Ladda ner - Mellanskog
Ladda ner - Mellanskog
Ladda ner - Mellanskog
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
mellanskogsgallring<br />
6<br />
<strong>Mellanskog</strong>sgallring<br />
– så jobbar vi<br />
Att gallra är att gallra är att gallra, kan man tycka.<br />
Men riktigt så enkelt är det inte, tvärtom. Det<br />
finns en mängd frågor som behöver besvaras,<br />
hänsyn att ta och metoder att använda.<br />
Självklart är det alltid du som skogsägare som har det sista<br />
ordet, och just därför kan det vara bra att veta hur vi<br />
reso<strong>ner</strong>ar och varför. Det viktiga är att gallra och att gallra<br />
i tid.<br />
Utgångsläge<br />
Genom sammanvägning av utgångsläget i beståndet<br />
och målet med gallringen får du som skogsägare ett<br />
råd om hur gallringen bör utföras. Det kan verka enkelt<br />
men innebär att en rad faktorer måste övervägas innan<br />
rådet ges. Inspektorn bedömer utgångsläget genom att<br />
bl.a. skatta ålder, höjd, grundyta, stamantal och underväxt i<br />
beståndet. Beståndets grundyta stäms av mot <strong>Mellanskog</strong>s<br />
gallringsmallar för att få en grundyta efter gallring som<br />
ger bästa möjliga förhållande mellan enskilda träds diameterutveckling<br />
och beståndets totala tillväxt.<br />
Sedan är frågan vilket mål med gallringen du som<br />
skogsägare har? Finns önskemål om trädslagsblandning,<br />
ekonomiskt utfall m.m.?<br />
Fyra principiellt olika gallringsformer finns:<br />
Låggallring<br />
– passar i oröjda bestånd med upphissade trädkronor. I<br />
första hand gallras klena träd ut, för att undvika snöbrott<br />
och vindfällen, i andra hand träd med dålig kvalitet.<br />
Normalgallring<br />
– passar i väl röjda bestånd. I princip en kvalitetsinriktad<br />
låggallring. Stabiliteten är bättre än i oröjda bestånd och<br />
både klena och grova träd med dålig kvalitet kan gallras ut.<br />
Andra faktorer som vägs in är risk för stormfällning,<br />
snöbrott eller skador från insekter och svampar. Finns<br />
det höga naturvärden, fornlämningar, vattendrag, rörligt<br />
friluftsliv eller särskild kulturmiljö att ta hänsyn till<br />
vid avverkningen? Ska gallringsstyrka och trädslagsval<br />
varieras efter vattendrag, fuktighetsförhållanden m.m.?<br />
Rådet<br />
Inspektorn gör en sammanvägd bedömning och rekommenderar<br />
den gallringsform som passar bäst för att skapa<br />
vitala, växtliga bestånd med god värdeutveckling. Om du<br />
tycker att rådet är gott så förmedlas det ni kommit överens<br />
om, via objektdirektivet, till <strong>Mellanskog</strong>s gallringsentreprenör.<br />
Objektdirektivet innehåller bl.a. karta, önskad<br />
gallringsform och målgrundyta samt övriga önskemål<br />
från dig som skogsägare.<br />
<strong>Mellanskog</strong>sgallring<br />
<strong>Mellanskog</strong>sgallring innebär att gallringsformen bestäms<br />
utifrån beståndets historik och skogsägarens önskemål.<br />
Höggallring<br />
– passar i bestånd med skärmträd eller förväxande träd.<br />
Få grova träd gallras ut, i andra hand träd med dålig kvalitet.<br />
Inte så vanlig som gallringsform.<br />
Konfliktbestånd<br />
– är bestånd där åtgärd krävs innan maskinell gallring. De<br />
klenaste träden gallras ut genom röjning eller e<strong>ner</strong>giuttag<br />
för att skapa stabila bestånd som kan gallras om 4-8 år.<br />
E<strong>ner</strong>gigallring är ett bra alternativ om det finns avsättning<br />
i närområdet så att priset på skogsbränsle gör åtgärden<br />
ekonomiskt rimlig.<br />
med mellanskog NR 1 – 2011