Socialarbetares förhållningssätt till BBIC - "Det finns ... - FoU Nordväst

Kunskapsläge och teoretiska perspektiv
Tidigare studier av BBIC-manualen
En stor del av de studier som gjorts av BBIC har implementering och utvecklingsarbete som
huvudtema (Rasmusson 2004; 2006, Wolf-Sandahl 2010, Enell 2008 och 2009, Ångman
2009). Flera har gjorts inom lokala FoU-miljöer.
I England skedde utvecklingsarbetet av LACS i ett samarbete mellan det engelska
hälsodepartementet, praktiker och forskare från olika universitet. Några av de utvärderingar
som utförts har gjorts av forskare som själv varit med och utvecklat LACS och det
vetenskapliga värdet är därför inte helt tillförlitligt. Dock finns några intressanta iakttagelser
som har relevans för föreliggande studie. Ward (2002) identifierar exempelvis några av de
problem som uppstod vid implementeringen av LACS. Dels handlade det om organisatoriska
problem, dels om attitydproblem från personalens sida, men också om rent ideologiska
svårigheter. Ett exempel hon tar upp är att de olika formulären som ingår i LACS inte blev
använda på det sätt som var avsett eller förväntat. Socialarbetarna hade ett pragmatiskt
synsätt på formulären och använde dessa efter hur de själva tyckte var lämpligt. Mycket av
den information som socialarbetarna hade om de familjer de utredde blev inte
dokumenterat skriftligt, fast det kunde handla om centrala uppgifter, nödvändiga för
utredningen. Ward (ibid.) hävdar att motivationen för att använda LACS måste komma från
socialarbetarna själva och att de utifrån det vardagliga utredningsarbetet både måste förstå
meningen och nyttan av utredningsformulären.
Cleaver et al. (2004) genomförde mellan 2000 och 2002 en stor utvärdering av AF
(Framework for Assessments of Children in Need and their Families), som är en
vidareutveckling av LACS. Undersökningen omfattade 2248 ansökningar och/eller
anmälningar, samt 866 enkäter till chefer, socialarbetare och samarbetspartners. I
undersökningen framhävs de organisatoriska förutsättningarna och de hinder som finns för
en lyckad implementering. Det handlar om svåra arbetsvillkor (exempelvis hög
ärendebelastning) för socialarbetarna och om svårigheter för organisationerna att behålla
kompetent personal. Bristande tekniskt stöd och lite tid för reflektion och vidareutbildning
var andra försvårande faktorer i implementeringsarbetet.
Samtidigt uppfattade många att det fanns stora fördelar med AF. Utredningarna fick en
tydligare fokus och många upplevde att de fick bättre relationer med de familjer de utredde
(Ibid.). Cheferna var mer positivt inställda än vad socialarbetarna var. Cirka en tredjedel av
handläggarna var av den uppfattningen att de olika utredningsformulären snarare var ett
hinder än en hjälp i arbetet med familjerna och att de mer hade karaktären av
kontrollerande verktyg än av hjälpskapande åtgärder. En intressant iakttagelse var att de av
handläggarna som var mest ovana med utredningsformulären också var de som använde
dessa mest byråkratiskt. I dag har LACS och AF sammanfogats till ICS (Integrated Children’s
System).
2006 kom socialstyrelsen med sin grundbok om BBIC som ger grundliga anvisningar i hur
BBIC bör användas. Grundboken används i socialstyrelsens utbildningsinsatser. Den ger en
19