HANDELSKAMMAR - Offentlig upphandling och konkurrens

ANALYTIKERN JOHAN TRESCHOW OM VÄRLDSKONJUNKTUREN: 

Kan Asien överta USA:s roll? 

ANDELSKAMMAR 

UTGIVEN AV STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE | NR 1 | 2008 

Nya medlemmar 

sätter press på 

makthavarna 

TIDNINGEN 

PÄR HEDBERG I KISTA: 

Sverige behöver fler 

privata affärsänglar 

SWEDBANK ARENA: 

Blir en sockerbit för 

Stockholmsregionen 

TÄBY BEHÖVER FLER FÖRETAG: 

Usla kommunikationer 

hinder för näringslivet 

NU ÄR CLARION SIGN KLART: 

Trist torg får glans 

av nya jättehotellet 

PRÄSTEN MARIA BERGSON BJERLE 

LETAR NYA SJÄLAR I NÄRINGSLIVET

Faran med M 

▲ 

De riktigt konservativa krafterna är på 

krigsstigen igen. De misstänker nämligen 

att det farliga M-ordet nu kan bli verklighet 

även i Sverige. Och då riskerar många av 

dem som i dag är privilegierade att drabbas, 

misstänker de. För det borde ju tillhöra de 

mänskliga rättigheterna att slippa M. Och 

alla borde ha samma möjligheter. Med M 

skulle de rika ta över. Det har de visserligen 

redan gjort, men det ska vi inte låtsas om. 

Eller så måste vi se till att det beivras. Vad 

gör de rättsvårdande myndigheterna och 

polisen egentligen? Det är ju inte klokt att 

olagligheterna får fortsätta och svarta pengar 

vara mera regel än undantag! Förr i tiden 

var det minsann mycket bättre: Då väntade 

man lugnt och städat på sin tur, även om det 

kunde ta 30 – 40 år innan man var längst 

fram i kön. 

JAG TALAR FÖRSTÅS OM MARKNADSHYROR 

– detta förkättrade ord. Den besuttna hyresrättsadeln, 

ofta företrädd av den så kallade 

hyresgäströrelsen, fruktar nu att sådana är på 

gång och nu rasar den, som kvällstidningarna 

skulle skriva. 

I en statlig utredning lär det nämligen nu 

diskuteras om det inte vore rimligt att utbud 

och efterfrågan skulle ges visst utrymme 

även när det gäller hyreslägenheter. Att man 

skulle kunna tänka sig att en hyreslägenhet i 

Skarpnäck skulle vara billigare än motsvarande 

lägenhet på Kungsholmen. Om det 

nu är så att folk av någon anledning hellre 

vill bo på Kungsholmen och dessutom är 

beredda att betala litet mer för detta. Att det 

skulle fungera ungefär som det gör för bo- 

FOTO: BJÖRN LEIJON 

stadsrätter. Och att man kanske till och med 

skulle kunna tänka sig att när hyran höjs 

för dagens hyreslägenheter skulle den höjas 

litet mer i innerstaden än på andra platser. 

Stormötena och protesterna har kommit 

som brev på posten. Hyresgästadeln riskerar 

bevars att relativt sett få det sämre, tror den. 

Sverige och 

Stockholm har i 

dag en unikt reg- 

lerad ekonomi för 

hyreslägenheter. 

Det finns ingen 

legal marknad 

för hyresrätten. 

Däremot finns det en omfattande svart marknad, 

som har lett till att en centralt belägen 

hyresrätt nu betingar ett pris på mellan 

100 000 och 150 000 kronor. Per rum. 

FÅ BYGGFÖRETAG VILL bygga nya hyresrätter, 

för de kan helt enkelt inte få kalkylen att gå 

ihop. Det är dyrt att bygga i storstaden och 

fastighetsbolagen får inte själva bestämma 

hyran. Då är det bättre att bygga bostadsrätter 

för där är priset också en funktion av 

efterfrågan. Och på samma sätt är det därför 

lönsamt att göra sig av med hyresrättsfastigheter 

och medverka till att de ombildas till 

bostadsrätter. Därför minskar också andelen 

hyresfastigheter i Stockholms innerstad 

kontinuerligt. 

Handelskammaren har länge förespråkat 

HANDELSKAMMARTIDNINGEN distribueras till Stockholms Handelskammares 

medlemsföretag, prenumeranter och ledande personer inom politik, 

förvaltning, organisationer, massmedier och ambassader. 

BESÖKSADRESS: Västra Trädgårdsgatan 9. 

POSTADRESS: Box 160 50, 103 21 Stockholm. TELEFON: 08–555 100 00 (vxl). 

TELEFAX: 08–566 316 10. INTERNETADRESS: www.chamber.se 

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Marianne Andrée, 08–555 100 04. 

E-POST TILL REDAKTIONEN: marianne.andree@chamber.se 

PRENUMERATIONSÄRENDEN: Lotta Andersson, 08–555 100 02. 

E-POST ANGÅENDE PRENUMERATIONER: lotta.andersson@chamber.se 

GRAFISK FORMGIVNING OCH REPRO: Spoon Publishing AB. ANNONSER: Media Adviser, Åsgatan 2, 153 30 Järna. 

08-551 514 80, info@mediaadviser.se. TRYCK: Edita, Västerås. UTGIVNING: 8 nummer per år. 

Handelskammartidningen får citeras om källan anges. För att återge artiklar, foto och illustrationer krävs 

redaktionens medgivande. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som ej är beställt. Trycks på 

miljövänligt papper. OMSLAGSBILD: Björn Leijon • ISSN 0345–4495 • MEDLEM I SVERIGES TIDSKRIFTER 

en i detta sammanhang mycket begränsad 

reform, som skulle innebära att man inte 

skulle behöva betala skatt på intäkterna 

från att hyra ut en del av sin lägenhet. Men 

framför allt har vi ansett det viktigt att ett 

avtal mellan hyresvärd och hyresgäst vid 

andrahandsuthyrning skulle gälla. Pacta 

sunt servanda – avtal ska hållas – som 

juristerna säger. Det är en central del av 

svensk avtalsrätt. Det gäller också muntliga 

avtal. Men inte för andrahandsuthyrning. En 

hyresgäst kan i upp till två år efter det att 

man har skrivit avtal om hyran och han eller 

hon har tillträtt lägenheten plötsligt komma 

på att hyran nog var för hög och begära att 

hyresnämnden ska besluta att sänka hyran, 

även retroaktivt. Det är inte konstigt att det 

är så få som är beredda att hyra ut i andra 

hand. En statlig utredning har nyligen dristat 

sig till att föreslå att två år nog är för lång 

tid. Det borde räcka med ett. Avtalsfrihet är 

vi nog inte mogna för på detta område. Jag 

hoppas innerligt att regeringen lyssnar mer 

på Handelskammaren än på utredningen. 

Tänk vad bra det skulle vara med 

marknadshyror, tycker vi som värnar om 

hyresrätten. 

innehåll 

4 

6 

8 

10 

12 

18 

22 

26 

28 

30 

34 

LEDAREN PETER EGARDT 

” De riktigt konservativa krafterna 

är på krigsstigen igen” 

PETER EGARDT 

VD I STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE 

Aktuell: Otto Blücker 

Debatt: Daniel Somos (m) kritiserar Odell 

Hotell-vd med visioner intar Norra Bantorget 

Svensk konjunktur i blåsväder 

Tema: Därför är vi med i Handelskammaren 

Möte med: Pär Hedberg 

Ska nationalarenan lyfta Stockholm? 

Hon vill locka direktörerna till kyrkan 

Här frodas uppfinningarna 

Kommer företagen att stanna i Täby? 

Sista ordet: Fredrik Bergström

UTBLICK 

Ny arbetsförmedling 

bara för akademiker 

▲ 

En ny privat arbetsförmed- 

ling för akademiker har öppnats i 

Stockholm. Idén är att skräddarsy 

individanpassade karriärprogram 

för de arbetssökande och 

målet är att 70 procent av medlemmarna 

i den nystartade Akademikerförmedlingen 

ska ha ett 

nytt arbete inom sex månader. 

Bakom förmedlingen står fyra 

Sacoförbund med tillsammans 

250 000 medlemmar i samarbe- 

År 2007 blev ett rekordår 

för Stockholms Handelskammares 

Skiljedomsinstitut med 170 

nya skiljemål. Därmed behåller 

Skiljedomsinstitutet sin starka 

ställning inom öst-väst tvister 

med många parter från före detta 

Sovjetrepubliker. Under 2007 

har också antalet kinesiska parter 

ökat kraftigt. 

▲ 

mer om | Nyföretagande 

● Företagandet går bra i Närke. Örebro län toppar statistiken 

över antalet nystartade företag, enligt en färsk undersökning 

från intresseorganisationen Företagarna. 

Under 2006 ökade företagandet i Örebro län 

med 6,3 procent. Tvåa på fem-i-topp listan är 

Blekinge län med 5,4 procent. Kronoberg, 

Skåne och Västernorrlands län ligger tätt efter. 

Enligt Företagarna är det främst tjänsteföretagarna 

som står för de nystartade 

företagen. Andra branscher som dominerar 

nystartsföretagen är konsulttjänster 

inom datasupport samt 

ekonomi- och finanstjänster. 

Starka kort är också företag 

inom hälso- och sjuk- 

vård samt personliga tjänster 

som exempelvis frisör. 

Storstadsregionerna Stockholm, 

Göteborg och Malmö stod för 

något mer än sex av tio nystartsföretag 

under 2006. Dock 

minskade det totala antalet 

nystarter i Stockholm med 

2,4 procent samt i Västra 

Götaland med 0,8 procent 

under samma period. 

■ STÖRST ÖKNING 

2005-2006 

■ STÖRST MINSKNING 

2005-2006 

4 HANDELSKAMMARTIDNINGEN 1- 2008 

te med Manpower och försäkringsbolaget 

Salus Ansvar. 

Bakgrunden är ett missnöje 

från fackförbunden med hur Ams 

hanterar akademiker. Man har 

helt enkelt beslutat sig för att ta 

saken i egna händer. 

Arbetsmarknadsminister Sven 

Otto Littorin invigde den nya 

arbetsförmedlingen. Regeringens 

hållning är att ju fler som 

förmedlar jobb, desto bättre. 

Rekordår för Skiljedomsinstitutet 

JÄMTLANDS 

LÄN -3,9% 

KRONOBERGS 

LÄN +4,5% 

En förklaring är den ökade globala 

handeln som leder till fler 

affärstvister. Över hälften av skiljemålen 

har en eller flera utländska 

parter. 

En annan bidragande orsak kan 

vara det nya regelverk som trädde 

i kraft i januari 2007 och fick 

ett positivt mottagande i affärslivet. 

SKÅNE LÄN +4,4% 

VÄSTER- 

NORRLANDS 

LÄN +3,5% 

GÄVLEBORGS 

LÄN -5,3% 

ÖREBRO LÄN +6,3% 

KALMAR LÄN -6,4% 

BLEKINGE LÄN +5,4% 

VÄSTER- 

BOTTENS 

LÄN -6,6% 

GOTLANDS 

LÄN -10,4% 

KÄLLA: FÖRETAGARNA 

aktuell | Otto Blücker, professionell köare 

med uppdrag att köpa biljetter åt den som själv 

inte har tid eller möjlighet att köa till ett biljettsläpp 

eller en release av någon ny produkt. 

Hur startade den här 

affärsidén? 

– Jag kom på den när jag köade 

för egna biljetter till filmen 

”Sagan om ringen”. Flera kompisar 

bad mig att köa åt dem 

också efter det. 

Vilka är de senaste uppdragen? 

– Nu i vinter har det gått att 

vinna mig som ”kökille” genom 

en försäkringsaktör. Jag har 

bland annat köat inför släppet 

av Cavalli-kollektionen på H&M, 

och tidigare i vinter i tält och 

sovsäck utanför Globen i jakt på 

Bruce Springsteen biljetter. Det 

här är ett samarbete som jag 

hoppas ska fortsätta under 

året. 

Hur länge har du köat som 

längst? 

– Det var tre dagar för biljetter 

till ”Stjärnornas krig”. Det 

kan vara roligt med de långa 

kötiderna eftersom det skapar 

en gemenskap. Det arrangeras 

ofta roliga events i samband 

med köandet vilket gör själva 

köandet till ett evenemang. 

Får man tränga sig i kön? 

– Nej, det är en dödssynd. 

Men svenskarna är välorganiserade 

när det gäller köande, vilket 

jag uppskattar. Köar man 

utomlands behöver man hjälm 

och knäskydd. 

Har du köat utomlands? 

▲ 

– Ja, jag har köat efter biljetter 

till Madonna i London åt en 

kompis. Han hade ingen möjlighet 

att åka utan bjöd mig på en 

weekend i London i betalning 

om jag köade åt honom. Det 

blev en dags köande och resten 

fritid. 

Har köandet lönat sig? 

– Jag klarar mig. Självklart 

har mitt samarbete med försäkringsaktören 

hjälpt. Mitt köande 

efterfrågas alltmer. Än så länge 

verkar jag ha monopol på att 

vara professionell köare i 

Sverige. Jag har inte träffat några 

andra tack och lov. 

Finns det något köuppdrag 

du skulle tacka nej till? 

– Det finns det egentligen 

inte. Men det finns roliga och 

mindre roliga köer. Kanske att 

jag skulle säga nej till politiska 

evenemang och jag skulle inte 

köa för något diskriminerande 

ändamål. Annars är jag öppen 

för alla förslag! 

Du är även dansare. Krävs 

det en god fysik för att köa? 

– Ja, jag har nytta av att vara 

dansare när jag står många timmar 

i kö. Man behöver ben som 

orkar och god fysik för att stå 

emot kylan när det är vinter. När 

jag vet att jag ska köa i många 

timmar sticker jag till gymmet 

innan för att förbereda mig. 

LOTTA ANDERSSON 

FOTO: BJÖRN LEIJON

De orörliga européerna 

Europa har allt att vinna på 

att människor flyttar mer. Inte 

minst näringslivet behöver ha 

arbetskraft med rätt utbildning. 

Men européerna gillar inte att 

röra på sig trots de nya rättigheterna. 

De flyttar helst inte ens 

inom sina egna länder. Det 

avslöjar en rapport från Europeiska 

fonden för förbättring av 

levnads- och arbetsvillkor. 

Bara 18 procent av medborgar- 

▲ 

MENINGSFULLT ARBETE 

VIKTIGARE FÖR KVINNOR 

● En undersökning bland ungdomar 

i åldern 16-29 år visar att 

unga svenska kvinnor är mycket 

mer ambitiösa än de unga svenska 

männen. Det är i högre 

utsträckning kvinnorna som 

anser att det är viktigt med ett 

meningsfullt arbete, att ha mycket 

ansvar och kollegor som man 

trivs med. Även de traditionellt 

manliga prioriteringarna som hög 

lön och hög status är viktigare 

eller lika viktiga för kvinnorna 

som för männen. Undersökningen 

är gjord av Global Youth och 

presenterad av omvärlds- och 

analysföretaget Kairos Future. 

UPPSALA UPP PÅ ARENAN 

● Drygt 100 000 personer har 

redan besökt Uppsalas nya konsert- 

och kongresshus som invigdes 

i september förra året. 

Nu går man vidare med fler 

arenor i Uppsala. Fyrishov, ett av 

Sveriges största besöksmål, ska 

bygga till en multihall som mer 

än fördubblar evenemangskapaciteten. 

Dessutom planeras en 

ny arena för 8 000 – 11 000 

besökare i Gränby och vid norra 

E4-avfarten planeras en helt ny 

temapark. Kommunen tar samtidigt 

fram en arenastrategi, där 

utöver nytillskotten även klassiska 

Studenternas IP skall få en 

ansiktslyftning. 

ALLT FÄRRE FÖRETAG VILL 

GÖRA AFFÄRER MED STATEN 

● Allt fler företag väljer att inte 

göra affärer med kommun, 

landsting och stat. De anser att 

upphandlingarna är för krångliga 

och tidsödande visar en rapport 

från Konkurrensverket. 

Staten, landstingen och kommunerna 

köper årligen varor för 

mellan 400-500 miljarder kronor. 

Antalet upphandlingar har ökat 

men antalet företag som är med 

och tävlar om uppdragen har blivit 

färre, enligt Konkurrensverket. 

na i 25 EU-länder har flyttat utanför 

sin egen region och endast 

fyra procent har flyttat till ett 

annat EU-land. 

Naturligtvis är det ungdomarna 

som helst kan tänka sig att flytta 

och skälen är då bra jobberbjudanden 

eller att man har träffat 

en ny partner. 

I Sverige är det i första hand 

pensionärerna som är pigga på 

att flytta utomlands skriver tid- 

Möbler värda en mässa 

▲ 

ningen EuropaPosten som ges 

ut av EU-kommissionen i Sverige 

i en kommentar till rapporten. 

Men här handlar det inte om att 

skjuta upp tidpunkten för pensioneringen. 

Nej, det är ”rekordgenerationen”, 

de pigga 40-talisterna, 

som vill passa på att njuta 

av livet i ett annat land. Nästan 

var fjärde svensk ”rekordpensionär” 

planerar nämligen att flytta 

utomlands. 

Det går bra för svensk möbelindustri och exportsiffrorna pekar 

bara uppåt. Det avspeglades på Stockholms Furniture Fair & 

Northen Light Fair, på Stockholmsmässan i Älvsjö. Här fanns 792 

utställare från 31 länder och det nordiska deltagande ökar stadigt. 

Mässan hade över 40 000 besökare varav cirka 5 000 var utländska 

inköpare, arkitekter, designers och journalister. 

Den mera folkliga smaken var som vanligt väl representerad. 

Med guld, glitter och hollywoodinspirerad stil. Till exempel soffor i 

koskinn med mässingsnitar som förde tanken till Vilda Västern. 

Men här fanns också stram och sober design i ljusa, lätta färger. 

Kontrasterna var onekligen stora. 

1700-talets bloggare 

▲ 

Dagens bloggare delar gär- 

na med sig av både stort och 

smått från sin egen vardag. 

Men det är inget nytt, det är 

bara tekniken som är uppgrade- 

På Stadsmuseet kan du se vad 

man skvallrade om på 1700-talet. 

rad. Redan på 1700-talet delade 

stockholmarna med sig av sina 

tankar, skvaller och äventyr. Det 

visar dagböcker, biljetter och 

brev i Stockholms stadsmuseums 

utställning ”Bellman, 

Sevenbom och Prinsessan”. 

Det är Carl Michael 

Bellman, konstnären Johan 

Sevenbom och prinsessan 

Hedvig Elisabet Charlotta 

som berättar om snusket, 

lyxlivet vid hovet och vardagen 

i dåtidens Stockholm. 

Speciellt prinsessans dagböcker 

lär vara en guldgruva 

av skvaller. Utställningen 

pågår till augusti 2008. 

5 RÖSTER 

Tycker du att det ska 

byggas nya skyskrapor 

i Stockholm? 

LINDA ÖRNBLAD 

dietist 

– Ja, definitivt. Det byggs alltid 

höga hus i samhällen som är 

inne i en stark 

utvecklingsfas. 

Titta på Dubai 

och Shanghai, till 

exempel, som 

har ekonomier 

som pekar rakt 

uppåt. Vi skulle behöva lite av 

den utvecklingen. 

STEFAN SAMUELSSON 

försäljare 

– Det beror på hur de ska se 

ut och hur höga de blir. Det 

beror också på 

hur bra och effektiva 

lokalerna är, 

vare sig de ska 

användas som 

kontor eller 

bostäder. Det är 

bra att de lediga markytor som 

finns kvar i Stockholm utnyttjas. 

HELENA LEVÉN 

supportspecialist 

– Nej. Jag är emot det. Stockholm 

är en trevlig 

och charmig stad 

som den är. Om 

det ska byggas 

hus på de platser 

som finns kvar 

att bebygga, tycker 

jag att de ska passa in i 

omgivningen. 

BOSSE FORSELL 

pensionär 

– Jag kan inte säga nej bara 

för att säga nej. Jag måste veta 

lite mer först. Det 

är ju inte helt 

omöjligt att det 

kan bli bra. Om 

jag får se skisser 

på hur det skulle 

se ut lovar jag att 

ge ett klart besked. 

ÅSA HYTTER LANDAHL 

sektionschef 

– Ja. Det är positivt, eftersom 

vi har bostadsbrist. 

Skyskrapor 

kan vara spännande 

och vackra 

att titta på och 

de innehåller oerhört 

mycket yta 

jämfört med den 

markyta de upptar. 

1- 2008 HANDELSKAMMARTIDNINGEN 5

▲ 

DEBATT 

REGERINGEN HAR INTE SÅLT NÅGRA BOLAG. Trots att det finns enighet om att sälja ut statliga bolag har 

regeringen inte sålt ett enda. Det skriver Daniel Somos, moderat, som till helt nyligen var ledamot i 

Stockholms kommunfullmäktige. Som jämförelse påminner han om att regeringen Bildt sålde över 30 

bolag under sin tre år långa mandatperiod. Somos ifrågasätter om finansmarknadsminister Mats Odell (kd) 

är kompetent att hitta rätt tidpunkt i marknaden för en försäljning. 

Daniel Somos (m): 

”Underkänt, Odell!” 

Regeringen har inte lyckats sälja något 

statligt bolag på ett och ett halvt år, trots 

att det finns en enighet om att göra detta. 

Regeringen Bildt sålde över 30 bolag under 

sin tre år långa mandatperiod. Stockholms 

stad lyckades förra året genomdriva Sveriges 

största fastighetsaffärer, när man sålde 

Centrumkompaniet på under nio månader. 

En komplex affär jämfört med att sälja börsnoterade 

innehav då det var en stor portfölj 

av köpcentrum i olika typer av lägen. Vad 

väntar regeringen på? 

Finansmarknadsminister Mats Odell har 

bland annat i Ekot hävdat att han väntar på 

rätt tidpunkt. Man kan ifrågasätta om Mats 

Odell är kompetent att hitta rätt tidpunkt i 

marknaden. Nordea har exempelvis tappat 

20 procent på tolv månader. Men framför 

allt kan man ifrågasätta om det är rimligt att 

staten ska ägna sig åt spekulation med skattemedel. 

VID VARJE GIVEN tidpunkt är priset i marknaden, 

marknadens bästa gissning på vad bolagets 

framtida kassaflöden är värda i dag. Det 

Odell alltså hävdar, är att han är bättre än 

marknaden på att förutspå vad som kommer 

hända i framtiden. Det 

Odell egentligen ägnar 

sig åt kan liknas vid att 

ta svenska skattemedel 

och satsa allt på rött vid 

en roulett. 

Som skattebetalare 

vill jag att mina pengar 

Daniel Somos. 

ska gå till gemensamma 

ändamål som enskilda individer har svårt 

att finansiera och organisera själva. Men om 

jag vill spekulera på börsen behöver jag inte 

Mats Odell som gör det åt mig. 

Visst kan man hävda att dagens marknad 

inte är gynnsam. Men det finns inget som 

säger att den inte kommer vara ännu mer 

ogynnsam om tolv månader. Om börsen går 


” Finansmarknadsminister 

Mats Odell hävdar att han 

väntar på rätt tidpunkt. 

Men man kan ifrågasätta 

om han är kompetent att 

hitta rätt tidpunkt” 

ner lika mycket i denna finanskris som den 

gjorde under it-krisen har vi ytterligare 

drygt 30 procent nedgång kvar. 

OM SVERIGES skattebetalare håller med Odell 

om att marknaden kommer att vända upp, 

då är det rätta beslutet att omedelbart sälja 

bolagen, dela ut pengarna, och så får skattebetalarna 

själva sätta pengarna på börsen. 

Om de inte håller med honom, då är det 

också rätt att sälja de statliga bolagen, så 

att de som tror på fortsatt nedgång eller vill 

göra annat med pengarna än att riskera dem 

på börsen, kan göra det. 

I stället för att tillsätta olika råd, som i 

Regeringen har inte sålt 

ett enda statligt bolag 

på ett och ett halvt år. 

Daniel Somos ger Odell 

underkänt, helt enkelt. 

sig visat sig problematiskt, bör Odell, likt 

Stockholms stad gjorde vid försäljningen av 

Centrumkompaniet, snabbt upphandla försäljningsuppdraget 

eller uppdra det inom 

ett ramavtal. Det bör gå fort för de noterade 

och ta maximalt något år för de onoterade 

innehaven. 

Regeringen har nu i varje fall tagit in intresseförfrågningar 

från externa rådgivare. 

Det har resulterat i ansökningar från 20 investmentbanker, 

varav vissa varit inblandade 

i över 100 privatiseringar, så det bör finnas 

tillräckligt med underlag för en effektiv 

upphandling. 

Tvinga inte alla skattebetalare att bli börsspekulanter 

med Odell som portföljförvaltare. 

Sälj av innehaven så slipper vi detta ineffektiva 

och konkurrenssnedvridande sätt att 

handskas med våra pengar. 

DANIEL SOMOS 

Tills nyligen ledamot i Stockholms 

kommunfullmäktige (m), kommunstyrelsen 

och Centrumkompaniet. I dag arbetandes 

i Londons finanskvarter. 

BILD: SCANPIX

INSÄNT 

Skicka era inlägg till: handelskammartidningen@chamber.se. 

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera materialet. 

Vad är ni så rädda för, stockholmare? 

● Stockholmare är ett bakåtsträvande 

släkte. Omsorgen och 

övertron på stadens unikum och 

vurmandet för dess siluett är orubbad. 

Varje obebyggd plätt ses som 

ett grönområde, även om plätten 

inte används av någon och gör 

staden till en urban schweizerost. 

Bygg gärna, bara inte här, säger 

invånarna. Och ännu en omänsklig 

förort ser dagens ljus. Ännu en 

möjlighet för Stockholm att få växa 

och bli mer attraktiv går förlorad. 

Man kan fråga sig varifrån denna 

rädsla för förändring och utveckling 

av staden kommer. Varför är det en 

oomtvistlig sanning att Stockholms 

stadshus och kyrktornen för all 

framtid skall stå som höjden av 

Stockholms stadsbyggande? 

Stockholm var en gång en 

framsynt stad med framtidstro. Vi 

byggde spännande och intressanta 

byggnader som Stadshuset och 

Asplunds bibliotek. Sedan hände 

något. Vi slutade bygga stad. Vi 

slutade vara nyfikna och innovativa. 

Den viktigaste egenskapen för 

en byggnad i Stockholm i dag är 

att den inte får synas. Den 

skall vara osynlig så att 

den inte stör något annat. 

Lagom och utslätad. Inget 

får provocera, inget får 

engagera, då är det ju 

ett skrytbygge! Att både 

Asplunds bibliotek och 

Stadshuset är skrytbyggen 

verkar dock ha kommit bort 

i diskussionen. 

Med de tankar som i dag 

dominerar hade ingen av 

dessa byggnader existerat. 

Kanske är det miljonprogrammet. 

Kanske är det 

rivningarna av Klarakvarte- 

En gång i tiden vågade man 

bygga spännande byggnader 

som Gunnar Asplunds 

bibliotek i Stockholm. Nu 

NORBERG 

har stockholmarna enligt 

insändarskribenten blivit 

OLLE 

alldeles för fega. FOTO: 

Riv kolonistugorna! 

Stadsbyggnadskontoret letar tomter 

till bostadshus. Bland annat ska 

det byggas i kanten av Tantolunden 

vid Ringvägen. Den gamla Tantogården 

ska rivas. Många befarar att 

Söders gröna lungor förminskas. 

Men samtidigt brer koloniområdena 

ut sig på bästa läge. Med 

sjöutsikt och fågelsång har några 

få utvalda sina små paradis. Det är 

ren. Kanske är det bara den vanliga 

svenska övertron att vi alltid är bäst 

på allt. Men den som tror att Stockholm 

är bäst i världen behöver bara 

lämna tullarna och blicka ut över 

Europa. Ett Europa där urbanismen 

återvänder med kraft, de täta stadskvarteren 

är på frammarsch och den 

miljövänliga, täta och höga staden 

vinner fotfäste. 

I Stockholm ropas det rivningsvåg 

och förstörd stadssiluett när man 

river ett fult 80-talshus för att bygga 

kontor på elva våningar. Sjuvåningshus 

intill Nationalstadsparken 

kallas med alarmistiska förtecken 

för ett försök att skapa ett Central 

Park, som om det automatiskt 

vore något dåligt! Miljövänligare 

än Manhattans täta stad kan man 

knappast bygga. 

I resten av Europa bygger man 

högt och tätt och skyskraporna har 

en renässans. I Stockholm bråkas 

det om sjuvåningshus. Stockholm, 

vakna! 

ANDERS GARDEBRING 

Initiativtagare till Yimby (organisationen 

Yes in my Backyard) i Stockholm 

tydligen helig mark, ingen politiker 

eller stadsbyggnadstjänsteman 

vågar säga ett pip om dessa områden. 

Här skulle bli plats för hundratals 

lägenheter. Och det måste väl 

vara bättre att bygga på mark där 

bara ett fåtal drabbas än att nagga 

allmänna parker i kanten. 

Slakta heliga kor, riv kolonistugorna 

nu! GUNNAR NILSSON 

REDAKTÖRENS RADER 

En tynande kyrka jagar 

medlemmar i näringslivet 

▲ 

Under vintern har vi fått många nya läsare. Det är 

chefer och anställda i de 100 nya företag som gått med 

i Handelskammaren. Jag hälsar er välkomna till tidningen. 

VI PÅ REDAKTIONEN blev naturligtvis nyfikna på de nya 

medlemsföretagen. I vårt tema porträtterar vi tio av dem. 

Vi passade också på att fråga varför de gått med i Handelskammaren 

just nu och vilken fråga de tycker är den 

viktigaste att driva. På Polarn 

O. Pyret tycker man att Handelskammaren 

bör arbeta för 


att företagen ska bli bättre på 

miljöområdet. Fortsätt driv 

frågan om Finansplats Stockholm, 

uppmanar Erik Penser Fondkommission. 

Gemensamt för de nya medlemmarna är att de är 

övertygade om att det är lättare att driva näringspolitiska 

frågor om man går samman i en organisation som Stockholms 

Handelskammare. 

Om Handelskammaren får allt fler medlemmar så är 

det tvärtom för Svenska kyrkan. Sedan stat och kyrka 

skildes åt har kurvan över medlemsantalen stadigt gått 

nedåt. 56 537 personer valde att gå ur Svenska kyrkan 

förra året och det är allt glesare i kyrkbänkarna. 

Lite desperat har man försökt att satsa på reklam i tunnelbanan 

och det finns idéer om att starta en kyrka i den 

virtuella världen Second Life. 

VI HAR TRÄFFAT prästen Maria Bergson Bjerle som bestämt 

sig för att gå en annan väg, nämligen att bearbeta 

näringslivet för att vinna själar. Hon erbjuder företagen 

samtalsgrupper, föredrag och kristerapi. Hon tar de sjunkande 

medlemssiffrorna som en utmaning och räds inte 

att ta på sig prästrocken och kliva in i styrelserummen. 

Bankerna och de stora företagen i City är målgruppen. 

Apropå nya kontakter så borde forskare och entreprenörer 

dejta mera. I alla fall om man lyssnar på Pär Hedberg, 

Stockholm Innovation & Growth, som i drygt fem år arbetat 

på att de båda ska mötas så att det blir affärer av. 

Stockholm har fått sitt nya storhotell, Clarion Hotel 

Sign, vid Norra Bantorget. Vi har träffat den stolte vd:n 

som bubblar av visioner. Han kommer med all säkerhet 

att gjuta liv i de gamla trista fackföreningskvarteren. 

MARIANNE ANDRÉE chefredaktör 

”Hon räds inte att 

ta på sig prästrocken 

och kliva in i styrelserummen” 


Tobias Ekman väntar med 

spänning på Stockholms stads 

utlovade upprustning av parken 

utanför fönstret. 40 miljoner 

kronor ska man satsa på träd 

och buskar. 

Jättehotellet som har givit 

Norra Bantorget nya utsikter 

Säg Norra Bantorget och de flesta stockholmare ryser. En trist och själlös plats som 

i stort sett bara förknippas med LO-borgen. Men nu väcks det slitna torget till liv. 

Hotelldirektören Tobias Ekman tror att torget kommer att leva upp dygnet runt. 

▲ 

Härom dagen invigdes Stockholms 

största hotell, Clarion Hotel Sign, och guldkrogen 

Aquavit, filial till den i New York. 

Snart anläggs en ny blomstrande park på 

själva torget och med tiden kommer hela 

området kring Norra Bantorget att få en ansiktslyftning. 

Och Tobias Ekman, han älskar den här 

platsen. Han är vd för det nya hotellet, vars 

silhuett har förändrat hela området. 

– Tack vare hotellet kommer Norra Bantorget 

nu att leva upp dygnet runt, tror den 

entusiastiske hotelldirektören. 


På bottenplanet har Aquavit öppnat sin 

första restaurang utanför USA. Bakom menyn 

står stjärnkocken Marcus Samuelsson. 

Krogen kommer säkert att locka både turister 

och stockholmare. 

I takvåningen har Selma Lagerlöf Spa i 

Sunne öppnat en filial med en året runt-uppvärmd 

utomhuspool med storslagen utsikt 

mot Kungsholmens skyline och Stockholms 

stadshus. 

Målarfärgen hade knappt hunnit torka när 

Tobias Ekman visade oss runt. Hotellet, ritat 

av Gert Wingårdh, är elva våningar högt. 

Fasaden mot torget är av glas och baksidan 

mot järnvägen av svart granit. Tobias Ekman 

har redan hunnit vara vd för hotellet i 

ett och ett halvt år innan det stod klart. 

– Det är pirrigt, men jag är inte nervös, 

säger han. Hittills har allt fungerat och vi 

hade redan innan vi öppnade bokningar för 

2008 för runt 140 miljoner kronor, varav 62 

miljoner är undertecknat och klart. Det är 

flera internationella konferenser och här har 

vi kunnat konkurrera med städer som till exempel 

Marrakech och Aten. 

– Det här är exportintäkter som aldrig


Ett lyft för Stockholm? Arkitekten 

Gert Wingårdh har definitivt givit Norra 

Bantorget en helt ny framtoning. 

hade kommit till Stockholm utan oss, säger 

han stolt. 

För 2008 bedömer han att omsättningen 

kommer att hamna på 230 miljoner kronor. 

Rummen har en skandinavisk inredning, 

med ljusa färger och strama linjer. Varje våningsplan 

är inrett med möbler från någon 

av de nordiska designikonerna som Arne Jacobsen, 

Alvar Aalto och Bruno Mathsson. I 

varje rum finns det minst en fåtölj av någon 

känd formgivare. Tanken är tidlöshet, hotellet 

ska inte bli omodernt än på många år. 

Men tidlösheten kostar, möbelnotan har gått 

på 100 miljoner kronor. 

Vad är det som skiljer det här hotellet 

från andra i Stockholm? 

– Det är kombinationen 1 116 sängplatser 

och 700 platser i största konferenslokalen 

som är unik för oss. Kombinationen konferens 

och storhotell finns ingen annanstans i 

Stockholm, förklarar han. 

– Många tror att vi får de stora intäkterna 

från turisterna, men det är bara en liten del 

av verksamheten. Affärsresenärer och konferenser 

står för huvuddelen av vår verksamhet. 

Hotellet har 

köpt designmöbler 

för 

100 miljoner 

kronor. 

Poolen på 

taket för 

tanken till 

New York. 

Tobias Ekman 

har rekryterat 

sin personal enligttv-programmet 

Idol. 

Affärsresenärer i all ära, men vad tillför 

hotellet den enskilde stockholmaren? 

– De två kända varumärkena Aquavit Grill 

& Raw Bar och Selma Cityspa, som nu 

kommit till stan och som vi äger och driver. 

– På söndagarna är det låg beläggning och 

vi kommer att göra något extra för stockholmarna 

då, med bra priser och lyxiga erbjudanden. 

Ert sätt att rekrytera folk à la tv-programmet 

Idol har fått en del uppmärksamhet. 

– Ja, det var så kul. Vi satte igång en talangjakt. 

Vi tittade efter energi, entusiasm, 

FLER NYA HOTELL PÅ 

GÅNG I STOCKHOLM 

● I Stockholm finns i dag 

120 hotell och 14 000 rum. 

Inom fem år kommer det 

att finnas 2 000-3 000 nya 

hotellrum, en ökning med 

20 procent. Här är ett 

axplock av de nya hotell 

som planeras: 

Saltsjöqvarn vid Danvikens 

kaj, 250 rum. 

Park Inn Stockholm 

Waterfront, gamla Posten 

Klara, 418 rum. 

Hotel J Nacka Strand, 

tillbyggnad, 100 rum. 

Långa raden på Skeppsholmen, 

90 rum. 

Nya Hotell Lydmar, 

Blasieholmen, 60 rum. 

Hotell Stureplan, 108 rum. 

First Hotell Amaranten, 

Kungsholmen, tillbyggnad, 

40 rum. 

kroppsspråk och ansiktsuttryck, säger Tobias 

Ekman och fortsätter: 

– När vi hade läst över 600 cv:n insåg vi 

att det här går inte, man kan inte läsa sig till 

hur folk är. Vi måste träffa dem i stället. Vi 

bokade upp oss på Norra Latin och kallade 

in de sökande under två dagar som en första 

gallring. Var och en fick ta med sig sitt cv 

och hade två minuter på sig att agera inför 

våra jurygrupper. 

– Det är ju så, säger Tobias Ekman, att en 

incheckning på ett hotell tar ju inte heller 

mer än två minuter. Men det är viktiga två 

minuter för det är då gästen får det första, 

viktiga intrycket av hotellet. 

– Kopplingen till Idol-tävlingen är faktiskt 

inte helt fel. Jag ser de allmänna utrymmena 

i hotellet som en scen. Jag menar att 

så fort de 160 anställda är därute så är de 

”on stage”. Bakom kulisserna får de gärna 

tugga tuggummi men går man ut på scenen 

och levererar så måste det vara bra – gästerna 

betalar ju faktiskt för att bo här. 

Tobias Ekman har gjort en exceptionell 

karriär. Efter några år utomlands började han 

som receptionist på Grand Hôtel och är nu 

vid 36 års ålder vd för Stockholms största hotell. 

Nu väntar han ivrigt på Stockholms stads 

storstilade planer att investera 40 miljoner 

kronor i träd och grönska på det gamla slitna 

torget. För han planerar att marknadsföra 

några av rummen med parkutsikt. 

Tobias Ekman talar gärna om begreppet 

”avslappnad elegans”. Han menar att personalen 

och gästerna ska mötas på ett trevligt 

sätt. Ingen gäst ska känna sig obekväm, ingen 

ska känna sig för ung eller för gammal. 

MARIANNE ANDRÉE 


Johan Treschow, analytiker på Handelskammaren: 

” Risk för sjösjuka när 

hela det ekonomiska 

havet stormar” 

Sverige står nu och svajar i den tilltagande internationella 

finansiella oron. Inte minst vårt stora USA-beroende och en 

tilltagande inhemsk inflation oroar. Frågan är också om den 

svenska regeringen vågar stå fast vid sin tillväxtpolitik när 

stormmolnen hopar sig vid horisonten. 

▲ 

Hela det ekonomiska havet stormar. 

Världens börser, inte minst den svenska, har 

inlett det nya året med stor osäkerhet. Står vi 

inför en djup lågkonjunktur eller ser vi bara 

tillfälliga reaktioner på att en lång tids högkonjunktur 

nu inleder en mer sansad mjuklandning? 

Sveriges ekonomi är liten och öppen, 

vilket innebär att vår utveckling är 

starkt präglad av vad som sker i vår omvärld, 

en omvärld som just nu är i gungning. 

Bland flertalet orosmoln är det bolånekrisen 

i USA som utmärker sig mest. Den har 

visat sig djupare och mer utdragen än någon 

kunnat ana och med stor sannolikhet kommer 

dess konsekvenser att få stark inverkan 

på hela globala ekonomin under 2008. 

2007 VAR ETT ÅR som huvudsakligen präglades 

av stark tillväxt i den svenska ekonomin. 

Svenska företag stärktes i stort sett 

inom samtliga områden. Omsättning, inhemsk 

försäljning och investeringar ökade 

tydligt. 

Nyanställningar tog äntligen fart, särskilt i 

tjänstesektorn, efter några år av god tillväxt 

utan att nya jobb skapades. Politiska reformer 

kan ha varit bidragande till denna utveckling, 

men en del av förklaringen kan 

också vara att nya jobb generellt uppstår i 

ett mognare skede av en högkonjunktur. Vid 

stor ökning av nyanställningar har dock ock- 


så bristen på rätt eller kompetent arbetskraft 

tilltagit. Särskilt inom byggindustrin, databranschen 

och tjänstesektorn har bristen vid 

olika perioder tydligt varit en tillväxthämmande 

faktor. 

Även exporten utvecklades väl, vilket berodde 

på dels den starka globala marknadstillväxten, 

dels en lyckosam sammansättning 

av innehållet i den svenska varuexporten. 

Övriga världen har också njutit av flera 

års högkonjunktur. Den globala ekonomin 

”Bland flertalet orosmoln är det 

bolånekrisen i USA som utmärker 

sig mest. Den har visat 

sig djupare och mer utdragen 

än någon kunnat ana” 

har blomstrat, inte minst med hjälp av explosiv 

tillväxt i utvecklingsländerna. Det 

var först under andra hälften av 2007 som 

omvärlden blev upplyst om problemen med 

subprimelån i USA. 

Bolåneinstituten hade tagit alltför stora 

risker vid utlåning och USA stod inför en 

möjlig bolånekris. Fler och fler banker visade 

sig ha ekonomiska kopplingar till subprime 

och det tog inte lång tid förrän konsekvenserna 

även drabbade många banker i 

övriga världsdelar. 

Europa, dit 75 procent av den svenska 

exporten går, står just nu och trevar med 

stark euro, stigande inflation och fortsatt god 

ekonomi. Europeiska centralbanken fokuserar 

på att främsta riskerna mot tillväxt är 

kreditoron, höga oljepriser, protektionistiska 

tendenser samt globala obalanser. Å ena 

sidan kommer den starka euron förmodligen 

att minska exporten, å andra sidan dämpas 

skadorna av det dyra oljepriset och en svag 

dollar. Vidare börjar bolånekrisens konsekvenser 

göra sig än mer påmin- 

da. För Storbritannien inleds troligen 

en period av betydligt lägre 

tillväxt som följd av svag valuta, 

uppblåsta bostadsvärden samt 

hög exponering mot den globala 

finansiella oron. Prisnedgångar 

på bostadsmarknaden förväntas 

fortsätta i flertalet länder under 2008, särskilt 

i Storbritannien och Spanien. 

EN VISS AVMATTNING kommer alltså förmodligen 

att ske över hela Europa även om 

Tyskland, med Europas största ekonomi, 

kanske kan överraska positivt. Tyskland har 

de senaste åren minskat handeln med USA 

och ökat handeln med tillväxtländerna. 

Ljusare ser det också ut för Ryssland som 

kommer att gynnas av högre priser på olja 

och gas, samtidigt som det växer en

etydande medelklass som är beredd på 

att konsumera. Enligt årets upplaga av 

Eurochambres Economic Survey, Europas 

största ekonomiska undersökning, finns 

faktiskt förväntan om att 2008 kommer att 

fortsätta utvecklas i samma positiva anda 

”Under förra året noterade en 

fascinerad omvärld att den 

amerikanska börsen kunde 

falla samtidigt som de 

asiatiska börserna steg” 

som under 2007. Optimister menar att den 

inhemska efterfrågan tillsammans med 

tillväxtländernas efterfrågan ska väga upp 

mot övriga problem i den globala ekonomin. 

UNDER 2008 FÖRVÄNTAS tillväxten öka i 

betydligt lägre takt i USA, vissa bedömer 

till och med att det är stor risk för recession. 

Förhoppningarna ligger då på att utvecklingsländernas 

framgångar ska väga upp 

USA:s motgångar. Under förra året noterade 

dessutom en fascinerad omvärld att den 

amerikanska börsen kunde falla samtidigt 

som de asiatiska börserna steg, vilket bekräftade 

framför allt Kinas viktiga roll i den 

globala ekonomin. 

Det troliga är ändå att om den amerikanska 

nedgången är tillräckligt allvarlig så 

kommer hela den globala ekonomin att 

påverkas i samma riktning. Något som 

nämligen ofta utelämnas i diskussionerna 

är att Kina har en avsevärd export 

till USA och kommer därför att 

drabbas direkt av att USA minskar sina 

internationella aktiviteter. Dessutom 

bedöms Kina kämpa med tilltagande 

risker om en egen finansiell bubbla. 

Den globala marknaden står inför ytterligare 

några hot, jämte bolånekrisen, som konkret 

kan äventyra stabiliteten. Det framgår 

tydligt att det är svårt att återskapa förtroendet 

för finansmarknaderna. Världens börser, 

en amerikansk nedgång? Det är ett 

scenario som det spekuleras om. 

inte minst den svenska, har haft en oerhört 

disharmonisk inledning på det här året. 

Vidare blir centralbankernas hantering av 

räntorna en stor utmaning när inflationen 

stiger med prishöjningar på olja, livsmedel, 

energi och andra råvaror. I värsta fall uppstår 

stagflation med stigande inflation samtidigt 

som tillväxten avtar. 

Dessutom kan en terroristaktion (till exempel 

ett nytt 9/11) eller start av större krig 

(till exempel USA-Iran) få oanade konsekvenser 

för världsekonomin på en redan 

nervös och ryckig marknad. 

VAD HÄNDER DÅ MED SVERIGE? Amerikanska 

subprimelån utgör, till skillnad från till 

exempel situationen i Danmark, en väldigt 

liten del av svensk BNP och kommer därför 

inte att vålla direkta problem. Men eftersom 

Sverige är det land i Europa som har relativt 

störst andel export till USA, påverkas vi 

redan indirekt av subprimelånens effekter 

när USA minskar sina internationella 

aktiviteter. 

Riksbanken kommer att få svårt att sänka 

räntan i samma omfattning som för några 

år sedan eftersom kostnadstrycket har 

blivit så mycket hårdare. Priser steg 3,5 

procent i Sverige under 2007, vilket ska 

jämföras med inflationsmålet på 2 procent. 

Sysselsättningen kan riskera att bryta den 

positiva tillväxten med anledning av de 

höga löneavtal som ingicks. Att produktiviteten 

dessutom sjönk drastiskt under förra 

året talar i stället mer för att Riksbanken 

måste höja räntan. 

Utifrån denna utgångspunkt blir det under 

2008 särskilt intressant att följa hur och om 

regeringen vågar stå fast vid en tillväxtvänlig 

politik som kan möjliggöra 

en mjuklandning 

av konjunkturen. 

Sverige kommer dock 

i stort givetvis att följa 

den globala utvecklingen. 

Tilltar stormen på det 

ekonomiska havet, får vi räkna med att vi 

också blir sjösjuka. 

BILD: GETTY IMAGES Kan de asiatiska börserna väga upp 

JOHAN TRESCHOW 

Ansvarig för ekonomisk analys 

Stockholms Handelskammare 

ORDET SUBPRIME utsågs till ”årets ord” i USA. Bakom utmärkelsen står American Dialect 

Society, som i över 100 år har studerat hur det engelska språket används och utvecklas i 

USA. Samfundet kom fram till att subprime är det ord som allra bäst speglar året 2007.” 

Subprime är ett slags bolåneinstitut som riktar sig till personer som vanligen hade nekats 

lån. Den högre risken som följer av att säkerhet inte krävs kompenseras med högre ränta. 

Syftet är att ge folk möjlighet att äga sitt boende. 


”Handelskammaren 

ska agera påtryckare” 

Senast 2010 ska Stockholm vara 

norra Europas finanscentrum. 

Alla företag ska bli bättre på miljöområdet. 

En enda stor hamn för 

containerimporten ska anläggas. 

Det är några av de viktiga önskemål 

som Handelskammarens nya 

medlemmar har och som man vill 

att organisationen ska driva. 


”Vi är nya och vill få del av 

andras erfarenheter, därför 

har vi gått med”, säger 

Conny Holm i Örsundsbro. 

Och det är just som påtryckare 

man vill att Handelskammaren ska 

agera. Det visar våra intervjuer 

med tio av de 100 nya medlemsföretagen. 

Man hoppas med det nya 

medlemskapet också få intressanta 

kontakter med andra företag och 

branscher. 

AV MÅNS WIDMAN FOTO BJÖRN LEIJON 

CONNY HOLM, XRF ANALYTICAL: 

” FÖRENKLA REGLERNA 

FÖR OSS FÖRETAGARE” 

● XRF Analytical har utvecklat en ny metod för att analysera 

och tolka röntgeninformation. Metoden ligger till grund för den 

analysprogramvara som företaget producerar och säljer. 

Kunderna finns inom järn- och metallsektorn, prospektering, 

gruvindustri och cementindustri. Man drog igång försäljningen 

i september förra året och har hittills fem system installerade 

på LKAB. 

För att bestämma vilka grundämnen som ingår i ett 

metall- eller mineralprov och hur stor deras koncentration är 

använder exempelvis stålverk och gruvföretag avancerade 

röntgenspektrometrar. För att kunna använda en sådan måste 

den först kalibreras med prover som har kända halter. Processen 

är oerhört komplicerad och kan med traditionella metoder 

ta månader, och är därför också mycket kostsam. 

– Men vi har en metod som reducerar proceduren till ett par 

dagar. Samtidigt får analysen en högre noggrannhet, säger 

Conny Holm, marknadschef på XRF Analytical i Örsundsbro 

utanför Enköping. 

– Vi räknar med att 2008 ska bli ett genombrottsår för vår 

teknik. 

Varför vill ditt företag bli medlem i Handelskammaren? 

– Som nystartat företag känns det angeläget för oss att få 

ta del av andras erfarenheter, i synnerhet inom internationell 

marknadsföring. Vi uppskattar också utbudet av seminarier 

och kurser samt informationen som vi får genom Handelskammarens 

nyhetsbrev. 

Vilken näringspolitisk fråga tycker du att Handelskammaren 

ska prioritera? 

– Påverka de politiska partierna att förenkla det regelverk 

som i dag begränsar företagens utvecklingsmöjligheter.

ENRICO SPINELLI, SPINELLI SCALA FILM: 

” FÖR HÖGA SKATTER 

INNEBÄR LÅG LÖN” 

● – Humorn löper som en röd tråd 

genom våra produktioner vilket engagerar 

tittarna och gör att budskapet 

lättare når fram, säger Enrico Spinelli 

på Spinelli Scala Film i Täby. 

Konceptet har fungerat, vilket de 46 

internationella filmpriserna vittnar om. 

Större företag har länge använt 

film och video för att informera om 

sin verksamhet. Men i dag är bredbandsanslutningen 

så utbredd att de 

flesta har tillgång till bra videokvalitet. 

Därför har det blivit allt vanligare att 

många olika typer av företag låter 

producera filmer som visas på nätet. 

– Nu vill de stora företagen ha 

filmer för mobiltelefoner, säger Enrico 

Spinelli. Jag har redan producerat 

flera sådana. Det är tacksamt för medarbetarna 

att kunna plocka fram sin 

mobil och visa en 30-sekundare när 

de stöter ihop med en potentiell kund. 

Filmerna görs såväl i format för bio 

och tv som i små specialanpassade 

format för webben och mobiltelefoner. 

Den stora trenden i branschen är att 

enskilda filmproduktioner görs i flera 

olika versioner för varierande visningssätt. 

Varför vill ditt företag vara medlem 

i Handelskammaren? 

– Till stor del för att få goda råd. Hur 

gör vi exempelvis med momsen när 

uppdragsgivaren är norsk? 

Vilken näringspolitisk fråga tycker 

du att Handelskammaren ska prioritera? 

– Skatten är för hög. Därför har 

alltför få småföretagare råd att ta ut 

marknadsmässiga löner. 

”Jag vill ha hjälp med att förstå 

den ologiska arbetsgivaravgiften”, 

säger Irén Johansson. Skatteverket 

hänvisar bara vidare. 

IRÉN JOHANSSON, PALLKOMPANIET: 

” TA BORT ALLT KRÅNGEL 

MED AVGIFT FÖR UNGA” 

● Pallkompaniet säljer nya 

och begagnade lastpallar och 

träemballage till industri- och 

handelsföretag, av vilka de 

flesta är exportföretag. 

Alla svenska företag som producerar 

och säljer träemballage 

som ska gå på export måste 

vara godkända av Jordbruksverkets 

växtinspektion för att få 

märka sina produkter. Pallkompaniet 

blev tidigt certifierat av 

Växtinspektionen. 

Bakgrunden är att det 2005 

infördes nya EU-regler för import 

av träemballage som innebär en 

särskild märkning som visar att 

det är behandlat mot skadedjur. 

– Det här är ett mycket viktigt 

område för exportföretag. Om 

de inte använder godkända träemballage 

finns det risk för att 

deras varor stoppas i tullen. Vi 

får ofta kontakt med exportföretag 

som inte har hört talas om 

de nya reglerna. Därför känner 

”Kan någon förklara för mig 

hur vi gör med momsen när 

uppdragsgivaren är norsk”, 

frågar Enrico Spinelli som 

jobbar med film. 

vi oss ibland som en förlängd 

arm till Växtinspektionen, säger 

Irén Johansson som leder 

företaget. 

Varför vill ditt företag vara 

medlem i Handelskammaren? 

– Där kan vi, som är ett litet 

företag, få kontakter med större 

företag. Medlemskapet borgar 

också för att vårt företags verksamhet 

är seriös. 

Vilken näringspolitisk fråga 

tycker du att Handelskammaren 


– Ta bort krånglet med arbetsgivaravgiften 

för ungdomar. 

Om de är födda 1983–1989 är 

avgiften nedsatt, men om de 

är födda från 1990 och framåt 

blir det full avgift. Det är inte 

logiskt. 

– När vi kontaktade Skatteverket 

för att få en förklaring blev vi 

rekommenderade att kontakta 

Regeringskansliet. Men det har 

vi inte haft tid att göra. 


PETER MELBI, 

ERIK PENSER FONDKOMMISSION: 

” STOCKHOLM SKA BLI 

ETT FINANSCENTRUM” 

● Under de senaste tio–femton 

åren har det uppstått en 

mängd nya fristående förvaltare, 

vilkas andel av det traditionella 

banksystemets kaka 

blivit allt större. Mycket tyder 

på att de stora bankanknutna 

fonderna kommer att fortsätta 

tappa marknadsandelar. 

– Den här utvecklingen 

hänger samman med att 

privatkunderna har blivit mer 

pålästa. De är beredda att 

betala för tjänster, men vill 

också ha hög kvalitet, säger 

Peter Melbi, vd för Erik Penser 

Fondkommission. Företaget 

har varit en oberoende aktör 

på marknaden sedan 1994. 

Kunderna utgörs av både 

privata och institutionella 

investerare. 

– Vi hjälper våra privatkunder 

med skatterådgivning och 

placeringar. Vi placerar i aktier, 

fonder och strukturerade 

produkter, en marknadsnisch 

som har vuxit explosionsartat. 

– Vi skräddarsyr våra produkter 

efter de förutsättningar 

som råder på marknaden vid 


varje givet tillfälle. Det innebär 

att ingen produkt är den andra 

exakt lik. 

Nu har Erik Penser Fondkommission 

lämnat in en ansökan 

till Finansinspektionen 

om att få bedriva bankverksamhet. 

Företaget planerar en 

börsnotering under 2009. 

– Vi är inne i en expansionsfas, 

och en börsnotering ger 

oss ytterligare kraft att fortsätta 

växa. Våra medarbetare 

har redan nu fått köpa aktier 

för att ta del av värdeutvecklingen. 



– Det är viktigt att någon 

driver näringslivets frågor i 

Stockholm. 




– Samarbetsprojektet 

Finansplats Stockholm, 

som Handelskammaren är 

involverad i, vars mål är att 

Stockholm år 2010 ska vara 

norra Europas finansiella 

centrum. 

RICHARD HELGESSON, MSC: 

”HÄR BEHÖVS DET EN 

CONTAINERTERMINAL” 

”Stockholm behöver bara 

en enda hamn men den 

ska vara stor”, säger 

Richard Helgesson som 

arbetar på ett av världens 

största containerrederier. 

● Mediterranean Shipping 

Company, MCS är världens 

näst största containerrederi 

med en flotta på 380 fartyg. 

Det är privatägt, grundades 

1970 och är registrerat 

i Genève i Schweiz. 

MSC har snabbt blivit ett 

av de ledande rederierna i 

världen. 

Expansionen har inte 

skett genom uppköp eller 

fusioner, utan med organisk 

tillväxt. 

– Vi har expanderat 

kraftigt genom att ta 

marknadsandelar från våra 

konkurrenter. Det gäller 

även i Sverige där vi i dag 

är nummer två. Sverige har 

länge varit ett land med en 

större export än import. 

Men inom containertrafiken 

balanserar det nu på grund 

av importen från Kina, säger 

Richard Helgesson på MSC 

Sweden i Nacka Strand. 

MSC är det enda 

containerrederiet som har 

reguljär trafik på tre hamnar 

i Sverige: Göteborg, Helsingborg 

och Gävle. Avdelningskontoret 

i Nacka Strand 

”Målet är att Stockholm ska vara 

norra Europas finansiella centrum om 

två år”, säger Peter Melbi som 

hoppas på en börsnotering nästa år. 

ansvarar för verksamheten i 

Stockholm, Mälardalen och 

norra Sverige. 

Varför vill ditt företag 

vara medlem i Handelskammaren? 

– Vi vill vara lokala där vi 

finns. Handelskammaren 

arbetar för ett bättre företagsklimat. 

Medlemskapet 

hjälper oss att hänga med 

i vad som händer inom det 

lokala näringslivet. 

Vilken näringspolitisk 

fråga tycker du att Handelskammaren 


– I dag finns det många 

hamnar och containerterminaler 

runt Stockholm. 

Från dessa ska mycket 

gods distribueras vidare i 

Stockholmsområdet och 

Mälardalen. Många småkommuner 

konkurrerar med 

varandra, men det är inte 

bra för regionen på lång sikt. 

I stället borde det finnas 

en stor hamn eller terminal 

för containerimporten. Det 

skulle ge stordriftsfördelar. 

Här tycker vi att Handelskammaren 

kan göra en viktig 

insats.

”Intresset för vår verksamhet 

bara ökar. Men vi är rädda 

för osund konkurrens”, säger 

Josefine Sjöcrona. 

JOSEFINE SJÖCRONA, GENLINE: 

” STOPPA OFFENTLIG 

OSUND KONKURRENS” 

● Förr när man skulle släktforska 

var man tvungen att beställa 

mikrofichekort på ett bibliotek 

eller besöka ett landsarkiv, 

vilket kunde ta veckor. Nu finns 

de historiska kyrkböckerna på 

internet. 

– Intresset för släktforskning 

bara ökar. Drygt två miljoner 

människor i Sverige är intresserade 

av släkt- och hembygdsforskning, 

säger Josefine 

Sjöcrona, vd för Genline med 

kontor vid Globen. 

Företaget har lagt ut födelse-, 

död- och husförhörsböckerna 

från kyrkbokföringens start 

på 1600-talet till slutet av 

1800-talet på nätet. Arkivet 

innehåller mer än 32 miljoner 

sidor. Kunderna kan följa 

släktens viktigaste händelser 

i originalkällorna: födelsen, 

konfirmationen, giftermålet och 

dagen för deras död. 

Genline har också inlett 

ett samarbete med Sveriges 

Hembygdsförbund vars medlemsföreningar 

får tillgång till 

en databas där de kan lägga in 

digitaliserat material knutet till 

platsen. 

– Det i sin tur breddar basen 

för Genline som blir en skattkista 

för alla som har intresse 

för sina rötter. 



– Det är viktigt att Handelskammaren 

värnar om oss små 

och medelstora företag. Varje 

nytt företag som ansluter sig 

ger större tyngd åt det arbetet. 




– Att inte statliga företag och 

den offentliga sektorn går in på 

marknader med osund konkurrens. 

Sådant drabbas vi av från 

Riksarkivet, som inte behöver 

betala moms och bedriver 

verksamheten med stöd av 

skattepengar. 


”Vi är helt beroende av 

bra kommunikationer”, 

säger Christina Nilsson 

i Grisslehamn. 

CHRISTINA NILSSON, HOTELL 

HAVSBADEN I GRISSLEHAMN: 

” GLÖM INTE DE 

SMÅ ORTERNA!” 

● Hotell Havsbaden i Grisslehamn är ett 

skärgårdshotell för weekend-, konferens- och 

spa-gäster beläget på en klippa i Ålands hav. 

Christina Nilsson driver hotellet tillsammans 

med maken Peter Nilsson och man har 25 

anställda. 

Det grundades 1903 av Herta Kitzing som 

insåg att det kunde vara lönsamt att locka ut 

stockholmare i skärgården. 

– Hon hade spa-verksamhet långt innan 

begreppet ens existerade, berättar Christina 

Nilsson. 

Här finns pooler, bastur, gym och behandlingsrum. 

Utanför anläggningen finns även 

strandbad. 

I USA har den hittills expansiva spa-marknaden 

nu börjat stagnera. Men i Sverige kommer 

det att ta minst sex år till innan efterfrågan 

planar ut, spår Christina Nilsson. 

– Människor kommer att behöva ta hand om 

sig själva för att må bra även i framtiden, säger 

hon. 

Varför vill ditt företag vara medlem i Handelskammaren? 

– För att få tillgång till Handelskammarens 

nätverk. Vi vill ha möjlighet att utbyta erfarenheter 

med företagare från andra branscher. 

Vilken näringspolitisk fråga tycker du att 

Handelskammaren ska prioritera? 

– Arbetsgivaravgifterna bör sänkas. Vi tycker 

också att infrastrukturen i Stockholm måste 

förbättras. Det är en stor region som består av 

en mängd mindre orter som är beroende av bra 

kommunikationer. 


ANN-CHRISTIN EDLING-JÖNSSON, POLARN O. PYRET: 

” ALLA BÖR GÖRA SITT YTTERSTA 

NÄR DET GÄLLER VÅR MILJÖ” 

● Polarn O. Pyret är ett ledande varumärke 

och butikskoncept för barnkläder. Företaget 

tillverkar självt sina produkter och distribuerar 

dem via egna butiker och franchisebutiker. 

– Vår verksamhet bygger på en permanent 

satsning på kvalitet, säger vd Ann-Christin 

Edling-Jönsson. 

Grunden lades 1909 då Nils Adamsson 

startade sin första butik för att sälja sjukvårdsartiklar, 

preventivmedel och barnkläder. 

● Varje dag reser fler än 700 000 personer 

med Storstockholms Lokaltrafik. SL har det 

övergripande ansvaret för att medborgarna i 

Stockholms län har tillgång till en väl fungerande 

kollektivtrafik. 

– SL-trafiken är blodomloppet i Stockholms 

län. Det är den som gör det möjligt för en stor 

del av invånarna att komma till och från sina 

arbeten, och att kunder kan komma till butiker 

och andra företag, säger SL:s stabschef Björn 

Holmberg. 


– SL-trafiken betyder oerhört mycket för hela 

regionens utveckling. Vi har redan en bra dialog 

med kommunerna. Men vi vill också ha nära 

kontakt med näringslivet och Handelskammaren 

är en bra plats att möta näringslivet på. 

Sedan 1976 har företagets verksamhet varit 

helt inriktad på barnkläder. I dag har man 

drygt 50 butiker i Sverige. Andelen av marknaden 

är drygt fem procent. Konkurrensen kommer 

främst från de tre konfektionsdrakarna 

H&M, Lindex och Kappahl. 

– Det föds ungefär samma antal barn varje 

år så marknaden för barnkläder är i princip 

konstant. Men det går att ta marknadsandelar, 

säger Ann-Christin Edling-Jönsson. 

BJÖRN HOLMBERG, SL: 

” SAMMA TAXA I HELA MÄLARDALEN” 

– Vi vill utvidga vårt samarbete med näringsidkare. 

En idé är att företag kan låta sina 

anställda få möjlighet att byta sina fria parkeringsplatser 

mot fria kollektivresor. Vi hoppas att 

Handelskammaren kommer att stödja oss i vårt 

arbete med att ta fram sådana här lösningar. 



– En utvecklad och fungerande infrastruktur i 

Stockholmsregionen är en förutsättning för att 

samhället ska fungera smidigt. 

– Vi är intresserade av en gemensam länsöverskridande 

trafiklösning för Mälardalen. Det 

borde Handelskammaren också vilja vara med 

att jobba för. Nu är det olika taxor och regelverk, 

vilket uppfattas som mycket otidsenligt. Vi vill 

hitta en lösning som ökar, helst fördubblar, kollektivresandet.

Ett annat sätt att öka försäljningen är genom 

expansion utomlands. Polarn O. Pyrets 

utlandssatsning började i Norge. Nu har företaget 

etablerat sig i de övriga nordiska och 

baltiska länderna, Ryssland samt Storbritannien 

och Irland. 


– Det beror på vår utlandsexpansion. Handelskammaren 

kan hjälpa oss med frågor när 

det gäller export, import, tull och logistik. 



– Handelskammaren bör arbeta för att alla 

företag ska bli bättre på miljöområdet. Det 

finns hur mycket som helst att göra på den 

fronten. 

”Marknaden för barnkläder 

är konstant i Sverige, 

nu expanderar vi ytterligare 

utomlands och Handelskammaren 

kan hjälpa oss”, 

säger Ann-Christin 

Edling-Jönsson. 

”Det är otidsenligt 

med olika taxor i olika 

delar av regionen”, säger 

Björn Holmberg som vill 

ha en trafiklösning för 

hela Mälardalen. 

”Vi ska bli störst i 

världen på biogas”, 

säger Per Ewers i 

Uppsala. 

PER EWERS, SCANDINAVIAN BIOGAS FUELS: 

” HANDELSKAMMAREN 

NATURLIG MÖTESPLATS” 

● Det blir allt vanligare att 

använda miljövänlig biogas som 

energikälla. Den skapas genom 

att organiskt material, exempelvis 

slam från avloppsvatten, bryts 

ned av bakterier. Gasen renas 

från en stor del av koldioxiden 

för att dess metanandel ska öka, 

eftersom det är metan som ger 

energi vid förbränning. 

– Vår vision är att bli världens 

ledande producent av biogas, 

säger Per Ewers, vd för Scandinavian 

Biogas Fuels AB i Uppsala. 

Företaget, som grundades år 

2004, har utvecklat metoder för 

att producera biogas från nästan 

vilket organiskt material som 

helst, och mer kostnadseffektivt 

än vad som tidigare har varit möjligt. 

Företagets koncept har rönt 

stort internationellt intresse. 

– Vårt uppdrag är att minska den 

skadliga miljömässiga påverkan 

från fossila bränslen. Biogas har 

potential att ersätta alla fossila 

bränslen för fordon, säger han. 

– Den energi som vi producerar 

kan användas på samma sätt 

som vanlig naturgas och inom EU 

kommer 25 procent av energiförsörjningen 

från naturgas. Sådan 

kan i princip ersättas av biogas. 



– Det är en naturlig mötesplats 

för företagare som vill göra affärer. 

Jag är en varm anhängare av 

Handelskammaren där jag har 

varit aktiv i många år. 




– Energipolitiska och infrastrukturella 

frågor som stöder användningen 

av miljövänlig biogas. 


MÖTE MED PÄR HEDBERG 

En tillväxtens 

trädgårdsmästare 

En världsunik supportorganisation för innovativa tillväxtföretag. 

Så beskrivs Sting, Stockholm Innovation & Growth. 

Vd för verksamheten är Pär Hedberg, en tävlingsmänniska 

som stortrivs i rollen som affärscoach. 

▲ 

På sex år har Sting blivit en av Europas 

ledande inkubatorer för teknikföretag. Om 

några veckor utökas organisationen ytterligare 

– den 12 mars invigs en ny enhet som 

startats på uppdrag av Karolinska institutet 

Innovations AB i Flemingsberg. 

– På KI är de duktiga på att bedöma bioteknik, 

det vill säga läkemedel. Vår styrka är 

däremot medicinsk teknik, alltså apparater 

och instrument inom vården. Där finns 

många likheter med it och telekom, säger 

Pär Hedberg. 

DET ÄR ONSDAG, klockan är strax efter 17 

och han har nyss klivit av ett tåg efter att ha 

besökt småföretagardagarna i Örebro. 

Han ger ett lågmält intryck, men bakom 

den korrekta fasaden finns en äventyrslysten 

själ som vurmar för bergsklättring, fallskärmshoppning 

och avancerad vintersport. 

I 20-årsåldern var han en av landets pionjärer 

inom freestyleskidåkning, en gren som 

han 1978 blev svensk mästare i. 

I år fyller Pär Hedberg 53 och leder den 

organisation som har fått rykte om sig att 

vara Sveriges bästa – och kanske mest kräsna 

– inkubator. Målet är att Sting varje år 

ska bidra till utvecklingen av tolv nya tillväxtbolag 

inom tekniksektorn. 

– Jag är stolt över att vi har lyckats bygga 

18 HANDELSKAMMARTIDNINGEN 1-2008 

ett så integrerat system. Möjligen finns det 

ett liknande i Israel, men annars är vi nog 

ensamma i världen om det här heltäckande 

konceptet, säger Pär Hedberg. 

STING ÄR ETT HELÄGT dotterföretag till Stiftelsen 

Electrum i Kista. Bakom stiftelsen står 

Stockholms stad, KTH, Ericsson, ABB och 

Kistas forskningsinstitut, företagsgrupp och 

fastighetsägare. 

– Vi har fantastiskt bra ägare. När vi startade 

var Carl Cederschiöld det drivande finansborgarrådet, 

men efter honom har både 

Annika Billström och Kristina Axén Olin 

varit med och stöttat oss. Det är viktigt – vi 

är beroende av politisk kontinuitet, påpekar 

Pär Hedberg. 

Det unika med Sting är bland annat den 

riskkapitalfond som i dag uppgår till cirka 

85 miljoner kronor. 70 procent av pengarna 

kommer från privata investerare och 30 procent 

från staten. Pengar från fonden kan 

komma nystartade bolag till del i ett ovanligt 

tidigt skede, redan innan det existerar 

några kunder eller andra investerare. 

– Att starta ett innovationsföretag är inte 

som att starta en butik. Produktutvecklingen 

tar tid, och oftast dröjer det flera år innan 

den första fakturan kan gå iväg, förklarar 

Pär Hedberg. 

Utöver riskkapitalfonden har Sting även 

tillgång till ett handplockat nätverk av affärsänglar. 

Just nu ingår 27 personer, alla 

med egen erfarenhet av att bygga upp företag. 

– En annan fördel med Sting är att vi har 

avtal med både KTH, KI och FOI, Totalförsvarets 

forskningsinstitut. Genom dem får vi 

vetskap om många bra forskningsprojekt 

som går att kommersialisera. 

I fjol uppmärksammades Stings arbete 

även internationellt. Under en årlig inkubatorskonferens 

i Spanien i december utsågs 

Sting till den främsta inkubatorn i kategorin 

”Good practices”. 

– Jättekul! säger Pär Hedberg. Ett av skälen 

till att Sting fungerar så bra är att vi är 

många som drar åt samma håll. Det är ungefär 

som i den gamla Ebba Grön-låten – alltså 

att staten och kapitalet sitter i samma 

båt... 

ETT AV MÅLEN med Sting är även att ”säkerställa 

Kista Science Citys position som 

dynamisk mötesplats för entreprenörer och 

innovation”. Det var nämligen i Kista som 

allt började år 2001. 

Tillsammans med en kollega drev Pär 

Hedberg affärsutvecklingsbolaget Next Strategies, 

etablerat mitt i Ericsson-land men 

▲

PÄR HEDBERG 

YRKE: Vd för Sting, Stockholm 

Innovation & Growth. 

ÅLDER: 53 år. 

FAMILJ: Gift med Marika Feinsilber, 

frilansande scenograf. Sönerna 

Samuel, 20, och Hugo, 15 år. 

BOR: I villa i Bromma. 

FRITIDSINTRESSEN: Går ofta på 

teater-, opera- och dansföreställningar. 

Gillar att laga mat och att 

resa med familjen, besökte nyligen 

Indien. Sportintresserad – har 

utövat allt från gymnastik till freestyleskidåkning. 

”Numera springer 

jag två, tre gånger i veckan.” 

”Ett av skälen till att Sting 

fungerar så bra är att vi är många 

som drar åt samma håll. Det är 

ungefär som i den gamla Ebba 

Grön-låten – alltså att staten och 

kapitalet sitter i samma båt...”, 

säger Pär Hedberg. 

5-2007 HANDELSKAMMARTIDNINGEN 19 

FOTO: BJÖRN LEIJON

▲ 

 

inriktat på små och medelstora teknikföretag. Av den 

dåvarande vd:n för Stiftelsen Electrum, Peter Holmstedt, 

fick Pär Hedberg ett utredningsuppdrag: Vilka åtgärder 

krävs för att skapa nya exportföretag som har 

Kista som bas? 

– Just då fanns det nästan bara stora bolag i Kista och 

ingen ”undervegetation”. Stockholms stad såg det här 

som ett problem och ville få fram en ny näringslivsstruktur. 

I JANUARI 2002 tillträdde Pär Hedberg jobbet som ensam 

affärscoach och vd för Kista Innovation & Growth, som 

senare bytte namn till Stockholm Innovation & Growth. 

I dag har Sting nio anställda, fortfarande med huvudkontor 

i Kista. Entusiastiskt berättar Pär Hedberg om 

den förvandling som området har genomgått de senaste 

åren. 

– Ett slitet industriområde har blivit en bubblande vetenskapsstad. 

Visste du att Kista är ett av världens fem 

största it-kluster? På en relativt liten yta finns det 600 

företag och 30 000 anställda. Och äter du lunch i gallerian 

i dag märker du snabbt att det inte bara är Ericssonfolk 

på plats, säger Pär Hedberg. 

Han tycker att det numera finns en större förståelse 

bland politiker i gemen för att Sverige behöver hitta nya 

exportframgångar vid sidan av dagens. 

– Tidigare har många politiker, särskilt borgerliga, 

tyckt att staten ska hålla sig borta från inkubatorsverksamhet 

och lämna sådant åt marknadskrafterna. Men 

vad många inte vet är att till och med USA, via stiftelser, 

satsar stora summor på statliga stöd till innovatörer. 

Samtidigt konstaterar han att Sverige behöver fler privata 

affärsänglar. 

– Ändrade skatteregler skulle göra det mindre riskfyllt 

och mer attraktivt att investera i bolag, även för 

privatpersoner. 

För företag knutna till Sting finns fyra stödprogram 

att välja bland. De kallas Startup, Business Lab, Busi- 

20 HANDELSKAMMARTIDNINGEN 1-2008 

” Ett slitet industriområde 

har blivit en bubblande 

vetenskapsstad. Kista är 

nu ett av världens fem 

största it-kluster” 

ness Accelerator och Go Global. Hittills har över 70 bolag 

genomgått Startup och drygt 50 har antagits till inkubatorsprogrammen. 

ETT AV DE BOLAG som har fått hjälp av Sting är Midsummer 

i Järfälla, som hittat ett sätt att producera solceller 

med hjälp av teknik från cd-maskiner. Resultat: en pro- 

 

 

 

www.srfkonsult.se 

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

dukt med låga tillverkningskostnader, och en verksamhet 

som så här långt sysselsätter närmare 20 personer. 

Ett annat av bolagen är ObsteCare, som utvecklat ett 

unikt system för övervakning av förlossningar. Systemet 

bygger på forskning från Kvinnokliniken på Södersjukhuset 

i Stockholm och har som mål att minska risker 

och smärta för både mödrar och barn. 

– Det här är ett par exempel på företag som har en tydlig 

internationell expansionspotential, säger Pär Hedberg. 

Efter många år i näringslivet kan han inte tänka sig 

något roligare än att stötta tillväxtbolag. Han har själv 

en bakgrund inom forskningens värld, som doktorand 

på UCLA i Los Angeles. 

– Men jag hoppade av efter två år och återvände till 

Sverige. 

PÄR HEDBERG FÖDDES I NORRKÖPING och växte upp i 

Linköping och Tranås. 1975 flyttade han till Stockholm 

för att gå på Handelshögskolan. Som yrkesverksam har 

han bland annat varit vd för en handfull teknikbolag, 

med mellan 50 och 300 anställda. Bäst trivs han dock i 

mindre organisationer. 

– Det är otroligt häftigt att få vara med och hjälpa nya 

entreprenörer. De som kommer till Sting är väldigt kvalificerade 

människor som ofta har doktorerat inom sina 

ämnen. 

Ett av de affärsmässiga råd som Pär Hedberg har att 

förmedla är att svenska företag måste bli bättre på försäljning. 

Han betonar också att det bör finnas med någon 

pilotkund i produktutvecklingen, så att det färdiga 

resultatet ligger nära marknadens behov. 

Dessutom har han ett förslag till svenska exportjättar 

som till exempel Ericsson och Electrolux: 

– Varför inte satsa på att bli fadder eller garant åt någon 

eller några av landets nya, hungriga innovatörer? 

Just nu finns det många spännande bolag som är på väg 

att ta steget ut i världen. 

LENA LIDBERG 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Barnskötare 

32% 

rabatt!* 

*Anställ en långtidsarbetslös 

så bjuder vi på 

arbetsgivaravgiften. 

Nu kan både offentliga och privata arbetsgivare få tag 

på kompetens till lägre kostnad. Anställ någon som 

varit utan jobb i mer än ett år, så slipper du arbetsgivaravgiften 

på f.n. 32,42 procent, eller 64,84 procent om 

personen varit sjukskriven längre än ett år. Du sparar 

pengar samtidigt som du gör en insats för att få fler i 

arbete. Det tjänar vi alla på. Vill du veta mer, gå in på 

www.nystartsjobb.se eller ring oss på tel 0771-416 416. 

1- 2008 HANDELSKAMMARTIDNINGEN 21 

T251233-AMS_105x295_Barnskotare_Foretagaren.indd 1 08-01-16 15.32.00

NYA NATIONALARENAN: 

Inte vilken liten 

bollplan som helst 

Den ser ut som en jättelik sparbössa, Sveriges nya nationalarena. Så heter 

den Swedbank Arena också, eftersom banken är sponsor. I sparbössan 

kommer det att stoppas in två miljarder innan den är klar. Men vad tycker 

de andra bankerna och vad innebär storararenan för näringslivet i Solna? 

▲ 

Färglösa industribyggnader, lagerloka- 

ler och bilverkstäder breder ut sig över det 

vidsträckta industriområdet. Läget i Stockholmsregionen 

är bra med fem kilometer 

till T-centralen. Ungefär en tredjedel av 

svenska folket finns på en och en halv timmes 

reseavstånd. Det här ger stora möjlig- 


heter att ge nytt liv åt Solnas trista bakgård 

när den nya arenan, som blir Nordens största, 

kommer att ersätta Råsunda som nationalarena. 

När den invigs år 2011/2012 

kommer Råsunda att rivas och ge plats åt 

nya bostäder. Arenan förväntas utveckla 

näringslivet i Stockholm genom nya arbets- 

tillfällen, nyetableringar och en ökad tillströmning 

av turister. 

SWEDBANK SPONSRAR arenan med 153 miljoner 

och får bland annat rätten att sätta sitt 

namn på den, något som hjälper finansieringen 

av byggandet med cirka åtta procent

SÅ FINANSIERAS ARENABYGGET 

Solna stad 220 miljoner 

Svenska Fotbollförbundet 200 miljoner 

Jernhusen, Fabege och Peab 250 miljoner 

Swedbank 153 miljoner 

Lån via Swedbank 1 miljard 

Totalkostnad 1,83 miljarder 

(Ingen av de inblandade vill uppge exakta siffror när 

det gäller fi nansieringen av arenan. Men vi har gjort en 

preliminär beräkning.) 

av den totala summan för projektet. Arenanamnet 

har mött viss kritik. En del av kritikerna 

anser att det är ett kortsiktigt val av 

namn och undrar vad som händer om Swedbank 

får för sig att byta namn igen. 

Den nya arenan blir vad som kallas en 

femte generationens arena. Det innebär att 

det i anknytning till arenan också byggs en 

helt ny stadsdel. Arenan, som blir hemmaplan 

för AIK och herrlandslaget i fotboll, 

blir en central punkt i en stadsdel där det 

kommer att fi nnas bostäder, kontor och affärscentra 

som ger liv åt området även evenemangsfria 

dagar. Målsättningen med arenan 

är att den ska vara modernast i Europa. 

Evenemangen på arenan kan pågå året runt, 

den är uppvärmd och har skjutbart tak. Arenan 

kan ta in snö för skidsprint och skidskytte 

eller meterdjupt vatten för seglingstävlingar. 

Publikkapaciteten är 50 000 och 

cirka 67 000 på konserter. 

STOCKHOLM HAR HITTILLS SAKNAT en arena för 

att locka de riktigt stora mästerskapen och 

världsartisterna. I dag tar Nya Ullevi i Göteborg 

och Parken i Köpenhamn hand om det. 

Lars-Erik Salminen, kommunstyrelsens 

ordförande i Solna, är engagerad i områdets 

utbyggnad. Han menar att satsningen inte 

bara är en angelägenhet för Solna. 

”Arenaområdet 

kommer att bli 

en sockerbit för 

hela Stockholmsregionen”, 

säger Lars-Erik 

Salminen, Solna 

kommun. 

– Största arenan i norra Europa blir inte 

bara en symbol för Stockholm utan för hela 

Sverige, och självklart en sockerbit för hela 

Stockholmsregionen. 

– Min förhoppning är att näringslivet ska 

blomstra och att de kommersiella fastigheterna 

och kontoren skapar ett nytt kluster för 

handel, vilket ger arbetstillfällen. Jag tror 

inte att vi behöver locka företagen att fl ytta 

hit. Arenan är det enda lockbete som behövs, 

menar Lars-Erik Salminen. 

SOLNA SES REDAN som en företagsvänlig 

stad. Mikael Albinsson, marknadschef, Ny 

Nationalarena, som driver arenaprojektet 

märker redan att företag fl yttar till Solna 

tack vare arenan. 

– Företag som är partner till arenan kan 

använda den som referensobjekt, ett ”showroom”, 

för sin nordiska marknad. 

– Flera vill redan lägga sin bolagsstämma 

här, innan vi ens börjat sälja, säger Mikael 

Albinsson. 

”Vi behöver inte locka företagen att fl ytta hit, 

arenan är det enda som behövs” 

▲ 

● Vi har frågat fyra 

banker vilka framtida 

stora byggen de skulle 

vilja sätta sina namn 

på. Så här svarade de. 

”Det var en rolig fråga. 

All sponsring i Handelsbanken 

sker lokalt. Det är kontorschefen 

på varje kontor som beslutar 

om man ska sponsra någon 

aktivitet på den lokala marknaden. 

Det fi nns ingen central 

sponsring i Handelsbanken.” 

MARIE ARONSSON, CHEF FÖR 

INHOUSE, HANDELSBANKEN 

”Vi bygger hem för gatubarn 

och utsatta ungdomar i Estland 

i stället. Det är en verksamhet 

som drivs i en ideell stiftelse 

som SEB har startat och driver. 

Uppgiften är att snabbt fånga 

upp hemlösa ungdomar som är 

på drift och riskerar att fastna 

i missbruk, prostitution och 

människohandel, och ge dem 

en säker hemvist i väntan på 

fosterhem eller annan långsiktig 

lösning. Det är en oerhört 

betydelsefull verksamhet.” 

ODD EIKEN, 

KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR, SEB 

”Ha,ha. Vi tänker inte bygga 

någon arena. Vilken jäkla 

fråga! Med sponsring arbetar vi 

bara lokalt och stödjer främst 

Älmhultsbygdens barn och 

ungdomar.” 

ERIK PERSSON, 

MARKNADSCHEF, IKANOBANKEN 

”Vi har för närvarande inga 

planer på att bygga några 

sportarenor. Det verkar vara 

Swedbanks grej. Vi har istället 

fokus på barn och ungdomar. 

Vi samarbetar med Svenska 

Friidrottsförbundet och driver 

Nordea friidrottsskolor.” 

TOMAS BJÖRKLUND, 

MARKNADSCHEF, NORDEA 


▲ 

” Arenorna har fått en ny betydelse i dag. De används 

för att skapa nya städer och föryngra områden” 

Han hoppas på att detta ska bli Sveriges 

hetaste mötesplats och ett steg är att Svenska 

Fotbollförbundet avser att tillsammans 

med ett grannland söka fotbolls-EM år 

2016. Förutom att vara en evenemangsplats 

har arenan även en viss symboleffekt för 

staden. 

– Arenan är en symbol för framåtandan i 

regionen. Den visar att man tror på stadens 

och klubbarnas fortsatta utveckling. Men som 

enskild byggnad tror jag ändå att symbolen 

för Stockholm redan är tagen av Globen, säger 

Daniel Larsson, samhällsplanerare. 

MEN FÖRETAGEN I OMRÅDET ser inte bara positivt 

på den nya arenan. Återvinning Sverige 

ligger på platsen där arenan ska byggas. 

– Vi har blivit uppsagda från hyreskontraktet 

och ska fl ytta, det är väl halvroligt, 

säger en av de anställda. 

– Det är inte lätt att hitta en ny plats för 

vår verksamhet och jag tror inte att arenan 

kommer att bli bättre för de boende i området. 

Det kommer att bli samma bråk här som 

det är vid Råsunda, säger han. 

På ett av de lokala gatuköken menar äga- 

FÖRSTA GENERATIONEN 

Behovet av nya arenor växte fram 

i takt med att sporter som till 

exempel fotboll blev populärt. Den 

nuvarande nationalarenan Råsunda 

i Solna stod klar år 1937. 

Målet med arenorna var att få in 

så mycket publik som möjligt. Det 

fanns nästan enbart ståplatser. 

ANDRA GENERATIONEN 

Kom i slutet av 1950-talet. Tv 

började direktsända matcher och 

konkurrera om publiken. Arenabesöken 

minskade liksom biljettintäkterna. 

Arrangörerna satsade 

på ökad komfort och att erbjuda 

mat och dryck. Typexempel är 

Ullevi i Göteborg som byggdes till 

fotbolls-VM 1958. 


ren att informationen om vad som kommer 

att hända har varit dålig. Ett fl ertal gånger har 

man frågat kommunen om man får vara kvar 

men får inga svar. Konkurrensen från nya 

restauranger i Arenastaden är inget som 

skrämmer ägaren eftersom det behövs många 

matställen för att mätta 50 000 människor. 

Fem generationer arenor 

TREDJE GENERATIONEN 

Under 1960-talet ökade umgänget 

med familjen och arenabesöken 

minskade. 

Arenorna fi ck konkurrens av 

familjeparker som Disneyland och 

Kolmårdens Djurpark. 

Arenorna hade problem med 

trängsel, våld och bristande 

brandskydd. Säkerheten prioriterades 

och i början av 1990-talet 

togs ståplatserna bort och en 

satsning på familjerna började. 

Typexempel är Globen i Stockholm, 

klar 1989, och Amsterdam 

Arena som var klar 1995. 

FJÄRDE GENERATIONEN 

I början av 2000-talet driver 

digital-tv, digital-tv, satellitkommunikation 

Arenaevolution. 

Från vänster: Råsunda, 

Ullevi, Globen och 

Nya Wembley. 

och internet på utvecklingen 

och påverkar arenorna. Sport, 

teknik och publikens upplevelse 

utvecklas tillsammans. Mer 

sport-tv sänds men ändå ökar 

arenabesöken. 

Arenorna förändras och får allt 

högre komfort och bättre service. 

Publiken sitter ner och ser bra. 

Sponsring blir allmänt accepterat 

och en viktig kanal för att nå en 

stor publik. 

Typexempel är Emirates Stadium 

i London, klar 2006, och 

Nya Wembley i London som var 

klar 2007. 

BMW Group Stockholm har sitt kontor 

på andra sidan spåret från industriområdet 

och där fi nns inga förhoppningar om att 

göra affärer i och med arenan. 

– När det är match säljer man inga bilar, 

säger försäljaren Niclas Eriksson. 

LOTTA ANDERSSON 

COLOSSEUM – EN FÖREGÅNGARE 

COLOSSEUM SWEDBANK ARENA 

Kapacitet 50 000 50 000/67 500 

Evenemang per år 150 > 65 

Multifunktionell Ja Ja 

Tak Ja Ja 

Biljettsystem Ja Ja 

Loger, VIP-stolar Ja Ja 

Utrymning 12 min 6 min 

Invigning år 79 2011/2012 

FEMTE GENERATIONEN 

År 2011/2012 står Sveriges nya 

nationalarena Swedbank Arena i 

Arenastaden i Solna klar. Under 

de senaste åren har arenorna fått 

en ny betydelse. De används för 

att skapa nya städer och för att 

föryngra områden. En ny arena 

vitaliserar staden, utvecklar näringslivet, 

erbjuder ett spännande 

område för de boende och skapar 

ny infrastruktur. Arenan höjer 

stadsdelens attraktionskraft och 

stadsdelen skapar liv och rörelse 

evenemangsfria dagar. 

Kännetecken för denna typ av 

arenor är möjligheten till stadsförnyelse 

och rollen som ikoner för 

marknadsföring och positionering 

av av arenastäder. 

klar 2007. Kännetecken för denna typ av

Den första specialisten 

på Private Banking för 

företagare. 

VILL DU VETA MER, GÅ TILL WWW.COELI.SE 

ELLER RING 08 - 506 223 00 

STOCKHOLM – SOLNA – UPPSALA – GÖTEBORG – MALMÖ 

Handelskammarlunch 

FÖRETAGARENS PERSONLIGA 

KAPITALRÅDGIVARE 

Den 28 februari med miljöminister Andreas Carlgren Den 18 mars med Johan Staël von Holstein, VD IQube 

Foto: Victor Brott 

För ytterligare information: www.chamber.se 

28 februari 

Näringslivets möjligheter i miljöarbetet 

miljöminister Andreas Carlgren 

18 mars 

Entreprenörskap och jävlaranamma 

Plats: 

Tid: 

Anmälan: 

Pris: 

Handelskammarhuset 

Västra Trädgårdsgatan 9 

Stockholm 

12.00 - 13.30 

kurs@chamber.se 

Medlemmar 380 kr 

Övriga 475 kr 

Priser exklusive moms 

Johan Staël von Holstein, VD IQube 


Själavård för 

näringslivet 

Bli inte förvånad om det dyker upp en präst 

på jobbet. Det är Svenska kyrkans nya offensiv 

för att få fler medlemmar. I en tid då medlemstappet 

är kännbart prövar kyrkan nya vägar, 

som att vara till nytta i näringslivet. 

▲ 

Lunch är för de flesta stress och snabb 

spis. Men för en handfull själar är denna 

dag annorlunda. Längst framme i S:t Jacobs 

kyrka, med en macka i handen, lyssnar de 

till en präst som inte pratar så mycket om 

Gud eller sakrament, utan om hur arbetsgivare 

ska kunna 

behålla sina anställda 

i högkonjunkturen. 

Det är ett i raden 

av försök att 

visa det stressade 

folket på bankpalatsen,storföretagen 

och i regeringskansliet 

att 

kyrkan har ett 

budskap också för 

dem. 

Klockan är tolv 

Eva Lindqvist Hotz föreläser för på dagen. Trots att 

personalcheferna som kommit till vintersolen skiner 

kyrkans lunch. 

vackert, om än 

något trött, utanför är det dunkelt inne i kyrkan. 

Ungefär dussinet har sökt sig hit. 

Lite blygt bänkar de sig i ett hörn, längst 

fram i kyrkan, för att lyssna på dagens gästföreläsare, 

prästen Eva Lindqvist Hotz. 

Levande och engagerat pratar hon om hur 

vi ska se människorna på en arbetsplats. 

Först blir det så där pinsamt tyst, som det 

ofta blir i Sverige, åhörarna tittar ned i 

kyrkgolvet när Eva Lindqvist Hotz slänger 

ut någon fråga. Men snart släpper det. Någon 

vågar dela med sig av egna erfarenheter, 

det blir en dialog och stelheten förvand- 


las till intimitet och närhet i det stora 

kyrkorummet. 

CARINA SWERLANDER är en av besökarna. 

Hon är personalchef på bemanningsföretaget 

Manpower och tycker att det är bra att 

kyrkan tar i så konkreta frågor som trivsel 

på jobbet. 

– Det är modernt, sammanfattar hon. 

I grannbänken sitter Björn Svärdling. Han 

är personalchef på Grand Hotel som har ett 

organiserat samarbete med S:t Jacobs kyrka. 

Prästen i S:t Jacob, Maria Bergson Bjerle 

besöker Grand Hotel då och då, bara för att 

finnas där med två lyssnande öron och en 

rejäl portion erfarenhet. 

För precis som Jesus rörde sig bland vanliga 

människor 

måste kyrkan gå 

ut i verkligheten 

för att vinna själar, 

menar hon. 

Det är en hård 

kamp i dessa tider 

då jobb och stress 

tar det mesta av 

dagen, och ofta 

också kvällen. 

Carina Swerlander, perso- Kyrkan tappar 

nalchef på Manpower, medlemmar, se- 

tycker det är bra att 

kyrkan uppmärksammar naste noteringen: 

konkreta frågor som rör minus 56 537 per- 

arbetslivet. 

soner. 

Tappet är ett varningstecken, säger Maria 

Bergson Bjerle när vi träffas i hennes rum i 

församlingshuset. 

– Vi kan inte bara sitta här och vänta på 


” Visst är det 

märkligt att vi 

nått en bit in på 

2000-talet, och 

ändå är näringslivet 

helt obruten 

mark för oss i 

Svenska kyrkan?” 

att människor ska komma, säger hon. 

Hon arbetar med ett projekt som går ut på 

att söka upp näringslivet, att försöka få kontakt 

med dem som arbetar på arbetsplatserna 

i kvarteren runt Kungsträdgården. 

– Det är ett fint område häromkring, säger 

hon och tittar upp med en intensiv blick. 

Men just det kan i sig skapa problem. För 

många är det jobbigt att upprätthålla den 

fina bilden, den putsade fasaden. 

Att från kyrkans sida presentera sig bland 

företagarna i kvarteren kring Kungsträdgården 

var från början inte helt lätt. Men en 

enkät visade att många gärna kan tänka sig

att samarbeta. Det i sin tur är bakgrunden 

till Maria Bergson Bjerles drygt två år långa 

projekt som handlar om samarbete mellan 

kyrka och näringsliv. 

– Jag brukar börja med ett förutsättningslöst 

möte med de företag som visat intresse. 

Hittills har behovet varit störst vid krishantering, 

men på lite sikt hoppas Maria 

Bergson Bjerle på mer. Kyrkan erbjuder 

föredrag, samtalsgrupper och retreater. 

Det viktiga är att vara lyhörd för olika 

önskemål. 

En undersökning har visat att i de köpcentra 

där kyrkans representanter går om- 

Ett dussintal besökare 

har valt att förlägga 

sin lunchrast till S:t 

Jacobs kyrka den här 

dagen. Till en början är 

det ganska tyst men 

så småningom tar ett 

samtal fart. 

Maria Bergson Bjerle 

är präst i S:t Jacob och 

arbetar med projektet 

där kyrkan söker upp 

näringslivet. Utöver 

lunchföreläsningarna 

gör Maria besök på 

arbetsplatser. 

kring bland kunderna, kan företagen dra ned 

på sina säkerhetskostnader. Orsak: personalen 

mår bättre, känner sig tryggare och kan 

göra mer för att få ner svinn och minska andra 

problem. 

PRÄSTSKJORTAN BETYDER en hel del, tror hon. 

Den avpersonifierar och påminner om att 

präster har absolut tystnadsplikt. 

Men på vissa håll har det varit trögt. Till 

exempel vid regeringskansliet, eller i ett av 

våra fackförbund, där de ansvariga inte 

tyckte att de kunde säga ja, med hänvisning 

till religionsfriheten. 

Är det inte frustrerande att försöka vinna 

själar bland stressade affärsmän? 

– Nej, säger Maria Bergson Bjerle bestämt, 

det är det faktiskt inte. Men visst är 

det märkligt att vi nått en bit in på 2000talet, 

och ändå är näringslivet helt obruten 

mark för oss i Svenska kyrkan? För mig är 

de sjunkande medlemssiffrorna en utmaning. 

Och jag tror att insikten om en andlig 

dimension i livet är på väg att öka i hela 

samhället, även i näringslivet. 

Hon jämför kyrkans verksamhet med arbetet 

i företagen. 

– Om inte människor kommer till oss så 

måste vi gå ut till dem. Precis som företag 

som inte slår sig 

till ro om de har 

en hygglig kundkrets, 

självklart 

vill de – också – 

ha fler. 

Och på tal om 

jämförelsen med 

företag så har 

Maria Bergson 

Bjerle sett en hel 

Björn Svärdling är personalchef 

på Grand Hotel 

som får besök av prästen 

Maria Bergson Bjärle då 

och då. 

del av mammons 

ansikte. Innan 

hon utbildade sig 

till präst var hon 

croupier vid rouletter. 

Det är nog få som törs slå vad med den 

före detta croupieren om att hon inte kommer 

att lyckas med sitt något våghalsiga 

projekt. Att vinna fler själar i det stressade 

hjärtat av Stockholm. 

WILLY SILBERSTEIN 


Här blir drömmar verklighet 

Många har en idé och drömmer om att utveckla en produkt, men 

kommer inte till skott. Då kan Handelskammarens Nätverk Produktutveckling 

ge det stöd som behövs för att våga satsa. 

▲ 

– Våra experter sätter fingret på allt 

som du inte redan tänkt på. Uppfinnare tror 

ju gärna att de redan kan allt, säger Claes 

Andréasson, ledare för nätverket. 

Själv har han lång erfarenhet av marknadsföring 

och reklam och är bland annat 

personen bakom Absolut Vodkas lansering i 

Nord- och Sydamerika och Marabous lansering 

av Daim i Nordamerika. 

Vid varje nätverksträff får några personer 

möjlighet att presentera sina projekt. Runt 

bordet sitter personer med lång erfarenhet 

av till exempel design, tillverkning, varumärkesjuridik 

och grafik. Claes Andréasson 

sätter ihop en lämplig grupp till varje tillfälle 

utifrån vilka produkter som kommer att 

presenteras. 

När presentationen är 

klar går ordet bordet runt. 

Alla säger de vad tycker, 

ifrågasätter, kritiserar eller 

berömmer. Det är 

goda, och ärliga, råd som 

uppfinnaren får med sig. 

– Vi kan vara öppna 

därför att allt sker under 

sekretess, säger Claes 

Andréasson. Ingen ska 

behöva vara rädd för att 

Goda råd är gratis i Nätverket 

Produktutveckling. Margareta idén dyker upp någon 

Wåström får värdefulla tips av annanstans, vi är till för 

Lars-Erik Rydbrant. 

att hjälpa. 

– Men vi släpper inte bara folk efter detta, 

säger Claes. De ska ta till sig kritiken, gå 

hem och förbättra och tänka om. Många 

kommer tillbaka både två och tre gånger och 

gör nya presentationer. De lär sig genom 

motgångarna. 

MARGARETA WÅSTRÖM VET. Hon är lika säker 

i dag som hon var för två år sedan att hennes 

produkt som hon kallar Ergoplattan kommer 

att bli verklighet. Och nu har hon äntligen 

fått napp. Hon har via nätverket fått namn 

på flera möjliga tillverkare som hon ska gå 

vidare med. 

– Jag vill inte ge mig, jag vet att min produkt 

är bra och fungerar. 



Margareta Wåström är läkare med lång 

erfarenhet av rehabilitering av smärtpatienter. 

Hon har uppfunnit en platta som ger bra 

ergonomi när man arbetar vid en dator. Men 

vägen från tanke till produkt har varit både 

lång och omständlig. 

Hon menar att uppfinnare är en sort för 

sig. Hon tror inte att så många andra skulle 

orka vara så envisa och hela tiden ta nya tag. 

Erfarne varumärkesjuristen Bengt Nihlmark 

är en av nätverksdeltagarna. Hans kunskaper 

hjälper många att förstå hur viktiga 

varumärken och produktnamn är. 

– Många har en dålig uppfattning om vad 

varumärken är. De felanvänds och man måste 

arbeta aktivt för att skydda sin produkt. 

Det kan ske på två sätt: dels genom inregist- 

Nätverksledaren Claes Andréasson 

sammanfattar alla tips och råd 

som kommer upp efter varje produktpresentation. 

Varje uppfinnare 

får mycket matnyttigt med sig på 

den fortsatta vägen till succé. 

rering, dels genom inarbetning. Det sista tar 

lång tid och är dyrt och omständligt att bevisa 

efter hand. 

Nätverket utvecklas hela tiden och i en 

framtid hoppas Claes Andréasson att det sitter 

riskkapitalister med runt bordet. 

FÖREBILDEN ÄR BBC-serien Dragon’s Den, 

där entreprenörer/uppfinnare söker stöd i 

form av riktiga pengar till sina företag. De 

granskas och får svara på tuffa frågor från 

erfarna riskkapitalister som utgör panelen. 

Claes Andréasson avslöjar att en svensk 

version av tv-serien är på gång. Han är själv 

inblandad. Produktutveckling och entreprenörskap 

ligger i tiden. 

ERICA DAHLQUIST

Varumärkesjuristen Bengt Nihlmark och Stefan Engeseth är 

återkommande erfarenhetsbanker att ösa ur på träffarna. 

Handelskammarens nätverk 

Om ditt företag är medlem i Handelskammaren kan 

du utan extra kostnad delta i en nätverksgrupp. Vill du 

veta mer, kontakta: johan.treschow@chamber.se 

NÄTVERK AFFÄRSKVINNOR 

Stimulerar till diskussion och ger 

inspiration, ibland med hjälp av 

inbjudna talare. 

NÄTVERK AFFÄRSUTVECKLING 

För nya och etablerade företagare. 

Diskussion och vägledning 

om hur man både driver och 

utvecklar företag. 

NÄTVERK BESLUTSFATTARE 

Stöttar medlemmarnas professionella 

och personliga utveckling 

inom ledarskap, styrelse och 

personal. 

NÄTVERK FÖRSÄLJNING 

För verksamma inom försäljning 

och marknadsföring. Utveckling 

av yrkesrollen. 

NÄTVERK HÄLSA 

En träffpunkt där deltagarna 

utbyter erfarenheter och stöttar 

varandra i företagandet. 

NÄTVERK INTERNATIONELL HANDEL 

Uppdaterar deltagarna om nya 

marknader, nya handelsavtal, 

regler och trender i gränsöverskridande 

handel. Analyser och 

diskussioner om erfarenheter, 

problem samt lösningar vid 

import och export. 

NÄTVERK KOMMUNIKATION 

OCH PÅVERKAN 

För ledande inom kommunikations- 

och informationsområdet. 

Föreläsare tar upp trender och 

utveckling i branschen. 

NÄTVERK LIFE SCIENCE 

& MEDTECH 

För alla inom biotech, life science 

eller medtech, men även 

för dem som riktar sina tjänster 

till branschen. 

NÄTVERK PERSONAL 

För personalansvariga som vill 

öka sin kompetens och person- 

liga utveckling. Deltagarna tar 

del av föredrag, varandras erfarenheter 

och diskuterar aktuella 

ämnen. 

NÄTVERK PR 

För pr-konsulter som vill träffa 

kollegor. Men även för politiker, 

journalister och företagare 

och andra som använder pr i 

yrkesrollen. 

NÄTVERK PRODUKTUTVECKLING 

Få din produktidé analyserad. 

Vad avgör om en idé blir en 

succé? 

NÄTVERK REDOVISNING 

För nytänkande inom redovisning. 

För alla som sysslar med 

kvalificerade redovisningsfrågor. 

NÄTVERK STYRELSEUPPDRAG 

En av tre grenar i Handelskammarens 

arbete för aktivt 

styrelsearbete. De övriga är 

Diplomutbildning i styrelsearbete 

och Styrelsebanken. 

NÄTVERK UNGA AFFÄRSKVINNOR 

Plattform för personlig och professionell 

utveckling. Medlemmarna 

är ute i arbetslivet, och 

har viljan att nå långt. 

NÄTVERK UNGA ENTREPRENÖRER 

För både unga företagare i 

inledningsfasen och för dem 

som redan driver verksamhet. 

Diskussioner om problem och 

möjligheter, inbjudna talare. 

NÄTVERK VD:AR 

Erfarenhetsutbyte kring vd-rollen. 

Hur kan ledarskap bidra till högre 

lönsamhet? 

NÄTVERK YNGRE RÅDGIVARE 

För rådgivare yngre än 40 år 

inom exempelvis juridik, kapital, 

management och HR. Utbyte 

av erfarenheter, ibland med 

inbjudna gäster. 

Sköterska 

32% 

rabatt!* 

*Anställ en långtidsarbetslös 

så bjuder vi på 

arbetsgivaravgiften. 

Nu kan både offentliga och privata arbetsgivare få tag 

på kompetens till lägre kostnad. Anställ någon som 

varit utan jobb i mer än ett år, så slipper du arbetsgivaravgiften 

på f.n. 32,42 procent, eller 64,84 procent om 

personen varit sjukskriven längre än ett år. Du sparar 

pengar samtidigt som du gör en insats för att få fler i 

arbete. Det tjänar vi alla på. Vill du veta mer, gå in på 

www.nystartsjobb.se eller ring oss på tel 0771-416 416. 

1- 2008 HANDELSKAMMARTIDNINGEN 29 

T251233-AMS_105x295_Skoterska_Foretagaren.indd 1 08-01-16 15.34.07

Täby slåss för att 

få fler företagare 

Under de närmaste åren kommer Täby kommun 

att växa kraftigt. Invånarantalet kommer att öka med 

20 000 samtidigt som nya företagsområden anläggs. 

Men frågan är om företagen alls vill flytta hit. 

▲ 

HANDELSKAMMARENS LOKALKOMMITTÉER TÄBY 

Kommunikationerna är dåliga och ibland 

står trafiken in till Stockholm helt stilla. 

Konstantin Papaxanthis är ordförande i 

Handelskammarens lokalkommitté i Täby. 

– Jag är helt övertygad om att Täby kan 

återta sin position som en av de mest attraktiva 

kommunerna för nya företagsetableringar. 

Det finns hur många bra och framgångsrika 

företag som helst i kommunen nu 

och det är viktigt att behålla dem. 

– Men under senare år har flera större bolag 

flyttat härifrån, en del till Kista, andra 

till Danderyd och den främsta anledningen 

är de dåliga kommunikationerna. 

– Vår målsättning är att kunna locka hit 

nya företag. Och det kommer vi att lyckas 

med om vi löser problemen med infrastrukturen, 

säger han. 

Trafiken mellan Täby och Stockholm står 

nästan helt stilla vid rusningstid. Bussför- 

Invånarantalet femdubblat 

sedan femtiotalet 

● Täby kommun ligger två mil norr om 

Stockholm. Kommunen omfattar 66 

kvadratkilometer och gränsar i söder 

till Danderyd, i norr till Österåker, i 

väster till Sollentuna och i nordväst till 

Upplands-Väsby. Täby har cirka 60 000 

invånare. Kommunen har vuxit snabbt 

under de senaste decennierna och 

sedan 1948 har antalet invånare mer än 

femdubblats. I kommunvalet 2006 fick 

moderaterna majoritet i kommunfullmäktige. 

Täby har cirka 6 500 företag. De 

flesta är mindre företag inom tjänstesektorn, 

handel och elektronik/it. 130 

av kommunens företag är medlemmar i 

Handelskammaren. 


bindelserna och Roslagsbanan är inte tillräckliga. 

Kollektivtrafiken behöver förbättras 

genom en utbyggnad av tunnelbanan till 

Täby centrum. Det kan också bli aktuellt 

med en omläggning av Roslagsbanan till 

Arninge centrum. 

NYLIGEN BILDADE MAN ett direkt rådgivande 

organ till kommunledningen, Advisory 

Board. 

Det består av företagsledare, representanter 

för Handelskammaren och de övriga lokala 

företagarföreningarna, politiker och 

tjänstemän i kommunen. 

– Genom det rådgivande organet kan nu 

näringslivet tillsammans med kommunledningen 

sätta press på statliga och regionala 

myndigheter att bygga ut kollektivtrafiken. 

Konstantin Papaxanthis är vd för it-säkerhetsföretaget 

PrimeKey Solutions, bosatt i 

Täby, gift och har två barn. Hans engagemang 

i lokalkommittén började på ett frukostseminarium. 

– Jag tyckte att Handelskammarens arbete 

var viktigt. Engagemanget öppnade en möjlighet 

för mig att påverka utvecklingen i 

kommunen. 

En ljuspunkt i det nuvarande mörkret är att 

Täbys läge kommer att bli attraktivare när 

Norrortsleden, en 16 kilometer lång tvärförbindelse 

mellan Häggvik och Rosenkälla, 

öppnar i år, vilket innebär att det går snabbt 

att ta sig till och från E4 och Arlanda. 

Täby kommer enligt kommunens översiktsplanearbete 

att växa från 60 000 invånare 

till 80 000 under den närmaste tioårsperioden. 

Det finns färdiga planer på att 

bygga nya bostäder. Samtidigt kommer nya 

”Jag är säker på att vi 

kommer att lyckas få 

hit fler företag men först 

måste infrastrukturen 

fungera”, säger Konstantin 

Papaxanthis. 

företagsområden att etableras. Både Täby 

centrum, som sedan tidigare är Sveriges 

största köpcentrumanläggning, och Arninge 

centrum ska byggas ut. 

KONSTANTIN PAPAXANTHIS är övertygad om 

att resultaten av Advisory Boards verksamhet 

snart kommer att bli synliga. 

– Täby har en fantastisk potential för att 

uppnå de uppsatta målen. Det kommer att 

hända mycket de närmaste åren, säger han. 

MÅNS WIDMAN

STYRELSEN BESTÅR AV: 

KONSTANTIN PAPAXANTHIS, ORDFÖRANDE 

JAN ALBINSSON, SEB STOCKHOLM NORDOST 

PETRA ALMQUIST, CONGRUENTA AB 

CLAES ANERUD, BEST WESTERN 

TÄBY PARK HOTEL & CONFERENCE 

MATS FOGELSTRÖM, RODAMCO TÄBY CENTRUM KB 

KENT-OVE HJÄRTSTRÖM, NORDEA 

KJELL JANSSON, BESQAB FÖRVALTNING AB 

LOTTA MOSSBERG, TÄBY GALOPP AB 

JONAS NYMAN, HISSMEKANO AB 

EVA PERSSON, TÄBYPEDAGOGERNA FÖRSKOLOR AB 

ANDERS TEGELBERG, ANDERS TEGELBERG AB 

MATS WICKMAN, SKANSKA SVERIGE AB 

MONICA ÖRSTÅL RICHARDSON, SCANDIC TÄBY 

TOMAS RITTSEL, SEKRETERARE 

HANDELSKAMMARENS KANSLI 


Vad tycker du att Handelskammarens 

lokalkommitté i Täby ska prioritera? 

JEANETTE FRANSSON, 

ERNST & YOUNG: 

”Visst är det bra om 

lokalkommittén 

trycker på när det 

gäller frågor som 

infrastruktur, men jag 

tycker att den i högre 

grad borde rikta in 

sig på att stötta de 

enskilda företagen. 

Fler företagarträffar 

med intressanta 

föredrag skulle kunna 

bidra till mer 

nätverksbyggande.” 

JOHAN RUNIUS, MAXXUM: 

”Företagen behöver ha mer 

kontakt med varandra. 

Därför bör lokalkommittén 

anordna fler sammankomster 

för företagarna. För 

övrigt bör den arbeta för att 

vi ska få spårbunden 

kollektivtrafik till Arlanda 

och Kista och att Roslagsbanan 

ska gå oftare.” 

HELENA KRISTERSSON, 

BVT GRUPPEN: 

”Lokalkommittén bör påverka 

kommunen att genomföra 

markanvisningar och öka 

andelen byggbar mark. Sätt 

Täby på kartan igen, så att det 

blir ännu attraktivare att arbeta 

och bo här. Arbeta för bättre 

infrastruktur.” 

ING-MARIE PETTERSSON, 

LIQUSOL CHEMICALS: 

”Hjälpa till att lyfta upp Arninge 

industriområde statusmässigt. 

Området borde byta namn till 

Arninge Business Park. 

Lokalkommittén kan på olika 

sätt bidra till att öka nätverkandet. 

Det finns många mindre 

företag som skulle kunna hitta 

varandra och göra affärer.” 


INBLICK 

Handelskammaren arbetar för att göra Stockholms och Uppsala län till 

en bättre plats för företag och företagande. Våra medlemmar är cirka 

2 500 företag, i alla storlekar och branscher, med tillsammans över 

500 000 anställda. Vår verksamhet omfattar tre områden: näringspolitisk 

påverkan, nätverk för nya affärskontakter och medlemsservice. 

ORDFÖRANDE 

Jens Spendrup 

VICE ORDFÖRANDE 

Lars O Grönstedt 

Peter Wallenberg Jr 

Sven Unger (kassaförvaltare) 

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 

Peter Egardt 

ADRESS 

Box 160 50, 103 21 Stockholm 

BESÖKSADRESS 

Handelskammarhuset 

Västra Trädgårdsgatan 9 

TEL 08-555 100 00 

FAX 08-566 316 00 

E-POST info@chamber.se 

POSTGIRO 898–7 

BANKGIRO 160–3711 

KONTORSTID 08.30–17.00 

INTERNET www.chamber.se 

INTYGSEXPEDITIONEN 

Jakobs Torg 3A 

Fax 08-566 316 20 

Expeditionstid: 10.00–16.00 

JURISTAVDELNINGEN OCH 

EKONOMIAVDELNINGEN 

Jakobs Torg 3 

HANDELSKAMMARENS 

UPPSALAKONTOR 

Uppsala Science Park 

751 83 Uppsala 

Tel 018-50 29 50 

Fax 018-55 44 58 

HANDELSKAMMARENS 

SÖDERTÄLJEKONTOR 

Järnagatan 16, 151 73 Södertälje 

Tel 08-550 851 50 

Fax 08-550 176 60 

När du behöver hjälp 

MEDLEMSINFORMATION 

Anna Malmgren 

08-555 100 07 

AFFÄRSFÖRFRÅGNINGAR 

UTRIKESHANDEL 

Marcus Hellqvist 

08-555 100 28 

IMPORT/EXPORT 

Thorbjörn Högberg 

08-555 100 29 

PRESS 

Andreas Krohn 

08-555 100 01 

INTYG OCH CARNETER 

Expeditionen 

08-555 100 20 


NÄRINGSPOLITIK 

Anna Wersäll 

08-555 100 17 

EUROPA- OCH ÖSTERSJÖFRÅGOR 

Charlotte Nyberg 

08-555 100 87 

JURIDIK 

Linn Bergman 

08-555 100 59 

SKILJEDOMSINSTITUTET 

Ulf Franke 

08-555 100 52 

NÄTVERKSGRUPPER OCH 

LOKALKOMMITTÉER 

Johan Treschow 

08-555 100 06 

KURSER OCH SEMINARIER 

Torbjörn Lindhe 

08-555 100 48 

KÄLLKOD OCH OFFENTLIG 

UPPHANDLING 

Per Hammarstedt 

08-555 100 46 

BESIKTNINGSMÄN 

Kerstin Lindström 

08-555 100 49 

SKATTER 

Torbjörn Lindhe 

08-555 100 48 

IT-POLICY 

Fredrik Sand 

08-555 100 73 

Användbara hemsidor 

www.chamber.se 


www.sccinstitute.se 

Stockholms Handelskammares 

skiljedomsinstitut 

www.cci.se 

Svenska Handelskammarförbundet 

www.institutetmotmutor.se 

Institutet mot mutor 

www.offentligupphandling.se 

Hjälp och information kring 

upphandlingsfrågor 

www.chambersign.se 

Handelskammarägt, säkrare 

affärer på internet 

www.besiktning.nu 

Handelskammarens besiktnings- 

och värderingsmän 

E-post till Stockholms 

Handelskammarens personal: 

fornamn.efternamn@chamber.se 

Mer kontaktinformation finns på 

www.chamber.se 

Omutlig ordförande 

Claes Sandgren, juridikprofessor vid Stockholms universitet, 

har utsetts till ny ordförande för Institutet mot mutor 

(IMM). Han är starkt engagerad i frågan och hoppas på en 

bättre lagstiftning. Själv kan han inte påminna sig att han 

har tagit emot något som skulle kunna klassas som muta. 

▲ 

Varför har du tagit det här 

uppdraget? 

– Därför att korruption är 

skadligt för samhället. Mutlagstiftningen 

är ett viktigt område, 

jag ser det som en möjlighet att 

göra en insats. 

Hur kommer det att märkas 

att du är ny ordförande för IMM? 

– Jag hoppas att det kommer 

att leda till en bättre lagstiftning. 

Den vi har i dag är svårtolkad. 

Framför allt är det viktigt att lagstiftningen 

håller isär den offentliga 

sektorn och näringslivet vilket 

den inte gör i dag. 

I december 2006 mottog regeringen 

IMM:s förslag till förbättringar 

av mutlagstiftningen. 

Men inget har hittills skett. 

Hur ska ni gå vidare med detta? 

– Ja, det är lite överraskande 

att inget har hänt. Även om det 

finns många saker att ta tag i så 

är korruption och mutlagstiftning 

i fokus i samhället och har debatterats 

mycket. Vi får kanske 

göra en ny uppvaktning, skriva 

fler debattartiklar och göra fler 

uttalanden. 

Har du själv tagit emot något 

som skulle kunna klassas som 

en muta? 

– Nej, det kan jag inte påminna 

mig att jag har. Jag jobbade 

inom utrikesförvaltningen för 

många år sedan och där hände 

det att man ibland fick saker, 

flaskor eller presenter. Men jag 

reflekterade aldrig över om det 

kunde vara en muta. 

ERICA DAHLQUIST 

Norra Europas snabbast växande region? 

ARLANDAREGIONEN 

Välkommen till Handelskammarens årliga seminarium på Arlanda 

i samarbete med LFV Stockholm Arlanda Airport och 

Näringslivstidningen TakeOff. 

TID: 4 april kl. 9-12 

PLATS: Sky City Hall, Arlanda Conference & Business Center 

FOTO: BJÖRN LEIJON

KALENDARIET 

PÅ RÄTT KURS 

FEBRUARI 

21 Moms vid utlägg och 

vidarefakturering 

Behöver du få hjälp att reda ut 

begreppen kring kostnadskomponent, 

utlägg i civilrättslig mening, 

inköp och vidareförsäljning? 

Vad är egentligen rätt i 

momshänseende? Kursen varvas 

med diskussion, konkreta 

exempel, intressanta rättsfall, 

bokförings- och fakturafrågor. 

MARS 

5 Diplomutbildning 

i styrelsearbete 

Det ställs allt högre krav på styrelsearbetet. 

Ett aktivt och professionellt 

styrelsearbete är viktigt 

för att utveckla företaget i rätt 

riktning och öka företagets konkurrenskraft. 

Utbildningen är 

skapad för att leda till ett nytt 

och annorlunda styrelsearbete. 

Kursen hålls i Uppsala, är uppdelad 

i fyra delar och leds 

av styrelseproffset 

Raoul 

Hasselgren. 

BOKTIPS Det duggar tätt med 

Stockholmsböcker. Det är oftast 

praktverk med mycket bilder. 

Men nu har det kommit två nya 

som också inbjuder till läsning. 

Den ena med historiska tillbakablickar 

och den andra med framtidsvisioner. 

Bokförlaget Lind & Co har 

kommit ut med två böcker med 

både text och bild. Stockholm 

huvudstaden är utgiven i samarbete 

med Samfundet S:t Erik 

och är samfundets årsbok 2007. 

Den andra, Stockholm förr och 

nu, är ett urval av journalistens 

och kulturhistorikern Mats Wickmans 

artiklar om Stockholm under 

sex år i tidningen Metro. 

I Stockholm huvudstaden för- 

▲ 

7 Handelskammarexpo 

i Uppsala 

50 entreprenörer ställer ut på 

Cajsas Kök & Konferens. Ta med 

en kollega och ät lunch samtidigt 

som ni besöker företagens montrar. 

Ingen anmälan behövs. Värd 

för arrangemanget är Regionförbundet 

Uppsala län. 

10 Skiljeförfarande i praktiken 

Diskutera aktuella frågor på skiljedomsområdet 

med ledande 

skiljemän, advokater och domare. 

Fyra paneler bestående av tre 

personer vardera kommer under 

en eftermiddag att tillsammans 

med deltagarna behandla intressanta 

frågeställningar utifrån deras 

erfarenheter, ny praxis och 

internationella trender. Deltagarna 

uppmanas att skicka in frågor 

eller diskussionspunkter i förväg 

till arbitration@chamber.se. 

12-13 Certifi erad exportkontrollhandläggare 

del III krigsmateriel 

OBS! ÄNDRAT DATUM! 

Del tre innehåller rutiner gällande 

exportkontroll och fördjupning 

på området krigsmateriel (KM). 

Stockholmsböckerna duggar tätt 

söker en lång rad 

skribenter svara 

på frågorna: Vad 

är en huvudstad 

och vad är det 

som formar huvudstadenStockholm? 

Alla har sin 

egen vinkel. Det är 

historiker, ekonomer, journalister 

och andra stockholmskännare. 

Finansborgarrådet Kristina 

Axén Olin (m), stadsbyggnads- 

och trafi kborgarrådet Mikael Söderlund 

(m) och kulturborgarrådet 

Madeleine Sjöstedt (fp) 

frågas också ut. Boken spänner 

över ett brett område stockholmiana 

från historia till framtidsvisioner 

och bildmaterialet är fylligt. 

Handelskammaren och Sveriges 

Exportkontrollförening står bakom 

kursen som vänder sig till 

personer som ansvarar för att 

bland annat Sveriges, EU:s och 

USA:s lagstiftningar inom exportkontroll 

följs. Kursen vänder sig i 

första hand till dem som har gått 

de två tidigare delarna i utbildningen. 

12 Affärsmöjligheter Japan/ 

Sydkorea, Uppsala 

Tag chansen att under en halvdag 

få fördjupade råd och tips 

om hur du genomför affärer i 

Sydkorea och Japan. Medverkar 

gör bland annat Exportrådet i 

Japan och Sydkorea. Detta är en 

lightversion av evenemanget 

som sker i Stockholm den 17 

februari. 

17 Affärsmöjligheter i Japan/ 

Sydkorea, Stockholm 

Under en halvdag erbjuds företagen 

i Stockholm råd och tips om 

hur man bäst gör lönsamma affärer 

för att växa på den japanska 

och koreanska marknaden. 

Dagen avslutas med en mingellunch. 

Mats Wickmans 

bok 

Stockholm 

förr och nu 

är snarare 

en konventionellStockholmsskildring 

utan något synbart tema. Författaren 

gör nedslag i olika 

stadsdelar. Mest på måfå 

tycks det. Layouten är tyvärr lite 

tråkig och bilderna består mest 

av fasader. Det är också magert 

med folklivet. Ta uppslaget om 

Sportpalatset, som vid invigningen 

1934 var norra Europas största 

simhall. Jag skulle gärna velat 

se en interiörbild från den pampiga 

50-metersbassängen fylld av 

simmare. 

PETER EKSTRAND 

ÖVRIGA EVENEMANG 

FEBRUARI 

21 Södertörns Rådslag 

För att positionera Södertörn 

som tillväxtregion är det viktigt 

att näringsliv, högskola och kommun 

samarbetar för 

en stabil tillväxt i regionen. 

Temat är ”Hållbar 

utveckling och 

kunskapsdriven tillväxt”. 

Bland talarna: 

Olle Zetterberg, vd för Stockholm 

Business Region (bilden) och 

Michel Gilek, docent i exotoxikologi 

vid Södertörns Högskola. 

MARS 

6 Årets näringslivsdag 

i Sollentuna 

Välkommen till årets näringslivsdag 

i Sollentuna med bland andra 

före detta proffsboxaren 

Paolo Roberto som talar om vikten 

av att ha rätt inställning och 

attityd som företagare. Företaget 

Steen & Ström kommer att berätta 

om vad som är på gång i 

Sollentuna Centrum och kommunen 

och Företagarna delar ut 

pris till årets företagare. 

Satsning 

på Kista 

Läste du intervjun med Pär 

Hedberg, vd för Sting på sidan 18? 

Är du företagare verksam i Kista? 


kan ge din verksamhet ett lyft 

genom sin lokala verksamhet i 

Handelskammaren Sollentuna/ 

Kista. De över hundra medlemmarna 

driver näringspolitiska 

frågor i dialog med lokala politiker 

och tar del av varandras nätverk 

för att göra fl er och bättre 

affärer. 

För mer information kontakta 

Helena Öman, sekreterare för 

styrelsen i Sollentuna/Kista, 

helena.oman@chamber.se eller 

08-555 100 15. 

NYA MEDLEMMAR 

ABILITY PARTNER EUROPE AB, Stockholm. ACCEPTUS AB, Stockholm. ALFA & BETA FONDFÖRSÄKRING AB, Stockholm. ALPINE LEGENDS AB, Stockholm. 

ARGUILE & CO SWEDEN AB, Solna. ASSA ABLOY AB, Stockholm. AVM PROJEKTLEDNING AB, Solna. AXICOM AB, Stockholm. BERGQVIST AGENTURER AB, Enskede. 

COELI AB, Solna. CONSORTUM CAPITAL INVESTMENTS AB, Stockholm. DATA COMMUNICATION AB, Stockholm. DIN MASSÖR, Södertälje. 

EXAKT STOCKHOLM AB, Stockholm. FERNLUND REAL INVEST AB, Lund. FÖRENINGEN EHNSTEDTS EFTR,Uppsala. GAR-BO AB, Stockholm. 

HANDELSBANKEN, Järfälla. CHRISTER HARBECK AB, Uppsala. HEARTHELPER SVERIGE AB, Lidingö. HOUDET & FREDHOLM HOF AB, Stockholm. 

HÄGERSTENS BRÄDGÅRD OCH BYGGVAROR AB, Segeltorp. AB HÄLLDE MASKINER, Kista. INFORMUS AB, Knivsta. JAMES CONCEPTS AB, Stockholm. 

L & B MEDICAL AB, Täby. LAG & TAXERING I STOCKHOLM AB, Solna. LES MILLS BALTIC AB, Stockholm. BARBRO LÖWENBERG, Saltsjö Duvnäs. 

MAXIBIT WORLDWIDE AB, Solna. MEDIAPILOT, Stockholm. MINDPOOL AB, Stockholm. MOBILE4ACCESS AB, Täby. NANNY NU!, Stockholm. NEWCAP AB, Stockholm. 

NOMOS CONSULTING & COACHING, Stockholm. ORDNA EKONOMISTYRNING AB, Stockholm. PERSONALSTRATEGERNA I MÄLARDALEN AB, Eskilstuna. 

POWERMEC AB, Sollentuna. PROVINS FEM AB, Stockholm. RYDELLS TRANSPORT & SERVICE KB, Harbo. SAMHALL AB, Stockholm. SLU HOLDING AB, Uppsala. 

SMOKE FREE SYSTEMS AB, Stockholm. STJÄRNSKOTT SVERIGE AB, Stockholm. STÅHL & STEN AB, Stockholm. SVENSK FASTIGHETSFÖRMEDLING, Märsta. 

SÅ PDM SINOEUROPA HB, Anneberg. TALENTOS, Årsta. AB TAURUS KOMMUNIKATION, Stockholm. TRADER FONDKOMMISSION AB, Stockholm. 

TRUESEC AB, Stockholm. WAKERS CONSULTING AB, Stockholm. 

▲ 


SISTA ORDET: FREDRIK BERGSTRÖM 

Hur länge kan en 

köpfest hålla på? 

▲ 

Trots de skakiga kredit- 

och aktiemarknaderna befi nner 

sig den svenska ekonomin i en 

stark högkonjunktur. De svenska 

hushållen känner ännu inget av 

krisen utan har aldrig haft så 

goda konsumtionsmöjligheter 

som i dag. Svensk detaljhandel 

har heller aldrig varit hetare. 

Rekordåret 2006 ser av allt att 

döma ut att följas upp av ännu 

ett försäljningsmässigt mycket 

starkt år. Tillväxten hittills ligger 

på kring sju procent vilket kan 

jämföras med 7,4 procent under 

fjolåret. 

Sällanköpsvaruhandelns utveckling 

är så här långt något 

starkare medan dagligvaror ökat 

med ungefär fem procent. Sällanköpsvaruhandelns 

starkare 

tillväxt blir dessutom än starkare 

om utvecklingen grans kas i volym. 

Det omvända gäller för 

dagligvaruhandeln där prisökningar 

är en bidragande orsak till 

försäljningstillväxten. 

TITTAR VI PÅ detaljhandelns 

utveckling ur ett regionalt 

perspek tiv kan vi konstatera att detaljhandeln 

sedan 1997 har vuxit med cirka 160 

miljarder kronor. Hela 50 procent av denna 

tillväxt återfi nns i 19 kommuner, varav fl era 

tillhör Stockholms regionen. Handelns goda 

utveckling har varit mycket ojämnt fördelad 

och de viktigaste drivkrafterna är dels att 

befolkningstillväxten återfi nns i de större 

orterna, dels att det i tillväxtregionerna har 

byggts allt fl er och allt större köpcentrum, 

handelsområden och citygallerior som har 

tagit stora marknadsandelar. Inte minst är 

Huddinge, Järfälla, Nacka och Täby exempel 

på detta. 

Tillväxten för Huddinge är exempelvis 

större än för både Uppsala och Västerås för 

perioden. Handeln i Järfälla ökade mellan 

1997 och 2006 mer än för hela Jönköping, 


” Det börjar kännas som om 

överhettningen är nära.” 

och i Nacka var detaljhandelns regionala 

tillväxt större än för både Sundsvall, Karlstad 

och Gävle under samma tid. 

Alla delar av Stockholmsregionen är dock 

inte vinnare ur ett detaljhandelsperspektiv. 

Vaxholm, Upplands-Bro och Salem är tre 

kommuner med en utveckling i paritet med 

många glesbygdskommuner. 

EN FRÅGA SOM JAG HAR STÄLLT MIG vid fl era 

tillfällen de senaste månaderna är hur länge 

köpfesten skall hålla på. Det fi nns fl era 

rimliga förklaringar till att svenskarna 

fortsätter att handla, men jag tror att man 

också måste sätta in det senaste decenniet 

i ett mer långsiktigt perspektiv. De senaste 

10–15 åren har kännetecknats av en rad 

strukturella förändringar varav de viktigaste 


är den tekniska utvecklingen, till 

exempel it-revolutionen, världshandelns 

expansion, att EUs inre 

marknad har blivit en realitet på 

många områden och slutligen att 

disciplinen över fi nans- och penningpolitiken 

i de fl esta länder 

bidragit till lägre räntor. Dessa 

förändringsprocesser kan i sin tur 

förklara den starka ekonomiska 

utvecklingen och därmed också 

hushållens stigande köpkraft. 

OM DET ÄR SÅ ATT svensk ekonomi, 

och även många andra 

länder, är inne i en historiskt 

stark ekonomisk utveckling är 

det kanske så att den nuvarande 

utvecklingen inte skall betraktas 

som en vanlig konjunkturcykel 

utan kanske skall vi istället 

jämföra med efterkrigstidens 

starka utveckling fram till 1970 

som bland annat berodde på ökad 

frihandel, teknisk utveckling och 

uppbyggnad av infrastruktur eller 

det sena 1800-talet då Sverige 

industrialiserades med frihandel, 

teknisk utveckling och storföretagens 

födelse. Om detta är det 

rimliga scenariot kanske den nuvarande utvecklingen 

kan hålla i sig ytterligare ett tag. 

Det börjar dock kännas som om överhettningen 

är nära och frågan är om inte oron på 

kredit- och aktiemarknaderna kan vara början 

till slutet på en historiskt stark tillväxtperiod. 

Detta behöver dock inte innebära att 

det blir en djup ekonomisk kris utan kanske 

mer troligt en avmattning av konjunkturen. 

Min rekommendation är att det är viktigare 

än på länge att ha spejare i masten och ta 

lagom stora risker när man kryssar fram på 

osäkerhetens hav det närmsta året. Inom 

handeln gäller detta inte minst för alla de 

som investerar stora pengar i köpcentrum och 

i mer konjunkturkänsliga delar av handeln. 

FREDRIK BERGSTRÖM 

Ekonomie doktor, vd för Handelns Utredningsinstitut

Anställ med 

Anställ med 

32% 

32% 

rabatt!* rabatt!* 

rabatt! 

*Anställ *Anställ * *Anställ en långtidsarbetslös så bjuder vi på arbetsgivaravgiften. 

Nu kan både offentliga och privata arbetsgivare få tag på 

kompetens till lägre kostnad. Anställ någon som varit utan 

jobb i mer än ett år, så slipper du arbetsgivar avgiften på 

f.n. 32,42 procent, eller 64,84 procent om personen varit 

sjukskriven längre än ett år. Du sparar pengar sam tidigt 

som du gör en insats för att få fl er i arbete. Det tjänar vi 

alla på. Vill du veta mer, gå in på www.nystartsjobb.se eller 

ring oss på 0771-416 416.

* E-handeln i Skandinavien omsatte 

över 90 miljarder kr under 2007. 

Källa: Privata Affärer 

POSTTIDNING A 

AVSÄNDARE 

Handelskammartidningen 

Box 16050 

103 21 Stockholm 

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING 

Vid definitiv eftersändning återsänds 

försändelsen med den nya adressen 

på baksidan (ej adressidan) 

Vill du knipa 

en munsbit av 

90* miljarder kr? 

Förut var det krångligt, svårt och tidsödande att komma igång med e-handel. Men inte 

nu längre. Tack vare vår unika e-butik är du igång på några minuter. Och det är enklare 

än vad du tror. Du behöver inga förkunskaper eftersom du gör allt snabbt och smidigt 

med din webbläsare. Varmt välkommen in på e-butik.se! 

Bäst av allt: 

Du kan prova 

helt gratis! 

Vi har drygt tusen kunder som nyttjar e-butik.se 

dygnet runt. Allt ifrån enmansföretag till större 

börsnoterade bolag och myndigheter. Vill du 

veta vad de tycker? Gå in på e-butik.se och 

läs deras kommentarer. Och när du ändå är 

inne så prova kostnadsfritt. 

08 - 410 097 50 

www.e-butik.se 

kundservice@e-butik.se

HANDELSKAMMAR - Offentlig upphandling och konkurrens

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?