You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nya rön inom neurologin<br />
Bakom förbryllande förkortningar<br />
som CT, MRT, PET, SPECT döljer sig<br />
modern datortomografi och bildgivande<br />
diagnostik. Tack vare dessa metoder,<br />
där man ur alla tänkbara perspektiv<br />
kan se och kartlägga hjärnans funktioner,<br />
har förståelsen för hjärnan och dess<br />
störningar ökat markant. Det är därför<br />
nu möjligt att se om en hjärnskada är<br />
orsakad av en blödning eller infarkt.<br />
Den kliniska bilden kan vara likartad<br />
men behandlingen skiftar. Även forskningen<br />
på det molekylära planet har<br />
det sista året gjort stora framsteg. Så har<br />
det bl. a. hjälpt till att kartlägga Galna<br />
kosjukans variant hos människan.<br />
Parkinson<br />
De sjukdomar som många människor<br />
på ett eller annat sätt kommer i beröring<br />
med är Parkinson och Alzheimer. Det<br />
har att göra med, som så ofta, att allt fler<br />
blir äldre. Parkinson är den näst van -<br />
liga degenerativa nervsjukdomen. Påven<br />
Johannes Paulus II var t ex en bekannt<br />
patient, hos vilken man under flera år<br />
kunde följa sjukdomsförloppet. Varför<br />
försämring? Finns det ingen hjälp? En<br />
degenerativ sjukdom har som namnet<br />
säger ingen förbättring av den föror-<br />
26<br />
Thema<br />
Vårens vetenskapsprogram för Wien-Sweorna handlade om nya<br />
rön inom neurologin. Chefen för Neurologiska kliniken i Wilhelminenspital,<br />
professor Thomas Brücke presenterade för en<br />
intresserad skara Sweor nervsystemets fascinerande värld.<br />
sakande störningen, utan man kan<br />
endast försöka stabilisera och uppskjuta<br />
förloppet och behandla symptom. Hos<br />
parkinsonpatienten är det dopaminet<br />
som försvinner ur hjärnans banor. Upptäckten<br />
gjordes av Wiens Oleh Hornykiewicz<br />
och resulterade i en helt ny sjukdomsinsikt<br />
och terapi. Sjukdomen börjar<br />
i regel i de högre åldersgrupperna,<br />
endast i undantagsfall innan 45-års ålder<br />
och hos män lika ofta som hos kvinnor.<br />
Även om det är en degenerativ sjukdom,<br />
kan symptomen lindras effektivt med<br />
hjälp av L-Dopa och annnan parkinsonmedicin.<br />
Medicineringen hjälper också<br />
till att förhindra senare svåra sjukdomsstadier<br />
och patienterna kan utan att dö i<br />
förtid få förbättrad livskvalité.<br />
För att förbättra den s.k. fluktuationsrisken<br />
vid långtidsbehandling (växling<br />
mellan faser med hyperkinesier och<br />
stelhet) har nya kirurgiska metoder<br />
fått ökat intresse. Här har framförallt<br />
implantation av elektroder i speciella<br />
kärnområden i hjärnan (s.k. djup hjärnstimulans)<br />
gjort dramatiska förbättringar.<br />
Denna metod hör nu till rutinerna<br />
och genomförs av de flesta parkinsoncentren.<br />
Nytt och spännande är också<br />
försöket att implantera fosterceller. Olle<br />
Lindvall en svensk neurolog från Lund,<br />
har här gjort pionjärarbete, men det får<br />
fortfarande betraktas som ett klinisk<br />
experiment.<br />
Alzheimer<br />
Förr sa man endast åderförkalkad eller<br />
senil och menade att det hör till det<br />
naturliga åldrandet. Numera vet man<br />
att demens är ett samlingsbegrepp för<br />
symptom där hjärnans funktioner<br />
sviktar. Även här kommer symptomen<br />
långsamt smygande och bland<br />
<strong>SWEA</strong><br />
de 85-åriga är det 20%, som redan<br />
har utvecklat en medelsvår demens.<br />
Glömmer gör vi alla utan att för den<br />
skull lida av Alzheimer.<br />
Demens, dementa följder av andra sjukdomar<br />
som t ex Parkinson, åderförkalkning<br />
och vanligt åldrande - vad är då<br />
skillnaden mellan dessa? Alzheimer är<br />
den vanligaste formen av demens och<br />
orsaken ligger i att hjärnceller dör fortare<br />
och mer utbrett än normalt. Detta<br />
gäller framförallt i hjärnans tinning- och<br />
hjässlob. Den dementa hjärnan skrumpnar<br />
ihop som ett gammalt äpple och den<br />
intresserade patologen hittar, där förr<br />
fungerande nervceller låg, istället plaqueinläggningar.<br />
Lätt demens innebär att man kan<br />
glömma tid och rum, men inte mer än<br />
att man kan ta vara på sig själv. Den<br />
medelsvårt dementa personen behöver<br />
regelbundet tillsyn och den svårt dementa<br />
klarar sig inte utan hjälp dygnet runt.<br />
Frågan är inte om utan när och hur man<br />
blir glömsk. Som tur är, har hjärnan<br />
utvecklat skyddsmekanismer och håller<br />
inte aktivt igång delar som inte används:<br />
”Use it or loos it”.<br />
Å andra sidan görs allt för att kompensera<br />
nödvändiga brister. Därför är<br />
träning av hjärnan viktig för att hålla<br />
aktiviteten uppe så länge som möjligt.<br />
Att läsa dagens tidning eller lösa dess<br />
korsord kan vara hjärngymnastik i förebyggande<br />
syfte.<br />
Både Parkinson och Alzheimer är sjukdomar<br />
som för de anhöriga medför en<br />
tung börda. Professionell hjälp är i de<br />
flesta fall oundviklig. Vi hoppas att forskningen<br />
hittar den degenerativa orsaken,<br />
så att mer förebyggande åtgärder i framtiden<br />
kan tas.<br />
<strong>SWEA</strong> Wien tackar Karin Brücke<br />
som öppnade sitt gästfria hem för<br />
oss och därmed möjliggjorde den<br />
trevliga och intressanta kvällen.<br />
Elise Haidenthaller<br />
<strong>SWEA</strong> Bladet/Wien/2006
Change language