Fondhjälpredan för Flyktingfonden - Migrationsverket

Fondhjälpredan 

Europeiska flyktingfonden

Fondhjälpredan Europeiska flyktingfonden III, version 10.0 2013-04-23 

Diarienr: 111-2008-36010 

Foto: UNHCR 

Fondhjälpredan ERF III – innehållsförteckning 

1 INLEDNING ............................................................................................................. 5 

1.1 VARFÖR EN FONDHJÄLPREDA? .................................................................................. 5 

1.2 VILKA KAN SÖKA? .................................................................................................... 5 

1.3 FÖR VAD KAN MAN SÖKA? ........................................................................................ 5 

1.4 GRUNDLÄGGANDE DOKUMENT ................................................................................. 6 

1.5 KONTAKTUPPGIFTER OCH ADRESSER ........................................................................ 7 

1.6 DEFINITIONER ........................................................................................................... 7 

2 VILLKOR FÖR MEDFINANSIERING FRÅN FONDEN .................................. 8 

2.1 VEM ÄR PROJEKTÄGARE, PROJEKTPARTNER RESPEKTIVE TREDJE PART? ................... 8 

2.2 KONTRAKTSPERIOD (REDOVISNINGSPERIOD) ............................................................ 9 

2.3 BIDRAG FRÅN FONDEN KAN BARA DELFINANSIERA PROJEKTET ................................. 9 

2.4 SÅ BESTÄMS DET SLUTLIGA BIDRAGETS STORLEK ................................................... 10 

2.5 VAD MENAS MED STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER? ............................................. 10 

2.6 SPRIDNING AV RESULTAT ........................................................................................ 11 

2.7 MEDFINANSIERINGEN FRÅN EU SKA SYNLIGGÖRAS ................................................ 11 

2.8 VIKTIG INFORMATION OM NYA REGELVERKSTOLKNINGAR ..................................... 11 

2.9 UPPHANDLINGSBESTÄMMELSER ............................................................................. 13 

3 SÅ HÄR GÅR ANSÖKAN TILL .......................................................................... 15 

3.1 VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ INFÖR ANSÖKAN ................................................................ 15 

3.2 VAD SKA ANSÖKAN OMFATTA? ............................................................................... 15 

3.3 ANSÖKNINGSBLANKETTEN ..................................................................................... 16 

3.4 PROJEKTPLANEN ..................................................................................................... 17 

3.5 FINANSPLANEN ....................................................................................................... 25 

3.6 INTYG FRÅN PROJEKTPARTNER OCH MEDFINANSIÄRER MÅSTE FINNAS MED ........... 25 

3.7 ÄRENDETS GÅNG FRÅN ANSÖKAN TILL SLUTREGLERING......................................... 25 

3.8 BESLUT OM MEDFINANSIERING ............................................................................... 26 

4 KONTRAKTET (BIDRAGSÖVERENSKOMMELSEN) .................................. 27 

4.1 EF-NUMMER ........................................................................................................... 27 

4.2 PROJEKTMÖTE ........................................................................................................ 27 

4.3 BIDRAGSÖVERENSKOMMELSE OCH SÄRSKILDA VILLKOR ........................................ 28 

4.4 ALLMÄNNA VILLKOR – GÄLLER ALLA BEVILJADE PROJEKT..................................... 28 

4.5 PROJEKTPLANEN OCH FINANSPLANEN BIFOGAS ÖVERENSKOMMELSEN ................... 28 

4.6 OM PLANERNA BEHÖVER FÖRÄNDRAS SKA DET ANMÄLAS ...................................... 28 

4.7 OM PROJEKTET OMFATTAR MER ÄN EN KONTRAKTSPERIOD .................................... 29 

5 UTBETALNING AV BIDRAG FRÅN FONDEN ............................................... 31 

5.1 UTBETALNINGAR TILL PROJEKT DÅ MIGRATIONSVERKET ÄR PROJEKTÄGARE ........ 31 

5.2 UTBETALNINGAR TILL ÖVRIGA PROJEKT ................................................................. 31 

5.2.1 Utbetalningstillfälle 1, förhandsfinansiering (50 procent) ............................ 31 

5.2.2 Utbetalningstillfälle 2, mellanliggande betalning (30 procent) .................... 31 

5.2.3 Utbetalningstillfälle 3, slutreglering av medfinansiering .............................. 31 

2

6 RAPPORTERING OCH DIALOG ....................................................................... 32 

6.1 MALLAR SOM SKA ANVÄNDAS ................................................................................ 32 

6.2 LÄGESRAPPORT KRÄVS FÖR EN ANDRA UTBETALNING ............................................ 32 

6.2.1 Verksamhet ..................................................................................................... 32 

6.2.2 Ekonomi ......................................................................................................... 33 

6.3 SLUTRAPPORT MÅSTE LÄMNAS EFTER VARJE KONTRAKTSPERIOD ........................... 34 

6.3.1 Verksamhet ..................................................................................................... 34 

6.3.2 Ekonomi ......................................................................................................... 36 

6.4 EKONOMISK RAPPORTMALL I EXCEL ....................................................................... 37 

6.5 KONTROLLER, REVISIONER OCH UTVÄRDERINGAR AV PROJEKTEN .......................... 39 

6.6 BESLUT OM BIDRAGSFINANSIERING FRÅN FONDEN KAN ÅTERKALLAS .................... 40 

7 BUDGETERING OCH EKONOMISK REDOVISNING 

(PROGRAMÅR 2008–2010) ........................................................................................ 41 

7.1 REDOVISNINGSKRAV............................................................................................... 41 

7.1.1 Projektbokföring ............................................................................................ 42 

7.1.2 Fakturarutiner ............................................................................................... 42 

7.1.3 Dokumentation och arkivering ...................................................................... 42 

7.1.4 Territoriella villkor ........................................................................................ 42 

7.1.5 Internfakturor ................................................................................................. 43 

7.1.6 Mervärdesskatt (moms) .................................................................................. 43 

7.1.7 Kostnader som inte är stödberättigande ........................................................ 43 

7.1.8 Upphandlingsbestämmelser ........................................................................... 43 

7.2 FINANSPLAN I EXCEL – SÅ FUNGERAR DEN ............................................................. 44 

7.3 STÖDBERÄTTIGANDE DIREKTA KOSTNADER ............................................................ 44 

7.3.1 Budgetrubrik A: Lön till personal .................................................................. 44 

7.3.2 Budgetrubrik B: Resor ................................................................................... 45 

7.3.3 Budgetrubrik C: Tjänster – Konsulttjänster och övriga tjänster ................... 46 

7.3.4 Budgetrubrik D: Inköp av varor – Inkl. tryckkostnader och avskrivningar .. 47 

7.3.5 Budgetrubrik E: Hyra av lokaler och utrustning ........................................... 47 

7.3.6 Budgetrubrik F: Möten, seminarier och konferenser .................................... 48 

7.3.7 Budgetrubrik G: Transnationellt samarbete, aktiviteter ............................... 48 

7.3.8 Budgetrubrik H: Övriga kostnader ................................................................ 48 

7.4 BUDGETRUBRIK I: INDIREKTA KOSTNADER, OH-PÅSLAG ....................................... 48 

7.5 FINANSIERING ......................................................................................................... 49 

7.6 KOSTNADER MED SÄRSKILD FINANSIERING ............................................................. 49 

7.6.1 Budgetrubrik J: Av projektpartner särskilt finansierade direkta kostnader .. 50 

7.6.2 Budgetrubrik K: Offentligfinansierade bidrag till slutliga målgruppen ....... 51 

7.6.3 Budgetrubrik L: Särskilt finansierade offentliga löne- och resekostnader .... 52 

7.7 KONTANT FINANSIERING ......................................................................................... 52 

7.7.1 Budgetrubrik M: EU-bidrag från fonderna ................................................... 52 

7.7.2 Budgetrubrik N: Intäkter genererade av projektet ........................................ 54 

7.7.3 Budgetrubrik O: Kontant finansiering från externa finansiärer ................... 54 

7.7.4 Budgetrubrik P: Projektpartner ..................................................................... 54 

7.7.5 Budgetrubrik Q: Kontant finansiering från projektägaren ........................... 54 

7.8 BUDGETRUBRIK X: BALANS I BUDGETEN ................................................................ 54 

7.9 BUDGETRUBRIK Z: NATURABIDRAG OCH ANDRA ICKE STÖDBERÄTTIGANDE 

KOSTNADER ........................................................................................................................ 54 

3

8 BUDGETERING OCH EKONOMISK REDOVISNING 

(PROGRAMÅR 2011–2013) ........................................................................................ 56 

8.1 REDOVISNINGSKRAV............................................................................................... 56 

8.1.1 Projektbokföring ............................................................................................ 57 

8.1.2 Fakturarutiner ............................................................................................... 57 

8.1.3 Dokumentation och arkivering ...................................................................... 57 

8.1.4 Territoriella villkor ........................................................................................ 58 

8.1.5 Internfakturor ................................................................................................. 58 

8.1.6 Mervärdesskatt (moms) .................................................................................. 58 

8.1.7 Kostnader som inte är stödberättigande ........................................................ 58 

8.1.8 Projektpartners kostnader ............................................................................. 59 

8.1.9 Granskning av upphandling ........................................................................... 59 

8.2 FINANSPLAN I EXCEL – SÅ FUNGERAR DEN ............................................................. 60 

8.3 STÖDBERÄTTIGANDE DIREKTA KOSTNADER ............................................................ 61 

8.3.1 Budgetrubrik A: Lön till personal .................................................................. 61 

8.3.2 Budgetrubrik B: Resor ................................................................................... 62 

8.3.3 Budgetrubrik C: Tjänster – Konsulttjänster och övriga tjänster ................... 63 

8.3.4 Entreprenad ................................................................................................... 63 

8.3.5 Budgetrubrik D: Inköp av varor – Inkl. tryckkostnader och avskrivningar .. 64 

8.3.6 Budgetrubrik E: Hyra av lokaler och utrustning ........................................... 65 

8.3.7 Budgetrubrik F: Möten, seminarier och konferenser .................................... 65 

8.3.8 Budgetrubrik G: Transnationellt samarbete, aktiviteter ............................... 65 

8.3.9 Budgetrubrik Y: Särskilda utgifter avseende målgrupperna ......................... 65 

8.3.10 Budgetrubrik H: Övriga kostnader ................................................................ 66 

8.4 BUDGETRUBRIK I: INDIREKTA KOSTNADER ............................................................. 67 

8.5 FINANSIERING ......................................................................................................... 67 

8.6 KONTANT FINANSIERING ......................................................................................... 67 

8.6.1 Budgetrubrik M: Finansiering från fond ....................................................... 67 

8.6.2 Budgetrubrik N: Intäkter genererade av projektet ........................................ 68 

8.6.3 Budgetrubrik O: Kontant finansiering från tredje part ................................. 68 

8.6.4 Budgetrubrik P: Kontant finansiering från projektpartner ........................... 69 

8.6.5 Budgetrubrik Q: Kontant finansiering från projektägaren ........................... 69 

8.7 BUDGETRUBRIK X: BALANS I BUDGETEN ................................................................ 69 

8.8 BUDGETRUBRIK Z: NATURABIDRAG OCH ANDRA ICKE STÖDBERÄTTIGANDE 

KOSTNADER ........................................................................................................................ 69 

4

Fondhjälpredan ERF III 

1 Inledning 

1.1 Varför en fondhjälpreda? 

Den här hjälpredan vänder sig till den som avser att ansöka om medel från Europeiska 

flyktingfonden III (ERF III) eller som genomför projekt finansierade från fonden. 

Eftersom Europeiska kommissionen den 3 mars 2011 beslutade om nya 

tillämpningsföreskrifter är fondhjälpredan uppdelad i två delar, då olika regelverk gäller 

för olika programår, se avsnitt 7 och 8. Avsnitt 7 berör projekt som finansieras av medel 

från programår 2008 fram till och med 2010. Avsnitt 8 berör projekt som finansieras av 

medel från programår 2011 och framåt. För ansökningar från 2012 och framåt gäller 

alltså avsnitt 8 för budgetering och redovisning. 

Flyktingfonden ger stöd till utvecklingsprojekt som avser att förbättra förhållandena för 

asylsökande och de som fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. 

Finansieringen innebär en möjlighet att prova nya idéer och utveckla metoder som om 

de faller väl ut kan införas i ordinarie verksamhet. 

Bidraget från fonden utbetalas inte villkorslöst. Som ansvarig för ett projekt är du 

skyldig att hantera de krav som ställs beträffande ekonomisk redovisning, rapportering 

m.m. Ju mer förberedd och insatt du är, desto lättare är det att hantera villkoren. 

Hjälpredan sammanfattar och förklarar de regler som styr fondens verksamhet och ska 

ses som ett stöd. 

1.2 Vilka kan söka? 

Medfinansiering från Flyktingfonden kan sökas av statliga myndigheter, kommuner, 

landsting, undervisnings- eller forskningsinstitut, stiftelser, arbetsmarknadsorganisationer, 

regeringsorgan, internationella organisationer, icke-statliga 

organisationer och företag. Privatpersoner kan inte söka pengar ur fonden. 

1.3 För vad kan man söka? 

Fondmedel kan sökas för projekt som verkar inom följande områden: 

Mottagning av asylsökande 

Asylprövning 

Introduktion av flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga 

Utveckling, övervakning och utvärdering av asylpolitiken 

Vidarebosättning av kvotuttagna. 

Fonden stödjer projekt som har idéer som passar in i det fleråriga nationella programmet 

(se nedan). 

5

1.4 Grundläggande dokument 

I nedanstående dokument finns de flesta regler som styr hanteringen av fonderna. 

Dokumenten finns på Migrationsverkets webbplats. 

Den grundläggande rättsakten 

Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG av den 23 maj 2007 om 

inrättandet av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008–2013 som en del av 

det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”. 

Tillämpningsföreskrifter 

Kommissionens beslut av den 19 december 2007 om tillämpningsföreskrifter 

med beaktande av rådets beslut 573/2007/EG, 2008/22/EG. 

Publicerat i Official Journal L 007, 10/01/2008 P. 0001 – 0068 

Kommissionens beslut av den 9 juli 2009 om ändring av beslut 2008/22/EG om 

tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 

573/2007/EG, 2009/533/EG 

Publicerat i Official Journal L 179, 10/07/2009 P. 0062 – 0063 

Kommissionens beslut av den 3 mars 2011 om ändring av beslut 2008/22/EG 

om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 

573/2007/EG 

Särskilda prioriteringar 

Kommissionens beslut nr 2007/815/EG av den 29 november 2007 om 

genomförande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG med 

avseende på antagandet av strategiska riktlinjer för 2008–2013. 

Flerårigt nationellt program 

Plan för hur fondmedlen ska användas i Sverige under 2008–2013. Programmet 

innehåller information om särskilt prioriterade åtgärder och om målgrupper. 

Programmet är utarbetat av Migrationsverket i samarbete med myndigheter och 

frivilligorganisationer. Det fleråriga programmet rapporteras till regeringen och 

fastställs av EU-kommissionen. 

Andra viktiga informationskällor 

Faktablad – medfinansiering av projekt 

Kort information från fondenheten inför varje årlig utlysning. 

6

1.5 Kontaktuppgifter och adresser 

Migrationsverket är ansvarig myndighet för Europeiska flyktingfonden och även för 

Europeiska återvändandefonden i Sverige. Fondenheten på Migrationsverket har till 

uppgift att förvalta fonderna och det är hit ni ska vända er med frågor om dessa två 

fonder. Om ni funderar på att göra ändringar i ert projekt kontakta fondenheten innan ni 

gör ändringarna. 

KONTAKTUPPGIFTER 

Postadress: 

Migrationsverket 

Fondenheten 

601 70 Norrköping 

E-postadress: 

migrationsverket@migrationsverket.se 

Används för officiella dokument, t.ex. projektansökningar. 

Webbplats: 

www.migrationsverket.se/fonder 

Här finns även kontaktinformation till fondenhetens handläggare. 

1.6 Definitioner 

I denna fondhjälpreda avses med 

åtgärd: ett projekt eller en grupp av projekt som valts ut av fondenheten, som bidrar till 

de allmänna och specifika mål som ERF III syftar till, 

projekt: de särskilda praktiska medel som en slutlig stödmottagare 

använder för att genomföra en åtgärd helt eller delvis, 

slutlig stödmottagare: det rättssubjekt som ansvarar för genomförandet 

av ett projekt, även kallat projektägare, t.ex. fristående organisationer, 

nationella, regionala eller lokala myndigheter, övriga ideella organisationer, 

offentligrättsliga eller privaträttsliga företag eller internationella organisationer, 

projektpartner: ett rättssubjekt som genomför ett projekt i samarbete med en slutlig 

stödmottagare genom att förse projektet ifråga med resurser och genom att få en del av 

gemenskapens stöd genom den slutliga stödmottagaren, 

tredje part: ett rättssubjekt som finansierar ett projekt utan att ta del av medfinansiering 

från fonden, 

bidragsöverenskommelse: ett avtal eller ett annat motsvarande rättsligt instrument som 

innehåller de villkor som gäller för att fonden ska ge ekonomiskt stöd till den slutliga 

stödmottagaren för att genomföra projektet. 

7

2 Villkor för medfinansiering från fonden 

Detta avsnitt beskriver de villkor som är förknippade med fondbidraget. Alla som tänker 

söka eller redan arbetar med fondfinansierade projekt behöver känna till dessa 

grundläggande villkor. 

2.1 Vem är projektägare, projektpartner respektive tredje part? 

Projektägare 

Den myndighet, organisation eller företag som stått för ansökan och som sedan tecknar 

kontrakt med fondenheten är projektägare. Projektägaren är ansvarig för projektets 

genomförande och rapportering m.m. enligt villkoren i bidragsöverenskommelsen 

(kontraktet). Det innebär bland annat: 

Ansvar för att bidragsöverenskommelsens bestämmelser tillämpas i alla 

avseenden och av alla projektpartner. 

Ansvar för hela projektets ekonomiska redovisning, även projektpartners 

utgifter. 

Ansvar för att lämna lägesrapport och slutrapport. 

Ansvar för rekvirering av EU-medel och för återbetalning av EU-bidrag som 

inte kan styrkas som stödberättigat. 

Ansvar för överföring av EU-medel till projektpartner. 

Ansvar för arkivering av projekthandlingar i minst 10 år. Även bestyrkta kopior 

på bokföringsunderlag till projektpartners inkomster och utgifter i projektet ska 

finnas hos projektägaren. 

Projektpartner 

En projektpartner är en organisation eller företag som stödjer och samarbetar med 

projektägaren i genomförandet av projektet. Samarbetet består i att partnern förser 

projektet med resurser och att partnern aktivt deltar i genomförandet samt tar del 

av gemenskapens stöd genom projektägaren. 1 För att vara projektpartner måste man 

alltså ta del av det ekonomiska stödet. Projektpartnerns deltagande ska tydligt beskrivas 

i både projekt- och finansplan. 

Villkoren för stöd från fonden omfattar en projektpartner på motsvarande sätt som för 

projektägaren. 2 För vare sig projektägaren eller projektpartnern får medfinansieringen 

genom fonden överstiga 50 % (75 % för särskilt prioriterat område) av respektive parts 

stödberättigande kostnader. Endast projektägaren eller en projektpartner kan ha 

kostnader som är stödberättigande. Ett intyg ska bifogas ansökan, där projektpartnern 

intygar sin status som partner i projektet och sin eventuella medfinansiering. 

Projektpartner och projektägare måste vara registrerade och etablerade i EU eller vara 

en internationell organisation. Organisationer från länder utanför EU kan medverka i 

genomförandet av projektet, men får inte ta del av finansieringen. 

Upphandlade leverantörer och konsulter är inte projektpartner. Regler för upphandling 

ska följas, se avsnitt 7.3.3 (8.3.3) 

1 Tillämpningsföreskrifter Artikel 2 


8

Tredje part 

Ett rättssubjekt (t.ex. fristående organisationer, nationella, regionala eller lokala 

myndigheter, övriga ideella organisationer, offentligrättsliga eller privaträttsliga företag 

eller internationella organisationer) kan också finansiera ett projekt utan att ta del av 

medfinansiering från fonden. Finansiären deltar då i projektet i form av tredje part och 

dess kostnader ska inte tas upp på kostnadssidan i finansplanen. 

2.2 Kontraktsperiod (redovisningsperiod) 

Finansieringen från fonden är kopplad till årliga program. Endast kostnader som uppstår 

inom en viss tidsperiod berättigar till stöd. Kostnaden får inte heller vara betald före 

kontraktsperioden 3 , kostnader i form av avskrivningar är ett undantag. Ett projekt som 

varar över flera år kan därför behöva delas upp i två kontraktsperioder eftersom bidrag 

från respektive årligt program ska redovisas separat (se dock ändrad projekttid nedan). 4 

Varje kontraktsperiod kan beskrivas som ett ”delprojekt” avseende rapportering och 

bidragsbestämmelser. Projekt som varar en kortare tid behöver i normala fall endast en 

kontraktsperiod. I vissa fall där fondenheten bedömer det nödvändigt kan en uppdelning 

ske i två kontraktsperioder. 

Ändrad maximal projekttid 

Inför utlysningen av 2012 års medel ändrades maximal projekttid för genomförandet 

av ett projekt från 36 månader till 30 månader. 30 månader motsvarar därmed den 

genomförandeperiod som enligt tillämpningsföreskrifterna omfattar ett programår för 

Flyktingfonden. (se vidare 4.7). 

2.3 Bidrag från fonden kan bara delfinansiera projektet 

Den högsta tillåtna andelen finansiering med EU-bidrag (medfinansieringsgrad), för 

projektägare respektive projektpartner, är normalt 50 procent av den totala 

stödberättigande kostnaden. För projekt inom särskilt prioriterade områden är 

medfinansieringsgraden högst 75 procent (läs mer om särskilt prioriterade områden i det 

fleråriga nationella programmet). Resterande kostnader måste täckas av andra 

finansiärer eller av stödmottagarna själva. Ett EU-projekt får inte heller gå med vinst; 

om de sammanlagda intäkterna i projektet är större än kostnaderna, minskar EUbidraget 

i motsvarande mån. 

All finansiering måste kunna redovisas. Bidrag in natura, t.ex. obetalt frivilligt arbete, 

kan inte tas upp som medfinansiering. 5 

3 Den grundläggande rättsakten Artikel 35 (3) 

4 Tillämpningsföreskrifter Bilaga 11, I.4.1 

5 Tillämpningsföreskrifter Bilaga 11, III.G 

9

2.4 Så bestäms det slutliga bidragets storlek 6 

Bidraget från fonden beror på vilka faktiska kostnader och intäkter som projektet har 

haft. Bidragets slutliga storlek fastställs först när hela kontraktsperioden är genomförd 

och redovisad. Centralt tema i EU-kommissionens tillämpningsföreskrifter för fonden är 

kostnadseffektivitet, vilket bör återspeglas i alla ansökningar till fonden. Bidraget från 

fonden till projektet ska vara det lägsta av följande tre belopp: 

Maxbeloppet som anges i bidragsöverenskommelsen. 

Medfinansieringsgraden enligt bidragsöverenskommelsen multiplicerat med de 

stödberättigande kostnaderna. I regel är medfinansieringsgraden 50 procent eller 

75 procent av de stödberättigande kostnaderna. 

Det belopp som blir resultatet av principen att projektet inte får gå med vinst. 

Det innebär att om summan av samtliga intäkter överstiger summan av 

stödberättigande kostnader ska bidraget från fonden sänkas med motsvarande 

belopp till dess att inkomstsidan och utgiftssidan är lika stora. 

När slutrapporten efter varje kontraktsperiod har godkänts sker en slutreglering. Om de 

projektmedel som hittills utbetalats till projektägaren överskrider det slutliga bidragets 

storlek så är projektägaren återbetalningsskyldig. I annat fall utbetalas mellanskillnaden 

till projektägaren i en slututbetalning. Även efter fondenhetens granskning kan det 

slutgiltiga beloppet komma att revideras, se avsnitt 6.5. 

2.5 Vad menas med stödberättigande kostnader? 

Vad som är stödberättigande eller inte regleras i bilaga 11 i EU-kommissionens 

tillämpningsföreskrifter (se avsnitt 1.4). I avsnitt 7 av hjälpredan förklaras närmare vad 

dessa regler innebär i praktiken (avsnitt 8 för projekt finansierade från programår 2011 

och framåt). 

Kostnader som får finansieras med bidrag från fonden ska: 

finnas med i den överenskomna och godkända finansplanen, 

ha uppstått hos, vara bokförda och betalda av projektägaren eller en 

projektpartner, 

ha uppkommit inom den avtalade kontraktsperioden, 

kunna redovisas och styrkas med fullgott underlag (tidredovisning, fakturor), 

vara inom ramen för fondens mål, vara kopplade till fondens målgrupper, vara i 

enlighet med fondens regelverk samt vara skäliga enligt principen om en sund 

ekonomisk förvaltning, 

inte vara finansierade från andra källor (exempelvis andra EU-fonder). 


10

2.6 Spridning av resultat 

Ett mycket viktigt mål med medfinansieringen från fonderna är att erfarenheter och 

resultat från projektverksamheten sprids och påverkar den allmänna utvecklingen på 

området. Projektresultaten ska i första hand spridas av projektägaren och deras 

projektpartner. Även Migrationsverket och EU-kommissionen har rätt att sprida och 

använda de erfarenheter och metoder som blir resultatet av projektet. 

2.7 Medfinansieringen från EU ska synliggöras 

Projekt som medfinansieras av Europeiska flyktingfonden är 

skyldiga att informera om denna finansiering. 7 Det innebär att 

logotypen med EU-flaggan ska finnas med tillsammans med 

uppgiften att Europeiska flyktingfonden är medfinansiär på allt 

relevant material, t.ex. protokoll, inbjudningar, deltagarlistor, 

rapporter, broschyrer, brevpapper, nyhetsbrev och affischer. När projektet syns eller 

nämns vid seminarier, konferenser och utbildningar ska åhörarna informeras om att 

Europeiska flyktingfonden medfinansierar projektet. Skyltar och dekaler med EUlogotypen 

ska sättas upp på de platser där projektet bedrivs. I särskilda fall ställs även 

krav på permanent skyltning efter projekttidens slut 8 . Om projektet byggt en webbplats 

ska logotypen visas på startsidan på ett tydligt sätt – detta gäller såväl interna som 

externa webbplatser. EU-flaggning ska alltid prioriteras och endast i undantagsfall och 

om det inte finns någon möjlighet att använda denna skrivs texten: Detta projekt 

medfinansieras av Europeiska flyktingfonden. Projektägaren får gärna använda båda 

modellerna. 

Dessa regler gäller samtliga projektägare och projektpartner samt vid externa 

utvärderingar. 

Observera att projektet riskerar att gå miste om hela eller delar av det beviljade stödet 

om kraven på synliggörande inte följs. EU-flaggan och en logotyp med både flaggan 

och fondnamnet kan laddas ned från Migrationsverkets webbplats. 

2.8 Viktig information om nya regelverkstolkningar 

Efter anmärkningar från revisionsinstanser gjordes nya tolkningar av regelverket under 

våren 2012. 9 De nya tolkningarna påverkar samtliga projekt från och med programår 

2008. Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste förändringarna: 

7 

Tillämpningsföreskrifter Artikel 34 

8 

Ibid 

9 

Information om de kommande förändringarna publicerades på fondenhetens webbplats den 23 februari 

2012, samt gavs i brev till samtliga projektägare med tidigare och/eller nuvarande finansiering från 

Europeiska flyktingfonden III och Europeiska återvändandefonden, den 23 mars 2012. 

11

För att anses som projektpartner krävs att den organisation, myndighet eller 

företag som samarbetar med projektägaren i genomförandet av projektet också 

tar del av medfinansieringen från fonden. En transaktion av fondmedel ska ske 

från projektägaren till projektpartnern. Vare sig projektägarens eller 

projektpartnerns medfinansiering från fonden får överstiga 50 % (75 % för 

projekt inom särskilt prioriterade områden) av dess stödberättigande kostnader. 

En särskild budgetrubrik för att redovisa projektpartnerns direkta kostnader har 

tidigare funnits i finansplansmallen. Denna rubrik togs bort i och med 

utlysningen av fondmedel för programår 2013. De direkta kostnader som en 

projektpartner har, med anledning av projektets genomförande, redovisas under 

respektive rubrik för direkta stödberättigande kostnader. För att fondenheten ska 

kunna bedöma respektive parts rätt till medfinansiering från fonden är det viktigt 

att projektägaren i respektive bilaga till finansplanen tydligt anger om kostnaden 

ådragits av projektägaren eller av en projektpartner. Om projektet har flera 

projektpartner ska det tydligt framgå vilken projektpartner som har ådragit sig 

kostnaden. 

Vid tidigare utlysningar av fondmedel från ERF III har det funnits en möjlighet 

att inkludera offentligfinansierade bidrag till slutliga målgruppen i budgeten för 

ett projekt. Enligt nya regelverkstolkningar kan dock inte statliga och 

kommunala bidrag till målgruppen, t.ex. dagersättning till asylsökande, utgöra 

en stödberättigande kostnad. Den här typen av ersättning kräver inte deltagande i 

det enskilda projektet, utan är en ersättning som utgår oavsett personens 

deltagande i projektet, p.g.a. svensk lagstiftning. Eftersom ersättningen till 

målgruppen inte är en direkt kostnad till följd av projektet, godtas den inte som 

en stödberättigande kostnad och inte heller som medfinansiering. 

Däremot kommer även fortsättningsvis vissa inköp som gjorts av projektägaren 

eller projektpartnern, för att hjälpa målgrupperna, och ersättning som utbetalats 

av den slutliga stödmottagaren, för kostnader som målgrupperna ådragit sig, att 

vara stödberättigande. Under vissa förutsättningar finns det även en möjlighet att 

ge ekonomiskt incitament till målgruppen för deltagande i olika typer av 

evenemang eller utbildning. Även sådan ersättning till målgruppen är 

stödberättigande, upp till ett visst belopp. För närmare information se avsnitt 

8.3.8. 

Ny version av finansplan och mall för ekonomisk rapportering 

Projekt från programår 2011 och framåt som använt en tidigare version av finansplanen, 

inkluderande budgetrubrik J och K, men som ännu inte slutrapporterat, ombeds använda 

den nya mall för ekonomisk rapportering som publicerats på Migrationsverkets 

webbplats. Vi beklagar det eventuella merarbete detta orsakar för er administration! För 

att undvika felrapportering, vilket i förlängningen kan leda till återkrav, är det dock 

nödvändigt att använda mallar som tydligt visar vilka kostnader som enligt de nya 

regelverkstolkningarna är stödberättigande. 

De nya regelverkstolkningarna påverkar samtliga projekt från och med 

programår 2008. 

12

2.9 Upphandlingsbestämmelser 

OBS! Det ankommer på projektägaren att hela tiden hålla sig uppdaterad på 

upphandlingens regelverk och denna redogörelse gör inte anspråk på att vara 

heltäckande utan endast att vara en vägledning i regelverket kring offentlig 

upphandling. 

Dessa upphandlingsbestämmelser är giltiga för fondenheten såväl som för andra aktörer 

vars verksamhet genomförs med medel ur Europeiska flyktingfonden och Europeiska 

återvändandefonden. 

Bärande principer för upphandling i verksamhet finansierad med medel ur 

Flyktingfonden eller Återvändandefonden 

Har en aktör beviljats medel ur Flyktingfonden eller Återvändandefonden genom 

fondenheten har aktören, om den är ett offentligt organ, alltid ett ansvar enligt lagen 

(2007:1091) om offentligt upphandling (LOU) för de upphandlingar som den eller dess 

partner genomför med dessa medel. 

LOU ska alltså följas. Det innebär att aktören som upphandlar varor och tjänster med 

medel från Flyktingfonden eller Återvändandefonden ska bedriva upphandlingen på ett 

affärsmässigt sätt. Konkurrensmöjligheter ska sökas och utnyttjas. Anbud och 

anbudsgivare ska behandlas objektivt så att konkurrens på lika villkor uppnås. 

De grundläggande principerna som aktören ska följa vid upphandling av varor och 

tjänster, enligt 1 kap. 9§ LOU, är: 

Principen om icke-diskriminering – innebär att det är förbjudet att direkt eller 

indirekt diskriminera leverantörer. 

Principen om likabehandling – innebär att alla leverantörer ska behandlas lika 

och ges samma förutsättningar. 

Principen om ömsesidigt erkännande – innebär bl.a. att intyg och certifikat som 

utfärdats av behöriga myndigheter i något medlemsland måste godtas i de övriga 

medlemsländerna. 

Principen om proportionalitet – innebär att kvalifikationskraven och kraven i 

kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion 

till det som upphandlas. 

Principen om transparens – innebär att upphandlingsprocessen ska vara öppen 

och kunna förutses. 

I förarbetena har ytterligare ett kriterium tillkommit: 

Principen om öppenhet, som handlar om information, dvs. att alla ska kunna ta 

del av alla upphandlingsdokument på lika villkor, att annonsering sker på 

korrekt sätt och att alla som deltagit i en upphandling får besked om resultatet i 

denna upphandling. 

I LOU går gränsen för direktupphandling vid ett kontraktsvärde om cirka 284 631 kr (år 

2013). Ett anskaffningsbehov får inte delas upp i mindre delar i syfte att komma under 

gränsen för direktupphandling. När värdet av ett kontrakt som ska upphandlas ska 

beräknas, så ska värdet av ett kontrakt uppskattas till det totala belopp som ska betalas 

enligt kontraktet. Vid beräkningen ska options- och förlängningsklausuler beaktas som 

13

om de utnyttjats. Vid beräkningen ska den upphandlande myndigheten beakta 

direktupphandlingar av samma slag gjorda av myndigheten under räkenskapsåret. 

Fondenhetens revision och granskning: krav på dokumentation 

I fondenhetens ansvar ingår att följa upp och granska upphandling som finansierats 

genom medel ur Flyktingfonden eller Återvändandefonden. Sådan upphandlingsverksamhet 

måste därför vara systematiskt och väl dokumenterad. 

Följande dokument anses alltid vara av relevans för fondenhetens granskning av 

upphandling: 

A1, Anbudsinfordran, dvs. uppmaningen att komma in med anbud. 

A2, Samtliga inkomna anbud. 

A3, Anbudsvärderingsprotokoll, där det framgår vilket anbud som vinner och 

vilka poäng eller dylikt som varje anbud uppnått. 

A4, Beslut om vilket anbud som vann. 

A5, Avtal mellan projektet och den vinnande anbudsgivaren. 

Om ett ramavtal finns behövs istället följande dokument: 

B1, Ramavtal/ramavtalen med samtliga leverantörer aktören har för denna typ 

av tjänster. 

B2, Anbudsförteckning. 

B3, Förfrågningsunderlaget till ramavtalen och utvärderingsmodell. 

B4, Beslut om vilket anbud som vann. 

B5, Om det finns i skriftlig form, avtal mellan projektet och den vinnande 

anbudsgivaren. 

Om det skett en förnyad konkurrensutsättning behövs även följande dokument: 

B6, dokumentation kring förnyad konkurrensutsättning, samt 

B7, dokumenten som uppges i p. A1–5. 

Fondenheten kommer att begära in samtliga relevanta handlingar rörande sådan 

upphandlingsverksamhet. Fondenheten gör därutöver en bedömning av vilka dokument 

som är relevanta för granskningen av upphandlingen/upphandlingarna i det enskilda 

fallet. 

14

3 Så här går ansökan till 

3.1 Viktigt att tänka på inför ansökan 

Ansökan ska inkomma i original med behörig underskrift och elektroniskt för att 

underlätta handläggningen. 

Ansökan måste vara komplett och skriven på anvisade blanketter och mallar. 

Läs igenom anvisningarna innan ni fyller i blanketter och mallar. 

Avsätt tid för att göra ett grundligt förarbete till ert projekt. Flera utvärderingar 

visar att ett väl genomfört förarbete bidrar till att hålla projektets plan och nå 

uppsatta mål. 

Fundera på om projektet kan kopplas samman med tidigare projekt på svensk 

eller europeisk nivå och därmed ta tillvara på eventuella synergier. 

Var realistisk och uppmärksamma eventuella risker. Det är vanligt att 

projektplanerna är ambitiösa och att risker i projekten inte hanteras, vilket kan 

leda till återkrav. I ansökan ska det anges hur risker i projektet ska hanteras. 

Ta tidigt kontakt med potentiella projektpartner och medfinansiärer. Det kan ta 

tid att få fram de intyg som ska biläggas ansökan. 

Knyt en ekonom till projektet redan från starten. Kontakta även er ekonomienhet 

för att försäkra er om att ni kan hantera kraven på redovisning. Att genomföra ett 

EU-finansierat projekt kräver administrativ kapacitet! 

Sätt er in i regelverket, till att börja med genom att läsa denna hjälpreda. 

Informera era projektpartner om vad som gäller. Att missa viktig information 

kan få stora negativa konsekvenser för finansieringen av projektet. 

Tänk på att läsaren av er ansökan ska förstå den utan att vara insatt i den 

verksamhet som beskrivs. Finns det otydligheter i ansökan kan den komma att 

avslås. 

Dokumentera! En löpande och noggrann dokumentation krävs vid uppföljning 

och utvärdering av ert projekt. I förlängningen ligger också dokumentationen till 

grund för framtida erfarenhetsutbyte och resultatspridning. 

Läs igenom avsnitt 6 i samband med projektansökan. Det är bra att tidigt ha 

förståelse för vilka krav som gäller vid slutrapportering. 

Kom ihåg att avsätta tid och ekonomi för slutrapporteringen i 

projektplaneringen. 

3.2 Vad ska ansökan omfatta? 

Vid ansökan om medfinansiering, likväl som vid rapportering av pågående och 

avslutade projekt, är det viktigt att ni använder de anvisade blanketter och mallar som 

finns på Migrationsverkets webbplats www.migrationsverket.se/fonder. Använd denna 

hjälpreda när ni fyller i ansökan och dess bilagor. Hjälpredan ger vägledning och stöd 

när ni fyller i ansökan och när projektplanen, finansplanen och övriga bilagor ska 

utformas. 

Standardiserade blanketter och mallar behövs för att säkerställa ett enhetligt förfarande 

och att samtliga uppgifter som krävs för att kunna fatta beslut om medfinansiering 

inkommer till fondenheten. 

15

Checklista 

Följande dokument och mallar fylls i elektroniskt när ni ansöker om 

medfinansiering från Europeiska flyktingfonden 

Ansökan om medfinansiering från Europeiska flyktingfonden III 

Projektplan 

Finansplan 

Intyg från projektpartner med eller utan medfinansiering (även den sökande ska 

lämna intyg om medfinansiering). 

Intyg från annan medfinansiär än projektpartner (i de fall det finns en 

medfinansiär som inte själv medverkar i projektet). 

Dessutom ska följande dokument biläggas ansökan 

Kopia på underlag som styrker firmatecknarens behörighet. 

Senaste årsredovisningen eller, om denna inte upprättats, den senaste resultat- 

och balansräkningen för föregående budgetår (gäller endast organisationer som 

inte är offentliga). 

3.3 Ansökningsblanketten 

När ni söker medfinansiering från Europeiska flyktingfonden ska ni använda blanketten 

Ansökan om medfinansiering från Europeiska flyktingfonden. Ansökningsblanketten ska 

undertecknas av firmatecknaren för projektägaren. 

Så här fyller ni i Ansökan om medfinansiering från Europeiska flyktingfonden 

Projektets namn 

Ange namnet på projektet. 

Kort sammanfattning av projektet 

Beskriv kortfattat projektets syfte och inriktning och lyft fram det som är unikt och 

nyskapande för projektet. 

English summary 

Beskriv kortfattat projektets syfte och inriktning på engelska. 

Uppgifter om projektet 

Ange projektets slutliga målgrupper och vilket av kommissionens prioriterade områden 

som projektet tillhör (jämför med det fleråriga nationella programmet). 

Flyktingfonden omfattar följande målgrupper: 

Asylsökande 

Personer som fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande 

Anhöriga till flyktingar och skyddsbehövande 

Vidarebosatta. 

16

Faktabladet och Flyktingfondens fleråriga program, som finns på Migrationsverkets 

webbplats, innehåller mer information om vilka målgrupper och vilka prioriteringar som 

finns för fonden. 

Ange projektets start- och slutdatum. Projektperioden ska vara densamma i 

projektplanen och finansplanen. 

Ange projektägare, dvs. ansvarig för projektets genomförande, samt namn- och 

kontaktuppgifter på projektledare och ansvarig för ekonomihantering. 

Uppgifter om projektägarens organisation 

Fyll i uppgifter om projektägaren, namn- och kontaktuppgifter samt uppgifter om 

organisation, organisationsnummer och kontonummer. Det är viktigt att dessa uppgifter 

stämmer! 

Underskrift 

Ansökan ska skrivas under av firmatecknaren, eller motsvarande, dvs. den eller de 

personer som har rätt att teckna bindande avtal för er organisations räkning. Dessutom 

ska kopia på underlag som styrker firmatecknarens behörighet bifogas ansökan. 

3.4 Projektplanen 

Projektplanen beskriver bland annat projektets syfte, mål och dess genomförande. 

Planen är ett viktigt underlag vid bedömningen av medfinansiering från Flyktingfonden. 

Utöver detta fungerar den som underlag vid uppföljning och utvärdering av projektets 

verksamhetsresultat. Projektplanen beskriver även de aktiviteter som återfinns i 

finansplanen i form av kostnader. Projektplan och finansplan är bilagor till kontraktet, 

varför alla ändringar eller tillägg som görs (t.ex. under tiden efter ansökan eller inför 

kontrakt) måste in i planen. 

Nedan följer de rubriker som återfinns i mallen Projektplan. Under varje rubrik finns en 

beskrivning av vad avsnittet ska innehålla och ett antal exempel på frågeställningar som 

ska besvaras. 

Europeiska flyktingfonden eller Europeiska återvändandefonden 

Ange från vilken fond projektet söker medfinansiering. 

Ursprunglig version eller reviderad version 

Ange om projektplanen är ursprunglig, dvs. den plan som lämnas i samband med 

ansökan eller om det är en reviderad version. Ange när planen upprättats eller 

reviderats. Om det är en reviderad version, ange vilken revidering det är 

(nummer). Tänk på att projektplanen måste uppdateras vid relevanta förändringar 

och att dessa ska anmälas i förväg till fondenheten. 

Projektets namn 

Skriv namnet på projektet. 

EF-nummer 

Denna uppgift anges om projektet beviljats medfinansiering och redan tilldelats 

ett EF-nummer. EF-numret anges vid eventuella revideringar av projektplanen. 

17

1. Bakgrund och syfte 

Detta avsnitt ska ge en tydlig bild av varför projektet behövs och beskriva syftet 

med insatsen. Det är viktigt att beskrivningen har rätt perspektiv – är projektet på 

lokal nivå bör bakgrunden utgå ifrån lokala behov och förutsättningar. Av 

bakgrunden ska det framgå vilka utvecklingsbehov som projektet är tänkt att 

tillgodose. Det är viktigt att komma ihåg att fonderna inte ger 

medfinansiering till ordinarie verksamhet. 10 Därför ska kopplingen till de 

nationella behov och mål som identifierats i det fleråriga programmet alltid anges. 

Har projektet föregåtts av en förstudie, kartläggning eller liknande ska dessa anges 

i detta avsnitt. Det är viktigt att vara noga med dessa delar eftersom de får stor 

betydelse när beslut om eventuell medfinansiering fattas. Fondenheten kommer 

inte själva att hämta in den här informationen. 

I bakgrunden ska även anges inom vilket prioriterat område projektet tillhör. Om 

ni anger att projektet är särskilt prioriterat enligt kommissionens riktlinjer ska 

detta motiveras. Fondens prioriteringar finns i Flyktingfondens fleråriga program 

och faktabladet som finns på Migrationsverkets webbplats. Ha alltid målgruppen i 

fokus i beskrivningarna så att medel söks inom rätt prioritering. 

Detta avsnitt ska besvara frågeställningarna: 

Vilka behov eller problem ska lösas? Koppla behoven även till de nationella 

behov som framgår av det fleråriga programmet. 

Har ni genomfört förprojektering innan ansökan, ange detta. 

Hur ska de identifierade behoven eller problemen lösas? 

Vilket är projektets övergripande syfte? 

Hur ser nuläget ut? (Håll beskrivningen på en realistisk nivå!) 

Vilket av kommissionens prioriterade områden tillhör projektet? Är projektet 

att betrakta som särskilt prioriterat i enlighet med kommissionens riktlinjer? 

Motivera varför! 

2. Projektmål och förväntat resultat 

Detta avsnitt ska beskriva vad projektet ska ha uppnått när det är genomfört. 

Projektmålet är den situation/förändring som ska råda efter att projektet är 

avslutat. En bra utgångspunkt när målet formuleras är att beskriva vilken 

förändring som ska uppnås för målgruppen. Det är viktigt att skilja på 

genomförandet, dvs. vad som ska göras i projektet (processen) och det slutliga 

resultatet, dvs. det förväntade läget när samtliga aktiviteter är genomförda. 

Mål och förväntat resultat ska relatera till indikatorerna i avsnitt 3. 

Mål bör beskrivas både kvalitativt och kvantitativt. Dessutom ska varje mål vara 

SMART, dvs. Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. SMARTA 

mål kan också beskrivas som följande: 

10 Se bilaga 1 

18

Specifika – Handla om just det som projektet kan åstadkomma, inte om 

saker som ni hoppas ska ske genom utomstående krafter (undvika 

ambitionsglidning, dvs. hålla fokus). Målen ska alltså vara enkla och 

tydliga att arbeta med. Alla mål ska tydligt formuleras: det räcker inte att 

ange t.ex. siffror eller dylikt som rubrik för ett mål eller delmål. 

Mätbara – Tydliga så att de tolkas på samma sätt av alla berörda och så att 

det går att följa upp dem, oavsett vem som genomför utvärderingen. 

Accepterade av deltagarna – Förankrade hos dem som berörs av projektet. 

Realistiska – Möjliga att uppnå med tilldelade resurser för projektet och de 

förutsättningar som finns runtomkring. 

Tidsatta/tidsbegränsade – Möjliga att uppnå under tiden som projektet 

pågår. 

Har projektet etapp- eller delmål ska dessa anges under detta avsnitt. Etapp- och 

delmål kan användas för att beskriva vägen till projektmålet. Eventuella delmål 

ska tillsammans bidra till att nå projektets övergripande mål. Eventuella etappmål 

ska alltid tidsättas. Tänk på att begränsa det totala antalet målsättningar. 


Vilket/vilka mål har projektet? 

Vad är det förväntade resultatet för projektet? 

Vilka etapp- eller delmål finns för att nå projektmålet? (Var klar och tydlig vid 

formulerande av mål!) 

3. Indikatorer 

Detta avsnitt ska beskriva hur projektets mål (som angivits i avsnitt 2) ska mätas 

och vilka indikatorer (kvantitativa och kvalitativa) som ska användas för att mäta 

måluppfyllelse och uppnådda resultat. Indikatorerna ska tydligt spegla valda mål 

och förväntade resultat. 

Ange minst en kvantitativ indikator för varje mål. Ett mål kan ha både kvantitativa 

och kvalitativa indikatorer. Indikatorn bör vara så konkret att den anges i faktiska 

antal eller andelar i procent. Indikatorer kan t.ex. mäta resursanvändning och mäta 

vad som uppnåtts genom vissa insatser. 

Indikatorer används för att bedöma vilken grad av förändring som projektet 

genererat. De kan även användas för att mäta hur långt projektet har kommit i 

förhållande till uppsatta mål. För att förändringen ska kunna mätas krävs att det 

finns ett ingångsvärde (nuläge vid projektstart) och ett slutvärde (nuläge vid 

projektslut). Val av rätt indikatorer är minst lika viktigt som val av mål och 

behöver anpassas till projektets storlek och kapacitet. Var noga med att beskriva 

mål och indikatorer så de lätt kan förstås. Oklarheter kan få avgörande betydelse 

när beslut om medfinansiering ska prövas och när kontrakt ska undertecknas från 

fondenhetens sida. Det är projektägaren, inte fondenheten, som ansvarar för att 

dessa delar är tydliga. 

19


Hur ska måluppfyllelse och uppnådda resultat för ert projekt mätas? 

Vilka indikatorer ska ni använda? Ange minst en kvantitativ indikator per 

projektmål och redovisa dem i punktform! Var klar och tydlig vid formulering 

av indikatorer! 

Finns verktygen (t.ex. befintlig statistik) för att mäta måluppfyllelsen i 

projektet eller krävs det ytterligare arbetsinsatser (t.ex. enkäter eller 

intervjuer)? 

4. Genomförande av projektet 

Detta avsnitt ska beskriva hur projektet ska genomföras, dvs. hur man ska arbeta 

för att nå projektmålet. Val av strategi, metod och arbetssätt är beroende av flera 

aspekter, t.ex. behovet som föranleder projektet, projektets inriktning och 

målsättningen med projektet. 


Vilka metoder och arbetssätt kommer att användas för att genomföra projektet? 

Varför är den valda metoden och arbetssättet den bästa för ert projekt? 

Vilka utvecklingsaspekter och innovativa inslag finns i projektet? 

Hur kommer samverkan med projektpartner att ske? 

5. Aktivitets- och tidsplan 

Detta avsnitt ska beskriva vilka aktiviteter som ska ingå i projektet, när dessa ska 

genomföras samt vem som ansvarar för aktiviteterna. Använd den mall som finns 

i projektplanen. Aktiviteter är medel/verktyg/metoder för att nå projektets mål, 

inte själva målet med projektet. De aktiviteter som medför kostnader ska kunna 

härledas i projektets finansplan. Som hjälp för att besvara denna del av 

projektplanen kan man exempelvis använda ett GANTT-/flödesschema. 

En realistisk tidsplan som är kopplad till aktiviteterna ska upprättas. I tidsplanen 

ska start- och slutdatum för aktiviteterna anges och när eventuella etapp- eller 

delmål ska vara uppnådda. Aktivitets- och tidsplanen ska även spegla projektets 

arbete som rör styrning, uppföljning, information och resultatspridning m.m. som 

beskrivs i projektplanens avsnitt 9–12. Tänk på att betydande förändringar i 

projektplanen ska anmälas till fondenheten och godkännas i förväg, så var därför 

noga och realistiska i er planering. Kom ihåg att det alltid är viktigt och bättre att 

meddela avvikelser under projektets gång, än att vänta till slutrapporten. På så sätt 

kan fondenhetens ge tips och råd som kan underlätta för dig som projektägare. I 

vissa fall leder avvikelser till återkrav om de inte är anmälda i förväg. 

20


När startar och avslutas projektet? 

Vilka aktiviteter ska genomföras i projektet? 

När ska aktiviteterna genomföras? 

Vem/vilka ansvarar för respektive aktivitet? 

När ska etapp- eller delmålen vara uppnådda? 

Är aktivitets- och tidsplan realistiska i relation till projektets syfte och 

målsättning? 

Finns det kostnader för aktiviteten? Ange kopplingen till finansplanen! 

6. Målgrupp 

Detta avsnitt ska svara på vem eller vilka som är projektets målgrupp, dvs. vilka 

projektet riktar sig mot och vilkas behov det är avsett att tillgodose. 

Flyktingfondens målgrupper är som framgår i avsnitt 3.3 ovan asylsökande, 

personer som fått uppehållstillstånd som flyktingar och skyddsbehövande, 

anhöriga till flyktingar och skyddsbehövande samt vidarebosatta. Det ska framgå 

tydligt vilken eller vilka av dessa målgrupper som projektet omfattar. 

Förtydliganden rörande målgruppen kan få betydelse när beslut om eventuell 

medfinansiering fattas. Det är därför viktigt att vara tydlig och realistisk. Allmänt 

hållna beskrivningar godtas inte., t.ex. ”invandrare”. Tänk också på att med 

begreppet ”flykting” avser fonderna personer som beviljats 

uppehållstillstånd enligt 4 kap, § 1 Utlänningslagen. Tänk på att det kan leda 

till återkrav att stödja andra än dem som anges som målgrupper i projektplanen 

och att projektet kan behöva styrka målgruppens deltagande i aktiviteter. 

Målgruppen kan vara direkt, den grupp vars behov projektet direkt syftar till att 

tillgodose, eller slutlig, den grupp vars behov projektet på sikt syftar till att 

tillgodose. 

I detta avsnitt ska även projektets deltagare anges. Observera att deltagarna i 

projektet och projektets målgrupp inte alltid behöver vara samma individer. 

Om projektet avser genomföra insatser för särskilt utsatta grupper inom fondens 

målgrupper ska projektet beskriva vilka grupper som avses i detta avsnitt. Tänk på 

att projektet måste kunna dokumentera detta i framtida redovisningar. Se därför 

till att skrivningarna i projektplanen blir realistiska. Det går inte att åberopa 

sekretessregler för att undgå dessa redovisningskrav. 

21


Vem/vilka är projektets direkta målgrupp, dvs. vem/vilka kommer att direkt 

påverkas av projektet? 

Vem/vilka är projektets slutliga målgrupp, dvs. vem/vilka kommer att på sikt 

påverkas av projektet? 

Vilka är projektets deltagare, dvs. deltar i projektets aktiviteter? 

Riktas projektet till särskilt utsatta grupper inom fondens målgrupper – i så fall 

vilka? 

Hur säkerställer projektet att det når målgruppen? 

Hur får målgruppen nytta av resultaten? 

7. Projektorganisation 

Detta avsnitt ska beskriva vilka funktioner och personer som finns i projektet, 

exempelvis projektledare, projektekonom och övriga personer som ska medverka i 

projektets verksamhet och ansvara för dess genomförande. Projektpartner och 

medfinansiärer ska anges i detta avsnitt. 

En bra styrning av projekt görs genom en styrgrupp som också ansvarar för 

projektets riskhantering. En tydlig och engagerad styrgrupp kan också underlätta 

införlivandet av goda projektresultat när det finns en tydlig mottagare. I 

utvecklingsprojekt med fokus på förbättringar kan det vara lämpligt med en 

referensgrupp bestående av olika intressenter. Styr- och eventuella 

referensgrupper ska anges i detta avsnitt, tillsammans med dess syfte, funktion 

och vilka som ingår. 

Kostnaderna för projektets organisation (personalkostnader, konsulter, m.fl.) ska 

tydligt kunna härledas i finansplanen. 


Vilka styrande, ledande och utförande funktioner/personer finns i projektet? 

Namn på dessa? 

Vilken kompetens behövs i projektet? Hur tillgodoses detta behov? 

Finns det en referensgrupp och/eller en styrgrupp för projektet? (Ange 

gruppernas funktioner och namn på deltagare.) 

Vilka är projektets medfinansiärer och projektpartner? 

8. Riskanalys 

Detta avsnitt ska beskriva vilka risker som finns i projektet, dvs. risker att inte 

kunna fullfölja projektet, nå uppsatta mål och förväntade resultat samt hur dessa 

risker ska hanteras. Risker kan vara av både intern och extern karaktär, antingen 

lättare eller svårare att påverka. 

Ett projekt innehåller alltid risker och det är därför viktigt att dessa lyfts fram och 

analyseras för att ha beredskap i det fall något inträffar som kan påverka mål och 

22

esultat negativt. Vanligt förekommande risker är alltför optimistiska tidsplaner, 

otydliga eller orealistiska mål, att projektledaren eller andra nyckelpersoner slutar, 

förändringar i den projektägande organisationen eller i målgruppen, att 

målgruppen inte kan nås. Under genomförandet ska projektet aktivt arbeta med 

riskanalysen genom kontinuerlig uppföljning av risker och revidering av 

riskanalysen. 

Ange de risker som projektet identifierat i projektplanens mall. Analysera hur 

sannolikt det är att risken inträffar och vilken eller vilka åtgärder som ska vidtas 

samt vem som ansvarar för att detta sker. Använd tabbtangenten för att utvidga 

mallen och lägga till risker. 

För gärna en dialog med fondenhetens personal om du är osäker på din riskanalys. 

Riskanalysen finns också angiven i förordningen om intern styrning och kontroll. 

Analyserna ska utformas så att de motsvarar förordningskraven. 


Vilka risker finns i projektet? 

Hur troliga är de och hur allvarligt är det om de inträffar? 

Vilka åtgärder vidtas för att förebygga och hantera riskerna? 

Vem ansvarar för att hantera riskerna? 

9. Uppföljning och rapportering 

Detta avsnitt ska beskriva hur projektet ska följas upp, både under projekttiden 

men också efter projektslut. Löpande uppföljningar av både verksamhet och 

ekonomi görs för att säkerställa att projektet följer planen och arbetar i riktning 

mot uppsatta mål och förväntade resultat. En framgångsmodell har varit att 

projektpersonal för en s.k. projektloggbok. Koppla även till vad som beskrivs 

under avsnitt 5 Aktivitets- och tidsplan. 


Hur kommer projektets genomförande och resultat att dokumenteras? 

Hur kommer verksamhet och ekonomi att följas upp, internt och eventuellt 

externt, under pågående projekt? 

Hur kommer projektets måluppfyllelse och resultat att mätas? Se även avsnitt 4 

Indikatorer. 

Ska projektet följas upp på längre sikt, efter projektslut? 

10. Utvärdering 

Detta avsnitt ska beskriva hur projektet ska utvärderas efter avslut. Utvärdering 

behövs bland annat för att bedöma projektets framgång och grad av 

måluppfyllelse. Det är också av intresse för att kunna bedöma utfallet i 

förhållande till det fleråriga programmet. Det är viktigt att redan i 

projektplaneringen fundera på vilken typ av utvärdering som ska göras och vem 

som ska genomföra den. För att öka utvärderingens tillförlitlighet bör en 

oberoende, extern, utvärderare anlitas. För volymmässigt stora projekt är det ett 

23

krav på extern uppföljning och det kan i dessa fall även komma att ställas krav på 

att en revisor anlitas för ekonomiuppföljningen. Tänk på att utvärderingstjänsten i 

många fall ska upphandlas. I de fall där upphandling av utvärderare är aktuell ska 

ni även beskriva när och hur upphandlingen ska genomföras. Observera att det i 

utvärderingsrapporten tydligt ska framgå att det rör sig om utvärdering av 

ett projekt som får stöd från fonden, genom att fondens logotyp placeras på 

samtliga sidor i rapporten. 


Hur ska projektet utvärderas? Beskriv val av metod för utvärdering. 

Vem ska utvärdera resultatet? Beskriv motiven till valet av utvärderare. 

Om utvärderingen ska upphandlas, när och hur ska det ske? 

11. Överföring till ordinarie verksamhet 

Detta avsnitt ska beskriva hur och till vem projektresultatet ska överlämnas efter 

projektets avslut. En tydlig plan för hur projektet ska arbeta för att dess 

verksamhet och lärdomar införlivas i ordinarie verksamhet ska anges. 

Erfarenheter visar att det är viktigt att lägga ned betydande tid på att analysera och 

beskriva denna del i ansökan. Projektansökningar som inte tydligt beskriver detta i 

ansökan kommer med stor sannolikhet att få avslag. Bilaga 1 visar några aspekter 

som beaktas vid bedömningen av projektansökningarna. 


Vem ska projektresultatet överlämnas till när projektet är avslutat? 

Hur ska förvaltning och/eller överföring av projektets verksamhet till ordinarie 

verksamhet ske? 

Hur ska projektet arbeta för att dess lärdomar tas om hand efter projektets slut? 

12. Erfarenhets- och resultatspridning 

Detta avsnitt ska beskriva hur resultatet och erfarenheterna av projektet ska 

spridas till andra intressenter som kan ha nytta av projektets resultat. 

I avsnittet ska även synliggörandet av EU-finansieringen anges. Samtliga projekt 

ska aktivt och i olika sammanhang synliggöra att de är medfinansierade av EU. 

EU-logotypen ska därför placeras på all form av dokumentation och upprättat 

material, exempelvis rapporter, enkäter och kursmaterial som projektet 

producerar. Att projektet medfinansieras av EU ska även uppges om projektet 

kontaktas i samband med intervjuer och i artiklar (se avsnitt 2.7). 


Hur kommer projektresultat och erfarenheter från projektet att spridas och till 

vilka? 

Hur kommer projektet att synliggöra medfinansieringen från EU? 

24

3.5 Finansplanen 

Finansplanen är projektets ekonomiska plan och den ligger till grund för att fastställa 

projektets ekonomiska ramar och storleken på EU-bidraget från fonden. Tänk på att 

vara tydlig i finansplanen, klumpsummor medges inte. Poster som innehåller ord som 

”m.m.” eller ”och dyl.” kan inte godkännas. 

Alla inkomster/intäkter och stödberättigande kostnader/utgifter ska redovisas i 

finansplanen. För att vara stödberättigande ska utgiften/kostnaden finnas upptagen i 

planen. 

Finansplanen ska vara upprättad i den Excelmall som finns att hämta på 

Migrationsverkets webbplats. Instruktion till mallen finns i avsnitt 7.2 (alt. 8.2). 

Finansplanen är en del av kontraktet och är ett viktigt beslutsunderlag. Alla förändringar 

som projektet gör, t.ex. efter frågor från fondenheten, måste tas in i finansplanen. 

3.6 Intyg från projektpartner och medfinansiärer måste finnas med 

Intyg från projektpartner 

Det ska tydligt och klart framgå vilka organisationer som tillsammans med 

projektägaren är delaktiga i genomförandet av projektet. Ett intyg från alla 

organisationer som deltar i projektet utöver projektägaren ska därför bifogas till ansökan 

(se mallen Intyg från projektpartner på Migrationsverkets webbplats). En projektpartner 

är inte en medfinansiär. Se avsnitt 2.1 för mer information om villkoren för vem som 

kan räknas som projektpartner. 

Intyg från medfinansiär 

En medfinansiär är inte en projektpartner om medfinansieringen enbart består av ett 

kontant bidrag och de inte tar emot någon del av medfinansieringen från projektägaren. 

I dessa fall används mallen Intyg från medfinansiär. 

Finansieringen av projektet ska vara säkerställd innan beslut om medfinansiering från 

Flyktingfonden kan fattas. Medfinansieringen ska garanteras med 

medfinansieringsintyg från samtliga finansiärer inklusive projektägaren. Intygen ska 

vara undertecknade av behörig firmatecknare. 

3.7 Ärendets gång från ansökan till slutreglering 

1. Ansökan inkommer både som e-post och vanlig post till Migrationsverkets 

fondenhet och registreras. 

2. Beredning och sortering på fondenheten. 

3. Dialog mellan sökande och fondenheten avseende kompletteringar och 

förtydliganden. Efterfrågade kompletteringar ska lämnas inom den tid som 

anges. 

4. Expertgruppen analyserar och bedömer projektförslagen i förhållande till det 

nationella fleråriga programmet. 

5. Chefen för Migrationsverkets verksamhetsområde Europeiskt och internationellt 

samarbete fattar beslut om projektansökan ska beviljas eller avslås. 

6. Besked lämnas till projektägaren om avslag alternativt bifall. 

25

7. Projektmöte mellan projektägare och fondenheten om ansökan beviljats. Alla 

projekt kallas till ett stormöte och enskilda projekt kan dessutom väljas ut till 

separata möten. 

8. Eventuella justeringar och kompletteringar före kontraktsskrivning. 

9. En bidragsöverenskommelse (kontrakt) undertecknas av båda parter. 

10. Projektägaren ansöker eventuellt om förskottsutbetalning. 

11. Projektägaren ansöker skriftligt och i förväg om projekt- eller finansplan 

behöver förändras. 

12. Projektägaren lämnar lägesrapport enligt kontraktet (bidragsöverenskommelsen) 

och ansöker eventuellt om delbetalning. 

13. Projektägaren lämnar slutrapport. 

14. Slutreglering, slututbetalning eller återbetalning av EU-medel. 

3.8 Beslut om medfinansiering 

I beslutet om medfinansiering finns villkor som projektägaren har att följa i samband 

med att en bidragsöverenskommelse upprättas. Beslutet utgör också en ram för vilka 

ändringar av ett projekt som kan ske genom kontakter med fondenheten. Om ändringar 

önskas som inte ryms inom ramen för beslutet måste chefen för Migrationsverkets 

verksamhetsområde Europeiskt och internationellt samarbete fatta ett nytt beslut. 

26

4 Kontraktet (bidragsöverenskommelsen) 

För de projekt som beviljas medfinansiering från fonden upprättas en detaljerad 

bidragsöverenskommelse som undertecknas av chefen för fondenheten och 

projektägaren. Bidragsöverenskommelsen innehåller bl.a. projektplan, finansplan, 

bestämmelser om förfaranden för uppföljning och andra villkor för stöd. 11 Detta gäller 

alla beviljade projekt. 

Det är mycket angeläget att projektägaren tar del av och går igenom kontraktet noggrant 

då det är bindande och anger villkoren för medfinansieringen från fonden. Kontraktet 

behandlar också förhållandet mellan projektägare och fondenheten samt förväntningar 

som kan ställas på respektive parter. Även om du genomfört ett tidigare EU-finansierat 

projekt kan regler och tillämpningar skilja sig, varför det är viktigt att hålla sig 

uppdaterad med överenskommet avtal. Både projektplan och finansplan utgör bilagor 

till kontraktet, vilket medför att alla ändringar innebär att projektplanen och 

finansplanen måste uppdateras. 

4.1 EF-nummer 

När en projektansökan beviljas tilldelas projektet ett EF-nummer. Detta är fondenhetens 

beteckning på projektet och består av en bokstav och 6 siffror, exempelvis E81-022-1. 

EF-nummer ska alltid användas i all kommunikation med fondenheten. EF-numret 

innehåller projektkod och kontraktsperiod. 

Avtalsnummer 

Fondenheten numrerar alla skriftliga avtal och tillägg till avtal som avser ett visst 

projekt och kontraktsperiod löpande 01-99. Avtalsnumret består av EF-nummer + 

löpnummer, exempelvis E81-022-1-01. 

4.2 Projektmöte 

Innan bidragsöverenskommelsen skrivs under av båda parter träffas representanter från 

fondenheten och projektägare för att tillsammans gå igenom villkoren för kontraktet. 

Ett gemensamt möte hålls med samtliga beviljade projekt. Vid det gemensamma mötet 

presenteras villkoren för medfinansiering, utbetalningar, dokumentationskrav, 

projektplanen och finansplanen i kontraktet, ändringsansökan samt rapportering av 

verksamhet och ekonomi vid läges- och slutrapport. 

Fondenheten gör en bedömning i varje enskilt fall om ett separat möte ska hållas med 

enskilda projektägare. Syftet med mötet är att klargöra projektets mål och inriktning 

samt att gå igenom verksamhetsplanen och finansplanen i de fall det anses nödvändigt. 

Det är viktigt att både projektledare och projektekonom deltar vid möte inför kontrakt 

eftersom det ofta underlättar den fortsatta dialogen under projektets gång. 


27

4.3 Bidragsöverenskommelse och särskilda villkor 

Överenskommelsens första del innehåller, förutom uppgifter om parterna, även de 

villkor som är specifika för det enskilda projektet, t.ex. 

projektets EF-nummer 

högsta tillåtna bidragsbelopp från fonden 

högsta tillåtna medfinansieringsgrad från fonden 

överföring av fondmedel till projektpartner 

kontraktsperiodens längd 

rapporteringstillfällen 

högsta tillåtna belopp och procentsats för indirekta kostnader. 

4.4 Allmänna villkor – gäller alla beviljade projekt 

De allmänna villkoren gäller för alla projekt som får finansiering från fonden. Här finns 

exempelvis reglerna för vad som är stödberättigande kostnader, synliggörande av EUfinansieringen, 

redovisning, arkivering, offentlighet, spridning av resultat m.m. 

4.5 Projektplanen och finansplanen bifogas överenskommelsen 

Projektplanen och finansplanen samt medfinansieringsintyg infogas som bilagor i 

bidragsöverenskommelsen. Projektplanen slår fast vilken verksamhet som ska 

genomföras, finansplanen vilka resurser som ska användas. Det är endast aktiviteterna 

som beskrivs i projektplanen och de kostnader som är upptagna i den överenskomna 

finansplanen som berättigar till stöd. 

4.6 Om planerna behöver förändras ska det anmälas 

Om betydande förändringar av projekt- och finansplan behöver göras ska projektägaren 

snarast och innan förändringen genomförs ansöka om att få göra ett tillägg till 

kontraktet. Ansökan om ändring ska göras skriftligt till fondenheten med hjälp av den 

ansökningsblankett som finns på Migrationsverkets webbplats. 

Med betydande förändringar avses: 

nya eller inställda aktiviteter inklusive väsentligt ändrad tidsplan 

nya kostnadsposter 

förändring av projektets ursprungliga inriktning eller målsättning 

omfördelningar mellan budgetrubriker som är större än 10 procent av 

budgetomslutningen 

förändringar som innebär en utökning eller minskning av budgetens omslutning 

förändringar som påverkar kontraktsperioden. 

Det är mycket viktigt att projektägaren tar kontakt med fondenheten i god tid innan 

förändringar av de ursprungliga planerna genomförs detta för att undvika återkrav. 

28

Viss flexibilitet i finansplanen 

Finansplanen får inte innehålla någon post för oförutsedda utgifter. En omfördelning 

mellan budgetrubrikerna A–H på upp till sammanlagt 10 procent av ursprunglig budget 

behöver inte anmälas i förväg. 

Detta gäller under förutsättning att: 

budgetposterna redan finns upptagna i den godkända i finansplanen, 

omfördelningen inte är orsakad av en betydande förändring av projektplanen, 

exempelvis nya eller borttagna aktiviteter, ny inriktning eller målsättning, 

förändringen inte innebär en utökning av projektets omsättning eller påverkar 

medfinansieringen från fonden, 

förändringen sker inom kontraktsperiodens ramar. 

Checklista ansökan om ändring 

En ändringsansökan ska innehålla följande dokument: 

1. Ansökan om ändring eller tillägg i överenskommelse om medfinansiering 

2. Projektplan (när förändringen berör projektverksamheten, uppdatera befintlig 

projektplan) 

3. Finansplan (när förändringen påverkar projektekonomin, uppdatera befintlig 

finansplan) 

4. Intyg från projektpartner med eller utan medfinansiering (om ändringen avser 

tillägg av projektpartner eller ändrad medfinansiering) 

5. Intyg från medfinansiär (om ändringen avser medfinansiering). 

Ansökan ska inkomma i original med behörig underskrift och gärna även elektroniskt 

för att underlätta handläggningen. 

4.7 Om projektet omfattar mer än en kontraktsperiod 

Inför utlysningen av 2012 års medel ändrades maximal projekttid för genomförandet av 

ett projekt från 36 månader till 30 månader. 30 månader motsvarar därmed den 


Flyktingfonden. Detta innebär att de projekt som ansöker om 2013 års fondmedel endast 

kan pågå inom genomförandeperioden fr.o.m. 2013-01-01 t.o.m. 2015-06-30. 

För projekt som beviljats medel i tidigare utlysningar har finansplanen delats upp i två 

kontraktsperioder. I de fall ett projekt omfattar två kontraktsperioder skrivs 

bidragsöverenskommelsen för den första perioden och en klausul skrivs in i kontraktet 

om att avtalet kan förlängas vid en viss tidpunkt. Inför förlängningen tar projektägaren 

fram en reviderad finansplan för den kommande kontraktsperioden. 

29

Checklista ansökan om förlängning 

En ansökan om förlängning ska innehålla följande dokument: 

1. Ansökan om förlängning 

2. Projektplan (vid revidering, uppdatera befintlig projektplan) 

3. Finansplan (uppdatera befintlig finansplan) 

4. Intyg från projektpartner med eller utan medfinansiering (även den sökande 

ska lämna intyg om sin medfinansiering) 

5. Intyg från medfinansiär (i de fall där det finns en medfinansiär som inte själv 

medverkar som partner i projektet). 

Om tidigare inlämnade medfinansieringsintyg täcker hela projekttiden behöver ni inte 

lämna in nya intyg från partner och medfinansiärer. 

Ansökan ska inkomma i original med behörig underskrift och även elektroniskt för att 

underlätta handläggningen. 

Observera att detta endast gäller projekt som genomförts i fler än en 

kontraktsperiod. 

30

5 Utbetalning av bidrag från fonden 

5.1 Utbetalningar till projekt då Migrationsverket är projektägare 

Nedanstående utbetalningsrutiner gäller inte projekt där Migrationsverket är 

projektägare. Hanteringen sker istället genom anslagsredovisning. Rutiner framtagna av 

verksamhetsområde Planering och styrning ska följas. 

5.2 Utbetalningar till övriga projekt 

Utbetalning från fonden kan ske vid tre tillfällen för en kontraktsperiod. Mall för 

ansökan om utbetalning finns på Migrationsverkets webbplats. 

5.2.1 Utbetalningstillfälle 1, förhandsfinansiering (50 procent) 

Efter att projektägaren och fondenheten undertecknat ett kontrakt om medfinansiering 

kan projektägaren ansöka om förhandsfinansiering på upp till 50 procent av 

överenskommen medfinansiering. Fondenheten kan komma att kräva ett 

borgensåtagande som villkor för förhandsfinansiering. 

5.2.2 Utbetalningstillfälle 2, mellanliggande betalning (30 procent) 

Efter det att en lägesrapport enligt kontraktet lämnats till fondenheten kan 

projektägaren ansöka om ytterligare en utbetalning motsvarande 30 procent av totalt 

beviljade medel. 

Lägesrapporten utgörs av en verksamhetsrapport och en ekonomisk rapport enligt den 

mall som fondenheten tillhandahåller. 

En förutsättning för ytterligare förhandsfinansiering är att 80 procent av redan utbetalt 

förskott är förbrukat. Om projektägaren lämnar en ansökan om ytterligare 

förhandsfinansiering innan detta villkor är uppfyllt ska ansökan kompletteras med en 

förklaring av behovet och en utfallsprognos. Om projektets rapportering inte sker enligt 

bestämmelserna har fondenheten rätt att tills vidare hålla inne ytterligare utbetalningar. 

5.2.3 Utbetalningstillfälle 3, slutreglering av medfinansiering 

Efter att fondenheten granskat och godkänt slutrapporten för den aktuella 

kontraktsperioden, både verksamhetsdelen och den ekonomiska delen, kan det göras en 

slutreglering av hittills utbetalda medel. Det innebär att projektägaren kan få ligga ute 

med medel en kortare eller längre tid. 

Det slutliga bidragsbeloppet fastställs på grundval av rapporten och jämförs med redan 

utbetalt förskott. Återstående medfinansiering betalas ut till projektägaren medan 

överskjutande förskott ska återbetalas av projektet. För fleråriga projekt där projekttiden 

är uppdelad i flera kontraktsperioder kan återbetalningen komma att dras av från de 

utbetalningar som avser förskott i en kommande kontraktsperiod. Observera att externa 

granskningar kan komma att leda till ytterligare revideringar av det slutgiltiga beloppet, 

se avsnitt 6.5. 

31

6 Rapportering och dialog 

6.1 Mallar som ska användas 

Som ett led i fondenhetens systematiska uppföljning av projektverksamheten åligger det 

projekten att inkomma med läges- och slutrapporter beträffande verksamhet och 

ekonomi. Projektägaren välkomnas att alltid föra en löpande dialog med fondenheten, 

särskilt om väsentliga förändringar är på väg att ske under projektets genomförande, 

men även vid oväntade resultat under pågående projekttid – såväl positiva som negativa. 

En genomarbetad och komplett rapportering som inlämnas i tid kortar 

handläggningstiderna och påskyndar utbetalningarna till projektet. 

Följande dokument och mallar ska fyllas i när ni redovisar er verksamhet och ekonomi 

under pågående eller avslutat projekt: 

Lägesrapport, verksamhet 

Slutrapport, verksamhet 

Ekonomisk rapportmall. 

6.2 Lägesrapport krävs för en andra utbetalning 

Tidpunkten för lägesrapporteringen anpassas till projektet och skrivs in i 

bidragsöverenskommelsens särskilda villkor. En lägesrapportering krävs för att en 

eventuell mellanliggande utbetalning av EU-bidraget ska kunna göras. 

6.2.1 Verksamhet 

Lägesrapporten utgör en viktig del i uppföljningen av projektet. 

Nedan följer de rubriker som återfinns i mallen Lägesrapport. Under varje rubrik finns 

en beskrivning av vad avsnittet ska innehålla och ett antal frågeställningar som ska 

besvaras. 


Följ instruktionerna i mallen för att fylla i uppgifterna om projektet. 

Lägesrapporten ska undertecknas av behörig firmatecknare. 

1. Genomförd projektverksamhet 

Detta avsnitt ska kortfattat beskriva den verksamhet som har genomförts under 

projektperioden. Verksamheten ska återkoppla till beslutad projekt- och 

finansplan. 


Vilka aktiviteter har genomförts i projektet för den aktuella perioden? 

Vilka resultat har projektet nått hittills? 

Vilka eventuella framgångar har uppkommit i projektet som har betydelse 

för projektets resultat? Hur har de påverkat projektets genomförande? 

Vilka eventuella svårigheter och risker har uppkommit i projektet som har 

betydelse för projektets resultat? Hur har de påverkat projektets 

genomförande? Hur har ni hanterat svårigheterna och riskerna? 

32

2. Avvikelser och förändringar i förhållande till projekt- och finansplan 

Detta avsnitt ska beskriva eventuella avvikelser och förändringar i ert projekt i 

förhållande till den beslutade projekt- och finansplanen. Orsakerna till 

avvikelserna och förändringarna ska också framgå av redovisningen. 

Om ni behöver göra betydande förändringar av projekt- och finansplan ska ni 

ansöka om att göra ett tillägg till kontraktet. En dialog med fondenheten bör 

föregå ansökan. Ansökan ska göras skriftligt till fondenheten på särskild 

ansökningsblankett. (Se avsnitt 4.6.) 


Vilka avvikelser och förändringar i projektplan eller finansplan är 

planerade, påbörjade eller genomförda i projektet? 

Varför har avvikelsen uppstått eller förändringen initierats? 

Hur påverkar angivna avvikelser och förändringar projektets inriktning, 

uppsatta mål och förväntade resultat? 

6.2.2 Ekonomi 

Den ekonomiska rapporten ska göras i en särskild Excelmall (se avsnitt 6.4 för 

instruktion om hur mallen fylls i och vilka underlag som ska bifogas rapporten). 

Redovisningen ska omfatta det bokförda ekonomiska utfallet från kontraktsperiodens 

början. Den ekonomiska rapporten ska undertecknas av budgetansvarig och skickas till 

fondenheten både med vanlig post och som e-post. 

Fondenheten granskar rapporten och kommer rutinmässigt att begära in stickprov på 

underliggande dokument. 

Checklista lägesrapport 

En lägesrapport ska innehålla följande dokument: 

1. Lägesrapport för projekt 

2. Ekonomisk rapport 

3. Avvikelserapport (differens större än 10 % mellan finansplan och ekonomisk 

rapport) 

4. Sammanställningslista för tidrapport (för samtliga i projektet som arbetat 

mindre än 100 %) 

5. Utdrag i original från projektägarens huvudbok 

6. Utdrag i original från projektpartners huvudbok eller motsvarande. 

Varje ifylld rad i den ekonomiska rapporten ska hänvisa till bifogat utdrag från 

huvudboken. Om flera poster ingår i en summa ska sammanställning eller markering i 

huvudboken göras som tydliggör redovisade rader i rapporten. 

Med utdrag från huvudbok i original menas en direktutskrift från 

bokföringsprogrammet. 

Rapporterna ska inkomma i original med behörig underskrift och gärna även 

elektroniskt för att underlätta handläggningen. Efter det att en lägesrapport lämnats till 

fondenheten kan projektägaren ansöka om en mellanliggande betalning motsvarande 

30 procent av totalt beviljade medel. 

33

6.3 Slutrapport måste lämnas efter varje kontraktsperiod 

Slutrapporten ska inkomma det datum som är överenskommet i kontraktet. 

6.3.1 Verksamhet 

Slutrapporten utgör en viktig del i uppföljningen och rapporteringen av projekt som har 

beviljats medfinansiering från Europeiska flyktingfonden. 

Till den sista slutrapporten för ett projekt ska även bifogas en oberoende utvärdering. 

Utvärderingen ska avse samtliga kontraktsperioder. 

Nedan följer de rubriker som återfinns i mallen Slutrapport. Under varje rubrik finns en 

beskrivning av vad avsnittet ska innehålla och ett antal frågeställningar som ska 

besvaras. Tänk på att uppgifter som lämnas ska kunna kontrolleras genom 

projektdokumentation (minnesanteckningar, rapporter etc.). 


Följ instruktionerna i mallen för att fylla i uppgifterna om projektet. 

Slutrapporten ska undertecknas av behörig firmatecknare. 

1. Genomförd projektverksamhet 

Detta avsnitt ska utförligt beskriva den verksamhet som har genomförts i ert 

projekt. Verksamheten ska återkoppla till beslutad projekt- och finansplan. De 

eventuella förändringar som genomförts i ert projekt i förhållande till den 

beslutade projekt- och finansplanen ska också redovisas och orsakerna ska anges. 

Kopiera över aktivitets- och tidplanen från er projektplan och redovisa om 

aktiviteter har genomförts och när de har genomförts. Redogör för deltagare där 

det är relevant och kommentera i övrigt eventuella avvikelser och positiv eller 

negativ respons från deltagare. Se slutrapportsmallen avsnitt 1. 

Detta avsnitt ska besvara följande: 

Vilka aktiviteter har genomförts inom projektet? 

Har projektet följt aktivitets- och tidsplanen? 

Vilka eventuella framgångar har uppkommit i projektet som har betydelse 

för projektets resultat? Hur har de påverkat projektets genomförande? 

Vilka eventuella svårigheter och risker har uppkommit i projektet som har 

betydelse för projektets resultat? Hur har de påverkat projektets 

genomförande? Hur har ni hanterat svårigheterna och riskerna? 

Vilka förändringar i projekt- eller finansplan har genomförts och varför? 

Har eventuella förändringar i projektet påverkat inriktning, uppsatta mål 

och förväntat resultat? Förklara i så fall dessa avvikelser och förklara dem 

även under avsnitt 2 Måluppfyllelse och uppnådda resultat i 

slutrapportsmallen. 

Ange målgruppsmedverkan och utvärdera dess medverkan i projektets 

genomförande. 

Beskriv hur projektets aktiviteter har gagnat målgruppen? 

Beskriv eventuell medverkan från projektpartner. 

Beskriv transnationellt samarbete om sådant bedrivits. 

34

2. Måluppfyllelse och uppnådda resultat 

Detta avsnitt ska utförligt beskriva måluppfyllelsen och de uppnådda resultaten i 

projektet. Resultatet för var och en av projektets indikatorer som används för att 

mäta måluppfyllelsen ska redovisas på ett överskådligt sätt och resultatet ska 

kommenteras. Om projektet inte har nått uppsatta mål och förväntade resultat ska 

detta förklaras. 


Fyll i tabellen i slutrapportsmallen. 

Hur har uppsatta mål och förväntat resultat nåtts? Kommentera och 

förklara både positiva och negativa resultat. 

Redogör för vart och ett av projektets mål, eventuella etappmål, 

indikatorer och resultat. Resultaten ska tydligt framgå. Ange både 

ingångsvärdet (nuläge vid projektstart) och utfallet (nuläge vid projektslut) 

för samtliga indikatorer. 

Avvikelserapportera mål och resultat som inte har uppnåtts. 

Beskriv hur målgruppen har gagnats av projektet. 

Beskriv om transnationellt samarbete har förekommit och redogör för 

vilka erfarenheter, lärdomar och effekter som uppkommit samt om det 

finns planer för fortsatt samarbete/utbyte. 

Beskriv vilket mervärde resultaten har gett i förhållande till ursprunglig 

situation. 

3. Uppföljning och utvärdering 

Detta avsnitt ska beskriva hur den löpande uppföljningen av projektet har 

fungerat. Även utvärderingen, som ska bifogas den sista slutrapporten, ska 

kommenteras. 


Beskriv hur den löpande uppföljningen har genomförts och fungerat. 

Beskriv även hur arbetet i styr-, projekt- och referensgrupp har 

genomförts. Utgå från dokumentation i form av protokoll från möten. 

Bifoga anteckningar och dokumentation som bilagor till slutrapporten. 

EU-logotypen ska framgå. 

Har projektet upprättat särskilda riskrapporter ska dessa bifogas. 

Beskriv om projektet kommer att följas upp på längre sikt efter att 

projektet har avslutats. 

Om projektet pågår – beskriv hur arbetet pågår med utvärderingen. 

Om projektet är avslutat – beskriv hur resultaten från utvärderingen tas 

tillvara. Besvara även vilka lärdomar som dragits av utvärderingen. 

4. Erfarenheter 

Detta avsnitt ska beskriva positiva och negativa erfarenheter från projektet och 

som ni och andra kan lära er av. Koppla erfarenheterna till alla delar i projektet 

och den ursprungliga projektplanen, exempelvis genomförande av aktiviteter, att 

nå måluppfyllelse samt projektets organisation och riskhantering. 

35


Vilka är era positiva erfarenheter från projektet? 

Vilka är era negativa erfarenheter från projektet? 

5. Överföring till ordinarie verksamhet 

Detta avsnitt ska beskriva hur projektet har och ska tillföras ordinarie verksamhet. 

Dessutom ska ni ange hur ni löpande har återkopplat resultat och erfarenheter till 

den ordinarie verksamheten. 


Hur har eller ska projektresultat och erfarenheter återkopplas och tillföras 

ordinarie verksamhet? 

Finns uppföljning på längre sikt planerad? 

Hur kommer resultaten långsiktigt att gagna målgruppen? 

6. Spridning av erfarenheter och resultat 

Detta avsnitt ska beskriva hur och till vilka aktörer ni har spridit resultat och 

erfarenheter från ert projekt. 


Hur och till vilka aktörer har ni spridit resultat och erfarenheter från 

projektet? 

Hur har ert projekt uppmärksammats, t.ex. i media? 

Hur har ni synliggjort medfinansieringen från EU? Detta ska kunna styrkas 

med underlag. 

6.3.2 Ekonomi 

Slutrapporteringen för projektets ekonomiska rapportering ska göras i samma 

rapportmall som lägesrapporten. Slutrapporten ska omfatta det ekonomiska utfallet för 

hela den avtalade kontraktsperioden, från kontraktsperiodens början till 

kontraktsperiodens slut. Den ekonomiska rapporten utgör underlag för beräkning av 

EU-bidraget. 

Den ekonomiska rapporten ska undertecknas av budgetansvarig och skickas till 

fondenheten både med vanlig post och som e-post. 

Checklista slutrapport 

En slutrapport ska innehålla följande dokument: 

1. Slutrapport för projekt 

2. Ekonomisk rapport 

3. Avvikelserapport (differens större än 10 % mellan finansplan och ekonomisk 

rapport) 

4. Sammanställningslista för tidrapport (för samtliga i projektet som arbetat 

mindre än 100 %) 

5. Utdrag i original från projektägarens huvudbok 

6. Utdrag i original från projektpartners huvudbok eller motsvarande. 

Varje ifylld rad i den ekonomiska rapporten ska hänvisa till bifogat utdrag från 

huvudboken. Om flera poster ingår i en summa ska sammanställning eller markering i 

36

huvudboken göras som tydliggör redovisade rader i rapporten. 

Med utdrag från huvudbok i original menas en direktutskrift från bokföringsprogrammet. 

Rapporterna ska inkomma i original med behörig underskrift och gärna även 

elektroniskt för att underlätta handläggningen. 

6.4 Ekonomisk rapportmall i Excel 

Rapportmallen består av ett blad per budgetrubrik där de faktiska kostnaderna ska 

redovisas i numrerade rader. Bladen öppnas när man klickar på motsvarande flik längst 

ned i mallen. Mallens första blad är en sammanställning där det faktiska utfallet 

summeras per budgetrubrik och jämförs med överenskommen finansplan. Stora 

avvikelser mellan utfall och finansplan ska kommenteras i skrivelse till fondenheten. 

I varje blad finns en kolumn där det ska anges om kostnaden avser projektägaren eller 

en projektpartner. Från och med utlysningen av fondmedel för programår 2013 har 

budgetrubrik J tagits bort i mallen för ekonomisk rapportering. Under budgetrubrik J 

rapporterades tidigare projektpartners direkta stödberättigande kostnader. För projekt 

som får fondmedel från programår 2013 ska en projektpartners direkta stödberättigande 

utgifter rapporteras under respektive rubrik A–H. Även projekt från programår 2011 och 

2012, och som ännu inte slutrapporterat, ombeds använda den nya mallen för 

ekonomisk rapportering och fylla i projektpartners direkta stödberättigande kostnader 

under respektive rubrik A–H. 

Tänk på att i största möjliga utsträckning fylla i kostnader för respektive projektpartner 

och för projektägaren i en följd i bilagan, så att det tydligt framgår hur kostnaderna är 

fördelade mellan respektive part. 

Varje transaktion ska tydligt kunna urskiljas i redovisningen och vara kopplad 

till en särskild budgetpost. 

Utdrag i original från projektägarens huvudbok ska alltid bifogas rapporten. 

Utdrag i original från projektpartners huvudbok eller motsvarande ska också 

bifogas rapporten. 

I bladet för respektive budgetrubrik ska det finnas en hänvisning till ett bifogat utdrag i 

original från huvudboken. 

37

Exempel: 

Redovisning: A Personalkostnader ERF nummer: E81-999-01 

Projektägare: Storstad kommun 

Projektnamn: Utvecklingsprojektet 

Varje ifylld rad i rapporten ska hänvisa till bifogade utdrag från huvudboken. 

Bilagorna ska numreras med bokstaven för budgetrubriken och radnummer i 

rapporten (A1 för rad 1 i flik A, B1 för rad 1 i flik B osv.). 

Belopp, konto, datum, verifikationsnummer och en förklarande text ska vara 

specificerat i bilagorna från huvudboken för varje enskild transaktion och vara 

summerat per budgetrubrik. 

Tips: Om uppgifter klistras in i Excelarket, använd funktionen ”klistra in special – 

värden”. Då behålls formatet i mottagande cell. 

Om det av någon anledning inte är möjligt att lägga upp koder för att kunna 

sammanställa summerade rapporter per budgetpost direkt från huvudboken så får 

enskilda transaktioner listas direkt i mallen som i exemplet nedan. 

Observera att ett utdrag ur huvudboken på transaktionsnivå alltid ska bifogas. 

I mallen anges alltid en referens till huvudboken i form av konto och 

verifikationsnummer så att transaktionen kan hittas vid kontroll. 

I utdraget från huvudboken markeras motsvarande post med bokstaven för 

budgetrubriken och radens nummer i rapporten. B1 och B2 i exemplet ovan. 

I de fall ett verifikationsnummer innehåller flera poster bokförda på samma 

konto i huvudboken ska detta sammanställas och summeras i separat bilaga. 

38 

Utfall t.o.m: 09-12-31 

Budget: 300 000,00 

Bokföringsref: kostnadsställe: 3569 aktivitet: 1 (personal) 

Återstår: 1 535,00 

Rad Part- Datum Beskrivning av kostnaden. Typ av dokumentation Från huvudbok: Utfall, belopp: 

ner: 

En rad kan motsvara en bifogad 

(Tidrapport, lönespecifikation konto verifikations- 

summerad rapport från huvudbok eller en etc) 

nummer 

enskild transaktion. 

298 465,00 

090101- Bokförda lönekostnader enligt rapport i Anställningsbeslut 100 %, Enligt 

298 465,00 

090830 huvudbok (bil. A1). Avser lön + sociala lönespecifikationer bilaga 

avgifter för Karl Karlsson jan-aug 

A1 

1 

2 

3 

Redovisning: B Resor ERF nummer: E81-999-01 

Projektägare: Storstad kommun 

Projektnamn: Utvecklingsprojektet 

Utfall t.o.m: 09-12-31 

Budget: 40 000,00 

Bokföringsref: Kostnadsställe: 3569 aktivitet: 2 (resor) 

Återstår: 39 323,00 

Rad Part- Datum Beskrivning av kostnaden. Typ av dokumentation Från huvudbok: Utfall, belopp: 

ner: 

En rad kan motsvara en bifogad 

(Tidrapport, lönespecifikation konto verifikations- 

summerad rapport från huvudbok eller en etc) 

nummer 

enskild transaktion. 

677,00 

1 2009-08-31 Tågbiljett Kalle K till Säfflekonferensen SJ faktura 5512 3112421 432,00 

2009-09-01 Traktamente Kalle K Säfflekonferensen 2 Reseräkning 4320 3112844 245,00 

2 

3 

4 

dgr

Personalkostnader ska i detalj redovisas i finansplanen med angivande av 

arbetsuppgifter och antal personer i projektpersonalen. I slutredovisningen ska 

lönekostnaden alltid redovisas per person. Redovisningen ska alltid kunna följas 

på ett tydligt sätt i ekonomiska underlag och kopplingar mellan underlag ska 

göras. 

Beslut rörande personer i projektet ska arkiveras. 

6.5 Kontroller, revisioner och utvärderingar av projekten 

Finansiella kontroller och utvärderingar av projektverksamheten genomförs både under 

projektets livstid och efter det att verksamheten har avslutats. 

Verksamhetsrapporterna och de ekonomiska rapporterna granskas innan utbetalningar 

görs till projektägaren. Fondenheten begär rutinmässigt stickprov på underlag till den 

ekonomiska rapporten. 

Observera att även om projektets rapportering och redovisning tidigare har passerat 

kontroller utan anmärkning så är det ingen garanti för att utsända revisorer eller 

utvärderare vid senare granskningar inte har anmärkningar eller hittar felaktigheter som 

leder till återkrav. Allt relevant projektmaterial som ligger till grund för redovisning och 

rapportering ska sparas i minst 10 år. Det är projektägaren som är ansvarig för 

arkivering av projektets dokumentation. Projektägaren ska även bevara bestyrkta kopior 

av projektpartners bokföringsunderlag som verifierar partnerns inkomster och utgifter i 

projektet. 12 

Projektets alla parter kan få besök och granskas av någon av följande revisorer eller 

utvärderare: 

EU-kommissionens representanter och revisorer 

EU-kommissionens utsedda oberoende utvärderare 

EU:s revisorer 

Riksrevisionen 

Ekonomistyrningsverkets revisorer 

Fondenhetens representanter 

Fondenhetens utsedda oberoende utvärderare 

Det är i projektets intresse att svara på frågor och bistå med handlingar i den 

utsträckning granskare bedömer nödvändigt. Oklarheter som inte kan redas ut kan leda 

till exempelvis återkrav. Om oegentligheter misstänks kommer särskilda åtgärder att 

vidtas. 

12 Tillämpningsföreskrifter Bilaga 11, I.5.4 

39

6.6 Beslut om bidragsfinansiering från fonden kan återkallas 

Kostnader som inte är stödberättigande får inte ligga till grund för EU-bidraget. Om det 

upptäcks fel eller oegentligheter vid en kontroll kan beslutet om medfinansiering helt 

eller delvis återkallas. Redan utbetalda belopp kommer då att återkrävas. Fondenheten 

har en skyldighet att anmäla misstanke om oegentligheter till Ekobrottsmyndigheten. 

40

7 Budgetering och ekonomisk redovisning (programår 

2008–2010) 

Observera att detta avsnitt endast gäller för projekt som beviljats finansiering av 

2008–2010 års fondmedel. 

I avsnitt 2.8, Viktig information om nya regelverkstolkningar, informerades om att ny 

finansplan och mall för ekonomisk rapportering har publicerats på Migrationsverkets 

webbplats. Projekt från programår 2008-2010, som ännu inte slutrapporterat, kan för 

sin slutrapportering använda den gamla mallen för ekonomisk rapportering. 

Nya regelverkstolkningar påverkar budgetrubrik J, K och L. Nedan har förklarande text 

om de nya regelverkstolkningarna lagts till under dessa budgetrubriker. 

I avsnitt 2.9, Upphandlingsbestämmelser, informeras om bärande principer för 

upphandling. I fondenhetens ansvar ingår att följa upp och granska att varje 

projektägare som ska följa regler om offentlig upphandling gör detta vid upphandlingar 

som medfinansierats genom medel ur Flyktingfonden eller Återvändandefonden. 

7.1 Redovisningskrav 

Projektet är ett nationellt projekt och tillämpliga lagar, förordningar och praxis avseende 

bokföring och redovisning som gäller i Sverige gäller även projektet. God 

redovisningssed ska följas. 

Projektets kostnader ska vara rimliga och klart kopplade till projektverksamheten. 

Kostnaderna ska ha uppstått i Sverige, eller annan medlemsstat inom EU, och inom den 

överenskomna kontraktsperioden. De ska också vara betalda för att vara 

stödberättigande. Kostnader som redovisas får endast innehålla faktiska utgifter. 

Schabloner och vinstmarginaler får inte användas i projektet. 

Redovisade kostnader ska i regel både vara en utgift och en kostnad, de ska alltså både 

ha uppstått inom kontraktsperioden och motsvaras av faktiska utbetalningar. Observera 

att kostnader som är betalda före kontraktsperioden inte är stödberättigande även om 

kostnaden uppstått inom kontraktsperioden. 13 Undantaget är inventarier då 

avskrivningarna är stödberättigande. 

Samtliga projektkostnader och intäkter liksom samtliga in- och utbetalningar ska kunna 

styrkas och redovisas och vara möjliga att kontrollera. 

Projektets redovisning ska ske i ett elektroniskt datasystem. Den ekonomiska läges- och 

slutrapporteringen till fondenheten ska lämnas i de mallar som tillhandahålls på 

Migrationsverkets webbplats. Endast de aktiviteter och budgetposter som finns med i 

projektets projekt- respektive finansplan berättigar till stöd. Aktiviteter och kostnader 

som inte finns upptagna godkänns normalt inte. Därför är det viktigt att skriftligt ansöka 

till fondenheten om planerna behöver ändras, se avsnitt 4.6. 

13 Den grundläggande rättsakten Artikel 35(3) 

41

7.1.1 Projektbokföring 

Projektets redovisning ska kunna särskiljas från den ordinarie redovisningen. Ett eget 

kostnadsställe eller motsvarande för projektet ska läggas upp i projektägarens och 

projektpartners egna redovisningssystem. 

Tips: Lägg i redovisningssystemet upp koder som motsvarar budgetrubrikerna i 

projektets finansplan (A personal, B resor osv.). Om ni direkt från redovisningssystemet 

kan skriva ut färdiga rapporter som summerar utgifterna rubrik för rubrik blir 

slutrapporteringen enklare att göra. 

7.1.2 Fakturarutiner 

Fakturor som förekommer i projektet ska vara ställda till projektet (projektägare eller 

projektpartner). Det ska tydligt framgå att utgiften tillhör projektet och vad kostnaden 

avser. En budgetansvarig person ska finnas utsedd och ska också vara den person som 

skriver under fakturorna. Fakturor ska i övrigt uppfylla villkoren som anges i bl.a. 

bokföringslagen och mervärdesskattelagen. 

Tips: Ta för vana att anteckna detaljer om vad utgiften avser direkt på fakturan. Tänk på 

att uppgifterna kan komma att granskas långt efter projektets genomförande och att alla 

utgifter då ska kunna förklaras. 

7.1.3 Dokumentation och arkivering 

Verifikationer (kvitterade fakturor, kvitton, skattehandlingar och andra 

räkenskapshandlingar av lika bevisvärde) ska upprättas, bokföras, numreras och 

förvaras av projektägaren i 10 år efter projektets upphörande enligt bokföringslagen. 

Beslut avseende personal knuten till projektet ska också arkiveras (dessa efterfrågas ofta 

vid revison). 

All dokumentation som styrker att projektet har bedrivits, till exempel 

minnesanteckningar, annonser och deltagarlistor från möten och seminarier, ska också 

sparas i 10 år. 

Projektägaren ansvarar för att det finns bestyrkta kopior på alla underlag från 

projektpartners redovisning, om sådan ingår, i den ekonomiska rapporten. 

Tips: Spara bestyrkta kopior på all ekonomisk dokumentation i projektet på ett ställe. 

Förvara handlingarna sorterade på budgetrubrik efter hur de redovisas i den ekonomiska 

slutrapporten. Tänk på att projektet kan bli föremål för granskning långt efter 

genomförandet och att alla utgifter då ska kunna styrkas och förklaras. 

7.1.4 Territoriella villkor 

Projektkostnader måste ha uppstått i EU:s medlemsländer. Undantag är projekt som 

handlar om vidarebosättning då kostnaden även kan ha uppstått i värdlandet. 14 



genomförandet av projektet, men får inte ta del av finansieringen. De kostnader som 

dessa organisationer har är inte ersättningsgrundande. Organisationerna kan dock bidra 

till projektet med kontant finansiering. 

14 Tillämpningsföreskrifter Bilaga 11, I.6 

42

7.1.5 Internfakturor 

Internfakturor som förekommer i projektet får endast innehålla faktiska utgifter. 

Schabloner och vinstmarginaler får inte användas i projektet. Det fakturerade beloppet 

ska kunna styrkas med underlag som betald faktura, lönespecifikationer, avtal, 

tidredovisning, beräkningsunderlag osv. Underlagen ska bifogas fakturan. 

7.1.6 Mervärdesskatt (moms) 

Moms är en stödberättigande kostnad bara om den utgör en slutlig kostnad för 

stödmottagaren enligt mervärdesskattelagen. Kontrollera med Skatteverket vad som 

gäller i det enskilda fallet. Om moms tas upp i rapporteringen ska projektägaren till 

finansplanen lämna ett intyg med en förklaring till varför mervärdesskatten är en slutlig 

kostnad. 

7.1.7 Kostnader som inte är stödberättigande 

Stöd kan inte utgå för följande: 15 

Moms, om inte stödmottagaren kan visa att denne inte kan få tillbaka momsen. 

Kapitalavkastning, amorteringar och räntor på upplåning, skuldräntor, 

valutaväxlingsavgifter och -förluster, avsättningar för framtida förluster eller 

skulder, skuldräntor, osäkra fordringar, böter, ekonomiska påföljder, 

processutgifter och överdrivna eller mindre välbetänkta utgifter. 

Representationskostnader som uteslutande avser projektpersonal. Vad som är 

tillåtet är rimliga utgifter för sociala tillställningar som är motiverade i projektet, 

t.ex. vid projektets avslutning eller möten i projektets styrgrupp. 

Kostnader som deklarerats av den slutliga stödmottagaren och omfattas av ett 

annat projekt eller ett annat arbetsprogram som beviljats gemenskapsbidrag. 

Markinköp. 

Personalkostnader för befattningshavare som bidrar till projektets genomförande 

genom att utföra uppgifter som utgör en del av deras normala arbete. 

Bidrag in natura. 

Orimligt höga resekostnader, se avsnitt 7.3.2. 

Orimligt höga lönekostnader. Organisationens normala lönenivåer ska gälla även 

för personal anställd i projekten. 

7.1.8 Upphandlingsbestämmelser 

Har en aktör beviljats medel ur Flyktingfonden eller Återvändandefonden genom 

fondenheten har aktören, om den är ett offentligt organ, alltid ett ansvar enligt lagen 

(2007:1091) om offentligt upphandling (LOU) för de upphandlingar som den eller dess 

partner genomför med dessa medel. Mer information om de bärande principerna för 

upphandling återfinns under avsnitt 2.9. I avsnitt 8.1.9 redovisas vilka dokument som är 

relevanta för fondenhetens granskning av upphandlingar. 

15 Tillämpningsföreskrifter Bilaga 11, III 

43

7.2 Finansplan i Excel – så fungerar den 

Ansökan ska innehålla en finansplan enligt mall där alla förväntade kostnader tas upp 

och där det redovisas hur projektet i sin helhet ska finansieras. Mallen är konstruerad så 

att den kan beräkna högsta möjliga bidrag från fonden och även nödvändig storlek på 

den kontanta medfinansieringen från projektägaren. 

Den obligatoriska mallen kan laddas ned från Migrationsverkets webbplats. Mallen är 

upprättad i Microsoft Excel 2000 och inskickade finansplaner ska också vara sparade i 

detta format. Finansplanen består av en sammanfattande förstasida (finansplan) och ett 

antal blad med beräkningsunderlag för varje budgetrubrik. Bladen öppnas när man 

klickar på motsvarande flik som finns längst ned i mallen. 

Finansplanens förstasida 

Fyll i projektägarens namn, projektnamn och datum då kontraktsperioder börjar och 

slutar (alltid hela månader). En kontraktsperiod kan inte överskrida ett visst datum, se 

faktabladet för utlysningen. 

Den maximala finansieringsnivån från fonden kan ändras från 50 procent till 75 procent 

i budgetrubrik M om projektet avser ett särskilt prioriterat område. (Läs mer om vad 

som är särskilt prioriterat i det fleråriga nationella programmet.) 

Finansplanens beräkningsunderlag (bakomliggande flikar) 

Budgetposterna förklaras, redovisas och beräknas i de beräkningsunderlag som finns för 

varje budgetrubrik (i bakomliggande flikar). Summeringarna från beräkningsunderlagen 

överförs automatiskt till finansplanens förstasida där EU-bidragets möjliga storlek och 

krav på medfinansiering beräknas. 

Finansplanen ska vara i balans vilket innebär att kostnader och finansiering ska vara 

exakt lika stora. Om något fält på finansplanens första sida ”lyser” rött så indikerar det 

att finansplanen inte är korrekt balanserad och måste justeras. Till finansplanen ska även 

bifogas medfinansieringsintyg. Mallar finns på Migrationsverkets webbplats: 

Intyg från projektpartner med eller utan medfinansiering 

(används även av projektägaren). 

Intyg från medfinansiär. 

7.3 Stödberättigande direkta kostnader 

7.3.1 Budgetrubrik A: Lön till personal 16 

Avser endast utbetalda faktiska lönekostnader för anställd personal som spelar en 

central och direkt roll i projektet. Kostnader för projektledaren och andra personer som 

enligt skriftligt beslut ingår i projektorganisationen och som är direkt inblandade i 

planeringen och/eller genomförandet av projektet får tas upp här. I lönekostnaden får 

medräknas semesterersättning och lönebikostnader som arbetsgivaravgifter och andra 

avgifter som är bundna till anställningen genom kollektivavtal eller motsvarande. 

Eventuella arbetsgivarstöd så som lönebidrag ska räknas bort alternativt tas upp som 

intäkter i projektet. 

16 Tillämpningsföreskrifter Bilaga 11, II.1.1 

44

Särskilda krav för offentliganställd personal 17 

Lönekostnader för offentliganställd personal som genomför projektet anses bara vara 

direkta stödberättigande kostnader i följande fall: 

En person som är direkt rekryterad för att uteslutande arbeta i projektet. 

En redan anställd person som är avdelad till uppgifter som är specifikt kopplade 

till genomförandet av projektet och som normalt sett inte tillhör den anställdes 

arbetsuppgifter (vilket styrks av ett dokumenterat beslut av organisationen), och 

en annan person ersätter den förstnämnde i dennes ordinarie uppifter. Om ingen 

ersättare har rekryteras kan kostnaden fortfarande tas upp, men då som en 

särskilt finansierad lönekostnad (budgetrubrik L). 

En person som utför uppgifter specifikt kopplade till genomförandet av projektet 

på mertid/övertid. 

Personal med stödjande funktioner 

Kostnader för andra medlemmar i personalen i projektägarens och/eller projektpartners 

organisation och som bara innehar en stödjande roll (exempelvis administrativ chef, 

redovisningsstöd, stöd vid upphandlingar, personalstöd, it-stöd, administrationsassistent, 

receptionist osv.) är inte stödberättigande som direkta kostnader och anses vara 

indirekta kostnader (budgetrubrik I). 

Särskilt redovisningskrav 

För offentliganställd personal med tillsvidareanställning gäller att: 

det ska finnas ett dokumenterat beslut att personen är frikopplad från ordinarie 

arbetsuppgifter för att arbeta i projektet. 

det ska finnas dokumenterat vem som rekryteras som ersättare för att utföra de 

tidigare ordinarie arbetsuppgifterna. 

För alla organisationer gäller att utgifterna ska kunna styrkas med utdrag ur 

bokföringen, anställningsavtal, lönespecifikation eller liknande liksom bevis på 

utbetalningar, inbetald arbetsgivaravgift och andra avgifter. 

Deltid i projektet 

Lönekostnaden för personer som arbetar endast en del av sin tid i projektet är bara 

stödberättigande för den del som motsvarar arbetad tid i projektet. I sådana fall ska 

kostnaden kunna styrkas bland annat med beslut om tjänstgöring och tidredovisning. En 

tidsmall för tidredovisning finns att ladda ned på Migrationsverkets webbplats. Timlön 

beräknas normalt som 1/165 av månadslönen. Tidrapporter för varje enskild person 

behöver inte skickas in vid rapportering, om inte annat är överenskommet. Istället ska 

en särskild mall för sammanställning av tidrapporter användas. Mallen kan laddas ner 

från Migrationsverkets webbplats. 

7.3.2 Budgetrubrik B: Resor 18 

Avser kostnader för främst projektpersonalens resor. Här ingår kostnader för biljetter, 

hotellrum, korttidshyra av bil, milersättning vid resa med egen bil samt traktamente 

enligt Skatteverkets regler (eller gällande kollektivavtal som normalt tillämpas av 

17 Tillämpningsföreskrifter Bilaga 11, II.1.1.2 


45

organisationen). Resekostnader för den personal som inte är projektpersonal ska särskilt 

motiveras om kostnaden ska kunna godkännas som stödberättigande. 

Billigaste färdsätt ska användas (ekonomibiljetter). Resor med flyg är i regel 

stödberättigande endast vid resor över 800 km såvida inte kortare flygresor kan 

motiveras som kostnadseffektivt. Resor med taxi och resor som inte är i ekonomiklass 

ska kunna motiveras med exempelvis samåkning eller obekväma tider (för taxiresor) 

eller ingen tillgång till ekonomiklassbiljetter. 

Kostnader som uppstår utanför EU:s medlemsländer är stödberättigande enbart i projekt 

som handlar om vidarebosättning. 

Observera att resekostnader för personal under budgetrubrik L Särskilt finansierade 

offentliga löne- och resekostnader ska tas upp under den rubriken i finansplanen. 

Resekostnader för offentliganställd projektpersonal som inte är nyrekryterad eller ersatt 

får alltså inte tas upp under budgetrubrik B. 

Ta upp resekostnader för transnationellt samarbete under rubrik G Transnationellt 

samarbete, aktiviteter. 

Om en projektpartner finansierar sina egna resor som en del av den nationella 

medfinansieringen tas resorna upp under budgetrubrik J Av projektpartner särskilt 

finansierade direkta kostnader. 


Kostnader ska kunna styrkas med betalda fakturor/kvitton, reseräkning m.m. Tänk på att 

det ska framgå vem som rest och syftet med resan. Vid flygresor ska ombordstigningskorten 

sparas. Vid användning av bil ska körjournal föras med datum, sträcka, resans 

syfte, orter och vilka som rest. Ersättningen ska vara utbetald till den som tillhandahållit 

bilen, vilket ska kunna styrkas. 

7.3.3 Budgetrubrik C: Tjänster – Konsulttjänster och övriga tjänster 

Avser främst köpta konsulttjänster, till exempel en extern utvärderare. Även kostnader 

för personal från bemanningsföretag redovisas här. 

Kostnaden för en viss tjänst ska inte överstiga marknadsvärdet och tjänsten ska 

upphandlas på ett affärsmässigt sätt genom att exempelvis offerter från flera olika 

firmor jämförs. Lagen om offentlig upphandling gäller givetvis för offentliga 

organisationer. Upphandlingar och affärsuppgörelser ska kunna kontrolleras och ska 

vara skriftligt dokumenterade. 

Upprättade avtal för de tjänster som projektet köper in, liksom dokumentation rörande 

upphandlingen ska finnas med i den ekonomiska dokumentationen. 

Expertis 

Utomstående expertis får anlitas för avgränsade uppgifter knutna till projektet förutsatt 

att kostnaden är motiverad i jämförelse med det mervärde som tillförs projektet. 

46

Utläggande på entreprenad 19 

Som generell regel måste projektägaren tillsammans med projektpartner själv ha 

förmågan att utföra de verksamheter som berör projektet. Utläggande på entreprenad 

måste därför vara begränsat och får inte överstiga 40 procent av de direkt 

stödberättigande kostnaderna för ett projekt, såvida de inte vederbörligen motiverats och 

godkänts i förväg av fondenheten. Uppgifter som avser den övergripande förvaltningen 

av projektet får inte läggas ut på underleverantörer. 

7.3.4 Budgetrubrik D: Inköp av varor – Inkl. tryckkostnader och avskrivningar 

Avser kostnader för inköp av förbrukningsmaterial som är nödvändiga för projekts 

genomförande inklusive kostnader för tryckning. Inköp direkt riktade till målgruppen 

tas upp här. För inventarier får endast avskrivningskostnaden tas upp. 

Kontorskostnader som kontorsutrustning inklusive datorer, pennor, papper, telefon- och 

internetabonnemang osv. betraktas som indirekta kostnader (budgetrubrik I) om de inte 

ställs direkt till målgruppens förfogande. 

Inventarier avser utrustning som inte har obetydligt värde och livslängd, så som 

tekniska apparater, maskiner och möbler. Vid anskaffning av inventarier är det i första 

hand kostnaden för hyra eller leasing som är stödberättigande (redovisas under rubrik E 

Hyra av lokaler och utrustning). 

Om hyra eller leasing inte är något bra alternativ, på grund av den korta projekttiden 

eller den snabba värdeminskningen, så kan avskrivningskostnaden för nya inventarier 

vara stödberättigande och redovisas under budgetrubrik D. Inköpspriset ska inte 

överskrida marknadsvärdet och värdet får avskrivas i enlighet med de skatte- och 

bokföringsprinciper projektägaren normalt tillämpar. Kostnaden för inventarier delas till 

exempel normalt upp på 36 månader. De avskrivningar som görs under den tid då 

maskinen används i projektet är stödberättigande (1/36 av inköpspriset per månad). 

Inköp av begagnade inventarier är stödberättigande endast under följande villkor: 

Kostnaden ska kunna styrkas med intyg från säljaren. Intyget ska visa varifrån 

inventariet kommer samt bekräfta att det inte har köpts med hjälp av bidrag från 

EU. 

Kostnaden ska inte överstiga marknadsvärdet och ska vara lägre än kostnader för 

liknande ny utrustning. 

7.3.5 Budgetrubrik E: Hyra av lokaler och utrustning 

Avser direkta kostnader för lokaler och utrustning. För att hyra av lokaler och utrustning 

ska vara en direkt kostnad i projektet ska dessa användas särskilt för projektets 

verksamhet och inte till någon del i projektägarens ordinarie verksamhet. Särskilda 

hyresavtal för projektet ska finnas med i projektets ekonomiska redovisning. Tänk på att 

endast kostnader inom ramen för projekttiden får belasta projektet. Alla kostnader som 

är direkt förknippade med lokalerna kan tas upp här, t.ex. hyra av möbler, städkostnader 

och flyttkostnader. Reparationer betraktas normalt som en indirekt kostnad. 

Kostnader för lokaler och utrustning som även används i stödmottagarens ordinarie 

verksamhet betraktas som en indirekt kostnad (budgetrubrik I). 


47

7.3.6 Budgetrubrik F: Möten, seminarier och konferenser 

Här ska direkta kostnader för seminarier och konferenser redovisas, exempelvis hyra av 

konferenslokal, arvode till föreläsare, resor samt eventuell logikostnad för de som inte 

tillhör projektets personal (resekostnader för projektpersonal tas upp under rubrik B 

Resor). 

Skriv deltagarlistor för alla möten och seminarier inom projektets ram. 

Representationskostnader för enbart projektets personal är inte stödberättigande. 

Rimliga kostnader vid sociala tillställningar som är motiverade i projektet, t.ex. vid 

projektets avslutning, konferenser eller för möten med projektets styrgrupp, är tillåtna. 

Syftet med representationen måste tydligt gagna projektet och kan till exempel vara 

evenemang vid projektslut. Representation ska präglas av restriktivitet och gott 

omdöme. 

Deltagare och syfte måste alltid anges på fakturan och nota ska bifogas vid 

representation. 

7.3.7 Budgetrubrik G: Transnationellt samarbete, aktiviteter 

Avser kostnader för aktiviteter i samband med transnationellt samarbete med 

flyktingfondsprojekt i andra EU-länder. 

7.3.8 Budgetrubrik H: Övriga kostnader 

Här kan kostnader som inte passar in under någon annan rubrik tas upp. Utgiften ska 

vara specificerad i budgeten, någon budgetpost för oförutsedda utgifter får inte 

förekomma. 

7.4 Budgetrubrik I: Indirekta kostnader, OH-påslag 

Indirekta kostnader avser kategorier av utgifter som är kopplade till projektet men som 

inte går att identifiera som specifika direkta kostnader. 

Procentsatsen för indirekta kostnader får uppgå till högst 20 procent av det 

sammanlagda utfallet av direkta stödberättigande kostnader (S i finansplanen). 

Påslaget för indirekta kostnader ska täcka kostnader för exempelvis administrativ 

personal som utgör stöd till projektet, dvs. lokaler, dagliga kontorskostnader, datorer, 

telefon, kostnader för kontorsmaterial (så som skrivarpapper, kuvert, bläckpatroner, 

pennor, pärmar, hålslagare, häftapparat), administrativt material, telefonkostnader, 

internetabonnemang, porto, städmaterial, försäkringar, vatten och el-kostnader, 

kostnader för utbildning och rekrytering, försäkringar, upphandling, personalutbildning, 

och andra kostnader som har en tydlig koppling till projektet men är uteslutna från 

direkt stödberättigande kostnader. 

Beräkningsunderlag 

För att fastställa en procentsats för indirekta kostnader ska det finnas ett 

beräkningsunderlag i finansplanen (flik I). Av beräkningsunderlaget ska framgå vilka 

indirekta kostnader som avses/finns (vilka poster som ingår), de olika posternas 

beräknade storlek och fördelning på projektet. De indirekta kostnaderna behöver inte 

verifieras i efterhand men underlag för att styrka beräkningarna kan komma att 

kontrolleras innan kontraktet skrivs. 

48

Villkor för kostnader i beräkningsunderlaget: 

De indirekta kostnader som tas upp ska ha ett tydligt samband med projektet. 

Beräkningen ska baseras på faktiska utgifter som kan härledas ur bokföringen. 

Kostnader som hör till annan budgetrubrik i finansplanen får inte tas med. 

Indirekta kostnader får inte innefatta kostnader som finansieras ur andra källor. 

Organisationer som finansieras med offentliga anslag eller får driftsbidrag från 

EU:s budget får inte ta upp kostnader som redan är finansierade genom dessa 

anslag. 

Det slutliga beloppet får inte överstiga kronbeloppet i finansplanen. Det innebär att om 

utfallet för direkta kostnader blir lägre än budgeterat så sjunker utfallet för indirekta 

kostnader, men det stiger inte om utfallet av direkta kostnader blir högre än budgeterat. 

Indirekta kostnader för myndigheter 

De indirekta kostnaderna ska ha en direkt koppling till projektet. Endast utgifter som 

organisationen fått pga. att projektet har genomförts får tas upp, dvs. det måste vara en 

merkostnad för organisationen. Exempel på stödberättigande indirekta kostnader är 

administrativ personals direkta tid för att stödja projektet, kostnader för kontorsmaterial 

(så som skrivarpapper, kuvert, bläckpatroner, pennor, pärmar, hålslagare, häftapparat), 

administrativt material (t.ex. telefonkostnader, internetabonnemang, porto, städning, 

städmaterial, försäkringar, vatten och el-kostnader) och kostnader för utbildning och 

rekrytering. I regel får indirekta kostnader för myndigheter inte överstiga 10 procent. 

7.5 Finansiering 

Alla inkomster i projektet ska redovisas. Projektet får inte gå med vinst. Det innebär att 

de totala intäkterna inte får överskrida de totala utgifterna. EU-bidraget får bara utgöra 

en delfinansiering av de faktiska utfallet, resten av utfallet ska finansieras med andra 

medel. Den tillkommande finansieringen får under inga omständigheter utgöras av 

andra EU-bidrag. 

All medfinansiering i finansplanen ska intygas av finansiären, även projektägarens egen. 

Följande blanketter som finns på Migrationsverkets webbplats ska användas: 

Intyg från projektpartner, med eller utan medfinansiering. 

Intyg från medfinansiär (från bidragsgivare som inte är projektpartner). 

7.6 Kostnader med särskild finansiering 

Under budgetrubrik J, K och L har fr.o.m. version 8.0 av fondhjälpredan förklarande 

text lagts till för att tydliggöra vilka kostnader som efter de förändrade 

regelverkstolkningarna får tas upp under dessa budgetrubriker. 

49

7.6.1 Budgetrubrik J: Av projektpartner särskilt finansierade direkta kostnader 

Ändrade möjligheter till medfinansiering från projektpartner 

För att anses som projektpartner krävs att den organisation, myndighet eller företag 

som samarbetar med projektägaren i genomförandet av projektet också tar del av 

medfinansieringen från fonden. En transaktion av fondmedel ska ske från 

projektägaren till projektpartnern. Storleken på transaktionen ska motsvara den EUfinansiering 

som baseras på projektpartnerns stödberättigande kostnader. Vare sig 

projektägarens eller projektpartnerns medfinansiering från fonden får överstiga 50 % 

(75 % för projekt inom särskilt prioriterade områden) av dess stödberättigande 

kostnader. 

Detta avser en direkt och stödberättigande kostnad som en projektpartner åtagit sig att 

finansiera. Kostnaden finns normalt inte bokförd direkt i projektet utan hos 

projektpartnern eller hos en annan enhet inom projektägarens organisation. Observera 

att särskilda regler gäller för personal (se även 7.3.1 och 7.6.3). Lönekostnader för 

privata projektpartner som enligt skriftligt beslut ingår i projektorganisationen och som 

är direkt inblandade i planeringen och/eller genomförandet av projektet redovisas under 

denna rubrik. Motsvarande kostnader för offentliganställda redovisas under 

budgetrubrik L. Lönekostnader och andra direkt stödberättigande kostnader för en 

privat projektägare ska alltid redovisas som en direkt kostnad (budgetrubrikerna A–H i 

finansplanen) och finansieringen som kontant finansiering (budgetrubrik Q). 

De faktiskt inträffade kostnaderna ska dokumenteras och styrkas på samma sätt som 

övriga direkta kostnader i projektets ekonomiska redovisning. Alla regler om 

stödberättigande som gäller direkta kostnader gäller även särskilt finansierade 

kostnader. Det är projektägarens ansvar att spara bestyrkta kopior på fakturor och utdrag 

från bokföringen från projektpartner. 

Personalkostnader ska kunna styrkas med: 

ett utdrag ur bokföring eller kopia på lönebesked som styrker angiven lön, 

ett utdrag ur bokföringen som styrker eventuella tillkommande direkta kostnader 

som arbetsgivaren haft för den redovisade arbetstiden, t.ex. lönebikostnader som 

kan härledas direkt till arbetsinsatsen, 

samt underskriven tidredovisning eller deltagarlista (för all personal som arbetar 

deltid i projektet). 

Timkostnaden beräknas normalt som redovisad månadslön/165 + arbetsgivaravgifter 

och andra styrkta lönebikostnader. En tidsmall för tidredovisning finns att ladda ned på 

Migrationsverkets webbplats. Tidrapporter för varje enskild person behöver inte skickas 

in vid rapportering, om inte annat är överenskommet. Istället ska en särskild mall för 

sammanställning av tidrapporter användas. Mallen kan laddas ner från 

Migrationsverkets webbplats. 

50

7.6.2 Budgetrubrik K: Offentligfinansierade bidrag till slutliga målgruppen 20 

Tidigare har budgetrubrik K inkluderat offentligfinansierade bidrag till slutliga 

målgruppen. Enligt nya regelverkstolkningar kan dock inte statliga och kommunala 

bidrag till målgruppen, t.ex. dagersättning till asylsökande, utgöra en stödberättigande 

kostnad. Den här typen av ersättning kräver inte deltagande i det specifika projektet, 

utan utbetalas oavsett personens deltagande, p.g.a. svensk lagstiftning Eftersom 

ersättningen till målgruppen inte är en direkt kostnad till följd av projektet, godtas den 

inte som en stödberättigande kostnad och inte heller som medfinansiering. 

Däremot kommer även fortsättningsvis inköp som gjorts av projektägaren eller 

projektpartnern, för att hjälpa målgrupperna, och ersättning som utbetalats av den 

slutliga stödmottagaren, för kostnader som målgrupperna ådragit sig, att vara 

stödberättigande. 

Inköp som gjorts av projektägaren eller av en projektpartner för att hjälpa målgrupperna 

och ersättning som betalas ut av av projektägaren eller projektpartnern för kostnader 

som målgrupperna ådragit sig är stödberättigande på följande specifika villkor: 

att det kan styrkas att personerna som är mottagare av stödet ingår i projektets 

verksamhet, 

att det kan styrkas att personer som mottar detta stöd motsvarar den slutliga 

målgruppen dvs. 

- asylsökande, konventionsflyktingar, skyddsbehövande m.fl. som ska bosätta 

sig i någon kommun, 

- vidarebosatta som tagits emot inom flyktingkvoten, 

- personer som beviljats tillfälligt skydd, 

att utbetalningen av stödet kan styrkas med bokföringsunderlag. 


På grund av sekretesskäl kan det vara så att det bara är den utbetalande myndigheten, 

dvs. den projektpartner som ansvarar för utbetalningen, som kan ansvara för 

dokumentation om utbetalningar på individnivå. Om projektägaren inte är den som 

utbetalar stödet, ska projektägaren som underlag för den ekonomiska rapporteringen se 

till man får intyg och sammanställningar från den utbetalande projektpartnern. Om detta 

inte sker kan kostnader komma att underkännas. 

Sammanställningarna ska innehålla: 

förklaring av vad intyget omfattar 

den tidsperiod som bidraget avser 

utbetalt belopp 

antal personer 

utbetalningsdatum 

och vara intygade av en behörig tjänsteman. 

Vid kontroll av uppgifter hos ansvarig projektpartner ska det vara möjligt att få 

uppgifterna styrkta med ytterligare detaljer, exempelvis uppgift om enskild person. 


51

7.6.3 Budgetrubrik L: Särskilt finansierade offentliga löne- och resekostnader 21 

För att anses som projektpartner krävs att den organisation, myndighet eller företag 

som samarbetar med projektägaren i genomförandet av projektet också tar del av 

medfinansieringen från fonden. En transaktion av fondmedel ska ske från projektägaren 

till projektpartnern, motsvarande 50 % (75 % för särskilt prioriterade områden) av 

projektpartnerns stödberättigande kostnader. 

Medfinansiering i form av kostnader för personal som är anställd hos en offentlig 

projektägare eller projektpartner och som utför arbete för projektets räkning tas upp 

under budgetrubrik L som Särskilt finansierade offentliga löne- och resekostnader. 

Även resekostnader för den personalen tas upp under denna budgetrubrik. 

Lönekostnaderna ska kunna styrkas med bokföringsunderlag och får inte överstiga de 

faktiska utgifter som betalats. Kostnaden ska kunna styrkas med: 

ett utdrag ur bokföring eller kopia på lönebesked som styrker angiven lön, 

ett utdrag ur bokföringen som styrker eventuella tillkommande direkta kostnader 

som arbetsgivaren haft för den redovisade arbetstiden, t.ex. lönebikostnader som 

kan härledas direkt till arbetsinsatsen, 

samt underskriven tidredovisning eller deltagarlista (för all personal som arbetar 

deltid i projektet). 

Timkostnaden beräknas normalt som redovisad månadslön/165 + arbetsgivaravgifter 

och andra styrkta lönebikostnader. En tidsmall för tidredovisning finns att ladda ned på 

Migrationsverkets webbplats. Tidrapporter för varje enskild person behöver inte skickas 

in vid rapportering, om inte annat är överenskommet. Istället ska en särskild mall för 

sammanställning av tidrapporter användas. Mallen kan laddas ner från 

Migrationsverkets webbplats. 

Arbetsuppgifterna får inte ingå i den offentliga organisationens lagstadgade 

ansvarsområde. Den offentliga tjänstemannen ska även vara avdelad till arbetet genom 

ett dokumenterat beslut av behörig person hos arbetsgivaren/myndigheten. Denna 

medfinansiering får inte överstiga 50 procent av projektets totala medfinansiering som 

lämnats av projektägaren och projektpartner. 

Vad gäller resekostnader så är reglerna för stödberättigande och redovisningskrav 

desamma som för resekostnader under budgetrubrik B Resor. 

7.7 Kontant finansiering 

Kontant finansiering är pengar som disponeras av projektet för att finansiera 

stödberättigande utgifter. Bidraget från fonden är ett exempel på kontant finansiering. 

7.7.1 Budgetrubrik M: EU-bidrag från fonderna 

Bidragets slutliga storlek kan inte fastställas förrän efter det att hela kontraktsperioden 

är genomförd och slutredovisad. Se avsnitt 2.4. 

21 Tillämpningsföreskrifter Bilaga 11, IV 

52

I finansplanen beräknas det största möjliga bidraget från fonden, detta 

maxbelopp skrivs in i bidragsöverenskommelsen och kan inte överskridas. 

Finansieringen från fonden kan inte heller överskrida den maximala 

medfinansieringsgraden som normalt är 50 procent av projektets totala 

kostnader. För projekt inom områden som är särskilt prioriterade kan 

medfinansieringsgraden höjas till 75 procent. Läs mer om särskilt prioriterade 

områden i det fleråriga nationella programmet. 

Slutligen får inte projektet gå med vinst, vilket innebär att om den totala 

finansieringen överstiger de totala stödberättigande kostnaderna så minskar EUbidraget 

tills kostnader och intäkter är lika stora. 

Exempel 1 

Projektets totala godkända kostnader visar sig bli lägre än budgeterat. Om 

överenskommen medfinansieringsgrad är 50 procent kan EU-bidraget inte överstiga 50 

procent av projektets totala godkända kostnader: 

Budgeterat 

Faktiskt utfall 

kostnader finansiering kostnader finansiering 

Direkta projektkostnader 750 500 

Särskilt finansierade kostnader 250 250 25% 250 250 33% 

Finansiering ERF 500 50% 375 50% 

Egen kontant finansiering 250 25% 125 17% 

Totalt 1 000 1 000 100% 750 750 100% 

Exempel 2 

Projektets totala godkända kostnader visar sig bli högre än budgeterat. Om 

överenskommen medfinansieringsgrad är 50 procent, dock högst 500 tkr, kan EUbidraget 

inte överstiga maximalt beviljat belopp enligt kontraktet. 

Budgeterat Faktiskt utfall 






Totalt 1 000 1 000 100% 1 100 1 100 100% 

Exempel 3 

Finansplanen innehåller särskilt finansierade direkta kostnader. Projektpartnern har 

inte kunnat genomföra medfinansieringen vilket får konsekvenser för projektägarens 

egen kontanta finansiering. EU-bidraget kan inte överstiga 50 procent av den totala 

kostnaden. 







Totalt 1 000 1 000 100% 750 750 100% 

53

7.7.2 Budgetrubrik N: Intäkter genererade av projektet 

Här redovisas intäkter från försäljning, konferensavgifter, inträdesavgifter, uthyrning, 

tjänster eller andra liknande intäkter som projektet genererar under projektperioden. 

Även intäkter som inte förutsetts i finansplanen ska tas upp i projektets redovisning och 

rapportering. 

7.7.3 Budgetrubrik O: Kontant finansiering från externa finansiärer 

Kontanta bidrag från andra än projektägare ska finnas bokförda hos projektägaren som 

en intäkt. Medfinansiering får inte utgöras av medel som kommer från andra EU-källor. 

Medfinansiering från externa finansiärer som tas upp i finansplanen ska intygas av 

finansiären på blanketten Intyg från medfinansiär. 

7.7.4 Budgetrubrik P: Projektpartner 

En projektpartner är ett rättssubjekt som genomför ett projekt i samarbete med en slutlig 

stödmottagare genom att förse projektet ifråga med resurser och genom att få en del av 

medfinansieringen genom den slutliga stödmottagaren. 

En projektpartner som får del av EU-medlen från stödmottagaren behöver också kunna 

styrkas med intyg, Intyg från projektpartner. 

7.7.5 Budgetrubrik Q: Kontant finansiering från projektägaren 

Kontanta bidrag från andra än projektägare ska finnas bokförda hos projektägaren som 

en intäkt. Medfinansiering får inte utgöras av medel som kommer från andra EU-källor. 

Medfinansiering från externa finansiärer som tas upp i finansplanen ska intygas av 

finansiären på blanketterna Intyg från projektpartner/intyg från medfinansiär. 

7.8 Budgetrubrik X: Balans i budgeten 

Budgetposten X ska alltid vara noll i finansplanen. Obalanserade finansplaner godkänns 

inte, total finansiering (V) ska vara exakt lika stor som totala stödberättigande kostnader 

(U). 

Samma princip gäller vid slutrapporteringen. Är intäkterna (V) större än kostnaderna 

(U) minskas bidraget från fonden. Är kostnaderna större än intäkterna så får 

projektägaren skjuta till mellanskillnaden. 

7.9 Budgetrubrik Z: Naturabidrag och andra icke stödberättigande 

kostnader 

Naturabidrag och andra icke stödberättigande kostnader kan redovisas under 

budgetrubrik Z. Eftersom kostnaderna inte är stödberättigande påverkar de inte 

storleken på bidraget från fonden, men det kan visa på kostnadseffektivitet. 

Arbetsinsatser från personer som gör viktiga insatser för projektet men vars 

arbetskostnader inte är stödberättigande redovisas här. Andra utgifter som projektet har 

54

för dessa personer, exempelvis resor, kan mycket väl vara stödberättigande och 

redovisas då under respektive budgetrubrik. 

55

8 Budgetering och ekonomisk redovisning (programår 

2011–2013) 

Observera att detta avsnitt endast gäller för projekt som beviljats finansiering av 

2011–2013 års fondmedel. 

Nya tillämpningsföreskrifter för Europeiska flyktingfonden III gäller från och med 

programår 2011. 22 Detta avsnitt innehåller de nya tillämpningsföreskrifterna och ska 

tillämpas av projekt som beviljats finansiering från och med programår 2011. 

Budgetrubrik J och K togs i och med utlysningen av 2013 års fondmedel bort från 

finansplansmallen och från mallen för ekonomisk rapportering. De projekt som 

beviljats finansiering från 2011 och 2012 års fondmedel, men som ännu inte 

slutrapporterat, ombeds använda den nya mallen för ekonomisk rapportering som tagits 

fram av fondenheten. Vi beklagar det eventuella merarbete detta orsakar för er 

administration! För att undvika felrapportering, vilket i förlängningen kan leda till 

återkrav, är det dock nödvändigt att använda mallar som tydligt visar vilka kostnader 

som är stödberättigande enligt de nya regelverkstolkningarna. 

8.1 Redovisningskrav 

Projektet är ett nationellt projekt och tillämpliga lagar, förordningar och praxis avseende 

bokföring och redovisning som gäller i Sverige gäller även projektet. God 

redovisningssed ska följas. 

Projektets kostnader ska vara skäliga och klart kopplade till projektverksamheten. 

Skälighet, sund ekonomisk förvaltning, prisvärdhet och kostnadseffektivitet är 

grundläggande principer i de tillämpningsföreskrifter för fonden som Europeiska 

kommissionen publicerat – dessa ska projektägaren alltid beakta. 23 Kostnaderna ska ha 

uppstått i Sverige, eller annan medlemsstat inom EU, och inom den överenskomna 

kontraktsperioden. De ska också vara betalda för att vara stödberättigande. Kostnader 

som redovisas får endast innehålla faktiska utgifter. Schabloner och vinstmarginaler får 

inte användas i projektet. 

Redovisade kostnader ska i regel både vara en utgift och en kostnad, de ska alltså både 

ha uppstått inom kontraktsperioden och motsvaras av faktiska utbetalningar. Observera 

att kostnader som är betalda före kontraktsperioden inte är stödberättigande även om 

kostnaden uppstått inom kontraktsperioden. 24 Undantaget är inventarier då 

avskrivningarna är stödberättigande. 

Samtliga projektkostnader och intäkter liksom samtliga in- och utbetalningar ska kunna 

styrkas och redovisas och vara möjliga att kontrollera. 

Projektets redovisning ska ske i ett elektroniskt datasystem. Den ekonomiska läges- och 

slutrapporteringen till fondenheten ska lämnas i de mallar som tillhandahålls på 

Migrationsverkets webbplats. Endast de aktiviteter och budgetposter som finns med i 

22 Beslutade av Europeiska kommissionen den 3 mars 2011. 

23 Tillämpningsföreskrifterna, bilaga 11, I.1.1 

24 Den grundläggande rättsakten Artikel 35(3) 

56

projektets projekt- respektive finansplan berättigar till stöd. Aktiviteter och kostnader 

som inte finns upptagna godkänns normalt inte. Därför är det viktigt att skriftligt ansöka 

till fondenheten om planerna behöver ändras, se avsnitt 4.6. 

8.1.1 Projektbokföring 

Projektets redovisning ska kunna särskiljas från den ordinarie redovisningen. Ett eget 

kostnadsställe eller motsvarande för projektet ska läggas upp i projektägarens och 

projektpartners egna redovisningssystem. 

Tips: Lägg i redovisningssystemet upp koder som motsvarar budgetrubrikerna i 

projektets finansplan (A personal, B resor osv.). Om ni direkt från redovisningssystemet 

kan skriva ut färdiga rapporter som summerar utgifterna rubrik för rubrik blir 

slutrapporteringen enklare att göra. 

8.1.2 Fakturarutiner 

Fakturor som förekommer i projektet ska vara ställda till projektet (projektägare eller 

projektpartner). Det ska tydligt framgå att utgiften tillhör projektet och vad kostnaden 

avser. En budgetansvarig person ska finnas utsedd och ska också vara den person som 

skriver under fakturorna. Fakturor ska i övrigt uppfylla villkoren som anges i bl.a. 

bokföringslagen och mervärdesskattelagen. 

Tips: Ta för vana att anteckna detaljer om vad utgiften avser direkt på fakturan. Tänk på 

att uppgifterna kan komma att granskas långt efter projektets genomförande och att alla 

utgifter då ska kunna förklaras. 

8.1.3 Dokumentation och arkivering 

Verifikationer (kvitterade fakturor, kvitton, skattehandlingar och andra 

räkenskapshandlingar av lika bevisvärde) ska upprättas, bokföras, numreras och 

förvaras av projektägaren i 10 år efter projektets upphörande enligt bokföringslagen. 

Beslut avseende personal knuten till projektet ska också arkiveras (dessa efterfrågas ofta 

vid revison). 

All dokumentation som styrker att projektet har bedrivits, till exempel 

minnesanteckningar, annonser och deltagarlistor från möten och seminarier, ska också 

sparas i 10 år. 

Projektägaren ansvarar för att det finns bestyrkta kopior på alla underlag från 

projektpartners redovisning, om sådan ingår, i den ekonomiska rapporten. 

Tips: Spara bestyrkta kopior på all ekonomisk dokumentation i projektet på ett ställe. 

Förvara handlingarna sorterade på budgetrubrik efter hur de redovisas i den ekonomiska 

slutrapporten. Tänk på att projektet kan bli föremål för granskning långt efter 

genomförandet och att alla utgifter då ska kunna styrkas och förklaras. 

57

8.1.4 Territoriella villkor 

Projektkostnader måste ha uppstått i EU:s medlemsländer. Undantag är projekt som 

handlar om vidarebosättning då kostnaden även kan ha uppstått i värdlandet. 25 



genomförandet av projektet, men får inte ta del av finansieringen. De kostnader som 

dessa organisationer har är inte ersättningsgrundande. Organisationerna kan dock bidra 

till projektet med kontant finansiering. 

8.1.5 Internfakturor 

Internfakturor som förekommer i projektet får endast innehålla faktiska utgifter. 

Schabloner och vinstmarginaler får inte användas i projektet. Det fakturerade beloppet 

ska kunna styrkas med underlag som betald faktura, lönespecifikationer, avtal, 

tidredovisning, beräkningsunderlag osv. Underlagen ska bifogas fakturan. 

8.1.6 Mervärdesskatt (moms) 

Moms är en stödberättigande kostnad bara om den utgör en slutlig kostnad för 

stödmottagaren enligt mervärdesskattelagen. Kontrollera med Skatteverket vad som 

gäller i det enskilda fallet. Om moms tas upp i rapporteringen ska projektägaren till 

finansplanen lämna ett intyg med en förklaring till varför mervärdesskatten är en slutlig 

kostnad. 

8.1.7 Kostnader som inte är stödberättigande 

Stöd kan inte utgå för följande: 26 

Moms, om inte stödmottagaren kan visa att denne inte kan få tillbaka momsen. 

Kapitalavkastning, amorteringar och räntor på upplåning, skuldräntor, 

valutaväxlingsavgifter och -förluster, avsättningar för framtida förluster eller 

skulder, skuldräntor, osäkra fordringar, böter, ekonomiska påföljder, 

processutgifter och överdrivna eller mindre välbetänkta utgifter. 

Representationskostnader som uteslutande avser projektpersonal. Vad som är 

tillåtet är skäliga utgifter för sociala tillställningar som är motiverade i projektet, 

t.ex. vid projektets avslutning. 

Kostnader som deklarerats av den slutliga stödmottagaren och omfattas av ett 

annat projekt eller ett annat arbetsprogram som beviljats gemenskapsbidrag. 

Markinköp. 

Onödig utrustning (t.ex. videoutrustning eller surfplattor om inte själva 

projektets genomförande kräver sådan utrustning). 

Personalkostnader för befattningshavare som bidrar till projektets genomförande 

genom att utföra uppgifter som utgör en del av deras normala arbete. 

Bidrag in natura. 

Orimligt höga resekostnader, se avsnitt 8.3.2. 

Orimligt höga lönekostnader. Organisationens normala lönenivåer ska gälla även 

för personal anställd i projekten. 

25 Tillämpningsföreskrifter Bilaga 11, I.6 

26 Tillämpningsföreskrifter Bilaga 11, III 

58

8.1.8 Projektpartners kostnader 

Den EU-finansiering som är baserad på en projektpartners stödberättigande kostnader 

ska också överföras från projektägaren till projektpartnern. Projektpartners 

stödberättigande kostnader ska tydligt kunna utläsas i både ansökan och finansplan. Det 

ställs krav på att en transaktion genomförs och bokförs hos både projektägare och 

projektpartner. Kostnaderna ska bokföras i båda parters huvudböcker och tydligt kunna 

följas. Vare sig projektägarens eller projektpartnerns medfinansiering från fonden får 

överstiga 50 % (75 % för projekt inom särskilt prioriterade områden) av dess respektive 

stödberättigande kostnader. 

8.1.9 Granskning av upphandling 

I fondenhetens ansvar ingår att följa upp och granska upphandling som finansierats 

genom medel ur Flyktingfonden eller Återvändandefonden. Sådan 

upphandlingsverksamhet måste därför vara systematiskt och väl dokumenterad. 

Alla för upphandlingen relevanta dokument ska sparas av aktören som fått medel ur 

Flyktingfonden eller Återvändandefonden och arkiveras minst fem år från det att 

programen avslutats genom slutreglering från EU-kommissionen. 


upphandling: 







Om ett ramavtal finns behövs istället följande dokument: 

B1, Ramavtal/ramavtalen med samtliga leverantörer aktören har för denna typ 

av tjänster. 

B2, Anbudsförteckning. 

B3, Förfrågningsunderlaget till ramavtalen och utvärderingsmodell. 

B4, Beslut om vilket anbud som vann. 

B5, Om det finns i skriftlig form, avtal mellan projektet och den vinnande 

anbudsgivaren. 

Om det skett en förnyad konkurrensutsättning behövs även följande dokument: 

B6, dokumentation kring förnyad konkurrensutsättning, samt 

B7, dokumenten som uppges i p. A1–5. 




fallet. 

59

8.2 Finansplan i Excel – så fungerar den 

Ansökan ska innehålla en finansplan enligt mall där alla förväntade kostnader tas upp 

och där det redovisas hur projektet i sin helhet ska finansieras. Mallen är konstruerad så 

att den kan beräkna högsta möjliga bidrag från fonden och även nödvändig storlek på 

den kontanta medfinansieringen från projektägaren. 

Den obligatoriska mallen kan laddas ned från Migrationsverkets webbplats. Mallen är 

upprättad i Microsoft Excel 2000 och inskickade finansplaner ska också vara sparade i 

detta format. Finansplanen består av en sammanfattande förstasida (finansplan) och ett 

antal blad med beräkningsunderlag för varje budgetrubrik. Bladen öppnas när man 

klickar på motsvarande flik som finns längst ned i mallen. 

Finansplanens förstasida 

Fyll i projektägarens namn, projektnamn och datum då kontraktsperioder börjar och 

slutar (alltid hela månader). En kontraktsperiod kan inte överskrida ett visst datum, se 

faktabladet för utlysningen. 

Inför utlysningen av 2012 års medel ändrades maximal projekttid för genomförandet av 

ett projekt från 36 månader till 30 månader. 30 månader motsvarar därmed den 


Flyktingfonden. Detta innebär att de projekt som ansöker om medel för 2013 endast kan 

pågå inom genomförandeperioden fr.o.m. 2013-01-01 t.o.m. 2015-06-30. Uppdelning i 

kontraktsperioder behöver därmed inte göras i finansplanen. 

Den maximala finansieringsnivån från fonden kan ändras från 50 procent till 75 procent 

i budgetrubrik M om projektet avser ett särskilt prioriterat område. (Läs mer om vad 

som är särskilt prioriterat i det fleråriga nationella programmet.) 

Finansplanens beräkningsunderlag (bakomliggande flikar) 

Budgetposterna förklaras, redovisas och beräknas i de beräkningsunderlag som finns för 

varje budgetrubrik (i bakomliggande flikar). Summeringarna från beräkningsunderlagen 

överförs automatiskt till finansplanens förstasida där EU-bidragets möjliga storlek och 

krav på medfinansiering beräknas. 

I varje blad finns en kolumn där det ska anges om kostnaden avser projektägaren eller 

en projektpartner. Från och med utlysningen av fondmedel för programår 2013 har 

budgetrubrik J tagits bort i mallen för ekonomisk rapportering. Under budgetrubrik J 

rapporterades tidigare projektpartners direkta stödberättigande kostnader. För projekt 

som får fondmedel från programår 2013 ska en projektpartners direkta stödberättigande 

utgifter rapporteras under respektive rubrik A–H. Även projekt från programår 2011 och 

2012, och som ännu inte slutrapporterat, ombeds använda den nya mallen för sin 

ekonomiska slutrapportering och därmed fylla i projektpartnerns direkta 

stödberättigande kostnader under respektive rubrik A–H. 

Tänk på att i största möjliga utsträckning fylla i kostnader för respektive projektpartner 

och för projektägaren i en följd i bilagan, så att det tydligt framgår hur kostnaderna är 

fördelade mellan respektive part. 

60

Finansplanen ska vara i balans vilket innebär att kostnader och finansiering ska vara 

exakt lika stora. Om något fält på finansplanens första sida ”lyser” rött så indikerar det 

att finansplanen inte är korrekt balanserad och måste justeras. Till finansplanen ska även 

bifogas medfinansieringsintyg. Mallar finns på Migrationsverkets webbplats: 

Intyg från projektpartner med eller utan medfinansiering 

(används även av projektägaren). 

Intyg från medfinansiär. 

8.3 Stödberättigande direkta kostnader 

Inför utlysningen av 2013 års fondmedel togs budgetrubrik J bort från 

finansplansmallen och från mallen för ekonomisk rapportering. Under budgetrubrik J 

redovisades tidigare projektpartners direkta stödberättigande kostnader. Dessa 

kostnader redovisas nu under respektive budgetrubrik A–H. Under dessa 

budgetrubriker kan alltså både projektägarens och projektpartnerns kostnader 

redovisas. 

Även budgetrubrik K utgick inför utlysningen av 2013 års fondmedel. Budgetrubriken 

bestod av offentligfinansierade bidrag till målgruppen. Enligt nya regelverkstolkningar 

kan inte statliga och kommunala bidrag till målgruppen, t.ex. dagersättning till 

asylsökande, utgöra en stödberättigande kostnad. Den här typen av ersättning kräver 

inte deltagande i det specifika projektet, utan är en ersättning som utgår oavsett 

personens deltagande, p.g.a. svensk lagstiftning. Eftersom ersättningen till målgruppen 

inte är en direkt kostnad till följd av projektet, godtas den inte som en stödberättigande 

kostnad och inte heller som medfinansiering. 

En ny budgetrubrik, Särskilda utgifter avseende målgruppen, har införts under direkta 

stödberättigande kostnader. Under denna budgetrubrik kan inköp som gjorts av 

projektägaren eller projektpartnern, för att hjälpa målgrupperna, och ersättning som 

utbetalats för kostnader som målgrupperna ådragit sig, redovisas. Under vissa 

förutsättningar finns det även möjlighet att ge ekonomiskt incitament till målgruppen 

för deltagande i olika typer av evenemang eller utbildning. Även sådan ersättning till 

målgruppen är stödberättigande, upp till ett visst belopp och kan tas upp under denna 

rubrik. För närmare information se avsnitt 8.3.8. 

8.3.1 Budgetrubrik A: Lön till personal 27 

Avser endast utbetalda faktiska lönekostnader för anställd personal som har avdelats till 

projektet enligt skriftligt beslut och som utför en uppgift i projektet. Kostnader för 

vikarier och konsulter betraktas som kostnader för underleverantörer (detta gäller 

tillfällig personal, så som experter, eller konsulter med få och väl definierade 

arbetsuppgifter). Gällande konsulter och underleverantörer ska offentliga organ följa 

lagen om offentlig upphandling. I lönekostnaden får medräknas semesterersättning och 

lönebikostnader som arbetsgivaravgifter och andra avgifter som är bundna till 

anställningen genom kollektivavtal eller motsvarande. Kostnader som friskvårdsbidrag, 

bonus, terminalglasögon, läkarbesök och liknande är inte stödberättigande. Eventuella 

arbetsgivarstöd så som lönebidrag ska räknas bort alternativt tas upp som intäkter i 

projektet. 


61


För offentliganställd personal med tillsvidareanställning gäller att: 

det ska finnas ett dokumenterat beslut att personen är frikopplad från ordinarie 

arbetsuppgifter för att arbeta i projektet. 

Motsvarande lönekostnader för personal i offentliga organ är stödberättigande, i den 

mån de avser sådan verksamhet som det berörda offentliga organet inte skulle ha utfört 

om inte projektet genomförts. 

För alla organisationer gäller att utgifterna ska kunna styrkas med utdrag ur 

bokföringen, anställningsavtal eller liknande liksom bevis på utbetalningar, inbetalad 

arbetsgivaravgift och andra avgifter. 

Personalkostnader ska i detalj redovisas i finansplanen med angivande av 

arbetsuppgifter och antal personer i projektpersonalen. I slutredovisningen ska 

lönekostnaden alltid redovisas per person. Redovisningen ska alltid kunna följas på ett 

tydligt sätt i ekonomiska underlag och kopplingar mellan underlag ska göras. 

Tidrapporter för deltidsanställda ska överensstämma med redovisade belopp i den 

ekonomiska rapporten. 

Deltid i projektet 

Lönekostnaden för personer som arbetar endast en del av sin tid i projektet är bara 

stödberättigande för den del som motsvarar arbetad tid i projektet. I sådana fall ska 

kostnaden kunna styrkas bland annat med beslut om tjänstgöring och tidredovisning. En 

tidsmall för tidredovisning finns att ladda ned på Migrationsverkets webbplats. Timlön 

beräknas normalt som 1/165 av månadslönen. Tidrapporter för varje enskild person 

behöver inte skickas in vid rapportering, om inte annat är överenskommet. Istället ska 

en särskild mall för sammanställning av tidrapporter användas. Mallen kan laddas ner 

från Migrationsverkets webbplats. 

8.3.2 Budgetrubrik B: Resor 28 

Avser kostnader för främst projektpersonalens resor. Här ingår kostnader för biljetter, 

hotellrum, korttidshyra av bil, milersättning vid resa med egen bil samt traktamente 

enligt Skatteverkets regler (eller gällande kollektivavtal som normalt tillämpas av 

organisationen). Endast resekostnader för personer som deltar i projektverksamheten 

och vilkas resor är nödvändiga för genomförandet av projektet är stödberättigande som 

direkta kostnader. 

Billigaste färdsätt ska användas (ekonomibiljetter). Resor med flyg är i regel 

stödberättigande endast vid resor över 800 km, tur och retur, såvida inte kortare 

flygresor kan motiveras som kostnadseffektivt. Resor med taxi och resor som inte är i 

ekonomiklass ska kunna motiveras med exempelvis samåkning eller obekväma tider 

(för taxiresor) eller ingen tillgång till ekonomiklassbiljetter. 

Kostnader som uppstår utanför EU:s medlemsländer är stödberättigande enbart i projekt 

som handlar om vidarebosättning. 


62

Ta upp resekostnader för transnationellt samarbete under rubrik G Transnationellt 

samarbete, aktiviteter. 


Kostnader ska kunna styrkas med betalda fakturor/kvitton, reseräkning m.m. 

Tänk på att det ska framgå vem som rest och syftet med resan. Resan ska tydligt kunna 

kopplas till projektplan. Vid flygresor ska ombordstigningskorten sparas. Vid 

användning av bil ska körjournal föras med datum, sträcka, resans syfte, orter och vilka 

som rest. Ersättningen ska vara utbetald till den som tillhandahållit bilen, vilket ska 

kunna styrkas. 

8.3.3 Budgetrubrik C: Tjänster – Konsulttjänster och övriga tjänster 

Avser främst köpta konsulttjänster, till exempel en extern utvärderare. Även kostnader 

för personal från bemanningsföretag, samt för konsulter redovisas här. 

Kostnaden för en viss tjänst ska inte överstiga marknadsvärdet och tjänsten ska 

upphandlas på ett affärsmässigt sätt genom att exempelvis offerter från flera olika 

firmor jämförs. Lagen om offentlig upphandling gäller givetvis för offentliga 

organisationer. Upphandlingar och affärsuppgörelser ska kunna kontrolleras och ska 

vara skriftligt dokumenterade. 

Upprättade avtal för de tjänster som projektet köper in, liksom dokumentation rörande 

upphandlingen ska finnas med i den ekonomiska dokumentationen. 


upphandling: 










fallet. Mer information om bärande principer för upphandling återfinns under avsnitt 

2.9. I avsnitt 8.1.9 redovisas vilka dokument som är relevanta för fondenhetens 

granskning om ramavtal finns. 

Expertis 

Utomstående expertis får anlitas för avgränsade uppgifter knutna till projektet förutsatt 

att kostnaden är motiverad i jämförelse med det mervärde som tillförs projektet. 

8.3.4 Entreprenad 29 

Som generell regel måste projektägaren tillsammans med projektpartner själv ha 

förmågan att utföra de verksamheter som berör projektet. Utläggande på entreprenad 

måste därför vara begränsat och en skriftlig särskild motivering till de upptagna 


63

kostnaderna ska därför finnas i projektplanen. Uppgifter som avser den övergripande 

förvaltningen av projektet får inte läggas ut på underleverantörer. 

8.3.5 Budgetrubrik D: Inköp av varor – Inkl. tryckkostnader och avskrivningar 

Avser kostnader för inköp av förbrukningsmaterial som är av väsentlig vikt för projekts 

genomförande inklusive kostnader för tryckning. Inköp direkt riktade till målgruppen 

tas upp här. För inventarier får endast avskrivningskostnaden tas upp. 

Inventarier avser utrustning som inte har obetydligt värde och livslängd, så som 

tekniska apparater, datorer, som ställs direkt till målgruppens förfogande, samt möbler. 

Vid anskaffning av inventarier är det i första hand kostnaden för hyra eller leasing som 

är stödberättigande (redovisas under rubrik E Hyra av lokaler och utrustning). Vid 

införskaffande av teknisk utrustning ska kostnadseffektivitet alltid eftersträvas för att 

kostnaden ska vara stödberättigande. Det billigaste alternativet ska gälla liksom 

bedömningen av nödvändigheten. 

Om hyra eller leasing inte är något bra alternativ, på grund av den korta projekttiden 

eller den snabba värdeminskningen, så kan avskrivningskostnaden för nya inventarier 

vara stödberättigande och redovisas under budgetrubrik D. Inköpspriset ska inte 

överskrida marknadsvärdet och värdet får avskrivas i enlighet med de skatte- och 

bokföringsprinciper projektägaren normalt tillämpar. Kostnaden för IT-utrustning 

(datorer, skärmar, skrivare, surfplattor (när detta inköpts direkt för målgruppen) och 

telefoner, etc.) delas upp på 36 månader. De avskrivningar som görs under den tid då 

IT-utrustningen används i projektet är stödberättigande (1/36 av inköpspriset per 

månad). Övrig utrustning skrivs i normalfallet av på 60 månader. 

Inköp av begagnade inventarier är stödberättigande endast under följande villkor: 

Kostnaden ska kunna styrkas med intyg från säljaren. Intyget ska visa varifrån 

inventariet kommer samt bekräfta att det inte har köpts med hjälp av bidrag från 

EU. 

Kostnaden ska inte överstiga marknadsvärdet och ska vara lägre än kostnader för 

liknande ny utrustning. 

Inköp av varor ska upphandlas på ett affärsmässigt sätt genom att exempelvis offerter 

från flera olika firmor jämförs. Lagen om offentlig upphandling gäller givetvis för 

offentliga organisationer. Upphandlingar och affärsuppgörelser ska kunna kontrolleras 

och ska vara skriftligt dokumenterade. 

Upprättade avtal för de varor som projektet köper in, liksom dokumentation rörande 

upphandlingen, ska finnas med i den ekonomiska dokumentationen. 


upphandling: 







64




fallet. Mer information om bärande principer för upphandling återfinns under avsnitt 

2.9. I avsnitt 8.1.9 redovisas vilka dokument som är relevanta för fondenhetens 

granskning om ramavtal finns. 

8.3.6 Budgetrubrik E: Hyra av lokaler och utrustning 

Avser direkta kostnader för lokaler och utrustning. För att hyra av lokaler och utrustning 

ska vara en direkt kostnad i projektet ska dessa användas särskilt för projektets 

verksamhet. Ett exempel: Av fem befintliga lokaler används en av dessa för projektets 

verksamhet. Den stödberättigande kostnaden i projektet är i detta exempel en femtedel 

av hyreskostnaden. Detta ska styrkas med beräkningsunderlag, hyresavtal och 

fakturaunderlag och återfinnas i projektets redovisning. Tänk på att endast kostnader 

inom ramen för projekttiden får belasta projektet. Reparationer betraktas normalt som 

en indirekt kostnad. Kostnader för lokaler och utrustning som även används i 

stödmottagarens ordinarie verksamhet betraktas som en indirekt kostnad (budgetrubrik 

I). 

8.3.7 Budgetrubrik F: Möten, seminarier och konferenser 

Här redovisas direkta kostnader för seminarier och konferenser som är direkt kopplade 

till projektverksamheten och dess målgrupp, exempelvis hyra av konferenslokal, arvode 

till föreläsare, resor samt eventuell logikostnad för de som inte tillhör projektets 

personal (resekostnader för projektpersonal tas upp under rubrik B Resor). 

Skriv minnesanteckningar och upprätta deltagarlistor för alla möten och seminarier 

inom projektets ram. OBS! detta inkluderar protokoll från samtliga 

styrgruppsmöten som hållits. Representationskostnader för enbart projektets personal 

är inte stödberättigande. Skäliga kostnader vid sociala tillställningar som är motiverade i 

projektet, t.ex. vid projektets avslutning eller konferenser, är tillåtna. Syftet med 

representationen måste tydligt gagna projektet och ska vara direkt kopplade till 

projektverksamheten. Representation ska präglas av restriktivitet, kostnadseffektivitet 

och gott omdöme samt vara nödvändig för genomförandet av projektet. 

Deltagare och syfte måste alltid anges på fakturan och nota ska bifogas vid 

representation. 

8.3.8 Budgetrubrik G: Transnationellt samarbete, aktiviteter 

Avser kostnader för aktiviteter i samband med transnationellt samarbete med 

flyktingfondsprojekt i andra EU-länder. För att kostnaden ska vara stödberättigande ska 

ett samarbete kunna styrkas genom ett samarbetsavtal eller dylikt. 

8.3.9 Budgetrubrik Y: Särskilda utgifter avseende målgrupperna 30 

Inköp som gjorts av projektägaren eller projektpartnern för att hjälpa målgrupperna och 

ersättning som betalats ut av den slutliga stödmottagaren för kostnader som 

målgrupperna ådragit sig är stödberättigande på följande specifika villkor: 


65

Det kan styrkas att personerna som är mottagare av stödet ingår i projektets 

verksamhet, 

Det kan styrkas att personer som mottar detta stöd motsvarar den slutliga 

målgruppen dvs. 

- asylsökande, konventionsflyktingar, skyddsbehövande m.fl. som ska 

bosätta sig i någon kommun, 

- vidarebosatta som tagits emot inom flyktingkvoten eller 

- personer som beviljats tillfälligt skydd, 

Utbetalningen av stödet kan styrkas med bokföringsunderlag. 

Det finns även en möjlighet för en projektägare eller projektpartner att söka fondmedel 

för ersättning som utbetalats som ekonomiskt incitament till personer som hör till den 

slutliga målgruppen. Det ekonomiska incitamentet kan utbetalas som ett kompletterande 

stöd vid åtgärder som kräver deltagande av målgruppen. Det kan t.ex. handla om 

deltagande i en utbildning eller i någon annan form av evenemang. Det sammanlagda 

beloppet får inte överstiga 25 000 euro per projekt och beloppet ska fördelas på de 

personer som deltar i evenemanget. En förteckning över berörda personer, tider och 

datum för utbetalning ska upprätthållas, samt lämplig uppföljning göras. Detta för att 

undvika eventuell dubbelfinansiering och missbruk av medel. 


På grund av sekretesskäl kan det vara så att det bara är den utbetalande myndigheten 

som kan ansvara för dokumentation om utbetalningar på individnivå. Om projektägaren 

inte är den som utbetalar stödet, ska projektägaren som underlag för den ekonomiska 

rapporteringen se till man får intyg och sammanställningar från den utbetalande 

projektpartnern. Om detta inte sker kan kostnader komma att underkännas. 

Sammanställningarna ska innehålla: 

förklaring av vad intyget omfattar 

den tidsperiod som bidraget avser 

utbetalt belopp 

antal personer 

utbetalningsdatum 

och vara intygade av en behörig tjänsteman. 

Vid kontroll av uppgifter hos ansvarig projektpartner ska det vara möjligt att få 

uppgifterna styrkta med ytterligare detaljer, exempelvis uppgift om enskild person. 

8.3.10 Budgetrubrik H: Övriga kostnader 

Här kan kostnader som inte passar in under någon annan rubrik tas upp. Utgiften ska 

vara specificerad i budgeten, någon budgetpost för oförutsedda utgifter får inte 

förekomma. OBS! Kostader så som kostnader för kontorsmaterial (t.ex. skrivarpapper, 

kuvert, bläckpatroner, pennor, pärmar, hålslagare, häftapparat), administrativt material 

(t.ex. telefonkostnader, internet, porto, städning, städmaterial, försäkringar, vatten och 

el-kostnader) samt kostnader för utbildning och rekrytering räknas som indirekta 

kostnader. 

66

8.4 Budgetrubrik I: Indirekta kostnader 

Indirekta kostnader avser kategorier av utgifter som är kopplade till projektet, men som 

inte går att identifiera som specifika direkta kostnader. Kostnader för kontorsmaterial 

som inte innefattats i någon av de tidigare rubrikerna, dvs. kostnader för kontorsmaterial 

(t.ex. skrivarpapper, kuvert, bläckpatroner, pennor, pärmar, hålslagare, häftapparat), 

administrativt material (som telefonkostnader, internet, porto, städning, städmaterial, 

försäkringar, vatten och el-kostnader) samt kostnader för utbildning och rekrytering 

räknas som indirekta kostnader. 

Procentsatsen för indirekta kostnader får uppgå till högst 7 procent av det sammanlagda 

utfallet av direkta stödberättigande kostnader (S i finansplanen). Samma procentsats 

gäller för samtliga projektägare och projektpartner, både privata och offentliga 

organisationer. I det fall projektet vill använda sig av möjligheten att ta upp indirekta 

kostnader väljs detta på finansplanens förstasida. 

Påslaget för indirekta kostnader ska täcka kostnader som har en tydlig koppling till 

projektet, men är uteslutna från direkt stödberättigande kostnader. 

Organisationer som får driftsbidrag från EU:s budget får inte ta upp indirekta kostnader 

i finansplanen. 

Det slutliga beloppet får inte överstiga kronbeloppet i finansplanen. Det innebär att om 

utfallet för direkta kostnader blir lägre än budgeterat så sjunker utfallet för indirekta 

kostnader, men det stiger inte om utfallet av direkta kostnader blir högre än budgeterat. 

8.5 Finansiering 

Alla inkomster i projektet ska redovisas. Projektet får inte gå med vinst. Det innebär att 

de totala intäkterna inte får överskrida de totala utgifterna. EU-bidraget får bara utgöra 

en delfinansiering av de faktiska utfallet, resten av utfallet ska finansieras med andra 

medel. Den tillkommande finansieringen får under inga omständigheter utgöras av 

andra EU-bidrag. 

All medfinansiering i finansplanen ska intygas av finansiären, även projektägarens egen. 

Följande blanketter som finns på Migrationsverkets webbplats ska användas: 

Intyg från projektpartner 

Intyg från medfinansiär (från bidragsgivare som inte är projektpartner). 

8.6 Kontant finansiering 

Kontant finansiering är pengar som disponeras av projektet för att finansiera 

stödberättigande utgifter. Bidraget från fonden är ett exempel på kontant finansiering. 

8.6.1 Budgetrubrik M: Finansiering från fond 

Bidragets slutliga storlek kan inte fastställas förrän efter det att hela kontraktsperioden 

är genomförd och slutredovisad. Se avsnitt 2.4. 

I finansplanen beräknas det största möjliga bidraget från fonden, detta 

maxbelopp skrivs in i bidragsöverenskommelsen och kan inte överskridas. 

67

Finansieringen från fonden kan inte heller överskrida den maximala 

medfinansieringsgraden som normalt är 50 procent av projektets totala 

kostnader. För projekt inom områden som är särskilt prioriterade kan 

medfinansieringsgraden höjas till 75 procent. Läs mer om särskilt prioriterade 

områden i det fleråriga nationella programmet. 

Slutligen får inte projektet gå med vinst, vilket innebär att om den totala 

finansieringen överstiger de totala stödberättigande kostnaderna så minskar EUbidraget 

tills kostnader och intäkter är lika stora. 

Exempel 1 

Projektets totala godkända kostnader visar sig bli lägre än budgeterat. Om 

överenskommen medfinansieringsgrad är 50 procent kan EU-bidraget inte överstiga 50 

procent av projektets totala godkända kostnader: 


Kostnader Finansiering Kostnader Finansiering 




Totalt 1000 1000 100% 500 500 100% 

Exempel 2 

Projektets totala godkända kostnader visar sig bli högre än budgeterat. Om 

överenskommen medfinansieringsgrad är 50 procent, dock högst 500 tkr, kan EUbidraget 

inte överstiga maximalt beviljat belopp enligt kontraktet. 


Kostnader Finansiering Kostnader Finansiering 




Totalt 1000 1000 100% 1500 1500 100% 

8.6.2 Budgetrubrik N: Intäkter genererade av projektet 

Här redovisas intäkter från försäljning, konferensavgifter, inträdesavgifter, uthyrning, 

tjänster eller andra liknande intäkter som projektet genererar under projektperioden. 

Även intäkter som inte förutsetts i finansplanen ska tas upp i projektets redovisning och 

rapportering. 

8.6.3 Budgetrubrik O: Kontant finansiering från tredje part 

Ett rättssubjekt kan också finansiera ett projekt utan att ta del av medfinansiering från 

fonden. Finansiären deltar då i projektet i form av tredje part och dess kostnader ska inte 

tas upp på kostnadssidan i finansplanen. Endast finansiering för att täcka projektägarens 

eller projektpartnerns stödberättigande kostnader ska redovisas i projektets budget. 

Finansiering från tredje part ska finnas bokförd hos projektägaren som en intäkt och hos 

medfinansiären som en utgift. Medfinansiering får inte utgöras av medel som kommer 

från andra EU-källor. 

68

Medfinansiering från tredje part ska intygas av finansiären på blanketten Intyg från 

medfinansiär. 

8.6.4 Budgetrubrik P: Kontant finansiering från projektpartner 

Kontant finansiering från projektpartner ska vara dokumenterad och bokförd hos denne 

som utbetalning och hos projektägaren ska finansieringen vara bokförd som en 

inbetalning. Finansiering ska intygas i samband med ansökan på blanketten Intyg från 

projektpartner. Medfinansiering får inte utgöras av medel från andra EU-källor. En 

kontant medfinansiering från en projektpartner bör inte förväxlas med kontant 

medfinansiering från tredje part. Projektpartner är den som i samarbete med 

projektägaren genomför ett projekt genom att förse projektet med resurser och genom 

att ta del av EU-stödet. 

8.6.5 Budgetrubrik Q: Kontant finansiering från projektägaren 

Alla kostnader som inte är finansierade på något annat sätt ska täckas av projektägaren 

själv. Dessa medel får inte komma från andra EU-källor. Även den del av finansieringen 

som projektägaren själv står för ska intygas i samband med ansökan på blanketten Intyg 

från projektpartner. 

8.7 Budgetrubrik X: Balans i budgeten 

Budgetposten X ska alltid vara noll i finansplanen. Obalanserade finansplaner godkänns 

inte, total finansiering (V) ska vara exakt lika stor som totala stödberättigande kostnader 

(U). 

Samma princip gäller vid slutrapporteringen. Är intäkterna (V) större än kostnaderna 

(U) minskas bidraget från fonden. Är kostnaderna större än intäkterna så får 

projektägaren skjuta till mellanskillnaden. 

8.8 Budgetrubrik Z: Naturabidrag och andra icke stödberättigande 

kostnader 

Naturabidrag och andra icke stödberättigande kostnader kan redovisas under 

budgetrubrik Z. Eftersom kostnaderna inte är stödberättigande påverkar de inte 

storleken på bidraget från fonden, men det kan visa på kostnadseffektivitet. 

Arbetsinsatser från personer som gör viktiga insatser för projektet, men vars 

arbetskostnader inte är stödberättigande redovisas här. Andra utgifter som projektet har 

för dessa personer, exempelvis resor, kan mycket väl vara stödberättigande och 

redovisas då under respektive budgetrubrik. 

69

Ordinarie 

eller 

utvecklande verksamhet? 

A) Det måste finnas något inslag av innovativt tänkande i 

projektansökan (inget stöd till driftbidrag eller där graden 

av innovativt tänkande är marginellt) eller att organisationen 

har fått ett helt nytt uppdrag som ska utformas. 

B) Vid innovationsprövningen bedömer fonden både 

relativa och absoluta aspekter. En idé som är helt nyskapande 

i Sverige kan sägas vara absolut innovativ medan om en ny 

organisation (eller delar av en organisation) vill testa en idé som 

annan aktör redan tidigare genomfört i sin organisation 

bedömas den som relativt innovativ. 

Stor respekt och förståelse för projektägare som 

söker medfinansiering men det ska ske inom 

ramen för den egna uppdraget. Gäller såväl 

myndigheter som andra aktörer. 

Balans mellan innovationsgrad och projektägarens 

förmåga att implementera resultatet långsiktigt 

beaktas noga genom: 

C) Att en organisation testat ett koncept under en kortare 

tid/begränsad omfattning eller gjort en förstudie utan 

fondmedel innebär inte att den exkluderas enligt A.) eller 

B.). Det kan snarare uppfattas som att det finns anledning att tro 

att organisationen kommer vilja genomföra projektet långsiktigt 

för en senare implementering. 

D) Implementering innebär för fonden att 

projektverksamheten måste bli ordinarie verksamhet. För att 

säkra kvalitativt bra projekt är det därför en fördel om 

man har tre faser i en projektidé; förstudie, pilotstudie 

och utrullning i den ordinarie verksamheten.

Fondhjälpredan för Flyktingfonden - Migrationsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?