Socialarbetares förhållningssätt till BBIC - "Det finns ... - FoU Nordväst

Den (genom BBIC-formulärens) insamlade informationen skall sedan bedömas utifrån sex
olika aspekter som räknas som centrala för att uppfylla barns behov. Det handlar om
känslomässig tillgänglighet från föräldrar och omsorgsgivare, stimulans, vägledning och
gränssättning. Men också barns behov av en fysisk trygg omgivning beaktas samtidigt som
stabiliteten i barnens relationer till föräldrarna skall bedömas. Samtidigt granskas barnens
sociala omgivning vilket innebär både familje- och miljöfaktorer, familjenätverk, bakgrund,
historia och aktuell situation. Vilka ekonomiska förhållanden bor barnen under? Arbetar eller
studerar föräldrar eller vårdnadshavare? Hur ser boendet ut? Hur väl är familjen integrerad i
sin sociala omgivning och hur används lokalsamhällets resurser?
Det praktiska användandet
Socialarbetarnas uppfattningar om hur BBIC skall användas, vad socialarbetaren menar med
ett professionellt förhållningssätt och hur man lyckas etablera en kontakt med klienterna har
stor betydelse för utfallet av en utredning. Socialstyrelsen är tillsynes mycket tydlig när det
gäller hur BBIC är tänkt användas:
”Formulären ska inte användas som ett intervjuformulär utan som ett
hjälpmedel för att dokumentera, strukturera och analysera information. Man
bör diskutera de ämnen som berörs i stället för att följa ett strikt mönster av
fråga och svar. All information i formulären är sällan relevant i ett enskilt
ärende. Särskilt i barnavårdsutredningar är det viktigt att tänka på att bara
använda det som passar och att utesluta det som inte behövs. Annars finns risk
att man ”överutreder” och att utredningen blir för omfattande.”
(Socialstyrelsen 2006, s 45).
Användningen av BBIC skall vidare präglas av flexibilitet. Så här heter det exempelvis om
utredningsformuläret.
” Utredningsformuläret i BBIC går att använda i alla typer av ärenden oavsett
om det är en ansökan eller en anmälan, om det gäller ett barn eller en ung
person, om det avser den unges eget riskfyllda beteende eller brister i
hemmiljön, eller om det är ett ärende med mycket eller lite information. Det
innebär att varje enskild utredning måste anpassas till det aktuella ärendet.”
(ibid. s 62).
I grundboken beskrivs också hur BBIC är avsedd att vara en del av en ”utvecklingsstödjande
process” (ibid. s 25) genom att socialsekreteraren:
”bidrar till förändring genom att ställa frågor, lyssna till familjemedlemmarna,
ta deras problem eller oro på allvar, ge information och råd” (ibid. s 25).
Detta indikerar att Socialstyrelsen anser att BBIC också är en del av ett processtöd under
utredningsarbetet, särskild när det gäller de fall där insatser har satts in innan en utredning
är genomförd.
13