LÄROPLAN NÄRVÅRDARE - Åland

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD
LÄROPLAN
NÄRVÅRDARE
ÅLANDS VÅRDINSTITUT
Fastställd av direktionen 6.6.2000

INNEHÅLL
1. FÖRORD.....................................................................................................................3
2. UTBILDNINGENS STRUKTUR...............................................................................4
3. MÅL FÖR UTBILDNING INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD ..........................5
4. GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN OCH PRINCIPER FÖR UTBILDNINGEN ........6
4.1 Grundläggande värden ..........................................................................6
4.1.1 Utbildningen............................................................................6
4.1.2 Vården .....................................................................................7
4.1.3 Hälsa........................................................................................7
4.1.4 Kunskap...................................................................................7
4.2 Centrala principer...................................................................................8
4.2.1 Studerande i centrum...............................................................8
4.2.2 Valfrihet och flexibilitet..........................................................8
4.2.3 Kontakter till arbetslivet och bildande av nätverk ..................8
4.2.4 Kontinuerlig utvärdering.........................................................9
4.3 Aktuella teman i utbildningen................................................................9
4.3.1 Hållbar utveckling och miljöfostran........................................9
4.3.2 Kultur och internationalisering ...............................................9
4.3.3 Teknologi ..............................................................................10
4.3.4 Företagsverksamhet...............................................................10
5. STUDIERNAS UPPBYGGNAD .............................................................................11
5.1 Ämnesfördelning läsår 1-2 ..................................................................12
5.2 Gemensamma studier ..........................................................................13
5.3 Fritt valbara studier..............................................................................14
5.4 Yrkesämnen.........................................................................................22
6 UTVÄRDERING OCH STUDIEHANDLEDNING ................................................25
6.1. Utvärdering.........................................................................................25
6.2. Studiehandledning ..............................................................................25
7 LÄROAVTALSUTBILDNING................................................................................28
2

1. FÖRORD
Läroplanens uppgift är att förmedla information till de studerande så att de kan planera sina
studier. Den skall fungera som hjälpmedel vid planeringen, utvecklingen, utvärderingen av
undervisningen samt vid säkerställandet av undervisningens kvalitet. Läroplanen ger också
arbetslivet och övriga intressegrupper information om vilka utbildningens mål är och vilken
undervisning som erbjuds. Dessutom är läroplanen också ett redskap för samarbete och
utvecklingsarbete.
De förändrade behov som idag finns inom hälso- och sjukvården samt inom socialvården är
bakgrund till att utbildningsprogrammet för grundexamen inom social- och
hälsovårdsbranschen, närvårdarexamen, har vuxit fram. Examen för närvårdarutbildningen
vid Ålands vårdinstitut följer de riksomfattande grunderna för läroplanen som grundar sig på
följande lagstiftning: Lag om yrkesutbildning 98/630, Förordning om yrkesutbildning 98/811,
Lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning 98/631 och Förordning om yrkesinriktad
vuxenutbildning 98/812. Enligt Förordning (Nr 3/1996) Ålands författningssamling skall
social- och hälsovårdsutbildning som ges på Åland fylla samma krav som motsvarande
utbildningen i riket. På grund av detta har läroplanen utarbetats även för de regionala behoven
och grundar sig därmed på Landskapslagen om utbildning efter grundskolan 852/1997) och
Förordning som social- och hälsovårdsutbildning i landskapet Åland (3/1996).
En examen som avlagts inom den yrkesinriktade grundutbildningen och som till sin
omfattning är minst tre år, ger allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskolor
(UVM:s beslut 30.12.1998, 18/011/98) och universitet (Universitetsförordningen 115/98,
12§). Beroende av hur de valbara studierna utnyttjas kan utbildningen också ge behörighet för
högskolestudier i Sverige.
Examen registreras hos Rättskyddscentralen för hälsovården på det sätt som föreskrivs i
Lagen om utövande av yrke inom hälsovården (L559/1994) och i Förordningen om
rättskyddscentralen för hälsovården (F1121/1992). Rättskyddscentralen för hälsovården
övervakar yrkesövandet.
3

2. UTBILDNINGENS STRUKTUR
Utbildning inom social- och hälsovården kan erhållas på olika nivåer. De studerande kan
bygga på sin utbildning från en nivå till följande, från grundskolan till gymnasialstadiet och
vidare till utbildning på yrkeshögskole- och högskolenivå.
Grundexamen inom social- och hälsovårdbranschen, närvårdarexamen, omfattar enligt den
riksomfattande läroplanen 120 studieveckor (3 år). Läroplanen är utformad så att den
innefattar de ämnen som krävs för närvårdarbehörighet enligt den riksomfattande läroplanen
och ger behörighet för fortsatta studier såväl i riket som vid vårdhögskolor i Sverige.
HÖGSKOLEEXAMEN
160 SV
GYMNASIET
3 ÅR
Studentexamen
GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 9 ÅR
YRKESHÖGSKOLE-
EXAMINA
140 – 180 SV
YRKESINRIKTAD
GRUNDEXAMEN
Grundexamen inom
social- och hälso-
vårdsbranschen ,
Närvårdare, 120 sv
SPECIALYRKES-
EXAMINA
YRKESEXAMINA
Figur 1. Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, samt dess placering
i utbildningssystemet.
Examens namn är grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare. Examen
innefattar åtta utbildningsprogram av vilka varje studerande i studiernas sista stadium väljer
ett. Utbildningsprogrammen kompletterar de studerandes övergripande kunskaper med
specialkunskaper.
4

Utbildningsprogrammen från de riksomfattande läroplandsgrunderna är följande:
• utbildningsprogrammet för akutvård
• utbildningsprogrammet för vård och fostran av barn och unga
• utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård
• utbildningsprogrammet för sjukvård och omsorg
• utbildningsprogrammet för mun- och tandvård
• utbildningsprogrammet för handikappomsorg
• utbildningsprogrammet för äldreomsorg
• utbildningsprogrammet för kundbetjäning och informationshantering
3. MÅL FÖR UTBILDNING INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD
Arbetet inom social- och hälsovårdsbranschen ställs inför utmaningar i och med ständiga
förändringar i samhället; antalet åldringar ökar och den arbetsföra befolkningens medelålder
stiger. Samhället kommer att ha begränsade ekonomiska resurser och antalet utslagna i
samhället ökar. Komplexa och nya folkhälsoproblem uppstår. Internationaliseringen i
samhället och den snabba vetenskapliga och teknologiska utvecklingen ställer även nya krav
på både utbildning och vårdverksamhet.
Utbildningens mål är att stödja den studerandes utveckling så att hon/han, beroende på
utbildningens längd och innehåll:
• tillägnar sig sådana kunskaper och färdigheter som utgör grunden för hur man arbetar i
olika miljöer inom social- och hälsovården, både självständigt och som medlem i
multiprofessionella arbetsgrupper
• ökar sin självkännedom, inlevelseförmåga, samarbetsförmåga och sin medvetenhet om det
etiska ansvaret så att hon/han kan bemöta sina patienter, deras anhöriga och övriga som
deltar i vården
• stimuleras att utveckla ett kritiskt flexibelt arbetssätt så att hon/han kan medverka till
förändrings- och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården
• förstår att kunskap är föränderlig och att hon/han är tvungen att inrikta sig på ett livslångt
lärande och att hela tiden vidareutvecklas i sitt arbete
5

Efter avlagd examen har de studerande färdigheter och kunskaper så att de kan finna sin plats
i arbetslivet och klara av olika uppgifter inom sin bransch också när förhållandena förändras.
De studerande inser betydelsen av ett livslångt lärande för att bibehålla och utveckla sin
yrkesskicklighet. Genom samverkan med näringslivet och arbetsplatser ser man till att
utbildningen anpassas till arbetslivet och görs tidsenlig. Obligatorisk inlärning i arbetet samt
obligatoriska studier i företagsverksamhet främjar möjligheterna att finna sysselsättning och
att börja med självständig yrkesutövning.
4. GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN OCH PRINCIPEN FÖR UTBILDNINGEN
4.1 Grundläggande värden
4.1.1 Utbildningen
Utbildningen syftar till att skapa en yrkesidentitet som grundar sig på de etiska värden som
gäller inom social- och hälsovården. Dessa värden innefattar människan och samhället, och
ger förutsättningar för individen att växa genom fostran och reflektion. De etiska värdena,
som betonar att människan är en helhet av kropp, själ och ande, har sin grund i en humanistisk
syn på människan. Människan är unik och okränkbar. Hon visar respekt för sina
medmänniskor och är tillåtande och tolerant i sina åsikter. Utbildningens uppgift är att verka
för alla människors lika värde, oberoende av etnisk, social eller ekonomisk bakgrund samt
ålder eller kön. Denna människosyn bör återspegla sig i bemötande av patienten och de
anhöriga samt de övriga som deltar i vården.
6

4.1.2 Vården
Vården innefattar ett känslomässigt och etiskt ställningstagande som innebär att bry sig om,
att känna omsorg för medmänniskan. Vården baserar sig på relationer och interaktioner.
Målen med vård, omsorg och rehabilitering är att hjälpa individen:
• att återvinna, upprätthålla och befrämja hälsa
• att förebygga ohälsa
• att tillgodose behov och livsfunktioner där dessa sviktar
• att utveckla egna resurser
• till minskat lidande
Vården stävar till ett gott liv, eller om detta inte är möjligt, till en fridfull och värdig död.
4.1.3 Hälsa
Hälsa är individuell, dynamisk och kulturbunden. Hälsa kan påverkas av kunskap och goda
vanor. Insikten om den egna hälsans värde kan öka individens motivation att göra personliga
val. Individen tar själv ansvar för sitt liv och sina val.
4.1.4 Kunskap
Kunskap är personlig och föränderlig. Undervisningen bygger på en dynamisk och
helhetsbetonad kunskapssyn. När individen reflekterar och blir medveten, blir kunskap
personlig och kan ge upphov till nya erfarenheter och vidgad horisont. Kunskap är växt.
Varje studerande tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. En god inlärning
förutsätter:
• studerandens egen aktivitet, ansvar och medbestämmande
• att undervisningen är verklighetsförankrad
• att ämnets struktur tydliggörs, så att förutsättningar för sammanhang skapas
• ett tillåtande klimat som inbegriper krav och självkontroll (lagar, förordningar samt
direktiv följs)
• att undervisningen är varierande
7

4.2 Grundläggande principer
4.2.1 Studerande i centrum
Utbildningen strävar efter att skapa en gynnsam atmosfär för inlärning, mognad och
yrkesmässig växt. Den skall stärka de studerandes självkänsla och utveckla deras
kommunikativa och sociala kompetens. Detta sker genom att beakta de studerandes särskilda
behov och genom att varje studerande själv tar ansvar, planerar sitt arbete och gör egna val.
De studerande utvärderar kontinuerligt sin personliga och yrkesmässiga utveckling. En
särskild handlingsplan för studerande med läs- och skrivsvårigheter finns utarbetad.
4.2.2 Valfrihet och flexibilitet
Valfrihet och flexibilitet medför att individers olikheter, livssituation och arbetslivets
föränderliga krav kan beaktas. Individens förmåga till självständiga beslut, dennes självkänsla
och starka sidor utvecklas. Valfriheten utökas genom att samarbete mellan läroanstalter ökar
och planeringen anpassas regionalt. Möjligheter till studier utomlands, studier vid andra
skolor liksom studier på andra tider än ordinarie skoltid, bidrar ytterligare till detta. Tidigare
studier kan efter anhållan räknas till godo om mål och innehåll överensstämmer med skolans
läroplan.
4.2.3 Kontakter till arbetslivet och bildande av nätverk
Genom inlärning i arbetet och med gemensamma projekt kan samarbetet mellan utbildning
och arbetsliv stärkas. För att förverkliga undervisningen i ett föränderligt och globalt
samhälle, behöver skolan internationella nätverk och samarbete med forsknings- och
utvecklingscenter. Detta förutsätter tillgång till och kunskap om modern
informationsteknologi.
8

4.2.4 Kontinuerlig utvärdering
Studerande och lärare utvärderar kontinuerligt studiehelheten och inlärning i arbete för att
säkra utbildningens kvalitet. Utbildningen i sin helhet utvärderas i relation till läroplanens
mål. Syftet med utvärderingen är att kunna utveckla undervisningen och dess innehåll.
4.3 Aktuella teman i utbildningen
Åland är ett skärgårdssamhälle. Det är ett örike med säregen natur och en speciell kultur.
Åland har självstyrelse, är demilitariserat och har långa traditioner inom internationell sjöfart.
De teman som speciellt poängteras i utbildningen vid Ålands vårdinstitut är miljöfostran samt
kultur och internationalisering.
I den riksomfattande läroplanen för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen,
närvårdare, betonas följande teman: hållbar utveckling och miljöfostran, jämställdhet,
internationalisering, företagsamhet, teknologiutveckling, arbetarskydd och hälsa. Dessa teman
förverkligas i undervisningen utgående frän regionala och lokala behov.
4.3.1 Hållbar utveckling och miljöfostran
Miljön är ett angeläget tema för det åländska samhället med sin säregna och sårbara natur. Det
är viktigt att redan under utbildningen få ta del av både det lokala och globala miljöarbetet.
Detta skapar möjlighet till förståelse och intresse för att aktivt påverka sin miljö. Samarbetet
mellan miljö och hälsa är centralt inom utbildningen.
4.3.2 Kultur och internationalisering
I det åländska samhället har man kraftigt betonat betydelsen av en kulturell identitet. Arbetet
inom social- och hälsovård kräver en särskilt god kunskap och medvetenhet om kultur och
traditioner. Den nutida teknologins utveckling och folkens rörlighet leder till att olika kulturer
dagligen möts. Detta kräver en egen stark kulturell identitet kombinerad med gedigen
kännedom om andra kulturer och respekt för olika traditioner.
9

Social- och hälsovården är ett område i stark utveckling. Det är nödvändigt att vidga vyerna
och få erfarenheter också från andra kulturer och länder. För att garantera mångsidighet och
kvalitet, speciellt i den praktiska yrkeskunskapen, är strävan att alla studerande skall ges
möjlighet att göra en praktikperiod utanför Åland. Detta sker som en del av studierna i
samarbete med motsvarande skolor huvudsakligen Norden. Under dessa praktikperioder har
den studerande rätt till bibehållna studiesociala förmåner.
4.3.3 Teknologi
Teknologin utvecklas allt snabbare och de yrkesmässiga kraven växer. Utvecklingen av
informations- och kommunikationstekniken förändrar arbetets innehåll, organiseringen av
arbetet och arbetsplatsernas karaktär. Utbildningen har som mål att studerandena skall
behärska den moderna tekniken på sitt eget område samt kontinuerligt utveckla och
mångsidigt utnyttja kunskaperna och färdigheterna.
4.3.4 Företagsamhet
Sysselsättningen och den yrkesmässiga rörligheten förutsätter goda och mångsidiga
yrkesfärdigheter, flexibla attityder och företagsamhet. Företagsamheten innebär att de
studerande skall bli driftiga, samvetsgranna och kreativa medlemmar i sin arbetsgemenskap
samt orädda och uppslagsrika arbetstagare och yrkesutövare som värdesätter sitt arbete.
5. STUDIERNAS UPPBYGGNAD
Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, ger kompetens för arbete i
olika verksamhetsmiljöer inom social- och hälsovård. Grundstudierna består av gemensamma
studier, fritt valbara studier och yrkesinriktade studier. I alla skeden av utbildningen
framhålles vikten av hänsyn till individens kulturella bakgrund och etiskt förhållningssätt.
I grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, ingår dessutom minst 29
studieveckor inlärning i arbete. Fem studieveckor av inlärning i arbete ingår i var och en av de
tre studieenheter som tillhör de gemensamma yrkesinriktade studierna, totalt 15 studieveckor.
10

I utbildningsprogrammet ingår minst 14 studieveckor inlärning i arbete. I grundexamen inom
social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, ingår ett lärdomsprov som omfattar minst två
studieveckor. Målen för lärdomsprovet och studieveckorna ingår i utbildningsprogrammets
studier. Till grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, ingår även
yrkesprov i de yrkesinriktade studierna.
Vuxenutbildning grundar sig på samma läroplansgrunder, men den tillämpar principer för
fristående examina. De fristående examina grundar sig i Lagen om yrkesinriktade
vuxenutbildning (631/98) och Förordningen om yrkesinriktade vuxenutbildning (812/98). För
syfte, mål och övriga grunder för fristående examina hänvisas till läroplansgrunderna
(Utbildningsstyrelsen, Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen 1999:141-145).
YRKESINRIKTADE STUDIER
YRKESÄMNEN 50 sv
Stöd för utveckling och handledning 16 sv
Vård och omsorg 22 sv
Rehabilitering 12 sv
YRKESINRIKTADE STUDIER
PER UTBILDNINGSPROGRAM 40 sv
Utbildningsprogrammet för akutvård
Utbildningsprogrammet för vård och fostran av barn och ungdom
Utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård
Utbildningsprogrammet för sjukvård och omsorg
Utbildningsprogrammet för mun- och tandvård
Utbildningsprogrammet för handikappomsorg
Utbildningsprogrammet för äldreomsorg
Utbildningsprogrammet för kundbetjäning och informationshantering
Figur 2: Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare
Läroplanen vid Ålands Vårdinstitut bygger på Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder
(Utbildningsstyrelsen, Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen 1999).
Utbildningen för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare, består av
90 sv yrkesinriktade studier (50 sv gemensamma yrkesinriktade studier + 40 sv
utbildningsprogram), 24-29 sv gemensamma studier och fritt valbara studier. Här följer en
beskrivning av de tre delarna:
GEMENSAMMA STUDIER 24-29 sv
FRITT VALBARA STUDIER 1-6 sv
11

Gemensamma studier 24-(29) * sv
Fritt valbara studier 1-(6) * sv
Yrkesämnen 90 sv
TOTALT: 120 sv
* Siffra inom parentes innebär ett tillägg av fritt valbara studier i svenska och matematik, 5
studieveckor, alternativt praktikprojekt, 5 studieveckor. Antalet fritt valbara är därigenom
mindre än i riket. Ökat antal studier i svenska och matematik erbjuds vid Ålands vårdinstitut
för att ge högskolebehörighet i Sverige.
5.1 Ämnesfördelning läsår 1-2
Ämne/kurs Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Studieveckor
Gemensamma studier 14-(15)* 10-(14* - 24-(29)*
Svenska 2(1)* 2(2)* - 4-(7) *
Engelska 2 2 - 4
Finska/tyska 1 - - 1
Matematik 3 1(2)* - 4-(6) *
Fysik/kemi - 2 - 2
Samhälls-, arbetslivskunskap och
företagsverksamhet 1 2 - 3
Idrott och hälsa 1 1 - 2
Miljökunskap 1 - - 1
Datakunskap 1 - - 1
Filosofi och etik 1 - - 1
Människor och kulturer 1 - - 1
Fritt valbara studier (1)* 1-(5)* - 1-(6)*
Konst och kultur - 1 - 1
Praktikprojekt (1)* (4)* - (5)*
Yrkesämnen 25 25 40 90
Stöd för utveckling
och handledning 16 - - 16
Vård och omsorg 9 13 - 22
Rehabilitering - 12 - 12
Utbildningsprogram - - 40 40
Antal studieveckor 40 40 40 120
12

* Siffra inom parentes innebär ett tillägg av fritt valbara studier i svenska och matematik, 5
studieveckor, alternativt praktikprojekt, 5 studieveckor. Antalet fritt valbara studier är
därigenom mindre än i riket. Ökat antal studier i svenska och matematik erbjuds vid Ålands
vårdinstitut för att få högskolebehörighet i Sverige.
5.2 Gemensamma studier
Dessa studier omfattar 24 obligatoriska och 5 valbara studieveckor. Gemensamma studier
syftar till att kontinuerligt stödja och förstärka studerandes bildning på området och skall ingå
i yrkesstudierna i den utsträckning som examen och yrkesskickligheten kräver. Målen för
dessa studier ingår därmed i målen för de yrkesinriktade studierna. För målbeskrivning av
gemensamma studier hänvisas till läroplansgrunderna (Utbildningsstyrelsen, Grundexamen
inom social- och hälsovårdsbranschen 1999).
Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Studieveckor
Svenska 2(1) * 2(2) * - 4-(7) *
Engelska 2 2 - 4
Finska/tyska 1 - - 1
Matematik 3 1(2) * - 4- (6) *
Fysik/kemi - 2 - 2
Samhälls-, arbetslivskunskap och
företagsverksamhet 1 2 - 3
Idrott och hälsa 1 1 - 2
Miljökunskap 1 - - 1
Datakunskap 1 - - 1
Filosofi och etik 1 - - 1
Människor och
kulturer 1 - - 1
totalt 14-(15)* 10-(14)* - 24-(29)*
Figur 3: Gemensamma studier
13

5.3 Fritt valbara studier
Syftet med de fritt valbara studierna är att studerande har möjlighet att utveckla en bred
yrkeskunskap och möjlighet att fördjupa sina kunskaper antingen inom vård eller inom ämnen
som tangerar vård i form av praktikprojekt. De fritt valbara studierna kan också innebära att
de studerande ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper i svenska och matematik för att få
behörighet för högskolestudier i Sverige. De valbara studierna utformas från utgående från
förändringar och krav i samhället samt de studerandes individuella intressen. De fritt valbara
studierna skall stödja övriga aktuella ämnen och gemensamma studier.
Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Studieveckor
Konst och kultur - 1 - 1
Praktikprojekt (1)* (4)* - (5)*
totalt (1)* 1-(5)* - 1- (6)*
Figur 4: Fritt valbara studier
5.4 Yrkesämnen
De gemensamma yrkesinriktade studierna består av de tre helheterna stöd för utveckling och
handledning, vård och omsorg, rehabilitering under läsår 1-2, samt ett utbildningsprogram
under tredje läsåret. Syftet är att studiehelheterna stödjer varandra och möjliggör de
studerandes personliga växt och förmåga att stödja, handleda, vårda, ge omsorg och
habilitera/rehabilitera. Studierna fördelas enligt följande:
Stöd för utveckling
Figur 5: Yrkesämnen
Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Studieveckor
och handledning 16 - - 16
Vård och omsorg 9 13 - 22
Rehabilitering - 12 - 12
Utbildningsprogram - - 40 40
Totalt 25 25 40 90
14

Här följer övergripande målbeskrivningar för de olika studiehelheterna under läsår 1-2; vilka
kurser som ingår i respektive helhet och dess omfattning i studieveckor. För utförligare
beskrivning av de enskilda kursernas mål, innehåll, metoder, utvärdering etc. hänvisas till
separata kursbeskrivningar. Dessutom presenteras det tredje läsårets olika utbildningsprogram
i korthet.
Stöd för utveckling och handledning: 16 sv
Målet med studiehelheten är att:
• stödja de studerandes utveckling och mognad till professionella yrkesutövare genom att
de når insikter om kunskapens och inlärningens samt kulturens betydelse för människan,
de skaffar sig inlärningsfärdigheter och lär sig att identifiera sin egen tillväxt och
utveckling, de ställer upp mål och tar själva ansvar för sin professionella utveckling.
• de studerande känner till hur social- och hälsovårdssystemet är uppbyggt dess historia,
arbetsformer, syfte och värdegrund - de yrkesetiska principerna, samt dess betydelse för
säkerställandet av välbefinnande och för förebyggande av sociala problem.
• de studerande är förtrogna med närvårdaryrkets historiska och samhälleliga bakgrund,
uppbyggnad och yrkesskicklighetskrav.
• de studerande har kunskaper om människans psykiska, fysiska, sociala och moraliska
utveckling samt om de viktigaste faktorer som påverkar utvecklingen, de skapar sig en
uppfattning om hur den personliga hälsan, individers och gruppers hälsa kan främjas och
upprätthållas genom interaktion med andra människor och omgivningen samt de kan
tillämpa kunskaperna i arbetet.
15

• de studerande känner till utgångspunkterna för arbete inom social- och
hälsovårdsbranschen, utvecklar färdigheter i att planera, genomföra och utvärdera stöd
och handledning riktat till klienter och patienter, i olika åldrar, samarbete med patient och
anhöriga. De behärskar grunderna för patient-, klient- vård- och omsorgsarbete: att
utarbeta och använda vård-, omsorgs-, fostrings- och serviceplaner och genomför detta på
ett kvalitetsmedvetet sätt.
1. Social- och hälsovårdsområdet och studieteknik 4 sv
Pedagogik:
Studieteknik 1
Informationsteknologi
Studiehandledning
Social- och hälsovårdsområdet: 2
Social- och hälsovårdens uppbyggnad
Yrkesetik: 1
Vårdetik
2. Stöd för utveckling och handledning 10 sv
Grunderna för stöd och handledning: 3
Utvecklingspsykologi
Psykologi
Vård av den friska människan
Vårdkultur
Yrkesmässig interaktion: 1
Interaktion
Stöd och handledning av tillväxt: 1
Hälsofostran
Inlärning i arbete inom barnomsorg: 5
3. Vård- och omsorgsarbetets grunder 2 sv
Introduktion i vårdlära: 2
Vård- och omsorgsarbetets teoretiska grunder
Vård- och omsorgsplanering, dokumentation
16

Bedömning, nöjaktig nivå
De studerande
- känner till hur närvårdarexamen är uppbyggd och är förtrogna med kraven på
yrkesskicklighet samt med de viktigaste författningarna som är förenade med
närvårdaryrket
- är villiga att lära sig yrkesfärdigheter samt studerar under ledning och tar ansvar för sin
inlärning
- söker utgående från erhållna direktiv information, använder bibliotek och datateknik för
kunskapssökning samt producerar självständigt text med hjälp av datateknik
- uttrycker sig muntligt och skriftligt på ett förståeligt sätt
- känner huvuddragen i social- och hälsovårdssystemets uppbyggnad och är förtrogna med
social- och hälsovårdsbranschens verksamhetsprinciper
- bemöter patienter med respekt och högaktar deras värderingar och kulturbakgrund samt
fungerar så att de inte använder patientsituationer för att reda ut sina egna problem
- fungerar serviceinriktat och erbjuder patienterna hjälp och stöd utgående från patientens
behov och givna föreskrifter i hemmet eller på anstalt
- kan fungera i grupp och följa gruppens regler samt kan ta emot feedback och ändra sitt
beteende utgående från feedbacken.
- är förtrogna med människans utveckling och i huvuddrag med de faktorer som påverkar
utvecklingen
- stöder psykiskt välbefinnande hos patienter i olika åldrar och med olika kulturbakgrund
genom att uppmärksamma deras behov och genom att beakta deras livssituation och
levnadshistoria
Vård och omsorg: 22 sv
Målet med studiehelheten är att:
• de studerande är förtrogna med och tillämpar verksamhetsprinciperna och de etiska
grunderna för social-, omsorgs- och hälsovårdsbranschen i sitt arbete, de kan ge
klienter/patienter handledning om utnyttjandet av de tjänster som branschen kan erbjuda.
De lär sig, som en del av studierna, att samarbeta med medlemmar i den egna
arbetsgruppen, men även med representanter från andra verksamhetsområden.
• de känner till lagar och författningar om patientens rättigheter, socialförsäkringen,
socialbidrag och utkomststöd m.m.
17

• de studerande är förtrogna med människokroppens uppbyggnad och funktion samt med
människans individuella fysiska, psykiska, sociala och andliga grundbehov, de vanligaste
folksjukdomarna, sociala problem samt folkhälsorisker och kan som medlemmar av
arbetsgrupper främja prevention och behandling av dessa, de ger individer och grupper
handledning hälsovård och förstår miljövårdens betydelse för vår hälsa
• de studerande skall fördjupa sina kunskaper i att stödja och handleda klienter/patienter
eller grupper i olika åldrar till egenvård och till att aktivt klara sig i vardagen hemma t.ex.
vad gäller miljöns och hemmets skötsel, inköp, matlagning, hygien och klädvård, eller
vid olika institutioner
• de studerande utvecklar kunskap om planering, genomförande och utvärdering av vård-
och omsorgsarbete tillsammans med klient/patient och dennes anhöriga, de är förtrogna
med de teoretiska grunderna och grundbegreppen för vård-, omsorgs- och socialt arbete
och kan motivera sina beslut och handlingssätt samt har ergonomiskt riktiga arbetssätt.
• de studerande är förtrogna med författningar som gäller läkemedelshantering, olika
administreringssätt, läkemedelsformer, hantering, dosering, klassificering samt
biverkningar av de vanligaste läkemedlen. De kan tillämpa aseptiska principer i vården,
sörja för sin egen personliga hygien samt är förtrogna med de författningar och principer
som gäller bekämpningen av smittsamma sjukdomar samt spridningen av dessa.
• de studerande har kunskap för att ge första hjälp och återupplivning.
1. Vård- och omsorgsarbetets grunder samt social- och
hälsovårdens servicesystem 5 sv
Social- och hälsovårdens servicesystem och
verksamhetsprinciper: 1,5
Social- och hälsovårdens servicesystem och verksamhetsprinciper
Socialpolitik
Vård- och omsorgsarbetets grunder: 3,5
Folkhälsoarbetets grunder, miljö och hälsa
Anatomi och fysiologi
Näringslära, hem och hushåll
2. Vård- och omsorgsarbete 14 sv
Vårdarbete: 5
Ergonomi
18

Grundvård, vårdteknologi och vårdkonst
Vårdkonst, sårvård, förbandslära, injektionsgivning
Vård av äldre - demens, stroke, Parkinson, reuma, frakturer
Vård vid bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdom i andningsorganen, allergier, cancer, mag-
och tarmkanalens sjukdomar, smittsamma sjukdomar, diabetes och andra sjukdomstillstånd.
Inlärning i arbete inom grundvård: 4
Omsorgsarbete: 1
Specialomsorg - utvecklingsstörda
Inlärning i arbete inom omsorg av utvecklingsstörda: 4
3. Läkemedelsbehandling, aseptik och första vård 3 sv
Läkemedelsbehandling, läkemedelslära: 1
Aseptik 1
Första hjälp 1
Bedömning, nöjaktig nivå
De studerande:
- iakttar verksamhetsprinciperna för social- och hälsovårdsbranschen i välbekanta
arbetssituationer
- deltar som medlem av en arbetsgrupp i förebyggandet av de vanligaste sociala problemen
och folkhälsoriskerna
- uppställer tillsammans med patienten och en arbetsgrupp mål för sitt arbete, motiverar
målsättningarna och medverkar som medlem av en arbetsgrupp i planmässiga
arbetsprocesser som är förenade med vård och omsorg
- främjar och underlättar som medlem av en arbetsgrupp patientens livsfunktioner
- identifierar med hjälp av handledning utgångspunkterna för sin professionella utveckling
och uppställer mål för utvecklingen
- är förtrogna med de vanligaste folksjukdomarna; hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar i
stöd- och rörelseorganen, psykiska problem, smittsamma sjukdomar och de vanligaste
allergierna och ger som medlem av en arbetsgrupp personer med dessa sjukdomar
erfordrad primärvård
- använder ergonomiskt riktiga arbetssätt i vanliga arbetssituationer
- stöder patientens förmåga att sköta sina dagliga sysslor
19

- tillreder utgående från matrecept mat som ingår i vanliga specialdieter och beaktar vid
matlagning förebyggandet och behandlingen av fetma
- är förtrogna med de vanligaste läkemedelsformerna samt doserar och ger läkemedel enligt
anvisning
- ger enligt anvisning akt på läkemedels verkningar och biverkningar
- arbetar med iakttagande av de aseptiska principerna
- sörjer för sin personliga hygien på ett sätt som hindrar spridning av smitta
- kan ge första hjälpen
Rehabilitering/habilitering: 12 sv
Målet med studiehelheten är att:
• de studerande bemöter klienter/patienter, i olika åldrar, som har ett särskilt behov av
fysiskt, socialt och/eller psykiskt stöd med respekt och servicevilja, de beaktar dennes
självbestämmanderätt och aktivitetsförmåga. De känner till användningen av
rehabiliteringsplaner och utvecklar kunskap om planering, genomförande och utvärdering
av vård och omsorg i anslutning till det personliga rehabiliteringsprogrammet. Detta sker i
samarbete med klienten/patienten, anhöriga och medlemmarna i rehabiliteringsteamet. De
främjar kvaliteten i den rehabiliterande verksamheten.
• de studerande är förtrogna med de rehabiliteringstjänster, stödformer och metoder som
finns samt de vanligaste hjälpmedlen De ger råd och anvisningar, de har kunskaper om
aktivitetsinriktade och kreativa uttrycksformer, konstens och kulturens betydelse för att
stödja funktionsförmågan. Som medlemmar arbetsgrupper kan de stödja
klientens/patientens rehabiliteringsprocess.
• de studerande är medvetna om psykiska faktorer, motivation, levnadsmiljö och nätverk
som har betydelse för rehabiliteringen.
20

• de är förtrogna med de vanligaste handikappgrupperna, långvariga sjukdomar som
försämrar funktionsförmågan samt känner till de vanligaste problem som hänför sig till
drogmissbruk och/eller den mentala hälsan. De studerande identifierar de positiva och
negativa attityder som finns till människor med funktionshinder, de kan ge saklig
information om handikapp och funktionshinder.
• de studerande känner till de viktigaste lagar och författningar, verksamhetsprinciper som
gäller rehabilitering och de tillämpar kunskapen praktiken.
1. Rehabiliteringens/habiliteringens grunder 4 sv
Rehabiliteringens/habiliteringens grunder: 4
Medicinsk, social, pedagogisk samt
yrkesmässig rehabilitering
Arbete och hälsa
Socialt arbete, social omsorg och handikapp
Bemötandet av den handikappade med familj
2. Stöd av funktionsförmåga och rehabilitering 8 sv
Bedömning och stöd av funktionsförmåga: 1
Mentalhälsoarbete, krisarbete
Missbrukarvård
Rehabiliteringsplan
Metoder, stöd och serviceformer
inom rehabiliteringen: 1
Lagstiftning, hjälpmedel, anpassad sysselsättning,
skapande verksamhet
Inlärning i arbete inom
mentalhälsoarbete/missbrukarvård: 6
21

Bedömning, nöjaktig nivå
De studerande:
- bemöter patienter som har varierande funktionsförmåga med servicevillighet och respekt
för deras självbestämmanderätt
- handleder som medlem av en arbetsgrupp patienter i anlitandet av rehabiliteringstjänster
- stöder patientens egen rehabiliteringsvilja, initiativförmåga och förmåga att klara sig i det
dagliga livet samt hjälper och utför det patienten inte själv kan göra
- ger patienten handledning om användningen av hjälpmedel
- handlar i normala arbetssituationer med iakttagande av författningarna och direktiven
samt verksamhetsprinciperna för rehabilitering
- är förtrogna med de vanligaste handikappgrupperna och med de vanligaste rusmedles- och
mentala problemen samt med de vanligaste sjukdomarna som försämrar
funktionsförmågan
- identifierar sitt eget professionella utvecklingsstadium och uppställer mål för sin
yrkesmässiga och personliga utveckling
- är förtrogna med utgångspunkterna för kvalitetsarbete inom ramen för rehabiliteringen
Yrkesinriktade studier per utbildningsprogram: 40 sv
Studierna under det tredje läsåret kan genomföras på någon av de skolor i Finland där det ges
utbildning som leder fram till en grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen,
närvårdare. Planeringen sker i samarbete mellan de olika skolorna. De studerande informeras
om de olika skolornas utbildningsprogram i god tid. För närmare beskrivning av de olika
utbildningsalternativen hänvisas till Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder
(Utbildningsstyrelsen, Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen 1999). Inför det
sista läsåret väljer den studerande ett av följande åtta utbildningsprogram:
22

Utbildningsprogrammet
för akutvård
Systemet för akutvård och
akutvårdstjänster 8 sv
Akutvård av patienter 30 sv
Fritt valbara studier 2 sv
Utbildningsprogrammet för
vård och fostran av barn och
unga
Vård och fostran av
barn och unga 6 sv
Stöd för tillväxt och
utveckling i den tidiga
barndomen 16 sv
Stöd för tillväxt och
utveckling i skolåldern
och ungdomen 4 sv
Vård av sjuka barn
och ungdomar 12 sv
Fritt valbara studier 2 sv
Utbildningsprogrammet för
mentalhälsoarbete och
missbrukarvård
Mentalvårds- och
rusmedelsarb ete 4 sv
Bemötande av personer med
psykiska problem eller
rusmedelsproblem 4 sv
Individuell mentalvård 20 sv
Individuell missbrukarvård 10 sv
Fritt valbara studier 2 sv
Utbildningsprogrammet för
sjukvård och omsorg
Vård- och omsorgsprocess
och rehabilitering 4 sv
Sjuk- och hemvård 34 sv
Fritt valbara studier 2 sv
Figur 6: Utbildningsprogrammen
Utbildningsprogrammet för
mun- och tandvård
Verksamhet inom servicesystemet
för munhälsovård 4 sv
Verksamhet i enheter för
mun- och tandvård 4 sv
Att främja munnens hälsa 4 sv
Grundvård av munnen
och tänderna 18 sv
Specialvård av munnen
Och tänderna 8 sv
Fritt valbara studier 2 sv
Utbildningsprogrammet för handikapp-
omsorg
De etiska och samhälleliga
utgångspunkterna för
handikapparbete 4 sv
Bemötandet av handikappade
personer 10 sv
Individuellt handikapparbete 24 sv
Fritt valbara studier 2 sv
Utbildningsprogrammet för äldreomsorg
De etiska och samhälleliga utgångs-
punkterna för handikapparbete 4 sv
Bemötandet av åldringar 8 sv
Individuellt åldringsarbete 26 sv
Fritt valbara studier 2 sv
Utbildningsprogrammet för kundbetjäning
och informationshantering
Kundservice och handledning 4 sv
Informationshantering 4 sv
Sekreterararbete inom social-
och hälsovården 18 sv
Vård och omsorg 12 sv
Fritt valbara studier 2 sv
23

LÄSÅR 1
Gemensamma studier 14-(15)* sv
Svenska 2 (1)*
Engelska 2
Finska/tyska 1
Matematik 3
Samhälls-, arbetslivskunskap och
företagsverksamhet 1
Idrott och hälsa 1
Miljökunskap 1
Datakunskap 1
Filosofi och etik 1
Människor och kulturer 1
Fritt valbara studier (1)*
Praktikprojekt (1)*
Yrkesämnen 25 sv
Stöd för utvecklingoch handledning: 16
Studieteknik 1
Social- och hälsovårdens
uppbyggnad 2
Vårdetik 1
Utvecklingspsykologi 0,5
Psykologi 1
Vård av den friska människan 1
Vårdkultur 0,5
Interaktion 1
Hälsofostran 1
Inlärning i arbete inom barnomsorg 5
Vård- och omsorgsarbetets grunder 2
Vård och omsorg: 9
Näringslära, hushållslära, städning 2
Social- och hälsovårdens
servicesystem och
verksamhetsprinciper 1
ergonomi, grundvård, vårdteknologi
och vårdkonst 2
Inlärning i arbete inom grundvård 4
24

LÄSÅR 2
Gemensamma studier 10-(14)* sv
Svenska 2(2)*
Engelska 2
Finska/tyska -
Matematik 1(2)*
Fysik/kemi 2
Samhälls-, arbetslivskunskap och
företagsverksamhet 2
Idrott och hälsa 1
Miljökunskap -
Datakunskap -
Filosofi och etik -
Människor och kulturer -
Fritt valbara studier 1-(5) *
Konst och kultur 1
Praktikprojekt (4)*
Yrkesämnen 25 sv
Vård och omsorg: 13
Socialpolitik 0,5
Anatomi och fysiologi 1
Vårdarbete 3
Omsorgsarbete 1
Inlärning i arbete inom
omsorg av utvecklingsstörda 4
Läkemedelsbehandling,
läkemedelslära 1
Aseptik 1
Första hjälp 1
Folkhälsoarbetets grunder,
Miljö och hälsa 0,5
Rehabilitering: 12
Rehabiliteringens grunder 4
Bedömning och stöd av
funktionsförmåga, mental-
hälsoarbete och missbrukarvård 1
Metoder, stöd och serviceformer 1
Inlärning i arbete inom
mentalhälsoarbete/
missbrukarvård 6
25

6. UTVÄRDERING OCH STUDIEHANDLEDNING
Det centrala målet då undervisning och utvärdering utvecklas är att förbättra utbildningens
resultat och kvalitet samt att höja utbildningsnivån.
6.1 Utvärdering
Allmänna principer för utvärdering är Utbildningsstyrelsens grunder för bedömning av
studerande som angett bedömningen på nöjaktig nivå. For erkännande av examina från
tidigare gäller riksomfattande läroplansgrunder for närvårdare. Utvärderingen utgår från en
kvalitativ och målrelaterad bedömning.
6.2 Studiehandledning
Den studerande handleds i studier, yrkesinriktning och i att ha kontroll över sitt eget liv.
Handledningen ökar den studerandes ansvarskänsla och planmässighet både i studierna och i
livet efter utbildningen.
Målet för studiehandledningen är att den studerande:
• är motiverad att studera och kan planera sitt individuella studieprogram
• tränar och förbättrar inlärningsförmågan
• utvecklar sin personlighet, sin yrkesinriktade jaguppfattning och sin förmåga att fatta
beslut
• har förmåga att möta och behärska föränderliga livssituationer
• fördjupar sina kunskaper om arbetslivet, företagsverksamhet och olika yrken, samt
• lär känna internationaliseringens effekter i studierna och arbetslivet
Internationaliseringen leder också till att studiehandledningen allt mera riktar sig till sådana
studerande, som avser att studera utomlands och till studerande, som anländer från andra
länder för att studera vid vårdinstitutet, samt till studerande som hör till språkliga eller
kulturella minoriteter.
26

Studiehandledningen gör det lättare för den studerande att engagera sig i sina studier och
minskar mängden avbrutna studier. Skolan gör upp en plan för studiehandledningen och
reserverar tillräckliga resurser för handledningen. Beroende på de studerandes behov är
studiehandledningsresursen 0,5-1,0 studievecka per läsår, vilket ingår i alla lärares
undervisningsskyldighet. Varje studerande har rätt att få tillräcklig handledning både
personligen och i grupp. Studiehandledningen är en uppgift som angår hela skolan.
Huvudansvaret för handledningen ligger på studiehandledaren, som fungerar som
kontaktperson både inom skolan och till andra läroanstalter och arbetskraftsförvaltningen
samt till övriga samarbetsparter.
Studiehandledningens verksamhetsområde är:
• Elevvård. Studerande som har problem med sina studier på grund av olika omständigheter
• Individuella läroplaner, individuella studieprogram
• Studier utomlands, elevutbyte
• PR-verksamhet, info om vårdutbildning i grundskolor och gymnasier och övriga skolor
samt i arbetslivet
• Yrkesvägledning, hjälp vid val av yrkesinriktning och vidare studier
• Koordinering och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen
• Studiesociala förmåner
• Elevtutorverksamhet. Äldre studerande som tar hand om yngre studerande
• Elevantagning
Studiehandledningen skall hjälpa varje studerande att hitta livets och yrkets mångskiftande
utmaningar. Vid Ålands vårdinstitut finns en elevvårdsgrupp med syftet att stödja den
enskilda studerande till utveckling som gynnar inlärningen och yrkesmässig tillväxt.
Elevvårdsgrupp skall informera om möjliga stödåtgärder samt hänvisa till vidare rådgivning
vid hinder till inlärning och yrkesmässig tillväxt. Med hinder avses allt som inverkar menligt
på inlärning och yrkesmässig tillväxt, exempelvis inlärningsproblem, sjukdom, sociala
problem, anpassningssvårigheter och missbruk av olika slag. Målsättningen är att bibehålla
samt öka en sund och optimal studiemiljö för studeranden.
27

Elevvårdsgruppen är även ansvarig om information om SANT-plan. Institutet har en SANT-
handlingsplan, som motverkar Sniffning, Alkohol, Narkotika och Tobak. Under
utbildningstiden informeras de studerande om att arbetsmarkanden har intolerans till droger
och alkoholmissbruk. Institutet har även handlingsplan för studerande med läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi. Dess syfte är att fastslå riktlinjer för pedagogiska strategier,
bedömning, kompensationsmöjligheter, hjälpmedel och lärarkollegiets kunskapsutveckling
om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Ytterligare har Ålands vårdinstitut en krisplan, som ger
information om agerande i olika krissituationer, exempelvis i dödsfall och olyckor.
28

7. LÄROAVTALSUTBILDNING
Läroavtalsutbildningen bedrivs huvudsakligen på en arbetsplats där praktiska
arbetsuppgifterna utförs. Dessa uppgifter berikas ytterligare med teoretiska studier som sker
utanför arbetsplatsen. (L 630/98, 17 §)
Om arbetsgivaren och utbildningsanordnaren på det sätt lagstiftningen förutsätter har kommit
överens om att ordna läroavtalsutbildning, kan ett läroavtal ingås. Läroavtalet är ett
tidsbestämt arbetsavtal som görs skriftligen mellan studeranden och arbetsgivaren.
Arbetsplatsen, där läroavtalet skall genomföras, bör ha en verksamhet som motsvarar
läroplansgrunderna, nödvändig arbetsutrustning samt anställda vars yrkeskunskap, utbildning
och arbetslivserfarenhet är sådana att de kan förordnas till ansvariga handledare för
studerande. Läroavtalscentralen har det övergripande ansvaret för utformningen av själva
avtalet.
I läroavtalet anges avtalets giltighetstid, prövotidens längd och den examen som utbildningen
avser. Till avtalet bifogas ett personligt studieprogram för studerande, av vilket framgår:
• den examen som skall avläggas
• den grund för läroplanen eller för fristående examen som iakttas i undervisningen
• examens omfattning
• de centrala arbetsuppgifterna
• den teoretiska undervisning som ingår i utbildningen
• tidsplan för den teoretiska undervisningen
• de ansvariga utbildarna
• övriga omständigheter av betydelse för studierna
I studieprogrammet skall studerandens tidigare utbildning och arbetserfarenhet beaktas och
tillgodoräknas. Programmet utarbetas gemensamt av studeranden, arbetsgivaren och
utbildningsanordnaren. När studerande slutfört de studier som tillhör examen med godkänt
resultat, ges examensbetyg.
29