DOMSTRUKTURER - Sveriges geologiska undersökning

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING PROSPEKTERINGSRAPPORT
Berggrundsbyran Delrapport 1
Uppdragsgivare: NSG Datum 1982-04-15
Projekt: Domstrukturer ID-nr: BRAP 82030
A Ho1mqv;st Kartblad: 22 H-I
P Ihre 23-27 H-J
H Isaksson
I Lundholm
o Nisca
R Quezada
DOMSTRUKTURER
PROSPEKTERING EFTER LEGERINGSMETALLER

1 INLEDNING
sida 3
Prospekteringen efter volfram, tenn oeh molybden har under de
senaste aren okat i Sverige, inte minst genom ett flertal
NSG-uppdrag till sau. Det ar ett valkant faktum att manga av
varldens W-, Sn- oeh Mo-forekomster har ett nara genetiskt
och/eller lagesmassigt samband med graniter oeh narbeslaktade
sura intrusivbergarter, oeh i manga fall upptrader dessa
bergarter som domer. Kunskapen harom ar dokumenterad fran
fyndigheter runt om i varlden,. Xven inom de i Sverige pagaende
prospekteringsprojekten har efter hand sadana samband pavisats.
Uppsekandet av granitdomer oeh en utsallning av de
'malmpotentiella' graniterna kan darfer vara en kompletterande
prospekteringsmetod, till stod for de metoder som redan nu
anvands av NSG/SGU.
For att ge underlag for ett handlingsprogram paborjade sau i
februari 1982 ett 'Projekt Domstrukturer' pa uppdrag av NSG.
Projektet ar en forstudie som syftar till att klarlagga hur ett t
prospekteringsinriktat 'dom-undersokningsprogram' for de
narmaste aren, i fersta hand tom 1984, bor utformas. Inom
ferstudien sammanstalls geofysiska, geologiska oeh geokemiska
data fran delar av Norrbottens oeh Vasterbottens inland i form
av kartor oeh text. Avrapporteringen sker i tva delrapporter,
varav denna ar den forsta. Den ger en beskrivning till
huvuddelen av det kartmaterial som tagits fram inom ferstudien,
ooh beskriver aven den arbetsmetod som har anvants.
Delrapport 2 redovisar ett handlingsprogram oeh ger
rekommendationer fer kommande undersokningsinsatser.
Forstudien har utforts av en arbetsgrupp bestaende av sex
personer, oeh en storre referensgrupp har utgjort ett stod till
denna. Arbetsgruppen viII sarskilt understryka att den inte har
sett som sin uppgift att inom ramen for forstudien redovisa all
relevant geoinformation fran projektomradet. I stallet ar detta
en uppgift for det langvariga domprojekt som bar falja pa
forstudien. Vi anser saledes att fortsatta
sammanstallningsarbeten oeh nya prospekteringsinriktade
FoU-insatser ar val motiverade.

2 METODBESKRIVNING
2.1 Geologi
sida 4
Som underlag for den sammanstallda geologiska kartan i skala
1:250000 har geologiska kartor i skalorna 1:50000 ooh 1:100000
anvants. Dessa har fotograferats ned till skala 1:250000.
Moderna geologiska kartor baserade pa flygmagnetiska tolkningar
finns over kartbladen 271, 27J, 26H, 26J, 24H, 23H, 22H (NV,NO)
samt 22I. De Qvriga delarna av projektomradet baseras pa en
sammanstallning i skala 1:100000 resp. 1:250000. Se figur 1,
'Geologiska kartor'.
Den geologiska kartan ar myeket generaliserad ooh bergarternas
stratigrafi oeh aldersrelationer har i detta skede ej narmare
poangterats. Kartan ar avsedd att tjana som underlag till de
geofysiska ooh geokemiska kartorna, gjorda i transparent
material.
Bergarterna ar indelade i fyra typer lagda med var sin farge
Suprakrustalbergarter av marint ursprung har en ljusbla farg,
innefattande bade metagravaokor cch metabasiter.
Terrestriska sediment ooh vulkaniter ar lagda med gul farge
Sura plutoniter (granitoider) ar, oberoende av aldersstallning,
lagda med rod farge
Intermediara till ultrabasiska plutoniter har beteoknats med
morkgron farg pa kartan.
Forkastningar ar inritade endast i de fall da de behovs for att
forklara diskontinuiteter i bergartsgranserna.
For att fa en overbliok av kanda mineraliseringars relation till
domstrukturerna ber en 'uppslagskarta' sammanstallas pa
transparent plast. Denna omfattar kanda bloek-, hall- oeh
borrobjekt av Sn, Mo ooh W. Kartan skall sedan anvandas
tillsammans med geologi-, geofysik- oeh geokemikartor for
fortsatt bedomning av de omraden som ar, eller kan vara
intressanta ur prospekteringssynpunkt.
En litteraturforteekning over SGU- rapporter som beror detta
projekt kommer att bifogas delrapport 2.

2.2.5 Satellitbildtolkning
aida 9
Satellitbilden over sodra delen av omradet, 22-23 H-J, i skala
1:250000 utgor ett bra komplement till den flygmagnetiska
kartan. Med bilden som stod kunde regionala forkastningszoner
och aven vissa magnetiska runda strukturer, via morfologin
foljas ut i lagmagnetiska omraden. Vidare kan map genom att
studera morfologiska strukturer fa en uppfattning om eventuell
polydiapirism. Bland annat antyds att den sk 'Jorandomen' pa
gransen mellan 22H oeh 23H kan vara sammansatt av flera mindre
diapirer.
Vid en studie av planehen 'Norden fran satellit' (framstalld av
Rymdbolaget oeh Lantmateriverket) i skala 1:2 milj. framkom ett
flertal runda morfologiskt betingade strukturer. En gigantisk
struktur med en diameter av ca 10 mil har sitt centrum mitt pa
gransen mellan kartbladen 221 Lyeksele oeh 211 Fredrika.
Strukturen visar ett visst samband med geologin i omradet, se
figur 6, 'runda strukturer', liksom med Widelands rikstaekande
gravimeterkarta.
Rekommendationer
Orsakerna till dessa strukturer bar utredas narmare eftersom de
kan vara av stor_betydelse for vidare prospektering i resnektive
omrade.
Satellitbilder bor· inga som ett komplement vid fortsatta
geofysiska tolkningar.
2.2.6 Diskussion
Den nu framtagna aversiktliga geofysiska strukturtolkningskartan
visar klart oeh tydligt nodvandigheten av en kombinerad
tolkningsmetod. De flygmagnetiska matningarna som utfors av SGU
med lag flyghojd oeh korta linjeavstand, har visat sig vara de
lampligaste geofysiska matmetoderna for strukturtolkning.
Metoden har andoek sin begransning, bl.a i omraden utan
magnetisk relief.
Vid sparandet av runda strukturer, oeh da speeiellt granitdomer,
ar de gravimetriska matningarna bade i magnetiska oeh
omagnetiska omraden av ovardelig hjalp.
De flygelektriska matningarna (RAMA) ar ett viktigt komplement,
speeiellt i omagnetiska omraden, t.ex har omagnetiska
suprakrustalbergarter oftast myeket storre variation i
ledningsformaga an djupbergarter (granit) vilket medf5r att
dessa kan skiljas at. Svaghetszoner, sasom forkastningar
detekteras ocksa val med RAMA- matningar. Metodens nackdel ar
dess starka riktningsberoende.
De radioaktiva matningarna ar speeiellt viktiga i oeh med att de
direkt kan generera intressanta mineraliseringsuppslag. En stor
naekdel ar de kvartargeologiska lagrens dampande effekt pa ,
stralningen. Kvotkartan kan da ge extra information.
. I
f
t
i

sida 15
2.3.3 Mikroskopiundersokning av tungmineralprov
Mineralidentifieringen av tungmineralprov fran omradet omfattar
huvudsakligen rakning av seheelitkorn fran W-farhojda punkter.
Undersokningen har omfattat 332 prov varav 212 har W-halt som
overstiger 500 ppm oeh 102 st 1000 ppm. I de fall viktiga
industrimineral oeh andra malmmineral har observerats har detta
noterats.
Arbetet finns sammanstallt i Geokemirapport GKRAP82008 daterad
1982-03-29.
2.3.4 Diskussion
Kombinationen av elementkartor oeh identifiering av malmmineral
bor fortsatta oeh intensifieras. For att forbattra tolkningen
av anomalier av olika malmmineral oeh ge ytterligare information
om de kvartargeologiska spridningsmonstren ar faktoranalys en
viktig metod. Anvandning oeh erfarenheter fran kanda omraden
kommer att aka kunskapen om vad olika faktorer star for. Redan
nu kan dock slas fast att faktoranalysen ger anvisning i vilka
prov det finns stor mojlighet att finna 'sparmineral' med
mikroskopering.
For att oka effektiviteten av tungmineralgeokemi, oeh kunna
sammantolka dess resultat med lithogeokemins, bar ytterligare
element analyseras. Dessa element klarar inte rantgenutrusning
tillfredsstallande idag. En emissionsoptisk metod bar tillforas
for element som Mo, Bi, Ag, Li, F.

aida 19
3 DOMSTRUKTURER-LEGERINGSMETALLFoREKOMSTER
Inom forstudien 'Domstrukturer' har vi visat att ett stort antal
runda strukturer kan pavisas i det svenska urberget, se den
geofysiska strukturkartan. Vi viII ater framhalla att manga av
dessa strukturer kan vara fororsakade av andra foreteelser an
domer. Bland de strukturer sam faktiskt representerar domer,
finns det sannolikt manga sam inte ar av prospekteringsintresse.
Det ar darfor nodvandigt att genom ett urvalsforfarande salla
fram de strukturer som representerar malmpotentiella graniter.
En modell for urval presenteras nedan men redan nu kan det
skonjas att ett start antal variabler behover bearbetas vid
urvalet. Ett tankbart hjalpmedel oar speeiella dataprogram som
anvands internationellt for liknande problem inom geoomradet.
3.1 Urval av malmpotentiella darner.
Malet for ett fortsatt domprojekt ber vara att pavisa domer som
ar av direkt prospekteringsintresse. For att na malet galler
det att utnyttja sa gada urvalskriterier som mejligt. I dag ar
palitligheten for dessa i manga fall otillrackligt kanda. Ett
viktigt delmal ar darfor att undersoka urvalskriteriernas
palitlighet. Nar urvalsmetoden ar klarlagd, kan ett logiskt
flodesschema for framsallning av malmpotentiella granitdomer
anvandas som instrument inom prospekteringen.
Ett flodesschema for prospektering efter W, Sn, Mo forekomster
kan se olika ut, beroende bl.a pa viIken informationsmangd man
kraver som villkor for att starta en prospekteringskampanj.
Inom forstudien har vi utarbetat ett preliminart flodesschema
for undersokning av domstrukturer. Se figur 12. Detta schema
har som enda 'startkrav' att ett antal runda strukturer har
pavisats genom flygmatningsmetoder. Man kan givetvis havda att
ytterligare startkrav borde foreligga, t.ex att omradet ar tackt
med storregional geokemi med positivt resultat. Emellertid kan
modellen med det enkla startkravet tillampas i omraden som ej
annu undersokts med andra metoder.
Vi ar medvetna om att modellen kan kostrueras pa andra satt, oeh
vi viII ocksa framhaIIa att ett schema sam konstruerats vid
'skrivbordet' ofta behover modifieras efter hand.
I foljande del kommenteras flodesschemat dar siffrorna motsvarar
de i figur 12.
1
Strukturtolkningen kraver att all tillganglig geofysisk
information utnyttjas.
Kombinerad gravimetrisk oeh magnetisk tolkning ger en grov
uppskattning av domernas volym, snitthojd oeh av domkanternas
stupning.
For manga omraden produeeras inte RAMA-kartor regelmassigt, oeh
regionala gravimeterkartor blir vanligen ej klara samtidigt med

Geologi
sida 24
Berggrunden bestar av ett vulkanitstrak som i oster begransas av
en elongerad granite Soder om straket finns ett par smarre
rundade granitstrukturer.
Geokemi
I omradet finns en forhojning i tungmineralprov fran 1972 av
volfram. Inga provtagningar i moran har skett darefter. I
organiska prov finns Mo- anomalier.
3.2.5 Ahaomradet
Geofysik
Kartbladet 24H Sorsele SV visar en myeket lag magnetisk relief i
Ahaomradet. Svaga magnetiska anomalier kombinerat med
gravimetriskt massunderskott samt forhojd radiometrisk straIning
pavisar mojligheten av runda strukturer i omradet.
Geologi
Omradet ar karterat som Revsundsgranit med rester av
metasediment.
Geokemi
Det definierade omradet ar myeket intressant ur geokemisk
synpunkt. Tungmineralanomalier av volfram, molybden oeh arsenik
finns inom omradet, 1981, oeh strax soder darom pa 23H Stensele,
1979, oeh 231 Mala, 1972.
I proven fran 1981 finns seheelit, molybdenglans oeh arsenikkis.
3.2.6.5stansjoomradet
Den flygmagnetiska kartan over omradet visar ett antal tydliga ­
mindre tydliga runda strukturer. I storre delen av omradet
forekommer kraftigt mattligt magnetiska band, vilket
tillsammans med ett regionalt gravimetriskt massoverskott
ind5kerar att omradet, forutom granit, innehaller tyngre
suprakrustalbergarter.

Geologi
aida 25
Omradet ar relativt hallfattigt, varfar berggrunden ar
ofullstandigt kand. Granit dominerar, men det forekommer
rikliga inslag av basiska till sura metavulkaniter, vilket gar
omradet tamligen heterogent.
Geokemi
Tungmineralprov fran 1980, visar en kraftig oeh val avgransad
volframanomali inom omradet. 10 prey innehaller mer an 600 ppm
W och de tre med hogsta halten, innehaller ca 200
seheelitkorn/gram. Molybdenglans ar funnet i ett prov.
Anomalins styrka ar jambordig med L?ttakvare, 211.