Nr 2-3 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

Äntligen hos mamma 

och pappa 

Oppositionen skriver brev till 

majoriteten och undrar: Hur blir 

det med epilepsivården? 

synapsen 

Epilepsiföreningens medlemstidning 

Nr 2-3 2008 Årgång 27 

Temat är försäkringar. Mycket kan 

förbättras för konsumenterna, 

visar kritisk rapport. 

Åse Ohlssons bildreportage från 

Namibia, fältarbete bland sten 

och springbockar.

Innehåll 2-3/2008 

3 Epilepsivården kvar på 

Huddinge sjukhus 

4–5 Oppositionen ställer krav 

6–7 Fem nya i styrelsen 

8 Notiser 

12–14 Utflykter med Epilepsiföreningen 

15 Inbjudan till självhjälpskurs 

16–17 William hemma hos mamma 

och pappa 

18–21 Tema försäkringar: Försäkring 

kan vara en trygghet 

22–25 Med natur och djur i Namibia 

26–27 Öppet Hus om psykologisk 

anfallskontroll 

28 Notiser 

29 Läsvärt 

synapsen 

Medlemstidning för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm 

Kansli St Göransgatan 84, 3 tr, 112 38 Stockholm 

Telefon 08-650 81 50 

Postgiro 701342-8 

Bankgiro 5667-4344 

E-post epistockholm@telia.com 

Hemsida www.epistockholm.nu 

ungdom sidan 8–9 

Till minne av Niclas Wiell 

kalendarium sidan 10–11 

Kallelse till extra årsmöte 

Våra kommande utflykter 

krönika sidan 22 

Vart tog informationen vägen? 

På grund av ändrad utgivningsplan för 

Synapsen är detta ett dubbelnummer. 

Nästa nummer av Synapsen utkommer i 

vecka 48, manusstopp 20 okt 2008. 

Synapser är kontaktpunkter på hjärnans 

nervceller och de hjälper till att fånga upp 

signaler från andra nervceller. Synapserna 

är alltså nödvändiga för att nervcellerna 

ska kunna kommunicera. 

Omslagsbild Sonja Ekerstam 

Ansvarig utgivare Katarina Nyberg 

Redaktör Katarina Nyberg 

E-post till redaktionen info.epistockholm@telia.com 

Foto, där annat ej anges Katarina Nyberg 

Grafisk produktion Fröjdlund Grafisk Form AB 

Tryck Bording AB, Eskilstuna 

ISSN 1403-2554

Epilepsivården kvar 

på Huddinge sjukhus 

Det blir inget Neurocentrum i Solna. Det 

beskedet lämnar Lars-Olof Ronnevi, chef 

för neurologkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. 

– Kostnaderna är för stora och dessutom 

tillkommer att det inte finns lokaler 

som rymmer all personal, säger han. 

Ω Lars-Olof Ronnevi nämner också personalens 

oro som en bidragande faktor 

till de ändrade planerna. 

– Nu fortsätter vi som förut med två 

enheter som bas men med något olika 

profilering av verksamheten, säger han. 

Men för epilepsipatienterna blir det ingen 

förändring. 

Som Synapsen skrev om i förra numret 

har det funnits långtgående planer på 

att av de två neurologmottagningarna i 

Huddinge och Solna bilda ett Neurocentrum 

i Solna. 

Redan nu tillhör mottagningarna samma 

klinik genom sammanslagningen av 

Epilepsivården för södra delen av länet får vara kvar i 

Huddinge. Planerna på en flytt till Solna har stoppats. 

Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus 

för några år sedan. Tanken med Neurocentrum 

var att lägga i stort sett all 

verksamhet i Solna och endast ha en 

mindre akutmottagning i Huddinge, samt 

några vårdplatser. 

– Vad som utmärker neurologin är att 

vi har många små diagnosgrupper som 

vinner på att samla resurserna till ett 

ställe, säger Lars-Olof Ronnevi. Det ska 

vi fortsätta med i vissa fall. 

Epi-vården i Huddinge blir kvar 

Oberoende konsulter har i en utredning 

tittat på förutsättningarna för ett Neurocentrum 

och även undersökt vilka konsekvenserna 

skulle bli. 

Förslaget väckte mycket oro hos personalen 

som befarade att många skulle 

välja att sluta och därmed skulle kliniken 

tappa värdefull kompetens. En omorganisation 

tar alltid mycket tid och kraft. Nu 

kan alla andas ut. 

aktuellt 

Lars- Olof Ronnevi tycker att förutsättningarna 

för en bra neurologisk vård 

är goda idag. Han pekar på en neurovetenskap 

i snabb omvandling tack vare 

senare års forskning om hjärnan. Detta 

har resulterat i effektivare behandling 

och nya läkemedel. 

Mer av kakan 

Men han tycker också att neurosjukvården 

måste få en större del av den kaka 

som utgörs av sjukvårdens budget. 

Idag kostar denna bit av kakan under 

en procent av sjukvårdens kostnader trots 

att neurologin samlar en stor del av de 

kroniska sjukdomar som för både patienter 

och anhöriga medför stora svårigheter 

och livslånga kontakter med sjukvården. 

π 

Text: Teresa Janzon 

Foto: Medicinsk bild, Karolinska 

Universitetssjukhuset 

synapsen 2-3/2008 3

Oppositionen 

ställer krav 

Oppositionen i landstinget 

har gjort gemensam sak och 

skrivit ett brev till Hälso- och 

sjukvårsnämnden om 

behoven i epilepsivården. 

Man är inte nöjd med det 

svar landstingsalliansen gav i 

våras på interpellationsfrågor 

från miljöpartiet och vänsterpartiet. 

Ω I den utredning om epilepsivården 

som presenterades i februari 2007, den 

så kallade Fokus-rapporten, rekommenderas 

förstärkt kapacitet när det gäller 

läkare inom öppenvården för barnneurologi 

och vuxenneurologi. 

Förstärkningar av nuvarande epilepsiteam 

med ytterligare sjuksköterskor, 

psykologer och specialinriktade psykiatriker 

måste till. Det behövs även bättre 

möjligheter till uppföljning i öppenvården 

vid rehabiliteringsklinik efter rehabiliteringsinsats. 

Satsning på barnen 

Gunilla Roxby-Cromvall framhåller i sin 

interpellation att Epilepsiföreningen i 

Stor-Stockholm känner oro över att väl- 

Dag Larsson, landstingsråd (s), Lena-Maj Anding, gruppledare (mp) och Birgitta 

Sevefjord, landstingsråd (v) har skrivit ett gemensamt brev om epilepsivården till 

Hälso- och sjukvårdsnämnden. 

digt få förbättringar har gjorts inom epilepsivården 

trots alla utredningsförslag. 

Epilepsiföreningen anser att resurserna 

som tillförts inte motsvarar behoven och 

det istället skett kontinuerliga minskningar 

de senaste tio åren. 

Föreningen kräver att förslagen till 

förbättringar i utredningen genomförs 

och att resurser som motsvarar behoven 

tillförs. Föreningen har framfört särskilda 

önskemål när det gäller barnen – 

en ordentlig satsning på föräldrautbildning, 

specialpedagogiska resurser i teamen, 

ökad tillgänglighet för återbesök 

och telefonrådgivning samt en genomgång 

av Karolinska Universitetssjukhusets 

patientgrupp för att se vilka som 

skulle kunna bli hjälpta av kirurgi. 

För att få en större samsyn kring behandlingsmetoder 

och arbetssätt inom 

professionen så är det önskvärt med ett 

vårdprogram inom landstinget för gruppen 

epilepsipatienter. 

Vårdprogram efterlyses 

Ett vårdprogram bör tas fram av olika 

specialister inom området och berörda 

patientföreningar ska involveras i arbetet 

med vårdprogrammet. 

Vårdprogrammet ska förankras i vårdorganisationen 

och utvärderas genom 

kontinuerlig registrering och kvalitetssäkring. 

Det är viktigt att i framtagandet 

av vårdprogrammet belysa hela vårdkedjan 

och att det finns en tydlig koppling 

till nationella riktlinjer. π 

4 synapsen 2-3/2008

Frågor och svar 

Här är de frågor som Gunilla Roxby-Cromvall (v) 

ställde till sjukvårdslandstingsrådet 

Lars Joakim Lundquist (m). 

Kommer du som ansvarigt landstingsråd 

att ta initiativ till att genomföra förslagen 

i den uppdaterade utredningen, samt de 

särskilda önskemål om satsningar för 

barn som Epilepsiföreningen i Stor- 

Stockholm framfört önskemål om? 

Svaret blev att en del av de åtgärder som 

föreslås i Fokusrapporten redan har genomförts. 

Beställningen av öppen neurologisk 

vård har ökats med 675 besök 

för epilepsi på Karolinska Universitetssjukhuset. 

Pengar i budgeten har öronmärkts 

för barn med kroniska eller långvariga 

sjukdomstillstånd. En del av denna 

satsning riktas till barn med epilepsi. 

De gamla magnetkamerorna på neuroradiologiska 

kliniken kommer under 

detta år att ersättas med en ny kamera. 

Planer på ytterligare anskaffningar och 

uppgraderingar avseende magnetröntgen 

finns. 

En del patienter med epilepsi klarar 

sig utan hela epi-teamets resurser. Dessa 

patienters behov kan tillgodoses enbart 

genom kontakt med en neurolog utan 

epilepsiinriktning, t ex privatpraktiserande 

neurologer. 

Den föräldrautbildning som föreslås 

i Fokusrapporten bör knytas till epi-teamen. 

Specialpedagoger bör bekostas av 

kommunerna, inte av landstinget. 

Anser du att det behövs ett vårdprogram 

för epilepsi och avser du ge i uppdrag att 

ta fram ett sådant under 2008? 

Svaret är att det är svårt att ta fram ett 

strukturerat vårdprogram för epilepsi eftersom 

det ser så olika ut för olika patienter. 

Ett vårdprogram för epilepsi bör tas 

fram på nationell nivå. 

När kommer Hälso- och sjukvårdsnämnden 

att få förslag till förbättringar på sitt 

bord för att ta ställning till och vilka resurser 

finns avsatta för förbättringar av epilepsivården 

i landstinget? 

Lars Joakim Lundquist svarar att Hälsooch 

sjukvårdsnämnden fattat beslut om 

förbättringar i samband med budgeten 

för 2008. En satsning inom barnsjukvården 

ska komma barn med epilepsi 

till del. Frågan om epilepsivården utreds 

i arbetet med öppenvårdsplanen. 

Majoritetens svar otillräckliga 

Efter detta gjorde Miljöpartiet de Gröna, 

Vänsterpartiet och Socialdemokraterna 

gemensam sak och skrev till Hälso- och 

sjukvårdsnämnden om behoven inom epilepsivården 

och tillgängligheten till kvalificerad 

neurovård i länets södra delar. 

Oppositionen var inte nöjda med sva- 

ren på interpellationerna. Flera oklarheter 

återstår om hur behoven för personer 

med epilepsi ska tillgodoses. 

Till exempel hur stora de totala resurserna 

till epilepsivården blir och hur 

stort tillskott som givits i budget 2007 och 

budget 2008. 

Det behövs en tydligare redovisning 

hur dessa medel har använts. 

Patientinflytande måste till 

En annan viktig fråga är hur utredningen 

om en centralisering av neurovården 

till Karolinska i Solna kommer att hanteras, 

inklusive bedömning av den riskanalys 

som lyfts fram i utredningen. 

Oppositionen menar att den fortsatta 

handläggningen av organisation och 

utbud inom epilepsivården bör sker i nära 

samverkan med Epilepsiföreningen i 

Stor-Stockholm. 

Man begär också att hälso- och sjukvårdsdirektören 

får i uppdrag att i god tid 

före budgetarbetet 2009 redovisa för hälso- 

och sjukvårdsnämnden vilka ekonomiska 

resurser för förbättringar och utökad 

verksamhet som tillförts epilepsivården 

under 2008. 

Text: Katarina Nyberg 

Foto: Anders Anjou, Håkan Wahlén, 

Malin Gezelius 

synapsen 2-3/2008 5

Fem nya i styrelsen 

Ω Hans Hjelmqvist arbetar som intensivvårdsläkare 

på Karolinska Universitetssjukhuset 

i Huddinge där han också 

undervisar och forskar inom specialområdet 

chock. Hans har själv epilepsi 

sedan drygt ett år. 

Mer resurser till epilepsivården samt 

en större öppenhet kring epilepsi hör till 

de frågor Hans vill arbeta med. 

Michaela Carlsson har epilepsi sedan 

många år. Hon arbetar nu med sin slutuppsats 

på programmet Miljö och utveckling 

på Södertörns högskola. Hon 

har under studietiden även varit engagerad 

som studentrepresentant i skolans 

programråd och varit ledamot i den nystartade 

kårföreningen. 

Sedan flera år är Michaela aktiv i Epi- 

lepsiföreningens ungdomsgrupp – hon 

går troget på fikaträffarna på VeteKatten 

och deltar och planerar även andra av 

gruppens aktiviteter. 

Martin Olsen har tidigare arbetat som 

projektledare på Ericsson/HP, ett arbete 

som han tvingades sluta för några år 

sedan på grund av en svårkontrollerad 

epilepsi. 

6 synapsen 2-3/2008

Martin är verksam som instruktör vid 

Friskis & Svettis och tränar yoga regelbundet. 

Dessutom är han en ivrig förespråkare 

av ”motion på recept”. 

Catharina Aspfors bor i Upplands 

Väsby tillsammans med man och sönerna 

Victor, 10, och Sebastian, 7. 

Den första kontakten med Epilepsiföreningen 

hade hon för drygt sex år sedan, 

då Victor fick sitt första anfall. Catharina 

ville ha mer information om 

epilepsi. Hon har sedan dess genomgått 

skolinformatörsutbildningen och vill i 

styrelsen bidra med den erfarenhet som 

man får av att vara förälder till ett barn 

med epilepsi. Att försöka påverka och 

förbättra känns viktigt. Intresseområden 

är i huvudsak föräldragrupper och 

skolfrågor. 

Catharina arbetar på Karolinska Universitetssjukhuset 

i Solna, för närvarande 

på Säkerhetsavdelningen. Hon har tidigare 

varit aktiv i SKTF Karolinskas 

styrelse, där bland annat jämställdhetsfrågor 

varit ett intresseområde. 

På fritiden vill Catharina umgås med 

familjen i sommarstugan i Roslagen, 

träffa vänner, se på konst, måla och teckna, 

laga god mat, läsa böcker och ägna 

sig åt inredning. 

Premiär för delat 

ordförandeskap 

Katarina Nyberg avgick vid årsmötet i 

mars som ordförande och ledamot i 

styrelsen. Hon har ingått i styrelsen sedan 

2004 och varit ordförande i tre år. 

Nu trappar hon ner inför pensioneringen 

genom att tillbringa mer tid i sitt 

hus i Dalarna och har därmed lämnat 

över ordförandeskapet till Berit Magaard 

och Daniella Stolpe. 

Årsmötet har tidigare tagit beslut 

om att införa möjligheten till delat ordförandeskap. 

Det tillämpas nu för första 

gången. Både Berit och Daniella har 

varit vice ordförande tidigare. Och nu 

delar dom på ordförandeskapet fram 

till nästa årsmöte. 

Katarina fortsätter att arbeta i föreningen 

som redaktör för Synapsen 

och kommer även att vara aktiv medlem 

i egenskap av förälder. 

Bakre raden stående från vänster: Hans 

Hjelmqvist, Ragnar Helin, Michaela 

Carlsson, Berit Magaard, Martin Olsen, 

Camilla Elwing Johansson och Catharina 

Aspfors. Sittande längst fram, Benithe 

Stavrum. Bakom henne står 

Malin Thor och Daniella Stolpe. 

Benithe Stavrum har en åttaårig dotter 

med svårkontrollerad epilepsi och utvecklingsstörning 

med autismliknande 

tillstånd. Hon har även en son på 13 år. 

Benithe är utbildad osteoarkeolog, en 

arkeolog som är specialist på skelettet, 

men jobbar nu som receptionist/växeltelefonist 

på ett stort företag. Hon är kassör 

i osteologiska föreningen och kan 

bokföring. Benithe, som genom dotterns 

epilepsi har småbarnsperspektivet, vill 

gärna jobba med skolfrågor i styrelsen. π 

Text: Teresa Janson 

synapsen 2-3/2008 7

notiser 

Pepparspray mot krampande kvinna 

En kvinna i Växjö gick ut för att roa sig. 

Men den här augustikvällen slutade med 

att kvinnan fick ett epilepsianfall och polisen 

sprutade pepparspray mot henne i 

ambulansen. Nu har både polisen och en 

vän till kvinnan polisanmält händelsen. 

Kvinnan har haft epilepsi sedan födseln. 

När anfallen kommer brukar hon 

få känningar. Hennes vän, som var med 

vid tillfället, har tillgång till medicin och 

sprutor och kan ge kramplösande, ibland 

brukar medicinen häva anfallen. 

Action Zone – ett spel om epilespi 

Spelet riktar sig till barn i ålder 5 år och 

uppåt. Genom att använda en serie frågeställningar 

om epilepsi höjs kunskapsnivån. 

Samtidigt som man har en 

trevlig stund tillsammans. 

Action Zone har tagits fram av läkemedelsföretaget 

UCB Pharma i samarbete 

med International Bureau for epilepsy 

– IBE, och kan rekvireras från 

Epilepsiföreningens kansli, tel 08-650 

81 50 eller via e-post epistockholm@telia.com. 

Spelet kostar endast 49 kr inkl. 

porto. 

För barn och ungdomar med epilepsi. 

Ny kursstart måndagen den 1 september. 

Sedan flera år erbjuder Epilepsiföreningen 

i samarbete med Claes Kente 

kurser i österländsk gymnastik för barn 

och ungdomar med epilepsi. 

Genom att delta i österländsk gymnastik 

får du möjlighet att träffa andra 

barn och ungdomar med epilepsi. Du 

får träna på balans och kroppskontroll, 

styrka och smidighet, mental träning 

samt avslappning. 

Ett av målen är att eleverna, om de så 

önskar, ska visa upp sina färdigheter för 

När de två vännerna var på väg hem 

efter krogbesöket började kvinnan må 

dåligt. Hon föll ihop och började krampa. 

Ambulans kom men ambulansvårdarna 

klarade inte av att lugna henne. De 

menade att hon druckit alkohol och ville 

ge henne en spruta. 

Vännen försökte förklara att kvinnan 

har epilepsi och att hon har intyg från sin 

läkare att hon lätt blir aggressiv när hon 

får anfall. Men polis tillkallades. Fyra poliser 

och sjukvårdarna fick över kvinnan 

Dags för Österländsk Gymnastik 

andra epilepsiföreningar i Sverige för att 

sprida kunskap och träffa andra i samma 

situation. 

Kursen fortsätter som tidigare på 

måndagskvällar kl 18–19 för unga i åldern 

11–18 år. Den innehåller rörelser från 

bland annat Qigong, Taijiuqan, japanskkinesisk 

formträning från Okinawa respektive 

Shanghai. Nu i höst startas en 

ny grupp för yngre barn i åldersgruppen 

5–10 år. Tid kl 17–17.45 

För mer information och anmälan 

ring Claes, telefon 070-742 06 38 

Adressen är Blästervägen 1 i Kallhäll, 

gå in på salongen Chi-Grace. 

på en bår och in i ambulansen. Två poliser 

åkte med i ambulansen. 

Kvinnan berättar att hon fick panik när 

det var mörkt i ambulansen och några 

höll fast henne i armar och ben. Det var 

då poliserna tog fram pepparsprejen och 

sprutade mot henne. 

Polisrapporten från händelsen visar 

att poliserna förstod att det handlade om 

epilepsi. Utredningen får nu visa varför 

de använde pepparspray. 

(TV4-nyheterna) 

Kursledare är 

Claes Kente 

som själv är 

förälder till en 

tonåring med 

epilepsi. 

8 synapsen 2-3/2008

Den 24 juli hände det som inte får hända. 

Niclas Wiell var och badade med sin 

storebror och hans familj. Niclas visste 

vad som gällde med vatten. Nu satt han 

på bryggan och tittade på syskonbarnen 

som dök och simmade. Han fick ett krampanfall 

och ramlade i vattnet. Det var sju 

meter djupt och det järnrika vattnet var 

mörkt. Det tog mer än 20 minuter innan 

räddningstjänsten fick upp honom. Och 

då var det för sent. 

Så minns vi Niclas 

Vi har svårt att ta till oss vad som har hänt, 

det känns som att han när som helst ska 

komma in genom dörren, som att någon 

ska säga att det inte är sant. 

Niclas var betydelsefull för oss i ungdomsgruppen 

på sitt eget sätt. Han var 

en mycket speciell person med många 

tankar och idéer, som ibland kunde vara 

svåra att förstå, men det var ju en del 

av honom! 

Man kan väl säga att han var en filosof 

i modern tid. Allt var ettor och nollor 

och han diskuterade gärna tid och rum, 

eller hans andra passion… Per Gessle. 

Niclas deltog flitigt i alla aktiviteter och 

man kunde räkna med att han alltid 

fanns där, i ur och skur. Han brydde sig 

även mycket om och ville gärna hjälpa sina 

vänner. 

Det är väldigt sorgligt och ofattbart att 

Niclas inte är med oss nu. Han lämnar 

ett stort tomrum i ungdomsgruppen. 

Dessutom hade han hela livet framför 

sig och hade säkert hittat sitt alldeles 

särskilda sätt att leva det, men vi hoppas 

Höstens aktiviteter för ungdomsgruppen 

September: Den 6 september blir det 

kräftskiva kl 18 (ingen sprit!). Anmäl till 

Annika eller Malin om du vill komma. 

Var och en tar med sig sina kräftor, eller 

något annat. 

Oktober: Den 12 oktober, bowling. Vi 

ses kl 14.30 utanför pressbyrån vid 

St:Eriksplans T-banestation. Anmäl deltagande 

till Annika eller Malin. 

November: Den 15 november går vi på 

teater eller bio. Ring Annika eller Malin 

för förslag eller information. 

December: Vi ingen särskild aktivitet 

inplanerad än. 

Träffpunkt VeteKatten fortsätter som vanligt. 

Första torsdagen i månaden (4 september, 

2 oktober, 6 november och 4 december), 

Kungsgatan 55, kl 17–19. 

Föreningen betalar fikat. 

Det kan hända att det blir ändringar 

i planeringen så om du vill du hänga 

att han även gör det där han är nu. 

Vi och många andra känner med hans 

familj något oerhört. 

Vila i frid Niclas! 

Alla vi i ungdomsgruppen 

ungdom 

Till minne av Niclas Wiell 

I november gjorde delar av ungdomsgruppen en resa till Norge för att inom 

ramen för Epic Youth träffa ungdomar från de övriga nordiska länderna. Ungdomarna 

hade en fin helg tillsammans. Niclas deltog förstås, i främsta raden på 

bilden, i röd jacka. 

med på någon av våra aktiviteter, ring då 

till oss för mer info. Eller om du har förslag 

på någon aktivitet. 

KONTAKTA OSS GÄRNA • 

Malin Thor, tel 0704-96 08 73 

eller malin.thor@hotmail.com 

Annika Thyselius, 0736-24 22 22 

eller annique@live.se 

synapsen 2-3/2008 9

kalendarium 

Augusti 

Söndag 31 Hundträff, kl 14 i Rålambshovsparken 

September 

Måndag 1 Start för Österländsk gymnastik, kl 18–19, 

Kallhäll 

Torsdag 4 Ungdomarnas Träffpunkt VeteKatten, 

Kungsgatan 55, kl 17–19 

Lördag 6 Nordisk Epilepsidag, 

Medborgarplatsen, kl 11–15 

Lördag 6 Ungdomsgruppen har kräftskiva, se sid 9 

Söndag 14 I Carl Michael Bellmans 1700-tal, stadsvandring, 

samling vid Taubestatyn Järntorget, kl 13 

Onsdag 17 Öppet Hus, kl 18–20. Föreningen presenterar 

hösten verksamhet. 

Oktober 


Kungsgatan 55, kl 17–19 

Onsdag 8 Extra årsmöte och Öppet Hus, kl 18–20 

Söndag 12 Ungdomsgruppen bowlar, se sid 9 

Söndag 19 Samling utanför Historiska muséet, 

Narvavägen 13–17, kl 13 

Torsdag 30 Öppet Hus, kl 18–20, på temat stressrelaterad 

ohälsa. Marie Lindgren, läkare som har en 

dotter med autism föreläser. Vad är stress och 

hur hanterar man den? 

November 


Kungsgatan 55, kl. 17–19 

Extra årsmöte och Öppet hus 

Kallelse till extra årsmöte och Öppet Hus med Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm 

Torsdagen den 8 oktober, kl 18–20 

S:t Göransgatan 82A, Fridhemsplan 

På dagordningen: 

1. Öppnande och fastställande av dagordning 

2. Fråga om årsmötets behöriga utlysande 

3. Val av presidium för mötet. 

a. ordförande 

b. sekreterare 

c. justeringsmän tillika rösträknare. 

4. Upplösning av Margareta Christenssons minnesfond 

5. Årsmötets avslutande 

Efter årsmötesförhandlingarna kommer Svenska 

Epilepsiförbundet att presentera sin verksamhet. 

Föreningen bjuder på frukt, kaffe/te. 

Anmälan senast den 6 oktober till kansliet, 08-650 81 50. 

Hjärtligt välkomna! 

Lördag 15 Ungdomsgruppen går på teater eller bio, 

se sid 9 

Söndag 16 Samling kl 13 utanför Etnografiska muséet 

Om ingen annan plats anges så är mötet på S:t Göransgatan 

82A. i Handikappföreningarnas lokaler. 

10 synapsen 2-3/2008

kalendarium 

Våra kommande utflykter 

Sista anmälningsdag görs till kansliet 

onsdagen före utflykten, tel 08-650 81 50. 

Föreningen betalar alla inträden. 

I Carl Michael Bellmans 1700-tal, 

stadsvandring 

Söndagen den 14 september kl 13. 

Samling: Taubestatyn Järntorget den 14 

september kl 13. 

En kulturhistorisk resa till Bellmans och 

Gustaf III:s Stockholm. Här får man lära 

känna konstnärer, arkitekter och hovfolk, 

Fredman och Ulla Winblad och lyssna 

till några av Bellmans visor. 

Ciceron: Ulf Bagge. 

Historiska muséet 

Söndagen den 19 oktober kl 13. 

Samling utanför Historiska muséet, Narvavägen 

13–17. 

Historiska museet är ett av Sveriges största 

museer. Museets samlingar består 

av arkeologiska föremål från det geografiska 

område som idag kallas Sverige. 

Museets samlingar består också av svensk 

kyrkokonst. Föremålen kommer från hela 

landet och alla tider. 

Samlingarna omfattar fler än tio miljoner 

enskilda föremål fördelade på ca 

34 000 inventarienummer. I utställningarna 

visas historien som spänner över tu- 

Dags för Nordiska 

Epilepsidagen 2008 

Föreningen har, liksom vid förra årets 

epilepsidag, ett bokbord på Medborgarplatsen, 

lördagen den 6 september, kl 11–15. 

Epilepsidagen är ett bra tillfälle att 

informera allmänheten om epilepsi och 

om föreningens verksamhet. Hör av dig 

till kansliet om du vill vara funktionär. 

Eller kom förbi! 

sentals år, från vår äldsta forntid till vikingatid 

och medeltid. 

Muséet är också en plats för tillfälliga 

utställningar och aktiviteter för olika 

åldrar. Föredrag, temahelger, skolvisningar, 

barnverksamhet och magasinsvisningar 

är något av det som besökaren 

kan ta del av. 

Etnografiska museet 

Söndagen den 16 november kl 13. Buss 69 

från Centralen, hållplats Museivägen. Samling 

utanför Etnografiska museet. 

Etnografiska museet vill genom spännande 

program, permanenta och tillfälliga 

utställningar, öppna fönster mot 

skilda livsvillkor och kulturer från hela 

världen. 

Utifrån våra stora samlingar och deras 

historia vill vi ge kunskap och perspektiv 

på vad det är att vara människa i 

vår föränderliga värld. 

I utställningarna visas spännande föremål 

från världens alla hörn: Nord- och 

Sydamerika, Afrika, Oceanien och Asien. 

Dessutom japanskt tehus i parken, 

restaurang Babajan, hörsal, bibliotek och 

välsorterad butik. 

Julmarknad på Skansen 

Söndagen den 14 december kl 13. 

Samling utanför ingången till Skansen. 

Vill du vara med i en 

yoga-grupp i höst? 

Under våren anordnade föreningen en 

yogakurs som blev mycket uppskattad. 

Många deltagare vill fortsätta men det 

finns platser kvar till hösten. 

Är du intresserad? Hör av dig till kansliet 

för information om tid och kostnad, 

på telefon 08-650 81 50. 

Den traditionella julmarknaden på Skansen 

har ett marknadstorg som dignar av 

mat, godsaker och julpynt. Brasorna 

tänds, julborden dukas, det pysslas och 

pyntas och granarna kläs i våra hus och 

gårdar. I Stadskvarteren finns de skickliga 

hantverkarna. 

För många generationer av stockholmare 

har julmarknaden varit inledningen 

på julfirandet. För Epilepsiföreningen 

är traditionen ett år gammal 

Bland julmarknadens alla klassiska julvaror 

som tomtar, senap, korvar, ljus, halmbockar, 

kransar, glas och textilier finns i år 

även gammeldags juldekorationer, julkakor, 

ekologisk ostkaka, trähantverk och sameslöjd, 

textil, älgskinnsprodukter och 

silkessjalar. 

Varje julmarknadsdag mellan kl 10 

och 16 bjuder Ayla och Julorkestern upp 

till dans för stora och små kring granen 

på Bollnästorget och för barnen finns 

den klassiska fiskedammen. 

Den första julmarknaden på Skansen 

anordnades redan 1903 och är sedan 

dess en obruten tradition. Än idag kan 

stämningen från de första åren förnimmas. 

Nu, liksom förr, vandrar julbocken, 

ledd av Judas med pungen, omkring 

bland marknadsbesökarna. 

2008 infaller julmarknaderna den 

29–30 november och 6–7, 13–14 december 

kl 10–16. 

Samtalsgrupp för 

föräldrar startar 

På omslagets baksida finns ett axplock ur 

Handikapp & Habiliterings kursutbud 

för hösten samt information om Kris- och 

samtalmottagningens planer att starta en 

samtalsgrupp för föräldrar till barn, 6-12 

år, med svårbehandlad epilepsi. 

synapsen 2-3/2008 11

Utflykter med 

Epilepsiföreningen 

Som vi gjort 

Dansmuséet 

En lördag i mars samlades vi några stycken 

vid Dansmuseet i Stockholm som är 

världens första dansmuseum. Det ligger 

vid Gustav Adolfs torg, snett mittemot 

Operan, och grundades 1950 av Bengt 

Häger, som var dess chef till 1989, då han 

efterträddes av Erik Näslund. 

Först ställdes dekorskisser från Svenska 

Baletten ut, skänkta av Rolf de Maré. 

Samlingarna ökades systematiskt till att 

belysa dans av alla slag från hela världen, 

särskilt Asien och 1900-talets Europa. 

År 1964 ärvde museet de Marés förmögenhet 

och blev sedan förstatligat. 

Efter museibesöket, som var mycket 

intressant, gick vi till restaurangen i Medelhavsmuseet, 

som ligger precis intill, 

och drack kaffe. 

Tekniska Muséet 

Tekniska museet ligger på Norra djurgården, 

tillsammans med Polismuseet, 

Sjöhistoriska museet och Etnografiska 

museet. Man åker buss 69 för att komma 

dit. 

En lördag i april var vi några stycken 

som träffades utanför muséet och gick 

igenom samlingarna. Det är ett mycket intressant 

museum med allt från bergsbruk 

till telefoni. Museet innehåller också en 

filmsalong, men den besökte inte vi. 

Om du har tillgång till Internet kan 

du läsa mer på www.tekniskamuseet.se 

Bergianska Trädgården 

Bergianska trädgården ligger ute i Frescati, 

när Naturhistoriska riksmuséet dit 

Ovan: På Dansmuséet fanns fina masker 

att titta på. Nedan: Michaela Carlsson 

tog sig tid att lyssna på en novell 

av August Strindberg på Tekniska Muséet. 

Foto på August Strindberg från 

1904. Fotograf: Otto Johansson. Strindbergsmuséet 

äger bilden. 


Ett halvt ark papper 

Sista flyttningslasset hade gått; hyresgästen, en 

ung man med sorgflor på hatten, vandrade ännu 

en gång genom våningen för att se om han 

glömt något. – Nej, han hade icke glömt något, 

absolut ingenting; och så gick han ut, i tamburen, 

fast besluten att icke mer tänka på det 

han upplevat i denna våning. Men se, i tamburen, 

invid telefonen, satt ett halvt ark papper 

fastnubbat; och det var fullskrivet med flera stilar, 

somt redigt med bläck, annat klottrat med 

blyerts eller rödpenna. Där stod det, hela denna 

vackra historia, som avspelats på den korta 

tiden av två år; allt han ville glömma stod där; 

ett stycke mänskoliv på ett halvt ark papper. 

Han tog ner arket; det var sådant där solgult 

konceptpapper, som det lyser av. Han lade 

det på salskakelugnens kappa, och lutad 

över detsamma läste han. Först stod hennes 

namn: Alice, det vackraste namn han då visste, 

därför att det var hans fästmös. Och numret 

- 1511. Det såg ut som ett psalmnummer i 

kyrkan. Därpå stod: Banken. Det var hans arbete, 

det heliga arbetet, som gav brödet, hemmet 

och makan, grunden till existensen. Men 

det var överstruket! Ty banken hade störtat, 

men han hade räddats över på en annan bank, 

dock efter en kort tid av mycken oro. 

Så kom det. Blomsterhandeln och hyrkusken. 

Det var förlovningen, då han hade fickan 

full av pengar. 

Därpå: möbelhandlarn, tapetserarn: han 

sätter bo. Expressbyrån:de flytta in. 

Operans biljettkontor: 50 50. De äro nygifta 

och gå på Operan om söndagarna. Deras bästa 

stunder då de själva sitta tysta, och råkas i 

skönhet och harmoni i sagolandet på andra sidan 

ridån. 

Här följer ett mansnamn, som är överstruket. 

Det var en vän, som nått en viss höjd 

i samhället, men som icke kunde bära lyckan, 

utan föll, ohjälpligt, och måste resa långt bort. 

Så bräckligt är det! 

Här synes något nytt ha inträtt i makarnes 

liv. Det står, med en fruntimmershand, och 

blyertspenna: “Frun”. Vilken fru? – Jo, den 

med den stora kappan och det vänliga deltagande 

ansiktet, som kommer så tyst, och aldrig 

går genom salen, utan tar korridorvägen till 

sängkammaren. 

Under hennes namn står Doktor L. 

För första gånger dyker här upp namnet 

på en släkting. Det står “Mamma”. Det är svärmodren, 

som diskret hållit sig undan för att icke 

störa de nygifta, men nu påkallas i nödens 

stund, och kommer med glädje, efter som hon 

behövs. 

Här börjar ett stort klotter med blått och rött. 

Kommissionskontoret: jungfrun har flyttat, eller 

skall en ny anställas. Apoteket. Hm! Det 

mörknar! Mejeribolaget. Här rekvireras mjölk, 

tuberkelfri. 

Kryddbon, slaktarn etc. Huset börjar skötas 

per telefon; då är husmodren icke på sin plats. 

Nej. Ty hon ligger till sängs. 

Det som sedan följde kunde han icke läsa, 

ty det börjar skymma för hans ögon, som det 

måtte göra för den drunknande på havet, när 

han skall se igenom salt vatten. Men där stod: 

Begravningsbyrån. Det talar ju nog! – En större 

och en mindre, underförstått, kista. Och i parentes 

var skrivet: av stoft. 

Sedan stod där intet mer! Stoft slutade det 

med; och det gör det. 

Men han tog solpapperet, kysste det och 

lade det i sin bröstficka. 

På två minuter hade han genomlevat två år 

av sitt liv. 

Han var icke böjd, när han gick ut; han bar 

tvärtom sitt huvud högt, som en lycklig och stolt 

människa, ty han kände att han dock ägt det skönaste. 

Hur många arma, som aldrig fått det! 

August Strindberg ur 

novellsamlingen “Sagor” 1903. 

Detta är den novell som Michaela lyssnade till på Tekniska muséet 

och den är skriven av August Strindberg. Det är en sorglig och 

tänkvärd historia, en del av ett liv som ryms på ett halvt ark papper. 


vår allra första utflykt gick i juni. Dit kan 

man ta sig på flera sätt, men vi tänkte ta 

Roslagsbanan som har en hållplats precis 

vid Bergianska trädgården och samlades 

därför vid Östra station. 

Nu visade det sig att just den dagen 

var det teknologernas karneval, så innan 

vi åkte ut till Bergianska trädgården stod 

vi och tittade på den en bra stund. 

Trädgården är en stor botanisk park 

och trädgård vid Brunnsviken. Det finns 

köksväxtkvarter med nya och gammaldags 

grönsaker, örtagård och japansk 

damm samt orangeri med olika utställningar. 

I Victoriahuset finns världens 

största näckros och andra intressanta 

sump- och vattenväxter. Där kunde man 

också se ljusinstallationen ”The Colours 

Vill du bli föreningens 

informationsombud? 

Ω Det är roligt att vara ombud och dela 

ut föreningens material. Det har du Bengt 

Anstrins ord på, det berättade han om i 

förra numret av Synapsen. 

Du hjälper till att sprida kunskap och 

motarbeta fördomar och negativa attityder 

mot epilepsi. Bara i Stockholms län räknar 

man med att omkring 12 000 personer, 

varav 2 000 barn, har sjukdomen. Tyvärr 

är det så att bristen på kunskap ofta 

gör att människor blir rädda när de möter 

en medmänniska med epilepsi. 

Det är en viktig uppgift, men den är 

inte tung. Möjligen rent fysiskt om man, 

som Bengt, fyller väskor och påsar med 

hundratals tidningar och broschyrer. 

Men du behöver förstås inte ta så mycket 

material. 

Du gör en insats om du vill åta dig att 

dela ut den färska Synapsen som kommer 

ut fyra gånger om året. Kanske på 

vårdcentralen, skolan, biblioteket eller 

hos tandläkaren i ditt bostadsområde. 

Enligt vad Bengt Anstrin berättar blir de 

flesta tacksamma över att få material om 

man först bara frågar om det går bra att 

man lägger ut materialet. 

Det finns också en informationsbroschyr 

om föreningen samt en folder om 

Självhjälpkursen Att leva med epilepsi. 

De ska också spridas. Men var och en tar 

så mycket han eller hon orkar och har tid 

med. 

Är du intresserad? Ring då Teresa 

Janzon på föreningens kansli, tel 08-650 

81 50 eller direkt 08-650 81 03. π 

I Victoriahuset visas ljusinstallationen 

”The Colours are Fading” som är en påminnelse 

om de många växt- och djurarter 

som är på väg att försvinna ur det 

känsliga ekosystemet. 

are Fading” av konstnärsduon Ljus, som 

pågår fram till 30 september. 

I Edvard Andersons växthus möter du 

medelhavsområdets kryddoftande växter 

planterade i vackra landskap. Dessutom 

odlas exotiska växter från tropikerna, 

Sydafrikas och Kaliforniens öknar 

samt Australien. 

Stadsvandring i Per Anders 

Fogelströms Stockholm 

En vandring med ciceron Ulf Bagge i 

gamla historiska kvarter från Fjällgatan 

till Mosebacke. Om Per Anders Fogelströms 

engagemang i stockholmarna 

och deras stad under fyra sekel. 

Text och foto: Ragnar Helin. 

Foto Victoriahuset: Bergianska 

trädgården 


Injudan till självhjälpskurs: 

Är det mycket du undrar över 

när det gäller din epilepsi? 

Vill du lära dig mer om epilepsi? 

Har du behov av att träffa andra i liknande 

situation? 

Vill du få mer kontroll över dina anfall 

och din vardag? 

Funderar du på hur du ska kunna påverka 

din egen epilepsi? 

Har du kanske många andra frågor 

och funderingar? 

Ω I samarbete med neurologiska rehabiliteringskliniken 

på Stiftelsen Stora 

Sköndals erbjuder föreningen en självhjälpskurs 

som kombinerar kunskap 

med personlig utveckling och förhållningssätt 

till epilepsin. Tillsammans med 

andra, i en liten grupp, har du möjlighet 

att lära dig mer om din egen epilepsi. Utgångspunkten 

är att alla människor mår 

bättre av att öka sin kunskap, att använda 

sina resurser och att se möjligheter till 

förändring istället för mest problem. 

Läs mer på www.epilepsikurs.nu 

Epilepsin kan yttra sig på många olika sätt 

men innebär ofta en stor oro. Många har 

god anfallskontroll tack vare medicinering 

men långt ifrån alla. Och har man 

anfall går mycket tid och kraft åt till att 

tänka på om man kan göra något för att 

slippa anfall. En viktig fråga blir då - hur 

ska jag leva mellan anfallen? Att försöka 

hitta en balans för att i mesta möjliga 

Söndagen den 31 augusti kl 14 träffas 

föreningens hundvänner i Rålambshovsparken 

på Kungsholmen. Vi möts 

vid en hundrastgård bredvid Västerbron. 

De som har egen hund tar naturligtvis 

med den, hundvänner utan hund är 

mån undvika stress är ett bra sätt men 

det är lättare sagt än gjort. Om detta pratar 

vi en hel del. 

Det finns fler frågor som är gemensamma, 

oavsett vilken typ av anfall man 

har eller hur ofta de kommer. Allt ifrån 

självuppfattning, relationer, minne och 

koncentration till mediciner och biverkningar. 

Många skäms och vågar inte berätta 

på jobbet. Andra vågar knappt gå ut. 

Psykosociala faktorer kan påverka epilepsin, 

till exempel trötthet, stress, utmattning 

och stark upprördhet. Även fysisk 

ansträngning kan ibland innebära en 

svårighet. 

Kanske tror du att du inte kan göra så 

mycket åt din epilepsi. Vi menar tvärtom. 

Du kan göra mycket genom att lära 

dig mer om din egen epilepsi och vad 

som påverkar/utlöser dina anfall. 

En större insikt och fördjupad medvetenhet 

om vad som gäller för just dig 

är grunden till förändring. Och så din 

egen vilja förstås. 

Vad innehåller kursen? 

• Sammanlagt åtta träffar om 2,5 timmar 

varje vecka 

• Kunskap om hjärnans funktioner och 

vad epilepsi är 

• Medicinsk föreläsning och samtal 

med en neurolog 

• En neuropsykolog som berättar om 

också välkomna. 

Berit Magaard, en av styrelsens två 

ordföranden, kommer med sin belgiska 

vallhund Akela och visar lite enkla övningar. 

Berit kan också svara på frågor om 

hund och hunduppfostran. Självklart 

anfallskontroll och krisreaktioner. 

• Samtal och diskussioner i gruppen 

om olika teman som till exempel relationer, 

känslor, nedstämdhet, oro, 

rädsla, mediciner, fördomar, arbete, 

minnes- och koncentrationsproblem. 

Gruppen bestämmer. 

• Möjlighet att genom andra personer 

få gemenskap, stöd och inspiration att 

finna nya vägar. Ingen talar om för dig 

vad du ska göra eller vad som är rätt 

eller fel. 

• Dessutom kan du och de andra kursdeltagarna 

påverka kursens innehåll 

genom era önskemål och behov. 

Vi startar nya kurser allteftersom vi får 

in intresseanmälningar och vi försöker 

sätta ihop grupper där deltagarna ska ha 

mesta möjliga utbyte och stöd av varandra. 

Kursen har varit en del av Epilepsiföreningens 

verksamhet ända sedan 

år 2002. 

Vi samarbetar även med neurologmottagningarna 

på Karolinska Universitetssjukhuset, 

både i Solna och i Huddinge. 

Är du intresserad av att delta i en 

grupp eller har frågor så ring Teresa Janzon, 

verksamhets- och kursledare, tel 

08-650 81 50 eller direkt 08-650 81 03. 

Du kan också använda dig av e-post till 

teresa.epistockholm@telia.com π 

Hundträff, höstens första aktivitet 

kommer också Britta Blomqvist med epilepsihunden 

Atlas. 

Den som vill tar med sig picnic. 

Välkomna alla mattar och hussar, med 

flera! 


William, åtta månader, är sedan 

tre månader återförenad med 

sina föräldrar. Han är en glad 

kille som just lärt sig krypa. 

William hemma hos 

mamma och pappa 

Många personer i Sverige upprördes när 

det kom fram att Värnamo kommun fråntagit 

ett ungt par deras nyfödde son på 

grund av att mamman har epilepsi. 

Tack vare omfattande protester från 

sjukhuspersonal bland annat kvinnans 

barnmorska, neurolog, överläkaren på 

gynekologkliniken i Värnamo samt Epilepsiföreningen 

i Jönköpings län lyckades 

paret i kammarrätten få tillbaka sitt barn. 

Ω När domen kom den 26 maj åkte föräldrarna 

Ngoc Hue Diep och Duc Thai 

Pham direkt och hämtade hem sin son. 

Då hade lille William varit placerad i familjehem 

i drygt två månader. 

– Socialtjänsten tyckte att vår son William 

skulle slussas långsamt hemåt, men 

vi ville ha hem honom direkt, säger pappa 

Thai på bruten svenska. När de tog 

William ifrån oss var det ju inte fråga om 

någon långsam utslussning. Då blev han 

direkt placerad i en helt främmande familj. 

– Vi har i alla fall träffat vår son ett par 

gånger i veckan under tiden han varit 

familjehemsplacerad, så han kände sig 

trygg med oss. 

William har mest knutit an till sin 

pappa. Det var ju främst han som fick ta 

hand om William de tre första månader- 


Kommuner som krånglar 

Det som hänt familjen i Värnamo är ett 

graverande och upprörande exempel på 

hur det inte få gå till. Hur en kommun inte 

tar sitt ansvar och stöttar människor 

på rätt sätt. 

Det finns flera aktuella exempel. 

Ω Efter en lång kamp mot omvårdnadsnämnden 

i Falun har en kvinna med epilepsi 

fått rätt till hjälp de nätter då hennes 

sambo arbetar på annan ort. Kvinnan 

har upprepade epilepsianfall och kan inte 

vistas i hemmet nattetid utan tillsyn. 

na då hela familjen var placerad på ett utredningshem 

i Alvesta. Ett omedelbart 

omhändertagande enligt LVU togs redan 

på BB, efter det att paret bett socialtjänsten 

om hjälp med att ta hand om barnet 

främst under de fyra timmar per dag som 

pappan gick på svenskundervisning. 

Mamma Hue klarade inte av att ta 

hand om barnet själv eftersom hon hade 

svår epilepsi med dagliga anfall. Hue 

och Thai gick efter stor tvekan med på att 

åka till utredningshemmet under tio 

veckor eftersom de trodde att de skulle 

få hjälp och stöd med att ta hand om sitt 

barn när de som förstagångsföräldrar 

kände sig osäkra. 

Tackar alla som stöttat 

Men när personalen bara tittade på dem 

och aldrig gav dem några råd blev de ännu 

mer osäkra. 

Det var också många språkliga och 

kulturella missförstånd. Tolk fanns bara 

med vid fyra tillfällen under hela utredningstiden. 

– Jag läste svenska tidigare, men har 

varit tvungen att göra ett uppehåll när 

William föddes, säger Thai. Jag saknar 

min skola och känner att jag tappat mycket 

av vad jag lärt mig. Men när William 

fyller ett år får han börja på dagis och då 

ska jag ta upp mina studier igen. 

Hue och Thai är mycket tacksamma 

för alla som ställt upp för dem för att de 

skulle få tillbaka sin son. Ett par veckor 

efter att William kommit hem ställde de 

Kommunen hade tidigare avslagit 

kvinnans begäran om hjälp med motiveringen 

att sambon borde byta arbete eller 

utnyttja föräldrapenningen. Kvinnan 

överklagade till länsrätten som gav henne 

rätt. Då överklagade Falu kommun 

den domen i kammarrätten. Men kammarrätten 

gick på länsrättens linje och 

upphävde kommunens avslag. 

Kommunen fick alltså bakläxa. Detta 

processande kostade en hel del av allmänna 

medel och det v ar självklart påfrestande 

för kvinnan och hennes familj. 

därför till en stor fest för alla som hjälp 

dem att få hem sitt barn igen. 

Glad William hemma igen 

Det har nu gått drygt två månader sedan 

William kom hem. Han är nu åtta månader 

gammal och har precis lärt sig att 

krypa. Han jollrar, ler och skrattar mycket. 

Det är sällan man ser honom gråta. 

Det syns klart och tydligt att han mår 

mycket väl tillsammans med sin mamma 

och pappa. Han får ju också ständig 

uppmärksamhet för både Hue och Thai 

finns alltid i hans närhet, ser till att han 

har det bra, leker med honom, matar 

honom och sjunger för honom. 

– Vi har inte så mycket pengar att köpa 

saker till William, men vi har fått låna 

mycket leksaker och barnsaker av min 

syster. Och en medlem i epilepsiföreningen 

har lånat oss en bilbarnstol, säger 

Hue 

Socialtjänsten kontrollerar 

– När vi fick hem William ville socialtjänsten 

komma hit och se till honom varje 

dag. Men vi tyckte att det räckte att de 

kom måndag till fredag. De senaste veckorna 

har de kommit tre dagar i veckan. 

De hjälper oss aldrig med något utan tittar 

bara på oss och frågar oss mycket, om 

vi varit ute med William, om vi badat 

honom, vem vi umgås med. De berömmer 

oss aldrig för att vi gör något bra. Vi 

är rädda för att berätta något eftersom vi 

inte litar på dem. 

Allt detta hade kunnat undvikas om 

kommunen haft kunskap nog att tillgodose 

kvinnans vårdbehov och känt till att 

föräldrapenningen är till för att en förälder 

ska kunna vara hemma och vårda 

sitt barn. 

Synapsens redaktion efterlyser fler 

exempel på kommuner som krånglar. 

Det kan vara i smått och i stort, det ska 

ändå tas upp. Du som har något att berätta 

för oss, skicka en e-post eller ring 

till kansliet. Telefon 08-650 81 50. 

E-post info.epistockholm@telia.com π 

– Vi känner oss bundna till att alltid 

passa de tider då de kommer hit. 

Just vid pressläggningen kommer besked 

att socialtjänsten inte ska göra fler 

besök. Thai och Hue får istället höra av 

sig om dom behöver hjälp. 

Familjen upplever att dom fått ett bra 

stöd från barnavårdscentralen. 

– Personalen där ger oss många goda 

råd och talar om för oss att William 

är frisk och stark, säger Hue. 

Nya vänner genom föreningen 

När socialtjänsten omhändertog William 

mådde Hue och Thai mycket dåligt. 

Hue fick anfall varje dag och ramlade 

ofta och slog sig. 

– Nu när William är hos oss igen mår 

jag mycket bättre och jag har bara något 

enstaka stort anfall i månaden. 

Genom Epilepsiföreningen har familjen 

fått flera nya vänner och de har 

varit med på en resa som föreningen anordnade. 

– Det var roligt att så många människor 

kom fram och pratade med oss. Det 

är vi inte vana vid. 

Nu ser familjen fram emot att vara 

med och fira Epilepsiföreningens 25-årsjubileum. 

– Jag ser fram emot att träffa andra 

personer med epilepsi, säger Hue. π 

Text: Ingvor Aiha 

Foto: Sonja Ekerstam 


tema försäkringar 

Finansinspektionen, FI, har under våren granskat barnförsäkringar 

ur ett konsumentperspektiv. 

Granskningen visar att såväl informationen som försäkringarnas 

konstruktion kan förbättras för att få ett starkare konsumentskydd. 

Kritisk granskning 

av barns försäkringar 

Ω Nära 1,6 miljoner barn och ungdomar 

har sjukoch olycksfallsförsäkringar. Sedan 

2004 har antalet klagomål på sjukoch 

olycksfallsförsäkringar för barn ökat 

med 70 procent. Ökningen av klagomål 

och bolagens förhållningssätt till Försäkringskassans 

regler är anledningen 

till att FI har valt att granska konsumentskyddet 

vid denna typ av försäkring. 

De nio försäkringsbolag som granskats 

är Trygg-Hansa, If Försäkringsbolag, 

Länsförsäkringar, Folksam, Skandia Liv, 

Vesta Skadeförsäkring, Lantbrukarnas 

Riksförbund, Salus Ansvar och Dina Försäkringar. 

Onödigt lång väntan 

Av slutsatserna i FI:s rapport framgår 

att ungdomar får vänta onödigt länge på 

ersättning och att svårt sjuka barn kan förlora 

sin rätt till ersättning från sjukoch 

olycksfallsförsäkringen. 

FI har nu föreslagit Konsumentverket 

att granska villkoren för sjukoch olycksfallsförsäkringar 

för barn. 

Försäkringsbolagen uppmanas också 

att förbättra informationen om att ersättningsformen 

från Försäkringskassan 

kan påverka bolagens ersättningar. 

Text: Katarina Nyberg Foto: Carsten Larsen 

Försäkringskassan har två olika ersättningsformer 

för föräldrar till allvarligt 

sjuka barn: vårdbidrag eller tillfällig föräldrapenning. 

De skiljer sig åt i ersättningsnivå och 

i möjligheten att kunna vara ledig från arbetet 

för vård av barn. 

Alla de granskade försäkringsbolagen 

ger ett ekonomiskt skydd för föräldrarna, 

så kallad vårdersättning som ska 

täcka merkostnader för tillsynen av ett allvarligt 

sjukt barn. 

Men det är bara de föräldrar som beviljats 

vårdbidrag från Försäkringskassan 

som får vårdersättning. Ett försäkringsbolag 

uppger att vårdersättning 

beviljas även när föräldrarna får tillfällig 

föräldrapenning. Detta framgår dock inte 

av det bolagets försäkringsvillkor, skriver 

FI i sin rapport. 

Urholkat konsumentskydd 

FI kritiserar också bolagens prövning av 

ekonomisk invaliditet för ungdomar. 

”Vi ser en risk att konsumentskyddet urholkas, 

eftersom bolagen skjuter sitt beslut 

om ersättning för ekonomisk invaliditet 

på framtiden, genom att göra 

frågan beroende av framtida intyg från 

Försäkringskassan” skriver enhetschef 

Jan Sjödin i rapporten. 

Ersättning för ekonomisk invaliditet 

betalas ut till ungdomar som har nedsatt 

arbetsförmåga. Det krävs nästan alltid 

ett intyg från Försäkringskassan som bekräftar 

att arbetsförmågan är nedsatt för 

all framtid. 

Eftersom Försäkringskassan numera 

omprövar arbetsoförmågan vart tredje 

år, oavsett om den är permanent eller 

temporär, så går det inte att få ett sådant 

intyg. 

Många klagomål hos Konsumenternas 

försäkringsbolag handlar om att det 

är svårt att få ut ersättning för ekonomisk 

invaliditet. Bolagen vill inte ens påbörja 

en egen prövning utan intyg från Försäkringskassan. 

π 

EFTERLYSNING • 

Synapsen kommer att fortsätta skriva 

om detta tema och vill ha in läsarnas 

erfarenheter av försäkringar. 

Har du något att tillföra? Skicka i 

så fall en e-post till redaktionen eller 

ring till kansliet. Telefon 08-650 81 50. 

E-post info.epistockholm@telia.com 


Försäkringsbolagens beslut 

är för beroende av Försäkringskassans 

intyg. Det är 

en av slutsatserna i Finansinspektionens 

rapport. Här 

enhetschef Jan Sjödin. 

VÅRDBIDRAG ELLER TILLFÄLLIG 

FÖRÄLDRAPENNING? • 

Som förälder till ett allvarligt sjukt barn 

kan man välja om man vill ansöka om 

vårdbidrag eller ta ut tillfällig föräldrapenning. 

Försäkringsbolagen går på huruvida 

man beviljats vårdbidrag eller inte. Har 

man ett fullt vårdbidrag får man full ersättning 

från försäkringsbolaget, har 

man halvt vårdbidrag får man 50 procent 

och har man inget vårdbidrag får 

man ingenting, förutom ersättning 

(plus ev extra merkostnader) per dag 

vid sjukhusvistelse. 

Man ansöker om vårdbidrag hos 

Försäkringskassan i de fall barnet är 

sjukt, har en utvecklingsstörning eller 

annan funktionsnedsättning. Detta är 

en lång process som oftast kan ta över 

ett år. Om vårdbidrag beviljas innebär 

det att man inte kan ta ut tillfällig föräldrapenning 

för samma behov som 

man får vårdbidrag för. 

Vårdbidraget består av två delar. 

Dels en ersättning för den extra om- 

vårdnad som barnet kräver, dels en 

merkostnadsdel som Försäkringskassan 

räknar fram. 

Om man får ett helt vårdbidrag kan 

man fortsätta arbeta och man kan också 

”vabba” (ta ledigt för vård av barn) 

om barnet blir tillfälligt försämrat eller 

får en ny sjukdom. Däremot så är antalet 

vab-dagar begränsade till 60 per år. 

Om man har särskilda skäl kan man få 

ytterligare 60 dagar. 

FAKTA OM VÅRDBIDRAG • 

Vårdbidrag är en ersättning för förälderns 

merarbete för särskild tillsyn och 

vård och/eller för de merkostnader 

som barnets sjukdom eller funktionsnedsättning 

ger upphov till. 

Den förälder som vårdar ett sjukt 

barn eller ett barn med funktionsnedsättning 

kan få vårdbidrag. Ett krav är 

att barnet behöver särskild tillsyn och 

vård i minst sex månader eller att du 

har särskilda merkostnader på grund av 

barnets funktionsnedsättning. 

Man kan få vårdbidrag redan när 

barnet är nyfött och längst till och med 

juni månad det år barnet fyller 19 år. Ersättningen 

räknas som en skattepliktig 

inkomst och ger pensionsrätt men den 

räknas inte som sjukpenninggrundande 

inkomst. 

I vissa fall är merkostnaderna är inte 

skattepliktiga eller pensionsgrundande. 

Man kan få helt, tre fjärdedels, halvt eller 

en fjärdedels vårdbidrag. Ansökan 

om vårdbidrag görs hos Försäkringskassan. 

Källa: Försäkringskassan. 

INVALIDITETSGRAD VID EPILEPSI • 

Försäkringsbolagen använder gemensamma 

s k invaliditetstabeller när de 

ska fastställa invaliditet på grund av 

sjukdom eller olycksfall. 

Den medicinska invaliditetsgraden 

för epilepsi ligger mellan 2 och 60 procent 

(enstaka anfall per månad – 15 

procent). 

Källa: Konsumenternas försäkringsbyrå. 


tema försäkringar 

Ω När Lisa var 15 år 

fick hon diagnosen 

epilepsi. Hon hade 

Lisa då haft flera oprovocerade 

anfall av 

generell karaktär, det 

vill säga tonisk-kloniska 

anfall. 

Nio år senare klassade försäkringsbolaget 

Skandia epilepsin som en 20 procent 

medicinsk invaliditet, vilket innebär 

att man räknade med en kvarvarande 

skada/sjukdom av kronisk karaktär. 

Åren däremellan rymde förstås fler 

anfall och oro men också att Lisa slutade 

skolan och så småningom började 

Försäkring kan 

vara en trygghet 

Lisa och Fanny – 

skilda bedömningar 

plugga på universitetet. Trots bra medicinering 

fanns anfallen kvar, även om 

de glesades ut. Epilepsin fanns där hela 

tiden och störde. 

– Till att börja med dröjde det länge 

innan vi förstod vad det var, säger pappa 

Lars om dotterns epilepsi. Men Lisa 

har haft en bra läkare under alla år. Och 

visst har det blivit mycket bättre med anfallen 

men nu finns det andra problem, 

av mer kognitiv karaktär, som vi tror 

hänger ihop med epilepsin. 

Ärendet sköttes bra 

Lisas föräldrar hade tecknat en barnförsäkring 

hos försäkringsbolaget Skandia 

redan när Lisa föddes. Efter samråd med 

Lisas neurolog bestämde sig Lars för att 

kontakta Skandia när anfallen inte upphörde. 

– Jag tog det första samtalet i april 

2005, fick fylla i en blankett och fick därefter 

en handläggare som jag hade kontakt 

med hela tiden. 

Lars tycker att ärendet sköttes bra från 

Skandias sida. Det var det vanliga; att de 

ville ha tillgång till Lisas sjukhusjournaler 

och neurologens aktuella bedömning. 

– Jag minns att jag i samma veva tog 

en egen kopia av hennes journaler som 

jag sparat, säger Lars. Lisa hade då haft 

en konstaterad epilepsi i nio år så det ha- 


de gått tillräckligt lång tid att grunda en 

bedömning på. 

Second opinion 

Skandia lät en oberoende barnläkare läsa 

journalerna. Lars säger att han ville ha 

en så kallad second opinion, nämligen att 

ytterligare en oberoende läkare, och då 

en neurolog, skulle titta på Lisas papper. 

– Jag kommer inte ihåg exakt hur vi 

resonerade men jag fick ett brev från 

Skandia där de meddelar att de konsulterat 

ytterligare en läkare som gjort samma 

bedömning som den förste. Den slutliga 

bedömningen, som grundade sig på 

anfallens svårighetsgrad och frekvens, 

Ω När Fanny var knappt 

ett år gammal tecknade 

hennes föräld- 

Fanny 

rar en försäkring för 

henne hos Trygg 

Hansa. Åren gick och 

premierna betaldes. 

När Fanny var 14 år fick 

hon plötsligt ett krampanfall. 

– Det kan vara en tillfällighet, sa doktorn. 

Många har ett anfall och sedan inget 

mer. 

Men efter ett drygt halvår fick Fanny 

ytterligare ett anfall och därmed också diagnosen 

epilepsi. Medicinering påbörjades. 

Nej till test 

Fanny tog studenten för några år sedan, 

med hyfsade betyg. Hon slet hårt för sina 

gymnasiepoäng. Epilepsin märktes 

av. Hon blev trött av medicinen och den 

epileptiska aktiviteten i hjärnan bröt koncentrationen. 

I skolans möttes hon av förståelse 

och fick stöd av specialpedagogen. Hon 

fick ofta sitta i avskildhet vid prov och hon 

fick ta den tid hon behövde. 

Från sjukvårdens sida var det inte lika 

positivt. Föräldrarna önskade att hon skulle 

få genomgå ett neuropsykologiskt test 

men fick nej till det. 

Tufft på högskolan 

Det var långt mellan besöken hos neurologen 

och när man väl kom dit blev det ett 

kort besök som mest kom att handla om 

och Skandias beslut fick vi i slutet på 

september 2005. Lisas epilepsi värderades 

som en 20 procent medicinsk invaliditet 

och ersättningsbeloppet fastställdes 

till 315 000 kr. 

Föräldrarna diskuterade med Lisas 

neurolog och beslöt sig för att acceptera. 

– Vi hade möjlighet att överklaga men 

såg ingen anledning att göra det, säger 

Lars. Blir epilepsin värre eller om Lisa får 

andra besvär som är relaterade till epilepsin 

har vi tid att höra av oss till Skandia 

före 1 april nästa år. 

Skandia, liksom övriga försäkringsbolag, 

använder sig av ett system med tabeller 

för att gradera sjukdomens/ska- 

medicineringen. 

Efter studenten ville Fanny fortsätta 

plugga. Hon hade hittat ett program på 

högskolan som hon var intresserad av. 

Men det visade sig att det blev för tufft. 

Allt som skulle läsas in och alla tentor. 

Fanny pallade inte med. Hon läste och 

läste och hon var intresserad av ämnet. 

Ändå blev det helt tomt i huvudet. Hon 

lyckades klara en och annan tenta. Hon 

ringde ofta hem och grät. ”Vad ska jag göra?! 

Det står alldeles stilla i huvudet.”. 

Efter ett år gav hon upp. Då hade hon 

studieskulder men inte så många poäng. 

Hon flyttade hem till föräldrarna och 

började jobba. Det kändes som ett misslyckande 

så klart, att inte kunna fullfölja 

sina studier. Och stå där med studieskulder 

att betala. 

”Du kanske kan söka ersättning från 

din försäkring?” föreslog föräldrarna. 

”Det här är ju något du drabbas av på 

grund av din sjukdom.” 

Vad omfattar försäkringen? 

En anmälan skickades till försäkringsbolaget 

våren 2007. Efter några månader 

kom ett brev som bekräftade att sjukdomen 

omfattas av försäkringen. 

Vad som ingår är ersättning för sjukhusvistelse, 

vårdersättning till 16 års ålder 

under förutsättning att Försäkringskassan 

beviljat vårdbidrag, vårdersättning 

/rehabiliteringsersättning efter 16 års ålder 

om sjukdomen medför arbetsoförmåga 

till minst 50 procent i mer än 180 

dagar i följd. 

dans invaliditetsgrad. Epilepsi med enstaka 

anfall per år beräknas ge 15 procent 

invaliditet medan en epilepsi med tätare 

anfall, upp till enstaka anfall per månad, 

värderas till en 35-procentig invaliditet. 

I Lisas fall valde försäkringsbolaget 

alltså att justera den lägre graden uppåt 

med fem procent. 

– Vi har satt in pengarna på ett konto 

till Lisa. De ska hon ha till sin utbildning. 

Just nu jobbar hon men planerar 

att börja studera igen och då kan pengarna 

komma väl till pass, säger Lars. π 

Text: Teresa Janzon 

Foto: Åsa Bartholdsson 

Försäkringen omfattar ersättning för 

medicinsk och ekonomisk invaliditet. 

Medicinsk invaliditet är en bestående 

nedsättning av kroppsfunktionen, utan 

hänsyn till yrke eller fritidsintressen. 

Ekonomisk invaliditet är en bestående 

nedsättning av arbetsförmågan i vuxen 

ålder. 

Dags för ny bedömning 

Svaret Fanny fick var att om hon har anspråk 

på vårdersättning /rehabiliteringsersättning 

ska hon skicka in kopior 

av Försäkringskassans beslut om vårdbidrag, 

föredragningspromemoria och 

läkareutlåtande/sjukskrivningsintyg. 

Om sjukdomen medför kvarstående 

besvär ska hon kontakta försäkringsbolaget 

”när behandlingen är avslutad och 

tillståndet är stationärt”. Bedömning medicinsk 

invaliditet kan ske tidigast nu i 

år och Fanny ombeds återkomma om 

hon har ”kvarstående besvär”. 

Det ska hon nu göra. 

Frågan är om försäkringsbolaget 

kommer att ta någon hänsyn till att hon 

inte orkat med högskolestudierna och att 

hon valt ett arbete som hon klarar av. 

Hennes möjligheter begränsas starkt av 

sjukdomen. 

Sedan kan man ju undra vilken behandling 

som ska vara avslutad och vad 

som menas med ett stationärt tillstånd. Synapsen 

kommer att följa upp Fannys fortsatta 

kontakter med försäkringsbolaget. π 



Med natur och 

I sanddynsområdet vid Sossusvlei finns dyner som är 300 meter höga. 

Överst t v, nästa sida, antiloparten oryx med unge. T h, fältarbetare beundrar utsikten. 

Nederst t v, springbockar. T h vänslas två lejon med varann. 

Strax innan jul var jag på fältkurs i Namibia med mina 

kurskamrater från C-kursen i geografi på Stockholms 

universitet. Fältkursen varade i tre veckor och syften med 

den var att samla in material för våra examensarbeten. 

Ω Som mamma till ett utvecklingsförsenat 

barn med terapiresistent epilepsi 

tror jag det viktigaste, när man planerar 

att göra en sådan sak, är att man litar på 

att de man lämnar barnet med klarar av 

att ta hand om det. 

För övrigt krävs en del praktiska förberedelser. 

I mitt fall innebar det bland 

annat att någon måste bo hos oss medan 

jag var borta, att barnets skola måste informeras, 

och så vidare. 

Det hela går naturligtvis inte i en 

handvändning och det tog tid innan jag 

blev färdig med förberedelserna och kunde 

ägna mig åt mitt eget behov av vaccinationer, 

malariaprofylax och andra nyttigheter. 

Möttes av regn 

När vi äntligen skulle åka dök nästa problem 

upp, fyra timmars försening på Arlanda 

på grund av tekniska problem. 

Måste säga att efter nästan ha stressat mig 

sjuk för att hinna med alla förberedelser 

så kändes faktiskt en försening som 

ett ganska fånigt antiklimax. 

Till slut kom vi i alla fall iväg och med 

ungefär ett dygns försening landade vi på 

Eros, Namibias huvudstad Windhoeks 

internationella flygplats, och möttes av 

regn! Med svenska mått var det väl knappt 

värt att nämna men i ett av världens torraste 

länder kändes det en aning absurt. 


djur i Namibia 

Efter en natt på vandrarhem i Windhoek 

lämnade vi staden för Namibias 

södra gränsområde. Eftersom Namibia 

är ungefär dubbelt så stort som Sverige 

och Windhoek ligger i landets centrala delar 

skulle det bli det en nätt liten färd på 

ungefär hundra mil, enkel resa. 

Salt och vatten 

Namibia är till viss del mycket modernt 

och därför startade vi vår resa med att besöka 

ett av Windhoeks köpcentra för att 

inhandla nödvändiga attiraljer som sydafrikanska 

pluggar till elkontakterna, hattar 

som skydd mot solen, färdkost 

och vatten. För det är varmt i Namibia. 

Sist men inte minst köpte vi också 

chips och annat salt tilltugg. Salt är nämligen 

lika viktigt som vatten eftersom 

man förlorar stora mängder genom att 

svettas. 

När alla förberedelser äntligen var 

gjorda påbörjade vi vår resa. Eftersom 

resan var lång skulle vi övernatta två 

gånger under vägen på några av Namibias 

många väl fungerande campingplatser. 

Första stoppet, dit vi anlände efter 

mörkrets inbrott, var Quiver Tree 

Forest Camp. 

Fältstudier i sällskap av bockar 

Efter att ha tillbringat en mycket kall och 

obekväm natt utan sovsäck i ett tält som 

slås upp på biltaket kunde jag morgonen 

efter beskåda områdets attraktion, bestående 

av Namibias största bestånd av 

pilkogerträd. Pilkogerträdet, som egentligen 

inte är ett träd utan en aloeart, an- 

vändes av bushmännen för att göra pilkoger, 

en behållare att förvara pilar i. 

Nästa övernattning gjordes i närheten 

av Fish River Canyon, världens näst största 

canyonsystem. Från Fish River Canyon 

gick färden vidare genom Namibias 

storslagna landskap mot resans mål, 

Aussenkehr, med de alltid närvarande 

springbockarna som sällskap. I Aussenkehr, 

som ligger vid Namibias södra 

gräns, bedrev vi huvuddelen av våra fältstudier. 

Vilda hästar och sanddyner 

Efter att ha tillbringat åtta dagar med 

fältarbete vid vindruvsodlingarna i Aussenkehr 

vände vi tillbaka mot Windhoek 

igen. Resan tillbaka till Windhoek gick 

efter en annan rutt än den vi använt på 


Det vackra pilkogerträdet 

är egentligen en aloeart. 


färden söderut. Vi besökte de förvildade 

hästarna i Kleine aus vista och världens 

äldsta, aktiva sanddynsområde vid Sossusvlei. 

Vi såg också många vilda djur, 

bland annat oryx. Oryxen som är en antilopart 

var nästan utrotad i Namibia men 

efter ett framgångsrikt restaureringsarbete 

har arten återhämtat sig. Faktiskt anses 

stammen vara så livskraftig att den 

numera utgör en av grunderna för en av 

Namibias stora inkomstkällor, jaktturism. 

Resan till Windhoek gick också upp 

via Namibias Escarpment. Namibia består 

i princip av en kustslätt och en högslätt 

och där emellan finns Escarpmenten, 

som kanske kan beskrivas genom att 

liknas vid 2 000 meter höga gotländska 

strandklippor. 

Väl framme i Windhoek, som är en 

fullt modern stad i ungefärlig storlek 

med Linköping, tillbringade vi tre dagar 

med fortsatt fältarbete, att köpa souvenirer 

och skicka vykort, vilket inte var 

möjligt i Aussenkehr. 

Kulturkrock hemma 

Efter besöket i Windhoek styrde vi kosan 

norr ut mot Etosha som är Namibias enda 

egentliga safariområde. I Etosha var 

det väldigt varmt och vi såg massor av 

Mäktiga Fish River Canyon. 

djur, lejon till exempel. Därefter återvände 

vi till Windhoek för en natt, flög 

sedan hem och landade på Arlanda dagen 

därpå och drabbades av världens kulturkrock. 

När jag lämnar Sverige tror jag alltid 

att jag ska drabbas av någon slags kulturkrock 

utomlands men konstigt nog 

uppstår den största krocken av det slaget 

när jag kommer hem igen. Det känns 

konstigt att efter flera veckor med språkoch 

kulturförbistringar plötsligen helt 

obehindrat kunna kommunicera med 

Förvildade hästar i Kleine aus vista. 

alla människor man möter. 

Tyvärr visade det sig att de arrangemang 

jag vidtagit för min son innan jag 

reste inte hade fungerat helt smärtfritt. 

Personen som åtagit sig att bo hos oss 

hade nog inte riktigt förstått vad det innebar 

och tyckte det hade varit väldigt 

jobbigt. 

Om jag reser någonstans någon mer 

gång, så får jag arrangera hemmafronten 

annorlunda. π 

Text och foto: Åse Ohlsson 


Öppet Hus om: 

Psykologisk anfallskontroll 

För många människor som får epilepsi kan 

sjukdomen leda till en förändrad självbild 

– man upplever att man blivit annorlunda, 

man har drabbats av något som man 

absolut inte vill ha eller kännas vid. 

Men man kan alltid göra en hel del för 

att det ska bli bättre, säger Mirja Johanson, 

neuropsykolog på Stiftelsen Stora 

Sköndals neurologrehabilitering när hon 

besökte föreningens Öppet Hus i april. 

Ω Psykologisk anfallskontroll är ett område 

som Mirja specialiserat sig på genom 

arbetet med epilepsirehabilitering 

på Stora Sköndal, för övrigt den enda i 

landet som erbjuder sådan rehabilitering. 

Dessutom forskar hon om medvetande 

och upplevelser i samband med anfall. 

Tanken är att närma sig och komma 

åt fenomenet epilepsi från ett annat håll 

än det rent medicinska. 

Epilepsi är ett mångfacetterat område, 

faktiskt det neurologiska tillstånd som lärt 

neurovetenskapen mest om hur hjärnan 

fungerar och förmågor som till exempel 

minne, koncentration och igenkänning. 

Trots detta är epilepsin oerhört medicinskt 

inriktad idag. Man talar mycket om mediciner 

och biverkningar men väldigt lite 

om hur det är att leva med epilepsi. 

Kognitiva förändringar 

Epilepsin får naturligtvis olika konsekvenser 

för olika människor. Så många 

som 60 -70 procent slipper anfall när de 

får läkemedel. 

Men även om man hör till den gruppen 

har något förändrats i livet. För 

många år framöver, kanske för hela livet 

finns medicinen där som en påminnelse 

om att något är annorlunda. Och fortsätter 

anfallen, ja då blir förstås skillnaderna 

ännu större. 

– Det finns många aspekter av hur 

epilepsi påverkar, neurologiska förstås. 

Om det finns någon hjärnskada bakom, 

hur påverkar den, hur ger den sig till 

känna? 

Även kognitiva aspekter – där kan en 

eventuell hjärnskada få konsekvenser 

för förmågan att koncentrera sig, minnas, 

överblicka, fatta beslut, känna igen sig 

samt bearbeta och ta till sig ny information. 

Personer utan hjärnskada kan också 

märka av kognitiva förändringar. Då 

kan det vara trötthet, som är den vanligaste 

biverkningen av epilepsimedicinerna, 

som är orsaken. 

Livet, hur påverkas det? 

– Det allra svåraste för många människor 

är att se epilepsin som en del av sig själva. 

En del säger också att de nog kan lära 

sig leva med den ja, men acceptera den, 

aldrig. Det visar hur starka de emotionella 

svårigheterna kan vara. 

Mirja pratar också om den sociala förändringen 

– hur svårt det kan bli att förklara 

och få vännerna att förstå att man 

inte längre kan göra samma saker som 

tidigare. Att man måste leva mer regelbundet, 

äta, sova på bestämda tider. Sköta 

sig på ett sätt som inte medger att 

man är uppe och festar halva natten. 

Och de intima relationerna, hur påverkas 

de av oro? Den sexuella lusten – 

vad händer med den när man äter epilepsimedicin 

och kanske dessutom går 

omkring med en rädsla för när nästa anfall 

ska slå till? Livet – framtidsplanerna 

och alla drömmar. Hur blir det med dem? 

Ta hand om dig själv 

– Det krävs stort mod av oss människor 

att anpassa oss och hitta nya vägar när livet 

förändras, säger Mirja. Men du måste 

börja där och fråga dig själv – vad har förändrats, 

vem är jag nu? Att reda ut vilken 

relation du har till din egen epilepsi. Det 

är jätteviktigt för att kunna gå vidare. 

Utgångspunkten är att man kan göra 

en hel del för att komma överens med sin 

epilepsi och minska anfallsfrekvensen. 

Ta hand om dig själv, se till att du får 

den sömn du behöver, att du äter mångsidig 

kost och helst regelbundet, att du 

motionerar regelbundet, att du ger näring 

både till kropp och själ. 

Öka din kunskap om epilepsi, läs broschyrer, 

böcker, gå kurs som anordnas via 

epilepsiföreningen – ökad kunskap ger 

ökat självförtroende och ger ökad delaktighet 

i din behandling. 

Öka din kunskap om din egen epilepsi, 

skriv ner anfallsförloppet i detalj, 

försök beskriva din upplevelse i ord. Om 

någon annan var närvarande, fråga vad 

den personen såg och hörde för att du ska 

kunna rekonstruera anfallet och se vad 

du minns själv. 

Lista risker 

Mirja rekommenderar också att man försöker 

föra anfallsdagbok under en period 

för att se om anfallen brukar komma 

i samband med viss typ av situationer 

eller händelser. Kanske vid en viss tidpunkt 

på dygnet, veckan eller månaden. 

– För att lära dig mer om din epilepsi, 

gör en lista på dina högriskfaktorer, 

det som mest sannolikt leder till anfall, 

och på lågriskfaktorer, alltså när du kan 

vara säker eller ganska säker på att inte 

få anfall. 

Gå sedan igenom varje högriskfaktor 

och se vad du kan ändra på. Om du 

ofta får anfall en stund efter att du ansträngt 

dig fysiskt ska du lära dig att trappa 

ner den fysiska aktiviteten successivt 

i stället för att plötsligt övergå till någon 

annan aktivitet eller sjunka ihop som en 

”soffpotatis.” 

Bryt ditt anfall 

Att lära sig aktiv avspänning kan hjälpa 

till att trappa ner efter fysisk aktivitet eller 

att gå ner i varv på kvällen så det blir 

lättare att somna och sova lugnt. 


– Ungefär hälften av de som har epilepsi 

har någon gång kunnat själva bryta 

ett anfall. Om du har en förkänning, 

har du en möjlighet att motarbeta anfallet 

genom att till exempel koncentrera dig 

eller att göra något som bryter anfallsaktiviteten. 

Vad det kan vara måste var och en 

försöka prova ut själv. Till de vanligaste 

sätten hör fysisk beröring, koncentration, 

någon fysisk aktivitet eller att lukta 

på något speciellt. 

Man kan också ta hjälp av epilepsi- 

Examensarbete: 

hund, ännu så länge ovanligt i Sverige 

men inte utomlands. 

Öppenhet underlättar 

Ledorden när Mirja pratar är kunskap 

och analys av situationen och att man 

själv kan påverka genom att arbeta med 

sin attityd till epilepsin och den syn man 

har på sig själv. Attityd och livskvalitet 

hänger intimt ihop. 

Den enskilt viktigaste faktorn när det 

gäller hur man klarar omställningen efter 

en hjärnskada, vet ni vad det är? – frå- 

gar Mirja sin publik. 

När ingen vet svarar hon själv att det 

är vilken personlighet man har. 

– Kan man vara öppen och flexibel och 

försöka hitta lösningar när livet förändras, 

ja, då är det mycket lättare. Det är mycket 

vi inte kan styra i livet och det måste vi 

lära oss att förhålla oss till. Att acceptera 

gör det lättare och det betyder inte att ge 

upp inför epilepsin utan snarare att säga 

till sig själv att just nu är det såhär. π 

Text och foto:Teresa Janzon 

Servicehund ger högre livskvalitet 

Lena Blideskog och Ylva Jonsson, Arbetsterapeutprogrammet 

vid Karolinska 

Institutet, har gjort ett examensarbete 

på C-nivå om servicehundens betydelse 

i dagliga livets aktiviteter för personer 

med någon form av fysisk funktionsnedsättning. 

Personerna i studien upplevde att servicehunden 

underlättar deltagande och 

bidrar till upplevelse av självständighet 

och oberoende i dagliga livets aktiviteter. 

Studien visade också att deltagarna upplevde 

att servicehunden gav upphov till 

förbättrad fysisk och psykisk hälsa bland 

annat genom ökad aktivitet. 

De flesta upplevde att hunden gav ett 

minskat beroende av tekniska hjälpmedel 

och andra människors insatser. Hunden 

fanns dessutom alltid till hands och 

kom till omedelbar hjälp när det behöv- 

Ta hand om dig själv 

och öka din kunskap 

om epilepsi. Det rådet 

ger neuropsykolog 

Mirja Johanson. 

des, vilket upplevdes som tryggt. Även 

självbilden och bemötande från andra 

människor förändrades i positiv riktning 

för flera av deltagarna. 

Sammanfattningsvis visar studien att 

deltagarna upplever sig ha fått en högre 

livskvalitet, med inslag av värme, glädje 

och kärlek, tack vare sina servicehundar. 



notiser 

Ett års anfallsfrihet 

för körkort 

Personer med epilepsi behöver enligt 

Vägverkets nya föreskrifter bara vara fria 

från anfall i ett år, mot tidigare två år, för 

att få köra personbil. För att få köra tung 

lastbil, buss och taxi höjs kravet på anfallsfrihet 

från fem till tio år. 

De nya föreskrifterna är anpassade 

till den kunskap om körkort och sjukdomar 

som finns idag. Vår förhoppning 

är att de kommer att bidra till högre trafiksäkerhet 

men också i många avseenden 

ett enklare förfarande för enskilda, 

säger Ingemar Skogö, Vägverkets generaldirektör. 

Foto: Vägverket 

Hjärnstyrt dataspel 

Vid ett experiment vid Washington University 

i St Louis lyckades en 14 –årig 

amerikansk pojke med epilepsi styra det 

gamla dataspelet Space Invaders med 

blotta tanken. 

Pojken hade fått implantat insatta i huvudet 

för övervakning av hjärnan. Forskarna 

lyckades koppla ihop pojken med 

dataspelet. Till att börja med kunde pojken 

styra spelet genom att röra på sin 

Patienträttigheter 

och tystnadsplikt 

Vissa patienträttigheter är formulerade 

i lag och kan utkrävas i domstol. Det gäller 

till exempel rätten att läsa sin patientjournal 

och sjukvårdpersonalens skyldighet 

att inte lämna ut uppgifter om 

patienter till obehöriga. Lagarna gäller för 

all hälso- och sjukvård i hela landet. 

Läs mer om patienträttigheter på 

www.sjukvardsradgivningen.se 

Som patient ska man kunna känna stort 

förtroende för vårdpersonalen. Alla anställda 

inom hälso- och sjukvården, även 

administrativ personal, har tystnadsplikt 

och sekretess när det gäller allt som har 

med vården att göra. Detta gäller både 

inom den offentliga och den privata vården 

samt för apotekspersonal. 

Tystnadsplikten innebär att personalen 

inte får prata med obehöriga om en 

persons hälsotillstånd, behandling eller 

personliga förhållanden. Tystnadsplikten 

och sekretessen är reglerade i lag 

och brott mot dessa brukar bestraffas 

mycket strängt av tillsynsmyndigheten 

och åklagare. 

Om man som patient ger sitt tillstånd 

kan vanligtvis tystnadsplikt och sekretess 

brytas, till exempel när anhöriga 

ringer inför ett besök på sjukhuset. Man 

kan själv tala om för sjukvårdspersonalen 

vilka de får ge upplysningar till. 

Läs mer om tysnadsplikt på www.sjukvardsradgivningen.se 

hand och tunga. 

Allteftersom experimentet fortgick behövde 

han använda allt färre kroppsliga 

rörelser. Till slut klarade han första nivån 

i Space Invaders enbart med hjärnan. 

Enligt forskaren Eric Leuthardt lärde 

sig pojken styrningen väldigt snabbt och 

kunde så småningom klara två nivåer i 

spelet med ren tankekraft. 

Källa: LiveScience.com 

Hälso- och sjukvårdens 

ansvarsnämnd 

(HSAN) 

HSAN är en statlig myndighet, som prövar 

om yrkesutövare inom hälso- och 

sjukvården gjort sig skyldig till fel yrkesutövning. 

Om du anser att någon yrkesutövare 

inom allmän eller privat hälso- och sjukvård 

bör få en disciplinär påföljd (erinran 

eller varning) för att ha åsidosatt sina 

skyldigheter i yrkesutövningen, kan 

du göra en anmälan till HSAN. 

Till yrkesutövare inom hälso- och sjukvården 

räknas såväl anställda inom den 

allmänna hälso- och sjukvården som privatverksamma 

yrkesutövare och hälsooch 

sjukvårdspersonal på socialtjänstens 

hem för vård eller boende. 

Läs mer om dina rättigheter och vart 

du kan vända dig på www.hsan.se 

Matematisk modell 

visar anfall 

Forskare på University of California har 

skapat en matematisk modell som beskriver 

den elektriska storm som pågår 

i hjärnan under ett anfall. Denna modell 

kommer troligen att kunna var till hjälp 

för att neurologer bättre ska förstå och 

kunna behandla epilepsi. 

En sådan datasimulering av ett anfall 

kan ge en bättre bild av hur och varför 

de elektriska signalerna inte fungerar 

på rätt sätt. 

Förhoppningen är att denna matematiskt 

framtagna modell kan visa på i 

vilka områden av hjärnan ett anfall kan 

stoppas. 

Modellen kan öka kunskapen om hur 

ett anfall sprider sig, säger Heidi Kirsch, 

UC San Fransisco´s Epilepsy Center. I ett 

längre perspektiv kan den också bidra till 

utvecklingen av läkemedel och användas 

till teoretiska tester av hur olika läkemedel 

påverkar hjärnan. 

Källa: UC Regents 


Informationsteknologins framsteg har gjort 

vardagen till ett myller av intryck och valmöjligheter. 

Den moderna västerländska 

människan ser till exempel lika många ansikten 

under en dag som cromagnonmänniskan 

gjorde under ett helt år. 

Hur har vi kunnat anpassa oss till denna 

enormt snabba förändring? Varför klarar 

vissa av det ökade informationstrycket 

bättre än andra? 

För Dig som har barn i behov av särskilt stöd! 

”Värdefull” 

Föräldrakraft är tidningen 

för Dig som är 

förälder eller anhörig 

till barn med funktionsnedsättning 

och särskilda 

behov. Varje nummer 

innehåller massor med 

tips och praktisk vägledning, 

intervjuer, teman 

och reportage. Beställ 

en helårsprenumeration 

(6 nr) för 294 kr genom 

att fylla i kupongen här 

intill. Eller ta två år direkt 

(12 nr) för endast 540 

kronor så missar du 

ingenting! 

Den översvämmade hjärnan 

Förlag: Natur & Kultur 

Minnesforskaren Torkel Klingberg, internationellt 

känd inom sitt område, tar 

oss med på en vindlande färd genom hjärnans 

innersta delar och svarar bland annat 

på frågan varför människan blir smartare 

och smartare för varje generation. 

Man får lära sig att hjärnan går att träna 

på ett liknande sätt som vi tränar våra 

muskler, det gäller bara att veta på vilket 

sätt, när och hur ofta! 

Torkel Klingberg är en spännande debutant 

som skriver i samma tradition 

som till exempel Sapolsky (Varför zebror 

inte får magsår). Det är högsta vetenskapliga 

nivå på ett tillgängligt och spännande 

sätt. 

läsning för dig som 

förälder & professionell! 

Ja tack, jag beställer: 

6 nummer för 294 kronor inkl moms 

12 nummer för 540 kronor inkl moms 

Info om teman, utgivningsplan och annonspriser 

} 

Välj ett 

alter nativ! 

läsvärt 

Torkel Klingberg är läkare, forskare och 

docent vid Karolinska institutet. 

Foto: Ulla Montan 

Klipp ut & posta kupongen 

i ett kuvert till FaktaPress, 

Backebogatan 3, 129 40 Hägersten. 

Eller mejla till: 

info@faktapress.se 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postnr & ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Telefon: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Övrigt meddelande: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . synapsen 

Sänd beställningen till FaktaPress, Backebogatan 3, 129 40 Hägersten. Eller maila till: info@faktapress.se 


krönika 

Vart tog informationen vägen? 

Ω Du vaknar upp liggande på golvet. Dina 

muskler värker. Du har inget som 

helst minne om vad som hänt. Det enda 

du hör är en massa steg och rörelse runt 

om dig. Du vill röra dig men kan inte. 

Hela din kropp är som förlamad. Du 

försöker ändå resa dig eller gör ett försök 

att resa dig. Men det misslyckas. Du 

känner att din kropp inte vill det du vill. 

Någon tar tag i dig känner du. Hjälper 

dig upp på fötter. Du märker att dina fötter 

är som spaghetti och du vill bara sjunka 

ihop på golvet igen. 

Personen tar ett stadigare grepp om 

dig. Ännu en kommer och tar ett grepp 

runt din arm. Dom lägger dina armar 

runt deras axlar och börjar släpa dig bort. 

Du orkar inte bry dig vart dom för dig. 

Inte heller vad dom kommer att göra 

med dig. Du låter dig släpas som om du 

vore en skadad soldat. 

Vad är det som hänt, börjar du tänka. 

För ett par sekunder sen stod du och pratade 

med några vänner för att sedan ligga 

på golvet och känna tomhet. Som om du 

vore bortdomnad i hela kroppen. Varenda 

muskel i kroppen värker som om dom 

jobbat febrilt. Du känner hur svetten rinner 

nerför kroppen och en oro börjar väckas 

inom dig. Vad händer med mig? 

Plötsligt hör du någon långt borta säga 

att du fått ett epilepsianfall. 

Först förstår du inget. Epilepsi? Vad 

är det? Sen inser du snabbt vad det är. 

Och allt inom dig kraschar. Hela ditt liv 

vänds upp och ner. Vad kommer att hända 

med mig nu? Kommer folk att tycka 

sämre om mig? 

Allt man undrar över 

Ungefär så känns det att få sitt första 

epilepsianfall. Man bara faller ihop. Men 

vad händer med personen när man vaknar 

till liv igen och börjar få perspektiv 

på vad som hänt. 

Det är då alla frågor och funderingar 

väcks till liv. Vart kan man vända sig? 

Epilepsiföreningar och organisationer 

finns alltid till hands. Dit kan man 

vända sig för att få svar på sina frågor och 

funderingar. Men även på sjukhus finns 

hjälp att få. Och det ska man verkligen 

vara tacksam för. För utan dom så skulle 

en person med epilepsi aldrig kunna 

få tillbaka sitt självförtroende igen och 

börja leva det liv man hade innan. 

Men räcker det? Nej, det gör det tyvärr 

inte det. Något fattas. 

Informationen till samhället, skolor, 

idrottsföreningar och arbetsgivarna. 

Vart tog den vägen? 

Folk vet så lite 

Försvann den ner i ett mörkt arkiv för att 

helt glömmas bort? 

Det är den informationen som brister. 

Går du ut på stan och visa upp epilepsimärket 

så vet en övervägande minoritet 

inte vad det är för något. Och det 

är rätt skrämmande. Du kan få ett anfall 

när du är i stan och ingen förstår vad som 

är fel på dig för dom vet inte vet vad märket 

betyder. 

Även skolan måste informeras mycket 

bättre. Men dom är en bra bit på gång 

om man jämför med arbetsgivarna som 

har noll koll. Frågar du arbetsgivare om 

hur dom ska agera om en person med 

epilepsi får ett anfall så kommer dom att 

svara att dom inte vet. 

Därför har många med epilepsi jobb 

Namn: Oscar Strömberg 

Ålder: 27 

Livssituation: Bor i en tvåa i Tullinge. 

Jobbar halvtid på Willys. Har just skaffat 

hund från ett hundstall. Håller på 

AIK. Gillar hundpromenader och att ta 

en dag i taget. 

som innebär att dom får sämre arbetsuppgifterna 

på sin arbetsplats. Eller så får 

personer med epilepsi inte det jobb dom 

vill ha. Arbetsgivarna vill hellre ha en 

anställd utan epilepsi. 

Varför är det så här? Det är kunskapen 

som fattas. Och utan kunskap så 

blir folk i omgivningen och i din närhet 

rädda men framför allt oroliga. 

Anders Borg bör betala 

Vad kan göras så information kommer ut? 

Vem bär ansvaret? 

Vad anser jag? 

Jag anser att slipsknuttarna ska sluta 

tävla om vem som ska ha högst fallskärm 

och börjar se över problemet. För det är 

ett problem. 

Jag anser att regeringen, det vill säga 

finansminister Anders Borg, ska skjuta till 

med pengar till epilepsiföreningar och 

organisationer så att dom får resurser för 

mer och bättre information ut till samhället, 

skolor, idrottsföreningar och arbetsgivare. 

Även media har ett ansvar för 

att se till att informationen kommer ut. 

Vem som bär huvudansvaret och vad 

som behövs göras mer, det har jag inget 

svar på. 

Åsikterna i denna krönika är författarens 

egna och inte nödvändigtvis Synapsens. 

På återseende. π 

Oscar Strömberg 


Vill du ha information om epilepsi? 

Behöver din skola lära sig mer om hjärnan, epilepsi och inlärning? 

Kontakta föreningens 

SKOLINFORMATÖRER 

Epilepsiföreningen har utbildade skolinformatörer som kan träffa en personalgrupp eller ett kollegium 

och berätta mer om epilepsi och inlärning. Informatören ger en allmän introduktion till epilepsi: 

Vad är epilepsi och hur kan anfall se ut? Hur påverkar epilepsi, anfall och mediciner inlärning? 

Vad kan vara bra att tänka på för att stödja elevens hela situation. 

Fakta varvas med talrika exempel. Tillfälle till frågor och svar. 

Föreningens skol informatörer är i regel själva föräldrar till 

barn med epilepsi. 

För upplägg och kostnad, kontakta: 

Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm 

08-650 81 50 

epistockholm@telia.com 

www.epistockholm.nu 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OBS! Föreningen har även informatörer som kan komma till arbetsplatser, delta i utbildningar av personal, med mera. 


Avsändare: 

Epilepsiföreningen 

i Stor-Stockholm 

S:t Göransgatan 84, 3 tr 

112 38 Stockholm 

Kris- och samtalsmottagningen inom Handikapp 

& Habilitering i Stockholm ger stöd 

till föräldrar till barn och ungdomar med 

svårbehandlad epilepsi. 

Kris- och samtalsmottagningen erbjuder 

psykologiskt och psykoterapeutiskt stöd till 

föräldrar och andra anhöriga till barn, ungdomar 

och vuxna med funktionsnedsättning. 

Mottagningen är ett komplement till 

Stöd till föräldrar och andra anhöriga 

det anhörigstöd som habiliteringscentren 

erbjuder. Du kan komma själv eller tillsammans 

med din maka/make till samtalen. 

Det behövs ingen remiss. Du kan ringa oss 

direkt. Ditt samtal tas emot av vår assistent 

som hjälper dig att få kontakt med en av 

mottagningens terapeuter för ett första 

samtal per telefon. Besöken kostar inget 

och vi har tystnadsplikt. 

Anmälan kan göras via www.habilitering.nu 

B 

SVERIGE 

PORTO BETALT 

Under hösten 2008 planerar mottagningen 

att starta en samtalsgrupp för föräldrar till 

barn 6–12 år med svårbehandlad epilepsi. 

Kris- och samtalsmottagningen 

för anhöriga 

Besöksadress: Tideliusgatan 12, ingång 

huvudentrén, tel 08-690 60 20 

Handikapp & Habilitering erbjuder kurser och föredrag 

för anhöriga och närstående. 

Exempel på aktuella kurser och föredrag 

för anhöriga till barn, ungdomar och vuxna 

med funktionsnedsättningar: 

Temadag för föräldrar till små barn 

med hjärnskada. 

Tid: 15 oktober, kl 9.30-15.30 

Plats: Spädbarnsverksamheten Tittut, 

Norrtullsgat. 14 port H 

Föreläsare: Barnneurolog Katarina 

Lindström 

Anmälan: senast 26 september på 

www.habilitering.nu 

Föräldrakraft – om att leva med barn med 

funktionshinder 

Kvällstid 

Tid: 21 och 28 oktober, kl 18–21 

Plats: Rosenlund, Tideliusgatan 12 

Handledare: Britta Lundqvist, 

beteendevetare och förälder 

Anmälan: senast 19 september på 


Kognitivt stöd – att klara mera i vardagen. 

Riktar sig till föräldrar/anhöriga till tonåringar 

och vuxna med utvecklingsstörning. 

Tid: 22 oktober, kl 18.30–21. 

Plats: Klara Mera, Rosenlund, 

Tideliusgatan 12 

Ansvarig: Kristina Eklund, tel 08-690 60 39 

Anmälan: senast 3 oktober på 


Det finns även ett kurstillfälle 9 februari. 

COPE 

Ett föräldrautbildningsprogram där man får 

lära sig lösa problem som uppstår när man 

lever med svårstyrda barn. 

Tid: Kursen omfattar åtta tillfällen 5, 12, 19 

och 26 november, 10 december, samt 14, 

21 och 28 januari, kl 18–20 

Plats: Habiliteringscenter Norrtull, 

Norrtullsgat. 14 port H 

Ansvarig: Kristina Eklund, tel 08-690 60 39 

Anmälan: senast 10 oktober på 


Hjärnan och minnessystem 

Hur kan man träna minnet? 

Tid: 8 december, kl 18.30–21 

Plats: Rosenlund, Tideliusgatan 12 

Föreläsare: Psykolog Helena Westerberg 

Anmälan: senast 14 november på 


På www.habilitering.nu får man aktuell 

information om utbudet och där anmäler 

man sig också. Det finns även ett nyhetsbrev 

som man kan prenumerera på. 

Kontaktpersoner för föräldrautbildningen är 

Kristina Eklund, tel 08-690 60 39, och 

Eva Klintemar, tel 08-690 60 35. 

E-post foraldrautbildningen@sll.se

Nr 2-3 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?