Lokalt vårdprogram - Höganäs kommun

HSL rutiner Datum:
Flik:
Ers:
LOKALT VÅRDPROGRAM
DEMENSSJUKDOMAR
Höganäs kommun, primärvård och specialistvård i nordvästra Skåne 2007
100415
10:3
080312

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
Innehållsförteckning
Lokalt vårdprogram - inledning ................................................................................. 3
Demenssjukdomar .................................................................................................... 4
Diagnosguide – symtom och fynd som stödjer respektive diagnos .......................... 4
Basal utredning i primärvården ................................................................................. 6
Beteendeproblem och psykiska symtom vid demens (BPSD) .................................. 7
Körkort vi demenssjukdom och kognitiv störning ...................................................... 8
God man och förvaltare ............................................................................................ 9
Kommunens ansvar .................................................................................................. 10
Palliativ omvårdnad .................................................................................................. 11
Bilagor
Bilaga 1. Grundprinciper i äldrepsykiatriskt arbete
Bilaga 2. Omvårdnadens nyckel
Bilaga 3. Livskvalitet i demensvården
Bilaga 4. Bedömningsblankett vård och omsorgsbehov
Bilaga 5. Sömn- och orosprofil
Bilaga 6. Blodtryckslista
Bilaga 7. Aggressionsrapportblad
Bilaga 8. Läkemedelsbehandling, förstahandsval
Bilaga 9. Läkemedel som kan ge konfusion
Bilaga 10. God man och förvaltare
Bilaga 11. Checklista biståndshandläggare
Bilaga 12. Glädje- och välbefinnandeskala
Bilaga 13. Handlingsplan för vårdtagare som går vilse
Bilaga 14. Handlingsplan för hot och våld
Bilaga 15. Aktivitetsschema

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
Lokalt vårdprogram – inledning
Demensteam
Programmet är framtaget i samarbete mellan Höganäs kommun, Höganäs primärvård samt
specialistvården i nordväst Skåne.
Från Primärvården har följande representanter deltagit:
Charlotte Wallin primärvårdsläkare Sjöcrona vårdcentral.
Björn Sandberg primärvårdsläkare Delfinens vårdcentral.
Från Äldrepsykiatriska sektionen i Helsingborg har följande representanter deltagit:
Överläkare Nils Reimer Jensen.
Sjuksköterska Annika Roslund.
Från Minnesmottagningen i Ängelholm har följande representanter deltagit:
Överläkare Anne Börjesson Hanson.
Sjuksköterska Ingrid Brobeck.
Sjuksköterska Lisbeth Carlsson Tengelin.
Sjuksköterska Maj-Britt Seres.
Från Apoteket Puman i Höganäs har följande representanter deltagit:
Apotekare Eva Magnusson.
Apotekare Pia Brokhöj.
Från Höganäs kommun har följande representanter deltagit:
Demenssjuksköterska Annica Karlsson.
Sjuksköterska Anette Berggren Bengtsson.
Programmet kommer att revideras regelbundet vid behov.
Demensteamet sammanträder två gånger per år.
Användbara länkar och föreningar i sammanhanget
www.anhöriga.se
www.demenscentrum.se
www.demensforbundet.se
www.alzheimerforeningen.se
www.socialstyrelsen.se Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010
www.skane.se/hsprogram ”Hälso- och sjukvårdsprogram för Demenssjukdomar” för Region
Skåne
Lokala Alzheimerföreningen Helsingborg/Höganäs. Ordförande Anita Asplund
tel 042-28 31 58.
Dokumentansvarig Annica Karlsson tel 042- 33 77 12
Reviderat 2010-04-15
3

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
Demenssjukdom
Begreppet demens innebär en i vuxen ålder förvärvad, långdragen och omfattande försämring av
hjärnans funktioner.
Diagnostiska kriterier enligt WHO ICD-10
Ett syndrom som beror på hjärnsjukdom, kronisk eller progredierande.
Störning av flera högre kortikala funktioner som minne, tankeförmåga, orientering, förståelse,
räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme.
Medvetandet ska inte vara grumlat.
Försämring av emotionell kontroll, socialt beteende eller motivation, är ofta en följd av (och
ibland föregånget av) försämringen av de kognitiva funktionerna.
Svårigheten ska vara av sådan grad att demenssymtomen påverkar personens arbete och/eller
sociala liv och innebära en klar sänkning från tidigare prestationsnivå.
Symtomduration ska vara minst 6 månader.
Svårighetsgrader
Mild - patienten har demens men klarar att leva på egen hand.
Medelsvår - behöver stöd i det dagliga livet, kan oftast vistas hemma.
Svår demens - patienten är så handikappad att ständig tillsyn är nödvändig och någon form av
vårdboende vanligen krävs.
Differentialdiagnoser
Depression, långvarig sömnstörning, psykos, hörsel och synnedsättning, begåvningshandikapp,
missbruk, bristtillstånd, läkemedelutlöst, konfusion, tumör, blödning, hydrocefalus, inflammation
eller infektion inom CNS.
Diagnosguide - symtom och fynd som stödjer respektive diagnos
Alzheimers sjukdom
Smygande debut och progredierande försämring.
Påverkan på rumsorientering, uppmärksamhet, kroppsuppfattning, praktisk förmåga, språk, skriv
och räkneförmåga.
CT-hjärna kan vara normal eller visa kortikal atrofi, men även vitsubstansförändringar kan
förekomma.
Vaskulär demens
Stroke-anamnes. Ibland plötslig debut. Trappstegsvisa förändringar.
Minnet kan vara relativt bevarat i tidigt skede.
Brister i exekutiv funktion dvs. förmåga att planera och genomföra en uppgift.
Emotionell labilitet såsom blödighet, bristande impulskontroll.
Trötthet, förlångsamning både i tanke, tal och rörelser. Nattlig konfusion.
Gångmönster med korta, stapplande steg, fastnar gärna i stegen.
Balansstörning. Sväljningssvårigheter.
CT-hjärna visar infarkter eller mycket utbredda vitsubstansförändringar.
Obs! enbart kardiovaskulära riskfaktorer räcker inte för diagnosen vaskulär demens.
4

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
Frontallobsdemens
Tidig och progredierande personlighetsförändring.
Försämrat omdöme och uppfattas ofta som hänsynslös.
Ibland språksvårigheter tidigt i sjukdomsförloppet. Minnet är oftast intakt i tidigt skede.
Emotionell labilitet såsom bristande impulskontroll, aggressivitet.
Distanslöshet, hämningslöshet. Försämrat bordsskick, ökad aptit.
Känslomässig avflackning t.ex. tappat gnistan, bryr sig inte, passiv.
Brister i exekutiv funktion dvs. förmåga att planera och utföra en uppgift.
Debuterar oftast före 65 års ålder.
CT-hjärna visar ibland kortikal atrofi frontalt och ev. temporalt, men kan vara normal.
(Frontala symtom kan förekomma även vid andra demenstillstånd framförallt i senare skede.)
Lewybody demens
Tidigt i förloppet ofta synhallucinationer.
Fluktationer- bättre vissa stunder.
Påtaglig överkänslighet för neuroleptika.
Parkinsonsymtom- stelhet i gång och mimik.
Orolig sömn – fäktar med armarna.
Falltendens (ortostatisk hypotension)
Frånvaro - eller svimningsattacker förekommer ibland.
CT-hjärna kan vara normal eller visa kortikal atrofi, men även vitsubstansförändringar kan
förekomma.
Parkinsondemens
Patienter som har haft Parkinsons sjukdom under minst ett år före debut av minnesproblem.
Flertalet Parkinsonpatienter utvecklar med tiden demenssymtom.
Den kliniska bilden liknar Alzheimers sjukdom och Lewybody-demens.
Blanddemens
Oftast blandtillstånd med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.
Väldigt vanligt hos äldre. (>80 år)
Medicinsk behandling mot Alzheimers sjukdom enl SBU 2006
Läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare av patienter med lätt till måttligt svår
Alzheimers sjukdom har inte visats påverka sjukdomsförloppet. Däremot kan de ge en viss
förbättring av globala och kognitiva funktioner.
Vanliga men ofta övergående biverkningar är illamående, diarréer och kräkningar samt
vadkramper och rinnande näsa.
Läkemedelsbehandling med memantin av måttlig till svår Alzheimers sjukdom kan ge en viss
effekt på kognitiva funktioner.
Biverkningar som har setts är yrsel, huvudvärk och trötthet hos ett fåtal patienter.
Uppföljning
Utvärdering av effekten rekommenderas ske inom 3 månader och därefter efter 6 månader och
sedan minst en gång per år.
Behandling bör fortsätta så länge man bedömer att läkemedlet har effekt.
Utsättningsförsök bör följas upp och om påtaglig försämring sker inom 2-4 veckor efter
utsättning bör preparatet återinsättas.
Utsättningsförsök skall undvikas i nära anslutning till större förändringar i den behandlades
tillvaro, såsom flyttning till annat boende.
5

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
Basal utredning i primärvåden
Checklista
ANAMNES (från både patient och närstående) JA NEJ
Minnesstörning: Svårare än tidigare att komma ihåg tidpunkter, ___ ____
personliga förhållanden, händelser eller personer.
Spatial oförmåga: Svårare än tidigare att hitta i nya miljöer och/eller ____ ___
välkända omgivningar.
Språkstörning: Svårare än tidigare att förstå eller uttrycka sig i ____ ____
ord och skrift.
Praktisk oförmåga: Svårare än tidigare att klara av inlärda färdigheter ____ ____
eller att utföra vardagliga handlingar. t.ex. telefonera, knyta skor, klä sig.
Förändring av personligheten: t.ex. omdömessvikt, blödighet, ____ ____
känslomässig avflackning, aggressivitet, förändrat ätbeteende.
Vid positiva symtom ovan - gå vidare med nedanstående som stöd.
Typ av insjuknande, sjukdomsförlopp.
Hereditet.
Social situation. Bilkörning. Alkohol. Vapen.
Tidigare somatiska och psykiatriska sjukdomar. Fästingbett?
Aktuell medicin.
Somatiskt status.
Neurologstatus.
Psykiskt status: Depression? Vanföreställningar? Hallucinationer?
Lab: Bör även omfatta S-Ca-jon, P-Albumin, P-Homocystein, S-TSH, T4-fritt.
MMT, klocktest, ev. 5- saksprov, AQT.
CT-skalle.
___________________________________________________________________________
Specialistnivå, rådgivande till primärvården i hela NVS.
Minnesmottagningen. Ängelholm tel 0431-81 539
Komplicerade diagnostiska och farmakologiska problem vid misstänkta demenstillstånd.
Demens hos yngre personer.
Komplettera remissen med testresultat, CT-skalle, somatisk undersökning, lab, medicinlista.
6

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
Beteendeproblem och psykiska symtom vid demens (BPSD)
Checklista 1: OAS, omvårdnadsansvarig sjuksköterska i kommunen
Kontrolleras och fylls i före kontakt med PAL.
Namn:………………..………………P.nr:…………………..Datum…………….
Basala behov tillfredställda gällande:
Mat och dryck…………………………………………………………………………………...
Sömn, ev sömnschema…………………………………………………………………………..
Urin och tarm……………………………………………………………………………………
Fysisk rörlighet………………………………………………………………………………….
Syn och hörsel…………………………………………………………………………………...
Kontrollera ev sjukdomstecken såsom:
Feber……………………………………….
Urinsticka: Bakt………………Glucos……………Förstoppning………………..
Blodtryck: …………………………
Puls: ……………………………….
Andning: …………………………Underbensödem…………………………………………....
Smärta: …………………………………………………….……………………………………
Tandstatus: ……………………………………………………………………………………...
Checklista 2: PAL, patientansvarig läkare inom primärvården
Åtgärda eventuella problem enligt checklista 1 samt genomgång av checklista 2
Somatisk undersökning, inkl. provtagning:…………………..…………………………………
Olämplig medicinering. Polyfarmaci? Rätt indikation och dosering?
Kommentar: ………………………...…………………………………………………………..
Rätt indikation för: NSAID, Opioder, Neuroleptika, Protonpumpshämmare, Digoxin,
Loopdiuretika, SSRI.
Komplettera remissen med ifylld checklista, ev sömnschema, problembeskrivning, resultat av
somatisk undersökning, läkemedelslista samt aktuella lab.svar.
___________________________________________________________________________
Specialistnivå, rådgivande till primärvården i hela NVS.
Minnesmottagningen, Ängelholm tel 0431- 81 539.
Svåra beteendestörningar och/eller psykiatriska problem.
7

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
Körkort vid demenssjukdom och kognitiv störning
En kognitiv reduktion leder till gradvis försämring av förmågan att köra bil.
Redan vid en lätt kognitiv störning kan finnas en mätbar försämring.
Vid framskriden demens skall personen inte köra bil.
I tidiga skeden kan förmågan vara så bibehållen att fortsatt bilkörning accepteras.
En bedömning måste prövas individuellt.
Följande är speciellt viktigt att bedöma:
Bibehållen visuospatial förmåga och uppmärksamhet.
Hittar personen? Kört fel?
Kontrollera om 5-hörningarna i MMT kan kopieras klanderfritt.
Klocktest.
God simultankapacitet, även vid stress.
Svårigheter när flera olika händelser inträffar? Stresskänslighet?
Psykologtest vid tveksamhet.
Gott omdöme och insikt i förmåga/oförmåga
Anamnes.
Bedöms av läkare.
En bedömning av körförmåga är dock en helhetsbedömning av personens eventuella oförmågor.
Diskutera alltid med anhörig i enrum. Anhörigas uppfattning om lämplighet respektive incidenter
i trafiken väger tungt. Frågan kan vara mycket känsloladdad och anhöriga kan komma i en
mellanställning som kan vara svår.
Om du som läkare är tveksam, diskutera/bedöm situationerna vänstersväng, hög hastighet och
barn på vägen.
Om du bedömer att patienten, trots en kognitiv reduktion, har tillräcklig körförmåga, så bör du
ha tillräckligt tät fortsatt kontakt för att kunna avgöra när förmågan inte längre räcker för att på
ett säkert sätt köra bil.
En person kan själv skicka in sitt körkort till Länsstyrelsen med begäran att indragning ska ske, så
kan göras vid olika slags sjukdom.
Om du är tveksam och behöver råd, remitera personen till specialistbedömning.
Förvissa dig om att den person som fått körkortet indraget, trots det inte kör bil. Den som lider
av demenssjukdom kan givetvis glömma att han inte har körkort längre. Diskutera risken med
anhöriga, så att bilen inte är tillgänglig.
8

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
God man och Förvaltare
Enligt föräldrabalken 11 kap 4 § respektive 7 §
Socialnämnden är skyldig att anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att en god man
eller en förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon eller om sådan inte längre
behövs.
Det är överförmyndaren som avgör om det föreligger behov av en god man eller förvaltare och i
så fall ger in en ansökan till tingsrätten.
Det är tingsrätten som anordnar godmanskap och förordnar en god man, vanligtvis efter ansökan
från överförmyndarnämnden.
Tingsrätten beslutar också om anordnande av förvaltarskap och förordnar en förvaltare.
Eftersom förvaltarskapet innebär ett stort ingrepp i den personliga integriteten prövas frågan
restriktivt.
För sin bedömning behöver överförmyndaren information, dvs en social utredning och ett
personbevis. Vidare krävs den enskildes samtycke till att en god man förordnas. Är dennes
tillstånd sådant att ett samtycke inte kan ges skall i stället behovet av en god man styrkas genom
ett läkarintyg.
Anmälan om behov av förvaltare skall styrkas med ett läkarintyg som utvisar att den enskilde är
ur stånd att vårda sig eller sin egendom.
Socialnämndens anmälningsskyldighet gäller även i de fall det inte går att få den enskildes
samtycke eller läkarintyg. Utifrån anmälan ansvarar då överförmyndaren för den fortsatta
utredningen.
Den enskilde själv eller socialnämnden kan föreslå att en viss person utses till god man eller till
förvaltare.
Socialnämnden kan delegera anmälan till överförmyndaren om behovet av god man eller
förvaltare till olika tjänstemän såsom biståndshandläggare eller arbetsledare.
Det är viktigt att anmälningsskyldigheten blir känd bland personalen i de olika verksamheterna
liksom vem som skall göra en sådan anmälan.
Se bilaga 10
9

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
Kommunens ansvar
Demenssjuksköterska
tel 33 77 12
Uppsökande verksamhet
Konsult
Samordnare
Utbildning, handledning till personal och anhöriga
Hemvård
Matdistribution, städning, personlig omvårdnad, tillsyn, läkemedelshjälp mm.
Dagverksamhet
Ekgatan, mån-fre tel 33 76 97
För personer med demens och behov av särskilt stöd.
Korttidsboende/växelvård
Ljunghaga, för dem med svårare symtom och stort omvårdnadsbehov.
Vårdboende
Ljunghaga, för dem med svårare symtom och stort omvårdnadsbehov.
Vårdbehovsbedömning: Höga poäng på psykiska funktioner och beteende (se bilaga 4).
Vårdboendesamordnare
tel 33 75 24
Planeringsteam vid svåra omvårdnadsproblem
Samordnare är enhetschef för biståndsenheten tel 33 77 94.
Kan gälla t.ex. störande beteenden för medboende/grannar.
Sexuella trakasserier mot medboende och/eller personal.
Sanitär olägenhet i hemmet.
Mängder med husdjur, möss eller liknande.
Missbruk.
Orimliga krav från närstående på för lite aktiviteter och t.ex. gångträning.
Aggressivitet mot medboende.
Aggressivitet mot personal.
Enhetschef eller OAS kontaktar enhetschefen för biståndsenheten och redovisar problemen.
Man kommer gemensamt fram till vilka som ska kallas till vårdplanering.
Det kan t.ex. vara PAL, specialistläkare, enhetschef, sjuksköterska, kontaktman och anhöriga.
Övriga kan vara psykiatrisjuksköterska, demenssjuksköterska, kurator, psykolog, arbetsterapeut
och MAS.
Vem som ska kallas beror på ärendets art.
Enhetschefen avidentifierar personen i dokumentationen som sparas på biståndsenheten.
Lärande organisation.
10

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
Palliativ omvårdnad
Demenssjukdomar är kroniska, ännu så länge, obotliga sjukdomar.
Med palliativ omvårdnad menas en individuell, lindrande och värdig helhetsvård för vårdtagare
och deras närstående.
Den fysiska, psykiska, sociala och existentiella delen ingår.
Omvårdnaden ska vara som en mantel av omsorger, som man sveper in vårdtagaren i.
Målsättningen är att skapa högsta möjliga livskvalitet.
Som hjälp i omvårdnaden använder man sig av de fyra hörnstenarna:
Symtomkontroll
Teamarbete
Bemötande - Kommunikation
Närståendestöd.
Symtomkontroll
För att kunna tolka ett förändrat beteende är det en förutsättning att känna till vårdtagarens
vanliga tillstånd. Smärta, oro och sömnstörning kan ge upphov till förändrat beteende.
Det är viktigt att tolka och ibland utesluta andra tillstånd för att rätt kunna behandla och/eller
förbättra välbefinnandet hos vårdtagaren.
Exempel på hjälpmedel:
Levnadsberättelse i kontaktpärmen.
Blankett för vård- och omsorgsbehov (se bilaga 4).
Skala för mätning av glädje och välbefinnande (se bilaga 12).
Analysera – åtgärda - utvärdera
Smärta
Ta reda på tidigare sjukdomshistoria via dokumentation och närståendes berättelse.
Undersök alltid hela kroppen.
Ordna eventuell läkarundersökning.
Åtgärda.
Utvärdera eventuella åtgärder.
VAS-skala användes om möjligt.
Omvårdnadsåtgärder kan t.ex. vara taktil massage.
Sömnstörningar
Anpassa miljön för natt och sömn, släck ner, lugn och ro.
Beröring, massage gärna med lavendelolja.
Magen tom? Kanske behövs något att äta eller dricka.
Individuella rutiner, fråga närstående, tex nattlampa, klädsel osv.
Tidigare sömnvanor, lagt sig sent, aldrig sovit många timmar.
Uteslut medicinsk orsak.
Uteslut läkemedelspåverkan.
Upprätta sömnprofil (se bilaga 5).
Vi behov av läkemedel vg. se rekommendationer för äldre (se bilaga 8).
11

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
BPSD - konfusion, oro, aggressivitet
Uteslut medicinska orsaker, använd checklista BPSD (sid 7).
Läkemedelspåverkan (se bilaga 9)
Upprätta oro/sömnprofil (se bilaga 5).
Gör en omvårdnadsplanering. För mycket stimuli? Behöver t.ex. äta på sitt rum, ingen radio
eller TV igång.
Handlingsplan för vårdtagare som kan gå vilse och därmed skadas (se bilaga 13).
Vid svår aggressivitet använd aggressionsrapportbladet (se bilaga 7).
Handlingsplan för hot och våld (se bilaga 14).
Bemötande som kan minska BPSD
Som vårdgivare ska man undvika:
Plötsliga och oväntade förändringar i rutiner och miljö.
Maktkamp med vårdtagaren.
Krav som överstiger vårdtagarens förmåga.
Att vara överdrivet kontrollerande eller rigid.
Påminnelser eller upprepat frågande för att få vårdtagaren att minnas.
Ilska eller aggressivitet mot vårdtagaren.
Att visa irritation.
Behövs utökade personalresurser? Kontakta enhetschef.
Kontakta eventuellt neuropsykiatriska kliniken i Ängelholm.
Teamarbete
Alla har ansvar för att skapa en god vård.
Använd den kompetens som finns i kommunen, primärvården eller på specialistklinikerna.
Respektera varandras kompetens och yrkeserfarenhet.
Utnyttja olikheterna hos personalen. Uppmuntra till nya lösningar. Skapa en tillåtande atmosfär.
Vårdtagarnas behov går före rutinerna.
Det ska vara klart för alla vad som ingår i kontaktmannaskapet, vem som är ordinarie och vem
som är vice samt hur dokumentationen ska ske. Kontaktmannen ska kunna planera egentid för
sin vårdtagare. Förslag till aktiveringsschema (se bilaga 15).
I ”köksturen” ingår att ge vårdtagarna dryck, frukt och andra mellanmål.
Vid regelbundna omvårdnadsplaneringar håller teamet den palliativa omvårdnadsfilosofin
levande.
Dialog i teamet kring vilken information som ska lämnas till närstående.
Viktigt med klara krav och realistiska förväntningar.
Ibland uppstår konflikter mellan vårdgivare och närstående som tror att den sjukes försämring
och apati beror på bristande stimulans och träning och inte den förväntade
sjukdomsutvecklingen. Personer med en långt gången svår demenssjukdom mår inte bra av för
mycket intryck och stimulans. Det leder i stället till stress och ökad förvirring eftersom den sjuke
inte längre kan tolka sina sinnesintryck korrekt. De behöver i stället en lugn och trygg miljö med
lite intryck.
Demensvård innebär också ibland att möta människor med så svåra symtom att det inte är
möjligt att hjälpa dem på ett tillräckligt sätt.
12

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
Bemötande - Kommunikation
Värdigt med eftertanke och reflektion. Undvik konfrontation. Tänk på kroppsspråket.
Alla arbetar mot samma mål.
Analysera-Åtgärda-Utvärdera.
Skapa ögonkontakt, närma sig lugnt och förtroendeingivande. Flera på en gång blir
skrämmande.
Använd ett mjukt och vänligt tonfall.
Var tydlig, en sak i sänder, Ge dem tid. Ställ ”rätt” krav.
Tala inte över huvudet på den demensdrabbade.
Lyssna uppmärksamt.
Tillrättavisa inte.
Övervaka inte i tid och otid.
Argumentera inte.
Möt individen med respekt och som hon är. Inte som vi vill att hon ska vara.
Humor underlättar.
Vandrare
Hjälp personen att:
Finna ställen att vila, rastplatser.
Göra ”vandrandet” njutningsfullt.
Finna vägar som leder ”hem” igen.
Bli bekräftad då han/hon upplever sig vara ”på väg”.
Plockare
Avbryt inte påbörjad aktivitet, om den inte är till skada för någon.
Förenkla.
Se till att möjligheten att utföra en handling finns där impulsen till handling finns.
Letare
Lyssa på berättelsen om det som en gång förlorades.
Trösta och njut av det de/ni ändå finner, sinnesstimulering, köksredskap, kryddor, händelser
av olika slag.
Förenkla tillvaron.
Ropare
Erbjud personen att vara i centrum.
Uppmärksamma kommunikation.
Erbjud individuell stimulering.
Validation
Genom validation bekräftas vårdtagarens känslor och den verklighet han/hon befinner sig i.
Syftet är att stärka självkänslan och att skapa lugn och trygghet. Genom att aktivt lyssna, ta in och
återberätta det personen säger hjälper man individen att få ur sig känslor och minnen som
han/hon bär på.
Om vårdtagaren t.ex. vill ”gå hem till mor” så argumenterar man inte om ifall hon lever eller inte.
Man kan i stället fråga olika saker. Saknar du mor? Är du orolig för henne? Vad heter din mor?
Tror du något hänt henne?
13

Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar 2010-04-15
Reminiscens
Ordet betyder erinran eller svagt minne av något. Genom samtal, bilder, musik eller föremål som
anknyter till olika händelser fördjupas minnesbilden vilket stärker individens identitet, självkänsla
och trygghet.
Hörnstenarna i begreppet är att:
Uppmuntra till kommunikation.
Skapa känsla av samhörighet.
Ge intellektuell och social stimulans.
Stödja den kapacitet som fortfarande finns kvar.
Hjälpa till att behålla identitet och självkänsla.
Närståendestöd
Höganäs
Hembesök.
Enskilda samtal och telefonrådgivning.
Anhörigträff/utbildning en gång per månad.
Informera om anhörigföreningar.
Broschyrer, böcker, tidningar och skrifter. Video. DVD.
Ljunghaga
Ta god tid för information vid första besöket och under den första tiden.
Ring närstående efter första natten och rapportera.
Genomförandeplan och regelbunden uppföljning.
Enskilda stödsamtal.
Anhörigträffar regelbundet samt vid behov.
Kontakt efter dödsfall och erbjud samtal vid behov.
14