Socialarbetares förhållningssätt till BBIC - "Det finns ... - FoU Nordväst

Bakgrund
Vad är BBIC?
Utvecklingen av BBIC som ett arbetsverktyg för den sociala barnavården startade i mitten av
1990-talet då Socialstyrelsen med inspiration från England, började försöka använda utvalda
delar från det så kallade LACS-systemet eller “Looking After Children” (Parker et al. 1991) för
uppföljning av barn som var placerade i familjehem. Samtidigt med LACS utvecklades också
en ny modell i England för utredningar av barn; Framework for Assessments of Children in
Need and their Families, AF (Department of Health 2000a). Båda dessa instrument
sammanfördes till ett gemensamt system ICS (Integrated Children’s System) som sen i sin tur
gav inspirationen till utvecklandet av BBIC. BBIC-manualen utvecklades och anpassades till
svenska förhållanden samtidigt som det prövades i sju svenska kommuner mellan 1999 och
2005.
Bakgrunden för införandet var att det länge funnits kritik mot den sociala barnavården både
från tillsynsmyndigheter och från forskare på området. En viktig del av kritiken var att
barnen, stick i stäv med både Socialtjänstlagens och Barnkonventionens kriterier, inte fick sin
röst hörd under utredningsprocessen eller vid placeringar. Det fanns också stora brister när
det gällde utredningarnas kvalitet, handläggning och uppföljning av insatser (se exempelvis
Vinnerljung B, 1996; Sundell K m.fl., 2000.), brister som också idag är påtagliga (Östberg
2010). Det fanns ett behov av att skapa ett enhetligt system som skulle kunna vara
användbart för alla som arbetar inom den sociala barnavården och då i första hand för att
stärka barnens position genom att öka barns delaktighet och inflytande under utredning och
åtgärder.
Socialstyrelsen utgick i sin utformning av BBIC från ett antal grundläggande principer. För det
första skulle barnet stå i centrum vid alla barnavårdsutredningar, utredningarna skulle bygga
på vetenskapligt förankrade kunskaper om barns utveckling och man skulle sträva efter ett
större samarbete med barnen och deras familjer. Ett ytterligare syfte var att skapa hållbara
strukturer genom att skapa systematik i utredningsarbetet så att både handläggning och
beslutade insatser lättare skulle kunna följas upp. Att som det heter: ”bidra till ökad kvalitet
och rättsäkerhet genom nationell enhetlighet i utredning, planering och uppföljning”
(Socialstyrelsen 2006, s 16) var ytterligare en målsättning med införandet av BBIC.
I det följande har använts olika begrepp för att beskriva BBIC; ”grundstruktur”, ”koncept”,
”utredningmanual”, ”system”, ”handläggningssystem” eller ”systematiskt
dokumentationssystem”. I den litteratur som finns kring BBIC har alla dessa begrepp dykt
upp i olika sammanhang och det kan vara lite förvirrande för läsaren att följa med i alla
begrepp. I huvudsak har jag i studien använt begreppet ”BBIC-konceptet” som
samlingsbegrepp. Samtidigt visar de olika beteckningarna att det inte är helt enkelt att kort
beskriva vad BBIC är.
10