Socialarbetares förhållningssätt till BBIC - "Det finns ... - FoU Nordväst

Inledning
I det sociala arbetets kunskapsutveckling de senaste åren har strukturerade och
systematiserade manualer/modeller fått en allt större plats. Introduktionen av begrepp som
”kunskapsbaserat” eller ”evidensbaserat” socialt arbete har fått större och större betydelse
och indikerar att det sociala arbetets praktik på ett tydligare sätt standardiserats och
teorianknutits än tidigare.
Det finns flera syften bakom denna utveckling. Ett av de viktigaste har varit att utarbeta
bättre underlag för att fatta beslut vid olika interventioner och insatser från socialtjänstens
sida. Det har också funnits en strävan efter att få bättre kunskap om utfall och resultat av
socialtjänstens åtgärder och insatser. Vikten av en bättre kunskapsutveckling inom
socialtjänsten markerades starkt bl.a. i SOU 2008:18. De direktiv som angavs för
utredningsarbetet (Socialdepartementet dir. 2007:91) tog utgångspunkt i att ”kunskap om
sociala insatsers resultat och om vad som ger god kvalitet och avsedd effekt är en
förutsättning för en väl fungerande socialtjänst” (SOU 2008:18, s. 3). Idag används en rad
olika systematiserade och standardiserade utredningsmodeller inom svensk socialtjänst.
Den kanske mest använda inom socialtjänstens barn- och familjeomsorg är BBIC (Barns
Behov i Centrum). BBIC-konceptet kan beskrivas som ett flexibelt utredningsverktyg med
relativt stor frihet för hur det skall/kan användas i praktisk handling. BBIC används idag i de
flesta svenska kommuner inom det kanske svåraste arbetsområdet i svensk socialvård, den
sociala barnavården.
Det finns två tungt vägande skäl till att göra en studie av det praktiska användandet av BBICkonceptet.
Det är för det första ett relativt nytt inslag i det svenska sociala arbetets vardag
och det är relativt tunnsått med forskning om socialarbetare/handläggares synpunkter på
och förhållningssätt till arbetet med BBIC-manualen. Utfallet av en teori, en metod eller en
strukturerad utredningsmanual är beroende av hur de operationaliseras i praktisk verklighet
och det är därför angeläget att granska och undersöka hur den enskilde socialsekreteraren
tänker när det gäller användandet av de samma.
Dessutom skall BBIC-konceptet inte bara vara till hjälp i utrednings- och behandlingsarbete,
utan det skall också bidra till verksamhetsutveckling av den sociala barnavården. Det är
dessutom konstruerat med tanke på att kunna användas för forskning. I det sista
sammanhanget är det viktigt att veta någonting om den noggrannhet som socialarbetare och
handläggare lägger i arbetet med konceptet och om det finns en samstämmighet kring hur
det skall användas i praktiken.
Studien och studiens syfte initierades av dåvarande ledaren för FoU-Nordväst, Ann Boklund
Palm och förankrades i FoU-rådet (FoU-Nordväst) under september 2009.
9