Ladda ner - Mellanskog

12011 MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE
Gallring och
King Edward
på Värmlandsnäs
Såga säkert i skogen
Certifierat skogsbruk – en bra affär
GPS-skolan fortsätter

6
innehåll
2
”För den outbildade är ett A bara tre pinnar”
12
Nalle Puh
14
4
med mellanskog
nr 1, 2011
3 Ledare
4 Aktivt skogsbruk
6 Mellanskogsgallring
8 Medlemserbjudande
9 Certifierat virke
10 GPS-skola, del 2
12 Gallringsentreprenör
14 Säkerhet i skogen
16 Ny i styrelsen
16 Sbo, årsmöten
17 Glöde tycker till
18 Berglins, ny serie
19 Från skogen
Ränterutan
Gällande räntesatser Mellanskog (1 Januari 2011)
Förskott, leveransvirke 6,25 %
Dellikvid, avverkningsrätt 4,25 %
Merkonto 1,50 %
Betalningsplan 1,75 %
Dröjsmålsränta 9,50 %
Redaktionsråd: Per Bengtsson, Dan Glöde, Martin Ekman, Roger
Eriksson, Jonas Olinder, Per Jansson, Kerstin Kungsman, Yngve
Norgren, Hans Kättström, Mårten Mattsson, Sune Nilsson, Carolin
Carlsson, Caroline Forsberg, Maria Bergenheim.
Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60,
Box 127, 751 04 Uppsala.
Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99
E-post: per.bengtsson@mellanskog.se
På omslaget: Åsa Rölin Foto: Caroline Forsberg, NPP
Form, layout & projektledning: NPP Reklambyrå
Tryck: Hansaprint 2011
Ansvarig utgivare: Per Bengtsson,
informationsavdelningen Mellanskog
Upplaga: 31 000
Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper
PEFC/05-31-5
Främjande av
uthålligt skogsbruk
www.pefc.se
med mellanskog NR 1 – 2011

God fortsättning på det nya året
Vi kan summera 2010 som ett märkligt år vilket
började mycket svagt, men som arbetade upp
sig allt eftersom och vi kan nu konstatera att
det blir ett av de bästa åren i Mellanskogs
historia. Hur det faktiska resultatet kommer
att bli får vi återkomma till på Sbo-årsmöten
och i årsredovisningen.
Under 2011 kommer vi att fortsätta på den inslagna
vägen genom att satsa på medlemmarna – det skall
löna sig att vara medlem i Mellanskog. Vi vill att den
enskilde medlemmen ska välja att nyttja föreningen i allt
som gäller service och tjänster, t.ex. allt inom skogvård
men även förvaltning av hela eller delar av sin fastighet.
Tillsammans med LRF Konsult kan vi också erbjuda
ekonomisk rådgivning. Vi tror att många av de nya skogsägarna
(som inte bor på sin gård) kommer att förvalta
och förädla sitt skogsinnehav på ett annat sätt än som
idag är brukligt. Då gäller det för Mellanskog att kunna
tillhandahålla all den service som efterfrågas. Detta är
och blir en stor uppgift, men också ett sätt att behålla
och få nya medlemmar till föreningen.
Troligtvis så kommer första halvåret 2011 att bli svagare
än den sista halvan 2010. För den enskilde medlemmen
kommer rotnettot ändå att vara i paritet med 2007 års
rekordnotering – detta tack vare den massvedsprishöjning
som vi genomdrev i slutet av 2010.
Försäljningen av Setra har tyvärr inte gått planenligt.
Utgångspunkten var att hela företaget skulle avyttras
till en eller flera köpare, nu blir det inte så. Ägarna har
nu beslutat att de två sågverken i norr – Rolf såg och
Malå såg – kommer att säljas separat, så även sågen
i Vimmerby. Dessa sågar ligger inte inom Mellanskogs
verksamhetsområde, så för föreningen kommer det inte
att betyda något för timmerförsäljningen. När detta läses
har Setra presenterat sitt bokslut för 2010 vilket var
positivt för alla. Den verksamhet som ligger inom
Mellanskogs område kommer tills vidare att drivas
med de tre huvudägarna inom Setra.
Jag vill här tacka Lars Gabrielsson som lämnade
Mellanskog den 31 dec efter 11 år som vd. Han har under
dessa år varit med att bygga upp en stabil förening
både vad det gäller organisation, men också ekonomiskt
för de privata skogsägarna. Från styrelsens sida önskar
vi honom lycka till med nya utmaningar. Vi har påbörjat
rekrytering av en ny vd och som det ser ut i skrivande
stund, finns det förhoppning att det finns en ny person
på denna plats till vår stämma i maj.
Hela föreningsrörelsen bygger på att vi är starka tillsammans.
Då kan föreningen både på kort och lång sikt ge
högre och stabilare priser till alla sina medlemmar. För att
lyckas med detta så är det viktigt att de som är medlemmar
och tillika ägare till föreningen har denna inställning.
En motto för oss alla:
utan medlemmar – ingen verksamhet.
Börje Lagerquist
Ordförande, Mellanskog
ledare
med mellanskog NR 1 – 2011 3

aktivt skogsbruk
4
Gallring och King Edward
på Värmlandsnäs
Hos Lars Björsell och Åsa Rölin på Värmlandsnäs några mil utanför Säffle
gallras både skog och potatisplantor. ”Skogen är egentligen Lars del men
jag förstår gallring inom all odling”, säger Åsa som är utbildad hortonom.
För 23 år träffade hon Lars och kom till gården Bodaholm
för första gången. Några stänk värmlänning fanns redan i
henne; mamma kom från Segmon utanför Grums.
Den gången, hösten 1987, hade stadsbon Åsa svårt
att förstå skogsägaren Lars entusiasm.
– Vi tog promenader och han sa, ”titta, vad det har
växt!”. Jag sa till honom, ”vadå, det är ju bara skog.”
Sedan dess har jag följt utvecklingen och numera ser
även jag hur skogen växer och träden utvecklas.
För 100 år sedan var det åker på skogsmarkerna kring
Bodaholm. Lars farfar, Johan Emil Björsell, köpte gården
1913 och flyttade in under mitten av 30-talet.
Veckan före jul satte Åsa och Lars igång med gallringen
som gav 1 000 kubik på en månad.
– Arbetet i markerna utförs av entreprenörer, vi har
inga egna maskiner, säger Åsa. Där har Mellanskog och
inspektor Björn Andersson varit till stor hjälp. Vi har inga
anställda på skogen utan kontakten med entreprenörerna
har gått via Björn och dialogen har fungerat bra.
Skogen är ett varierande bestånd med gran, tall och
björk. Lars och Åsa har 200 hektar produktiv skog, 40
hektar mossor och 125 hektar åker på sina marker. Det
mesta av den 40-åriga skog som gallras just nu blir massaved
och största delen körs till Gruvöns bruk.
Bra att gallra vintertid
Åsa och Lars är medvetna om att gallra i tid.
– Vi har gallrat beståndet en gång tidigare, för ungefär
10 år sedan. Efter den här svängen får skogen stå på
tillväxt 8-10 år till, menar Åsa.
Gallring av skogen sker under ideala förhållanden,
säger inspektor Björn Andersson från Mellanskog.
– Ja, det är varken för blött eller för mycket snö. Det
är bra att gallra under vintern när markskadorna blir
minimala och det inte finns rötsporer i luften.
Stefan Karlsson från Kjell Sillén Skogsentreprenad
och hans skördare går fram genom den 40-åriga skogen
och pudrar snön med ljusbrunt sågspån. Det knakar
och rasslar efter snökedjorna som lämnar huggormsmönster
kvar på marken, tillsammans med småkvistar
och barr. Fina moln av snö faller från trädens grönkronor
där topparna vajar till innan stammarna fälls.
– Gallra ska man göra oavsett priset på massaved,
säger inspektor Björn Andersson. Man lurar sig själv
genom att vänta, men skogen väntar inte. Den växer
oavsett pris, och det är slutprodukten som räknas.
Vakande öga på potatisbeståndet
En slutprodukt av annan art hittas i det stora lagerhuset
på gården. När Åsa öppnar dörren breder ett mörkbrunt
berg av potatis ut sig, som en strand där vågorna
putsat och slipat stenarna runda med en lätt rödskimrande
yta.
– Här på Bodaholm odlar vi 1 500 ton potatis per år
som tvättas, sorteras och säljs till Konsum Värmland i
lösvikt. Värmlänningarna gillar King Edward, säger hon.
Med 35 hektar vidsträckt potatisåker håller Åsa också
ett vakande öga på det beståndet.
– Precis som i skogen gäller det att plantorna inte
står för tätt.
Utsikt över skog, vatten och åkrar
Något annat växer också på markerna om man följer
vägen ner mot Gaperhults hamn där man fram till
1930-talet lossade virke från stenpiren, i en vik av Vänern
med ett djup på 60 meter.
I skogsbrynet står en hög planta, kraftig och grön i
botten, avsmalnande och vit högre upp – ett vindkraftverk.
De vita rotorbladen speglar vintersolens mässsingssken
mot den blekblå eftermiddagshimlen.
– Energiproduktionen är vår pensionsinvestering, säger
Åsa Rölin. För tre år sedan avverkades skogen här
och vi fick möjligheten att bygga ett kraftverk, så vi slog
två flugor i en smäll.
Den som beger sig upp i det 73 meter höga verket
kan kika ut genom en lucka och se hela Värmlandsnäs –
en förträfflig utsiktsplats över sjön, potatisåkrarna och
skogen.
Text: Dan Linder, NPP
Foto: Caroline Forsberg, NPP
med mellanskog NR 1 – 2011

På Bodaholm odlas 1 500 ton
King Edward om året.
Åsa Rölin tillsammans med inspektor Björn
Andersson från Mellanskog under gallringen
på Värmlandsnäs.
Stefan Karlsson (i arbete) från Kjell Sillén Skogsentreprenad
sköter gallringen på Värmlandsnäs.
med mellanskog NR 1 – 2011 5

mellanskogsgallring
6
Mellanskogsgallring
– så jobbar vi
Att gallra är att gallra är att gallra, kan man tycka.
Men riktigt så enkelt är det inte, tvärtom. Det
finns en mängd frågor som behöver besvaras,
hänsyn att ta och metoder att använda.
Självklart är det alltid du som skogsägare som har det sista
ordet, och just därför kan det vara bra att veta hur vi
resonerar och varför. Det viktiga är att gallra och att gallra
i tid.
Utgångsläge
Genom sammanvägning av utgångsläget i beståndet
och målet med gallringen får du som skogsägare ett
råd om hur gallringen bör utföras. Det kan verka enkelt
men innebär att en rad faktorer måste övervägas innan
rådet ges. Inspektorn bedömer utgångsläget genom att
bl.a. skatta ålder, höjd, grundyta, stamantal och underväxt i
beståndet. Beståndets grundyta stäms av mot Mellanskogs
gallringsmallar för att få en grundyta efter gallring som
ger bästa möjliga förhållande mellan enskilda träds diameterutveckling
och beståndets totala tillväxt.
Sedan är frågan vilket mål med gallringen du som
skogsägare har? Finns önskemål om trädslagsblandning,
ekonomiskt utfall m.m.?
Fyra principiellt olika gallringsformer finns:
Låggallring
– passar i oröjda bestånd med upphissade trädkronor. I
första hand gallras klena träd ut, för att undvika snöbrott
och vindfällen, i andra hand träd med dålig kvalitet.
Normalgallring
– passar i väl röjda bestånd. I princip en kvalitetsinriktad
låggallring. Stabiliteten är bättre än i oröjda bestånd och
både klena och grova träd med dålig kvalitet kan gallras ut.
Andra faktorer som vägs in är risk för stormfällning,
snöbrott eller skador från insekter och svampar. Finns
det höga naturvärden, fornlämningar, vattendrag, rörligt
friluftsliv eller särskild kulturmiljö att ta hänsyn till
vid avverkningen? Ska gallringsstyrka och trädslagsval
varieras efter vattendrag, fuktighetsförhållanden m.m.?
Rådet
Inspektorn gör en sammanvägd bedömning och rekommenderar
den gallringsform som passar bäst för att skapa
vitala, växtliga bestånd med god värdeutveckling. Om du
tycker att rådet är gott så förmedlas det ni kommit överens
om, via objektdirektivet, till Mellanskogs gallringsentreprenör.
Objektdirektivet innehåller bl.a. karta, önskad
gallringsform och målgrundyta samt övriga önskemål
från dig som skogsägare.
Mellanskogsgallring
Mellanskogsgallring innebär att gallringsformen bestäms
utifrån beståndets historik och skogsägarens önskemål.
Höggallring
– passar i bestånd med skärmträd eller förväxande träd.
Få grova träd gallras ut, i andra hand träd med dålig kvalitet.
Inte så vanlig som gallringsform.
Konfliktbestånd
– är bestånd där åtgärd krävs innan maskinell gallring. De
klenaste träden gallras ut genom röjning eller energiuttag
för att skapa stabila bestånd som kan gallras om 4-8 år.
Energigallring är ett bra alternativ om det finns avsättning
i närområdet så att priset på skogsbränsle gör åtgärden
ekonomiskt rimlig.
med mellanskog NR 1 – 2011

”
Låggallring efter underväxtröjning
är rådet i detta 35 år gamla bestånd.
Risken för snöbrott och vindfällen är stor
men alternativet att låta beståndet stå
orört är sämre. Intäkterna från gallringen
täcker knappt kostnaderna oavsett om
massaved eller bränsle tas ut. Om man
hade röjt i tid (för 15–20 år sedan) hade
intäkterna från gallringen idag åtminstone
varit 3 000–4 000 kr/ha högre.
Genom sammanvägning av utgångsläget i beståndet och målet med
gallringen får du som skogsägare ett råd om hur gallringen bör utföras.
Normalgallring är rådet i detta 32 år
gamla, väl röjda bestånd. Den tidigare
investeringen i röjning betalar sig nu och
gallringen ger ett bra netto (5 000–
8 000 kr/ha), där massavedsuttag idag
är något lönsammare än energiuttag.
Konfliktbestånd, vad ska vi göra här?
Det 22-åriga beståndet är för svagt röjt
och därför alltför stamtätt (3 300 stammar/ha).
Samtidigt är det för klent för
maskinell gallring. Gör vi ingenting har
vi om ca 10 år en situation som i det
översta exemplet. Rådet är röjning/underväxtröjning
eller energigallring. I detta
bestånd valdes energigallring. Nettot
efter gallring blev ca 200 kr/ha vilket
kan jämföras med en röjningskostnad på
åtminstone 1 500 kr/ha.
Text och foto: Dan Glöde, Skogsskötselchef, Mellanskog
med mellanskog NR 1 – 2011 7

medlemserbjudande
8
Medlemserbjudande
Som ett led i att sprida och öka kunskaperna inom den privata skogsnäringen
erbjuder vi nu alla medlemmar två mycket intressanta och lärorika böcker till
specialpris. Båda böckerna kan beställas på vår hemsida, www.mellanskog.se,
eller genom växeln 010 - 482 80 00.
Observera att moms och frakt tillkommer.
Skogsägarens Företagsbok 2011
LRF Konsult har i Skogsägarens Företagsbok 2011 skrivit
en innehållsrik faktabok för skogsägarens roll som företagare
i skogsbruk.
Boken ger inledningsvis en översikt över branschen och
har sedan tre huvudkapitel; Förvärva, Äga och Överlåta.
Kapitlet Förvärva handlar om hur ett förvärv går till,
vad man bör tänka på samt vilka begränsningar och
restriktioner det finns i samband med ett skogsförvärv.
Kapitlet Äga är bokens tyngdpunkt och är uppdelad
i Att vara skogsägare samt Beskattning av skogsbruk.
Kapitlet Överlåtelse behandlar vad som är viktigt att
tänka på vid en överlåtelse.
Medlemspris 100 kr
Icke medlem 200 kr
Skogens vatten
Sveriges fyra skogsägarföreningar (Södra, Mellanskog,
Norrskog och Norra Skogsägarna) har tillsammans
producerat en unik bok om skogens vatten.
Avsikten är att väcka fascination om skogslandskapets
vatten och dess biologiska mångfald. Den är samtidigt
ett led i skogsägarföreningarnas satsning för bättre hänsyn
vid skogsbruk intill vatten. Skogens vatten innehåller
en lång rad handfasta tips till skogsägarna och lanserar
också en ny modell för naturvärdesbedömning av
vattendrag – blå målklasser!
Vattenfrågorna blir allt mer aktuella, inte bara i Sverige
utan också i ett globalt perspektiv. EU:s vattendirektiv
syftar till att alla Europas vatten ska ha en god kvalité.
Skogens vatten fångar både upp de politiska ambitionerna
och skogsägarnas egna möjligheter att värna
våra skogsvatten.
Medlemspris 150 kr
Icke medlem 200 kr
med mellanskog NR 1 – 2011

Certifierad skogsråvara
– allt oftare ett krav från köparna
På en internationell marknad där köparna av sågade trävaror blir allt mer miljömedvetna
kommer det att krävas mer och mer certifierad skog för att möta efterfrågan.
Så framöver kommer en certifiering av din skog att handla om mer än de rent
miljömässiga aspekterna, det kommer även att handla om ekonomi.
Mellanskog har länge erbjudit sina medlemmar att certifiera
deras skogar enligt den svenska PEFC:s (Programme
for the Endorsement of Forest Certification schemes)
skogsstandard. Certifiering av skog är ett effektivt sätt att
visa att träet i en produkt kommer från välskötta skogar.
Certifiering handlar uteslutande om man styr skogens
skötsel och användning i en hållbar riktning. Miljön har
alltså varit både Mellanskogs och skogsägarnas stora fokus.
Mellanskog betalar dessutom en extra miljöpremie för
virke från en miljöcertifierad fastighet.
Ökade krav från köparna
Nu när skogsbranschens kunder blir mer och mer miljömedvetna,
ställer de allt högre krav på att råvaran kommer
från certifierade skogsbruk. Då kan certifiering på sikt
också bli mer och mer en ekonomisk fråga.
På Setra, ett av Sveriges största träindustriföretag och
en ledande aktör i Europa med 1 200 anställda och en
omsättning på cirka 5 miljarder kronor, märker man av
att frågan om certifierade träprodukter blir allt viktigare.
– I Sverige är det inte lika stort som internationellt. Här
i landet vet vi att vi sköter om våra skogar enligt konstens
alla regler, men det kan man inte begära att man ska känna
till utomlands, säger Per Gabrielsson, Setra, som säljer
virke i både Sverige och
utomlands.
Omkring 55 % av
vår omsättning
utgörs
av export till
Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Japan, och där har
man en helt annan inställning till detta, fortsätter han.
– I länder som England och Japan ska i princip 100 %
av alla trävaror vara certifierade, så där kan man tala om
det som ett absolut krav. Länder som Frankrike, Tyskland,
Polen och Danmark har också en hög andel certifierade
trävaror, som ständigt växer. Stora internationella
virkesköpare som kanske bygger sängar eller tillverkar
golv vill veta att råvaran kommer från ett hållbart skogsbruk
och certifierat blir då en garanti för detta. För att ta
ett exempel som är känt i Sverige så måste Svanenmärkta
produkter innehålla minst 70 % certifierad skog. Men
som sagt, internationellt är reglerna ännu tuffare, fyller
Pers kollega på Setra, Roland Persson i.
Många fördelar
Förutom att göra en insats för miljön och få en extra miljöpremie
av Mellanskog så handlar det alltså om att förvissa
sig om att alltid kunna vara med där priserna vid varje
givet tillfälle är som högst. Då kan det uppstå lägen där
industrin har så stora behov av certifierad skogsråvara att
de är beredda att betala ett högre pris för denna.
– En svensk skogsägare kan alltid sälja sin skog även om
den inte är certifierad, utan några problem, men allt mer
tyder på att det kan komma att ske på bekostnad av försämrad
prisbild framöver. Dessutom är svenska skogsbruk
redan idag så välskötta att det mesta handlar om pappersarbete.
Det rent praktiska i skogen påverkas för de flesta
inte speciellt mycket, avslutar Roland Persson.
Med så många fördelar nu och i framtiden borde du
därför ställa dig frågan – varför inte certifiera din skog?
Om du är intresserad av att veta mer om vad det innebär
att certifiera din skog eller har frågor om detta kan du
läsa mer på www.mellanskog.se eller kontakta din
inspektor som gärna berättar mer.
Text: Martin Ekman, NPP
certifierat virke
PEFC/05-31-5
Främjande av
uthålligt skogsbruk
www.pefc.se
med mellanskog NR 1 – 2011 9

gps-skola, del 2
10
Samarbeta
med datorn
För att få största möjliga nytta av din GPS bör du använda den tillsammans
med din dator. Det blir dessutom mycket roligare om du lär dig handskas med
de nyttiga verktygen i programvaran, som du enkelt laddar ner från Internet.
Olika tillverkare har olika programvaror. Magellan använder
sig exempelvis av ett program som heter Vantage
Point, som laddas ner på www.magellangps.se/products/
products.htm. Om du har köpt en Garmin-apparat sätter
du bara in den medföljande skivan, som installerar programmet.
Därefter kan du gå in på www.garmin.se och
välja din produkt, till exempel Oregon 550 T eller Astro
220, där du bland annat hittar manualer och uppdateringar.
Till en Garmin-GPS kan du använda dig av programmen
BaseCamp eller Map Source. Din GPS måste givetvis
vara ansluten till Internet via en dator för att hämta hem
program, uppdateringar och annat användbart.
Hämta uppgraderingar
Det är en god idé att alltid ha den senaste programvaran
i både GPS-enheten och datorn. Till hjälp vid Garmins
uppdateringar finns ett program som heter webupdater
som varje gång du ansluter din GPS till datorn, kollar att
du alltid har den senaste versionen i din GPS. Magellans
program, Vantage Point, säger till själv när det finns nya
uppdateringar att hämta.
När du väl fått in programmet och anslutit din GPS
till datorn finns det en hel del att göra. Du kan se dina
kartor, lägga in way points (markera platser), planera rutter
och mycket annat. Det du gör i kartprogrammet
med mellanskog NR 1 – 2011

En bild har lagts in som en way point i Magellans program,
Vantage Point. Om man klickar på bilden/punkten förstoras den.
på datorn kan du sedan med en enkel knapptryckning
överföra till din GPS.
Om du har behov av att göra en arealberäkning (mäta
en yta) bör du göra det i datorn med programmets kartverktyg.
Vill du märka ut fastighetshörn eller dylikt gör du
helt enkelt way points, som du sedan överför till din GPS.
Därefter behöver du bara använda kommandot ”Gå till”
för att hitta till dina inlagda punkter i terrängen. I flera
modeller, exempelvis Magellan Triton 2000 och Garmin
Oregon 550T, kan du använda den inbyggda kameran för
att fotografera platser, som sedan lagras som way points.
Bilden/punkten kan sedan överföras till programmet i
datorn, där den syns som ett fotografi (se bild ovan).
Olika kartor
Idag finns det en hel del olika kartalternativ att välja
mellan. Vi har bland annat tittat på kartmaterial från
Så här kan det se ut på Map Factorys fastighetskarta i 3D-vy.
Garmins eget program, BaseCamp, visar Friluftskartan Prime
med fastighetsgränser.
Map Factory, som exempelvis har terräng-, fastighets-
och fjällkartor som passar till både Magellan och Garmin.
Utan tvekan rör det sig om riktigt genomtänkta och
användbara kartor.
Det finns naturligtvis hur mycket som helst att skriva
om GPS-navigatorer. Du som nyligen har skaffat dig
din första GPS bör i alla fall börja med att läsa manualen
noga. Sedan kan du ta hjälp av bekanta och googla dig
fram på nätet när du snubblar över begrepp som du inte
förstår. Det gäller bara att du vågar prova dig fram. Om
du gör det är vi helt övertygade om att du kommer att
ha mycket nytta och nöje med din nya GPS.
Användbara länkar
• garmin.se Garmins hemsida
• magellangps.se Magellans hemsida
• mapfactory.se Digitalt kartgodis
• mapstore.se Mer kartor
Lycka till!
Text: Bertil Röjfors
Foto: Calle Bredberg
• geobloggen.com En spännande sajt, speciellt för
dig som är intresserad av att
börja med geocatching
• rorgangare.se/ En båtsajt med massor av GPS-
3_gps_termer.html termer med förklaringar
med mellanskog NR 1 – 2011 11

gallringsentreprenör
12
I gallringen skapar Klas och
Magnus framtidens värden
Det är trettonhelg. Snön vräker ner och de
flesta som kan håller sig inomhus. Men inte
Magnus Göras. I den nästan midjedjupa
lössnön, strax söder om Siljansnäs i Dalarna,
spakar han familjeföretagets gallringsskördare.
Sakta maler den sig framåt, fäller 80–100
stammar i timmen.
Magnus driver Miljö och Skog i Leksand AB tillsammans
med sin bror Klas Pettersson, och sin far Uno Pettersson.
För Uno, som är fyllda 70 och har jobbat i skogen hela
sitt liv, blir det dock inte så många pass, utan det är
oftast sönerna som kör, sexton, eller när det ibland
krävs, 24 timmar om dygnet.
– Vi skapar framtidens skog med en hög kvalitet och
ett högt värde, säger Magnus.
Sedan något år kör de endast för Mellanskog. Tidigare
arbetade de för ett stort skogsbolag. Nu, sedan de nästan
bara arbetar på privata marker, tycker de att jobbet har
blivit roligare, mer omväxlande och utmanande.
Klas har jobbat i företaget sedan 1989 och Magnus,
som provat på att vara både kock och FN-soldat, började
tio år senare.
Exemplet med morötter
Dagen före snövädret träffar Mellanskogs utsände Magnus,
Klas, produktionsledaren Per-Anders Smeds och skogsinspektorn
Johan Orell för att prata om gallring.
Och det är något som bröderna kan prata om länge,
engagerat, med en uppenbar kunskap och faktisk glädje.
– Vi har båda skogen i blodet, ja, nästan i generna,
En Ecolog 550B som går varm utanför Siljansnäs.
säger Klas med en nick mot lillebrorsan och skrattar.
Att gallra är en sak. Men att gallra så det blir bästa
möjliga tillväxt och kvalitet inför en slutavverkning
som kanske ligger 50–60 år i framtiden, är en annan.
Då börjar det snart handla om grundytor, stickvägsavstånd,
medelstammar, kalibrering av aggregat, miljövård
och... morötter!
Ja, det där med morötter är ett exempel som Per-
Anders gärna använder.
– Varför gallrar man egentligen, frågar han sig. Jo, för
att nästan alltid så står stammarna för tätt när ungskogen
närmar sig 30–40 år, och då går det som i morotslandet.
Morötterna blir många, men smala och klena. För att få
fler grövre morötter, eller stammar, av högre kvalitet, tar
vi bort de klenaste.
Magnus och Klas nickar instämmande. De vet precis
hur mycket som ska gallras i ett bestånd. Dels har de
tabeller och mallar, dels har de arbetat så länge med gallringar
att de vanligen med blotta ögat kan se hur mycket
som behöver gallras bort.
Magnus förklarar vidare:
– Det som händer om man inte gallrar är också att
träden skjuter i höjden. Att gallra i rätt tid är därför
viktigt för att träden ska hinna utveckla en grönkrona
och kunna växa sig starkare. Det är ju något som är
viktigt inte minst med tanke på att de ska klara både
stormar och blötsnö.
Inför en gallring
Liksom Mellanskogs övriga entreprenörer gallrar Klas
och Magnus efter föreningens riktlinjer. Förenklat handlar
det om låggallring med kvalitet. Alltså, de klenaste stam-
Pappa Uno med sönerna Magnus och Klas.
med mellanskog NR 1 – 2011

marna tas bort, och i valet mellan två stammar lämnas den
som förväntas få högst kvalitet i slutavverkningen.
En gallring börjar vanligen med att en skogsägare hör
av sig till skogsinspektorn Johan Orell, eller kanske till
någon av bröderna då de sett maskinen nära sina marker.
Eller så tar Johan kontakt med skogsägare som har gallringsmogna
skiften i de områden där maskinen ska köra.
När Johan och skogsägaren är överens om var det ska
gallras, hur mycket, och om markägaren har några speciella
önskemål, så går uppdraget vidare till produktionsledaren
Per-Anders Smeds.
– Jag mejlar sedan information till Magnus och Klas,
förklarar han. I denna ingår bland annat en översiktskarta
där det framgår var trakten ligger, en beståndskarta,
instruktioner från inspektorn, vilka sortiment
som ska tas ut, om det ska apteras på ett speciellt sätt,
målgrundyta samt bedömd volym och medelstam.
Kvalitetsdeklareras
Förstagallringar blir oftast massaved. Alla gallringar
körs mot en prislista där olika längder och dimensioner ger
olika mycket betalt. Därför kapas och apteras stammar
till bestämda längder redan i skogen så virkets värde
optimeras.
Målgrundyta är, förenklat, ett mått på hur många
stammar med en viss diameter som ska finnas kvar på
skiftet efter gallringen.
När bröderna är färdiga med sitt jobb skickar de
information åt andra hållet.
– Ja, vi lämnar alltid en kvalitetsdeklaration när vi är
klara, berättar Klas. Av den framgår vad målgrundytan
hamnade på, antal stammar som lämnats per hektar,
avstånd mellan stickvägarna, alltså där vi och sedan
skotaren kört i skogen, om vi kört ner marken mer
än tio centimeter och förstås allt som har med miljö-,
skogs-, kultur- och miljövård att göra.
Det görs också en uppföljning avseende skador på
Per-Anders Smeds, produktionsledare Mellanskog.
kvarlämnade träd. En skada är när ett träd är skavt och
mer än 20 cm 2 av barken är borta. Högst 5 % av stammarna
får vara skadade.
– Men vi ligger normalt under tre procent, påpekar
Klas och Johan nickar instämmande.
Uppskattar engagerade skogsägare
Magnus och Klas kör en Ecolog 550B. Det är en stickvägsgående
gallringskördare av mellanklass. Den har
lång kran och ackumulerande aggregat.
– Det innebär att vi kan hugga och samla flera
stammar i aggregatet innan vi kapar alla samtidigt,
förklarar Magnus. Självklart gör det vårt jobb väldigt
effektivt.
Per-Anders menar att just denna typ av maskin passar
mycket bra i skogarna kring Siljan.
– Här är fortfarande ägosplittringen mycket stor. Det
innebär att det på några hektar kan finnas skog i alla
åldrar, röjt, oröjt, gallrat, ogallrat och skiften som ska
slutavverkas. Deras maskin är mycket flexibel och därför
perfekt i dessa marker.
Trots att maskinen bara är 2,9 meter bred måste
stickvägen göras drygt fyra meter.
– Skogsägare reagerar ofta på att det blir så brett,
säger Klas. Men när vi förklarat att även skotaren, som
är bredare, måste komma fram utan att skada träden vi
lämnat, och att träden om 20–30 år är mycket grövre,
då brukar de förstå.
Både Magnus och Klas gillar när skogsägarna kommer
ut till dem i skogen.
– Man kan resonera och förklara lite om tillväxt och
grundytor, säger Klas. Och varför vi tar, som många
tycker, så mycket i gallringen. Samtidigt kan vi ta del av
deras önskemål.
Magnus instämmer och avslutar:
– Ja, så är det. Engagerade skogsägare är bra skogsägare!
Text och foto: Carlo Laszlo
med mellanskog NR 1 – 2011 13

säkerhet i skogen
Såga skogen säkrare
14
Statistiken talar sitt tydliga språk. Motorsågar ligger bakom många olyckor.
Mats Hofgren i Dunkers Mälby utanför Flen värnar om en tryggare motorsågsanvändning
och håller kurser för både proffs och nybörjare.
Brostugan ligger vackert på en höjd i det södermanländska
kuperade vinterlandskapet. Härifrån har man en härlig
utsikt över snövita ängsmarker och den gnistrande granskogen
som omfamnar gårdshusen.
Här bor och arbetar Mats Hofgren som i samarbete
med bl.a. Mellanskog, Säker skog och Vuxenskolan leder
kurser i säkrare motorsågshantering.
Mats är säkerhetsombud för Södermanland och har
över 30 års vana av skogsarbete. Hans stora naturintresse
och vilja att bidra till bättre hälsa och säkerhetstänkande
gör att han gärna engagerar sig i utbildningar om motorsågens
användning.
På gårdsplanen under ett tak ligger sågspån, stockar,
färgmarkerade stubbar och några spännande fågelholkar,
skapade av björkstammar. Just här tränar kursdeltagarna
på bl.a. filning, kvistning, kapning och fällning med instick
d.v.s. ”det säkra hörnet”. De praktiska kursmomenten
varvas med teori i den charmiga lilla röda stugan strax intill.
Mats öppnar dörren och därinne på det stora bordet
mitt i stugan ligger skyddskläder, stövlar, hjälmar och kurslitteratur.
Utrustningen skvallrar om att detta är teorins
hjärta. Men varför ligger det bomullstops och en spegel i
första hjälpenpaketet? Fåfänga? Jag ska strax få veta.
Vad är viktigt att tänka på när man hanterar en
motorsåg?
– Motorsågar är väldigt farliga om de används felaktigt.
Om du ska använda den så måste du veta hur du ska
göra. Vet du inte det, låt sågen stå! Innan du skaffar
motorsåg bör du faktiskt ha gått en kurs som ger dig
kunskap, rutiner och medvetenhet. På så sätt kan du
göra rätt bedömningar och även känna till när du bör
avstå från att såga. Kunskapen är viktig oavsett om du
jobbar på vedbacken, röjer vid älgpasset, sysslar med
naturvård eller bygger om något hemma.
Hur väljer man rätt såg?
– Jag avråder från motorsågsköp i lågprisbutiker. Priserna
är frestande och sågarna kan verka säkra men tester
har visat att vissa sågar kan tappa delar och skaka sönder
under pågående arbete. Välj en specialbutik med kunnig
personal som visar upp sågar som uppfyller de tekniska
säkerhetskraven.
Vilken skyddsutrustning behöver man?
– Du har sågskyddsbyxor och kängor eller stövlar med
sågskydd och stålhätta. Dessutom krävs skyddshandskar,
hjälm, hörsel- och ögonskydd. Skyddsutrustningen ska
vara klassad, godkänd och besiktigad av Svensk maskinprovning
(SPA). Ett första förband ska man även ha
med sig i fickan.
Men varför ska man ta motorsågskörkort egentligen
– om man bara ska såga lite ved hemma på gården?
– Tyvärr händer det en del tråkigheter även på vedbacken.
Kapning, som kanske inte verkar vara så riskfyllt, är
faktiskt ett riktigt lurigt moment som kräver rätt teknik
för att undvika kast eller skador.
Men vad ger en kurs? Kan jag inte få kunskap via den
folder som följer med motorsågen när jag köper den?
– När du går en motorsågsutbildning får du både teori
och framförallt praktik som behövs för att du ska träna in
rätt beteende och vanor. Motorsågskörkortet är ett bevis
på att du tagit till dig kunskapen och övat i olika situationer.
Dessutom uppstår många frågor när man börjar gå
igenom ett visst moment. Både hos dig själv och andra.
När man är en grupp kan man prata igenom allt och
räta ut alla frågetecken på en gång. Kunskap är en god
investering för både skogsägare och fritidshuggare. Speciellt
nu när EU lämnar ett generöst utbildningsbidrag genom
”Säkerhetschecken”, ett ekonomiskt stöd på upp till
2 000 kr. Checken kan utnyttjas av skogsägare, vedhuggare
och egentligen alla som jobbar på en skogsfastighet.
Hur är motorsågskursen upplagd?
– Kursen är upplagd som en vanlig studiecirkel. Alla
över 18 år kan gå kursen och ta körkort. Nivå A och B
En övning är att såga ur en plugg ur en stock.
Mats visar hur det ser ut när man sågat rakt.
med mellanskog NR 1 – 2011

handlar om grundkunskaper och omfattar 8–9 träffar
om ca 3 timmar per tillfälle. Vill du lära dig avancerad
fällning kan du även gå nivå C. I del A och B lär du dig
säkerhet omkring skyddsutrustningen, motorsågen, dess
skötsel samt sågteknik. Du tränar på instick, riktskär
och enklare fällning med precision (säkra hörnet) samt
kvistningsteknik. Vi går igenom motorsågens roll i ett
uthålligt skogsbruk; ekonomi, kostnader, naturvårdshänsyn
m.m. Du får motorsågskörkort efter en godkänd
uppkörning där du får göra en riskbedömning och
fälla ett grövre träd inför en certifierad instruktör.
Vad skulle du vilja säga till den som är tveksam till
att gå en motorsågskurs?
– Säkerhetstänkandet i tanke och handling ökar tryggheten
och arbetsglädjen. Samtidigt blir du mer effektiv.
Även den som är erfaren tjänar på att gå en kurs och
fräscha upp kunskaperna. Jag garanterar att man alltid
lär sig något nytt! Passa på att öka säkerheten nu när det
är ekonomiskt fördelaktigt samtidigt som du har trevligt
och lär känna ett helt gäng med samma intressen som du.
Slutligen; varför denna lilla spegel och bomullstops i
förbandsväskan?
– Ingen fåfänga, säger Mats och ler. Spegeln är värdefull
om det skulle komma sågspån i ögat och med topsen tar
man enkelt bort skräpet som kan irritera och begränsa
synfältet, avslutar mannen som vurmar om ett tryggare
skogsbruk.
Det är väl det som kallas ”blick för säkerhet”.
Text och bild: Lotta Isaksson
Vill du veta mer om motorsågskörkortet?
Gå in på www.sakerskog.se
Du kan även kontakta Vuxenskolan, återförsäljare av
motorsågar, privata entreprenörer eller Skogsstyrelsen.
Mats Hofgren visar ett resultat av en
utmanande övning i att såga rakt - en
rustik fågelholk i björk
Fakta
Namn: Mats Hofgren
Ålder: 52
Bor: I Brostugan, Dunkers Mälby utanför Flen
Familj: Hustrun Margareta samt döttrarna Marie och Mikaela
Yrke: Skogsentreprenör med utbildningsverksamhet samt
ansvar för vägunderhåll i närområdet
Fritid: Gårdssysslor, byggnation och att arbeta i trä
Favoriträtt: Paltbröd med fläsk.
BISTER STATISTIK
• 10 personer dör i motorsågsolyckor varje år.
• 200 personer invalidiseras årligen.
• 2000 personer skadas årligen.
• 500 000 svenskar använder motorsåg.
Antalet nybörjare är större än någonsin.
med mellanskog NR 1 – 2011 15
!

ny i styrelsen
16
Ny i styrelsen
Nu är Per-Eric Johansson inte precis så där vansinnigt ny i styrelsen, men
som invald på stämman i maj förra året är han i vart fall nyast. Därför är
det hög tid att presentera honom och hans syn på Mellanskogs arbete.
Per-Eric är lantbrukare och hans gård, som han driver
tillsammans med hustrun Trude, ligger två mil utanför
Karlstad i Värmland. Parets mjölkkor, som producerar
ekologisk mjölk, och allt övrigt arbete på fastigheten, inte
minst i skogen, upptar det mesta av Per-Erics tid.
Ett viktigt och hedrande förtroendeuppdrag
Tidigare arrenderade man marken av kyrkan, men 1997
köpte man loss fastigheten med jordbruksmark och 240
hektar skog. Paret blev medlemmar i Mellanskog i samma
veva och tog hjälp av föreningen inför köpet av skogen.
Intresset för skog och skoglig kunskap växte snabbt och
snart nog var Per-Eric Mellanskogs ordförande i skogsbruksområdet
Södra Värmland. Med ett brinnande intresse för
familjeskogsbruk och de spelregler som styr dem, kopplat
till en lång karriär som småföretagare, gjorde Per-Eric till
ett naturligt val till en plats i Mellanskogs styrelse. Något
han ser på med stor glädje.
Utmaningar för Mellanskog
Enligt Per-Eric är det två övergripande frågor som är extra
viktiga för föreningen.
– Dels måste vi bli bättre på att kommunicera var vi står i
olika frågor externt. Det räcker inte att vi skogsbrukare
vet att vårt arbete är en stor tillgång för landet, inte minst
miljömässigt. Vi måste nå ut till resten av samhället
om hur det förhåller sig, vi är inga miljöbovar,
tvärtom. Det är hårt arbete och en, i
princip, unik skogslag, som går nästan hundra
år tillbaka i tiden, som gör att vi har de fina
skogar vi har idag.
Sedan anser jag att Mellanskogs perspektiv
måste utgå från skogsägarna ute i bygderna.
Det är där intresset är som störst och det ska
märkas även i föreningens fokus att medlemmarna
alltid är vår viktigaste tillgång. Vi
måste satsa ännu hårdare på de medlemmar
vi har idag och samtidigt se till
att öka medlemsantalet och därmed
den totala arealen som våra medlemmar
förfogar över. Då bli vi ännu starkare
och kan skapa bättre och bättre förutsättningar
för familjeskogsbruket
på sikt.
Årsmöten i Mellanskogs skogsbruksområden
I mars är det åter dags för våra skogsbruksområdens årsmöten och du
och alla andra medlemmar hälsas varmt välkomna.
Samtliga möten startar med en enklare förtäring klockan 18.00.
Skogsbruksområde Dag/datum Ort/lokal
Härjedalen tis 8/3 Folkets Hus, Sveg
Mellanljusnan tors 17/3 Hembygdsgården Ljusdal
Nordöstra Hälsingland tors 10/3 Grängsjö kapell, Gnarp
Södra Hälsingland mån 14/3 Naturbruksgymnasiet Nytorp
Norra Dalarna tis 15/3 Flottaren, Vansbro
Södra Dalarna tors 17/3 Folkets Hus, Säter
Gästrikland ons 9/3 Folket Hus, Sandviken
Uppsala tis 15/3 Victoria Hotell o Konferens, Uppsala
Stockholm ons 9/3 LRF-huset, Franzengatan 6, Stockholm
Västmanland tis 8/3 Brunnby Gård, Västerås
Örebro tis 15/3 Hörsalen Lantmännen, Aspholmen Örebro
Sörmland mån 14/3 Hotell Malmköping
Norra Värmland ons 16/3 By Folkets Hus, Skymnäs 8 km norr Munkfors,
vägvisning från väg 62
Södra Värmland ons 16/3 Kils Arena, Kil
Gotland tors 10/3 Lövsta konferenssalen
med mellanskog NR 1 – 2011
Text : Martin Ekman Foto: Mellanskog

Glöde tycker till
– goda råd ges i rätt tid
I begynnelsen
Skogsägarrörelsen byggde upp sin skogsbruksverksamhet
från 1960 fram till början på 1970-talet. Innan
dess hade föreningarna i huvudsak samlat in virke
och förhandlat virkespriser. Målet för de nya skogsbruksområdena
var att förbättra skogstillståndet hos
medlemmarna genom aktiv rådgivning och skogsbruksservice.
Har det hänt nåt?
Målsättningen är idag densamma. Föreningens stadgar
anger att vi ska verka för god skogsskötsel (§ 2). I
mörka stunder tycker jag att utvecklingen mot god
skogsskötsel går långsamt. År efter år röjs det för
lite i ungskogen vilket ger dåliga förutsättningar i
gallringarna. Men, tittar man på statistik från Riksskogstaxeringen
känns det genast lite lättare!
Förråden förbättras
Volymen skog per hektar har stadigt ökat under de senaste
30–40 åren. I Mellanskogs verksamhetsområde
har volymen ökat från ca 160 till ca 240 m 3 /ha. Det har
bidragit till att upprätthålla skogsbrukets lönsamhet.
Om samma virkesvolymer per hektar avverkats idag,
som i början på 1980-talet, skulle avkastningen per
hektar vara drygt 20 % lägre. Skogsskötseln har således
stor betydelse för skogsbrukets ekonomi. Men det
tar några decennier att visa att avkastning och virkesuttag
ökar.
Förbättras råden?
Decennier av rådgivning från Mellanskogs inspektorer
har bidragit till denna förrådsuppbyggnad och vi
jobbar vidare för att förbättra oss. För sex år sedan
arbetade vi fram Mellanskogsgallring som koncept.
Ett projekt med analys av både omvärld och vårt eget
arbetssätt. En del i konceptet var att bestämma målgrundyta
för varje gallring. Detta för att kvalitetssäkra
gallringens uttag och tidpunkt mot gallringsmallarna.
Text: Dan Glöde
Virkeschef
glöde tycker till
Men också för att våra entreprenörer skulle ha ett
mål att stämma av sina kvalitetskontroller emot. Det
fanns också andra skäl. Att använda relaskop och gallringsmall
ger en bra bedömning av beståndsvolym
och lämpligt uttag. I förlängningen ger detta ett bra
underlag för att skatta gallringskostnaden, vilket är
viktigt t.ex. vid beslut om uttag av bränsle eller massaved
i stamtäta konfliktbestånd.
God rådgivning ger mer virke
I den interna kartläggningen av vårt gallringsarbete
intervjuades en inspektor som kontrakterade
ovanligt mycket gallring. Han berättade att han inför
en skogsdag med gallringstema, letat fram ett
välskött tallbestånd, där det enligt gallringsmallen
var rätt tidpunkt för gallring. Många av kollegorna
var dock tveksamma till att bjuda in skogsägare till
ett bestånd med till synes ”så litet” gallringsbehov.
Dessutom skulle en maskin i praktisk gallring förevisas.
Efter mycket diskussion valdes beståndet just
för att visa att ”rätt” tidpunkt för gallring faktiskt
var mycket tidigare än den gängse bilden av ett tätt
bestånd med små grönkronor. Nämnde inspektor
använde alltid relaskop och gallringsmall. Han kontrakterade
visserligen en del sena gallringar, men
framförallt många gallringar i rätt tid.
God rådgivning ges i rätt tid
Jag hör ibland att en del skogsföretag överlåter
bedömning av gallringsuttag m.m. på entreprenörerna.
En rationalisering som ger mer tid för
köpverksamhet men sämre grund för rådgivning.
Entreprenörerna planerar, tar grundyta och bestämmer
gallringsuttag. De gör säkert ett utmärkt
jobb. Men jag är glad att vi, i Mellanskog, inte
jobbar så. God rådgivning är att ge råden i rätt tid
så att möjligheten finns att röja och gallra i rätt tid.
Det ger mer virke både åt Mellanskog och åt våra
medlemmar.
med mellanskog NR 1 – 2011 17

från skogen
Vad är kvalitet i gallring för dig?
18
Bertil Liss, Järna
– Det handlar om tre viktiga
punkter; att skadade
och krokiga träd kommer
bort, inga skador på kvarvarande
träd och att bredden
på stickvägar är anpassade
till skotarens bredd.
BERGLINS
Christer Carlén, Degerfors
– För mig är det kvalitet att
det inte blir skador på den
kvarvarande skogen. Det är
även viktigt med en ståndortsanpassad
gallring så att
rätt trädslag gynnas och att
rätt antal stammar lämnas.
Emil Jansson, Snåttsta Gård,
Vallentuna
– Ett väl utfört arbete med
så få skador som möjligt
på återstående träd.
Ulf Jonsson, Färila
– Att jag som lekman kan
se att de råd jag fått att
gallra också gett de resultat
som förespeglats mig rent
skogligt, och att det utförts
av kunnigt folk.
med mellanskog NR 1 – 2011

Mellanskog tar över förvaltningen
av Ljusdals kommuns skogar
Efter utvärdering av inkomna anbud har Ljusdals
kommun beslutat att låta Mellanskog ta hand om förvaltningen
av de kommunägda skogarna. Kommunen
äger ca 4 500 hektar skogsmark samt 500 hektar park-
och annan samhällsviktig mark och har höga krav på
miljö, kvalité, lönsamhet och anpassning till tätorterna.
Samarbetsavtalet träder i kraft 1 februari 2011 och
gäller i tre år.
Vinnare träfågel
I förra numret av Med Mellanskog skrev vi bl.a. om Christer
Olausson som tillverkar träfåglar och lottade ut fem stycken.
Många ville vinna en träfågel och när lotten sagt sitt vann:
Eva Karlsson, Lindesberg
Karin Larsson, Bergsjö
Ulla Berg, Falun
Sabine Emriksson, Falun
Bertil Johansson, Gimo
– Det känns väldigt roligt och utmanande att få
detta uppdrag. Mellanskog arbetar huvudsakligen på
våra medlemmars privata fastigheter som varierar från
10-2000 hektars storlek men vi har även förvaltning av
ett antal kommuners skogar. Detta förvaltningsuppdrag
ger oss en möjlighet att visa på kostnadseffektiva
lösningar där mesta möjliga netto går till skogsägaren,
säger Lars Wirén, virkesområdeschef i Hälsingland-
Härjedalen.
Mellanskogs nya telefonnummer
Som ni säkert märkt har alla i Mellanskog fått 010-nr.
Genom detta sänker vi våra kostnader för telefoni rejält.
Du som ringer till oss betalar endast för ett lokalsamtal, oavsett om
vi svarar på kontoret eller i skogen.
Viktigt att veta är att det inte går att skicka sms till de nya numren.
Detta måste göras till våra 070-nummer.
med mellanskog NR 1 – 2011 19

Delad glädje är
dubbel glädje
Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt,
uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka.
Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer.
www.mellanskog.se
För de fl esta skogsägare är god skogsskötsel något
naturligt. Det är självklart att ta hänsyn till naturen och
samtidigt driva ett uthålligt skogsbruk med god lönsamhet.
För att lyckas behöver man ibland hjälp på
vägen. Hjälp som fi nns att få hos Mellanskog.
Tillsammans ser vi till att din skog förblir välskött, och
välskötta skogar ger mer tillbaka. Inte bara genom
bättre lönsamhet, utan också rent känslomässigt.
Både nu och i framtiden.
Ring 010-482 80 00, så berättar vi mer.