår att människor
inte ska behöva betala mer för
sin medicin i framtiden, inga
receptavgifter ska införas och
insulinet kommer att fortsätta
vara kostnadsfritt.
– När högkostnadstaket för
läkemedel höjdes till 1800
kronor för några år sedan så var
det en prispress mot
patienterna, men det har inte
Cirka 600 miljoner kronor
årligen betalas årligen ut i
bostadsanpassningsbidrag. Men
det finns inte någon kontroll
om anpassningarna verkligen
förbättrar livssituationen för
funktionshindrade.
Nu ska en vetenskaplig
metod för utvärdering tas fram.
Drygt 100 personer ingår i
en studie gjord i Kristianstad.
De har fått besök av arbetsterapeuten
före och efter att
bostadsanpassningen är gjord.
Frågorna de fått har syftat
till att ge svar på hur
boendemiljön fungerar.
Analysarbetet är färdigt i vår.
Men delar av studien har
nyligen presenterats.
– Tendensen är att äldre
låter bli att använda sig av de
delar av bostaden som inte
fungerat på ett bra sätt.
Människor behöver de
mediciner som de har, säger
socialminister Lars Engqvist.
Läkarna behöver bli mer
kostnadsmedvetna, anser
socialministern. Därför ska alla
utskrivna recept kunna spåras
till läkarnas arbetsplatser.
Förslaget är ett första steg mot
att öka kontrollen av läkarnas
förskrivning av läkemedel.
En särskild läkemedelsförmånsnämnd
inrättas, som
ska bedöma vilka nya läkemedel
som kan subventioneras.
Nämnden ska bestå av representanter
från landstingen,
staten samt pensionärs- och
patientorganisationer. En
oberoende ordförande i
nämnden har en utslagsgivande
röst i alla beslut som tas.
I framtiden måste ett
läkemedel tillföra någonting
nytt; ha färre biverkningar,
bättre verkan eller billigare
pris, för att få ingå i läkemedelsförmånen.
Nämnden ska också kunna
besluta att vissa preparat kan
fungerar, berättar Agneta
Fänge, doktorand vid Lunds
universitet och ledare för
projektet i Kristianstad.
– Detta leder till att de till
exempel inte går ut så ofta som
de borde, vilket gör att försämringsförloppet
går snabbare
än nödvändigt.
Yngre funktionshindrade tar
hjälp av andra när den fysiska
miljön brister.
– Det kan leda till ett ökat
beroende av andra och att man
inte ställer krav på en mer
tillgänglig miljö, tror Agneta
Fänge.
Studien i Kristianstad är den
första i sitt slag gjord i landet.
Enligt Agneta Fänge är målet
att få en bred kunskap om hur
tillgänglighetsproblemen ser ut
och därigenom kunna ge råd i
ingå i läkemedelsförmånen för
speciella diagnoser. Till
exempel skulle Xenical kunna
vara ett subventionerat
läkemedel för vissa grupper.
De nya systemet föreslås gälla
från 1 juli 2002.
En ny utredning ska arbeta
vidare för att få fram en modell
där förskrivningen av
läkemedel kan kontrolleras
utan att den enskilda
människans integritet kränks.
(Nyhetsbyrån ikapp)
FAKTA
Billigare varianter, så kallade
generiska substitut, finns bara för en
mindre del av alla orginalläkemedel.
Generiska läkemedel kan tas fram
när patenttiden för
orginalläkemedlet har gått ut.
Läkemedelsverket beslutar vilka
läkemedel som kan ersättas av
billigare alternativ. Läkarna har
möjlighet att kryssa i på receptet om
ett orginalläkemedel absolut inte får
bytas ut.
Många bostadsanpassningar onödiga
byggprocessen.
– Vi som arbetar med de här
frågorna måste ta ansvar för att
få fram fakta över hur det ser ut
i bostäderna och vilka olika
individers och gruppers behov
är, säger Agneta Fänge.
De flesta bostadsanpassningar
är enkla, som att plocka
bort trösklar eller att sätta in
handtag.
– I nyproducerade bostäder
borde det därför sitta duschhandtag
från början.
Att sätta in de efteråt är tio
gånger så dyrt. Många bostadsanpassningar
som görs är därför
onödiga. Bidraget går aldrig
att ta bort, men det går att
reducera kostnaderna, säger
Agneta Fänge.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Marks axplock
om förr
Följande axplock kommer från en
bok av Mark Levengood och Unni
Lindell där de har sammanställt
intervjuer med barn mellan 5 och
10 år.
Förr i tiden var folk uppdelade i
raser - de fina och de ofina. De
fina var rika och hade råd med
schampo och hårgele, medan de
ofinare fick nöja sig
med loppor och löss.
Christian, 6 år
Förr i tiden var de inte så
bortskämda. De hade inga lekar
eller soffkuddar eller mariekex.
Istället hade de mera gråa saker
som inte var farliga för
naturen.
Håkan, 6 år
Jag tror folk var lyckligare förr i
tiden. I alla fall såg det ut så. Idag
blir barnen tvingade att skratta och
se glada ut.
Mattias, 6 år
Förr i tiden var tandläkaren en
farlig person. Han använde
järnstänger och drog ut tänder
överallt. Till och med visdomständerna
drog han ut. Därför visste
folk inte så mycket på den tiden.
Dag Emil, 7 år
När man gifte sig förr i tiden, var
det för att staten sa det och
prästerna tyckte att det var bäst.
Idag kan man slå sig ihop med den
ena sambon efter den andra utan
att staten vare sig säger mu eller
bä.
Tove, 7 år
Förr i tiden fick pappan inte lov att
föda barn. De tyckte att det var
omusikaliskt. Men idag är det
vanligt att mamman och pappan
föder barnet
tillsammans.
Kathrine, 6 år
REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001 7

Hjälpmedel för
funktionshindrade utreds
Regeringen har beslutat att
utreda hur behovet av hjälpmedel
ser ut inom förskolan
och skolan, vilka förändringar
den nya tekniken för med sig
och hur avgiftssystemet ska se
ut.
Ensamutredare blir Catherine
Persson, socialdemokratisk
riksdagsledamot från Trelleborg.
Hon kommer bland
N Y H E T E R N Y H E T E R
Andelen sysselsatta personer
med funktionsnedsättning har
ökat från 55 procent år 1996
till 67 procent 2000. Det
framgår av regeringens budgetproposition.
Andelen anställda inom
Samhall som gick över till en
anställning på öppna marknaden
har ökat från 3, 9
procent 1999 till 4, 9 procent
8
REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001
annat se efter om det finns
behov av att införa regler som
skyddar mot höga avgifter för
personer som har behov av
hjälpmedel. En analys av
situationen och föreslag till
eventuella förändringar ska
redovisas senast den 10 januari
2003.
Översyn av
arbetshandikappade
Fler förtidspensionärer
Antalet förtidspensionärer
fortsätter att öka och regeringen
bedömer möjligheterna som
små att påverka utvecklingen.
Det skriver regeringen i budgetpropositionen.
För år 2002 avsätter
regeringen 47,8 miljarder
kronor för att betala kostnaderna
för förtidspensionerna.
Cirka 450 000 personer har
förtidspension idag.
Enligt regeringens
Regeringen vill utreda
försäkringskassans problem
Regeringen är inte nöjd med
försäkringskassornas arbete.
Bland annat anses handläggningstiderna
för långa. Därför
kommer regeringen att ge
Riksförsäkringsverket i upp-
(Nyhetsbyrån ikapp)
2000. Det uppsatta målet är 5
procent.
Regeringen skriver dock att
oberoende av konjunkturläge
har arbetshandikappade svårt
att få arbete och planerar därför
att göra en samlad översyn av
hur arbetshandikappades
ställning på arbetsmarknaden
ska stärkas i framtiden.
(Nyhetsbyrån ikapp)
beräkningar kommer cirka 485
000 personer uppbära
förtidspension i slutet av 2003.
Regeringen har också gett
Riksförsäkringsverket i uppdrag
att informera om möjligheterna
till vilande förtidspension.
Avsevärt färre förtidspensionärer
än vad regeringen
räknat med har nämligen
utnyttjat denna möjlighet.
(Nyhetsbyrån ikapp)
drag att utreda omfattningen
av problemen och hur de ska
kunna lösas. Det framgår av
regeringens budgetproposition.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Generell lag mot
diskriminering övervägs
Regeringen räknar med att
inom kort ge Diskrimineringsutredningen
i uppdrag att
studera möjligheten till en
generell lagstiftning mot
diskriminering.
Fler får handikappersättning
Regeringen spår en svag
ökning av kostnaden för
handikappersättningen under
de kommande tre åren. Regeringen
skriver i budgetpropositionen
att ökningen dels
beror åldersutvecklingen dels
på att allt fler får den högsta
Förnyelsearbete om rehabilitering
Regeringen vill i början av
nästa år inleda ett förnyelsearbete
för rehabilitering av
långstidssjukskrivna, enligt
regeringens budgetproposition.
Det handlar om att förhindra
att människor passiviseras, att
den sjukskrivne får möjlighet
att komma tillbaks in i
arbetslivet.
Förnyelsearbetet går ut på
Varning för Remicade
Patienter med reumatoid artrit
eller Crohns sjukdom bör inte
få Remicade (infliximab) om de
samtidigt har hjärtsvikt. Det
säger Läkemedelsverket efter
att sju patienter avlidit i en
studie.
Det är preliminära data från
en fas 2-studie i USA där man
provar om Remicade även har
en positiv effekt vid hjärtsvikt.
Men så här långt tycks effekten
vara den omvända. Av 101
patienter som behandlades med
Remicade avled sju, medan
ingen av kontrollgruppens 49
patienter avled.
Därför bör inga patienter,
där behandlande läkare överväger
Remicade, få läkemedlet.
Lagstiftningen ska omfatta
alla eller de flesta samhällsområden
och diskrimineringsgrunder.
Det framgår av
regeringens budgetproposition.
(Nyhetsbyrån ikapp)
nivån i handikappersättningen.
Från år 2002 till 2004
väntas kostnaderna för
handikappersättningen öka
med 76 miljoner kronor. År
2000 hade 53 369 personer
handikappersättning.
(Nyhetsbyrån ikapp)
att utveckla försäkringskassans
arbetsmetoder. Kassan bör
bland annat följa upp varje
sjukfall. Meningen är att
arbetsgivaren ska lämna förslag
till åtgärder på arbetsplatsen.
Sanktionsmöjligeter bör,
enligt regeringen, införas mot
passiva arbetsgivare.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Bland patienter som redan får
Remicade bör hjärtstatus
utredas.
Vidare behandling med
Remicade ska avslutas om
patienters hjärtsvikt har
försämrats. För patienter med
stabil hjärtsvikt bör läkare
överväga att sätta ut läkemedlet,
särskilt om patientens
sjukdom inte svarar bra på
behandlingen. Om behandling
med Remicade fortsätts ska
hjärtstatus följas noggrant,
skriver Läkemedelsverket.
Enbrel, som är ett annat
läkemedel i samma grupp som
Remicade, TNF-alfa-hämmare,
berörs inte av varningen från
Läkemedelsverket.

Sexhjälpmedel och funktionshinder
Öka medvetenheten kring
funktionshindrades behov av
sexhjälpmedel. Det föreslår
vänsterpartisterna Charlotta L
Bjälkebring och Tasso Stafilidis
i en motion.
De anser att sjukvårdens
hjälpmedelscentraler bör få
stöd att bättre arbeta med och
anpassa sexhjälpmedel för
personer med funktionshinder.
C vill ha hjälpmedelsgaranti
Funktionshindrade kan få vänta
länge innan de får hjälpmedel,
detsamma gäller att få hjälpmedel
reparerade. I en
kommittémotion föreslår
centerpartiet att regeringen
Låt kassan köpa
rehabilitering utomlands
Ge försäkringskassan möjlighet
att upphandla rehabiliteringstjänster
av andra vårdgivare än
det egna landstinget, av privata
företag eller utomlands om det
behövs.
Det föreslår moderaterna i
Lönebidraget för lågt
Lönebidraget är alldeles för
lågt, hävdar miljöpartisterna
Kerstin-Maria Stalin och
Barbro Feltzing i en motion.
Lönenivån på max 80 procent
Om man skambelägger och
fördömer funktionshindrades
njutning så leder det till
sexuell frustration och
olyckliga människor, enligt
motionärerna som också vill att
vårdpersonal utbildas i att
hantera frågor kring sex och
funktionshinder.
(Nyhetsbyrån ikapp)
inför en hjälpmedelsgaranti
som talar om vad som gäller för
väntetider, utprovning och
reparationer.
(Nyhetsbyrån ikapp)
en kommittémotion. I dag kan
en del få vänta i åtskilliga
månader på behandling, vilket
försvårar en återgång till
arbetet, enligt motionen.
(Nyhetsbyrån ikapp)
av 13 700 kronor har legat fast
sedan 1992, skriver
motionärerna och föreslår att
nivån höjs.
Rätten till en andra bedömning
Rätten till en andra bedömning
bör utökas för patienter, skriver
folkpartiet i en partimotion.
I dag gäller rätten till en
andra bedömning för patienter
med en livshotande eller
(Nyhetsbyrån ikapp)
särskilt allvarligt skada eller
sjukdom. Det kan vara rimligt
att även ytterligare diagnoser
ska täckas av lagstiftningen,
resonerar folkpartiet.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Översyn av bilstöd
efterfrågas
Ersättningen för bilstöd har
inte följt kostnadsutvecklingen.
Därför behövs en
översyn av bilstödet, menar
socialdemokraterna Göte
Wahlström och Christina
Nenes i en motion.
Ett annat problem, enligt
motionärerna, är att försäkringskassan
inte ersätter de
reparationer som behövs av det
som anpassats på bilen, det kan
gälla dörröppnare, ramper,
etcetera.
(Nyhetsbyrån ikapp)
Tillgänglighetsguide
efterfrågas
En tillgänglighetsguide som
ger vägledning om allt ifrån
offentliga lokaler till tidningar
som ges ut på kassett.
Det föreslår folkpartisten
Karl-Göran Biörsmark i en
motion. Han påtalar att det i
Norge finns utmärkta guider
som beskriver alla landets
restauranger och hotell utifrån
funktionshindrades perspektiv.
Han vill att Handikappombudsmannen
tar initiativ till en
guide i Sverige.
(Nyhetsbyrån ikapp)
REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001 9