Marin påväxt - en svårlöst problem - Bioscience Explained
Marin påväxt - en svårlöst problem - Bioscience Explained
Marin påväxt - en svårlöst problem - Bioscience Explained
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
iosci<strong>en</strong>ce ⏐explained Vol 2 ⏐ No 2<br />
Figur 2. Blåmussla med sina byssustrådar<br />
förankrade till <strong>en</strong> fast yta. Byssustråd<strong>en</strong><br />
består av speciella proteiner som ger<br />
tråd<strong>en</strong> både styrka och elasticitet. I förankring<strong>en</strong><br />
mellan byssustråd<strong>en</strong> och underlaget<br />
finns de proteiner som kan limma<br />
och hålla kvar musslan. Till skillnad från<br />
flertalet andra <strong>påväxt</strong>organismer kan<br />
blåmusslan släppa sin förankring och<br />
limma sig fast på något annat ställe.<br />
(Med tillstånd från Professor Herbert<br />
Wait, Univeristy of California, Santa<br />
Barbara, USA)<br />
Figur 3. Zoosporer från tarmtång visas i<br />
d<strong>en</strong> vänstra bild<strong>en</strong>. När sporerna finner <strong>en</strong><br />
yta så frisätts lim och själva spor<strong>en</strong> bäddas<br />
in i limmet. Därefter gror alg<strong>en</strong>.<br />
Bild<strong>en</strong> till höger visar <strong>en</strong> båtsida där hela<br />
sidan är beväxt med tarmtång. Beväxning<strong>en</strong><br />
gör att fartyget förbrukar mer bränsle<br />
m<strong>en</strong> ändå går långsammare g<strong>en</strong>om vattnet.<br />
För att förhindra <strong>påväxt</strong> av alger finns<br />
det ofta algicider (giftämn<strong>en</strong> mot alger) i<br />
båtbott<strong>en</strong>färgerna.<br />
(Med tillstånd från Dr. M.Callow, Univeristy<br />
of Birming-ham, UK och Mr. Johnny<br />
Eliasson, Solt-Niels<strong>en</strong>, NL)<br />
<strong>Marin</strong>a lim<br />
Man har funnit mer än 2500 arter, som bildar <strong>påväxt</strong> på<br />
olika typer av konstruktioner som har sänkts ned i havet.<br />
De flesta är <strong>en</strong>celliga organismer som bakterier<br />
och diatoméer (<strong>en</strong>celliga alger med kiselvägg). Dessa<br />
organismer tillverkar <strong>en</strong> slemliknande substans som gör<br />
att de håller sig kvar på ytan. Vi känner ig<strong>en</strong> det som<br />
det bruna slemmet man får i hand<strong>en</strong>, när man tar på<br />
något som har varit i vattnet <strong>en</strong> längre tid. Färg<strong>en</strong><br />
kommer från diatoméernas kiselskal.<br />
Ovanpå slemlagret (biofilm<strong>en</strong>) fäster sedan de större<br />
organismerna, som kan vara anting<strong>en</strong> mjuka eller hårda.<br />
De mjuka är lättare att ta bort, medan de hårda har<br />
ett kalkskal och sitter hårdare fast. Anting<strong>en</strong> de är växter<br />
eller djur, så fäster de med eg<strong>en</strong>tillverkat lim som<br />
består av proteiner. Lim från olika arter skiljer sig åt i<br />
sin uppbyggnad. Ett havstulpanslim är alltså olikt ett<br />
mussellim som i sin tur är annorlunda än tarmtångslim.<br />
Utifrån ett evolutionärt perspektiv kan man säga att<br />
marina lim har uppkommit flera gånger under tid<strong>en</strong>s<br />
lopp. Följaktlig<strong>en</strong> är eg<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> att limma och hålla sig<br />
fast på <strong>en</strong> yta <strong>en</strong> viktig eg<strong>en</strong>skap. Tittar man på livscyklerna<br />
hos de olika organismerna är det oftast <strong>en</strong> frisimmande<br />
larv som måste hitta <strong>en</strong> yta att sätta sig fast<br />
på. Detta behövs för att d<strong>en</strong> ska kunna omvandlas till<br />
<strong>en</strong> vux<strong>en</strong> individ. Det innebär också att djuret eller växt<strong>en</strong><br />
oftast blir sittande på d<strong>en</strong> valda plats<strong>en</strong> under rest<strong>en</strong><br />
av sitt liv. Det gäller därför för larv<strong>en</strong> att undersöka<br />
d<strong>en</strong> tilltänkta ytan så bra som möjligt och, om ytan duger,<br />
sätta sig fast med sitt lim. Det är viktigt att sitta<br />
fast ord<strong>en</strong>tligt för att inte helt plötsligt lossna och flyta<br />
iväg.<br />
Bland de olika<br />
metoder som<br />
har uppkommit<br />
g<strong>en</strong>om<br />
evolution<strong>en</strong>s<br />
gång använder<br />
sig till<br />
exempel blåmusslor<br />
av<br />
trådar (Figur<br />
2). Trådsekretettillverkas<br />
i <strong>en</strong> körtel<br />
och flyter fram i <strong>en</strong> skåra på musselfot<strong>en</strong> för att förankras<br />
på <strong>en</strong> yta innan det stelnar till d<strong>en</strong> färdiga tråd<strong>en</strong>.<br />
Härdning<strong>en</strong> av proteinerna i trådsekretet sker vid<br />
kontakt<strong>en</strong> med havsvattnet. Trådarna kallas för byssustrådar.<br />
Limmet från grönalg<strong>en</strong> tarmtång (Enteromorpha sp.)<br />
består av glykoproteiner som finns lagrade i alg<strong>en</strong>s<br />
sporer. När spor<strong>en</strong> träffar på <strong>en</strong> lämplig yta frisätts<br />
limmet och sväller och via <strong>en</strong> okänd självhärdande process<br />
formas <strong>en</strong> limkudde kring spor<strong>en</strong> så att d<strong>en</strong> sitter<br />
www.biosci<strong>en</strong>ce-explained.org 2<br />
COPYRIGHT © biosci<strong>en</strong>ce-explained, 2005
Change language