29.09.2013 Views

Constructing the “New Moderates” -‐ a case study in - Get a Free Blog

Constructing the “New Moderates” -‐ a case study in - Get a Free Blog

Constructing the “New Moderates” -‐ a case study in - Get a Free Blog

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Author: Daniel Lundh<br />

Supervisor: Mattias Ekman<br />

Stockholm University<br />

Department of Journalism, Media, and Communications<br />

VT 2012<br />

<strong>Construct<strong>in</strong>g</strong> <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> -­<strong>‐</strong><br />

a <strong>case</strong> <strong>study</strong> <strong>in</strong> political communication<br />

Master Thesis <strong>in</strong> Media-­<strong>‐</strong> and communications, spr<strong>in</strong>g semester 2012<br />

Submitted 2012-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>22<br />

1


ABSTRACT<br />

In this <strong>the</strong>sis, <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> communications strategy used by The Moderate Party and <strong>the</strong><br />

representation of social practices and social conditions by Alliance for Sweden <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 and 2010<br />

election campaigns are analyzed. The campaigns are placed <strong>in</strong> <strong>the</strong> context of current research on<br />

modern political communication and analyzed through Fairclough´s Critical Discourse Analysis<br />

framework.<br />

The empirical analysis is a <strong>case</strong> <strong>study</strong> of official communication used by The Moderate Party and<br />

Alliance for Sweden <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 and 2010 election campaigns; The Alliance for Sweden election<br />

manifestos, The Moderate Party´s official communication guidel<strong>in</strong>es, and a representative selection<br />

of Moderate Party posters used <strong>in</strong> <strong>the</strong> national campaigns are analyzed.<br />

The results <strong>in</strong>dicate that The Moderate Party wanted to encourage voters to reassess <strong>the</strong>ir op<strong>in</strong>ion of<br />

<strong>the</strong> party through <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> strategy, by <strong>in</strong>dicat<strong>in</strong>g considerable changes <strong>in</strong> <strong>the</strong>ir policies.<br />

Official guidel<strong>in</strong>es for which discursive and social practices should be utilized <strong>in</strong> party communication<br />

to achieve <strong>the</strong>se goals were issued by party leadership. The Moderate Party positioned <strong>the</strong>mselves<br />

aga<strong>in</strong>st The Social Democratic Party by referr<strong>in</strong>g to <strong>the</strong>mselves as <strong>the</strong> “new worker’s party” of<br />

Sweden. The results also show <strong>the</strong>re were significant changes <strong>in</strong> Alliance for Sweden communication<br />

of <strong>the</strong> 2010 election campaign compared to <strong>the</strong> 2006 campaign.<br />

Keywords: The Moderate Party, Critical Discourse Analysis, Norman Fairclough, Political<br />

communication, De nya moderaterna, Alliansen,<br />

2


1. Introduction .....................................................................................................................................5<br />

2. Aim and research questions................................................................................................................8<br />

2.1 Research questions .......................................................................................................................8<br />

2.2 Limitations.....................................................................................................................................9<br />

3. Background .........................................................................................................................................9<br />

3.1 Swedish politics dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 20 th Century.......................................................................................9<br />

3.2 The <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> and Alliance for Sweden.........................................................................12<br />

4. Theoretical frame..............................................................................................................................13<br />

4.1 Previous research ........................................................................................................................13<br />

4.2 Political communication and political market<strong>in</strong>g ........................................................................15<br />

4.3 Political strategies; product-­<strong>‐</strong>oriented, sales-­<strong>‐</strong>oriented, or market-­<strong>‐</strong>oriented? ..........................16<br />

4.4 The modern election campaign; target<strong>in</strong>g <strong>the</strong> “sw<strong>in</strong>g voters” ...............................................18<br />

4.5 Political discourse examples– <strong>“New</strong> Labour”, <strong>“New</strong> Capitalism” and “Third Way”-­<strong>‐</strong>politics ...19<br />

4.6 Discourse analysis .......................................................................................................................20<br />

5. Method and materials.......................................................................................................................21<br />

5.1 Critical Discourse Analysis ...........................................................................................................21<br />

5.2 Operationalization of Critical Discourse Analysis ........................................................................23<br />

5.3 Analysis materials........................................................................................................................25<br />

5.4 Translation of Swedish terms......................................................................................................26<br />

6. The 2006 election campaign .............................................................................................................26<br />

6.1 Context of <strong>the</strong> 2006 Swedish election campaign ........................................................................26<br />

6.2 Analysis: “Election Manifesto 2006” ...........................................................................................27<br />

6.2.1 Description -­<strong>‐</strong> The text level...................................................................................................27<br />

6.2.2 Interpretation -­<strong>‐</strong> The discourse practice................................................................................30<br />

6.2.3 Explanation -­<strong>‐</strong> The social and cultural practice......................................................................31<br />

6.3 Analysis: “A guide to <strong>the</strong> look of <strong>the</strong> new moderates” ...............................................................32<br />

6.3.1 Description – <strong>the</strong> text level ..................................................................................................32<br />

6.3.2 Interpretation – The discourse practice ...............................................................................33<br />

6.3.3 Explanation – The social and cultural practice .....................................................................34<br />

6.4 Analysis: Election posters 2006 ...................................................................................................34<br />

6.4.1 Description – <strong>the</strong> text level ..................................................................................................34<br />

6.4.2 Interpretation – The discourse practice ...............................................................................35<br />

6.4.3 Explanation – The social and cultural practice .....................................................................36<br />

3


7. The 2010 election campaign .............................................................................................................36<br />

7.1 Context of <strong>the</strong> 2010 Swedish election campaign ........................................................................36<br />

7.2 Analysis: “Job Manifesto 2010”...................................................................................................37<br />

7.2.1 Description – <strong>the</strong> text level ..................................................................................................37<br />

7.2.2 Interpretation – The discourse practice ...............................................................................41<br />

7.2.3 Explanation – The social and cultural practice .....................................................................41<br />

7.3 Analysis: “Graphic manual for <strong>the</strong> new moderates” ..................................................................42<br />

7.3.1 Description – <strong>the</strong> text level ..................................................................................................42<br />

7.3.2 Interpretation – The discourse practice ...............................................................................43<br />

7.3.3 Explanation – The social and cultural practice .....................................................................43<br />

7.4 Analysis: Election posters 2010 ..................................................................................................43<br />

7.4.1 Description – <strong>the</strong> text level ..................................................................................................43<br />

7.4.2 Interpretation – The discourse practice ...............................................................................44<br />

7.4.3 Explanation – The social and cultural practice .....................................................................44<br />

8. Results and discussion.......................................................................................................................45<br />

8.1 Discussion....................................................................................................................................48<br />

8.1.1 “The New <strong>Moderates”</strong>..........................................................................................................48<br />

8.1.2 “The new worker’s party” ....................................................................................................49<br />

8.1.3 The “outsider” concept ........................................................................................................50<br />

8.1.4 “Arbetsl<strong>in</strong>jen” and strategy choices .....................................................................................51<br />

8.2 Critical discussion and suggestion for fur<strong>the</strong>r research ..............................................................52<br />

Pr<strong>in</strong>t references.....................................................................................................................................53<br />

Onl<strong>in</strong>e references..................................................................................................................................56<br />

Appendices:...........................................................................................................................................59<br />

APPENDIX 1: 2006 election campaign material.................................................................................59<br />

APPENDIX 2: 2010 election campaign material.................................................................................90<br />

4


1. Introduction<br />

On August 26, 2005, Fredrik Re<strong>in</strong>feldt, Chairman of The Moderate Party, greeted <strong>the</strong> audience at a<br />

party conference <strong>in</strong> Örebro with <strong>the</strong> words “Welcome to The New <strong>Moderates”</strong>. In his speech, he<br />

discussed <strong>the</strong> process of “transform<strong>in</strong>g” <strong>the</strong> 101-­<strong>‐</strong>year old party performed s<strong>in</strong>ce he was elected party<br />

chair <strong>in</strong> 2003 1 . He announced that The Moderate Party were go<strong>in</strong>g to change <strong>the</strong>ir policies on a<br />

number of issues, while still rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g true to <strong>the</strong> party’s “core ideology of freedom” 2 . The Moderate<br />

Party would rema<strong>in</strong> <strong>the</strong> official name, but from now on all official communication would refer to <strong>the</strong><br />

part as “The New <strong>Moderates”</strong>. The conference was <strong>the</strong> launch of both <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> strategy<br />

and <strong>the</strong> party’s 2006 election campaign, <strong>the</strong> first major political test for Fredrik Re<strong>in</strong>feldt as party<br />

chair. The 2002 election had been a disappo<strong>in</strong>tment for <strong>the</strong> The Moderate Party as <strong>the</strong>y only<br />

managed to w<strong>in</strong> 15% of <strong>the</strong> votes, which was 7% less than <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1998 election and <strong>the</strong> party’s worst<br />

election result <strong>in</strong> 30 years 3 . By <strong>the</strong> time <strong>the</strong> 2006 election campaign started, former party chair Bo<br />

Lundgren had resigned and been replaced by Fredrik Re<strong>in</strong>feldt, and several o<strong>the</strong>r senior party<br />

officials had also been replaced 4 . Former PR executive Per Schl<strong>in</strong>gmann had become <strong>the</strong> party’s<br />

Communications Director, and <strong>the</strong> centre-­<strong>‐</strong>right coalition Alliance for Sweden had been formed,<br />

consist<strong>in</strong>g of <strong>the</strong> centre-­<strong>‐</strong>right parties The Moderate Party, The Centre Party, The Liberal People’s<br />

Party, and The Christian Democrats. In <strong>the</strong> 2006 election The Moderate Party won 26% of <strong>the</strong> vote, 5<br />

and as leader of <strong>the</strong> largest party <strong>in</strong> Alliance for Sweden Fredrik Re<strong>in</strong>feldt was elected Prime M<strong>in</strong>ister.<br />

The positive trend cont<strong>in</strong>ued for The Moderate Party <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2010 election when <strong>the</strong>y won 30% of <strong>the</strong><br />

vote, <strong>the</strong> best election result <strong>in</strong> <strong>the</strong> party’s history 6 . In both <strong>the</strong> 2006 and 2010 elections 7 , The<br />

Moderate Party won a higher number of votes than <strong>the</strong>ir three coalition partners comb<strong>in</strong>ed 8 .In <strong>the</strong><br />

span of two elections The Moderate Party had doubled <strong>the</strong>ir electoral support and <strong>the</strong> centre-­<strong>‐</strong>right<br />

coalition had won two consecutive elections, which also was an historical achievement; previous to<br />

1<br />

Re<strong>in</strong>feldt, Fredrik (2005) ”Välkomna till De Nya Moderaterna”<br />

2<br />

Ibid<br />

3<br />

Elmbrant, Björn (2010) Sveriges statsm<strong>in</strong>istrar under 100 år – Fredrik Re<strong>in</strong>feldt. Stockholm: Albert Bonniers<br />

förlag, p 23<br />

4<br />

Elmbrant, Björn (2010) Sveriges statsm<strong>in</strong>istrar under 100 år – Fredrik Re<strong>in</strong>feldt. Stockholm: Albert Bonniers<br />

förlag, p 25<br />

5<br />

Statistiska Centralbyrån (2008) “Allmänna valen 2006; Del 4: Specialundersökn<strong>in</strong>gar”, p 197<br />

6<br />

Statistiska Centralbyrån (2008) “Allmänna valen 2006; Del 4: Specialundersökn<strong>in</strong>gar”, p10<br />

7<br />

Statistiska Centralbyrån (2008) “Allmänna valen 2006; Del 4: Specialundersökn<strong>in</strong>gar”<br />

8<br />

Statistiska Centralbyrån (2011) ”Åttapartivalet 2010 – Allmänna Valundersökn<strong>in</strong>gen”<br />

5


<strong>the</strong> 2010 election, no Swedish centre-­<strong>‐</strong>right government had been elected to serve a second term<br />

s<strong>in</strong>ce 1979 9 .<br />

In this <strong>the</strong>sis it will be argued that communication has played a significant part <strong>in</strong> <strong>the</strong> electoral<br />

success of The Moderate Party, which consequently makes <strong>the</strong> party’s communication strategy a<br />

highly relevant <strong>case</strong> <strong>study</strong> <strong>in</strong> Media and Communications studies. Although <strong>the</strong> electoral success of a<br />

political party is a product of a number of complex processes and cannot be reduced to a s<strong>in</strong>gle<br />

factor, it will be argued that <strong>the</strong> implementation of <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> strategy and <strong>the</strong> recent<br />

electoral success of The Moderate Party are too closely aligned chronologically not to be connected.<br />

International studies have shown a tendency towards <strong>in</strong>creased voter mobility 10 and a sharp decl<strong>in</strong>e<br />

<strong>in</strong> party identification among voters <strong>in</strong> a majority of developed democracies, studies of <strong>the</strong> Swedish<br />

electorate have shown similar developments nationally 11 . In 2010, The Moderate Party had 59000<br />

registered members 12 but managed to w<strong>in</strong> 1, 7 million votes <strong>in</strong> that year’s election 13 , similarly, The<br />

Social Democratic Party won 1,8 million votes 14 with an official party membership of 105000 15 . The<br />

voter mobility <strong>in</strong> Sweden has also proven significantly large enough to determ<strong>in</strong>e election outcomes;<br />

<strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 Swedish election for parliament 37% of voters changed <strong>the</strong>ir vote from <strong>the</strong> 2002 election,<br />

<strong>in</strong> <strong>the</strong> 2010 election, 33% changed <strong>the</strong>ir vote from 2006 16 . Political Scientists have concluded that<br />

<strong>the</strong>se trends have <strong>in</strong>creased <strong>the</strong> importance for parties to target and w<strong>in</strong> a large percentage of <strong>the</strong><br />

undecided voters, <strong>in</strong> Political Communication research commonly referred to as “battleground<br />

constituencies” or “sw<strong>in</strong>g voters” 17 . These developments have contributed to political campaign<strong>in</strong>g<br />

and o<strong>the</strong>r political communication hav<strong>in</strong>g become <strong>in</strong>creas<strong>in</strong>gly “professionalized”, regularly<br />

employ<strong>in</strong>g <strong>the</strong> services of Public Relations firms and o<strong>the</strong>r media consultants <strong>in</strong> order to keep up<br />

with technological developments and communicat<strong>in</strong>g with voters 18 . Parties spend significant<br />

resources on “market <strong>in</strong>telligence” techniques such as poll<strong>in</strong>g, surveys, and focus groups 19 <strong>in</strong> order to<br />

ga<strong>in</strong> a better knowledge of which issues are considered most important by voters, and how parties<br />

can most effectively communicate about those issues. In preparation for <strong>the</strong> 2006 election campaign,<br />

The Moderate Party assigned <strong>the</strong> Public Relations firm Starcom with <strong>the</strong> task of identify<strong>in</strong>g “sw<strong>in</strong>g<br />

9 Statistiska Centralbyrån (2011) ”Åttapartivalet 2010 – Allmänna Valundersökn<strong>in</strong>gen”, p.10<br />

10 Lees-­<strong>‐</strong>Marshment, Jennifer, Strömbäck, Jesper, and Rudd, Chris (2010) Global Political Market<strong>in</strong>g. New York,<br />

Routledge, p.270<br />

11 Nord, Lars & Strömbeck, Jesper (2003) Valfeber och nyhetsfrossa. Institutet för Mediestudier, p58<br />

12 Cederholm, Robert (2010) Partierna tappar medlemmar, Sveriges Television<br />

13 Statistiska Centralbyrån (2011) ”Åttapartivalet 2010 – Allmänna Valundersökn<strong>in</strong>gen”, p. 10<br />

14 Statistiska Centralbyrån (2011) ”Åttapartivalet 2010 – Allmänna Valundersökn<strong>in</strong>gen”, p.10<br />

15 Cederholm, Robert (2010) Partierna tappar medlemmar, Sveriges Television<br />

16 Statistiska Centralbyrån (2011) ”Åttapartivalet 2010 – Allmänna Valundersökn<strong>in</strong>gen”, p. 7<br />

17 Foster, Steven (2010) Political Communication. Ed<strong>in</strong>burgh: Ed<strong>in</strong>burgh University Press, p.45<br />

18 Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier. Studentlitteratur, Lund, p.261<br />

19 Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier. Lund: Studentlitteratur, Lund University, p.261<br />

6


voters” look<strong>in</strong>g to support a different party than <strong>the</strong>y had <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2002 election 20 . The research<br />

<strong>in</strong>dicated that <strong>the</strong> largest group of “sw<strong>in</strong>g voters” currently consider<strong>in</strong>g shift<strong>in</strong>g <strong>the</strong>ir vote from 2002<br />

consisted of voters who had previously supported The Social Democratic Party. Accord<strong>in</strong>g to <strong>in</strong>ternal<br />

Moderate Party documents circulated to campaign workers, party leadership considered <strong>the</strong>se<br />

voters <strong>the</strong> most important group to <strong>in</strong>fluence <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 campaign 21 .<br />

In this <strong>the</strong>sis, <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> will be referred to as a communications strategy. The <strong>“New</strong><br />

<strong>Moderates”</strong> is nei<strong>the</strong>r a new political party nor <strong>the</strong> new official name of The Moderate Party, but has<br />

been used <strong>in</strong> all official communication s<strong>in</strong>ce it was <strong>in</strong>troduced <strong>in</strong> 2005. The Moderate Party have<br />

decided to presented <strong>the</strong>mselves as “The New <strong>Moderates”</strong> over <strong>the</strong> course of two election cycles,<br />

and recent communication from <strong>the</strong> party <strong>in</strong>dicates <strong>the</strong>y will cont<strong>in</strong>ue this practice <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2014<br />

election 22 . It will be argued that based on vot<strong>in</strong>g results, <strong>the</strong> s<strong>in</strong>gle largest contribut<strong>in</strong>g factor <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

electoral success of Alliance for Sweden-­<strong>‐</strong>coalition that can be identified was <strong>the</strong> <strong>in</strong>creased popularity<br />

of The Moderate Party. That development occurred after <strong>the</strong> launch<strong>in</strong>g of <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong><br />

strategy. Although <strong>the</strong> correlation <strong>in</strong> time between <strong>the</strong> <strong>in</strong>creased popularity of The Moderate Party<br />

and <strong>the</strong> implementation of <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> strategy does not necessarily imply causation<br />

between <strong>the</strong>se factors, it will be argued that <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong>-­<strong>‐</strong>strategy has been a major<br />

contribut<strong>in</strong>g factor to <strong>the</strong> party’s electoral success post-­<strong>‐</strong>2005. S<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> implementation of <strong>the</strong> <strong>“New</strong><br />

<strong>Moderates”</strong> strategy, electoral support for <strong>the</strong> party has <strong>in</strong>creased from 15% to an unprecedented<br />

30%, a record high <strong>in</strong> Moderate Party history. The close correlation <strong>in</strong> time between The Moderate<br />

Party’s <strong>in</strong>crease <strong>in</strong> popularity and <strong>the</strong> implementation of <strong>the</strong> strategy <strong>in</strong>dicates it was a major<br />

contribut<strong>in</strong>g factor <strong>in</strong> <strong>the</strong> unprecedented electoral success of <strong>the</strong> party. This <strong>the</strong>ory is supported by<br />

poll<strong>in</strong>g <strong>in</strong>dicat<strong>in</strong>g <strong>the</strong> trend began with<strong>in</strong> a year of <strong>the</strong> implementation 23 of <strong>the</strong> strategy. The possible<br />

correlation between <strong>the</strong> implementation of a new communications strategy and <strong>the</strong> unprecedented<br />

electoral success of a political party makes <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> strategy a relevant <strong>case</strong> <strong>study</strong> for<br />

Media-­<strong>‐</strong> and Communication research. The <strong>in</strong>terest of this <strong>the</strong>sis is to analyse how <strong>the</strong> party chose to<br />

represent <strong>the</strong>ir policies, “party identity”, and social and conditions and practices <strong>in</strong> what would<br />

become <strong>the</strong> most successful campaigns <strong>in</strong> party history. Few academic studies have been conducted<br />

on <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> strategy, fewer still have analysed <strong>the</strong> 2006 and 2010 campaigns. Studies<br />

20 Caresten, Pontus (2006) Från gammalt högerspöke till nytt arbetarparti – De Nya Moderaternas<br />

kommunikation under valrörelsen 2006. Bachelor Thesis; Media and Communication Studies, Uppsala<br />

University, p.10<br />

21 Caresten, Pontus (2006) Från gammalt högerspöke till nytt arbetarparti – De Nya Moderaternas<br />

kommunikation under valrörelsen 2006. Bachelor Thesis; Media-­<strong>‐</strong> and Communication Studies,<br />

Uppsala University, p.10<br />

22 Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2012) ”På väg mot 2014 – Sverige behöver ett modernt arbetarparti”<br />

23 Brors, Henrik (2006) Stor framgång för ”nya” moderaterna. Dagens Nyheter<br />

7


conducted on both campaigns 2425 , have ma<strong>in</strong>ly focused on public speeches held by Moderate Party<br />

officials, and have not <strong>in</strong>cluded <strong>the</strong> jo<strong>in</strong>t election manifestos published by <strong>the</strong> parties of Alliance for<br />

Sweden. The manifestos were published as <strong>the</strong> only official manifestos all <strong>the</strong> coalition parties and<br />

used as <strong>the</strong> political foundations of <strong>the</strong> campaigns. S<strong>in</strong>ce none of <strong>the</strong> Alliance for Sweden coalition<br />

parties published separate election manifestos, analys<strong>in</strong>g <strong>the</strong>se documents is essential to<br />

understand<strong>in</strong>g <strong>the</strong> communication of current Moderate Party ideology and policies. This <strong>study</strong> will<br />

analyse <strong>the</strong> communication of policies and representation of social practices and social conditions by<br />

The Moderate Party and Alliance for Sweden. The <strong>study</strong> will also attempt to identify and analyse any<br />

significant changes <strong>in</strong> <strong>the</strong>se representations <strong>in</strong> <strong>the</strong> two election campaigns, with special<br />

consideration to <strong>the</strong> different conditions and circumstances of a political party/coalition<br />

communicat<strong>in</strong>g while <strong>in</strong> parliamentary opposition or <strong>in</strong> a government position respectively. The<br />

f<strong>in</strong>d<strong>in</strong>gs will be placed <strong>in</strong> <strong>the</strong> context of current research on how modern political communication<br />

and campaign<strong>in</strong>g are conducted <strong>in</strong> representative democracies with a free (politically <strong>in</strong>dependent)<br />

press.<br />

2. Aim and research questions<br />

The aim of <strong>the</strong> <strong>study</strong> is to analyse how <strong>the</strong> identity of The Moderate Party has been discursively<br />

constructed <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> strategy, and how social practices and social conditions have<br />

been represented by The Moderate Party and Alliance for Sweden <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 and 2010 campaigns.<br />

The <strong>study</strong> also aims to identify possible changes <strong>in</strong> <strong>the</strong> representation of social practices and<br />

conditions <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 and 2010 election campaigns respectively.<br />

2.1 Research questions<br />

1. Through which discursive practices has The Moderate Party attempted to construct <strong>the</strong><br />

identity of <strong>the</strong> party <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> strategy?<br />

2. How have social practices and social conditions been discursively represented <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

communication of The Moderate Party and Alliance for Sweden <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 and 2010 election<br />

campaigns?<br />

24<br />

Brattby, Sverker (2010) De Nya Moderaterna – En studie av partiets begrepp och idéer 1998-­<strong>‐</strong>2010. Bachelor<br />

Thesis; Political Science, Lund University<br />

25<br />

Ekman, Frida (2010) En diskursanalytisk studie av de nya Moderaternas självpresentation. Master Thesis;<br />

Culture-­<strong>‐</strong> and Media Studies, L<strong>in</strong>köp<strong>in</strong>g University<br />

8


3. Can significant differences <strong>in</strong> <strong>the</strong> representation of social practices and social conditions be<br />

identified <strong>in</strong> <strong>the</strong> communication of The Moderate Party and Alliance for Sweden <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006<br />

campaign and <strong>the</strong> 2010 election campaigns?<br />

2.2 Limitations<br />

This <strong>study</strong> will not attempt to analyse <strong>the</strong> level of credibility <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> strategy has<br />

ga<strong>in</strong>ed among <strong>the</strong> Swedish population. The only measure of “success” referred to will be <strong>the</strong> 2006<br />

and 2010 election results, although op<strong>in</strong>ion polls will be referenced to provide context. There will be<br />

no claims made about <strong>the</strong> level of accuracy <strong>in</strong> representations of social practices and social<br />

conditions of The Moderate Party and Alliance for Sweden, nor any evaluation on <strong>the</strong> impact of<br />

policies proposed and/or enacted by <strong>the</strong> Alliance government.<br />

3. Background<br />

3.1 Swedish politics dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 20 th Century<br />

In order to understand The Moderate Party’s reasons for implement<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong><br />

strategy, it is helpful to place it <strong>in</strong> <strong>the</strong> context of <strong>the</strong> political history of Sweden throughout <strong>the</strong> 20 th<br />

Century. The Swedish Social Democratic Workers´ Party (from now on The Social Democratic Party)<br />

have been <strong>the</strong> dom<strong>in</strong>ant political party <strong>in</strong> post-­<strong>‐</strong>WW2 Sweden. Out of 19 parliamentary elections held<br />

1948-­<strong>‐</strong>2006, The Social Democratic Party formed governments 15 times 26 and has ever s<strong>in</strong>ce 1917<br />

consistently held more seats <strong>in</strong> parliament than any o<strong>the</strong>r party. The Social Democratic Party won<br />

less than 40% of <strong>the</strong> votes <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1998 election, <strong>the</strong>ir worst election result s<strong>in</strong>ce 1921 27 . Throughout<br />

<strong>the</strong>ir existence, The Social Democratic Party have enjoyed a close relationship and cooperation with<br />

The Swedish Trade Union Confederation, <strong>in</strong> Swedish; Landsorganisationen i Sverige, or “LO” for short.<br />

The Social Democratic Party were formed <strong>in</strong> 1889 and functioned as both a political party and a<br />

central organisation for unions, until LO was founded <strong>in</strong> 1898 28 . LO was founded with <strong>the</strong> support of<br />

The Social Democratic Party, <strong>in</strong> order to separate The Labour Movement <strong>in</strong>to two branches: <strong>the</strong><br />

political branch (The Social Democratic Party) and <strong>the</strong> union branch (LO). The 29 years of Social<br />

26 Möller, Tommy (2011) Svensk politisk historia – Strid och samverkan under 200 år(2nd ed.). Lund,<br />

Studentlitteratur AB, p.313<br />

27 Möller, Tommy (2011) Svensk politisk historia – Strid och samverkan under 200 år(2nd ed.). Lund,<br />

Studentlitteratur AB, p.319<br />

28 Hadenius, Stig (1999) Swedish Politics Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 20th Century – Conflict and Consensus. Stockholm, The<br />

Swedish Institute, p.17-­<strong>‐</strong>18<br />

9


Democratic rule 1948-­<strong>‐</strong>1976 was a period of susta<strong>in</strong>ed economic growth, and many social reforms<br />

were implemented. The 1960´s saw an expansion of what was referred to by <strong>the</strong>n-­<strong>‐</strong> Social Democratic<br />

Prime M<strong>in</strong>ister Tage Erlander as “<strong>the</strong> strong society” 29 ; a large public sector that would redistribute<br />

wealth and contribute to a more egalitarian society. These reforms <strong>in</strong>cluded <strong>the</strong> development of <strong>the</strong><br />

pension fund system (1960) and a massive <strong>in</strong>crease <strong>in</strong> <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g of public hous<strong>in</strong>g <strong>in</strong> order to<br />

provide modern homes for lower-­<strong>‐</strong><strong>in</strong>come families. This is <strong>the</strong> period when <strong>the</strong> structure of social<br />

organiz<strong>in</strong>g that came to be known as “Folkhemmet” (“The people´s home”) was constructed. Social<br />

Democrat Prime M<strong>in</strong>ister Per-­<strong>‐</strong>Alb<strong>in</strong> Hansson <strong>in</strong>troduced <strong>the</strong> concept <strong>in</strong> Swedish politics <strong>in</strong> 1928, and<br />

it became a guid<strong>in</strong>g pr<strong>in</strong>ciple for Social Democratic policies for many decades. This was an era of<br />

social eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g that resulted <strong>in</strong> improvements <strong>in</strong> <strong>the</strong> access to education and health services<br />

<strong>in</strong>creas<strong>in</strong>g taxation <strong>in</strong> order to fund <strong>the</strong>se social programs.<br />

The Moderate Party is <strong>the</strong> oldest right-­<strong>‐</strong>w<strong>in</strong>g party <strong>in</strong> Sweden, formed <strong>in</strong> 1904 as <strong>the</strong> General Electoral<br />

League, a coalition between conservative groups <strong>in</strong> Swedish parliament. The party went through two<br />

more name changes (National Organization of <strong>the</strong> Right and The Rightist Party) before decid<strong>in</strong>g on<br />

The Moderate Party <strong>in</strong> 1969 30 .The early <strong>in</strong>carnations of <strong>the</strong> party were conservative, nationalistic,<br />

and defended <strong>the</strong> power of <strong>the</strong> monarchy. They argued aga<strong>in</strong>st many of <strong>the</strong> social reforms proposed<br />

by The Social Democratic Party, and <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1950´s believed that government spend<strong>in</strong>g should be<br />

reduced <strong>in</strong> all areas except National Defence and <strong>the</strong> Judicial system 31 .The Social Democratic Party<br />

argued that <strong>the</strong> reforms would benefit a majority of <strong>the</strong> people, The Moderate Party (at <strong>the</strong> time The<br />

Rightist Party) argued that <strong>the</strong> taxes and reforms would give <strong>the</strong> government too much <strong>in</strong>fluence<br />

over <strong>the</strong> life of <strong>in</strong>dividuals 32 . The party renamed itself The Moderate Party <strong>in</strong> 1969, and began <strong>the</strong>y<br />

now favour<strong>in</strong>g <strong>in</strong>ternationalism and wanted Sweden to jo<strong>in</strong> <strong>the</strong> European Economic Community, <strong>the</strong><br />

organization that would later become <strong>the</strong> European Union. Ever s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> 1980´s The Moderate Party<br />

has been <strong>the</strong> most successful right w<strong>in</strong>g party <strong>in</strong> Sweden. Government <strong>in</strong>fluence versus <strong>in</strong>dividual<br />

freedom has long been an ideological battleground between <strong>the</strong> right and left w<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Swedish<br />

politics, with clear ideological differences regard<strong>in</strong>g how to provide <strong>in</strong>dividuals with more freedom<br />

and a better standard of liv<strong>in</strong>g. The right-­<strong>‐</strong>w<strong>in</strong>g has argued for “negative freedoms”, lower taxes and<br />

less government <strong>in</strong>volvement <strong>in</strong> citizen’s lives, while <strong>the</strong> left-­<strong>‐</strong>w<strong>in</strong>g has argued for “positive<br />

freedoms”, where <strong>the</strong> government provides citizens with more resources through wealth distribution<br />

29 Hadenius, Stig (1999) Swedish Politics dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 20th Century – Conflict and Consensus. Stockholm, The<br />

Swedish Institute, p.102<br />

30 Möller, Tommy (2011) Svensk politisk historia – Strid och samverkan under 200 år(2nd ed.). Lund,<br />

Studentlitteratur AB, p.198<br />

31 Als<strong>in</strong>g, Rolf (2010) Sveriges statsm<strong>in</strong>istrar under 100 år – Tage Erlander. Stockholm: Albert Bonniers förlag,<br />

p.70<br />

32 Ibid<br />

10


and strong centralized state 33 . The left w<strong>in</strong>g has argued that “free market solutions” ma<strong>in</strong>ly benefit<br />

<strong>the</strong> powerful and gives more money to <strong>the</strong> already wealthy, while redistribution of wealth creates a<br />

more just system that benefits society as a whole. The Moderate Party have been critical to <strong>the</strong><br />

<strong>in</strong>fluence LO has <strong>in</strong> Swedish politics due to <strong>the</strong>ir close relationship with The Social Democratic Party.<br />

They have also been critical to many aspects of labour market legislation, claim<strong>in</strong>g that it dim<strong>in</strong>ishes<br />

Swedish competitiveness on <strong>the</strong> <strong>in</strong>ternational labour market and makes it <strong>in</strong>flexible.<br />

The Social Democrats have argued that <strong>the</strong> lower <strong>in</strong>come tax rates proposed by The Moderate Party<br />

ma<strong>in</strong>ly benefits <strong>the</strong> wealthy because <strong>the</strong> net <strong>in</strong>come becomes disproportionally higher for high wage<br />

earners when <strong>in</strong>come tax rates are lowered. The Social Democrats have also argued that <strong>the</strong> effects<br />

of Moderate Party tax policies are a shortage of funds <strong>in</strong> <strong>the</strong> public sector, which disproportionally<br />

affects lower <strong>in</strong>come groups who cannot afford private alternatives to public sector services. They<br />

have also accused The Moderate Party of want<strong>in</strong>g to underm<strong>in</strong>e workers’ rights <strong>in</strong> order to benefit<br />

bus<strong>in</strong>ess owners and corporations, and demanded more transparency regard<strong>in</strong>g which <strong>in</strong>dividuals<br />

and/or corporations make donations to The Moderate Party 34 . This criticism is based on <strong>the</strong> fact that<br />

The Moderate Party has had a policy of not disclos<strong>in</strong>g <strong>the</strong> identity of <strong>the</strong>ir donors. The Social<br />

Democratic Party have argued that The Moderate Party must make <strong>the</strong> identity of <strong>the</strong>ir large-­<strong>‐</strong>sum<br />

donors public, s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong>se donations might <strong>in</strong>fluence <strong>the</strong> party’s politics to benefit those donors.<br />

These circumstances have led to The Social Democratic Party and LO labell<strong>in</strong>g The Moderate Party as<br />

<strong>the</strong> party of <strong>the</strong> wealthy, whose policies will benefit bus<strong>in</strong>ess owners and <strong>the</strong> upper class at <strong>the</strong><br />

expense of <strong>the</strong> average worker or “work<strong>in</strong>g class”. Because of this history, it was a surpris<strong>in</strong>g turn of<br />

events to many when on October 17, 2004, at <strong>the</strong> 100 th anniversary of <strong>the</strong> found<strong>in</strong>g of The Moderate<br />

Party, newly elected Party Chairman Fredrik Re<strong>in</strong>feldt for <strong>the</strong> first time publicly referred to his party<br />

as “<strong>the</strong> new worker’s party” 35 . In <strong>the</strong> 2010 election campaign Re<strong>in</strong>feldt would even argue that he<br />

considered The Moderate Party “<strong>the</strong> only worker’s party” <strong>in</strong> Sweden 36 .<br />

33<br />

Möller, Tommy (2011) Svensk politisk historia – Strid och samverkan under 200 år(2nd ed.). Lund,<br />

Studentlitteratur AB, p.159<br />

34<br />

Wennberg, Sandro (2009) “Makten över debatten -­<strong>‐</strong> rapport om partiernas op<strong>in</strong>ionsbildande resurser”.<br />

Stockholm: Arbetarrörelsens Tankesmedja.<br />

35<br />

Elmbrant, Björn (2010) Sveriges statsm<strong>in</strong>istrar under 100 år – Fredrik Re<strong>in</strong>feldt. Stockholm: Albert<br />

Bonniers förlag, p.31<br />

36<br />

Sundell, Camilla (2010) “Vi är det enda arbetarpartiet”, Aftonbladet<br />

11


3.2 The <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> and Alliance for Sweden<br />

When Fredrik Re<strong>in</strong>feldt was elected new Party Chairman of The Moderate Party <strong>in</strong> 2003, he was <strong>the</strong><br />

only candidate for <strong>the</strong> position 37 . His predecessor Bo Lundgren had recognized <strong>the</strong> need for changes<br />

<strong>in</strong> <strong>the</strong> organization after <strong>the</strong> disappo<strong>in</strong>t<strong>in</strong>g 2002 election, and had begun recruit<strong>in</strong>g new and younger<br />

members to <strong>the</strong> party leadership. This new group would not end up work<strong>in</strong>g under Lundgren for long<br />

however, as he did not have enough support <strong>in</strong> <strong>the</strong> party to rema<strong>in</strong> Party Chairman. Already on <strong>the</strong><br />

eve of <strong>the</strong> election <strong>the</strong>re were speculations Lundgren would soon resign and be replaced by<br />

Re<strong>in</strong>feldt 38 , and with<strong>in</strong> 6 months Lundgren announced he would not be runn<strong>in</strong>g for re-­<strong>‐</strong>election as<br />

party chair. By <strong>the</strong> time Lundgren’s decision was made official, Re<strong>in</strong>feldt, Party Secretary Sven-­<strong>‐</strong>Otto<br />

Littor<strong>in</strong>, and Economic Spokesperson Anders Borg had privately been discuss<strong>in</strong>g a new direction for<br />

<strong>the</strong> party for several months 39 . Shortly after Re<strong>in</strong>feldt was elected, he recruited PR executive and<br />

former local Moderate Party politician Per Schl<strong>in</strong>gmann as new Communications Director. One of<br />

Schl<strong>in</strong>gmann’s first decisions as Communications Director was to produce a document conta<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />

words and ideas he wanted <strong>the</strong> public to associate The Moderate Party with 40 . This document was<br />

distributed to <strong>the</strong> organization as communication guidel<strong>in</strong>es, and was <strong>the</strong> first unofficial step towards<br />

what would later become <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong>-­<strong>‐</strong>strategy. Ano<strong>the</strong>r significant development was <strong>the</strong><br />

form<strong>in</strong>g of <strong>the</strong> Alliance for Sweden coalition (later renamed The Alliance) which was announced on<br />

August 30, 2004 41 . The leaders of <strong>the</strong> four centre-­<strong>‐</strong>right parties The Moderate Party, The Centre Party,<br />

The Liberal People’s Party, and The Christian Democrats held a public meet<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> small town<br />

Högfors, home of Centre Party leader Maud Olofsson. A mission statement and an op<strong>in</strong>ion piece <strong>in</strong><br />

Dagens Nyheter were published, 42 where <strong>the</strong> party leaders expla<strong>in</strong>ed <strong>the</strong>ir reasons for decid<strong>in</strong>g to<br />

form a coalition ahead of <strong>the</strong> 2006 election:<br />

“Sweden deserves a better government. Sweden needs new <strong>in</strong>itiatives and new leadership. Our<br />

parties are firmly committed to offer <strong>the</strong> k<strong>in</strong>d of alternative to <strong>the</strong> current government that voters will<br />

vote for a regime change <strong>in</strong> 2006. Twelve years with The Social Democratic Party is more than<br />

enough.”<br />

37<br />

Elmbrant, Björn (2010) Sveriges statsm<strong>in</strong>istrar under 100 år – Fredrik Re<strong>in</strong>feldt. Stockholm: Albert Bonniers<br />

förlag, p.27<br />

38<br />

Elmbrant, Björn (2010) Sveriges statsm<strong>in</strong>istrar under 100 år – Fredrik Re<strong>in</strong>feldt. Stockholm: Albert Bonniers<br />

förlag, p.24<br />

39<br />

Elmbrant, Björn (2010) Sveriges statsm<strong>in</strong>istrar under 100 år – Fredrik Re<strong>in</strong>feldt. Stockholm: Albert Bonniers<br />

förlag, p.26<br />

40 Nilsson, Torbjörn (2008) “Två taktiker”, Fokus.<br />

41 Allians för Sverige (2004) Samverkan för maktskifte 2006<br />

42 Ibid<br />

12


The four parties of Alliance for Sweden published a jo<strong>in</strong>t election manifesto and <strong>the</strong> party leaders<br />

travelled around <strong>the</strong> country conduct<strong>in</strong>g press conferences and hold<strong>in</strong>g public meet<strong>in</strong>gs toge<strong>the</strong>r. In<br />

<strong>the</strong> 2006 election <strong>the</strong> coalition managed to w<strong>in</strong> enough votes to form a majority government. S<strong>in</strong>ce<br />

Sweden has generally been governed by m<strong>in</strong>ority Social Democratic governments, which meant that<br />

w<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g a parliamentary majority was an unusual success for any Swedish government and an<br />

historical achievement for a non-­<strong>‐</strong>Socialist coalition 43 .<br />

4. Theoretical frame<br />

4.1 Previous research<br />

Helena Öhrvall’s master <strong>the</strong>sis 44 is a Political Science <strong>study</strong> on <strong>the</strong> relation between <strong>the</strong> social policies<br />

and <strong>the</strong> rhetoric of The Moderate Party 1997-­<strong>‐</strong>2007. The <strong>study</strong> concludes that The Moderate Party<br />

have shifted <strong>the</strong>ir attitude towards <strong>the</strong> welfare state and <strong>the</strong> welfare system under Re<strong>in</strong>feldt’s<br />

leadership. Terms such as ”solidarity” and ”<strong>the</strong> benefits of tax-­<strong>‐</strong>sponsored welfare” that were hardly<br />

ever used by The Moderate Party previously have over time become common <strong>in</strong> party rhetoric. The<br />

results of <strong>the</strong> <strong>study</strong> fur<strong>the</strong>r <strong>in</strong>dicate that The Moderate Party defends ”basic” welfare system<br />

<strong>in</strong>stitutions such as public schools and health care, while simultaneously advocat<strong>in</strong>g <strong>the</strong> importance<br />

of private alternatives to public <strong>in</strong>stitutions. The ma<strong>in</strong> focus should still be on <strong>in</strong>dividual freedom and<br />

responsibility for your life and economy, with <strong>the</strong> government provid<strong>in</strong>g a basic “safety net”. The<br />

Moderate Party also argues that welfare dependency is too high <strong>in</strong> Sweden, and threatens<br />

government f<strong>in</strong>ances (by extension threaten<strong>in</strong>g <strong>the</strong> welfare system itself) <strong>in</strong> <strong>the</strong> long term unless it<br />

reduced. Öhrvall concludes that The Moderate Party have changed <strong>the</strong>ir social policies dur<strong>in</strong>g 1997-­<strong>‐</strong><br />

2007, but does not consider <strong>the</strong> changes comprehensive enough to consider <strong>the</strong> party as hav<strong>in</strong>g<br />

”fully embraced The Swedish model”. “The Swedish Model” is a concept of collaboration between<br />

government and corporations enacted <strong>in</strong> Sweden s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> 1930’s, 45 often attributed as <strong>in</strong>strumental<br />

to <strong>the</strong> ris<strong>in</strong>g economic and liv<strong>in</strong>g standards <strong>in</strong> Sweden dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 20 th Century. Political Scientists<br />

Dahlberg and Sahlgren research report on <strong>the</strong> “outsider” concept – “utanförskapet”, analyses how<br />

<strong>the</strong> concept has been discursively constructed, conclud<strong>in</strong>g it became more common <strong>in</strong> Swedish<br />

43<br />

Lees-­<strong>‐</strong>Marshment, Jennifer, Strömbäck, Jesper, and Rudd, Chris (2010) Global Political Market<strong>in</strong>g. Routledge,<br />

New York, p 52-­<strong>‐</strong>53<br />

44<br />

Öhrvall, Helena (2008) De nya moderaterna? -­<strong>‐</strong> Om moderaternas socialpolitik i retorik och praktik under<br />

perioden 1999-­<strong>‐</strong>2007. Master Thesis; Political Science, University of Go<strong>the</strong>nburg<br />

45<br />

Möller, Tommy (2011) Svensk politisk historia – Strid och samverkan under 200 år(2nd ed.). Lund,<br />

Studentlitteratur AB, p 150<br />

13


political discourse after <strong>the</strong> centre-­<strong>‐</strong>right coalition (especially The Moderate Party) made it a central<br />

concept <strong>in</strong> <strong>the</strong>ir 2006 and 2010 election campaigns.<br />

In his bachelor <strong>the</strong>sis <strong>in</strong> Media and Communication Studies, Holmén 46 has studied <strong>the</strong> change <strong>in</strong><br />

rhetoric of The Moderate Party, so has Ekman 47 <strong>in</strong> her master <strong>the</strong>sis <strong>in</strong> Culture and Media studies,<br />

although <strong>the</strong>y apply slightly different approaches. Holmén analyses <strong>the</strong> relationship between The<br />

Moderate Party’s policies and rhetoric, and concludes comes that <strong>the</strong> rhetoric of The Moderate Party<br />

has changed more significantly <strong>the</strong>n <strong>the</strong> actual policies have. He considers <strong>the</strong> 2006 election<br />

manifesto “more pragmatic and less ideological” <strong>the</strong>n <strong>the</strong> 2002 manifesto, s<strong>in</strong>ce it focuses more on<br />

society as a whole <strong>the</strong>n on <strong>the</strong> rights and freedoms of <strong>in</strong>dividuals. Unlike <strong>the</strong> 2002 version, <strong>the</strong> 2006<br />

manifesto conta<strong>in</strong>s no direct criticism or mention of The Social Democratic Party, <strong>in</strong>stead it is focused<br />

on The Moderate Party’s own policies. Ekmans <strong>study</strong> uses Discourse Analysis, one of <strong>the</strong> ma<strong>in</strong><br />

f<strong>in</strong>d<strong>in</strong>gs is <strong>the</strong> extent to which The Moderate Party has <strong>in</strong>fluenced public debate regard<strong>in</strong>g <strong>the</strong> party<br />

itself. The results of <strong>the</strong> <strong>study</strong> <strong>in</strong>dicate that by consistently present<strong>in</strong>g <strong>the</strong>mselves as an “evolv<strong>in</strong>g”<br />

party, The Moderate Party has <strong>in</strong>fluenced journalists and voters to also <strong>in</strong>creas<strong>in</strong>gly describe <strong>the</strong>m as<br />

such. The <strong>study</strong> also f<strong>in</strong>ds that <strong>the</strong> process of conv<strong>in</strong>c<strong>in</strong>g <strong>the</strong> Moderate Party organization to accept<br />

this process of “transformation” <strong>in</strong>ternally was crucial for <strong>the</strong> party’s ability to communicate <strong>the</strong><br />

strategy effectively to voters (this can be related to Lees-­<strong>‐</strong>Marshments <strong>the</strong>ories regard<strong>in</strong>g “market-­<strong>‐</strong><br />

oriented” parties, see section on “Political communication and political market<strong>in</strong>g)). Caresten’s<br />

Media and Communications Bachelor Thesis 48 is a qualitative <strong>study</strong> of The Moderate Party’s<br />

communication <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 election campaign, conta<strong>in</strong><strong>in</strong>g <strong>in</strong>terviews with Moderate Party campaign<br />

representatives as well as from <strong>the</strong> two Public Relations firms hired as campaign consultants. The<br />

<strong>study</strong> focuses on strategic communication choices and <strong>the</strong> practical implementation of <strong>the</strong>m. These<br />

<strong>in</strong>clude choices of communication channels, <strong>the</strong> target<strong>in</strong>g of “battleground constituencies”, and <strong>the</strong><br />

general “professionalization” of political campaigns <strong>in</strong> Sweden. Ekman discusses modern political<br />

communication <strong>in</strong> Sweden, and <strong>the</strong> trend of <strong>in</strong>creased voter mobility, a phenomenon he concludes is<br />

<strong>in</strong> part caused by <strong>the</strong> significant decrease <strong>in</strong> party membership. In her Political Science Bachelor<br />

Thesis, Ljung 49 has studied <strong>the</strong> policies of The Moderate Party, compar<strong>in</strong>g <strong>the</strong> party’s 1991 labour<br />

policies to <strong>the</strong> correspond<strong>in</strong>g policies of <strong>the</strong> party <strong>in</strong> 2006. She concludes that The Moderate Party<br />

46<br />

Holmén, Simon (2010) En förnyad verklighetsbild – ett förnyat Moderaterna? Bachelor Thesis; Media-­<strong>‐</strong> and<br />

Communication Studies, Stockholm University<br />

47<br />

Ekman, Frida (2010) En diskursanalytisk studie av de nya Moderaternas självpresentation. Master Thesis;<br />

Culture-­<strong>‐</strong> and Media Studies, L<strong>in</strong>köp<strong>in</strong>g University<br />

48<br />

Caresten, Pontus (2006) Från gammalt högerspöke till nytt arbetarparti – De Nya Moderaternas<br />

kommunikation under valrörelsen 2006. Bachelor Thesis; Media-­<strong>‐</strong> and Communication Studies, Uppsala<br />

University<br />

49<br />

Ljung, Jenny (2006) Det nya arbetarpartiet? Bachelor Thesis; Political Science, Karlstad University<br />

14


has significantly shifted <strong>the</strong>ir policies and op<strong>in</strong>ions on <strong>the</strong> Swedish welfare state and <strong>the</strong> “Swedish<br />

Model”.<br />

4.2 Political communication and political market<strong>in</strong>g<br />

Political communication is a broad concept <strong>in</strong> which many different forms of communication can be<br />

<strong>in</strong>cluded, and can vary <strong>in</strong> forms across different political and media systems. Such different forms of<br />

communication as newspaper editorials, election campaigns, political talk shows and propaganda are<br />

all examples of political communication. Political Scientist Brian Mcnair has def<strong>in</strong>ed political<br />

communication as purposeful communication about politics 50 , a concept he divides <strong>in</strong>to three<br />

categories:<br />

1. All forms of communication undertaken by politicians and o<strong>the</strong>r political actors for <strong>the</strong> purpose of<br />

achiev<strong>in</strong>g specific objectives.<br />

2. Communication addressed to <strong>the</strong>se actors by non-­<strong>‐</strong>politicians such as voters and newspaper<br />

columnists.<br />

3. Communication about <strong>the</strong>se actors and <strong>the</strong>ir activities, as conta<strong>in</strong>ed <strong>in</strong> news reports, editorials, and<br />

o<strong>the</strong>r forms of media discussion of politics.<br />

The topic of this <strong>the</strong>sis can be categorized under <strong>the</strong> first form of communication, <strong>in</strong> which McNair<br />

<strong>in</strong>cludes all forms of verbal and written communication, logotypes, choices of clo<strong>the</strong>s, and any o<strong>the</strong>r<br />

visual or l<strong>in</strong>guistic means a party, politician or organization might use to create <strong>the</strong>ir public “image”.<br />

Professor of Political Communication Aeron Davis have found three ma<strong>in</strong> developments that have<br />

affected political communication <strong>in</strong> representative democracies dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 20 th Century; chang<strong>in</strong>g<br />

demographics, <strong>the</strong> emergence of <strong>the</strong> mass media and <strong>the</strong> “professionalization” of parties 51 . As liv<strong>in</strong>g<br />

and education standards have risen <strong>in</strong> many countries with systems of representative democracy,<br />

voters have become less likely to identify strongly with one party, and more likely to adapt a<br />

“rational choice” model 52 . Voters <strong>in</strong> developed democracies are more likely to vote for a party based<br />

on personal “cost-­<strong>‐</strong>benefit analysis” of that party´s policies ra<strong>the</strong>r than party loyalty 53 . Research by<br />

50 McNair, Brian (2007) An Introduction to Political communication (3 rd ed). London: Routledge<br />

51 Davis, Aeron (2010) Political communication and social <strong>the</strong>ory. Routledge, New York, p 151<br />

52 Ibid<br />

53 Davis, Aeron (2010) Political communication and social <strong>the</strong>ory. Routledge, New York, p.37<br />

15


Davis et al 54 supports this <strong>the</strong>ory, <strong>in</strong>dicat<strong>in</strong>g that <strong>the</strong> erod<strong>in</strong>g l<strong>in</strong>ks between voters and political<br />

parties have forced <strong>the</strong> parties to become more “electoral-­<strong>‐</strong>professional” <strong>in</strong> order to w<strong>in</strong> elections,<br />

which means employ<strong>in</strong>g <strong>the</strong> techniques and expertise of communication consultants from <strong>the</strong> fields<br />

of Public Relations 55 , market<strong>in</strong>g and advertis<strong>in</strong>g 56 . The adaption <strong>the</strong>se techniques is one aspect of<br />

<strong>the</strong>” professionalization” of political parties 57 , <strong>the</strong> development of political parties becom<strong>in</strong>g more<br />

centralized and establish<strong>in</strong>g an organizational structure resembl<strong>in</strong>g a corporate structure. Some<br />

researchers 58 have argued that <strong>the</strong> <strong>in</strong>creas<strong>in</strong>g trend of parties us<strong>in</strong>g outside consultants has become<br />

a practical necessity due to <strong>the</strong> ris<strong>in</strong>g technical demands of modern communication; parties would<br />

not be able to keep up with technological developments without <strong>the</strong>m. Certa<strong>in</strong> aspects of <strong>the</strong><br />

“professionalization” of political communication, such as <strong>the</strong> extensive use of focus groups and o<strong>the</strong>r<br />

forms of market <strong>in</strong>telligence, has raised criticisms 59 that parties have <strong>in</strong>creas<strong>in</strong>gly begun consider<strong>in</strong>g<br />

w<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g elections as <strong>the</strong> primary objective of a campaign, not promot<strong>in</strong>g an ideology and/or<br />

achiev<strong>in</strong>g political goals. Several researchers have shown that <strong>the</strong> public perception of this<br />

development has resulted <strong>in</strong> a negative effect on voter turnout, party membership, and <strong>the</strong> level of<br />

identification with political parties among voters 60 .<br />

4.3 Political strategies; product-­<strong>‐</strong>oriented, sales-­<strong>‐</strong>oriented, or market-­<strong>‐</strong><br />

oriented?<br />

In her research on political communication and <strong>the</strong> strategies of political parties, Lees-­<strong>‐</strong>Marshment<br />

has identified three strategies, or “orientations” commonly adopted <strong>in</strong> modern politics which she<br />

refers to as <strong>the</strong> product-­<strong>‐</strong>oriented, sales-­<strong>‐</strong>oriented, and market-­<strong>‐</strong>oriented 61 approaches:<br />

The “product-­<strong>‐</strong>oriented” party believes <strong>in</strong> <strong>the</strong> strength of its ideas, and wants to conv<strong>in</strong>ce voters of <strong>the</strong><br />

<strong>in</strong>herent value of those ideas. They consider communicat<strong>in</strong>g <strong>the</strong>ir pr<strong>in</strong>ciples and ideals more<br />

important than w<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g elections, and make no effort to use market <strong>in</strong>telligence (such as poll<strong>in</strong>g and<br />

focus groups) <strong>in</strong> order to adapt or tailor <strong>the</strong>ir message accord<strong>in</strong>g to public op<strong>in</strong>ion. If <strong>the</strong> ideas of <strong>the</strong><br />

party are not popular, <strong>the</strong> “product-­<strong>‐</strong>oriented” party tries to conv<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> public of <strong>the</strong>ir value ra<strong>the</strong>r<br />

than adapt<strong>in</strong>g <strong>the</strong>m.<br />

54<br />

Davis, Aeron (2010) Political communication and social <strong>the</strong>ory. Routledge, New York, p 15<br />

55<br />

Foster, Steven (2010) Political Communication. Ed<strong>in</strong>burgh: Ed<strong>in</strong>burgh University Press, p. 24-­<strong>‐</strong>30<br />

56<br />

Negr<strong>in</strong>e, Ralph & Stanyer, James, The Political Communication Reader. London: Routledge, p 128-­<strong>‐</strong>132<br />

57<br />

Negr<strong>in</strong>e, Ralph & Stanyer, James (2007) The Political Communication Reader. London: Routledge, p.129<br />

58<br />

Negr<strong>in</strong>e, Ralph & Stanyer, James (2007) The Political Communication Reader. London: Routledge, p.132-­<strong>‐</strong>133<br />

59<br />

Wr<strong>in</strong>g, Dom<strong>in</strong>ic (2007) “The Politics of Market<strong>in</strong>g The Labour Party”. Negr<strong>in</strong>e, Ralph & Stanyer, The Political<br />

Communication Reader. London: Routledge, p.146-­<strong>‐</strong>147<br />

60<br />

Davis, Aeron (2010) Political communication and social <strong>the</strong>ory. Routledge, New York, p 36-­<strong>‐</strong>37<br />

61<br />

Lees-­<strong>‐</strong>Marshment, Jennifer (2001) Political market<strong>in</strong>g and Bitish political parties – The party’s just begun.<br />

Manchester: Manchester University Press, p28-­<strong>‐</strong>30<br />

16


The “sales-­<strong>‐</strong>oriented” party does not adapt <strong>the</strong>ir message accord<strong>in</strong>g to poll<strong>in</strong>g ei<strong>the</strong>r accord<strong>in</strong>g to<br />

Lees-­<strong>‐</strong>Marshment, but uses “market <strong>in</strong>telligence“-­<strong>‐</strong>techniques to research voter’s op<strong>in</strong>ions. The<br />

research is <strong>the</strong>n used to outl<strong>in</strong>e <strong>the</strong> communication of <strong>the</strong> party <strong>in</strong> order to more effectively “sell”<br />

<strong>the</strong> ideology to voters. The “sales-­<strong>‐</strong>oriented” party does not change <strong>the</strong>ir ideas accord<strong>in</strong>g to public<br />

op<strong>in</strong>ion, but <strong>the</strong>ir communication of those ideas.<br />

The “market-­<strong>‐</strong>oriented” party tailors <strong>the</strong>ir message and policies after conduct<strong>in</strong>g market <strong>in</strong>telligence-­<strong>‐</strong><br />

research on voter’s op<strong>in</strong>ions and priorities. The goal of <strong>the</strong> party is not to change public op<strong>in</strong>ion on<br />

issues but <strong>the</strong>y do have to consider both f<strong>in</strong>d<strong>in</strong>g support for <strong>the</strong> strategy with<strong>in</strong> <strong>the</strong> organization, and<br />

which promises to voters that are actually possible to deliver. Failure to consider ei<strong>the</strong>r of <strong>the</strong>se<br />

aspects runs <strong>the</strong> risk of both voter disappo<strong>in</strong>tment <strong>in</strong> <strong>the</strong> long-­<strong>‐</strong>term, as well as disappo<strong>in</strong>tment with<strong>in</strong><br />

<strong>the</strong> organization.<br />

Lees-­<strong>‐</strong>Marshments acknowledges that while parties apply <strong>the</strong>se <strong>the</strong>oretical “orientations” to vary<strong>in</strong>g<br />

degrees depend<strong>in</strong>g on <strong>the</strong>ir current political circumstances, <strong>the</strong> categories are useful for analyz<strong>in</strong>g<br />

and understand<strong>in</strong>g different approaches to modern political strategy and campaign<strong>in</strong>g. The choice of<br />

strategy can be <strong>in</strong>fluenced whe<strong>the</strong>r or not a party is an opposition party or <strong>the</strong> current govern<strong>in</strong>g<br />

party 62 . An opposition party has more freedom to make promises for <strong>the</strong> future, while a government<br />

party simultaneously faces more practical constra<strong>in</strong>ts and has to deliver on <strong>the</strong>ir promises more<br />

quickly. Accord<strong>in</strong>g to Lees-­<strong>‐</strong>Marshment, parties <strong>in</strong> developed democracies tend to adopt elements of<br />

a “market-­<strong>‐</strong>oriented” 63 or “sales-­<strong>‐</strong>oriented” approach; all major parties use “market <strong>in</strong>telligence” and<br />

to some extent shape <strong>the</strong>ir communication and policies accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> results of that research.<br />

Similarly, <strong>the</strong> purely “product-­<strong>‐</strong>oriented” strategy is very rare among parties <strong>in</strong> modern democracies;<br />

<strong>the</strong> strategy has not proven successful <strong>in</strong> <strong>the</strong> modern political and media landscapes, and has<br />

accord<strong>in</strong>gly been abandoned by most parties.<br />

62<br />

Lees-­<strong>‐</strong>Marshment, Jennifer, Strömbäck, Jesper, and Rudd, Chris (2010) Global Political Market<strong>in</strong>g. New York,<br />

Routledge, p.22<br />

63 Lees-­<strong>‐</strong>Marshment, Jennifer, Strömbäck, Jesper, and Rudd, Chris (2010) Global Political Market<strong>in</strong>g. New York,<br />

Routledge, p.5<br />

17


4.4 The modern election campaign; target<strong>in</strong>g <strong>the</strong> “sw<strong>in</strong>g voters”<br />

In order for a campaign to communicate effectively, modern political campaigns distribute guidel<strong>in</strong>es<br />

to campaign workers for how to communicate <strong>the</strong> communications strategy decided on by party<br />

leadership. Political parties employ many of <strong>the</strong>se techniques on a regular basis, but with <strong>in</strong>creased<br />

<strong>in</strong>tensity and resources dur<strong>in</strong>g election campaigns. Gibson and Römmele have devised a list of 10<br />

practices that serve as <strong>in</strong>dicators of <strong>the</strong> level of “professionalization” of a political campaign; 64 use of<br />

telemarket<strong>in</strong>g and direct mail, presence of an <strong>in</strong>ternal communication system, e-­<strong>‐</strong>mail “sign-­<strong>‐</strong>up” or<br />

subscription list for regular new updates, outside camp headquarters, cont<strong>in</strong>uous campaign<strong>in</strong>g, use<br />

of outside public relations/media consultants and computerized databases, op<strong>in</strong>ion poll<strong>in</strong>g and<br />

opposition research. Although many of <strong>the</strong>se tasks have long been a part of political campaign<strong>in</strong>g,<br />

communication consultants can provide specialized skill sets and technical expertise to a campaign 65 .<br />

One important objective of <strong>the</strong> research is to identify “battleground constituencies” 66 , also known as<br />

”sw<strong>in</strong>g voters”. These are <strong>the</strong> voters considered most likely to change parties from one election to<br />

<strong>the</strong> next, and who will <strong>the</strong>refore be <strong>the</strong> most susceptible to <strong>the</strong> <strong>in</strong>fluence of political campaigns. The<br />

“sw<strong>in</strong>g voters” have become <strong>in</strong>creas<strong>in</strong>gly important due to <strong>the</strong> trend of <strong>in</strong>creased voter mobility and<br />

erosion of party affiliation. S<strong>in</strong>ce few parties <strong>in</strong> representative democracies have a “base” large<br />

enough to w<strong>in</strong> a majority of <strong>the</strong> votes, <strong>the</strong> number of “sw<strong>in</strong>g voters” a party can attract is often<br />

crucial to w<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g an election. Professor of Political Communication Philippe J Maarek has def<strong>in</strong>ed<br />

two basic categories of communication used <strong>in</strong> modern campaign<strong>in</strong>g, “ma<strong>in</strong>tenance communication”<br />

and “conquest communication” 67 . “Ma<strong>in</strong>tenance communication” is directed at loyal supporters and<br />

voters who are yet undecided but lean<strong>in</strong>g towards your party. “Conquest communication” is aimed<br />

at “sw<strong>in</strong>g voters” and <strong>the</strong> undecided voters lean<strong>in</strong>g towards a compet<strong>in</strong>g party. S<strong>in</strong>ce <strong>the</strong>se forms of<br />

communication essentially have different audiences, <strong>the</strong>y must conta<strong>in</strong> different messages but<br />

rema<strong>in</strong> coherent <strong>in</strong> <strong>the</strong> context of <strong>the</strong> campaign and party ideology <strong>in</strong> order to rema<strong>in</strong> <strong>the</strong> credibility<br />

of <strong>the</strong> party. The aim of “ma<strong>in</strong>tenance communication” is to reassure both loyal and uncerta<strong>in</strong><br />

supporters that <strong>the</strong> party is stay<strong>in</strong>g true to <strong>the</strong> ideals and pr<strong>in</strong>ciples that once attracted <strong>the</strong>m.<br />

“Conquest communication” is <strong>in</strong>tended to conv<strong>in</strong>ce voters that are ei<strong>the</strong>r not strongly committed to<br />

one party or ideology, and/or have become disappo<strong>in</strong>ted with <strong>the</strong>ir “regular” choice and<br />

consequently is search<strong>in</strong>g for a new party to support.<br />

64 Gibson, Rachel, Römmele, Andrea (2008) Measur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> Professionalization of Political<br />

Campaign<strong>in</strong>g. Manchester: Manchester University Press<br />

65 Negr<strong>in</strong>e, Ralph & Stanyer, James (2007) The Political Communication Reader. London: Routledge, p.135<br />

66 Foster, Steven (2010) Political Communication. Ed<strong>in</strong>burgh: Ed<strong>in</strong>burgh University Press, p.45<br />

67 Maarek, Philippe J (2011) Campaign Communication & Political Market<strong>in</strong>g. Wiley & Sons, West Sussex, p.46<br />

18


4.5 Political discourse examples– <strong>“New</strong> Labour”, <strong>“New</strong> Capitalism” and<br />

“Third Way”-­<strong>‐</strong>politics<br />

L<strong>in</strong>guist Norman Fairclough has analysed <strong>the</strong> language used by <strong>the</strong> British Labour Party and its leader<br />

Tony Blair dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 1990´s when <strong>the</strong>y <strong>in</strong>troduced ”New Labour”-­<strong>‐</strong>strategy. The party managed to<br />

w<strong>in</strong> a majority <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1997 election, hav<strong>in</strong>g been an opposition party s<strong>in</strong>ce 1979. In <strong>the</strong>ir 1997<br />

election campaign, The Labour Party had begun present<strong>in</strong>g <strong>the</strong>mselves as <strong>“New</strong> Labour”, and<br />

describ<strong>in</strong>g <strong>the</strong>ir new political direction as “Third Way” -­<strong>‐</strong>politics. Fairclough has analysed how The<br />

Labour Party constructed <strong>the</strong> political discourse of <strong>“New</strong> Labour” and “Third Way”-­<strong>‐</strong>politics <strong>in</strong><br />

Brita<strong>in</strong> 68 , and characterizes it as a hybrid discourse that comb<strong>in</strong>es free market neo-­<strong>‐</strong>liberalism with<br />

elements of Social Democratic discourse, presented as “centre-­<strong>‐</strong>left”. Fairclough argues that “Third<br />

Way”-­<strong>‐</strong>politics is simply a slightly modified version of right-­<strong>‐</strong>w<strong>in</strong>g, neo-­<strong>‐</strong>liberalism, disguised by utiliz<strong>in</strong>g<br />

elements of left-­<strong>‐</strong>w<strong>in</strong>g rhetoric. He claims that <strong>the</strong> language of <strong>“New</strong> Labour” is “promotional ra<strong>the</strong>r<br />

than dialogical” 69 , often present<strong>in</strong>g political decisions as “… technical solutions to an agreed<br />

problem” 70 . Fairclough uses Jessop’s concept of “new capitalism” 71 to describe what he considers <strong>the</strong><br />

dom<strong>in</strong>ant discourse concern<strong>in</strong>g <strong>the</strong> modern global economy, a discourse he claims The Labour Party<br />

has adopted. Jessop uses <strong>the</strong> term “new capitalism” to describe a number of <strong>in</strong>terconnected socio-­<strong>‐</strong><br />

economic developments; “globalization”, “<strong>the</strong> global economy”, “<strong>the</strong> knowledge economy”, “<strong>the</strong><br />

<strong>in</strong>formation society” etc, and describes it as “<strong>the</strong> emerg<strong>in</strong>g and dom<strong>in</strong>ant form of social organisation<br />

on a global scale”. Fairclough argues that “new capitalism”-­<strong>‐</strong>discourse presents governments as a<br />

form of corporate management structure, a “manag<strong>in</strong>g government”-­<strong>‐</strong> discourse <strong>in</strong> which political<br />

decisions are de-­<strong>‐</strong>politicised by be<strong>in</strong>g presented as <strong>the</strong> only “realistic” solutions to agreed-­<strong>‐</strong>upon<br />

problems. This argument is supported by Political Studies professor Col<strong>in</strong> Leys 72 , who claims that<br />

proponents of “Third Way”-­<strong>‐</strong>policies regularly present <strong>the</strong>m as “<strong>in</strong>evitable”; <strong>the</strong>y are <strong>the</strong> product of<br />

globalization <strong>in</strong> its current form, which is simply a fact that governments must “react” to. A major<br />

part of this “adaption” is to enable <strong>the</strong> countries corporations to become more <strong>in</strong>ternationally<br />

competitive, and to make <strong>the</strong> country more attractive to <strong>in</strong>ternational <strong>in</strong>vestors. Accord<strong>in</strong>g to Leys,<br />

this “adaption” usually <strong>in</strong>volves promot<strong>in</strong>g policies of low tax rates, low <strong>in</strong>terest rates, and less<br />

68 Fairclough, Norman (2010) Critical Discourse Analysis – The Critical Study of Language. London: Longman,<br />

p.183<br />

69 Fairclough, Norman (2010) Critical Discourse Analysis – The Critical Study of Language. London: Longman,<br />

p.385<br />

70 Fairclough, Norman (2010) Critical Discourse Analysis – The Critical Study of Language. London: Longman,<br />

p.183<br />

71<br />

Fairclough, Norman (2010) Critical Discourse Analysis – The Critical Study of Language. London: Longman,<br />

p.282<br />

72<br />

Leys, Col<strong>in</strong> (2003) Market-­<strong>‐</strong>driven politics; Neoliberal Democracy and <strong>the</strong> Public <strong>in</strong>terest. Verso, London, p.22-­<strong>‐</strong><br />

25<br />

19


strident regulation of private corporations. Sociologist Will Leggett claims that “Third Way”-­<strong>‐</strong>discourse<br />

regard<strong>in</strong>g <strong>the</strong> political “necessities” brought on by globalization underm<strong>in</strong>es local democracy 73 , s<strong>in</strong>ce<br />

it limits <strong>the</strong> govern<strong>in</strong>g space of political actors. Regardless of <strong>the</strong> op<strong>in</strong>ions of <strong>the</strong>ir constituents,<br />

politicians can at times (will<strong>in</strong>gly or unwill<strong>in</strong>gly) be reduced to technocrats that enforce neo-­<strong>‐</strong>liberal<br />

policies s<strong>in</strong>ce all o<strong>the</strong>r policy options are considered “unrealistic”. These researchers all seem to<br />

agree that “Third Way” and <strong>“New</strong> Capitalism”-­<strong>‐</strong>discourse builds a consensus which limits what<br />

political choices are considered possible.<br />

4.6 Discourse analysis<br />

Accord<strong>in</strong>g RK Sawyer, <strong>the</strong> most rudimentary def<strong>in</strong>ition of discourse is “a unit of language larger than<br />

a sentence” and discourse analysis is ”<strong>the</strong> <strong>study</strong> of <strong>the</strong>se sequences of sentences” 74 . Different<br />

discipl<strong>in</strong>es of Social Sciences use different def<strong>in</strong>itions of discourse, depend<strong>in</strong>g on <strong>the</strong> particular aim<br />

and <strong>in</strong>terest of <strong>the</strong>ir fields. In <strong>the</strong>ir work on qualitative research methods, Phillips and Hardy 75 have<br />

identified four ma<strong>in</strong> schools of thought with<strong>in</strong> discourse analysis; Social L<strong>in</strong>guistic Analysis,<br />

Interpretative Structuralism, Critical L<strong>in</strong>guistic Analysis and Critical Discourse Analysis (CDA). These<br />

discipl<strong>in</strong>es share a common <strong>in</strong>terest <strong>in</strong> <strong>the</strong> relation and <strong>in</strong>teraction between text and social context.<br />

In discourse analysis, any form of written or spoken l<strong>in</strong>guistic articulation is considered a text, for<br />

<strong>in</strong>stance a public speech, a television program or newspaper article are all considered texts <strong>in</strong><br />

discourse analysis. The works of French philosopher and social <strong>the</strong>orist Michel Foucault have been<br />

highly <strong>in</strong>fluential on <strong>the</strong> development of discourse analysis, which has later been developed <strong>in</strong>to<br />

CDA. Foucault has been labelled (by o<strong>the</strong>rs) as first a Structuralist and <strong>the</strong>n a “Post-­<strong>‐</strong>structuralist”,<br />

even though he himself rejected both labels. The group of researchers labelled “Post-­<strong>‐</strong>structuralists”<br />

were a few (mostly French) social <strong>the</strong>orists, whose works were <strong>in</strong>dependent of each o<strong>the</strong>r but who<br />

all <strong>in</strong> some way reacted aga<strong>in</strong>st Structuralism. Structuralism was a school of thought which argued all<br />

cultural phenomena are part of overarch<strong>in</strong>g structures <strong>in</strong> society, 76 and that relations between <strong>the</strong>m<br />

must be analysed <strong>in</strong> order for <strong>the</strong> cultural phenomena to be fully understood. These relations are<br />

represented and constituted through l<strong>in</strong>guistic structures, and can accord<strong>in</strong>gly be understood by<br />

analys<strong>in</strong>g language. The (so-­<strong>‐</strong>called) Post-­<strong>‐</strong>Structuralists agreed that power relations should be<br />

73<br />

Legget, Will (2005), After New Labour; Social Theory and Centre-­<strong>‐</strong>Left Politics. Palgrave MacMillan, New York,<br />

p 24-­<strong>‐</strong>25<br />

74<br />

Sawyer RK (2002) “A Discourse on Discourse: An Archaeological History of an <strong>in</strong>tellectual Concept”. Cultural<br />

Studies, vol 16:433–456<br />

75<br />

Phillips N, Hardy C (2002) “Discourse Analysis – Investigat<strong>in</strong>g Processes of Social Construction”. Qualitative<br />

Research Methods, Volume 50. London: SAGE Publications<br />

76<br />

Blackburn, Simon (2008) Oxford Dictionary of Philosophy, second edition revised. Oxford: Oxford University<br />

Press<br />

20


analysed by analys<strong>in</strong>g l<strong>in</strong>guistic structures, but simultaneously argued that cultural products cannot<br />

be considered as hav<strong>in</strong>g one s<strong>in</strong>gle mean<strong>in</strong>g, or that <strong>the</strong>re can be one s<strong>in</strong>gle “correct” <strong>in</strong>terpretation<br />

of <strong>the</strong>m. They argued <strong>the</strong> importance of identify<strong>in</strong>g and analys<strong>in</strong>g structures of bias, power relations<br />

and dom<strong>in</strong>ation manifested through language, <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g <strong>the</strong> biases of <strong>the</strong> analysts. The power over<br />

discourse is a central concept <strong>in</strong> Post-­<strong>‐</strong>Structuralism, s<strong>in</strong>ce discourses represents and constitutes<br />

power relations and social structures. Foucault argued that one particular discourse or a set of<br />

discourses is always <strong>the</strong> dom<strong>in</strong>ant discourse <strong>in</strong> any society or social group at <strong>the</strong> expense of o<strong>the</strong>r<br />

discourses, and referred to this concept as “<strong>the</strong> will to truth”. Focault argued “<strong>the</strong> will to truth” was a<br />

constant process of exclusion of alternative discourses that produces one or several dom<strong>in</strong>at<strong>in</strong>g<br />

discourses. Foucault argued that discourse not only signifies <strong>the</strong> means by which power is negotiated<br />

and communicated, power and <strong>the</strong> struggle for power actually lies with<strong>in</strong> discourse:<br />

“… discourse is not simply that which translates struggles or systems of dom<strong>in</strong>ation, but is <strong>the</strong> th<strong>in</strong>g<br />

for which and by which <strong>the</strong>re is struggle, discourse is <strong>the</strong> power which is to be seized” 77<br />

There has been a great deal of later research on l<strong>in</strong>guistics and discourse based (<strong>in</strong> part) on<br />

Foucault’s premise, among <strong>the</strong>m is <strong>the</strong> development of Critical L<strong>in</strong>guistics. L<strong>in</strong>guist Michael Halliday<br />

pioneered this research, and from his f<strong>in</strong>d<strong>in</strong>gs concluded that language should be considered a<br />

“social act”, <strong>in</strong> <strong>the</strong> sense that speakers/writers are always mak<strong>in</strong>g conscious or unconscious<br />

ideological choices through <strong>the</strong> use of a particular vocabulary and/or grammar. Accord<strong>in</strong>g to this<br />

<strong>the</strong>oretical framework language is not neutral, but ideological, and always reflects <strong>the</strong> social position<br />

and (explicit or implicit) ideology of <strong>the</strong> speaker/writer.<br />

5. Method and materials<br />

5.1 Critical Discourse Analysis<br />

The Critical Discourse Analysis (CDA) method is based on earlier research <strong>in</strong> <strong>the</strong> field of Critical<br />

L<strong>in</strong>guistics, and has been developed over several decades with different models devised by<br />

researchers such as van Dijk, Wodak, and Fairclough. In this <strong>the</strong>sis, <strong>the</strong> framework constructed by<br />

Fairclough will be utilized, primarily because of its strong focus on <strong>in</strong>terpret<strong>in</strong>g discourse on social<br />

issues and processes of social change. CDA is an analytical framework to make obscured or<br />

“naturalized” connections between discourse practices, social practices and power more transparent,<br />

77 Young, Robert (1981) Unty<strong>in</strong>g <strong>the</strong> text – a Post-­<strong>‐</strong>Structuralist reader. London: Routledge, p.211<br />

21


<strong>in</strong> order to ga<strong>in</strong> a better understand<strong>in</strong>g of how discursive practices are elements of processes of<br />

social change. In representative democracies, election campaigns are <strong>the</strong> social <strong>in</strong>stitution through<br />

which <strong>the</strong> struggle for official power is conducted, through a struggle over <strong>the</strong> dom<strong>in</strong>ant discourse<br />

and <strong>the</strong> representation of social practices and <strong>the</strong> social world. The function of a political campaign is<br />

(ideally) for political actors to conv<strong>in</strong>ce voters through persuasive arguments that <strong>the</strong>y share <strong>the</strong><br />

voter’s view of <strong>the</strong> current social problems fac<strong>in</strong>g society, and can present solutions to rectify or<br />

dim<strong>in</strong>ish those problems. Fairclough def<strong>in</strong>es <strong>the</strong> objective of CDA as explor<strong>in</strong>g <strong>the</strong> relationship<br />

between:<br />

(a) discursive practices, events and texts, and (b) wider social and cultural structures, relations<br />

and processes; to <strong>in</strong>vestigate how such practices, events and texts arise out of and are<br />

ideologically shaped by relations of power and struggles over power; and to explore how <strong>the</strong><br />

opacity of <strong>the</strong>se relationships between discourse and society is itself a factor secur<strong>in</strong>g power<br />

and hegemony 78 .<br />

In <strong>the</strong> framework, discourse is divided <strong>in</strong>to three parts; Text (or any type of l<strong>in</strong>guistic articulation),<br />

Interaction (<strong>the</strong> production-­<strong>‐</strong> & consumption process of <strong>the</strong> text) and context (social conditions),<br />

communicative events are consequently analysed <strong>in</strong> three correspond<strong>in</strong>g stages <strong>in</strong> CDA:<br />

1. Description is where formal properties of a text are analysed. These <strong>in</strong>clude modality and <strong>the</strong><br />

experiential, relational and expressive value of words and grammatical structures. Fairclough divides<br />

<strong>the</strong>se structures <strong>in</strong>to representations of social practices, relations between both <strong>the</strong> reader and <strong>the</strong><br />

writer as well as between o<strong>the</strong>r actors represented <strong>in</strong> <strong>the</strong> text, and <strong>the</strong> identities constructed <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

text.<br />

2. Interpretation describes <strong>the</strong> relationship between text and <strong>in</strong>teraction – see<strong>in</strong>g <strong>the</strong> text as <strong>the</strong><br />

product of a process of production, and as a resource <strong>in</strong> <strong>the</strong> process of <strong>in</strong>terpretation. At this stage <strong>the</strong><br />

context and purpose of <strong>the</strong> production and <strong>in</strong>terpretation of <strong>the</strong> text is analysed.<br />

3. Explanation; where <strong>the</strong> relationship between <strong>in</strong>teraction and social context are analysed, along<br />

with <strong>the</strong> social determ<strong>in</strong>ation of processes of production and <strong>in</strong>terpretation. The social effects of<br />

<strong>the</strong>se processes and <strong>the</strong> larger social context of which <strong>the</strong>y are a part are analysed at this stage.<br />

78 Fairclough, Norman (1992) Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press, p.135<br />

22


5.2 Operationalization of Critical Discourse Analysis<br />

CDA is a simultaneously descriptive and <strong>in</strong>terpretative process of analys<strong>in</strong>g and understand<strong>in</strong>g texts<br />

and <strong>the</strong> relationship between discourse practices, social practices and processes of social change. By<br />

apply<strong>in</strong>g this methodological framework, an analysis can be performed on both a descriptive (text)<br />

and <strong>in</strong>terpretative (social and sociocultural) level <strong>in</strong> order to make transparent <strong>the</strong> constant struggle<br />

for power over discourse(s) and hegemony 79 between different groups (possibly with conflict<strong>in</strong>g<br />

<strong>in</strong>terests) <strong>in</strong> society. CDA is constructed to both <strong>in</strong>terpret and expla<strong>in</strong> texts, which makes <strong>the</strong><br />

<strong>in</strong>terpretative analysis will always partially dependent on <strong>the</strong> analysts understand<strong>in</strong>g of social<br />

conditions and social practices. An important aspect of <strong>the</strong> <strong>in</strong>terpretative analysis is identify<strong>in</strong>g<br />

elements of what Fairclough describes as “manifest <strong>in</strong>tertextuality” and/or “constitutive<br />

<strong>in</strong>tertextuality” <strong>in</strong> <strong>the</strong> text. “Manifest <strong>in</strong>tertextuality” refers to examples of specific elements of one<br />

text present <strong>in</strong> ano<strong>the</strong>r; <strong>the</strong>se are usually marked by explicit signs such as quotation marks.<br />

“Constitutive <strong>in</strong>tertextuality” refers to discourse conventions drawn upon <strong>in</strong> <strong>the</strong> construction of a<br />

text, conventions that can be utilized ei<strong>the</strong>r <strong>in</strong> an “oppositional” (or “alternative”) way to challenge<br />

<strong>the</strong> dom<strong>in</strong>ant discourse, or to reproduce hegemony though <strong>the</strong> elements of <strong>the</strong> dom<strong>in</strong>ant discourse.<br />

Fairclough has argued for an approach towards discourse analysis research which assumes <strong>the</strong>re can<br />

be no “complete and def<strong>in</strong>itive” 80 analysis of a text, s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> addition of additional research from<br />

o<strong>the</strong>r perspectives and <strong>in</strong>terpretations are always possible. In <strong>the</strong> analysis, <strong>the</strong> material will be<br />

analysed on <strong>the</strong> text level, <strong>the</strong> discourse practice level and on <strong>the</strong> level of <strong>the</strong> social and cultural<br />

practice of which it is a part:<br />

Description -­<strong>‐</strong> The text level<br />

Representations – How are social practices represented and/or recontextualized? Are social practices<br />

and social conditions represented <strong>in</strong> a way that favours a particular ideology?<br />

Relations – What are <strong>the</strong> relations created <strong>in</strong> <strong>the</strong> text? How are <strong>the</strong> relations between reader and<br />

writer constructed through language, what k<strong>in</strong>d of relationship is <strong>the</strong> writer try<strong>in</strong>g to establish with<br />

<strong>the</strong> reader?<br />

79<br />

Choluliarki, L & Fairclough N (1999) Discourse <strong>in</strong> late modernity: Reth<strong>in</strong>k<strong>in</strong>g Critical Discourse analysis.<br />

Ed<strong>in</strong>burgh: Ed<strong>in</strong>burgh University Press, p.119<br />

80<br />

Fairclough, Norman (2003) Analyz<strong>in</strong>g Discourse: Textual Analysis for Social Research. London: Routledge, p.14<br />

23


Identities – Which identities are constructed <strong>in</strong> <strong>the</strong> text and how? How are different groups <strong>in</strong> society<br />

(men, women, teachers, immigrants, etc.) represented? Which aspects of <strong>the</strong>se groups’ social<br />

position and conditions are highlighted <strong>in</strong> <strong>the</strong> text?<br />

Interpretation -­<strong>‐</strong> The discourse practice<br />

Which <strong>in</strong>stitutional sett<strong>in</strong>g is <strong>the</strong> text a part of? Did an <strong>in</strong>dividual or an organization produce <strong>the</strong> text,<br />

which k<strong>in</strong>d of organization?<br />

Which situational sett<strong>in</strong>g is <strong>the</strong> text a part of? Under which circumstances and conditions was <strong>the</strong><br />

text produced? What was <strong>the</strong> purpose of production, what is <strong>the</strong> <strong>in</strong>tended audience or audiences<br />

and how does <strong>the</strong> producer(s) want to <strong>in</strong>fluence or <strong>in</strong>form <strong>the</strong>m?<br />

What are <strong>the</strong> orders of discourse <strong>in</strong> <strong>the</strong> text? Fairclough def<strong>in</strong>es orders of discourse as “<strong>the</strong> semiotic<br />

dimension of articulated networks of social practices” 81 What is/are <strong>the</strong> preferred way(s) of mak<strong>in</strong>g<br />

mean<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> text? How is a particular vocabulary and/or modality utilized to represent social<br />

practices and <strong>the</strong> social world?<br />

Explanation -­<strong>‐</strong> The social and cultural practice<br />

What is <strong>the</strong> immediate social environment <strong>in</strong> which <strong>the</strong> discourse occurs, and how does that<br />

particular environment affect <strong>the</strong> text? What is <strong>the</strong> level of <strong>the</strong> social <strong>in</strong>stitution constitut<strong>in</strong>g a wider<br />

matrix for <strong>the</strong> discourse?<br />

81 Fairclough, Norman (2005) “Critical Discourse Analysis”. Marges L<strong>in</strong>guistiques vol 9, p.77<br />

24


5.3 Analysis materials<br />

The analysis materials have been chosen because <strong>the</strong>y are representative of <strong>the</strong> ideology and<br />

communication presented to voters by The Moderate Party and Alliance for Sweden <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 and<br />

2010 elections. The materials chosen are <strong>the</strong> equivalent (or closest to equivalent available)<br />

documents <strong>in</strong> <strong>the</strong> two campaigns. O<strong>the</strong>r materials such as The Moderate Party “Action program<br />

2007” 82 and “Idea program 2011” 83 were available, but not analysed because <strong>the</strong>y conta<strong>in</strong> ideas and<br />

suggestions for policies ra<strong>the</strong>r than policies that have been def<strong>in</strong>itively decided on. Similarly, <strong>the</strong><br />

Alliance for Sweden-­<strong>‐</strong>document “A responsible agenda for <strong>the</strong> future” 84 could have been analysed,<br />

but s<strong>in</strong>ce it also only conta<strong>in</strong>s policy suggestions and guidel<strong>in</strong>es it was excluded.<br />

“Election Manifesto 2006” 85 and “Job Manifesto 2010” 86 were <strong>the</strong> election manifestos published by<br />

Alliance for Sweden <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 and 2010 elections. S<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> four parties of Alliance for Sweden<br />

published jo<strong>in</strong>t election manifestos <strong>in</strong> both <strong>the</strong> 2006 and 2010 election campaigns, <strong>the</strong>re is no<br />

separate Moderate Party manifesto to analyse. The documents conta<strong>in</strong> policy propositions and <strong>the</strong><br />

coalition’s representation of social practices and <strong>the</strong> social world. The manifestos are <strong>the</strong> most<br />

comprehensive documents conta<strong>in</strong><strong>in</strong>g Alliance for Sweden-­<strong>‐</strong>policies distributed to <strong>the</strong> public, which<br />

makes analys<strong>in</strong>g <strong>the</strong>m essential to understand<strong>in</strong>g <strong>the</strong> ideological message Alliance for Sweden<br />

wanted to communicate to voters. They are <strong>the</strong> most comprehensive expressions of Alliance for<br />

Sweden’s ideology that were made available to voters <strong>in</strong> <strong>the</strong> campaigns.<br />

”A guide to <strong>the</strong> look of <strong>the</strong> new moderates” 87 and “Graphic manual for <strong>the</strong> new moderates” 88<br />

conta<strong>in</strong>s <strong>the</strong> official guidel<strong>in</strong>es from party leadership for how campaign workers are expected to<br />

communicate <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> -­<strong>‐</strong> strategy and were distributed to <strong>the</strong>m for that purpose.<br />

Although “A guide to <strong>the</strong> look of <strong>the</strong> new moderates” was published after <strong>the</strong> 2006 election, it is <strong>the</strong><br />

earliest document of its k<strong>in</strong>d that is publicly available, and conta<strong>in</strong>s a more official version of <strong>the</strong> so<br />

called “10 Commandments” 89 for Moderate Party communication devised by Schl<strong>in</strong>gmann and used<br />

<strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 campaign.<br />

82 Allians för Sverige (2007) Handl<strong>in</strong>gsprogram för Nya Moderaterna<br />

83 Allians för Sverige (2011) Idéprogram 2011 – Ansvar för hela Sverige<br />

84 Allians för Sverige (2008) En ansvarsfull agenda för framtiden – En politik för full sysselsättn<strong>in</strong>g,<br />

välfärd och rättvisa.<br />

85 Allians för Sverige (2006) Valmanifest 2006: Nytt hopp för Sverige<br />

86 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010<br />

87 Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2007) “En guide till nya moderaternas utseende<br />

88 Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2010) Grafisk manual för nya moderaterna – Så uttrycker vi oss 2010<br />

89 Nilsson, Torbjörn (2008) “Två taktiker”, Fokus<br />

25


Six posters from The Moderate Party 2006 and 2010 campaigns (see “Appendix 1” and ”Appendix 2”<br />

respectively) used on a national level will be analysed. O<strong>the</strong>r posters were also used nationally, <strong>the</strong>se<br />

six were chosen because <strong>the</strong>y communicate <strong>the</strong> core messages of <strong>the</strong> campaigns as decided on by<br />

party leadership (ref). The posters are used as political advertis<strong>in</strong>g <strong>in</strong> public places, because of this<br />

<strong>the</strong>y usually only conta<strong>in</strong> one or two sentences that highlight different parts of <strong>the</strong> campaigns, and<br />

that can be easily understood by <strong>the</strong> casual reader.<br />

5.4 Translation of Swedish terms<br />

The Moderate Party and Alliance for Sweden has used several ideologically contested terms <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

<strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong>-­<strong>‐</strong> strategy, some of which have no English equivalent, <strong>the</strong> central terms most<br />

frequently used are:<br />

“Worker’s party” – a “workers party” could be <strong>in</strong>terpreted as synonymous with a “labour party”, but<br />

s<strong>in</strong>ce a major element of <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong>-­<strong>‐</strong>strategy <strong>in</strong>cluded redef<strong>in</strong><strong>in</strong>g <strong>the</strong> term to <strong>in</strong>clude all<br />

wage labour workers and not just “work<strong>in</strong>g class”-­<strong>‐</strong>jobs, <strong>the</strong> term “workers party” will be used <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

<strong>the</strong>sis.<br />

“Utanförskap” – “outsiders”, or be<strong>in</strong>g “<strong>in</strong> a state of outsidership” are highly contested terms used<br />

frequently <strong>in</strong> Moderate Party and Alliance for Sweden-­<strong>‐</strong>communication to describe everyone who is<br />

not currently able to support <strong>the</strong>mselves through labour.<br />

“Arbetsl<strong>in</strong>jen” -­<strong>‐</strong> a central guid<strong>in</strong>g pr<strong>in</strong>ciple <strong>in</strong> Moderate Party and Alliance for Sweden-­<strong>‐</strong>strategy, it<br />

means that as many as possible must be part <strong>the</strong> work force and contribute f<strong>in</strong>ancially (through<br />

taxes) to society, <strong>in</strong> order to fund <strong>the</strong> welfare state.<br />

“Föregångslandet Sverige” was <strong>the</strong> <strong>the</strong>me of <strong>the</strong> 2010 Moderate Party campaign, present<strong>in</strong>g an<br />

aspiration to make Sweden a country with a “model society”, which has a successful system o<strong>the</strong>r<br />

countries will want to follow.<br />

6. The 2006 election campaign<br />

6.1 Context of <strong>the</strong> 2006 Swedish election campaign<br />

In 2006, The Social Democratic Party had governed Sweden s<strong>in</strong>ce 1994 (with parliamentary support<br />

of primarily The Left Party and The Green Party), and Social Democratic leader Göran Persson had<br />

served as Prime M<strong>in</strong>ister for 11 years. In contrast, <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> -­<strong>‐</strong>strategy and Alliance for<br />

Sweden were both new concepts, and Fredrik Re<strong>in</strong>feldt was a new and popular leader of The<br />

Moderate Party. No party had won a s<strong>in</strong>gle majority s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> 1960’s, and Alliance for Sweden<br />

presented <strong>the</strong>mselves to voters as a unified coalition alternative to <strong>the</strong> current left-­<strong>‐</strong>w<strong>in</strong>g coalition.<br />

26


When <strong>the</strong> ”New <strong>Moderates”</strong> -­<strong>‐</strong> strategy was officially launched <strong>in</strong> 2005 it was <strong>the</strong> product of changes<br />

that Re<strong>in</strong>feldt had long felt were needed, as well as extensive research and poll<strong>in</strong>g carried out by The<br />

Moderate Party. Re<strong>in</strong>feldt had travelled around <strong>the</strong> country 90 to discuss <strong>the</strong> policies and <strong>the</strong> public<br />

image of The Moderate Party with party members and <strong>the</strong> general public. Through web surveys,<br />

party members had been polled <strong>the</strong> issue of <strong>the</strong> party call<strong>in</strong>g itself “The New <strong>Moderates”</strong>, and,<br />

accord<strong>in</strong>g to Schl<strong>in</strong>gmann, responses were positive 91 . The Moderate Party and The Social Democratic<br />

Party were <strong>the</strong> parties with <strong>the</strong> greatest economic resources <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 election, Nord and<br />

Strömbäck also ranks <strong>the</strong>m as <strong>the</strong> parties with <strong>the</strong> most “professionalized” campaigns 92 . For <strong>the</strong> 2006<br />

election campaign, The Moderate Party hired PR firms Storåkers-­<strong>‐</strong>Mccann and Starcom as<br />

communication consultants. Starcom were assigned to determ<strong>in</strong>e which communication channels<br />

would be <strong>the</strong> most effective, and to identify <strong>the</strong> segment of “sw<strong>in</strong>g voters” most likely to switch <strong>the</strong>ir<br />

allegiance from 2002. They found that <strong>the</strong> largest group consider<strong>in</strong>g chang<strong>in</strong>g <strong>the</strong>ir vote (and actively<br />

look<strong>in</strong>g for ano<strong>the</strong>r party to support) existed among Social Democratic voters. One specific measure<br />

taken to target this group was advertis<strong>in</strong>g <strong>in</strong> membership-­<strong>‐</strong>magaz<strong>in</strong>es of unions, s<strong>in</strong>ce historically<br />

many union members have also been Social Democratic voters and members of The Social<br />

Democratic Party 93 . In a letter to Moderate Party campaign workers, Re<strong>in</strong>feldt announced that <strong>the</strong><br />

primary target audience of <strong>the</strong>ir 2006 campaign would be former Social Democratic voters look<strong>in</strong>g to<br />

support ano<strong>the</strong>r party <strong>in</strong> <strong>the</strong> upcom<strong>in</strong>g election. He expla<strong>in</strong>ed that <strong>the</strong> party’s research <strong>in</strong>dicated that<br />

a substantial number of former Social Democratic voters were for <strong>the</strong> first time consider<strong>in</strong>g vot<strong>in</strong>g<br />

for The Moderate Party 94 .<br />

6.2 Analysis: “Election Manifesto 2006”<br />

6.2.1 Description -­<strong>‐</strong> The text level<br />

Structure -­<strong>‐</strong> The document has no table of contents, chapters, nor any o<strong>the</strong>r outl<strong>in</strong>e of a systematic<br />

structure (when <strong>the</strong> official Moderate Party web site was accessed 2012-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>20 a revised version<br />

<strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g an <strong>in</strong>dex had been posted). The text is divided <strong>in</strong>to 53 sub-­<strong>‐</strong>sections deal<strong>in</strong>g with a wide<br />

range of political issues. The sections are not numbered or divided <strong>in</strong>to sub-­<strong>‐</strong>sections and vary<br />

90 Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2009) Statsm<strong>in</strong>isterns möten med Sverige<br />

91 Nauclér, Cecilia (2009) “Porträttet: Schl<strong>in</strong>gmann”, Språktidn<strong>in</strong>gen<br />

92 Nord, Lars, Strömbäck, Jesper (2009) Väljarna, partierna och medierna en studie av politisk<br />

kommunikation i valrörelsen 2006. Stockholm: SNS Publish<strong>in</strong>g, p 80-­<strong>‐</strong>81<br />

93 Ibid, p.28<br />

94 Caresten, Pontus (2006) Från gammalt högerspöke till nytt arbetarparti – De Nya Moderaternas<br />

kommunikation under valrörelsen 2006. Bachelor Thesis; Media and Communication Studies, Uppsala<br />

University, p.27<br />

27


significantly <strong>in</strong> length. The headl<strong>in</strong>es of <strong>the</strong> sections consist of declarative statements such as<br />

“Encourage entrepreneurs and <strong>in</strong>dustrious people” and “Restore <strong>the</strong> value of work”. The first ten<br />

sections are quite short and describe <strong>the</strong> political vision of Alliance for Sweden, but offer no policy<br />

suggestions. The sections gradually become longer, and policies such as lower taxes, dental care<br />

reform, and longer sentences for violent crime are proposed. The section on labour market policies is<br />

<strong>the</strong> longest, and how government can “stimulate” and help entrepreneurs start new bus<strong>in</strong>esses. A<br />

number of smaller sections discuss different aspects of <strong>the</strong> same topic, such <strong>the</strong> five separate<br />

sections about education and education policies. The sections follow each o<strong>the</strong>r chronologically, but<br />

<strong>the</strong>re is no <strong>in</strong>dication when a section that deals with a topic ends, and ano<strong>the</strong>r beg<strong>in</strong>s. Some sections<br />

discuss <strong>the</strong> same or similar issues despite be<strong>in</strong>g placed <strong>in</strong> separate parts of <strong>the</strong> document, such as<br />

<strong>the</strong> sections “Equal opportunities for men and women” and “Give women and men <strong>the</strong> same<br />

opportunities”.<br />

Representations – Wage labour is <strong>the</strong> social practice that appears most frequently <strong>in</strong> <strong>the</strong> text, it is<br />

presented as vital not only to <strong>the</strong> national economy and <strong>the</strong> economy of <strong>the</strong> <strong>in</strong>dividual, but also for<br />

<strong>in</strong>dividuals to achieve happ<strong>in</strong>ess and feel “a sense of purpose” <strong>in</strong> life. It is argued that “<strong>the</strong> value of<br />

work” has been dim<strong>in</strong>ished <strong>in</strong> Sweden, and is <strong>in</strong> need of be<strong>in</strong>g “restored”. Individuals should be<br />

“given <strong>the</strong> opportunity” to work, and through wage labor and by be<strong>in</strong>g a part of a workplace<br />

environment feel “needed” and that “<strong>the</strong>ir effort is <strong>in</strong> demand”. Individuals will be able to “grow as<br />

human be<strong>in</strong>gs” and experience a higher “quality of life” through wage labor. It is fur<strong>the</strong>r argued that<br />

it must “pay to work”, someth<strong>in</strong>g Alliance for Sweden wants to achieve by lower<strong>in</strong>g <strong>the</strong> personal<br />

<strong>in</strong>come tax and <strong>the</strong>reby <strong>in</strong>creas<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>in</strong>dividual taxed <strong>in</strong>come. “Creat<strong>in</strong>g <strong>the</strong> conditions for more<br />

jobs to grow” is presented as <strong>the</strong> s<strong>in</strong>gle most important mission for a new government, <strong>in</strong> order to<br />

facilitate <strong>the</strong> process for more <strong>in</strong>dividuals to “go from welfare to work”. Facilitat<strong>in</strong>g and encourag<strong>in</strong>g<br />

bus<strong>in</strong>ess and trade, and creat<strong>in</strong>g a “good bus<strong>in</strong>ess climate” are also presented as some of <strong>the</strong><br />

primary functions of government. It is argued <strong>the</strong>se conditions will be achieved through lower taxes<br />

on bus<strong>in</strong>esses, <strong>in</strong>vest<strong>in</strong>g <strong>in</strong> education for <strong>the</strong> skills sought after by corporations, and by “tak<strong>in</strong>g<br />

responsibility for a function<strong>in</strong>g <strong>in</strong>frastructure”.<br />

Taxation is described as although necessary to fund <strong>the</strong> welfare state, as be<strong>in</strong>g a negative <strong>in</strong>fluence<br />

on economic growth and detrimental to “personal freedom” (mean<strong>in</strong>g <strong>in</strong>dividual <strong>in</strong>come). Phrases<br />

like “your own work”, “your own time”, “your own responsibility” are common, expressions such as<br />

“<strong>the</strong> <strong>in</strong>dividual’s right to free choice” and “<strong>the</strong> freedom of choice for patients” are used to frame<br />

proposed health care privatisation reforms. The text conta<strong>in</strong>s many declarative statements<br />

presented as facts, undef<strong>in</strong>ed terms are used to make statements such as “<strong>the</strong> <strong>in</strong>tegration policies of<br />

Sweden have failed” and “<strong>the</strong>re is currently mass unemployment <strong>in</strong> Sweden”. There is no def<strong>in</strong>ition<br />

28


of how Swedish <strong>in</strong>tegration policies supposedly have “failed”, or <strong>the</strong> difference between<br />

unemployment and mass unemployment. Expressive values such as <strong>the</strong> importance of a “free<br />

economy” are presented as positive but never clearly def<strong>in</strong>ed. “High taxes” and “complicated rules”<br />

are presented as negative and obstacles to economic growth. “Empower<strong>in</strong>g” <strong>the</strong> <strong>in</strong>dividual and <strong>the</strong><br />

family are recurr<strong>in</strong>g <strong>the</strong>mes, so is <strong>the</strong> positive effect entrepreneurs have on society. The discourse<br />

strongly favours <strong>in</strong>dividualism and <strong>in</strong>dividual choice<br />

Relations -­<strong>‐</strong> The relation constructed between reader and writer is formal and distant, <strong>the</strong> text uses<br />

many declarative statements and <strong>the</strong>re is no attempt at a “personal” address to <strong>the</strong> reader. The text<br />

is carefully constructed not to alienate voters or seem<strong>in</strong>g judgmental of any social group. An example<br />

of this is <strong>the</strong> modality of <strong>the</strong> sentence “Swedish language education for newly arrived immigrants is<br />

show<strong>in</strong>g poor results” 95 , which states that although <strong>the</strong> results are poor, nei<strong>the</strong>r students nor<br />

teachers are to blame for <strong>the</strong>m. Instead, <strong>the</strong> poor results are blamed on <strong>the</strong> bureaucratic structure of<br />

<strong>the</strong> system of education, which reduces <strong>the</strong> risk of offend<strong>in</strong>g ei<strong>the</strong>r of two groups of potential voters.<br />

Identities -­<strong>‐</strong> Alliance for Sweden is consistently presented as a unit <strong>in</strong> <strong>the</strong> text; <strong>the</strong> fact that it is a<br />

coalition consist<strong>in</strong>g of four different parties is mentioned only once. All policies are presented as<br />

Alliance for Sweden-­<strong>‐</strong>policies, <strong>the</strong>re is no mention of certa<strong>in</strong> policies be<strong>in</strong>g compromises between <strong>the</strong><br />

parties. The coalition is described as hav<strong>in</strong>g a positive outlook on Sweden and want<strong>in</strong>g to create “a<br />

new hope” for <strong>the</strong> country. No o<strong>the</strong>r political parties are mentioned <strong>in</strong> <strong>the</strong> text, references are made<br />

to “failed policies” but not attributed to specific actors. The use of <strong>the</strong> pronoun “we” is at times<br />

ambiguous, <strong>in</strong> different sections of <strong>the</strong> text it is used to describe Alliance for Sweden, <strong>the</strong> Swedish<br />

people, Sweden as a nation state, or even (supposed) qualities of human be<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> general 96 . At<br />

times this practice makes agency unclear, it is most likely an un<strong>in</strong>tentional result of <strong>the</strong> producers<br />

attempt<strong>in</strong>g to construct a broad and <strong>in</strong>clusive message. Aside from Alliance for Sweden, <strong>the</strong> most<br />

frequently represented group <strong>in</strong> <strong>the</strong> text are “<strong>the</strong> outsiders”. This group is represented as <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g<br />

any person unable to support <strong>the</strong>mselves through wage labour, but also as a broader concept than<br />

“unemployed”. The “outsider concept” <strong>in</strong>cludes anyone of work<strong>in</strong>g age not currently a part of <strong>the</strong><br />

work force to <strong>the</strong> highest extent possible; <strong>the</strong> unemployed, <strong>the</strong> part-­<strong>‐</strong>time employed, persons on<br />

long-­<strong>‐</strong>term sick leave and early pensioners. The identity of “<strong>the</strong> outsiders” is constructed through<br />

phrases such as “… more than one million people are outside <strong>the</strong> labour market”, and “ … at no po<strong>in</strong>t<br />

<strong>in</strong> modern times have so many been on <strong>the</strong> outside dur<strong>in</strong>g a period of economic growth as today” .<br />

The state of be<strong>in</strong>g an “outsider”/“<strong>in</strong> outsidership” is simultaneously described as an <strong>in</strong>dividual state<br />

and a disembodied entity; a destructive force that threatens society. The “outsiders” are represented<br />

95 Allians för Sverige (2006) Valmanifest 2006: Nytt hopp för Sverige, p. 14<br />

96 Allians för Sverige (2006) Valmanifest 2006: Nytt hopp för Sverige, p.25<br />

29


as subjects to that outside force and as victims of circumstance and/or discrim<strong>in</strong>atory practices. The<br />

responsibility of <strong>the</strong> government accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> text is to provide “<strong>the</strong> outsiders” with <strong>the</strong> “tools”<br />

(rehabilitation from sickness or <strong>in</strong>jury, education, etc.) which will help <strong>the</strong>m f<strong>in</strong>d employment, be<br />

able to support <strong>the</strong>mselves and leave <strong>the</strong> state of “outsidership”. There are several different ways for<br />

an <strong>in</strong>dividual to be and/or become an “outsider” presented <strong>in</strong> <strong>the</strong> text, but <strong>the</strong> preferred solution is<br />

always f<strong>in</strong>d<strong>in</strong>g full-­<strong>‐</strong>time employment. Immigrants are described as often be<strong>in</strong>g <strong>the</strong> victims of poor<br />

social conditions and “failed <strong>in</strong>tegration policies”, it is stated that “strong measures must be taken<br />

aga<strong>in</strong>st ethnic discrim<strong>in</strong>ations <strong>in</strong> <strong>the</strong> labor market”. Immigrants are presented as both more likely to<br />

become crim<strong>in</strong>als and victims of crimes due to <strong>the</strong>se circumstances. The document states that<br />

immigrants should be “respected as <strong>in</strong>dividuals and not treated as a collective”, <strong>the</strong> importance of<br />

immigrants be<strong>in</strong>g offered good Swedish language education” is repeated several times. Teachers are<br />

presented as “do<strong>in</strong>g an excellent job” (despite <strong>the</strong> poor performance of many students) but <strong>in</strong> need<br />

of better “tools” and improved teacher education. Teachers and parents are presented as hav<strong>in</strong>g a<br />

responsibility to work toge<strong>the</strong>r to make students understand and respect <strong>the</strong> “ethical and moral<br />

codes” of society. Parents also have <strong>the</strong> “primary responsibility” to see that <strong>the</strong>ir children do not<br />

commit crimes. Youth who commit crimes need rapid response from society, <strong>in</strong> order to not end up<br />

<strong>in</strong> a “life long crim<strong>in</strong>al career”. Young people are also described as need<strong>in</strong>g more assistance from<br />

government if <strong>the</strong>y have mental health or alcohol-­<strong>‐</strong>related problems. The elderly are ma<strong>in</strong>ly<br />

presented as patients and as a demographically grow<strong>in</strong>g group, more resources <strong>in</strong> health care are<br />

needed to provide <strong>the</strong>m with a “safer” and more “dignified” life. The elderly, <strong>the</strong> disabled and<br />

patients <strong>in</strong> general are presented as <strong>in</strong> need of more health care options. Health care professionals<br />

should be “encouraged to contribute to development of quality and efficiency” of health care, <strong>the</strong><br />

possibility of health care professionals becom<strong>in</strong>g entrepreneurs is presented as a means of achiev<strong>in</strong>g<br />

improvements <strong>in</strong> health care service. Women are often described as <strong>the</strong> potential victims of violence<br />

and gender discrim<strong>in</strong>ation, from which <strong>the</strong> government has a responsibility to protect <strong>the</strong>m. S<strong>in</strong>gle<br />

mo<strong>the</strong>rs and immigrant women are because of <strong>the</strong>se conditions described as be<strong>in</strong>g statistically more<br />

likely to become “ … stuck <strong>in</strong> outsidership”.<br />

6.2.2 Interpretation -­<strong>‐</strong> The discourse practice<br />

The text is part of <strong>the</strong> first jo<strong>in</strong>t election campaign of Alliance for Sweden, <strong>in</strong> which <strong>the</strong> parties are<br />

attempt<strong>in</strong>g to construct and communicate <strong>the</strong> image of a unified coalition with a common political<br />

vision. The text is <strong>the</strong> ideological and communicative foundation of <strong>the</strong> campaign, <strong>the</strong> document that<br />

anyone <strong>in</strong>terested <strong>in</strong> <strong>the</strong> details of Alliance for Sweden-­<strong>‐</strong>policies is referred to. Voters, party members,<br />

and campaign workers are some of <strong>the</strong> target audiences for <strong>the</strong> text. The objective of <strong>the</strong> writer(s) is<br />

30


to conv<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> reader(s) of to vote for one of <strong>the</strong> parties of Alliance for Sweden. The text is carefully<br />

constructed to appeal to a majority of members of society (or at least not to alienate <strong>the</strong>m). The<br />

document has a dual function of be<strong>in</strong>g a “sales pitch” to voters and a guide for party members<br />

communicat<strong>in</strong>g <strong>the</strong> message of <strong>the</strong> campaign. The role of language <strong>in</strong> <strong>the</strong> document is to <strong>in</strong>spire<br />

confidence <strong>in</strong> <strong>the</strong> political vision of Alliance for Sweden.<br />

Orders of discourse -­<strong>‐</strong> <strong>the</strong> text conta<strong>in</strong>s a “neo-­<strong>‐</strong>liberal” political discourse which promotes lower<br />

taxes, deregulation, and “free market”-­<strong>‐</strong>solutions (such as <strong>the</strong> privatization of certa<strong>in</strong> government<br />

functions). “<strong>Free</strong>dom of choice” is generally presented as <strong>the</strong> freedom to be an active consumer of<br />

private and government services (such as health care), which necessitates several different providers<br />

of goods and services to choose from. A multitude of service providers and encourag<strong>in</strong>g active<br />

consumer choice is presented as <strong>the</strong> most efficient means of improv<strong>in</strong>g <strong>the</strong> quality of services such as<br />

health care and education. There are a number of social problems presented <strong>in</strong> <strong>the</strong> text;<br />

unemployment, wealth disparity, discrim<strong>in</strong>ation, environmental destruction, “challenges” <strong>in</strong> fund<strong>in</strong>g<br />

<strong>the</strong> welfare state, <strong>in</strong>equality between sexes, problems <strong>in</strong> <strong>the</strong> quality of health care and care for <strong>the</strong><br />

elderly, and problems <strong>in</strong> <strong>the</strong> crim<strong>in</strong>al justice system. In <strong>the</strong> text it is argued that <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> problem of<br />

<strong>the</strong> welfare state is not primarily how <strong>the</strong> system is constructed, but that <strong>the</strong> fund<strong>in</strong>g of <strong>the</strong> system is<br />

“fac<strong>in</strong>g challenges”. Too many citizens are partially or completely dependent on government<br />

(f<strong>in</strong>ancial) support, from which follows that not enough citizens are contribut<strong>in</strong>g f<strong>in</strong>ancially by<br />

work<strong>in</strong>g and pay<strong>in</strong>g taxes 97 . From this representation of a problem follows <strong>the</strong> solution that as many<br />

as possible of “<strong>the</strong> outsiders” who are currently not work<strong>in</strong>g must f<strong>in</strong>d employment. “Outsiders” who<br />

are unemployed should get government assistance <strong>in</strong> f<strong>in</strong>d<strong>in</strong>g employment which is presented as <strong>the</strong><br />

most efficient way of decreas<strong>in</strong>g <strong>in</strong>come disparity. Accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> discourse presented <strong>in</strong> Election<br />

Manifesto 2006, problems such as global warm<strong>in</strong>g and o<strong>the</strong>r environmental challenges can and<br />

should be confronted through a comb<strong>in</strong>ation of government regulations and “free market solutions”.<br />

Decreas<strong>in</strong>g consumption or transports is not presented as an alternative, <strong>in</strong>stead <strong>the</strong> government has<br />

a responsibility to encourage and assist corporations <strong>in</strong> develop<strong>in</strong>g “green energy” and more<br />

environmentally friendly transports.<br />

6.2.3 Explanation -­<strong>‐</strong> The social and cultural practice<br />

The immediate social environment of which <strong>the</strong> text is a part is <strong>the</strong> 2006 Swedish election campaign.<br />

In <strong>the</strong> year lead<strong>in</strong>g up to <strong>the</strong> election, <strong>the</strong> popularity of <strong>the</strong> The Social Democratic Party was<br />

decl<strong>in</strong><strong>in</strong>g; Prime M<strong>in</strong>ister Göran Persson was criticized for his leadership style and was widely<br />

97 Fairclough, Norman (2010) Critical Discourse Analysis – The Critical Study of Language. London: Longman,<br />

p.288<br />

31


egarded as seem<strong>in</strong>g tired of politics 98 . Persson had served as Prime M<strong>in</strong>ister s<strong>in</strong>ce 1996 and was<br />

rumoured to be resign<strong>in</strong>g after <strong>the</strong> 2006 election regardless of <strong>the</strong> results (which he subsequently<br />

did) 99 . Former Foreign M<strong>in</strong>ister Anna L<strong>in</strong>dh was considered his likely successor until she was<br />

murdered <strong>in</strong> 2003 100 . Most of <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r candidates for <strong>the</strong> position ei<strong>the</strong>r had little support with<strong>in</strong><br />

<strong>the</strong> party, or had declared <strong>the</strong>y were not <strong>in</strong>terested 101 . Meanwhile, polls suggested Fredrik Re<strong>in</strong>feldt<br />

was becom<strong>in</strong>g <strong>in</strong>creas<strong>in</strong>gly popular among voters and considered a “man of <strong>the</strong> future” <strong>in</strong> Swedish<br />

politics 102 . These conditions may have contributed to that The Moderate Party and Alliance for<br />

Sweden chose to present <strong>the</strong>mselves as <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> and <strong>the</strong> “new workers party” to<br />

appear as a parties with more ideas for <strong>the</strong> future than The Social Democratic Party.<br />

6.3 Analysis: “A guide to <strong>the</strong> look of <strong>the</strong> new moderates”<br />

6.3.1 Description – <strong>the</strong> text level<br />

Structure -­<strong>‐</strong> “A guide to <strong>the</strong> look of <strong>the</strong> new moderates” is an <strong>in</strong>ternal document <strong>in</strong>struct<strong>in</strong>g party<br />

members and party officials how party leadership expects <strong>the</strong>m to communicate <strong>the</strong> New Moderates<br />

strategy. The document describes <strong>the</strong> image of <strong>the</strong> party and its members <strong>the</strong> leadership wants to<br />

communicate to voters, and beg<strong>in</strong>s with a short <strong>in</strong>troduction from <strong>the</strong>n-­<strong>‐</strong>Communications Director<br />

Per Schl<strong>in</strong>gmann. This is followed by a short section called “How we want to be perceived”,<br />

describ<strong>in</strong>g an overall vision of how “The New <strong>Moderates”</strong> should describe policies and <strong>the</strong>ir<br />

representation of Sweden as a country. A section called “our language” follows, where examples of<br />

two expressions or words that describe <strong>the</strong> same topic are placed <strong>in</strong> an illustration with two columns:<br />

<strong>the</strong> “correct” (preferred <strong>in</strong> <strong>the</strong> strategy) expressions to use <strong>in</strong> a smiley-­<strong>‐</strong>face column, and <strong>the</strong><br />

“<strong>in</strong>correct” (those not preferred <strong>in</strong> <strong>the</strong> strategy) expressions <strong>in</strong> a sad face-­<strong>‐</strong>column 103 . Technical<br />

<strong>in</strong>structions for <strong>the</strong> new logotype follows, and various sections of <strong>the</strong> party such as Moderate Party<br />

Women and Moderate Party Seniors and <strong>the</strong>ir <strong>in</strong>dividual logos are described briefly. There are<br />

<strong>in</strong>structions for how to arrange and use photos, along with technical <strong>in</strong>structions for creat<strong>in</strong>g posters,<br />

leaflets, bus<strong>in</strong>ess cards and o<strong>the</strong>r pr<strong>in</strong>t materials. There is <strong>the</strong>n some brief guidel<strong>in</strong>es for how to<br />

communicate on Moderate Party web pages, and a rem<strong>in</strong>der to exchange old logos and profile<br />

98 Lagercrantz, Arvid (2006) Uppförsbacke för reger<strong>in</strong>gen, Nationalencykloped<strong>in</strong><br />

99 Dahlgren, Petra (2006) Göran Persson avgår, Expressen<br />

100 Hammargren, Bitte (2003) Historien om Anna L<strong>in</strong>dh, Svenska Dagbladet<br />

101 Franchell, Eva (2010) Socialdemokrat<strong>in</strong> på tomgång, Nordiskt Samarbete<br />

102 Holmberg, Sören (2004), Göran Perssons uppgång och fall, SOM-­<strong>‐</strong><strong>in</strong>stitutet<br />

103 Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2007) “En guide till nya moderaternas utseende, p.5<br />

32


material for <strong>the</strong> ones used <strong>in</strong> <strong>the</strong> new strategy. The document ends with contact <strong>in</strong>formation for <strong>the</strong><br />

communications department of The Moderate Party.<br />

Representations -­<strong>‐</strong> In <strong>the</strong> <strong>in</strong>troduction to <strong>the</strong> document, Schl<strong>in</strong>gmann declares that party leadership<br />

considers <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> -­<strong>‐</strong>strategy a success and a major contribut<strong>in</strong>g factor to <strong>the</strong> party<br />

improv<strong>in</strong>g <strong>the</strong>ir election result from 2002. The election results are attributed to voters “respond<strong>in</strong>g<br />

positively to <strong>the</strong> transformation of <strong>the</strong> party” and how that “transformation” has been<br />

communicated. The document stresses that The Moderate Party should be a “dynamic” party that<br />

“evolves with time”, which should also be reflected <strong>in</strong> <strong>the</strong> visual representation of <strong>the</strong> party. In<br />

Moderate Party communication, Sweden should always be presented as a good country to live <strong>in</strong>, but<br />

one that has problems and can be improved. The <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> should present <strong>the</strong>mselves as a<br />

party that has ideas for solv<strong>in</strong>g those problems and for how to make “a good country even better”.<br />

Accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> document, <strong>the</strong> primary goal of <strong>the</strong> strategy is to describe “reality and <strong>the</strong> everyday<br />

life of people” <strong>in</strong> a way voters can relate to.<br />

Relations -­<strong>‐</strong>The relation between reader and writer is generally close and <strong>in</strong>formal, at times becom<strong>in</strong>g<br />

more formal when <strong>the</strong> writer uses declarative statements to <strong>in</strong>struct <strong>the</strong> reader how communicate<br />

<strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> strategy most efficiently.<br />

Identities -­<strong>‐</strong> The identities of reader and writer are sometimes ambiguous <strong>in</strong> <strong>the</strong> text, s<strong>in</strong>ce “The New<br />

<strong>Moderates”</strong>, The Moderate Party, “<strong>the</strong> party” and “we” are used <strong>in</strong>terchangeably. In some sections<br />

of <strong>the</strong> text, “we” clearly refers to party leadership, which delivers declarative statements regard<strong>in</strong>g<br />

which symbols, fonts, and colours should be used <strong>in</strong> party communication. The only o<strong>the</strong>r identity<br />

represented <strong>in</strong> <strong>the</strong> text is that of <strong>the</strong> voters, sometimes referred to as “<strong>the</strong> people”. The importance<br />

of communicat<strong>in</strong>g <strong>the</strong> strategy <strong>in</strong> such a way that voters are able to relate to Moderate Party<br />

campaign workers and officials on a personal level is stressed repeatedly.<br />

6.3.2 Interpretation – The discourse practice<br />

The text was produced by The Moderate Party’s communications department after <strong>the</strong> 2006<br />

election, <strong>in</strong> order to formalize and cont<strong>in</strong>ue what was considered to have been a successful<br />

communication strategy utilized <strong>in</strong> <strong>the</strong> campaign. The text is <strong>in</strong>tended to <strong>in</strong>struct party members and<br />

officials for how party leadership wants <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> –strategy to be communicated.<br />

The orders of discourse -­<strong>‐</strong> The text conta<strong>in</strong>s an <strong>in</strong>formal but still “managerial” discourse, where <strong>the</strong><br />

importance of an organization to communicate a unified message is presented. It is stressed<br />

repeatedly that argumentation regard<strong>in</strong>g political issues should be based <strong>in</strong> <strong>the</strong> conditions of <strong>the</strong><br />

33


everyday life of citizens, and that party representative should ma<strong>in</strong>ly focus on communicat<strong>in</strong>g<br />

Moderate Party policies as opposed to criticis<strong>in</strong>g o<strong>the</strong>r parties. The Moderate Party want to be<br />

perceived as hav<strong>in</strong>g a clear political vision for Sweden and a positive outlook on <strong>the</strong> future of <strong>the</strong><br />

country. Too much time spent criticis<strong>in</strong>g o<strong>the</strong>r parties policies is believed to distract from <strong>the</strong> own<br />

message and make The Moderate Party seem negative and pessimistic. “Technical terms” are to be<br />

exchanged for expressions “ord<strong>in</strong>ary people” can easier relate to, such as “more people with jobs”<br />

<strong>in</strong>stead of “economic growth”. The “our language” -­<strong>‐</strong> section stresses <strong>the</strong> perceived importance of<br />

how to frame issues through language. Voters will supposedly get a more positive view of <strong>the</strong> party<br />

and <strong>the</strong>ir policies if <strong>the</strong> “correct” terms are used. The symbol of <strong>the</strong> Unionized Moderates is an open<br />

hand, as opposed to a “closed hand symboliz<strong>in</strong>g struggle or conflict”. The open hand is supposed to<br />

represent “be<strong>in</strong>g open to someth<strong>in</strong>g new”. The Moderate Party constructs <strong>the</strong> relation between<br />

employers and unions as two groups work<strong>in</strong>g toge<strong>the</strong>r towards mutually beneficial goals, not as two<br />

groups with conflict<strong>in</strong>g <strong>in</strong>terests. It is suggested that Sweden is a country with social problems and<br />

that The Moderate Party has ideas for how to solve <strong>the</strong>m, but noth<strong>in</strong>g specific is suggested s<strong>in</strong>ce this<br />

is a communications document ra<strong>the</strong>r than a policy document.<br />

6.3.3 Explanation – The social and cultural practice<br />

The text was produced shortly after a successful election campaign, and aims to cont<strong>in</strong>ue and<br />

develop <strong>the</strong> communications strategies used <strong>in</strong> that campaign. The document is part of <strong>the</strong><br />

centralized campaign strategies of modern politics that use many techniques developed <strong>in</strong> <strong>the</strong> fields<br />

of Public Relations and advertis<strong>in</strong>g.<br />

6.4 Analysis: Election posters 2006<br />

6.4.1 Description – <strong>the</strong> text level<br />

Structure -­<strong>‐</strong> Posters 1-­<strong>‐</strong>5(See “Appendix 1”) feature one or two short sentences <strong>in</strong> light blue text<br />

aga<strong>in</strong>st a white background, and <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> -­<strong>‐</strong>logo at <strong>the</strong> bottom. Poster 6 has an image of<br />

a group of <strong>in</strong>dividuals sitt<strong>in</strong>g or stand<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a car, a longer text <strong>in</strong> light blue and <strong>the</strong> <strong>“New</strong><br />

<strong>Moderates”</strong>-­<strong>‐</strong> logo at <strong>the</strong> bottom. All <strong>the</strong> posters conta<strong>in</strong> short, declarative statements, only poster 6<br />

has a longer text.<br />

Representations-­<strong>‐</strong> The posters all conta<strong>in</strong> declarative statements, some describ<strong>in</strong>g <strong>the</strong> (supposed)<br />

effects of Moderate Party policies; a higher net <strong>in</strong>come for everybody and shorter wait<strong>in</strong>g periods for<br />

34


health care. Poster 4 presents taxation as <strong>in</strong>come simply “disappear<strong>in</strong>g”; <strong>the</strong>re is no reference to <strong>the</strong><br />

fact that taxes fund government functions.<br />

Relations -­<strong>‐</strong> The language is close and <strong>in</strong>formal, often us<strong>in</strong>g a personal address, such as “when you are<br />

sick, you need care”, “With Moderate Party policies, you would have 1000 crowns more <strong>in</strong> your<br />

account every month”. The writer is try<strong>in</strong>g to conv<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> reader <strong>the</strong>y would ga<strong>in</strong> f<strong>in</strong>ancially from<br />

Moderate Party policies, by giv<strong>in</strong>g concrete examples of <strong>the</strong> (supposed) effects of those policies.<br />

Identities -­<strong>‐</strong> The identity constructed for The Moderate Party is a party that provides concrete<br />

solutions to everyday problems, such as wait<strong>in</strong>g periods for health care services or not feel<strong>in</strong>g safe <strong>in</strong><br />

your own home. The identity of <strong>the</strong> reader is citizen that has reasonable demands on society,<br />

demands that are not be<strong>in</strong>g met by <strong>the</strong> current government. The declarative statement of poster 1<br />

“Sweden needs a new worker’s party!” can be <strong>in</strong>terpreted as imply<strong>in</strong>g <strong>the</strong> policies of <strong>the</strong> “old<br />

worker´s party” (The Social Democratic Party) have failed and that The Moderate Party should be<br />

considered <strong>the</strong> “new workers party”. The use of <strong>the</strong> modifier “new” is <strong>in</strong>tended to make voters ask<br />

<strong>the</strong> question what is “new” about The Moderate Party <strong>in</strong> this election. The Moderate Party also<br />

wants to recontextualize <strong>the</strong> terms “worker” and “worker’s party” and fill <strong>the</strong>m with new mean<strong>in</strong>g.<br />

The message of poster 1 is similar and connected to <strong>the</strong> message of poster 6, that <strong>the</strong> Moderate<br />

Party is <strong>the</strong> real “worker’s party” s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong>ir policies will benefit <strong>the</strong> average worker more than those<br />

of The Social Democratic Party.<br />

6.4.2 Interpretation – The discourse practice<br />

Orders of discourse -­<strong>‐</strong> The texts is part of a neo-­<strong>‐</strong>liberal political discourse; lower taxes will benefit <strong>the</strong><br />

<strong>in</strong>dividual and provide <strong>the</strong>m with more “f<strong>in</strong>ancial freedom”. Posters 1 and 6 make clear <strong>in</strong>tertextual<br />

references to The Social Democratic Party by us<strong>in</strong>g <strong>the</strong> term “worker’s party” and also by us<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />

campaign slogan of <strong>the</strong> 2006 Social Democratic campaign – “Everybody must come along”. The texts<br />

<strong>in</strong>volve <strong>the</strong> voters, The Moderate Party and <strong>the</strong>ir ma<strong>in</strong> opponents: The Social Democratic Party. The<br />

language of <strong>the</strong> posters is <strong>in</strong>tended to communicate direct messages that a majority of voters can<br />

relate to.There are several social problems implicitly presented <strong>in</strong> <strong>the</strong> text(s); Education is not good<br />

enough, crime makes society unsafe, <strong>the</strong> “old workers party” has failed <strong>the</strong> workers, and wait<strong>in</strong>g<br />

periods for medical treatment are too long. The statements offer no concrete solutions, but implicitly<br />

promise that The Moderate Party has ideas for how to solve <strong>the</strong>se problems. Poster 6 conta<strong>in</strong>s<br />

<strong>in</strong>tertextual references to a Social Democratic Party poster used <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 election campaign; The<br />

Social Democratic Party’s campaign slogan “Everybody must come along”, and an almost identically<br />

arranged picture. The ma<strong>in</strong> differences between <strong>the</strong> posters are <strong>the</strong> different party logos and <strong>the</strong><br />

35


captions underneath. The text <strong>in</strong> <strong>the</strong> Moderate Party poster discusses what it means to be a<br />

“workers party”, and why (<strong>in</strong> <strong>the</strong>ir op<strong>in</strong>ion) The Moderate Party should be considered to be one;<br />

<strong>the</strong>ir self-­<strong>‐</strong>described focus on policies that will lower unemployment.<br />

6.4.3 Explanation – The social and cultural practice<br />

The posters were produced by The Moderate Party and used <strong>in</strong> <strong>the</strong>ir 2006 election campaign on <strong>the</strong><br />

national level, and were placed <strong>in</strong> public spaces such as town squares, metro stations and bus stops.<br />

The posters conta<strong>in</strong> parts of <strong>the</strong> campaign <strong>the</strong>me(s) decided on by party leadership, <strong>the</strong> same<br />

posters were displayed <strong>in</strong> all major cities dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> campaign. They conta<strong>in</strong> only short, declarative<br />

statements s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong>y were <strong>in</strong>tended to be placed <strong>in</strong> public spaces where few persons are expected<br />

to stay or read publicly displayed texts for a longer period of time.<br />

7. The 2010 election campaign<br />

7.1 Context of <strong>the</strong> 2010 Swedish election campaign<br />

The Alliance for Sweden-­<strong>‐</strong>coalition rema<strong>in</strong>ed <strong>in</strong>tact for <strong>the</strong> 2010 election, but <strong>the</strong> name was changed<br />

to The Alliance. Aside from each party’s <strong>in</strong>dividual election posters, <strong>the</strong> coalition pr<strong>in</strong>ted<br />

complementary Alliance posters for <strong>the</strong> campaign and launched a jo<strong>in</strong>t Alliance web site. The centre-­<strong>‐</strong><br />

right coalition had governed <strong>the</strong> country for four years and had acted on many of <strong>the</strong>ir campaign<br />

promises, such as lower<strong>in</strong>g taxes and privatiz<strong>in</strong>g certa<strong>in</strong> previously government-­<strong>‐</strong>owned companies 104 .<br />

In October 2008 The Social Democratic Party, The Green Party and The Left Party announced <strong>the</strong>y<br />

would also form a coalition, unofficially named “The Red-­<strong>‐</strong>Green coalition”. Like The Alliance, <strong>the</strong>y<br />

would campaign toge<strong>the</strong>r and agree on certa<strong>in</strong> parts of policy before <strong>the</strong> campaign started. In<br />

September 2008 a global f<strong>in</strong>ancial crisis had occurred, which negatively impacted <strong>the</strong> Swedish<br />

economy (along with <strong>the</strong> economies of <strong>the</strong> entire <strong>in</strong>dustrialised world). Unemployment rose<br />

drastically <strong>in</strong> 2009 as a result of <strong>the</strong> crisis. The Alliance had strongly criticised <strong>the</strong> former Social<br />

Democratic government for allow<strong>in</strong>g unemployment to rise too high dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong>ir time <strong>in</strong><br />

government, but were now faced with higher unemployment numbers than those <strong>the</strong>y had criticised<br />

The Social Democrats for dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 2006 election campaign. The Alliance government had been<br />

criticised for <strong>the</strong> new rules for long-­<strong>‐</strong>term sick leave and early pensions. The number of persons on<br />

long-­<strong>‐</strong>term sick leave had decreased significantly, but <strong>the</strong> opposition parties and o<strong>the</strong>r critics 105<br />

104 Möller, Tommy (2011) Svensk politisk historia – Strid och samverkan under 200 år(2nd ed.). Lund,<br />

Studentlitteratur AB, p.341<br />

105 Möller, Tommy (2011) Svensk politisk historia – Strid och samverkan under 200 år(2nd ed.). Lund,<br />

Studentlitteratur AB, p.341<br />

36


claimed that <strong>the</strong> benefits of <strong>the</strong>se <strong>in</strong>dividuals had simply been removed, whe<strong>the</strong>r or not <strong>the</strong>y had<br />

been able to go back to work or not, leav<strong>in</strong>g <strong>the</strong>m without any form of <strong>in</strong>come. The Alliance parties<br />

had been poll<strong>in</strong>g beh<strong>in</strong>d <strong>the</strong> expected red-­<strong>‐</strong>green coalition for a long time, and where beh<strong>in</strong>d by 8,1%<br />

until <strong>the</strong> numbers turned to <strong>the</strong>ir favour aga<strong>in</strong> dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> summer of 2010. Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 2010<br />

campaign <strong>the</strong>re was a great deal of discussion about <strong>the</strong> possible entrance of right-­<strong>‐</strong>w<strong>in</strong>g party The<br />

Sweden Democrats <strong>in</strong>to parliament. The party was regarded as racist by <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r parties, and <strong>the</strong>y<br />

all vowed not to cooperate with <strong>the</strong>m <strong>in</strong> <strong>the</strong> occasion <strong>the</strong>y were to enter parliament. The Sweden<br />

Democrats were not <strong>in</strong>vited to public debates with <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r parties (only parties currently <strong>in</strong><br />

government were), but <strong>the</strong> party and whe<strong>the</strong>r or not o<strong>the</strong>r parties would potentially consider<br />

collaborat<strong>in</strong>g with <strong>the</strong>m <strong>in</strong> parliament rema<strong>in</strong>ed a widely discussed topic throughout <strong>the</strong> campaign.<br />

Several of <strong>the</strong> party’s public meet<strong>in</strong>gs were cancelled because <strong>the</strong> authorities could not guarantee<br />

<strong>the</strong>ir safety from violent protests.<br />

7.2 Analysis: “Job Manifesto 2010”<br />

7.2.1 Description – <strong>the</strong> text level<br />

Structure -­<strong>‐</strong> The text has a clearly def<strong>in</strong>ed structure, beg<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g with a short mission statement called<br />

“The Alliance promise to voters” 106 which is followed by an <strong>in</strong>dex consist<strong>in</strong>g of 13 chapters and an<br />

appendix. The first half of <strong>the</strong> text deals primarily with “fiscal responsibility” and <strong>the</strong> labour market.<br />

The follow<strong>in</strong>g sections describe how policies regard<strong>in</strong>g hous<strong>in</strong>g, education and research affects <strong>the</strong><br />

labour market. Policies for health care and care for <strong>the</strong> elderly follows, and <strong>the</strong>n policies for crim<strong>in</strong>al<br />

justice, <strong>in</strong>tegration, and environmental policies. These are followed by a section on foreign policy,<br />

global cooperation and foreign aid. The last policy section deals with cultural policies and sports.<br />

Several chapters end with bullet po<strong>in</strong>ts describ<strong>in</strong>g <strong>the</strong> policies and “reform ambitions” of The<br />

Alliance. The document ends with an appendix 107 conta<strong>in</strong><strong>in</strong>g two charts; one show<strong>in</strong>g The Alliance<br />

governments budget proposal for 2011, <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r show<strong>in</strong>g <strong>the</strong> “reform ambitions” of The Alliance for<br />

<strong>the</strong>ir (potential) next term as government.<br />

Representations – What <strong>the</strong> focus of <strong>the</strong> document will be is announced already <strong>in</strong> <strong>the</strong> title; by<br />

nam<strong>in</strong>g <strong>the</strong> document “Job Manifesto”, unemployment is presented as <strong>the</strong> prom<strong>in</strong>ent issue. Wage<br />

labour is constructed as <strong>the</strong> most important factor for economic <strong>in</strong>dependence, and also for personal<br />

happ<strong>in</strong>ess and a sense of achievement. Citizens should be “given <strong>the</strong> opportunity” and “feel <strong>the</strong><br />

joy” 108 of be<strong>in</strong>g able to support <strong>the</strong>mselves through <strong>the</strong>ir own labour. Wealth disparity is described as<br />

be<strong>in</strong>g ma<strong>in</strong>ly an unemployment problem, a statement supported by <strong>the</strong> argument that “few<br />

106 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.2<br />

107 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p. 47-­<strong>‐</strong>48<br />

108 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.32<br />

37


disparities are as significant as <strong>the</strong> one between <strong>the</strong> employed and those outside <strong>the</strong> labour<br />

market” 109 , it is fur<strong>the</strong>r argued that <strong>the</strong> ”right” to employment is “<strong>the</strong> most fundamental question of<br />

justice” 110 . In contrast to <strong>the</strong> positive representation of wage labour on society and <strong>in</strong>dividuals,<br />

taxation is generally presented as hav<strong>in</strong>g negative effects. Rais<strong>in</strong>g “taxes on work<strong>in</strong>g” (<strong>in</strong>come taxes)<br />

or corporate taxes is represented as a threat to economic growth and public f<strong>in</strong>ances, which by<br />

extension means that “over-­<strong>‐</strong>taxation” underm<strong>in</strong>es <strong>the</strong> entire welfare state. “Värnskatten”(an extra<br />

added tax over a certa<strong>in</strong> marg<strong>in</strong>al <strong>in</strong>come) is described as be<strong>in</strong>g “dangerous to economic growth, and<br />

a penalty tax on education and entrepreneurship”. The phrase “we will not make employ<strong>in</strong>g young<br />

people more expensive” refers to a tax reform implemented by <strong>the</strong> Alliance government <strong>in</strong> 2008, as<br />

part of <strong>the</strong> government’s strategy for reduc<strong>in</strong>g youth unemployment. The general payroll tax 111<br />

(“arbetsgivaravgiften”) companies were legally responsible to pay had been reduced by <strong>the</strong> Alliance<br />

government from 32% to 15% for employees under <strong>the</strong> age of 26, <strong>in</strong> order to provide corporations<br />

with added economic <strong>in</strong>centive for hir<strong>in</strong>g <strong>in</strong>dividuals from this group. The implied argument is that<br />

this policy would be retracted by a Social Democratic-­<strong>‐</strong>government, and consequently make<br />

employ<strong>in</strong>g young people ”more expensive”. Lower value-­<strong>‐</strong>added tax for restaurant and cater<strong>in</strong>g<br />

services is presented as an effective strategy 112 for <strong>in</strong>centiviz<strong>in</strong>g bus<strong>in</strong>ess owners <strong>in</strong> those sectors to<br />

employ more staff. Along with <strong>the</strong>se tax decreases for companies and employees (<strong>in</strong>come tax), it is<br />

argued that <strong>the</strong> economy will be stimulated if <strong>the</strong> “regulatory burden” of companies is decreased;<br />

more new companies will be created if regulations are decreased and simplified, <strong>the</strong> <strong>in</strong>crease <strong>in</strong> new<br />

bus<strong>in</strong>esses will contribute to economic growth. In <strong>the</strong> text, <strong>the</strong> policies of The Alliance are described<br />

repeatedly as “responsible” and <strong>the</strong> policies of <strong>the</strong> opposition parties as “irresponsible”, especially<br />

regard<strong>in</strong>g (potential) large <strong>in</strong>creases <strong>in</strong> public spend<strong>in</strong>g. It is stated that Sweden cannot afford<br />

“experiments” 113 that would risk <strong>the</strong> stability of government f<strong>in</strong>ances. The importance of<br />

“responsible” policies is most often applied to economic policies, that but also to environmental<br />

policies and foreign policy. Sweden should accept “responsibility” for <strong>in</strong>ternational peace and<br />

security through foreign aid to Third-­<strong>‐</strong>World countries, and by participat<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>in</strong>ternational military<br />

peacekeep<strong>in</strong>g efforts 114 .<br />

109 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010<br />

110 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010,p.9<br />

111http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/forarbetsgivare/socialavgifter/arbetsgivaravgifter.<br />

4.233f91f71260075abe8800020817.html<br />

112 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.11<br />

113 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.4<br />

114 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.42<br />

38


In section 5.3 of <strong>the</strong> document 115 it is stated that government ownership of corporations should be<br />

reduced, government should primarily regulate corporations and not own <strong>the</strong>m. Accord<strong>in</strong>g to The<br />

Alliance; government should not compete with o<strong>the</strong>r bus<strong>in</strong>esses on <strong>the</strong> free market unless <strong>the</strong>ir<br />

bus<strong>in</strong>ess holds a “particular social responsibility that is o<strong>the</strong>rwise difficult to accomplish”, examples<br />

of such companies given <strong>in</strong> <strong>the</strong> text are Vattenfall (power company) and LKAB (m<strong>in</strong><strong>in</strong>g company) 116 .<br />

The de-­<strong>‐</strong>regulation of pharmacies enacted by <strong>the</strong> Alliance government <strong>in</strong> 2009 117 is declared to be “a<br />

success” 118 , with only a short reference to <strong>in</strong>creased availability of medic<strong>in</strong>e that is not supported by<br />

any statistics or o<strong>the</strong>r form of reference. The availability of education is represented as an effective<br />

method of social equalisation among social groups; high quality public education is described as <strong>the</strong><br />

best method for reduc<strong>in</strong>g social <strong>in</strong>equality and prepar<strong>in</strong>g students for <strong>the</strong> future jobs market.<br />

Alliance for Sweden announces that <strong>the</strong>y want education <strong>in</strong> Sweden to be “world class” 119 and<br />

present high quality education as a condition for ensur<strong>in</strong>g economic growth <strong>in</strong> <strong>the</strong> future. Education<br />

is also described as contribut<strong>in</strong>g to better (economic) opportunities <strong>in</strong> life, better self-­<strong>‐</strong>esteem, and<br />

“<strong>in</strong>creas<strong>in</strong>g justice” 120 , combatt<strong>in</strong>g “challenges of <strong>the</strong> future” and ma<strong>in</strong>ta<strong>in</strong><strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>in</strong>ternational<br />

competitiveness of <strong>the</strong> work force. Schools are also expected to encourage young people to become<br />

entrepreneurs 121 , make students enthusiastic about learn<strong>in</strong>g, and also prevent poor psychological<br />

health and provide students with a “safe learn<strong>in</strong>g environment”. The Alliance will suggest that more<br />

apprenticeships be <strong>in</strong>troduced for students. Regard<strong>in</strong>g labour market conditions, terms such as<br />

“changes” <strong>in</strong> workers’ rights, <strong>the</strong> need for <strong>in</strong>creased “flexibility” on <strong>the</strong> job market are used 122 , as<br />

well as <strong>the</strong> need for “develop<strong>in</strong>g” “The Swedish model” (see “previous research” section). The labour<br />

policies of The Alliance are contrasted aga<strong>in</strong>st “<strong>the</strong> passivity that previously was typical of <strong>the</strong><br />

process” 123 .<br />

Relations -­<strong>‐</strong>The producer is try<strong>in</strong>g to ga<strong>in</strong> <strong>the</strong> confidence of <strong>the</strong> reader <strong>in</strong> order to w<strong>in</strong> <strong>the</strong>ir vote, and<br />

present The Alliance achievements and plans for <strong>the</strong> future. The text is <strong>in</strong>tended to conv<strong>in</strong>ce <strong>the</strong><br />

reader to vote for one of The Alliance parties. The language is formal, but <strong>the</strong> writer is simultaneously<br />

attempt<strong>in</strong>g to connect emotionally with <strong>the</strong> reader.<br />

Identities – The identity of The Alliance is presented as a unit (“We are collectively seek<strong>in</strong>g <strong>the</strong> trust<br />

of <strong>the</strong> voters”) and as “responsible”, ma<strong>in</strong>ly referr<strong>in</strong>g to how government f<strong>in</strong>ances have been<br />

115 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.12<br />

116 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.12<br />

117 Socialdepartementet; Lag (2009: 336) om handel med läkemedel<br />

118 Ibid<br />

119 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.6<br />

120 Ibid<br />

121Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.17<br />

122 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.14<br />

123 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.16<br />

39


handled dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong>ir time <strong>in</strong> office. The Alliance, “we” and “The Alliance government” are used<br />

<strong>in</strong>terchangeably. The names of <strong>the</strong> <strong>in</strong>dividual parties are mentioned <strong>in</strong> <strong>the</strong> first sentence of <strong>the</strong><br />

document, but <strong>the</strong>y are referred to collectively as The Alliance <strong>in</strong> <strong>the</strong> rest of <strong>the</strong> document. There is<br />

no <strong>in</strong>dication which party or parties have made which suggestion. S<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> document is a product of<br />

negotiations between <strong>the</strong> four parties it most likely conta<strong>in</strong>s compromises between <strong>the</strong>m, but <strong>the</strong>se<br />

are never mentioned. In <strong>the</strong> text it is claimed that The Alliance is “carried by a vision of Sweden”, that<br />

citizens should “feel safe, be able to reach <strong>the</strong>ir potential, and to realize <strong>the</strong>ir ambitions” 124 and that<br />

The Alliance policies has made it “more profitable to work”. The Alliance belief <strong>in</strong> freedom and<br />

potential of <strong>the</strong> <strong>in</strong>dividual is stressed, and that politics are meant to help <strong>the</strong> <strong>in</strong>dividual to “grow” and<br />

“develop” 125 . The Alliance claims to believe <strong>in</strong> <strong>in</strong>dividuals “<strong>in</strong>herent power and will<strong>in</strong>gness to take<br />

responsibility”. Persons who risk becom<strong>in</strong>g “outsiders” <strong>in</strong> society are frequently discussed <strong>in</strong> <strong>the</strong> text,<br />

<strong>the</strong>ir identity <strong>in</strong> <strong>the</strong> text is constructed through phrases such as “ … stuck <strong>in</strong> outsidership” and “ …<br />

persons who risk be<strong>in</strong>g left outside”. The term refers to persons of work<strong>in</strong>g age that for some reason<br />

are not able to support <strong>the</strong>mselves through wage labour, and <strong>the</strong>refore are “outside” <strong>the</strong> labour<br />

market. Those with a “weak connection to <strong>the</strong> job market” are presented as runn<strong>in</strong>g <strong>the</strong> highest risk<br />

of becom<strong>in</strong>g long-­<strong>‐</strong>time “outsiders”, especially “older unemployed, <strong>the</strong> disabled, and foreign-­<strong>‐</strong>born” 126 .<br />

Women are often represented as victims and as be<strong>in</strong>g discrim<strong>in</strong>ated aga<strong>in</strong>st <strong>in</strong> <strong>the</strong> text. Women are<br />

described as more often be<strong>in</strong>g misdiagnosed by health care professionals than men, and as victims of<br />

domestic and sexual abuse. The physical and mental health problems among many young women are<br />

also described as a significant problem. Women are also described as be<strong>in</strong>g at a higher risk of end<strong>in</strong>g<br />

up <strong>in</strong> long-­<strong>‐</strong>term sick leave, and “more often forced to perform unpaid labour <strong>in</strong> <strong>the</strong> home”. Women<br />

are also described as be<strong>in</strong>g discrim<strong>in</strong>ated aga<strong>in</strong>st on <strong>the</strong> labour market, where “ more women are<br />

needed <strong>in</strong> lead<strong>in</strong>g positions”. The identity of <strong>the</strong> elderly/older persons <strong>in</strong> <strong>the</strong> text is primarily as<br />

recipients of health care and elderly care. They should be made to feel “secure” and feel that <strong>the</strong>y<br />

“are a part of society”. The elderly are also described as underappreciated “resource on <strong>the</strong> labour<br />

market and <strong>in</strong> society <strong>in</strong> general” 127 and <strong>the</strong> argument is made that <strong>the</strong> competence and experience<br />

of older workers should be more “appreciated” on <strong>the</strong> labour market than what is currently <strong>the</strong> <strong>case</strong>.<br />

Immigrants are described as hav<strong>in</strong>g “abilities and knowledge” currently be<strong>in</strong>g wasted because of “a<br />

poorly function<strong>in</strong>g immigration system and structures”. Due to <strong>the</strong>se factors Swedish society has<br />

failed to <strong>in</strong>tegrate immigrants <strong>in</strong> a satisfactory way, accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> text. The opposition parties are<br />

never not represented by <strong>the</strong> use of <strong>the</strong>ir names, <strong>in</strong>stead <strong>the</strong>re are warn<strong>in</strong>gs of “irresponsible”<br />

124 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.2<br />

125 Ibid<br />

126 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.5<br />

127 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.18<br />

40


policies that would threaten economic growth if The Alliance were to lose government power <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

election 128 . These policies are constructed as a b<strong>in</strong>ary opposition to <strong>the</strong> “responsible” policies of The<br />

Alliance: “a lack of responsibility for <strong>the</strong> economy risks caus<strong>in</strong>g higher <strong>in</strong>terest rates, less economic<br />

marg<strong>in</strong>s for households and a negative <strong>in</strong>fluence on bus<strong>in</strong>ess <strong>in</strong>vestment and new hir<strong>in</strong>g of labour”.<br />

7.2.2 Interpretation – The discourse practice<br />

The document was produced as a part of <strong>the</strong> 2010 Alliance election campaign, through <strong>the</strong> text <strong>the</strong><br />

parties of The Alliance are present<strong>in</strong>g <strong>the</strong>ir policies and attempt<strong>in</strong>g to construct <strong>the</strong> identity of a<br />

unified coalition with a common political vision to voters and party members.<br />

The orders of discourse – The document is described as ”our offer to <strong>the</strong> voters” by <strong>the</strong> producers,<br />

which could be <strong>in</strong>terpreted as part of a “managerial government” discourse 129 <strong>in</strong> which <strong>the</strong> voters <strong>in</strong><br />

part are considered customers/consumers. There are several undef<strong>in</strong>ed and ideologically contested<br />

terms used <strong>in</strong> <strong>the</strong> document such as “tax punishment on education”, ”tax relief” and ” ”<strong>the</strong><br />

regulatory burden” which all could be <strong>in</strong>terpreted as <strong>in</strong> accordance with <strong>the</strong> “new capitalism”-­<strong>‐</strong><br />

discourse 130 <strong>in</strong> which lower taxes and less regulations for companies are preferred.<br />

7.2.3 Explanation – The social and cultural practice<br />

The immediate social environment of <strong>the</strong> text is a part of <strong>the</strong> 2010 Swedish election campaign. In <strong>the</strong><br />

text, <strong>the</strong> impact of <strong>the</strong> 2008 f<strong>in</strong>ancial crisis on Swedish economy is stressed repeatedly. F<strong>in</strong>ancial<br />

recovery and “tak<strong>in</strong>g responsibility” are presented as “<strong>the</strong> background through which <strong>the</strong> policies <strong>in</strong><br />

<strong>the</strong> manifesto must be viewed” 131 . These conditions are presented as reasons for cont<strong>in</strong>u<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />

current policies of The Alliance, and that “with different policies” <strong>the</strong> recovery and (relative) f<strong>in</strong>ancial<br />

stability of Sweden would be <strong>in</strong> danger. The Alliance government is represented as hav<strong>in</strong>g enacted<br />

<strong>the</strong> ”correct” policies dur<strong>in</strong>g f<strong>in</strong>ancially difficult times.<br />

128 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.4<br />

129 Fairclough, Norman (2010) Critical Discourse Analysis – The Critical Study of Language. London:<br />

Longman, p.183<br />

130 Fairclough, Norman (2010) Critical Discourse Analysis – The Critical Study of Language. London:<br />

Longman, p.282<br />

131 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.4<br />

41


7.3 Analysis: “Graphic manual for <strong>the</strong> new moderates”<br />

7.3.1 Description – <strong>the</strong> text level<br />

The document beg<strong>in</strong>s with a short <strong>in</strong>troduction from Moderate Party Chief Communications Officer<br />

Pär Henriksson. In <strong>the</strong> <strong>in</strong>troduction <strong>the</strong> importance of communication <strong>in</strong> election campaigns is<br />

discussed, along with how The Moderate Party should communicate <strong>in</strong> order to be successful <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

2010 election. Four bullet po<strong>in</strong>ts are used to describe <strong>the</strong> contents of <strong>the</strong> manual. The document<br />

cont<strong>in</strong>ues with <strong>in</strong>structions for how to use language <strong>in</strong> official communication, both general and<br />

specific guidel<strong>in</strong>es for writ<strong>in</strong>g on both <strong>the</strong> local and national level, and how to write when address<strong>in</strong>g<br />

specific audiences. This section is followed by technical specifications and guidel<strong>in</strong>es for how to use<br />

official symbols and logos. The section “visual expression” provides guidel<strong>in</strong>es for how photographs<br />

should be used <strong>in</strong> <strong>the</strong> strategy that <strong>in</strong>clude several “example photos”. The next section is an<br />

<strong>in</strong>struction for how to conduct Moderate Party communication on <strong>the</strong> Internet, <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g suggestions<br />

and guidel<strong>in</strong>es for <strong>the</strong> use of Social Media platforms. A list of contacts for different issues follows,<br />

and <strong>the</strong> document ends with a summary of <strong>the</strong> technical specifications for colours and fonts.<br />

Representations -­<strong>‐</strong> Campaign workers are <strong>in</strong>structed to always describe Sweden <strong>in</strong> a positive way, as a<br />

good country that can be made even better through <strong>the</strong> ideas The Moderate Party has to offer <strong>the</strong><br />

voters.<br />

Relations -­<strong>‐</strong> The relation constructed between reader and writer is <strong>in</strong>formal and close, but does not<br />

<strong>in</strong>vite <strong>the</strong> reader to a dialogue or to question <strong>the</strong> guidel<strong>in</strong>es presented. The headl<strong>in</strong>e of <strong>the</strong><br />

document; “This is how we express ourselves <strong>in</strong> 2010” is a declarative statement, not dialogical. The<br />

writer is <strong>in</strong>struct<strong>in</strong>g <strong>the</strong> reader how to communicate <strong>the</strong> message and image of <strong>the</strong> <strong>“New</strong><br />

<strong>Moderates”</strong>-­<strong>‐</strong>strategy decided on by party leadership, not ask<strong>in</strong>g <strong>the</strong> readers op<strong>in</strong>ion.<br />

Identities -­<strong>‐</strong> The identity of reader and writer are ambiguous s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> use of personal pronouns is<br />

<strong>in</strong>consistent. Words such as “we”, “The New <strong>Moderates”</strong> and “The Moderate Party” are used<br />

<strong>in</strong>terchangeably <strong>in</strong> <strong>the</strong> text. In some parts of <strong>the</strong> document it is clear that “we” refers to party<br />

leadership and/or <strong>the</strong> party’s communications officers. The Moderate Party is to be presented as a<br />

positive party with clear and concrete ideas for <strong>the</strong> future. Despite <strong>the</strong> fact that The Moderate Party<br />

was <strong>the</strong> largest government party at <strong>the</strong> time <strong>the</strong> document was published, <strong>in</strong> it party members and<br />

officials are <strong>in</strong>structed to present <strong>the</strong> party as be<strong>in</strong>g <strong>in</strong> “a challenger position”. This position is framed<br />

42


<strong>in</strong> a way that The Moderate Party is not <strong>in</strong> a “challenger position” towards o<strong>the</strong>r parties, but towards<br />

“<strong>the</strong> current situation” <strong>in</strong> Sweden. The Moderate Party should show that <strong>the</strong>y “believe <strong>in</strong>”, “are<br />

proud of” and “will<strong>in</strong>g to take responsibility for” Sweden.<br />

7.3.2 Interpretation – The discourse practice<br />

The text was produced as preparation and <strong>in</strong>struction for <strong>the</strong> 2010 election campaign, to <strong>in</strong>struct<br />

Moderate Party campaign workers <strong>in</strong> how to communicate <strong>the</strong> strategy. The orders of discourse is<br />

that <strong>the</strong> text is part of a political discourse and PR/Market<strong>in</strong>g discourse, and was distributed to<br />

campaign workers as an <strong>in</strong>struction for how to communicate <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> -­<strong>‐</strong> strategy <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

upcom<strong>in</strong>g 2010 election campaign. There is a brief mention that “problems always exist <strong>in</strong> any<br />

society”, but no specific problems or solutions to problems are presented. The document was<br />

produced to provide campaign workers with guidel<strong>in</strong>es for how to communicate, not to specify what<br />

<strong>the</strong> message that should be communicated.<br />

7.3.3 Explanation – The social and cultural practice<br />

The document was produced by The Moderate Party as part of <strong>the</strong> preparations for <strong>the</strong> 2010 election<br />

campaign. The document was distributed to campaign workers and made available on a Moderate<br />

Party campaign web site constructed for <strong>the</strong> 2010 campaign.<br />

7.4 Analysis: Election posters 2010<br />

7.4.1 Description – <strong>the</strong> text level<br />

Structure -­<strong>‐</strong> Poster 1(see “Appendix 2”) has <strong>the</strong> official campaign slogan and logo “Forward toge<strong>the</strong>r”<br />

<strong>in</strong> orange circle aga<strong>in</strong>st a light blue background. Posters 2-­<strong>‐</strong>5 have one sentence <strong>in</strong> white text aga<strong>in</strong>st a<br />

light blue background, <strong>the</strong> 2010 campaign logo and <strong>the</strong> New Moderates logo at <strong>the</strong> bottom. The<br />

texts read; ”Toge<strong>the</strong>r we will make Sweden a model country” (“föregångsland”), ”Security takes<br />

more than more police officers”, “All Swedish schools must get an A” and “Only a worker’s party can<br />

fix <strong>the</strong> jobs”. Poster 6 has an image of a man dressed as a construction worker sitt<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a car with a<br />

dog <strong>in</strong> <strong>the</strong> seat next to him, a text <strong>in</strong> black aga<strong>in</strong>st a white background, and <strong>the</strong> New Moderates logo<br />

at <strong>the</strong> bottom. The text reads; “I vote for The Moderates – because I want order <strong>in</strong> <strong>the</strong> Swedish<br />

economy”.<br />

Representations -­<strong>‐</strong>The statement that “Security takes more than more police officers” can be<br />

<strong>in</strong>terpreted as imply<strong>in</strong>g that social problems are <strong>the</strong> underly<strong>in</strong>g cause of crime, and that crime cannot<br />

be reduced only be <strong>the</strong> tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g and hir<strong>in</strong>g of a higher number of police officers. The statement offers<br />

no fur<strong>the</strong>r explanation for what additional measures The Moderate Party wants to use to combat<br />

crime, but <strong>the</strong> subject is addressed <strong>in</strong> <strong>the</strong> section of Job Manifesto 2010 entitled “Fight crime and <strong>the</strong><br />

43


causes of crime”. The statement “Only a worker’s party can fix <strong>the</strong> jobs” implies that The Moderate<br />

Party considers <strong>the</strong>mselves <strong>the</strong> “worker’s party” of Sweden and also want to conv<strong>in</strong>ce voters of that<br />

op<strong>in</strong>ion. The comb<strong>in</strong>ation of visuals and text <strong>in</strong> poster 6 could be <strong>in</strong>terpreted as that The Moderate<br />

Party will be a guarantee for ma<strong>in</strong>ta<strong>in</strong> strong government f<strong>in</strong>ances, which also will benefit “non-­<strong>‐</strong><br />

traditional” Moderate Party voters such as construction workers.<br />

Relations -­<strong>‐</strong> The situational sett<strong>in</strong>g of <strong>the</strong> text is as a part of an election campaign, The Moderate<br />

Party are <strong>the</strong> producers of <strong>the</strong> campaign and <strong>the</strong> voters are <strong>the</strong> target audience. The relation<br />

between reader and writer is close, and <strong>in</strong>formal language such as “fix<strong>in</strong>g <strong>the</strong> jobs” is used. The<br />

official campaign slogan “Forward toge<strong>the</strong>r” is quite vague but could be <strong>in</strong>terpreted as that national<br />

unity is required <strong>in</strong> order for Sweden to “progress” or “move forward” as a country.<br />

Identities -­<strong>‐</strong>The identity of The Moderate Party is represented as a “workers party” that will create<br />

jobs, keep <strong>the</strong> economy “<strong>in</strong> order”, and improve <strong>the</strong> quality of education <strong>in</strong> Swedish schools.<br />

7.4.2 Interpretation – The discourse practice<br />

The posters were produced by The Moderate Party for <strong>the</strong> 2010 election campaign. Poster 6 conta<strong>in</strong>s<br />

several <strong>in</strong>tertextual references to a Social Democratic Party poster used <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1985 election<br />

campaign. The orig<strong>in</strong>al Social Democratic poster featured a man dressed <strong>in</strong> a suit sitt<strong>in</strong>g <strong>in</strong> an<br />

expensive car with a dog <strong>in</strong> <strong>the</strong> seat next to him, with a caption underneath that reads “I vote for The<br />

Social Democrats – because I want order <strong>in</strong> Swedish economy”. The Moderate Party poster features a<br />

man dressed as a construction worker (a hard-­<strong>‐</strong>hat is visible <strong>in</strong> <strong>the</strong> back seat) with a dog <strong>in</strong> <strong>the</strong> seat<br />

next to him, with <strong>the</strong> caption “I vote for The Moderates – because I want order <strong>in</strong> Swedish economy”.<br />

The implied mean<strong>in</strong>g of <strong>the</strong> “orig<strong>in</strong>al” poster could be <strong>in</strong>terpreted as that even those not belong<strong>in</strong>g<br />

to <strong>the</strong> “work<strong>in</strong>g class” should vote for The Social Democratic Party s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> party would keep<br />

“order” <strong>in</strong> Swedish economy which benefits everyone. The implied mean<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> Moderate Party<br />

poster could be <strong>in</strong>terpreted as that blue collar, “work<strong>in</strong>g class” voters should vote for The Moderate<br />

Party, s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong>y will keep “order” <strong>in</strong> Swedish economy. There are several social problems implied <strong>in</strong><br />

<strong>the</strong> text(s); unemployment is too high and someone needs to “fix <strong>the</strong> jobs”, some schools are<br />

underperform<strong>in</strong>g compared to o<strong>the</strong>rs, and <strong>the</strong>re are problems with crime that cannot be solved<br />

through <strong>the</strong> government hir<strong>in</strong>g more police officers. There are no concrete solutions suggested, but<br />

<strong>the</strong> implied message is that The Moderate Party has policy ideas that will solve <strong>the</strong>se problems.<br />

7.4.3 Explanation – The social and cultural practice<br />

The posters were produced by The Moderate Party and used <strong>in</strong> <strong>the</strong>ir 2010 national election<br />

campaign, <strong>in</strong> public places such as town squares, metro stations and bus stops. The posters conta<strong>in</strong><br />

parts of <strong>the</strong> campaign <strong>the</strong>me(s) decided on by party leadership, <strong>the</strong> same posters were displayed <strong>in</strong><br />

44


all major cities dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> campaign. They conta<strong>in</strong> only short, declarative statements, most likely<br />

s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong>y were <strong>in</strong>tended for public spaces where few persons are expected to stay for a longer<br />

period of time.<br />

8. Results and discussion<br />

1. Through which discursive practices has The Moderate Party attempted to construct <strong>the</strong><br />

identity of <strong>the</strong> party <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> strategy?<br />

When <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> strategy was announced by party leadership <strong>in</strong> 2005, so were shifts on<br />

political positions such as adopt<strong>in</strong>g a more positive attitude towards <strong>the</strong> welfare state and focus<strong>in</strong>g<br />

less on tax decreases 132 . Communications Director Per Schl<strong>in</strong>gmann distributed guidel<strong>in</strong>es 133<br />

(unofficially dubbed “Ten commandments”) for how campaign workers should communicate, <strong>the</strong>se<br />

were later developed fur<strong>the</strong>r and published <strong>in</strong> “A guide to <strong>the</strong> look of <strong>the</strong> new moderates”. Through<br />

<strong>the</strong> strategy <strong>the</strong> party wanted to encourage voters to reassess <strong>the</strong>ir op<strong>in</strong>ions and pre-­<strong>‐</strong>conceived<br />

notions about The Moderate Party. In <strong>the</strong> 2006 campaign, The Moderate Party began present<strong>in</strong>g<br />

<strong>the</strong>mselves as “<strong>the</strong> new worker’s party”, a deliberate position<strong>in</strong>g aga<strong>in</strong>st and challenge to <strong>the</strong><br />

govern<strong>in</strong>g and historically dom<strong>in</strong>ant Social Democratic Party. The Moderate Party argued <strong>the</strong>y better<br />

deserved <strong>the</strong> title “worker’s party” than The Social Democratic Party s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong>ir policies would had a<br />

stronger focus on reduc<strong>in</strong>g unemployment. The Moderate Party made a fur<strong>the</strong>r “challenge” to <strong>the</strong><br />

Social Democrats through an <strong>in</strong>tertextual reference to <strong>the</strong> Social Democratic campaign slogan <strong>in</strong> a<br />

poster (poster 2 -­<strong>‐</strong> 2006). The image was arranged to make reference to <strong>the</strong> Social Democratic poster,<br />

with <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al message replaced by a text discuss<strong>in</strong>g what <strong>the</strong> mean<strong>in</strong>g of be<strong>in</strong>g a “worker’s party”<br />

should be. The guidel<strong>in</strong>es <strong>in</strong> “Graphic manual for <strong>the</strong> new moderates” <strong>in</strong>structed party members to<br />

present <strong>the</strong> party as positive, tolerant, and easy for “regular people” to identify with and relate to.<br />

“Technical terms” and “political” language should specifically be avoided when discuss<strong>in</strong>g party<br />

policies, and examples of “right” and “wrong” expressions are presented <strong>in</strong> <strong>the</strong> document 134 . The<br />

“language of <strong>the</strong> party” should be one most people could both understand and relate to <strong>in</strong> <strong>the</strong>ir<br />

everyday lives. Party members were <strong>in</strong>structed to focus on a positive message about <strong>the</strong> party’s own<br />

policies <strong>in</strong>stead of criticis<strong>in</strong>g o<strong>the</strong>r parties. The document also <strong>in</strong>cluded guidel<strong>in</strong>es for how party<br />

officials should dress <strong>in</strong> official photographs; ties, pearl necklaces, suits and bus<strong>in</strong>ess dresses were to<br />

132 http://www.sydsvenskan.se/sverige/re<strong>in</strong>feldt-­<strong>‐</strong>lanserar-­<strong>‐</strong>nya-­<strong>‐</strong>moderaterna/<br />

133 http://www.fokus.se/2008/07/tva-­<strong>‐</strong>taktiker/<br />

134 Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2007) “En guide till nya moderaternas utseende, p.5<br />

45


e avoided. Accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> guidel<strong>in</strong>es 135 a person <strong>in</strong> a suit is <strong>in</strong>terpreted primarily <strong>in</strong> <strong>the</strong>ir official<br />

role <strong>in</strong>stead of primarily as an <strong>in</strong>dividual, which “creates a distance” to <strong>the</strong> person <strong>in</strong>terpret<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />

image. Photographs were to be arranged <strong>in</strong> this specific way not to look “unnatural” or<br />

“constructed” and present <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong> as “relaxed, confident, easy to like, not arrogant or<br />

nonchalant, not too serious nor too perky” 136 . Although many guidel<strong>in</strong>es rema<strong>in</strong>ed <strong>the</strong> same, an<br />

updated version (“Graphic Manual 2010“) was released ahead of <strong>the</strong> 2010 election campaign. The<br />

<strong>the</strong>me of <strong>the</strong> 2010 Moderate Party campaign was to present Sweden as a “model country”<br />

(“Föregångsland”), a country whose policies o<strong>the</strong>r countries would admire and strive to emulate.<br />

Despite <strong>the</strong> party be<strong>in</strong>g a part of <strong>the</strong> current government, <strong>the</strong> guidel<strong>in</strong>es <strong>in</strong>structed Moderate Party<br />

campaign workers to present <strong>the</strong> party as still be<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a “challenger position”. In <strong>the</strong> 2006 election<br />

<strong>the</strong> party had been <strong>in</strong> opposition and accord<strong>in</strong>gly <strong>in</strong> a “challenger position”, now official<br />

communication guidel<strong>in</strong>es <strong>in</strong>structed that <strong>the</strong> party should be presented as “still be<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a<br />

challenger position, not aga<strong>in</strong>st o<strong>the</strong>r parties but aga<strong>in</strong>st <strong>the</strong> current situation 137 . This was an<br />

element of <strong>the</strong> overall strategy; to present <strong>the</strong> party as “evolv<strong>in</strong>g” and make voters “curious” 138 of<br />

<strong>the</strong> party and <strong>the</strong>ir policies.<br />

2. How have social practices and social conditions been discursively represented <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

communication of The Moderate Party and Alliance for Sweden <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 and 2010 election<br />

campaigns?<br />

The Moderate Party and Alliance for Sweden describe Sweden as a good country, but one that is <strong>in</strong><br />

need of reforms <strong>in</strong> order to ma<strong>in</strong>ta<strong>in</strong> <strong>the</strong> quality of <strong>the</strong> social welfare systems. Wage labor is<br />

presented as <strong>the</strong> solution to many problems on both a social and <strong>in</strong>dividual level; unemployment is a<br />

problem on a societal s<strong>in</strong>ce level high unemployment leads to great costs for a redistributive welfare<br />

system such as <strong>the</strong> Swedish system. Unemployment is also a problem on <strong>the</strong> <strong>in</strong>dividual level because<br />

of <strong>the</strong> risks of becom<strong>in</strong>g poor and socially isolated. Taxation is presented as although necessary to<br />

fund public <strong>in</strong>stitutions, as still be<strong>in</strong>g negative to economic growth and reduc<strong>in</strong>g <strong>the</strong> “f<strong>in</strong>ancial<br />

freedom” of citizens. The Swedish education system is presented as not produc<strong>in</strong>g sufficient results,<br />

and <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> purpose of education as mak<strong>in</strong>g students “employable” by provid<strong>in</strong>g <strong>the</strong>m with skills<br />

requested on <strong>the</strong> labor market. Environmental “challenges” can and should be solved through a<br />

comb<strong>in</strong>ation of government regulation and “market solutions”; <strong>the</strong> primary responsibility of <strong>the</strong><br />

government besides regulation is to help bus<strong>in</strong>esses develop “green energy”. The solutions proposed<br />

135 Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2007) “En guide till nya moderaternas utseende, p.17<br />

136 Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2007) “En guide till nya moderaternas utseende. p.17<br />

137 Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2010) Grafisk manual för nya moderaterna – Så uttrycker vi oss 2010, p.4<br />

138 Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2010) Grafisk manual för nya moderaterna – Så uttrycker vi oss 2010, p.4<br />

46


do not require less consumption or reduc<strong>in</strong>g emissions by reduc<strong>in</strong>g transports and trade, and<br />

through <strong>the</strong> development of a profitable “green energy”-­<strong>‐</strong>sector <strong>the</strong> environmental challenges can<br />

become “an economic lever” 139 s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> demand for “green energy” will <strong>in</strong>crease. Capitalism and/or<br />

consumerism are never referred to as contribut<strong>in</strong>g factors to problems, <strong>in</strong>dividualism, “free market<br />

economy” and are constantly preferred <strong>in</strong> <strong>the</strong> discourse. Political opponents are never mentioned by<br />

name <strong>in</strong> <strong>the</strong> texts, but by present<strong>in</strong>g subjective terms as facts an ideological criticism of <strong>the</strong><br />

opposition is presented; <strong>the</strong> opponent’s policies are described as hav<strong>in</strong>g “failed” or as be<strong>in</strong>g<br />

“irresponsible”. Societal problems acknowledged <strong>in</strong> <strong>the</strong> text are often blamed on poorly function<strong>in</strong>g<br />

systems of bureaucracy, as opposed to on <strong>in</strong>dividual groups. Alliance for Sweden are presented as<br />

aware of problems fac<strong>in</strong>g <strong>the</strong> country and will<strong>in</strong>g to deal with <strong>the</strong>m, while at <strong>the</strong> same time not<br />

s<strong>in</strong>gl<strong>in</strong>g out a specific group or groups as <strong>the</strong> cause of those problems. By utiliz<strong>in</strong>g this modality <strong>the</strong><br />

risk of appear<strong>in</strong>g judgemental and possibly alienat<strong>in</strong>g voters is reduced.<br />

3. Can significant differences <strong>in</strong> <strong>the</strong> representation of social practices and social conditions be<br />

identified <strong>in</strong> <strong>the</strong> communication of The Moderate Party and Alliance for Sweden <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006<br />

campaign and <strong>the</strong> 2010 election campaigns?<br />

Several of <strong>the</strong> ideological arguments of <strong>the</strong> 2006 Alliance for Sweden-­<strong>‐</strong>campaign were also used <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

2010 campaign; lower tax rates, privatization, and <strong>the</strong> importance of ma<strong>in</strong>ta<strong>in</strong><strong>in</strong>g “arbetsl<strong>in</strong>jen”. A<br />

significant difference can however be found <strong>in</strong> representation of <strong>the</strong> f<strong>in</strong>ancial situation and <strong>the</strong><br />

future possibilities of Sweden. The 2010 “Job Manifesto” clearly stated that <strong>the</strong> effects of <strong>the</strong> 2008<br />

f<strong>in</strong>ancial crisis would affect Sweden and <strong>the</strong> rest of <strong>the</strong> world for <strong>the</strong> foreseeable future, and would<br />

have to be taken <strong>in</strong>to consideration by voters judg<strong>in</strong>g <strong>the</strong> policies and political record of The Alliance.<br />

The policies of The Alliance were consistently presented as “responsible”, construct<strong>in</strong>g a dichotomy<br />

<strong>in</strong> which <strong>the</strong> policies of <strong>the</strong> opposition are viewed as “irresponsible”, putt<strong>in</strong>g <strong>the</strong> economic recovery<br />

at risk. The value of “order <strong>in</strong> <strong>the</strong> economy” was more pronounced than <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2006 campaign. The<br />

construction of <strong>the</strong> identity of “<strong>the</strong> outsiders” <strong>in</strong> “Job Manifesto 2010” was very similar to <strong>the</strong><br />

discourse presented <strong>in</strong> “Election Manifesto 2006”. The 2010 Alliance campaign featured specific<br />

Alliance election posters produced as a complement to <strong>the</strong> parties’ <strong>in</strong>dividual posters. These were<br />

most likely produced to consolidate an image of unity for <strong>the</strong> coalition, and present The Alliance as<br />

<strong>the</strong> “safe” and experienced alternative to <strong>the</strong> opposition. Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> campaign, Moderate Party<br />

politicians often referred to <strong>the</strong> Red-­<strong>‐</strong>Green coalition as an untested “left-­<strong>‐</strong>w<strong>in</strong>g experiment” 140 . The<br />

Alliance presented <strong>the</strong>ir unity as a coalition and <strong>the</strong>ir track record as government as reasons for<br />

voters to re-­<strong>‐</strong>elect <strong>the</strong>m, but also asked that voters take <strong>in</strong>to consideration that <strong>the</strong> difficult f<strong>in</strong>ancial<br />

139 Allians för Sverige (2006) Valmanifest 2006: Nytt hopp för Sverige, p.27<br />

140 Mod<strong>in</strong>, Jenny, ”Schl<strong>in</strong>gmann till hård attack mot de rödgröna”, Expressen<br />

47


situation had ma<strong>in</strong>ly been caused by external forces 141 and could not be blamed on The Alliance and<br />

<strong>the</strong>ir policies. The Alliance acknowledged that <strong>the</strong> f<strong>in</strong>ancial situation of <strong>the</strong> country had deteriorated<br />

dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong>ir years <strong>in</strong> government, but argued <strong>the</strong> situation would have been worse had <strong>the</strong>y not<br />

enacted “responsible” policies.<br />

8.1 Discussion<br />

8.1.1 “The New <strong>Moderates”</strong><br />

The emergence of <strong>the</strong> “strong society” 142 and <strong>the</strong> steady rise <strong>in</strong> <strong>the</strong> standard of liv<strong>in</strong>g <strong>in</strong> post-­<strong>‐</strong>WW2<br />

Sweden gave The Social Democratic Party a uniquely strong political position. Many of <strong>the</strong> popular<br />

reforms enacted dur<strong>in</strong>g this period were Social Democratic proposals, such as <strong>the</strong> pension system,<br />

access to public health care and public schools. The Moderate Party opposed many of <strong>the</strong>se reforms<br />

at <strong>the</strong> time, but <strong>the</strong>y were now cornerstones of Swedish society, and <strong>the</strong> new Moderate Party<br />

leadership. Instead, <strong>the</strong>y chose to defend <strong>the</strong> welfare system but attack how it had been managed by<br />

(primarily) Social Democratic governments. The <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong>-­<strong>‐</strong>strategy was implemented to<br />

signal someth<strong>in</strong>g new had happened <strong>in</strong> <strong>the</strong> party, to encourage voters to reassess <strong>the</strong>ir op<strong>in</strong>ion of<br />

<strong>the</strong>m. At <strong>the</strong> time <strong>the</strong>re was a great deal of dissatisfaction with Prime M<strong>in</strong>ister Göran Persson and<br />

The Social Democratic Party <strong>in</strong> general 143 , after long periods <strong>in</strong> power <strong>the</strong> party was seen as hav<strong>in</strong>g<br />

become synonymous with <strong>the</strong> state and lack<strong>in</strong>g <strong>in</strong> ideas for <strong>the</strong> future. This political climate made<br />

present<strong>in</strong>g The Moderate Party as “new” a feasible idea; <strong>the</strong> party had just experienced a disastrous<br />

election and many party members felt a change was long overdue. Official communication guidel<strong>in</strong>es<br />

was that The Moderate Party more than anyth<strong>in</strong>g must be perceived by voters as <strong>the</strong> party of ideas<br />

and <strong>in</strong>itiative as opposed to <strong>the</strong> “old and tired” Social Democratic Party.<br />

In <strong>the</strong> 2010 election a broader strategy to change <strong>the</strong> image of Sweden as a “Social Democratic<br />

country” was implemented. As <strong>the</strong> current government, Alliance for Sweden could no longer present<br />

<strong>the</strong>mselves as an agent of change. The Alliance presented <strong>the</strong>mselves as <strong>the</strong> unified and reliable<br />

alternative to an untested opposition, <strong>the</strong> “safe” and “responsible” alternative dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> current<br />

difficult economic circumstances. Be<strong>in</strong>g a govern<strong>in</strong>g party <strong>in</strong>stead of an opposition party clearly<br />

<strong>in</strong>fluenced The Alliance communication to voters. In <strong>the</strong> 2010 election <strong>the</strong>re was a notably stronger<br />

focus on “responsibility” compared to <strong>the</strong> 2006 campaign, and of expla<strong>in</strong><strong>in</strong>g <strong>the</strong> need for f<strong>in</strong>ancial<br />

restra<strong>in</strong>t <strong>in</strong> <strong>the</strong> aftermath of <strong>the</strong> f<strong>in</strong>ancial crisis. The communication to a certa<strong>in</strong> degree became<br />

141 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.4<br />

142 Als<strong>in</strong>g, Rolf (2010) Sveriges statsm<strong>in</strong>istrar under 100 år – Tage Erlander. Stockholm: Albert Bonniers<br />

förlag, p.70<br />

143 Lagercrantz, Arvid (2006) Uppförsbacke för reger<strong>in</strong>gen, Nationalencykloped<strong>in</strong><br />

48


“defensive” ra<strong>the</strong>r than “offensive”, call<strong>in</strong>g for understand<strong>in</strong>g from voters for <strong>the</strong> difficult economic<br />

situation The Alliance had to face after <strong>the</strong> f<strong>in</strong>ancial crisis. In “Job Manifesto 2010” <strong>the</strong> policies of The<br />

Alliance are consistently presented as “responsible”, as opposed to <strong>the</strong> undef<strong>in</strong>ed “irresponsible”<br />

policies of <strong>the</strong> opposition. This discursive practice is similar to that discussed by Legg regard<strong>in</strong>g how<br />

“Third Way”-­<strong>‐</strong>politics is often presented as “<strong>in</strong>evitable” by its proponents 144 . In <strong>the</strong> struggle over <strong>the</strong><br />

dom<strong>in</strong>ant discourse, <strong>the</strong>se political actors present <strong>the</strong>ir policies as <strong>the</strong> only possible and “realistic”<br />

response to current economic and social problems.<br />

8.1.2 “The new worker’s party”<br />

Through <strong>the</strong> use of “market <strong>in</strong>telligence” The Moderate Party identified a section of “sw<strong>in</strong>g voters” <strong>in</strong><br />

<strong>the</strong> 2006 election, and found that <strong>the</strong> largest group were Social Democratic voters who had become<br />

disappo<strong>in</strong>ted with <strong>the</strong> party 145 . The research also showed many of <strong>the</strong>se voters had never previously<br />

considered vot<strong>in</strong>g for The Moderate Party despite agree<strong>in</strong>g with many of <strong>the</strong> party’s policy positions<br />

146 . The research identified that <strong>the</strong> primary reason <strong>the</strong>se voters had never considered vot<strong>in</strong>g for The<br />

Moderate Party was social and party identification. These voters considered <strong>the</strong>mselves belong<strong>in</strong>g to<br />

a different social group than (<strong>the</strong>ir idea of) Moderate Party members and voters. Their perception<br />

was that Moderate Party voters consisted ma<strong>in</strong>ly of upper class people, bus<strong>in</strong>ess owners ra<strong>the</strong>r than<br />

employees. The Moderate Party addressed this problem by attempt<strong>in</strong>g to re-­<strong>‐</strong>contextualize <strong>the</strong><br />

discursive mean<strong>in</strong>g of what constitutes a “worker” and a “workers party” <strong>in</strong> modern Swedish society.<br />

The Moderate Party’s utilization of <strong>the</strong> term “workers party” constituted a form of “constitutive<br />

<strong>in</strong>tertextuality” 147 <strong>in</strong>tended to challenge <strong>the</strong> dom<strong>in</strong>ant discourse. Utiliz<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 2006 Social Democratic<br />

campaign slogan “Everybody must come along” is an example of “manifest <strong>in</strong>tertextuality” that<br />

serves a similar purpose. The <strong>in</strong>tertextual references were used to make an ideological statement<br />

and simultaneously pose a challenge to The Social Democratic Party; that <strong>the</strong> values The Social<br />

Democratic Party prided <strong>the</strong>mselves on were actually more applicable to <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong>.<br />

There was no support to be found <strong>in</strong> polls and o<strong>the</strong>r op<strong>in</strong>ion research for The Moderate Party to label<br />

<strong>the</strong>mselves a “worker’s party”, but accord<strong>in</strong>g to Schl<strong>in</strong>gmann it created “<strong>the</strong> conflict we(The<br />

144<br />

Legget, Will (2005), After New Labour; Social Theory and Centre-­<strong>‐</strong>Left Politics. Palgrave MacMillan, New York,<br />

p 24-­<strong>‐</strong>25<br />

145 Caresten, Pontus (2006) Från gammalt högerspöke till nytt arbetarparti – De Nya Moderaternas<br />

kommunikation under valrörelsen 2006, p.27<br />

146 Caresten, Pontus (2006) Från gammalt högerspöke till nytt arbetarparti – De Nya Moderaternas<br />

kommunikation under valrörelsen 2006, p.7<br />

147<br />

Fairclough, Norman (1992) Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press, p.104<br />

49


Moderate Party) wanted 148 with The Social Democrats” . One possible reason this strategy was<br />

considered potentially successful is chang<strong>in</strong>g demographics and restructur<strong>in</strong>g of social groups <strong>in</strong><br />

many Western democracies. This development has been discussed by Leys, with regards to how it<br />

has changed perceptions of identities of social groups and class identification <strong>in</strong> England:<br />

“The decl<strong>in</strong>e of both heavy manufactur<strong>in</strong>g <strong>in</strong>dustry and <strong>the</strong> homogeneity of <strong>the</strong> production l<strong>in</strong>e have<br />

led to physical fragmentation of <strong>the</strong> work<strong>in</strong>g class; <strong>the</strong> group is now less easily identifiable as a<br />

uniform entity with a shared experience of labor.” 149<br />

These conditions are also applicable to current socioeconomic trends <strong>in</strong> Swedish society, which has<br />

transitioned from a manufactur<strong>in</strong>g based <strong>in</strong>dustry to a ma<strong>in</strong>ly service and <strong>in</strong>formation technology<br />

based <strong>in</strong>dustry dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 20 th Century 150 . These developments have contributed to a less<br />

homogenous “work<strong>in</strong>g class” which has opened up a discursive space <strong>in</strong> which The Moderate Party<br />

attempted to redef<strong>in</strong>e <strong>the</strong> terms “worker” and “worker´s party”. The 2012 publish<strong>in</strong>g of <strong>the</strong><br />

document “Towards 2014 – Sweden needs a modern worker’s party” 151 <strong>in</strong>dicates that party<br />

leadership considers <strong>the</strong> strategy successful enough to be used <strong>in</strong> a third consecutive election<br />

campaign 152 .<br />

8.1.3 The “outsider” concept<br />

The <strong>in</strong>troduction of <strong>the</strong> “outsider” concept aimed to <strong>in</strong>fluence <strong>the</strong> conversation on unemployment to<br />

<strong>in</strong>clude not only <strong>the</strong> official unemployment numbers, but also <strong>the</strong> level of welfare dependency and<br />

“hidden” unemployment <strong>in</strong> Swedish society. The Moderate Party argued that The Social Democratic<br />

Party were <strong>in</strong>struct<strong>in</strong>g government agencies to offer older long-­<strong>‐</strong>term unemployed early retirement<br />

ra<strong>the</strong>r than help<strong>in</strong>g <strong>the</strong>m f<strong>in</strong>d employment, <strong>the</strong> Alliance coalition presented <strong>the</strong>ir reforms of <strong>the</strong>se<br />

policies one of <strong>the</strong>ir achievements <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2010 election campaign 153 . The Moderate Party argued that<br />

this practice along with <strong>in</strong>effective and costly unemployment programs were used <strong>in</strong> order to reduce<br />

<strong>the</strong> official unemployment statistics and creat<strong>in</strong>g f<strong>in</strong>ancially unsusta<strong>in</strong>able welfare dependency. The<br />

Moderate Party presented <strong>the</strong>mselves as supportive of <strong>the</strong> Swedish welfare system, but critical of<br />

how Social Democratic governments had managed it. The unemployed “outsiders” should be assisted<br />

by <strong>the</strong> government <strong>in</strong> f<strong>in</strong>d<strong>in</strong>g employment, which would be <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> driver of decreas<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>in</strong>come<br />

148<br />

http://www.fokus.se/2008/07/tva-­<strong>‐</strong>taktiker/<br />

149<br />

Leys, Col<strong>in</strong> (2003) Market-­<strong>‐</strong>driven politics; Neoliberal Democracy and <strong>the</strong> Public <strong>in</strong>terest. Verso, London, p.27<br />

150<br />

Möller, Tommy (2011) Svensk politisk historia – Strid och samverkan under 200 år(2nd ed.). Lund,<br />

Studentlitteratur AB, p.313<br />

151<br />

Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2012) ”På väg mot 2014 – Sverige behöver ett modernt arbetarparti”.<br />

152 Ibid<br />

153 Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010, p.4<br />

50


disparity to <strong>the</strong> rest of <strong>the</strong> population. Dahlberg and Sahlgren´s <strong>study</strong> def<strong>in</strong>es <strong>the</strong> constructed<br />

mean<strong>in</strong>g of be<strong>in</strong>g an “outsider” as be<strong>in</strong>g “outside <strong>the</strong> labour market”, or “synonymous with<br />

unemployment” 154 but <strong>the</strong> concept also places <strong>in</strong>dividuals partially “outside” society itself. In<br />

accordance with <strong>the</strong> discursively created mean<strong>in</strong>g of wage labour <strong>in</strong> <strong>the</strong> text as vital both f<strong>in</strong>ancially<br />

and socially for <strong>the</strong> <strong>in</strong>dividual, be<strong>in</strong>g an “outsider” is to be <strong>in</strong> a state of alienation.<br />

8.1.4 “Arbetsl<strong>in</strong>jen” and strategy choices<br />

“Arbetsl<strong>in</strong>jen” is a term that has been used by several political actors and has no s<strong>in</strong>gle def<strong>in</strong>ition.<br />

Alliance for Sweden has used <strong>the</strong> term to describe of <strong>the</strong> pr<strong>in</strong>ciple value of wage labour for society<br />

and <strong>in</strong>dividuals. All persons of work<strong>in</strong>g age and physically able to engage <strong>in</strong> wage labour <strong>in</strong> any<br />

capacity, must be encouraged to accept any k<strong>in</strong>d of job ra<strong>the</strong>r than be<strong>in</strong>g unemployed and/or<br />

receiv<strong>in</strong>g benefits. Alliance for Sweden argued that reduc<strong>in</strong>g welfare dependency must be a priority<br />

for <strong>the</strong> Swedish government, and that <strong>the</strong> most efficient way would be <strong>in</strong>creas<strong>in</strong>g <strong>the</strong> f<strong>in</strong>ancial<br />

<strong>in</strong>centives for go<strong>in</strong>g “from welfare to work”. An example of how <strong>the</strong> pr<strong>in</strong>ciple of “arbetsl<strong>in</strong>jen” was<br />

communicated <strong>in</strong> <strong>the</strong> campaign is found <strong>in</strong> <strong>the</strong> “More jobs and more companies” 155 -­<strong>‐</strong> section of<br />

“Election Manifesto 2006. It is specified that Alliance for Sweden tax policies will primarily be<br />

<strong>in</strong>tended to lower <strong>the</strong> <strong>in</strong>come tax of low-­<strong>‐</strong> and middle <strong>in</strong>come tax payers. These policies raised<br />

criticisms from political opponents 156 who argued that <strong>the</strong> tax reforms would risk <strong>the</strong> fund<strong>in</strong>g of <strong>the</strong><br />

welfare system and benefit persons with high <strong>in</strong>comes <strong>the</strong> most, s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> net <strong>in</strong>come <strong>in</strong>creases<br />

would be higher <strong>in</strong> absolute numbers for those <strong>in</strong>comes. Alliance for Sweden’s <strong>in</strong>terpretation of<br />

“Arbetsl<strong>in</strong>jen” was criticised for sett<strong>in</strong>g different socioeconomic groups <strong>in</strong> society aga<strong>in</strong>st each o<strong>the</strong>r<br />

and mak<strong>in</strong>g <strong>the</strong> lives of already disadvantaged groups even more difficult. The Moderate Party and<br />

Alliance for Sweden responses to <strong>the</strong>se criticisms were that <strong>the</strong>y considered <strong>the</strong> level of welfare<br />

dependency such a large problem for future government f<strong>in</strong>ances that wage labour had to be<br />

<strong>in</strong>centivized more strongly, and that as a percentage of salary, middle class tax payer would benefit<br />

<strong>the</strong> most from <strong>the</strong> tax reforms.<br />

By apply<strong>in</strong>g Lees-­<strong>‐</strong>Marshments model to <strong>the</strong> changes <strong>in</strong> Moderate Party communications strategy it<br />

could be argued that <strong>the</strong> party shifted from a ma<strong>in</strong>ly “product-­<strong>‐</strong>oriented” orientation to a more<br />

“market-­<strong>‐</strong>oriented” approach through <strong>the</strong> <strong>in</strong>troduction of <strong>the</strong> <strong>“New</strong> <strong>Moderates”</strong>-­<strong>‐</strong>strategy. At <strong>the</strong> same<br />

time a younger and less socially conservative group took leadership of <strong>the</strong> party, a communicative<br />

154<br />

Dahlberg Stefan, Sahlgren Magnus (2010) Battle of <strong>the</strong> agendas – Issue fram<strong>in</strong>g and language use. Research<br />

paper; Department of Political Science, Go<strong>the</strong>nburg University<br />

155 Allians för Sverige (2006) Valmanifest 2006: Nytt hopp för Sverige, p.9<br />

156 Landsorganisationen i Sverige (2006), Vad vill egentligen Moderaterna?<br />

51


problem was identified (<strong>in</strong> part) through <strong>the</strong> utilization of “market <strong>in</strong>telligence”-­<strong>‐</strong>techniques. The<br />

research identified that <strong>the</strong> party’s position historically towards <strong>the</strong> Swedish welfare system<br />

contributed to a public perception of The Moderate Party as an “upper class party”. The Moderate<br />

Party decided to modify some of <strong>the</strong>ir positions accord<strong>in</strong>gly, such as moderat<strong>in</strong>g <strong>the</strong>ir tax policies.<br />

The Moderate Party had argued for lower tax rates for decades and would cont<strong>in</strong>ue do<strong>in</strong>g so <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

new strategy, but with <strong>the</strong> condition that only reforms that did not endanger <strong>the</strong> fund<strong>in</strong>g <strong>the</strong> welfare<br />

system would be proposed. The Moderate Party wanted to focus on reduc<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>in</strong>come tax, and<br />

presented <strong>the</strong> reform as a way of “<strong>in</strong>creas<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>in</strong>come” of every employed person. In <strong>the</strong> 2006<br />

campaign this message was communicated through statements such as “With Moderate Party<br />

policies you would have 1000 crowns more <strong>in</strong> your account every month” (poster 3-­<strong>‐</strong>2006), referr<strong>in</strong>g to<br />

<strong>the</strong> approximate net <strong>in</strong>come <strong>in</strong>crease of <strong>the</strong> reform on an average <strong>in</strong>come. The Moderate Party was<br />

also publicly considered as be<strong>in</strong>g more conservative than <strong>the</strong> general public on a number of social<br />

issues where public op<strong>in</strong>ion had shifted dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> past decades, such as gay rights. The party<br />

addressed <strong>the</strong>se problems by announc<strong>in</strong>g support for <strong>the</strong> welfare system and chang<strong>in</strong>g policies on<br />

certa<strong>in</strong> social issues, such as gay marriage 157 . It could also be argued that The Moderate Party and<br />

The Alliance shifted towards a more “sales-­<strong>‐</strong>oriented” approach <strong>in</strong> <strong>the</strong> 2010 election, becom<strong>in</strong>g more<br />

focused on “sell<strong>in</strong>g” <strong>the</strong>ir ideology and defend<strong>in</strong>g <strong>the</strong>ir political record to voters through persuasive<br />

arguments than research<strong>in</strong>g popular op<strong>in</strong>ion to shape policies accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> results.<br />

8.2 Critical discussion and suggestion for fur<strong>the</strong>r research<br />

Interviews with persons responsible for <strong>the</strong> creation of <strong>the</strong> strategy, such as Schl<strong>in</strong>gmann or<br />

Re<strong>in</strong>feldt, could possibly have added to <strong>the</strong> analysis, but early on <strong>in</strong> <strong>the</strong> writ<strong>in</strong>g process it was<br />

considered too uncerta<strong>in</strong> if such <strong>in</strong>terviews could be obta<strong>in</strong>ed. The choice of CDA as a method can be<br />

questioned s<strong>in</strong>ce CDA does not provide a comprehensive framework for analys<strong>in</strong>g visual material,<br />

s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> analysis material conta<strong>in</strong>s visual elements. These elements have been judged to be of<br />

m<strong>in</strong>or importance compared to <strong>the</strong> l<strong>in</strong>guistic material however. The jo<strong>in</strong>t Alliance-­<strong>‐</strong>posters used <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />

2010 elections were not <strong>in</strong>cluded <strong>in</strong> <strong>the</strong> analysis. S<strong>in</strong>ce no equivalent posters were used <strong>in</strong> 2006 a<br />

comparative analysis was not possible. By <strong>the</strong> time of <strong>the</strong> 2014 election campaign <strong>the</strong> ”New<br />

<strong>Moderates”</strong>-­<strong>‐</strong> strategy will almost a decade old, and judg<strong>in</strong>g by recent publications 158 <strong>the</strong> party<br />

<strong>in</strong>tends to cont<strong>in</strong>ue <strong>the</strong> same or a similar strategy. Interview<strong>in</strong>g party representatives and<br />

communications officers regard<strong>in</strong>g how <strong>the</strong>y <strong>in</strong>tend to present <strong>the</strong> party as “new” and “evolv<strong>in</strong>g”<br />

157<br />

158 Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2012) ”På väg mot 2014 – Sverige behöver ett modernt arbetarparti”<br />

52


through a similar policy as <strong>the</strong> one employed <strong>in</strong> <strong>the</strong> past two elections would be an <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g<br />

addition to <strong>the</strong> research.<br />

Pr<strong>in</strong>t references<br />

Als<strong>in</strong>g, Rolf (2010) Sveriges statsm<strong>in</strong>istrar under 100 år – Tage Erlander. Stockholm: Albert Bonniers<br />

förlag<br />

Blackburn, Simon (2008) Oxford Dictionary of Philosophy, second edition revised. Oxford: Oxford<br />

University Press<br />

Brattby, Sverker (2010) De Nya Moderaterna – En studie av partiets begrepp och idéer 1998-­<strong>‐</strong>2010.<br />

Bachelor Thesis; Political Science, Lund University<br />

Caresten, Pontus (2006) Från gammalt högerspöke till nytt arbetarparti – De Nya Moderaternas<br />

kommunikation under valrörelsen 2006. Bachelor Thesis; Media-­<strong>‐</strong> and Communication Studies,<br />

Uppsala University<br />

Choluliarki, L & Fairclough N (1999) Discourse <strong>in</strong> late modernity: Reth<strong>in</strong>k<strong>in</strong>g Critical Discourse analysis.<br />

Ed<strong>in</strong>burh University Press, Ed<strong>in</strong>burgh<br />

Dahlberg Stefan, Sahlgren Magnus (2010) Battle of <strong>the</strong> agendas – Issue fram<strong>in</strong>g and language use.<br />

Research paper; Department of Political Science, Go<strong>the</strong>nburg University<br />

Davis, Aeron (2010) Political communication and social <strong>the</strong>ory. Routledge, New York<br />

Hadenius, Stig (1999) Swedish Politics Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 20th Century – Conflict and Consensus. Stockholm,<br />

The Swedish Institute<br />

Ekman, Frida (2010) En diskursanalytisk studie av de nya Moderaternas självpresentation. Master<br />

Thesis; Culture-­<strong>‐</strong> and Media Studies, L<strong>in</strong>köp<strong>in</strong>g University<br />

Elmbrant, Björn (2010) Sveriges statsm<strong>in</strong>istrar under 100 år – Fredrik Re<strong>in</strong>feldt. Stockholm: Albert<br />

Bonniers förlag<br />

Fairclough, Norman (1989) Language and power. London: Longman<br />

Fairclough, Norman (1992) Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press<br />

53


Fairclough, Norman (1993) Critical Discourse Analysis and <strong>the</strong> Marketization of Public Discourse: The<br />

Universities, Discourse & Society 4(2): 133-­<strong>‐</strong>168<br />

Fairclough, N.; Wodak, R (1997) “Critical Discourse Analysis”. In: T. Van Dijk (Hg.): Discourse Studies: A<br />

Multidiscipl<strong>in</strong>ary Introduction. Vol. 2. London: Sage<br />

Fairclough, Norman (2001) New Labour, New Language? London: Routledge<br />

Fairclough, Norman (2003) Analyz<strong>in</strong>g Discourse: Textual Analysis for Social Research. London:<br />

Routledge<br />

Fairclough, Norman (2010) Critical Discourse Analysis – The Critical Study of Language. London:<br />

Longman<br />

Fairclough, Norman, & Ietcu, Isabella (2012) Political Discourse Analysis. London: Routledge<br />

Fairclough, Norman (2005) Critical Discourse Analysis. Marges L<strong>in</strong>guistiques, vol 9, 76-­<strong>‐</strong>94<br />

Farell, David, Kolodny, Rob<strong>in</strong>, Medvic, Stephen (2007) “Parties and Campaign Professionals <strong>in</strong> a<br />

Digital Age: Political Consultants <strong>in</strong> The United States and <strong>the</strong>ir Counterparts Overseas”. Negr<strong>in</strong>e,<br />

Ralph & Stanyer, James, The Political Communication Reader. London: Routledge<br />

Foster, Steven (2010) Political Communication. Ed<strong>in</strong>burgh: Ed<strong>in</strong>burgh University Press<br />

Fowler, R. and B. Hodge (1979) Language and Control. London: Routledge and Keegan Paul<br />

Holmén, Simon (2010) En förnyad verklighetsbild – ett förnyat Moderaterna? Bachelor Thesis; Media-­<strong>‐</strong><br />

and Communication Studies, Stockholm University<br />

Iyengar, K<strong>in</strong>der (1987) News That Matters. Chicago: University of Chicago Press<br />

Legget, Will (2005), After New Labour; Social Theory and Centre-­<strong>‐</strong>Left Politics. Palgrave MacMillan,<br />

New York<br />

Lees-­<strong>‐</strong>Marshment, Jennifer (2001) Political market<strong>in</strong>g and British political parties – The party’s just<br />

begun. Manchester: Manchester University Press<br />

Lees-­<strong>‐</strong>Marshment, Jennifer, Strömbäck, Jesper, and Rudd, Chris (2010) Global Political Market<strong>in</strong>g.<br />

Routledge, New York<br />

Leys, Col<strong>in</strong> (2003) Market-­<strong>‐</strong>driven politics; Neoliberal Democracy and <strong>the</strong> Public <strong>in</strong>terest. Verso:<br />

London<br />

54


Ljung, Jenny (2006) Det nya arbetarpartiet? Bachelor Thesis; Political Science, Karlstad University<br />

Lilleker, Darren & Negr<strong>in</strong>e, Ralph (2007) “Professionalization: Of what? S<strong>in</strong>ce when? By whom?”.<br />

Negr<strong>in</strong>e, Ralph & Stanyer, James, The Political Communication Reader. London: Routledge<br />

Maarek, Philippe J (2011) Campaign Communication & Political Market<strong>in</strong>g. Wiley & Sons, West<br />

Sussex<br />

McNair, Brian (2007) An Introduction to Political communication (3 rd ed). London: Routledge<br />

Möller, Tommy (2011) Svensk politisk historia – Strid och samverkan under 200 år(2nd ed.). Lund,<br />

Studentlitteratur AB<br />

Negr<strong>in</strong>e, Ralph & Stanyer, James (2007) The Political Communication Reader. London: Routledge<br />

Nilsson, Torbjörn (2004) Mellan arv och utopi – Moderata vägval under hundra år, 1904-­<strong>‐</strong>2004.<br />

Stockholm: Santérus<br />

Nord, Lars & Strömbeck, Jesper (2003) Valfeber och nyhetsfrossa. Stockholm: Institutet för<br />

Mediestudier<br />

Nord, Lars, Strömbäck, Jesper (2009) Väljarna, partierna och medierna en studie av politisk<br />

kommunikation i valrörelsen 2006. Stockholm: Studieförbundet När<strong>in</strong>gsliv och Samhälle<br />

Phillips N, Hardy C (2002) Discourse Analysis – Investigat<strong>in</strong>g Processes of Social Construction.<br />

Qualitative Research Methods, Volume 50. London: SAGE Publications<br />

Sawyer RK (2002) “A Discourse on Discourse: An Archeological History of an <strong>in</strong>tellectual Concept”.<br />

Cultural Studies, vol 16:433–456<br />

Strömbäck, Jesper (2000) Makt och medier. Lund: Studentlitteratur, University of Lund<br />

Thompson, John (1990) Ideology and Modern Culture. Cambridge: Polity Press<br />

Wr<strong>in</strong>g, Dom<strong>in</strong>ic (2007) “The Politics of Market<strong>in</strong>g The Labour Party”. Negr<strong>in</strong>e, Ralph & Stanyer, The<br />

Political Communication Reader. London: Routledge<br />

Young, Robert (1981) Unty<strong>in</strong>g <strong>the</strong> text – a Post-­<strong>‐</strong>Structuralist reader. London: Routledge<br />

Öhrvall, Helena (2008) De nya moderaterna? -­<strong>‐</strong> Om moderaternas socialpolitik i retorik och praktik<br />

under perioden 1999-­<strong>‐</strong>2007. Master Thesis; Political Science, University of Go<strong>the</strong>nburg<br />

55


Onl<strong>in</strong>e references<br />

All accessed 2012-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>20:<br />

Allians för Sverige (2004) Samverkan för maktskifte 2006. Available at:<br />

http://alliansen.se/wp-­<strong>‐</strong>content/<strong>the</strong>mes/default/pdf/hogfors.pdf<br />

Allians för Sverige (2005) Program för arbete. Available at:<br />

http://alliansen.se/wp-­<strong>‐</strong>content/<strong>the</strong>mes/default/pdf/bankeryd1.pdf<br />

Allians för Sverige (2006) Att bryta Socialdemokraternas mak<strong>the</strong>gemoni. Available at:<br />

http://www.scribd.com/doc/74765213/Alliansens-­<strong>‐</strong>Granskn<strong>in</strong>gsrapport-­<strong>‐</strong>2006<br />

Allians för Sverige (2006) Valmanifest 2006: Nytt hopp för Sverige. Available at:<br />

http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/valmanifest_2006.pdf<br />

Allians för Sverige (2008) En ansvarsfull agenda för framtiden – En politik för full sysselsättn<strong>in</strong>g,<br />

välfärd och rättvisa. Available at:<br />

http://alliansen.se/wp-­<strong>‐</strong>content/<strong>the</strong>mes/default/pdf/alliansen-­<strong>‐</strong>081021.pdf<br />

Allians för Sverige (2010) Jobbmanifestet 2010. Available at:<br />

http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/valmanifest_2010.pdf<br />

Brors, Henrik (2006) Stor framgång för ”nya” moderaterna. Dagens Nyheter. Available at:<br />

http://www.dn.se/nyheter/sverige/stor-­<strong>‐</strong>framgang-­<strong>‐</strong>for-­<strong>‐</strong>nya-­<strong>‐</strong>moderaterna<br />

Cederholm, Robert (2010) Partierna tappar medlemmar, Sveriges Television. Available at:<br />

http://svt.se/2.22620/1.1927298/partierna_tappar_medlemmar<br />

Dahlberg, Stefan, Sahlgren, Magnus (2010), Battle of <strong>the</strong> agendas – Issue fram<strong>in</strong>g and language use.<br />

Available at:<br />

http://www2.let.vu.nl/oz/cltl/t2pp/docs/ws2010/papers/P5-­<strong>‐</strong>Dahlberg.pdf<br />

Dahlgren, Petra (2006) Göran Persson avgår, Expressen. Available at:<br />

56


http://www.expressen.se/nyheter/goran-­<strong>‐</strong>persson-­<strong>‐</strong>avgar/<br />

Franchell, Eva (2010) Socialdemokrat<strong>in</strong> på tomgång, Nordiskt Samarbete. Available at:<br />

http://www.norden.org/da/analys-­<strong>‐</strong>norden/tema/socialdemokraterne-­<strong>‐</strong>krise-­<strong>‐</strong>eller-­<strong>‐</strong><br />

genfoedsel/socialdemokrat<strong>in</strong>-­<strong>‐</strong>paa-­<strong>‐</strong>tomgaang<br />

Garme, Cecilia (2010) ”Därför var Re<strong>in</strong>feldt snabbare”. Available at:<br />

http://www.fokus.se/2010/10/darfor-­<strong>‐</strong>var-­<strong>‐</strong>re<strong>in</strong>feldt-­<strong>‐</strong>snabbare/<br />

Gibson, Rachel, Römmele, Andrea (2008) Measur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> Professionalization of Political Campaign<strong>in</strong>g.<br />

Manchester: Manchester University Press. Available at:<br />

http://www.dcern.org.uk/research/publications/documents/GibsonRommeleCampaigns.pdf<br />

Hammargren, Bitte (2003) Historien om Anna L<strong>in</strong>dh, Svenska Dagbladet. Available at:<br />

http://www.svd.se/nyheter/<strong>in</strong>rikes/historien-­<strong>‐</strong>om-­<strong>‐</strong>anna-­<strong>‐</strong>l<strong>in</strong>dh_108926.svd<br />

Holmberg, Sören (2004), Göran Perssons uppgång och fall, SOM-­<strong>‐</strong><strong>in</strong>stitutet. Available at:<br />

http://www.som.gu.se/digitalAssets/1297/1297911_169-­<strong>‐</strong>178.pdf<br />

Kellberg, Christ<strong>in</strong>a (2006) Berättelsen om Fredrik Re<strong>in</strong>feldt, Dagens Nyheter. Available at:<br />

http://www.dn.se/nyheter/sverige/berattelsen-­<strong>‐</strong>om-­<strong>‐</strong>fredrik-­<strong>‐</strong>re<strong>in</strong>feldt<br />

Krause, Per (2006) “Så vann Storåkers riksdagsvalet”, Realtid. Available at:<br />

http://www.realtid.se/ArticlePages/200611/16/20061116143643_Realtid423/20061116143<br />

643_Realtid423.dbp.asp?Action=Pr<strong>in</strong>t<br />

Lagercrantz, Arvid (2006) Uppförsbacke för reger<strong>in</strong>gen, Nationalencykloped<strong>in</strong>. Available at:<br />

http://www.ne.se/rep/<strong>in</strong>rikespolitik-­<strong>‐</strong>2005-­<strong>‐</strong>uppf%C3%B6rsbacke-­<strong>‐</strong>f%C3%B6r-­<strong>‐</strong>reger<strong>in</strong>gen<br />

Landsorganisationen i Sverige (2006), Vad vill egentligen Moderaterna? Available at:<br />

http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/D31603BB99261A7CC125702E0038EF96/$fi<br />

le/Moderatrapporten.pdf<br />

Lönegård, Claes (2011) ”Propagandam<strong>in</strong>isterns plan”, Fokus. Available at:<br />

57


http://www.fokus.se/2011/10/propagandam<strong>in</strong>isterns-­<strong>‐</strong>plan/<br />

Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2007) “En guide till nya moderaternas utseende. Available at:<br />

http://www.moderatvg.se/wordpress/wp-­<strong>‐</strong>content/uploads/grafisk-­<strong>‐</strong>profil.pdf<br />

Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2009) Statsm<strong>in</strong>isterns möten med Sverige. Available at:<br />

http://www.slideshare.net/moderaterna/fredrik-­<strong>‐</strong>re<strong>in</strong>feldts-­<strong>‐</strong>100-­<strong>‐</strong>resor-­<strong>‐</strong>i-­<strong>‐</strong>verkligheten-­<strong>‐</strong>jpg<br />

Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2010) Grafisk manual för nya moderaterna – Så uttrycker vi oss 2010.<br />

Available at:<br />

http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/grafisk_manual_2010_lagupplost.pdf<br />

Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet (2012) ”På väg mot 2014 – Sverige behöver ett modernt arbetarparti”.<br />

Available at:<br />

http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/pavagmot2014_0.pdf<br />

Mod<strong>in</strong>, Jenny, ”Schl<strong>in</strong>gmann till hård attack mot de rödgröna”, Expressen. Available at:<br />

http://www.expressen.se/nyheter/schl<strong>in</strong>gmann-­<strong>‐</strong>till-­<strong>‐</strong>hard-­<strong>‐</strong>attack-­<strong>‐</strong>mot-­<strong>‐</strong>de-­<strong>‐</strong>rod-­<strong>‐</strong>grona/<br />

Nauclér, Cecilia (2009) “Porträttet: Schl<strong>in</strong>gmann”, Språktidn<strong>in</strong>gen. Available at:<br />

http://www.spraktidn<strong>in</strong>gen.se/artiklar/2009/04/schl<strong>in</strong>gmann<br />

Nilsson, Dan (2007) ”M säger ja till homoäktenskap”, Svenska Dagbladet. Available at:<br />

http://www.svd.se/nyheter/<strong>in</strong>rikes/m-­<strong>‐</strong>sager-­<strong>‐</strong>ja-­<strong>‐</strong>till-­<strong>‐</strong>homoaktenskap_538283.svd<br />

Nilsson, Torbjörn (2008) “Två taktiker”, Fokus. Available at:<br />

http://www.fokus.se/2008/07/tva-­<strong>‐</strong>taktiker/<br />

Re<strong>in</strong>feldt, Fredrik (2005) ”Välkomna till De Nya Moderaterna”. Available at:<br />

http://www.munkhammar.org/blog/pdf/Vlkomnatilldenyamodera.doc<br />

Schl<strong>in</strong>gmann, Per (2010) Framtidsvalet 2010. Available at:<br />

http://www.scribd.com/doc/18468093/Moderat-­<strong>‐</strong>plan-­<strong>‐</strong>for-­<strong>‐</strong>2010#page=22<br />

Socialdepartementet; Lag (2009: 336) om handel med läkemedel. Available at:<br />

58


http://62.95.69.15/cgi-­<strong>‐</strong><br />

b<strong>in</strong>/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_dok&%24%7BSNHTML%7D=sfst_er<br />

r&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=SFST&<br />

%24%7BFORD%7D=FIND&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=2009%3A366&RUB=&ORG=&%24%7BSORT<br />

%7D=%C5R%2CLPNR<br />

Statistiska Centralbyrån (2008) “Allmänna valen 2006; Del 4: Specialundersökn<strong>in</strong>gar”. Available at:<br />

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ME0106_2006A01_BR_00_ME04BR0801.pdf<br />

Statistiska Centralbyrån (2011) ”Åttapartivalet 2010 – Allmänna Valundersökn<strong>in</strong>gen”. Available at:<br />

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ME0106_2010A01_BR_ME05BR1101.pdf<br />

Sternudd, Katar<strong>in</strong>a (2003) “Bojkott mot Re<strong>in</strong>feldt på Pride”, Svenska Dagbladet. Available at:<br />

http://www.svd.se/nyheter/<strong>in</strong>rikes/bojkott-­<strong>‐</strong>mot-­<strong>‐</strong>re<strong>in</strong>feldt-­<strong>‐</strong>pa-­<strong>‐</strong>pride_102179.svd<br />

Sundell, Camilla (2010) “Vi är det enda arbetarpartiet”, Aftonbladet. Available at:<br />

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12376638.ab<br />

Tidn<strong>in</strong>garnas Telegrambyrå (2005) ”Re<strong>in</strong>feldt lanserar nya Moderaterna”. Available at:<br />

http://www.sydsvenskan.se/sverige/re<strong>in</strong>feldt-­<strong>‐</strong>lanserar-­<strong>‐</strong>nya-­<strong>‐</strong>moderaterna/<br />

Wennberg, Sandro (2009) “Makten över debatten -­<strong>‐</strong> rapport om partiernas op<strong>in</strong>ionsbildande<br />

resurser”, Arbetarrörelsens Tankesmedja. Available at:<br />

http://www.scribd.com/api_user_11797_sandrowennberg/d/23443065-­<strong>‐</strong>Rapporten-­<strong>‐</strong>Makten-­<strong>‐</strong><br />

over-­<strong>‐</strong>debatten<br />

Appendices:<br />

APPENDIX 1: 2006 election campaign material<br />

2006:års Valmanifest<br />

Nytt hopp för Sverige<br />

Allians för Sverige vill skapa ett nytt hopp för Sverige. Tillsammans med andra vill vi återskapa tron på<br />

framtiden och på Sverige som ett framgångsrikt land.<br />

Sverige ska vara öppet för förändr<strong>in</strong>gar men präglas av sammanhålln<strong>in</strong>g och trygghet i förändr<strong>in</strong>gen.<br />

Våra partier står för delvis skilda traditioner, men förenas av gemensamma värder<strong>in</strong>gar på centrala<br />

områden, som bildar en stabil grund för en ny reger<strong>in</strong>g.<br />

59


Vi vill lägga grunden för en långsiktigt sund ekonomisk utveckl<strong>in</strong>g, skapa utrymme för ökad välfärd,<br />

och öka makten för enskilda och familjer i deras egen vardag, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st genom större möjligheter<br />

för människor med låga eller normala <strong>in</strong>komster att påverka s<strong>in</strong> situation genom eget arbete.<br />

Ge enskilda <strong>in</strong>divider och familjer mer att säga till om<br />

Människor ska ges möjligheter och förväntas ta ansvar, för sig själv och för andra. I vårt Sverige står<br />

enskilda <strong>in</strong>divider och familjer starka, och har mer att säga till om. Varje människas <strong>in</strong>neboende kraft<br />

tas till vara genom att var och en får större möjligheter att påverka och förbättra s<strong>in</strong> livssituation.<br />

Föräldrar ska ha den avgörande makten över det som rör deras barn, och de som vill ska kunna<br />

tillbr<strong>in</strong>ga mer tid med s<strong>in</strong>a barn. Unga ska tas till vara som en välkommen kraft i skola och arbetsliv.<br />

Äldre ska känna sig välkomna att jobba så länge lusten och viljan till arbete f<strong>in</strong>ns. De människor som<br />

vill och kan bidra ska också vara välkomna att bidra.<br />

Trygghet och gemenskap i ett starkt civilt samhälle<br />

Den solidaritet som uttrycks genom de offentliga välfärdssystemen behöver kompletteras med ett<br />

samhälle som i högre grad präglas av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet. Avgörande för<br />

människans känsla av men<strong>in</strong>g och trygghet är att det f<strong>in</strong>ns starka sociala band, <strong>in</strong>om familjen och till<br />

vänner, kollegor och människor i ens omgivn<strong>in</strong>g. Ett livaktigt fören<strong>in</strong>gsliv, forum för ideellt arbete,<br />

gott om mötesplatser där människor kan samlas och föra samtal, utöva s<strong>in</strong> tro, förkovra sig<br />

tillsammans med andra eller utöva s<strong>in</strong>a fritids<strong>in</strong>tressen spelar stor roll för värmen i ett samhälle, och<br />

för den tillit och trygghet som ger människor möjligheter att växa.<br />

Uppmuntra entreprenörer och företagsamma människor<br />

Sveriges utveckl<strong>in</strong>g bygger på att människors företagsamhet och förmåga att skapa tas till vara. Det<br />

blir särskilt tydligt i vår syn på ekonomi och företagande, men gäller lika mycket <strong>in</strong>om vården, skolan<br />

och den sociala omsorgen. Människors möjligheter att ta egna <strong>in</strong>itiativ och förändra sitt liv genom<br />

egna ansträngn<strong>in</strong>gar ska öka. Vi vill främja <strong>in</strong>itiativkraft i alla samhällssektorer, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st genom att<br />

uppmuntra entreprenörskap och företagsamhet. Grunden för välfärden är ett klimat som<br />

uppmuntrar fler att omsätta s<strong>in</strong> idé i ett eget företagande. Det grundläggande sambandet att företag<br />

ger jobb, och att jobb ger välfärd, måste förtydligas.<br />

Återupprätta arbetets värde<br />

Ett men<strong>in</strong>gsfullt arbete är viktigt för <strong>in</strong>dividens självbestämmande, vår upplevelse av livskvalitet och<br />

delaktighet. Att ha ett arbete handlar <strong>in</strong>te bara om att klara s<strong>in</strong> försörjn<strong>in</strong>g, utan handlar lika mycket<br />

om att kunna känna trygghet och vara del av en arbetsgemenskap. Att känna sig behövd väver trådar<br />

av trygghet mellan människor, och gör att människor vågar ta eget ansvar och växa som människor. I<br />

dagens Sverige får alltför många människor känslan av att deras <strong>in</strong>sats <strong>in</strong>te efterfrågas.<br />

Det ska löna sig att arbeta och fler ska ges möjlighet att försörja sig genom eget arbete. Den enskilt<br />

viktigaste uppgiften för en ny reger<strong>in</strong>g är att skapa förutsättn<strong>in</strong>gar för fler jobb så att fler människor<br />

kan gå från bidrag till eget arbete. Arbetsl<strong>in</strong>jen och arbetets värde ska återupprättas.<br />

Människor måste få ökad makt över sitt eget arbete och s<strong>in</strong> egen tid. Både kv<strong>in</strong>nor och män ska<br />

kunna förena yrkesliv med ansvar för barn och familj. Det handlar om lagar och regler, men också om<br />

att förändra attityder och synsätt för att ge människor möjlighet att påverka s<strong>in</strong> egen vardag och<br />

skapa helhet och balans i livet.<br />

Fokusera på kunskap, bildn<strong>in</strong>g och kultur<br />

Bildn<strong>in</strong>g och utbildn<strong>in</strong>g är bland de viktigaste redskapen för att ge varje människa möjlighet att<br />

förverkliga s<strong>in</strong>a drömmar. Varje människa har rätt att få de kunskaper och värder<strong>in</strong>gar som behövs<br />

för att kunna fungera som medborgare, bidra i arbetslivet och utvecklas genom ett livslångt lärande.<br />

All utbildn<strong>in</strong>g måste utgå från tilltron till varje människas förmåga att lära. Både den som lär bäst i<br />

teor<strong>in</strong> och den som lär bäst genom praktisk övn<strong>in</strong>g ska tas till vara.<br />

En fri och obunden forskn<strong>in</strong>g och ett levande kulturliv är grunden för det öppna samhället. Kulturen<br />

utvecklar det civila samhället och håller det demokratiska samtalet levande, och bör präglas av<br />

mångfald, öppenhet mot omvärlden och respekt för varje människas värde.<br />

Återupprätta rättssamhället och öka tryggheten<br />

Människor har rätt att känna trygghet i vardagen. Unga kv<strong>in</strong>nor ska kunna gå hem om natten utan att<br />

behöva känna oro när de går på mörka vägar. Unga <strong>in</strong>vandrarkillar ska kunna känna sig lika välkomna<br />

60


som andra på krogar och uteställen. Tidiga och tydliga <strong>in</strong>satser ska prägla rättssamhällets arbete med<br />

unga människor som riskerar att halka <strong>in</strong> på en krim<strong>in</strong>ell bana. Föräldrar ska stödjas och deras ansvar<br />

för att förmedla normer till s<strong>in</strong>a barn tydliggöras. Det ger tryggare barn och förebygger brott. Ett<br />

aktivt brottsförebyggande arbete är avgörande för att långsiktigt öka tryggheten och m<strong>in</strong>ska<br />

brottsligheten i vårt samhälle. Rättstryggheten för kv<strong>in</strong>nor och barn måste öka. Att bekämpa<br />

vardagsbrotten – stölder, rån och misshandel – ska vara prioriterat. En tillgänglig polis i hela landet är<br />

avgörande för att förh<strong>in</strong>dra och utreda brott.<br />

Prioritera trygghet och tillgänglighet i välfärden<br />

Allians för Sverige vill förnya välfärden, och stärka den enskildes rätt till fria val i alla delar av vården<br />

och omsorgen. Den som behöver vård och omsorg ska kunna vara trygg i att välfärden f<strong>in</strong>ns när man<br />

behöver den. Personalens engagemang ska tas till vara, och patienternas valfrihet öka. Välfärden ska<br />

vara gemensamt f<strong>in</strong>ansierad och fördelas efter behov. Mångfalden av välfärdsproducenter måste<br />

öka. Trygghet, tillgänglighet och en helhetssyn på patientens behov ska prioriteras i vårdkedjans alla<br />

delar. Individens möjligheter att göra egna fria val måste öka i alla delar av den offentligt f<strong>in</strong>ansierade<br />

välfärden. Också den som är gammal eller sjuk har rätt till ett fritt val, ett värdigt bemötande och en<br />

värdig vård, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st i livets slutskede.<br />

Ge kv<strong>in</strong>nor och män samma möjligheter<br />

Jämställdhet och lika möjligheter är en angelägenhet för både kv<strong>in</strong>nor och män. Målet är att alla ska<br />

ha samma möjligheter till fria livsval, och delat ansvar för att få vardagspusslet att gå ihop. Den<br />

yttersta utgångspunkten är den grundläggande pr<strong>in</strong>cipen om alla människors lika rätt och värde.<br />

Ingen människa ska behandlas sämre än någon annan på grund av sitt kön.<br />

Säkra en hållbar utveckl<strong>in</strong>g<br />

Människan är beroende av en god fysisk miljö för att må bra. Levande havsmiljö, tillgång till<br />

storstädernas gröna lungor liksom landsbygdens öppna landskap ökar livskvaliteten och förbättrar<br />

människors hälsa. Vi har ett ansvar att bruka naturens rikedomar på ett sådant sätt att vi kan lämna<br />

över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn. Marknadsekonom<strong>in</strong>s <strong>in</strong>stitutioner,<br />

ekonomiska styrmedel, forskn<strong>in</strong>g och ny teknik är verktyg för att styra mot en hållbar utveckl<strong>in</strong>g.<br />

Värna det öppna samhället<br />

Sverige ska vara ett öppet samhälle, där olikheter och mångfald bejakas och där människor själva får<br />

fatta de avgörande besluten om det som rör deras liv. Den mångfald som f<strong>in</strong>ns i vårt land berikar vårt<br />

samhälle, genom människor med olika erfarenheter, härkomst och kulturell och religiös identitet. Ett<br />

fritt och öppet men<strong>in</strong>gsutbyte, och respekt för den enskildes <strong>in</strong>tegritet är grundläggande värden i en<br />

demokrati.<br />

Vitalisera demokrat<strong>in</strong><br />

En vitaliserad demokrati förutsätter att makten utgår från människor och att varje medborgare får<br />

ett avgörande <strong>in</strong>flytande över beslut som rör den egna vardagen. De beslut som fattas gemensamt<br />

måste respektera den enskildes fri och rättigheter. Ett förstärkt förtroende för de demokratiska<br />

<strong>in</strong>stitutionerna förutsätter att makten utövas på ett oväldigt sätt.<br />

För att värna om de statliga tjänstemännens professionalitet och den unika svenska modellen, med<br />

självständiga myndigheter, reformeras utnämn<strong>in</strong>gspolitiken. Öppenhet och tydlighet ska vara<br />

ledstjärnor i detta arbete. Grundlagens krav på utnämn<strong>in</strong>gar efter ”förtjänst och skicklighet” ska vara<br />

utgångspunkten för en sådan reform.<br />

Ta vara på kraften i hela Sverige<br />

Allians för Sverige tror på hela Sverige. Vårt land är ett land med rika möjligheter, som kan tas till<br />

vara bättre än idag. Vi vill föra en aktiv förnyelsepolitik som ger alla delar av landet möjligheter att<br />

växa och utvecklas av egen kraft, snarare än att behöva lita på tillfälliga stöd från statsmakten.<br />

Genom att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften i hela Sverige kan vi förbättra och<br />

förstärka tillväxtpotentialen i hela landet. Både den moderna landsbygden och dynamiska storstäder<br />

är viktiga för att ta till vara hela Sveriges möjligheter.<br />

Sverige ska ta sitt globala ansvar<br />

Sverige ska föra en aktiv utrikespolitik som tar sig an de globala utman<strong>in</strong>garna och väcker respekt i<br />

omvärlden. Sverige ska aktivt arbeta för att centrala värden som ökad säkerhet, demokrati, frihet,<br />

61


välstånd och en hållbar utveckl<strong>in</strong>g kommer alla till del i världen. Allians för Sverige vill verka för ett<br />

fortsatt utvidgat EU som är smalare men vassare och koncentrerar sig på färre och genu<strong>in</strong>t<br />

gränsöverskridande frågor. Vi ska bidra till att EU kan agera kraftfullt och samordnat på den<br />

<strong>in</strong>ternationella scenen och ta sitt globala ansvar, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st i kampen mot fattigdom och miljöhot.<br />

Fler i arbete<br />

Vår ekonomiska politik bygger på våra gemensamma värder<strong>in</strong>gar. En fri ekonomi bygger på<br />

människors fria val och frivilliga samarbete. Samhällets utveckl<strong>in</strong>g är beroende av människors vilja att<br />

arbeta, förmåga att ta ansvar, att vara uppf<strong>in</strong>n<strong>in</strong>gsrika, företagsamma och deras vilja att <strong>in</strong>vestera i<br />

framtiden. Människors möjligheter att ta egna <strong>in</strong>itiativ och förändra sitt liv med egna ansträngn<strong>in</strong>gar<br />

ska öka.<br />

Bryt utanförskapet<br />

Över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden. Trots högkonjunktur råder det<br />

massarbetslöshet i Sverige. Inte i någon högkonjunktur i modern tid har så många människor stått<br />

utanför som idag. För unga människor är situationen särskilt problematisk, ekonomiskt, socialt och<br />

hälsomässigt. Deras utanförskap riskerar, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st eftersom det sker en uppgång bland<br />

förtidspensionärerna, att leda till ett livslångt utanförskap. Den utman<strong>in</strong>g utanförskapet <strong>in</strong>nebär<br />

förstärks av den demografiska utveckl<strong>in</strong>gen. De närmaste decennierna kommer antalet äldre att öka<br />

medan antalet i yrkesaktiv ålder <strong>in</strong>te blir fler. Att fler lever längre och får vara friska allt längre är en<br />

stor v<strong>in</strong>st för samhället. Många kan nu leva ett rikt liv på ålderns höst och förverkliga livsdrömmar<br />

som var otänkbara för några decennier sedan. Men allt fler äldre kommer att betyda att varje person<br />

i arbetsför ålder måste försörja allt fler. Samtidigt kan efterfrågan på vård och omsorg komma att<br />

öka.<br />

Fler jobb och fler företag<br />

Ett program för fler jobb i hela Sverige måste göra det mer lönsamt att arbeta och göra det enklare<br />

att anställa. Trösklarna <strong>in</strong> på arbetsmarknaden måste sänkas och en ökad arbets<strong>in</strong>sats eller ett större<br />

ansvarstagande belönas. Matchn<strong>in</strong>gen mellan arbetssökande och lediga platser måste förbättras. Det<br />

måste bli lättare att hitta rätt anställn<strong>in</strong>g och den som drabbas av arbetslöshet ska erbjudas breda<br />

vägar tillbaka till arbete. Det måste också bli enklare att anställa. Höga skatter, krångliga regler och<br />

omfattande åtaganden gör att arbetsgivare drar sig för att anställa. Inte m<strong>in</strong>st i den<br />

arbetskrafts<strong>in</strong>tensiva tjänstesektorn är detta ett stort problem. En politik för fler jobb måste bygga<br />

på att vi kan producera mer effektivt. Det måste löna sig att utbilda sig, kunskapen måste få en<br />

starkare ställn<strong>in</strong>g i skolan och företagarklimatet förbättras om sysselsättn<strong>in</strong>gen ska öka. Villkoren för<br />

små-­<strong>‐</strong> och snabbväxande företag måste förbättras. Bättre villkor för företagare och entreprenörer kan<br />

bidra till en snabb sysselsättn<strong>in</strong>gstillväxt. Sverige ska upprätthålla sitt välstånd. Vi ska <strong>in</strong>te konkurrera<br />

med låga löner, utan genom att producera varor och tjänster med ett allt högre värde. Hela<br />

samhället behöver kraftsamla kr<strong>in</strong>g en politik för att utveckla ny kunskap. Människors möjlighet att<br />

utveckla och stärka s<strong>in</strong> kompetens genom hela yrkeslivet är avgörande för Sveriges möjligheter att<br />

hävda sig i den <strong>in</strong>ternationella konkurrensen. Genom att stärka den lokala och regionala<br />

konkurrenskraften, och skapa bättre förutsättn<strong>in</strong>gar för <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar och <strong>in</strong>novationer, kan vi<br />

förbättra och förstärka tillväxtpotentialen i hela landet. Beslut som påverkar möjligheterna att<br />

bedriva när<strong>in</strong>gs¬verksamhet och skapar tillväxt och nya jobb ska i betydligt högre grad fattas på lokal<br />

eller regional nivå. Det behövs bl a ett ökat lokalt och regionalt ansvar för EU:s regionalstöd, liksom<br />

en avbyråkratiser<strong>in</strong>g av beslutsprocessen kr<strong>in</strong>g hur EU:s strukturfonder ska användas. Sverige måste<br />

på ett bättre sätt tillvarata de resurser som distribueras genom fonder. Dessa medel kan om de<br />

används rätt, stärka utveckl<strong>in</strong>gskraften, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st i länen i norra Sverige. Tillgång till samhällsservice<br />

och väl fungerande kommunikationer över hela landet är viktigt. Staten måste ta sitt ansvar för väl<br />

fungerande kommunikationer i alla delar av landet. Utöver ny<strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar är det angeläget med<br />

ökade satsn<strong>in</strong>gar på underhåll av bef<strong>in</strong>tliga sträckn<strong>in</strong>gar för att <strong>in</strong>te riskera gjorda <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar. För<br />

att möjliggöra detta behöver nya f<strong>in</strong>ansier<strong>in</strong>gslösn<strong>in</strong>gar utvecklas. Ett fungerande<br />

skatteutjämn<strong>in</strong>gssystem är viktigt för den lokala och regionala nivåns möjligheter att erbjuda välfärd.<br />

Allians för Sverige har presenterat ett brett program för att skapa fler jobb och fler företag. Därmed<br />

säkras välfärden. För det första föreslår vi reformer som gör det mer lönsamt att arbeta. Det handlar<br />

62


om en stor <strong>in</strong>komstskattereform, där tyngdpunkten ligger på att m<strong>in</strong>ska tröskel-­<strong>‐</strong> och<br />

marg<strong>in</strong>aleffekterna för låg-­<strong>‐</strong> och medel<strong>in</strong>komsttagare. Ett särskilt jobbavdrag <strong>in</strong>förs som <strong>in</strong>nebär<br />

skattesänkn<strong>in</strong>gar på m<strong>in</strong>st 45 miljarder kronor. I ett första steg sänks <strong>in</strong>komstskatterna med i<br />

storleksordn<strong>in</strong>gen 37 miljarder kronor under 2007. Det första steget är f<strong>in</strong>ansierat <strong>in</strong>om ramen för<br />

alliansens gemensamma ekonomiska politik. Resterande del, som uppgår till ca 8 miljarder,<br />

genomförs i ett andra steg. Det andra steget är <strong>in</strong>te f<strong>in</strong>ansierat <strong>in</strong>om ramen för alliansens<br />

ekonomiska politik och genomförandet är således beroende av att ett ekonomiskt utrymme<br />

föreligger. Det är vår uppfattn<strong>in</strong>g att de reformer en alliansreger<strong>in</strong>g avser att genomföra under 2007<br />

kommer att påverka den ekonomiska tillväxten och utveckl<strong>in</strong>gen av sysselsättn<strong>in</strong>gen. Vår bedömn<strong>in</strong>g<br />

är att det, när dessa tillväxt-­<strong>‐</strong> och sysselsättn<strong>in</strong>gseffekter får genomslag i de offentliga f<strong>in</strong>anserna,<br />

kommer att f<strong>in</strong>nas ett utrymme att genomföra det andra steget 2008. Därmed är det m<strong>in</strong>dre<br />

sannolikt att behöva ta i anspråk ytterligare åtgärder för att begränsa de offentliga utgifterna när det<br />

andra steget genomförs. Det kan emellertid <strong>in</strong>te uteslutas att ytterligare åtgärder för att m<strong>in</strong>ska de<br />

offentliga utgifterna blir nödvändiga. Det kan också bli nödvändigt att andra reformer, som <strong>in</strong>te är<br />

direkt <strong>in</strong>riktade på att stärka jobbprogrammet, genomförs i ett långsammare tempo. De tillväxt-­<strong>‐</strong> och<br />

sysselsättn<strong>in</strong>gseffekter som alliansens politik medför ska i första hand användas för att sänka<br />

<strong>in</strong>komstskatterna för låg-­<strong>‐</strong> och medel<strong>in</strong>komsttagare. Alliansens jobbavdrag bidrar främst till att m<strong>in</strong>ska<br />

trösklarna för människor att komma <strong>in</strong> på arbetsmarknaden. Det är vår ambition att på sikt<br />

genomföra ytterligare skatteförändr<strong>in</strong>gar för låg-­<strong>‐</strong> och medel<strong>in</strong>komsttagare som bidrar till att det<br />

lönar sig bättre för dem som redan arbetar att gå från deltid till heltid eller att ta på sig mer<br />

ansvarsfulla arbetsuppgifter. Arbetsl<strong>in</strong>jen ska tydliggöras i arbetsmarknadspolitiken,<br />

arbetslöshetsförsäkr<strong>in</strong>gen och sjukförsäkr<strong>in</strong>gen. Det är nu vår bedömn<strong>in</strong>g att ersättn<strong>in</strong>gen i<br />

sjukförsäkr<strong>in</strong>gen också framgent kan bevaras på 80 procent av den tidigare <strong>in</strong>komsten.<br />

För det andra föreslår vi en rad reformer som gör det enklare och m<strong>in</strong>dre kostsamt att anställa. Vi<br />

vidgar möjligheterna till visstidsanställn<strong>in</strong>gar för att öppna bredare vägar <strong>in</strong> på arbetsmarknaden.<br />

Arbetsmarknadspolitiken effektiviseras genom att arbetsförmedl<strong>in</strong>gsuppdraget öppnas för fler<br />

aktörer och genom att matchn<strong>in</strong>gen mellan arbetssökande och lediga jobb förbättras. Nystartsjobb<br />

<strong>in</strong>förs för att ge en ny chans för dem som under lång tid varit arbetslösa, sjukskrivna,<br />

förtidspensionerade eller socialbidragsberoende. Arbetsgivaravgifterna slopas för delar av<br />

tjänstesektorn och skattereduktion för hushållstjänster <strong>in</strong>förs. Svenska småföretagare är nyckeln till<br />

att klara välfärden framöver. För det tredje föreslår vi en rad åtgärder som förbättrar Sveriges<br />

företagsklimat och gör det mer lönsamt att driva företag. Beskattn<strong>in</strong>gen av fåmansbolag, de s.k. 3:12-­<strong>‐</strong><br />

reglerna, reformeras ytterligare. Förmögenhetsskatten avskaffas. Lättnader i form av uppskjuten<br />

reav<strong>in</strong>st och riskkapitalavdrag <strong>in</strong>förs. Arbetsgivarnas sjuklöneansvar efter andra sjukveckan avskaffas,<br />

förmånsrätten förbättras och ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag <strong>in</strong>förs.<br />

Den sociala tryggheten för företagare förbättras, reglerna för skattetillägg görs mer rättssäkra och<br />

kravet på flera uppdragsgivare för att få f-­<strong>‐</strong>skattesedel avskaffas. Regelbördan lättas. Vi är övertygade<br />

om att de åtgärder vi föreslår för att förbättra företagsklimatet kommer att stimulera<br />

sysselsättn<strong>in</strong>gen och tillväxten. Därmed kommer också de offentliga f<strong>in</strong>anserna att förstärkas. Det är<br />

vår uppfattn<strong>in</strong>g att ytterligare åtgärder för att förbättra förutsättn<strong>in</strong>garna för sysselsättn<strong>in</strong>g och<br />

tillväxt måste genomföras. Därför är såväl ytterligare sänkn<strong>in</strong>gar av <strong>in</strong>komstskatterna, t.ex. att<br />

avskaffa värnskatten, som förbättr<strong>in</strong>gar av företagsbeskattn<strong>in</strong>gen och andra åtgärder för att stärka<br />

företagsklimatet angelägna. Det är av avgörande vikt att upprätthålla uthålliga offentliga f<strong>in</strong>anser.<br />

Målet för f<strong>in</strong>anspolitiken bör vara att m<strong>in</strong>ska den offentliga skuldsättn<strong>in</strong>gen. Under kommande<br />

mandatperiod ska de offentliga f<strong>in</strong>anserna visa ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över<br />

konjunkturcykeln. I Bankerydsuppgörelsen presenterades huvuddragen i det program en<br />

Alliansreger<strong>in</strong>g avser att genomföra omedelbart efter ett reger<strong>in</strong>gsskifte. Programmet f<strong>in</strong>ansieras<br />

fullt ut med förändr<strong>in</strong>gar i olika utgifts-­<strong>‐</strong> och <strong>in</strong>täktssystem. Bryts den starka ekonomiska utveckl<strong>in</strong>gen<br />

hotas jobben. Därför ska överskottsmål och utgiftstak försvaras. Därför kommer varje reform under<br />

den kommande mandatperioden att prövas mot vad samhällsekonom<strong>in</strong> tål och målet om full<br />

sysselsättn<strong>in</strong>g. Det måste <strong>in</strong>skärpas att utrymmet för ekonomiska reformer under den kommande<br />

mandatperioden är beroende av den ekonomiska utveckl<strong>in</strong>gen och av hur många som kommer<br />

63


tillbaka i arbete. Det kan bli nödvändigt att skjuta på reformer eller att tillföra ytterligare f<strong>in</strong>ansier<strong>in</strong>g<br />

om den ekonomiska utveckl<strong>in</strong>gen blir svagare än väntat. De reformer som Allians för Sverige enats<br />

om i detta valmanifest uppgår, vid sidan av Bankerydsuppgörelsen såsom den presenterades i den<br />

gemensamma ekonomiska vårmotionen, sammantaget till 27 miljarder kronor.<br />

Jobbprogram för unga<br />

Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. Av alla länder i västvärlden har endast Italien högre<br />

ungdomsarbetslöshet, mätt med jämförbara mått. Det betyder att mer än var tredje ung människa<br />

har <strong>in</strong>gen eller mycket svag anknytn<strong>in</strong>g till arbetsmarknaden. Allians för Sverige satsar på ett<br />

jobbprogram som gör det lättare för ungdomar att komma <strong>in</strong> på arbetsmarknaden. Därför m<strong>in</strong>skar vi<br />

kostnaderna för att anställa ungdomar, genom att halvera arbetsgivaravgifterna, exklusive<br />

ålderspensionsavgiften, för unga mellan 19-­<strong>‐</strong>24 år. Denna skatterabatt kan användas tillsammans med<br />

våra andra sänkn<strong>in</strong>gar av arbetsgivaravgifter i tjänstesektorn och nystartsjobben.<br />

Unga utan arbetslivserfarenhet behöver särskild coachn<strong>in</strong>g. Därför föreslår vi att varje arbetssökande<br />

får en personlig coach. Så snart det är möjligt upprättas ett kontrakt, en <strong>in</strong>dividuell handl<strong>in</strong>gsplan,<br />

mellan coachen och den arbetssökande. Vi föreslår också en jobbgaranti för alla under 25 år efter 50<br />

dagars arbetslöshet. I jobbgarant<strong>in</strong> kan utbildn<strong>in</strong>g och praktik <strong>in</strong>gå. Jobbgarant<strong>in</strong> ersätter dagens<br />

kommunala ungdomsprogram och ungdomsgarant<strong>in</strong>. Ungdomar ska få bra förutsättn<strong>in</strong>gar i livet<br />

genom en god utbildn<strong>in</strong>g och yrkeserfarenhet. Var tredje skolungdom avbryter s<strong>in</strong>a studier utan<br />

godkända betyg. Skolan måste bli bättre på att låta eleverna utvecklas utifrån s<strong>in</strong>a förutsättn<strong>in</strong>gar<br />

och erbjuda fler utbildn<strong>in</strong>gsvägar. Då är risken m<strong>in</strong>dre att unga hamnar i utanförskap. Vi föreslår en<br />

modern och flexibel lärl<strong>in</strong>gsutbildn<strong>in</strong>g som kompletterar de studie-­<strong>‐</strong> och yrkesförberedande<br />

programmen på gymnasiet. De yrkesförberedande programmen måste också förbättras genom en<br />

praktikpeng som knyts till ungdomar i dessa program så att företag som tar emot elever<br />

kompenseras för handledn<strong>in</strong>g.<br />

Inrätta ett Globaliser<strong>in</strong>gsråd<br />

Sverige står <strong>in</strong>för stora framtidsutman<strong>in</strong>gar. Globaliser<strong>in</strong>gens tuffare konkurrens <strong>in</strong>nebär att risken<br />

för jobbflykt ökar. Den demografiska utveckl<strong>in</strong>gen <strong>in</strong>nebär allt fler som behöver vård och omsorg,<br />

och en allt m<strong>in</strong>dre andel av befolkn<strong>in</strong>gen i arbetsför ålder.<br />

Det politiska systemet måste förmå ta till sig och utveckla vårt land utifrån de nya förutsättn<strong>in</strong>garna.<br />

Ett globaliser<strong>in</strong>gsråd bör tillsättas för att ta sig an denna uppgift. Rådet ska bland annat bestå av<br />

företrädare för reger<strong>in</strong>gen, statsförvaltn<strong>in</strong>gen, fackförbund, när<strong>in</strong>gsliv, kultur och vetenskap.<br />

Representanterna bjuds <strong>in</strong> att delta i arbetet för att trygga jobb och ge förutsättn<strong>in</strong>gar för fler nya<br />

jobb i Sverige. Statsm<strong>in</strong>istern eller f<strong>in</strong>ansm<strong>in</strong>istern ska leda rådets arbete. Uppdraget ska vara att ge<br />

underlag för en allsidig belysn<strong>in</strong>g och samhällsdebatt om de förändr<strong>in</strong>gar som Sverige möter, och<br />

behovet av att forma en modern och flexibel arbetsmarknad som tryggar jobb och ger<br />

förutsättn<strong>in</strong>gar för nya jobb och utvecklad välfärd i Sverige. En avgörande faktor för att hantera<br />

globaliser<strong>in</strong>gens och demograf<strong>in</strong>s utman<strong>in</strong>gar är att förbättra <strong>in</strong>tegrationen och öka möjligheterna till<br />

rörlighet över gränserna. I detta avseende bör rådet dra lärdomar av olika länders <strong>in</strong>tegrationsarbete<br />

utifrån ett brett perspektiv, <strong>in</strong>rymmande även språkkunskapernas betydelse för medborgarskap och<br />

värdet av en blandad arbetskrafts-­<strong>‐</strong> och flykt<strong>in</strong>g<strong>in</strong>vandr<strong>in</strong>g för att underlätta en fungerande<br />

<strong>in</strong>tegration i Sverige. Ett förslag som ska värderas är att <strong>in</strong>föra ett green card-­<strong>‐</strong>system för<br />

arbetskrafts<strong>in</strong>vandr<strong>in</strong>g i Sverige. Arbetet i globaliser<strong>in</strong>gsrådet ska präglas av ett engagemang för<br />

Sverige som ligger bortom partipolitikens ibland konfliktorienterade och kortsiktiga hålln<strong>in</strong>g.<br />

Avskaffa fastighetsskatten<br />

Allians för Sverige vill avskaffa den statliga fastighetsskatten. Dess konstruktion gör att den stiger på<br />

ett sätt som är omöjligt att förutse och uppfattas som djupt orättvist.<br />

I ett första steg, 2007, föreslår vi att taxer<strong>in</strong>gsvärdena fryses. Vidare <strong>in</strong>förs ett tak i beskattn<strong>in</strong>gen för<br />

att kapa topparna i de områdena där taxer<strong>in</strong>gsvärdena ökat mest de senaste åren. Detta sker genom<br />

att skatten på markvärdet begränsas till två kronor per kvadratmeter eller maximalt 5000 kronor. För<br />

flerbostadshus ska taxer<strong>in</strong>gsvärdena frysas och skattesatsen sänkas med 0,1 procentenhet, från 0,5<br />

% av taxer<strong>in</strong>gsvärdet till 0,4 %. Den särskilda schablon<strong>in</strong>täkt som belastar bostadsrättsfören<strong>in</strong>gar tas<br />

bort.<br />

64


Efter 2007 vill vi ersätta den statliga fastighetsskatten med en låg kommunal avgift. En m<strong>in</strong>dre<br />

höjn<strong>in</strong>g av reav<strong>in</strong>stskatten kan också bli aktuellt som en del av f<strong>in</strong>ansier<strong>in</strong>gen. Ambitionen är att<br />

reformen genomförs under 2008, men det kan komma att ta längre tid <strong>in</strong>nan reformen är slutförd.<br />

Ett slopande av den statliga fastighetsskatten förutsätter en ansvarsfull f<strong>in</strong>ansier<strong>in</strong>g och att <strong>in</strong>gen ska<br />

betala mer i avgift än man gör idag i fastighetsskatt.<br />

Lika möjligheter för kv<strong>in</strong>nor och män<br />

Sverige framställs ofta som ett jämställt land, och jämfört med andra länder har möjligheterna för<br />

svenska kv<strong>in</strong>nor blivit bättre. Men fortfarande återstår mycket <strong>in</strong>nan kv<strong>in</strong>nor och män på allvar har<br />

lika möjligheter. Inkomstskillnaderna mellan kv<strong>in</strong>nor och män är fortfarande stora, och har dessvärre<br />

ökat de senaste åren. Låga löner tillsammans med höga skatter för människor med låga och normala<br />

<strong>in</strong>komster gör att många kv<strong>in</strong>nor är beroende av bidrag för att få ekonom<strong>in</strong> att gå ihop.<br />

Förmögenhetsskillnaderna mellan män och kv<strong>in</strong>nor är fortfarande mycket stora, vilket dels beror på<br />

att män i större grad än kv<strong>in</strong>nor äger och driver företag, och dels på att kv<strong>in</strong>nor fortfarande har<br />

huvudansvaret när barnen är små, och därmed yrkesarbetar en kortare tid av livet. Många kv<strong>in</strong>nor<br />

diskrim<strong>in</strong>eras enbart på grund av sitt kön, och mäns våld mot kv<strong>in</strong>nor visar <strong>in</strong>ga tecken på att m<strong>in</strong>ska.<br />

Bland dem som bef<strong>in</strong>ner sig allra längst från arbetsmarknaden f<strong>in</strong>ns många kv<strong>in</strong>nor med utländsk<br />

bakgrund. Skillnaden i livslängd mellan fattiga och rika män utjämnas, men <strong>in</strong>te bland kv<strong>in</strong>nor. Ofta<br />

är det ensamstående kv<strong>in</strong>nor, som sitter fast i utanförskap, med små möjligheter att styra över s<strong>in</strong>a<br />

egna liv. Därför är det viktigt att arbete alltid lönar sig framför bidrag, att drivkrafter för karriär<br />

skapas också för lågutbildade kv<strong>in</strong>nor och att alla ges ökade möjligheter att påverka s<strong>in</strong> egen<br />

livssituation. Både kv<strong>in</strong>nor och män måste ha möjlighet att leva på s<strong>in</strong> egen lön.<br />

Ett välfärdssamhälle måste kännetecknas av goda levnadsvillkor för alla på jämlika premisser. Kv<strong>in</strong>nor<br />

och män ska ha lika möjligheter att utvecklas, vilket förutsätter frihet från system som konserverar<br />

fördeln<strong>in</strong>gen av makt och resurser ut ett könsperspektiv. När män och kv<strong>in</strong>nor f<strong>in</strong>ns med och delar<br />

makt och <strong>in</strong>flytande i alla delar av samhällslivet, på alla nivåer, får vi ett bättre samhälle.<br />

Den starka könssegreger<strong>in</strong>gen av arbetsmarknaden måste brytas, eftersom den <strong>in</strong>nebär att kv<strong>in</strong>nors<br />

utveckl<strong>in</strong>gs-­<strong>‐</strong> och karriärmöjligheter begränsas. För att klara det måste attityder och värder<strong>in</strong>gar<br />

förändras så att traditionellt kv<strong>in</strong>nliga arbetsplatser, t.ex. <strong>in</strong>om vården, och traditionellt manliga<br />

arbetsplatser, t.ex. <strong>in</strong>om teknik och naturvetenskap, öppnas upp för såväl män som kv<strong>in</strong>nor.<br />

Både kv<strong>in</strong>nor och män ska kunna komb<strong>in</strong>era familjeliv med arbetsliv, och få vardagspusslet att gå<br />

ihop. Ingen ska tv<strong>in</strong>gas välja bort barn och familj på grund av bristen på trygga anställn<strong>in</strong>gar, en<br />

stelbent familjepolitik, eller risken att missgynnas under graviditet och föräldraledighet.<br />

Föräldraskapet är en värdefull erfarenhet som bör värderas som en merit. Lika villkor att komb<strong>in</strong>era<br />

yrkesliv och familjeliv förutsätter att familjerna själva får välja den barnomsorg som passar dem bäst,<br />

och att möjligheterna att köpa tjänster som underlättar vardagen förbättras genom sänkt skatt på<br />

hushållstjänster. All diskrim<strong>in</strong>er<strong>in</strong>g på grund av kön, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggn<strong>in</strong>g,<br />

ålder, social position eller funktionsh<strong>in</strong>der måste bekämpas. Mer än varannan kv<strong>in</strong>na är anställd i den<br />

offentliga sektorn. Genom att öka utrymmet för enskilda <strong>in</strong>itiativ och eget företagande <strong>in</strong>om<br />

välfärdsområdet får fler kv<strong>in</strong>nor möjlighet att starta företag, och fler får chansen att bidra till nya<br />

arbetsformer som kan leda till bättre kvalitet, både för patienter och anställda, och därmed också<br />

ökad trivsel och lägre sjukskrivn<strong>in</strong>gstal bland kv<strong>in</strong>nor i offentlig sektor. Med fler arbetsgivare att välja<br />

på läggs grunden för bättre arbetsvillkor och bättre löneutveckl<strong>in</strong>g i offentlig sektor. Många kv<strong>in</strong>nor<br />

jobbar i den snabbväxande tjänstesektorn, som rymmer en stor potential för fler företagare. För att<br />

ta till vara den potentialen vill vi riva de h<strong>in</strong>der som försvårar kv<strong>in</strong>nors företagande, och ge tydliga<br />

förutsättn<strong>in</strong>gar som leder till att fler kv<strong>in</strong>nor tar steget att starta eget. För tjänstesektorn som helhet<br />

är det viktigt att arbetskraftskostnaderna m<strong>in</strong>skar. Tillgången på kapital måste förbättras, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st<br />

för kv<strong>in</strong>nliga företagare. Vi vill pröva möjligheten att <strong>in</strong>föra kreditgarantier för lån till företag, och<br />

<strong>in</strong>rätta etabler<strong>in</strong>gskonto, mikrolån och etabler<strong>in</strong>gsstipendier för att underlätta för kv<strong>in</strong>nor att<br />

utveckla s<strong>in</strong> affärsidé. Dessutom vill vi stärka affärsrådgivn<strong>in</strong>gen och fortsatt satsa på forskn<strong>in</strong>g kr<strong>in</strong>g<br />

kv<strong>in</strong>nors företagande.<br />

Hot, misshandel och övergrepp är den värsta formen av maktmissbruk och förtryck. Att leva i rädsla<br />

för våld, eller i skuggan av våld, begränsar många kv<strong>in</strong>nors och barns liv. Oavsett vem som hotar,<br />

65


misshandlar, eller våldtar måste kv<strong>in</strong>nors frihet och trygghet säkras. Att bekämpa hedersrelaterat<br />

våld och ge stöd åt dem som utsätts för sådana brott är högprioriterat. Kunskap hos polis,<br />

rättsväsende och sociala myndigheter måste öka kr<strong>in</strong>g dessa frågor så att <strong>in</strong>satser för de utsatta kan<br />

sättas <strong>in</strong> i tid. Hotade kv<strong>in</strong>nor ska skyddas. Den som bryter mot besöksförbud ska kunna åläggas bära<br />

elektronisk fotboja. Utsatta kv<strong>in</strong>nor ska <strong>in</strong>te av kostnadsskäl gå miste om den hjälp de har rätt till.<br />

Den som vänder sig till polis, åklagare och domstol ska få ett bra bemötande och en skyndsam<br />

prövn<strong>in</strong>g. Möjligheterna att utkräva utdömt skadestånd ska förbättras. Attityder och normer som<br />

låter mäns våld mot kv<strong>in</strong>nor fortgå måste bekämpas av oss alla, i vår egen vardag.<br />

En Alliansreger<strong>in</strong>g kommer att lägga fram en handl<strong>in</strong>gsplan för att m<strong>in</strong>ska våldet mot kv<strong>in</strong>nor. Den<br />

ska bland annat omfatta förbättrat stöd till kv<strong>in</strong>nor som utsatts för våldsbrott, behandl<strong>in</strong>g för män<br />

som slår, <strong>in</strong>satser för att öka kunskaperna i polis-­<strong>‐</strong> och domarkåren kr<strong>in</strong>g de våldsbrott kv<strong>in</strong>nor utsätts<br />

för, ökad forskn<strong>in</strong>g kr<strong>in</strong>g mäns våld mot kv<strong>in</strong>nor, förslag som kortar rättsprocessen, en översyn av<br />

stadsplaner<strong>in</strong>gen för att öka kv<strong>in</strong>nors trygghet i s<strong>in</strong> närmiljö, och en översyn av de regler som<br />

påverkar kv<strong>in</strong>nors utsatta ekonomiska situation. Tidigare har Allians för Sverige presenterat ett<br />

framtidsprogram för att öka kv<strong>in</strong>nors företagande och välfärdsjobb, med de <strong>in</strong>satser som nämns<br />

ovan som underlättar och förbättrar kv<strong>in</strong>nors möjlighet att starta och driva företag. Detta program<br />

f<strong>in</strong>ansierades av Allians för Sveriges under våren 2006.<br />

Ett Sverige för alla<br />

Var femte person som bor i Sverige har utländsk bakgrund. Vi vill leva i ett öppet samhälle som<br />

präglas av gemenskap och mångfald. En genomgående l<strong>in</strong>je i vår <strong>in</strong>tegrationspolitik är att riva h<strong>in</strong>der<br />

och öppna möjligheter. Invandrare ska respekteras som <strong>in</strong>divider och <strong>in</strong>te betraktas som ett<br />

homogent kollektiv. Det behövs <strong>in</strong>te mer kontroll eller lägre bidrag för just <strong>in</strong>vandrare, utan en politik<br />

som frigör människors <strong>in</strong>neboende kraft. Det är en politik för större frihet, och för ett samhälle som<br />

präglas av gemenskap och samhörighet, där <strong>in</strong>gen grupp ställs åt sidan eller diskrim<strong>in</strong>eras. Den<br />

svenska <strong>in</strong>tegrationspolitiken har misslyckats. Alltför många har alltför svårt att ta sig <strong>in</strong> i<br />

samhällslivet och på arbetsmarknaden. Svenskundervisn<strong>in</strong>gen för nyanlända <strong>in</strong>vandrare uppvisar<br />

dåliga resultat, och många deltar <strong>in</strong>te i utbildn<strong>in</strong>gen. Klyftorna vidgas socialt och ekonomiskt.<br />

Sverige ska vara ett land av möjligheter för alla. De bästa vägarna till <strong>in</strong>tegration är arbete och<br />

språkkunskaper. Vi vill förbättra <strong>in</strong>tegrationen på arbetsmarknaden och motverka diskrim<strong>in</strong>er<strong>in</strong>g.<br />

Nystartsjobb ska gälla under de tre första åren i Sverige för dem som beviljats uppehållstillstånd. Vi<br />

vill också öppna för ett system med lärl<strong>in</strong>gs<strong>in</strong>troduktion. Det är viktigt att <strong>in</strong>vandrare erbjuds en god<br />

språkutbildn<strong>in</strong>g. Vi vill öka valfriheten och ersätta dagens svenska för <strong>in</strong>vandrare (SFI) med en<br />

utbildn<strong>in</strong>gspeng där var och en själv kan välja utbildare. Idag får endast 25 procent av de nyanlända<br />

flykt<strong>in</strong>garna s<strong>in</strong> utbildn<strong>in</strong>g värderad och ännu färre har fått s<strong>in</strong> yrkeserfarenhet validerad efter två år i<br />

<strong>in</strong>troduktion. Vi vill att ett enklare och mer ändamålsenligt alternativ ska kunna erbjudas genom<br />

allmänna tester på de faktiska kunskaper som en viss person besitter. Också bedömn<strong>in</strong>gen av<br />

praktiska yrkeskunskaper måste förbättras, t.ex. genom fristående yrkesprov.<br />

Det ska löna sig bättre att arbeta. Vi vill därför pröva möjligheten att ta bort <strong>in</strong>komstavräkn<strong>in</strong>gen<br />

under <strong>in</strong>troduktionsfasen i Sverige. Vi vill också pröva möjligheterna att <strong>in</strong>föra någon form av jobb-­<strong>‐</strong><br />

och utveckl<strong>in</strong>gsgaranti där samhällsnyttigt arbete och utvecklande aktiviteter ska garanteras alla som<br />

under viss tid sökt socialbidrag. För att sprida ägandet till fler, ge människor makt att förändra s<strong>in</strong><br />

situation och bryta boendesegregation behöver bostadsrättsombildn<strong>in</strong>g i storstädernas förorter<br />

underlättas, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st för de med låga <strong>in</strong>komster, vilket ger lägre boendekostnader och bättre<br />

boendeförvaltn<strong>in</strong>g. Vi ser hyresrätten som central för en flexibel bostadsmarknad och en väl<br />

fungerande arbetsmarknad och vill utveckla hyresboendet också i framtiden. Det är viktigt att<br />

tydliggöra och uppvärdera medborgarskapets <strong>in</strong>nebörd. Många kommuner har under senare år <strong>in</strong>fört<br />

så kallade medborgarskapsceremonier. Det är en utveckl<strong>in</strong>g som vi vill uppmuntra. Krafttag måste tas<br />

i kampen mot den etniska bortsorter<strong>in</strong>gen på den svenska arbetsmarknaden. Därför krävs en tydlig,<br />

effektiv och samlad lagstiftn<strong>in</strong>g mot diskrim<strong>in</strong>er<strong>in</strong>g. En gemensam ombudsmannaorganisation <strong>in</strong>förs.<br />

En väg att m<strong>in</strong>ska risken för diskrim<strong>in</strong>er<strong>in</strong>g i arbetslivet är att använda ett anonymiserat<br />

anställn<strong>in</strong>gsförfarande. Vi vill därför <strong>in</strong>itiera ett brett försök med anonymiserade ansökn<strong>in</strong>gar <strong>in</strong>om<br />

66


den offentliga sektorn. Även om de allra flesta <strong>in</strong>vandrare <strong>in</strong>te begår brott är andelen brottsl<strong>in</strong>gar<br />

bland utlandsfödda dubbelt så stor som bland <strong>in</strong>rikes födda. Det är ett socialt problem, som behöver<br />

tas på större allvar. Utlandsfödda är överrepresenterade bland brottsoffren varför en nedgång i<br />

brottsligheten har störst positiv effekt för <strong>in</strong>vandrarna. Huvudvägen att bekämpa brottslighet är alltid<br />

att undanröja sociala orsaker. Den nuvarande tillämpn<strong>in</strong>gen av regelverket kr<strong>in</strong>g utvisn<strong>in</strong>g vid brott<br />

är vare sig enhetlig eller rättssäker. Vid allvarliga brott bör huvudregeln vara att utländska<br />

medborgare ska dömas till utvisn<strong>in</strong>g.<br />

Kunskap och bildn<strong>in</strong>g<br />

Utbildn<strong>in</strong>g spelar en huvudroll för Sveriges framtid. Skolan spelar en avgörande roll för varje barns<br />

möjligheter i livet. Varje barn har rätt att lära sig läsa, skriva och räkna och ges de verktyg och<br />

värder<strong>in</strong>gar som behövs för att utforska s<strong>in</strong> omvärld och möta samhällets krav. Utbildn<strong>in</strong>gen ska<br />

utformas så att varje elevs förutsättn<strong>in</strong>gar kan tillgodoses, och ju äldre eleverna blir, i desto större<br />

utsträckn<strong>in</strong>g ska eleverna få fördjupa sig mot s<strong>in</strong>a <strong>in</strong>tresseområden. Folkbildn<strong>in</strong>gen har historiskt<br />

spelat stor roll för Sverige. Skolan ska ge elever och föräldrar stora möjligheter att välja en utbildn<strong>in</strong>g<br />

som passar elevens behov och önskemål. Varje skola ska ha möjlighet att skapa en egen profil och<br />

tillämpa ett eget arbetssätt. Fristående skolor är en självklar del av det svenska skolväsendet.<br />

Villkoren för de kommunala och fristående skolorna ska vara lika och alla barn och föräldrar ska ha<br />

möjlighet att välja mellan olika skolformer. Tätare och förbättrade statliga utvärder<strong>in</strong>gar ska<br />

genomföras av varje skolas kvalitet.<br />

Ge lärarna en nyckelroll<br />

Lärarna gör ett utomordentligt jobb. Men alla skolor och alla kommuner ger dem <strong>in</strong>te chansen att<br />

göra sitt bästa. Läraryrkets status har tillåtits att sjunka, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st genom att många kommuner av<br />

ekonomiska skäl anställt personer utan rätt utbildn<strong>in</strong>g för att undervisa. Lärarna har <strong>in</strong>te tillräckliga<br />

befogenheter för att kunna hålla ordn<strong>in</strong>g och respekteras i klassrummet. Lärarutbildn<strong>in</strong>gen har<br />

försämrats kraftigt och speciallärarutbildn<strong>in</strong>gen har lagts ned. Vi vill åter<strong>in</strong>föra<br />

speciallärarutbildn<strong>in</strong>gen och ge resurser för fler speciallärare.<br />

Därför är det <strong>in</strong>te förvånande att resultaten i svensk skola har försämrats, och att svenska elevers<br />

resultat, från att ha varit i topp <strong>in</strong>ternationellt, nu på s<strong>in</strong> höjd är medelmåttiga. En fjärdedel av<br />

eleverna når <strong>in</strong>te grundskolans mål. En tredjedel av 20-­<strong>‐</strong> år<strong>in</strong>garna har <strong>in</strong>te nått gymnasiets mål.<br />

Endast behöriga lärare ska få tillsvidareanställas och på sikt ska endast behöriga lärare få sätta betyg.<br />

Lärare som har lärarutbildn<strong>in</strong>g och utbildn<strong>in</strong>g i det ämne och den åldersgrupp som undervisn<strong>in</strong>gen<br />

avser, ska räknas som behöriga lärare.<br />

Föräldrars utbildn<strong>in</strong>gsnivå och utanförskap får <strong>in</strong>te tillåtas avgöra barnens chanser att klara skolan.<br />

Det är en prioriterad uppgift att ge skolan tillräckliga verktyg och resurser för att på ett bättre sätt än<br />

i dag säkra att social bakgrund <strong>in</strong>te begränsar den enskildes livschanser.<br />

Läsa-­<strong>‐</strong>räkna-­<strong>‐</strong>skriva-­<strong>‐</strong>satsn<strong>in</strong>g<br />

Skolan måste satsa mer på läsn<strong>in</strong>g och skrivn<strong>in</strong>g under de första läsåren. Dessa baskunskaper är<br />

nödvändiga för att kunna ta till sig kunskaper i andra skolämnen. Nationella mål och ett nationellt<br />

prov i svenska ska <strong>in</strong>föras i trean för att säkra att eleven får de kunskaper han eller hon har rätt till.<br />

En särskild läsa-­<strong>‐</strong>räkna-­<strong>‐</strong>skrivasatsn<strong>in</strong>g ska genomföras under de första skolåren.<br />

Elever ska ha rätt att ta del av Sveriges och världens litteraturskatt. Tydliga mål och betygskriterier i<br />

kursplanen i svenska bör <strong>in</strong>föras, som betonar vikten av en god läsförmåga. Att ta del av<br />

litteraturskatten vidgar människors perspektiv.<br />

Mot bakgrund av de utvärder<strong>in</strong>gar som gjorts av elevers kunskapsutveckl<strong>in</strong>g i matematik och NO-­<strong>‐</strong><br />

ämnen behövs en särskild kraftsaml<strong>in</strong>g i just dessa ämnen.<br />

Tidigt stöd för att nå kunskapsmålen<br />

Ingen elev ska kunna halka efter utan att det uppmärksammas av skolan. Därför ska betyg ges från år<br />

sex och skriftliga omdömen vara tillåtna från första årskursen. Betyg bör ges i fler steg än idag för att<br />

ge en mer rättvis bild av elevens kunskaper.<br />

Varje elev har rätt till stöd så tidigt som möjligt, för att utvecklas utifrån s<strong>in</strong>a förutsättn<strong>in</strong>gar. Kraven<br />

på att skolan erbjuder <strong>in</strong>dividanpassat stöd i form av t ex speciallärare, sommarskola eller extra<br />

67


undervisn<strong>in</strong>gstid i ett ämne ska skärpas. Den extra undervisn<strong>in</strong>gstiden kan bestå av ett extra skolår.<br />

Ingen elev ska få lämna grundskolan utan godkända kunskaper.<br />

En särskilt utsatt grupp elever som sällan uppmärksammas är de drygt 1 500 ungdomar som lämnar<br />

grundskolan utan betyg i något ämne. Två av tre av dessa har svensk bakgrund, en av tre utländsk.<br />

Ungdomar som <strong>in</strong>te avslutar grundskolan hamnar ofta i långvarigt utanförskap. Därför måste varje<br />

ansträngn<strong>in</strong>g göras för att hjälpa elever som saknar motivation, vill hoppa av skolan eller är allvarligt<br />

skoltrötta. Det kan handla om hjälp att f<strong>in</strong>na motivation, hjälp att stärka sitt självförtroende eller om<br />

att forma <strong>in</strong>dividuellt anpassade lösn<strong>in</strong>gar.<br />

Vi vill öppna möjligheten för grundskoleelever som riskerar att hoppa av skolan att påbörja en<br />

<strong>in</strong>troduktion för lärl<strong>in</strong>gsutbildn<strong>in</strong>g redan i den senare delen av grundskolan. Eleven får möjlighet att<br />

gå en företagsförlagd praktisk yrkesutbildn<strong>in</strong>g i komb<strong>in</strong>ation med att eleven läser <strong>in</strong> grundskolans<br />

ämnen i s<strong>in</strong> egen takt.<br />

Arbetsro och trygghet i skolan<br />

Alla har rätt till en trygg skolmiljö. Kränkn<strong>in</strong>gar ska aldrig accepteras. Lärare och rektorer ska ha<br />

tydliga befogenheter i skollagen för att åstadkomma ordn<strong>in</strong>g och reda – t ex att omhänderta<br />

störande föremål, visa ut en störande elev ut klassrummet, ge stökiga elever kvarsittn<strong>in</strong>g, stänga av<br />

en elev tillfälligt eller flytta en stökig elev permanent till en annan skola.<br />

Skolk bör anmälas hem samma dag och ska skrivas <strong>in</strong> i elevernas betyg. I utveckl<strong>in</strong>gssamtal ska<br />

elevernas uppförande beröras. Sådan <strong>in</strong>formation kan också ske i form av skriftliga omdömen.<br />

Arbetet med skolans fastslagna värdegrund måste utvecklas och stärkas. Lärare och skolledare ska<br />

ges verktyg och kunskap så att kvaliteten i arbetet med värdegrunden kan stärkas och ge resultat i<br />

form av en god skolmiljö. Skolans uppgift är att tillsammans med föräldrarna få eleverna att förstå<br />

och respektera de etiska och moraliska koder som gäller i samhället. Samarbetet mellan hem och<br />

skola är viktigt. Såväl skolans arbete med att ge eleverna kunskaper som arbetet med värdegrunden<br />

ska utvärderas.<br />

Ett gymnasium med fler utbildn<strong>in</strong>gsvägar<br />

Gymnasiet ska <strong>in</strong>nehålla tre <strong>in</strong>riktn<strong>in</strong>gar. Studieförberedande program ska premiera fördjupn<strong>in</strong>g i<br />

teoretiska ämnen och ge grundläggande högskolebehörighet. På yrkesförberedande program och<br />

lärl<strong>in</strong>gsutbildn<strong>in</strong>gar ska man fokusera på karaktärsoch yrkesämnen och eleverna ska <strong>in</strong>te behöva läsa<br />

de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet – om de <strong>in</strong>te vill. Kärnämnena ska ha<br />

tydlig <strong>in</strong>riktn<strong>in</strong>g mot det yrke utbildn<strong>in</strong>gen avser. Elevernas valfrihet att läsa ämnen och<br />

fördjupn<strong>in</strong>gskurser som är relevanta för utbildn<strong>in</strong>gen ska öka.<br />

En modern och flexibel lärl<strong>in</strong>gsutbildn<strong>in</strong>g ska <strong>in</strong>föras. Mer än var tredje elev vid de<br />

yrkesförberedande programmen får <strong>in</strong>te de 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande som de har rätt till.<br />

För att öka denna andel och göra det mer attraktivt för företag att ta emot elever föreslår vi att<br />

företag som tar emot elever får en praktikpeng som ska kompensera för den handledn<strong>in</strong>g som<br />

eleverna ska erhålla.<br />

Stärk universitet och högskolor<br />

Universitet och högskolor måste ges bättre möjligheter att utvecklas. Lärartä<strong>the</strong>ten och andelen<br />

disputerade lärare behöver öka.<br />

Resurstilldeln<strong>in</strong>gssystemet ska premiera kvalitet i stället för kvantitet. Resurserna ska <strong>in</strong>te i lika hög<br />

utsträckn<strong>in</strong>g som idag delas ut på grundval av hur många studenter som godkänts. Det ska <strong>in</strong>te löna<br />

sig att erbjuda kurser med låga krav. Kurser i högskolan ska hålla akademisk nivå. Vi avser att göra en<br />

bred satsn<strong>in</strong>g på att förstärka kvaliteten i den högre utbildn<strong>in</strong>gen. Vår prioriter<strong>in</strong>g är således högre<br />

kvalitet framför att enbart bygga ut antalet platser. Förkunskaperna ska höjas och betyg i<br />

gymnasieämnen som är relevanta för den sökta utbildn<strong>in</strong>gen ska ges högre vikt än andra vid<br />

antagn<strong>in</strong>gen till högskolan. De bästa forskarmiljöerna ska premieras, och universiteten ges större<br />

frihet för att m<strong>in</strong>ska den politiska styrn<strong>in</strong>gen av forskn<strong>in</strong>gsanslagen.<br />

Satsn<strong>in</strong>gar på forskn<strong>in</strong>g är <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar i framtida välfärd. De offentliga anslagen till forskn<strong>in</strong>g ska<br />

öka till 1 procent av BNP. Därmed kan de direkta statliga anslagen till lärosätenas forskn<strong>in</strong>g öka.<br />

Dessutom tar vi bort den statliga avgiften på externa anslag, den s.k. ”högskolemomsen”, vilket frigör<br />

68


esurser till lärosätenas forskn<strong>in</strong>g. Vi vill stimulera donationer från privatpersoner och företag till<br />

ideella organisationer och forskn<strong>in</strong>g. Därför vill vi pröva möjligheten till avdragsrätt för detta.<br />

Tidigare har Allians för Sverige presenterat följande satsn<strong>in</strong>gar; nationella mål i svenska från år tre,<br />

en översyn av grundskolans mål, att betyg ska ges tidigare och i fler steg, en översyn av<br />

betygskriterierna, en kvalitetsgranskn<strong>in</strong>g av varje skola vart tredje år, förbättrade möjligheter till<br />

akademisk fortbildn<strong>in</strong>g för lärare, utökade möjligheter för lärare att forska <strong>in</strong>om tjänsten, att<br />

underlätta och komplettera utbildn<strong>in</strong>g för obehöriga lärare, <strong>in</strong>förandet av en statligt sanktionerad<br />

lärarauktorisation, ökade resurser till rektorsutbildn<strong>in</strong>gen, kunskapsspridn<strong>in</strong>g till alla skolor om<br />

forskn<strong>in</strong>gsbaserade åtgärdsprogram mot mobbn<strong>in</strong>g och annan kränkande behandl<strong>in</strong>g, att återge<br />

Hällboskolan och Ekeskolan status som specialskolor, ett statligt ansvar för f<strong>in</strong>ansier<strong>in</strong>g av elever med<br />

behov av specialskola, samt att skapa ett riksgymnasium för elever med synskador och ytterligare<br />

funktionsh<strong>in</strong>der. Samtliga dessa reformer f<strong>in</strong>ansierades våren 2006.<br />

Trygg och tillgänglig vård och omsorg<br />

Sverige står <strong>in</strong>för flera välfärdsutman<strong>in</strong>gar. Allt fler revor blottas och välfärdens viktigaste områden<br />

urholkas. Hälso-­<strong>‐</strong> och sjukvården kämpar med långa köer, otillräckliga resurser och svårigheter att<br />

rekrytera och behålla vårdpersonal. Patienter har små möjligheter att välja vård, och välja bort vård<br />

som <strong>in</strong>te fungerar, och hävda s<strong>in</strong> rätt till en god vård. Rehabiliter<strong>in</strong>g och förebyggande åtgärder<br />

brister, vilket orsakar lidande, vårdköer och stora kostnader. Vården och omsorgen brister särskilt i<br />

att värna dem med störst behov och dem som <strong>in</strong>te alltid kan föra s<strong>in</strong> egen talan – multisjuka, kroniskt<br />

sjuka, missbrukare, funktionsh<strong>in</strong>drade, psykiskt sjuka och personer i behov av vård i livets slutskede.<br />

Komb<strong>in</strong>ationen av fler äldre och färre äldreboendeplatser <strong>in</strong>nebär att också mycket gamla personer<br />

och personer med stort omsorgsbehov blir utan tillräcklig omsorg. Ensamhet och isoler<strong>in</strong>g bland dem<br />

som nekas plats på äldreboende tilltar. Förändr<strong>in</strong>gar som stärker patientens ställn<strong>in</strong>g och ökar<br />

tillgängligheten till vård och omsorg ska prioriteras. En förbättrad välfärd kräver både<br />

kvalitetsförbättrande nytänkande, en mångfald av aktörer, stor frihet för den enskilde i komb<strong>in</strong>ation<br />

med ett ekonomiskt resurstillskott – i första hand till äldreomsorgen och psykiatr<strong>in</strong>. En ny samlad<br />

patienträttighetslag är nödvändig och kommer att <strong>in</strong>föras. Flera av förslagen som presenteras nedan<br />

föreslogs och f<strong>in</strong>ansierades redan i Allians för Sveriges gemensamma ekonomiska motion, våren<br />

2006. Det gäller förslag om förstärkt vårdgaranti, en fritt valreform för äldre, kvalitetshöjande och<br />

mångfaldsskapande <strong>in</strong>satser i vården, psykiatrisatsn<strong>in</strong>gen, och den förbättrade rehabiliter<strong>in</strong>gen. Till<br />

detta för vi nu ett antal nya reformer för att förstärka tryggheten och tillgängligheten i vården och<br />

omsorgen.<br />

Valfrihet och vård i tid<br />

Patienten ska ha rätt att välja såväl läkare eller annan vårdgivare, vårdenhet som tidpunkt för<br />

behandl<strong>in</strong>g. Vårdgivare ska ha en skyldighet att upplysa patienten om var i landet det är kortast kö<br />

och erbjuda vård där. Om det fria vårdvalet utnyttjas <strong>in</strong>nan vårdgarantitiden löpt ut får patienten<br />

själv stå för extrakostnader i form av resekostnader etc. Skyldigheten att <strong>in</strong>formera om rätten till det<br />

fria vårdvalet är särskilt viktigt för patienter som har svårigheter att <strong>in</strong>hämta <strong>in</strong>formation på egen<br />

hand. Ett fritt vårdval sätter tryck på det egna landst<strong>in</strong>get att korta kötiderna samtidigt som hela<br />

landets vårdkapacitet kan användas bättre. För att få till stånd en vårdgaranti värd namnet tillför<br />

Allians för Sverige mer resurser än reger<strong>in</strong>gen till den nationella vårdgarant<strong>in</strong>. Den ”puckel” som<br />

vårdköerna utgör bör betas av med hjälp av detta resurstillskott. Patienterna ska ges laglig rätt att gå<br />

till alternativ vårdgivare om garantitiden <strong>in</strong>te kan hållas, så länge behandl<strong>in</strong>gen omfattas av det<br />

offentliga vårdåtagandet. Landst<strong>in</strong>get ska då stå för extra kostnader i form av kostnader för resor och<br />

liknande. Med fler alternativa vårdgivare kommer det att f<strong>in</strong>nas verkliga valmöjligheter för de<br />

patienter som står i kö. En nyckelfaktor för mer tillgänglig och bättre vård är att förbättra<br />

primärvården och öka läkarnas tid att vårda patienter .<br />

Högre kvalitet<br />

Kvaliteten måste höjas genom att hälso-­<strong>‐</strong> och sjukvården jämför s<strong>in</strong>a prestationer och systematiskt<br />

drar lärdom av misstag och framgångar. Öppna kvalitetsjämförelser med rapportskyldighet <strong>in</strong>förs för<br />

vårdenheter och äldreboenden. En oberoende granskn<strong>in</strong>gsmyndighet <strong>in</strong>rättas och vårdens<br />

ersättn<strong>in</strong>gssystem utvecklas så att de premierar god vård, effektivitet och en helhetssyn på<br />

69


patientens behov. En åtgärdsplan för mätn<strong>in</strong>g av kvalitet och rankn<strong>in</strong>g <strong>in</strong>om hälso-­<strong>‐</strong> och sjukvården<br />

behöver utformas i samarbete mellan stat och landst<strong>in</strong>g. Vårdens IT-­<strong>‐</strong><strong>in</strong>frastruktur ska förbättras och<br />

en nationell standard för <strong>in</strong>formationsöverför<strong>in</strong>g <strong>in</strong>om vård och omsorg utvecklas. För äldre och<br />

multisjuka med ett stort och sammansatt vårdbehov behövs mer av helhetssyn och patientfokus. I<br />

dag hamnar många patienter mellan stolarna, eftersom <strong>in</strong>gen enskild aktör förmår ta helhetsansvar<br />

för patienternas behov. Allians för Sverige vill ge patienten möjlighet att välja en fast vårdkontakt<br />

som vårdar eller vid behov lotsar patienten genom vårdkedjan. Ersättn<strong>in</strong>gssystemen ska premiera<br />

läkare, eller annan vårdpersonal, som tar helhetsansvar.<br />

Mångfald i vården<br />

Fler aktörer ska uppmuntras att bidra till en utveckl<strong>in</strong>g av vårdkvalitet och effektivitet.<br />

Vårdpersonalens kompetens och hängivenhet ska tas till vara. Anställda i vården ska kunna ta över en<br />

verksamhet och ha rätt att förbereda avknoppn<strong>in</strong>g på arbetstid. I ett första skede bör en<br />

personalgrupp kunna ta över driften av en verksamhet utan föregående upphandl<strong>in</strong>g. Därför <strong>in</strong>rättas<br />

ett avknoppn<strong>in</strong>gsstöd och en startlag för mångfald i vården stiftas. Lika villkor ska gälla för privata,<br />

ideella, kooperativa och offentliga aktörer.<br />

Bättre rehabiliter<strong>in</strong>g<br />

Möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet måste öka genom aktiva, snabba och sammansatta<br />

rehabiliter<strong>in</strong>gs<strong>in</strong>satser. Rätten till rehabiliter<strong>in</strong>g ska lagfästas och skyldigheten att delta preciseras.<br />

Försäkr<strong>in</strong>gskassan ska erbjuda alla sjukskrivna en personlig koord<strong>in</strong>ator och ha en skyldighet att<br />

genomföra en rehabiliter<strong>in</strong>gsutredn<strong>in</strong>g <strong>in</strong>om fyra veckor. Samtidigt tas arbetsgivarnas ansvar att<br />

genomföra rehabiliter<strong>in</strong>gsutredn<strong>in</strong>gen bort. Samarbetet mellan olika huvudmän måste förbättras och<br />

den f<strong>in</strong>ansiella samordn<strong>in</strong>gen göras flexibel och kunna anpassas efter lokala förhållanden.<br />

Utveckla äldreomsorgen och de äldres sjukvård<br />

Alla ska garanteras en trygg och värdig äldreomsorg. Därför tillför vi resurser till kommunerna för att<br />

förbättra det medic<strong>in</strong>ska omhändertagandet och det sociala <strong>in</strong>nehållet i äldreomsorgen. Brukarna<br />

ska ges mer <strong>in</strong>flytande, vilket ger en mer lyhörd offentligt f<strong>in</strong>ansierad äldreomsorg. Ett Fritt Val, efter<br />

biståndsbedömn<strong>in</strong>g, ska <strong>in</strong>föras för särskilt boende och hemtjänst<strong>in</strong>satser. Hälso-­<strong>‐</strong> och sjukvården för<br />

äldre måste utvecklas och specialistkunskaper i geriatrik stärkas. Samarbetet mellan olika huvudmän<br />

måste utökas så att <strong>in</strong>te fler ramlar mellan stolarna. De anhöriga – som idag tar ett allt större ansvar<br />

för de äldres behov av vård och omsorg – ska få bättre stöd, tydliggjort i lag.<br />

Värdighetsgaranti för äldreomsorgen<br />

Äldreomsorgen måste bedrivas på ett sätt som visar respekt för människovärdet. Ingen ska behöva<br />

dö i ensamhet. Att få komma ut i friska luften och få en grundläggande personlig hygien måste vara<br />

en självklarhet. Vi vill att m<strong>in</strong>im<strong>in</strong>ivåer <strong>in</strong>förs, som aldrig får underskridas, för de <strong>in</strong>satser som ges<br />

<strong>in</strong>om äldreomsorgen. Därför <strong>in</strong>förs en värdighetsgaranti, som tydliggör och gör det lättare att följa<br />

upp vad som utlovas <strong>in</strong>om äldreomsorgen. Värdighetsgarant<strong>in</strong> ska bestå av enkla och konkreta<br />

punkter som redovisar för den vårdbehövande, personalen, anhöriga och beslutsfattare vad som ska<br />

gälla. När äldreboendeplatser försvunnit under den senaste mandatperioden har vi fått en situation<br />

där allt fler saknar ett fullgott medic<strong>in</strong>skt omhändertagande och allt fler känner sig ensamma och<br />

isolerade i ett otryggt boende. För att öka tryggheten satsar vi därför på att öka platserna i särskilt<br />

boende för äldre genom ett <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gsstöd. Också för att Fritt Valreformen för äldre, som <strong>in</strong>nebär<br />

att äldre efter biståndsbedömn<strong>in</strong>g ska få välja äldreboende och vem som ska ge hemtjänsten, ska<br />

fungera fullt ut och ge reella valmöjligheter förutsätts fler platser i särskilt boende. På sikt <strong>in</strong>förs en<br />

boendegaranti där den enskilde själv, över en viss ålder, kan få möjlighet att avgöra när det är dags<br />

att flytta till ett äldreboende. Idag f<strong>in</strong>ns olika former av anhörigstöd, men stödet är ojämnt fördelat<br />

och de allra flesta anhörigvårdare blir utan stöd, hjälp och utbildn<strong>in</strong>g. Därför bör socialtjänsten ges en<br />

skyldighet att ge stöd och avlösn<strong>in</strong>g åt personer som vårdar närstående.<br />

Förbättra psykiatr<strong>in</strong><br />

För att klara sitt uppdrag behöver den psykiatriska vården och omsorgen en omfattande<br />

organisationsöversyn och en resursförstärkn<strong>in</strong>g med m<strong>in</strong>st fem miljarder kronor de närmaste tio<br />

åren. En särskild engångssatsn<strong>in</strong>g behövs under 2007. Ett flertal åtgärder, bland annat förstärkn<strong>in</strong>g<br />

70


av den psykiatriska kompetensen i primärvården, ska konkretiseras i en handl<strong>in</strong>gsplan under 2007.<br />

Barn-­<strong>‐</strong> och ungdomspsykiatr<strong>in</strong> ska prioriteras och en vårdgaranti på en månad för utredn<strong>in</strong>g <strong>in</strong>förs.<br />

Missbruksenheter och psykiatriska akutmottagn<strong>in</strong>gar ska <strong>in</strong>te ha rätt att neka patienter med<br />

dubbeldiagnoser vård. Genom fler platser i sluten vård och olika boendeformer med stöd<strong>in</strong>satser<br />

säkras att <strong>in</strong>gen nekas hjälp på grund av platsbrist. Vi vill även <strong>in</strong>föra en möjlighet till tvång i<br />

öppenvården. Patienter som kan bli farliga -­<strong>‐</strong> för sig själva eller andra -­<strong>‐</strong> ska snabbt kunna flyttas till<br />

sluten tvångsvård om de <strong>in</strong>te följer ord<strong>in</strong>erad behandl<strong>in</strong>g.<br />

Tandvård<br />

För Allians för Sverige är det en självklarhet att en tandvårdsreform i första hand måste rikta sig till<br />

dem med störst behov och genomföras på ett sätt som <strong>in</strong>te leder till köer, byråkrati och skenande<br />

kostnader. Insatserna för att stärka konkurrens och prispress <strong>in</strong>om tandvården ska <strong>in</strong>tensifieras. Vår<br />

tandvårdsreform omfattar tre delar: För det första ett högkostnadsskydd för alla som <strong>in</strong>te omfattas<br />

av den avgiftsfria barn och ungdomstandvården. Kostnader för behandl<strong>in</strong>gar över 3000 kronor<br />

subventioneras med 50 procent, över 15 000 med 85 procent. Ett högkostnadsskydd <strong>in</strong>förs den 1 juli<br />

2007. För det andra en tandvårdscheck på 300 kronor som kan användas som delbetaln<strong>in</strong>g för<br />

abonnemangstandvård eller ett förebyggande tandvårdsbesök vartannat år. Med denna utformn<strong>in</strong>g<br />

bevaras priskonkurrensen i tandvården. För det tredje en satsn<strong>in</strong>g på grupper som på grund av<br />

långvarig sjukdom eller funktionsh<strong>in</strong>der <strong>in</strong>te själva kan påverka s<strong>in</strong> tandstatus. Det <strong>in</strong>nebär en<br />

förbättr<strong>in</strong>g av dagens stöd samt att nya patientgrupper, bland annat diabetiker och personer med<br />

ätstörn<strong>in</strong>gar, <strong>in</strong>kluderas. Stödet har formen av ett förbättrat högkostnadsskydd.<br />

Bättre möjligheter för funktionsh<strong>in</strong>drade<br />

Möjligheten för funktionsh<strong>in</strong>drade att välja boende och hjälpmedel ska öka. H<strong>in</strong>der för deltagande i<br />

arbetslivet ska identifieras och undanröjas. Arbetsgivarnas medf<strong>in</strong>ansier<strong>in</strong>g av sjuklönen avskaffas<br />

och en möjlighet att få lönebidrag på grund av nedsatt arbetsfunktion också i eget företag <strong>in</strong>förs. De<br />

som <strong>in</strong>te kan delta på den reguljära arbetsmarknaden ska erbjudas men<strong>in</strong>gsfull sysselsättn<strong>in</strong>g med<br />

stor valfrihet. Fler ges möjlighet att jobba genom förbättrat lönebidrag, möjlighet till lönebidrag för<br />

eget företagande, konkurrerande arbetsförmedl<strong>in</strong>gar som specialiserar sig på funktionsh<strong>in</strong>der och<br />

”one-­<strong>‐</strong>stop-­<strong>‐</strong>shops” som <strong>in</strong>tegrerar arbetsförmedl<strong>in</strong>g, socialtjänst och Försäkr<strong>in</strong>gskassa <strong>in</strong>förs.<br />

Förnya folkhälsopolitiken<br />

Hälsopolitiken ska ta till vara <strong>in</strong>dividens egen förmåga att ta ansvar för sitt hälsotillstånd. Förbättrade<br />

möjligheter till egenvård, ökade kunskaper och ökad forskn<strong>in</strong>g om psykisk ohälsa bland barn och<br />

ungdomar, förstärkt skolhälsovård och en utbyggd vårdgaranti är viktiga delar i en ny nationell<br />

hälsopolitisk strategi. Kv<strong>in</strong>nors och mäns sjukdomar och symptom skiljer sig åt och bemöts och<br />

behandlas olika i vården. De skillnader som f<strong>in</strong>ns när det gäller bemötande, förskrivn<strong>in</strong>g av medic<strong>in</strong>er<br />

och behandl<strong>in</strong>gsmetoder måste upphöra. Utprovn<strong>in</strong>g av läkemedel ska ske på både kv<strong>in</strong>nor och män,<br />

och nya behandl<strong>in</strong>gsmetoder, läkemedel och diagnostik anpassas utifrån kv<strong>in</strong>nors villkor.<br />

Genusperspektivet ska genomsyra alltifrån vård och omsorg till forskn<strong>in</strong>g och medic<strong>in</strong>sk utveckl<strong>in</strong>g.<br />

Att ge förutsättn<strong>in</strong>gar för en god fysisk och psykisk hälsa är angeläget för barn och unga. Föräldrastöd<br />

ska erbjudas kont<strong>in</strong>uerligt under barnets hela uppväxt. Elevhälsan ska stärkas med tydliga krav i<br />

skollagen om att förebygga fysisk och psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion bland barn och<br />

ungdomar. Alkohol och alkoholmissbruk är ett stort folkhälsoproblem, och bidrar ofta till att utlösa<br />

grova brott och övergrepp. En m<strong>in</strong>skad alkoholkonsumtion förbättrar folkhälsan och m<strong>in</strong>skar många<br />

sociala problem. Allians för Sverige arbetar för en mer restriktiv syn på alkohol <strong>in</strong>om EU.<br />

Ökad trygghet, färre brott<br />

Våldsbrotten ökar stadigt. Antalet anmälda våldtäkter och misshandelsfall har blivit fler och bidrar till<br />

bilden av ett allt råare samhälle. Den grova organiserade brottsligheten är ett allvarligt hot mot vårt<br />

öppna samhälle och mot enskilda. Mängdbrotten, som till exempel stöld, skadegörelse och<br />

misshandel, gör människors vardag otrygg, och en väldigt låg andel av dessa brott klaras upp. Över<br />

huvud taget klaras bara ett av fyra brott upp, vilket gör att människors motivation att anmäla brott<br />

m<strong>in</strong>skar.<br />

Rättsväsendet måste komma närmare människorna. En synlig och närvarande polis i hela landet är<br />

viktigt för människors känsla av trygghet. Det behövs fler poliser, och fler poliser på gator och torg.<br />

71


Till en början ska satsn<strong>in</strong>garna fokuseras på de mest brottsutsatta områdena, som f<strong>in</strong>ns både i<br />

storstäderna och i glesbygden. Polisbrist, långa avstånd och begränsad bemann<strong>in</strong>g under kvällar och<br />

helger sätter tryggheten på undantag på många håll i vårt land. Polisen ska bättre förebygga, utreda<br />

och klara upp brott och stå till medborgarnas tjänst. Samhället ska se allvarligt på organiserad<br />

brottslighet. Straffen för vapenbrott, väpnade rån och människohandel kan därför komma att<br />

skärpas. Brottsoffer ska mötas med medkännande och professionalism av myndigheter. Varje<br />

polismyndighet ska ha en brottsofferhandläggare som kan ge brottsoffer <strong>in</strong>formation dygnet runt. Ett<br />

tryggt samhälle förutsätter att vi tar ansvar för varandra. Vi vill utreda möjligheten att <strong>in</strong>föra en<br />

lagstadgad skyldighet för var och en att efter förmåga <strong>in</strong>gripa när någon är i nöd, ibland kallat en<br />

civilkuragelag. Tidigare har Allians för Sverige presenterat förslag om att öka polisnärvaron, öka<br />

polisens utredn<strong>in</strong>gskapacitet och öka antalet poliser i yttre tjänst, bland annat genom att till år 2010<br />

öka antalet poliser till 20 000. Dessa reformer har redan f<strong>in</strong>ansierats av Allians för Sverige våren<br />

2006.<br />

Tidiga och tydliga åtgärder för unga lagöverträdare<br />

Om reaktionerna uteblir när en ung människa begår s<strong>in</strong>a första brott är risken stor att hon eller han<br />

fastnar i en livslång krim<strong>in</strong>ell karriär. Med tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottslighet idag<br />

motverkas grov brottslighet imorgon. Föräldrar har ansvar för att förmedla normer och värder<strong>in</strong>gar<br />

till s<strong>in</strong>a barn. En trygg uppväxt är den mest effektiva brottsförebyggande <strong>in</strong>satsen. Stöd från mödra-­<strong>‐</strong><br />

och barnavårdscentraler, skolhälsovård och barn-­<strong>‐</strong> och ungdomspsykiatri ska f<strong>in</strong>nas till hands för den<br />

som behöver det. Förskolan och skolan ska bidra i fostran, men <strong>in</strong>te överta föräldrarnas ansvar.<br />

Tydliggör föräldrarnas ansvar<br />

Föräldrar har det främsta ansvaret för att barn <strong>in</strong>te begår brott. Föräldrar är och ska vara<br />

skadeståndsskyldiga om de avsiktligt eller av oaktsamhet brustit i s<strong>in</strong> uppsikt över barnet, eller brustit<br />

i s<strong>in</strong> skyldighet att agera för att h<strong>in</strong>dra skador. Föräldrarnas skadeståndsansvar bör markeras<br />

ytterligare, vilket skulle kunna ske genom att vårdnadshavare görs ekonomiskt ansvariga, upp till ett<br />

maxbelopp, för skador barnen orsakar. Om barn orsakar skador ska kostnaderna <strong>in</strong>te enbart lastas på<br />

brottsoffer, när<strong>in</strong>gsidkare och försäkr<strong>in</strong>gsbolag. Parallellt med ett förtydligat ansvar för föräldrarna<br />

ska stöd<strong>in</strong>satser i skolan och från socialtjänsten förstärkas.<br />

Bekämpa grova brott<br />

Allians för Sverige vill reformera påföljdssystemet i syfte att öka rättssäkerheten och stärka<br />

rättstryggheten för allmänheten. En straffutredn<strong>in</strong>g bör se över tillämpn<strong>in</strong>gen av existerande<br />

straffskalor. Vid grova brott och återfall ska straffen i större utsträckn<strong>in</strong>g ligga i den övre delen,<br />

medan det ter sig naturligt att straffen vid mildrande omständigheter ligger i den nedre.<br />

Utgångspunkten ska vara att samhället ser mycket allvarligt på grova våldsbrott. Vi vill skärpa straffen<br />

för misshandel och grov misshandel, våldtäkt och grov våldtäkt, rån och grovt rån samt grov<br />

kv<strong>in</strong>nofridskränkn<strong>in</strong>g.<br />

Satsn<strong>in</strong>gar på krim<strong>in</strong>alvården<br />

Krim<strong>in</strong>alvården står <strong>in</strong>för stora utman<strong>in</strong>gar. Tiden på anstalt har allt m<strong>in</strong>dre kommit att handla om<br />

fokus på arbete, behandl<strong>in</strong>g och utbildn<strong>in</strong>g, vilket <strong>in</strong>te ger <strong>in</strong>tagna förutsättn<strong>in</strong>gar att komma tillbaka<br />

till samhället, fria från krim<strong>in</strong>alitet och missbruk. Många av de dömda återfaller i brott <strong>in</strong>om tre år<br />

efter frigivn<strong>in</strong>g. Därför krävs en ny krim<strong>in</strong>alvårdslagstiftn<strong>in</strong>g som tydliggör drivkrafter och möjligheter<br />

för <strong>in</strong>tagna att förändra s<strong>in</strong>a liv. Alla <strong>in</strong>tagna ska från början få en egen handl<strong>in</strong>gsplan. Verkställighet<br />

av påföljder i frivård och fängelse måste hålla hög kvalitet, och ska användas för att ge de <strong>in</strong>tagna<br />

möjlighet att avbryta en krim<strong>in</strong>ell livsstil och drogmissbruk. Män som misshandlar kv<strong>in</strong>nor ska få hjälp<br />

att bryta destruktiva beteenden, genom adekvat vård och behandl<strong>in</strong>g. Intagna som är psykiskt sjuka,<br />

skyldiga till sexualbrott eller missbrukare av droger och alkohol ska ges bättre behandl<strong>in</strong>g och<br />

rehabiliter<strong>in</strong>g. Insatserna för behandl<strong>in</strong>g, utbildn<strong>in</strong>g och arbete ska öka.<br />

Krafttag mot den organiserade brottsligheten<br />

Sverige ska ta sitt ansvar för att bekämpa grov, gränsöverskridande krim<strong>in</strong>ell verksamhet som handel<br />

med människor, vapen och narkotika liksom terrorism. Den brottslighet som riktar sig mot viktiga<br />

samhällsfunktioner ska bekämpas. Den personliga <strong>in</strong>tegriteten ska skyddas, och oskyldigas rätt<br />

72


värnas. När brottsligheten blir grövre ökar kraven på polisens arbets-­<strong>‐</strong> och span<strong>in</strong>gsmetoder. För att<br />

komma åt den avancerade krim<strong>in</strong>aliteten bör polisen få möjlighet till buggn<strong>in</strong>g. Ett beslut om<br />

buggn<strong>in</strong>g ska föregås av omsorgsfulla överväganden, och stor hänsyn ska tas till den personliga<br />

<strong>in</strong>tegriteten eftersom buggn<strong>in</strong>g är ett betydande <strong>in</strong>grepp i den privata sfären. Polisens möjlighet att<br />

använda sig av bevisprovokation ska förtydligas och lagregleras. Samtidigt ska rättssäkerheten värnas<br />

och medborgarna skyddas från rättsövergrepp från staten. Sverige har mer än många andra länder<br />

utsatts för nationella kriser. Ändå har vi <strong>in</strong>gen effektiv krisorganisation. Utveckl<strong>in</strong>gen i omvärlden<br />

visar att vi måste vara förberedda på det otänkbara. Vi ska förebygga terrorism och göra vårt yttersta<br />

för att förh<strong>in</strong>dra att attentat genomförs i Sverige. Vi ska fördjupa samarbetet <strong>in</strong>om EU och samverka<br />

globalt för att bekämpa terrorismen. Sverige behöver en bättre fungerande samordn<strong>in</strong>g mellan<br />

brottsbekämpande myndigheter. Det är viktigt att stärka krishanter<strong>in</strong>gen och underrättelsearbetet.<br />

Säkra en hållbar utveckl<strong>in</strong>g<br />

De globala miljöutman<strong>in</strong>garna, i synnerhet klimatförändr<strong>in</strong>garna, påverkar livsbet<strong>in</strong>gelserna i hela<br />

världen och måste ges större uppmärksamhet. Utsläpp i luft och vatten är några av de största hot<br />

mänskligheten står <strong>in</strong>för. Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att bruka naturens<br />

rikedomar på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och<br />

barnbarn. Energi-­<strong>‐</strong> och klimatfrågorna utvecklas snabbt till avgörande utman<strong>in</strong>gar. Problemen sågs<br />

länge enbart som miljöproblem, men alla sektorer i samhället berörs av snabbt stigande priser,<br />

ökande otrygghet i försörjn<strong>in</strong>gen samt konsekvenserna av ett mer <strong>in</strong>stabilt klimat. Energisäkerheten<br />

blir allt mer viktig för Europa, som världens största importör av olja och gas. Miljöutman<strong>in</strong>garna kan<br />

bli en ekonomisk hävstång. Grön teknik kommer att efterfrågas vid omställn<strong>in</strong>gen av energi-­<strong>‐</strong> och<br />

transportsystem. När många fattiga människor närmar sig vår levnadsstandard kommer konsumtion<br />

och energiförbrukn<strong>in</strong>g att öka. Den press på miljön som det <strong>in</strong>nebär kommer att påverka våra<br />

livsförutsättn<strong>in</strong>gar. Därför är behovet av teknik med m<strong>in</strong>imal miljöpåverkan stort, vilket <strong>in</strong>nebär stora<br />

möjligheter till ökad export av miljöteknik. Allians för Sverige är överens om de miljömål och<br />

klimatmål som ska vägleda Sveriges miljöarbete. Klimatförändr<strong>in</strong>garna kräver kraftfulla åtgärder,<br />

<strong>in</strong>om såväl transport-­<strong>‐</strong>, bostads-­<strong>‐</strong> som <strong>in</strong>dustrisektorn. Klimatmålen måste sättas högt och följas av<br />

tydliga handl<strong>in</strong>gsplaner. Vi går till val på en gemensam energipolitik, som lägger grunden för<br />

långsiktiga spelregler för energimarknadens aktörer. Svenska företag och konsumenter ska kunna lita<br />

på att det f<strong>in</strong>ns energi till <strong>in</strong>ternationellt konkurrenskraftiga priser i framtiden.<br />

En hållbar energiförsörjn<strong>in</strong>g<br />

Energipolitiken ska stödja enskilda och företag som tar sitt miljöansvar. Miljö-­<strong>‐</strong> och energibeskattn<strong>in</strong>g<br />

ska utformas så att det lönar sig att ta miljöansvar. Politiken ska stimulera <strong>in</strong>förandet av nya<br />

miljövänliga alternativ. Inom givna ramar ska valet mellan olika former av energiproduktion styras av<br />

de beslut som fattas av energiproducenter och energianvändare. Att säkerställa goda<br />

konkurrensförhållanden på energimarknaderna är en viktig politisk uppgift. Elcertifikat är ett<br />

styrsystem för att snabbare klara omställn<strong>in</strong>gen till miljövänlig energiproduktion. Förnybar<br />

elproduktion kommer att kunna tillföras det svenska systemet under kommande år, men<br />

utveckl<strong>in</strong>gen har ännu bara börjat. Allians för Sverige bedömer att den samlade energi-­<strong>‐</strong> och<br />

effekttillgången <strong>in</strong>te kommer att vara tillräcklig under överskådlig tid. En Alliansreger<strong>in</strong>g kommer<br />

under mandatperioden 2006-­<strong>‐</strong>2010 <strong>in</strong>te medverka till några politiska beslut om avveckl<strong>in</strong>g av<br />

kärnreaktorer. Inte heller kommer vi att ge förnyade driftstillstånd till de två reaktorer som stängts.<br />

Förbudet att uppföra nya reaktorer kommer <strong>in</strong>te att upphävas under mandatperioden. Allians för<br />

73


Sverige kommer i reger<strong>in</strong>gsställn<strong>in</strong>g att pröva begäran om effekthöjn<strong>in</strong>gar enligt gällande lagar och<br />

bevilja erforderliga tillstånd om och när gällande krav uppfylls.<br />

En miljövänlig tranportsektor<br />

Användn<strong>in</strong>gen av fossila bränslen som kol och olja har varit avgörande för den ekonomiska<br />

utveckl<strong>in</strong>gen i världen. Men baksidan är att det ständigt ökande bruket av ändliga resurser orsakar<br />

den växthuseffekt som är ett direkt hot mot klimatet på jorden. Allians för Sverige sätter<br />

klimatpolitiken högt på dagordn<strong>in</strong>gen och prioriterar åtgärder som m<strong>in</strong>skar utsläppen av koldioxid<br />

och andra klimatpåverkande gaser. Utsläppen från energianvändn<strong>in</strong>g måste m<strong>in</strong>ska av klimat-­<strong>‐</strong> och<br />

hälsoskäl, särskilt <strong>in</strong>om transportsektorn. Det kan ske genom energieffektivare motorer och genom<br />

övergång till nya bränslen. EU-­<strong>‐</strong>länderna bör ställa upp tydliga mål för att m<strong>in</strong>ska användn<strong>in</strong>gen av<br />

fossil energi. Handeln med utsläppsrätter bör utökas vad gäller omfattn<strong>in</strong>g och ämnen. Fungerade<br />

transporter och <strong>in</strong>frastruktur är en nödvändighet för hela samhället. Samtidigt är trafiken en starkt<br />

bidragande källa till luftföroren<strong>in</strong>gar och koldioxidutsläpp. För att bilen även i framtiden ska kunna<br />

användas utan att äventyra klimatet är det viktigt att utveckla bränslen som ersätter de fossila.<br />

Därför vill vi ge tillverkare och konsumenter <strong>in</strong>citament att satsa på bränslesnåla fordon och fordon<br />

drivna med miljövänliga bränslen, bland annat genom att <strong>in</strong>föra en Miljöbilspremie i form av en<br />

skattesubvention för privatpersoner som köper nya miljöbilar. Premien <strong>in</strong>nebär 10 000 kronor i<br />

skattereduktion oavsett <strong>in</strong>köpspris. Vi vill dessutom förändra miljöklassn<strong>in</strong>gen av fordon och<br />

bränslen. Dessutom ska fordon som upphandlas offentligt som regel vara miljöbilar, med undantag<br />

för fordon med krav på viss prestanda eller där miljöalternativ saknas, t.ex. vissa utryckn<strong>in</strong>gsfordon.<br />

Öka energiforskn<strong>in</strong>gen<br />

En omställn<strong>in</strong>g till ett miljövänligare transportsystem kräver forskn<strong>in</strong>g och utveckl<strong>in</strong>g, såväl<br />

traditionell forskn<strong>in</strong>g som stöd till när<strong>in</strong>gslivets teknikutveckl<strong>in</strong>g. Svenskt kunnande på<br />

energiområdet i komb<strong>in</strong>ation med stora skogsresurser, ett effektivt och modernt jordbruk och en<br />

stark fordons<strong>in</strong>dustri ger oss stora möjligheter att vara ledande i utveckl<strong>in</strong>gen av förnybara bränslen.<br />

Därför satsar vi på klimatrelaterad forskn<strong>in</strong>g och utveckl<strong>in</strong>g, och på<br />

Främja energisparande<br />

Energisparande åtgärder ska främjas i svensk <strong>in</strong>dustri och ett energieffektiviser<strong>in</strong>gsprogram<br />

genomföras <strong>in</strong>om det svenska bostadsbeståndet. Utbyggnad av kraftvärme i Sverige skall stimuleras.<br />

En ny reger<strong>in</strong>g bör ha som målsättn<strong>in</strong>g att möjliggöra att ”göra mer med m<strong>in</strong>dre” och bryta<br />

sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användn<strong>in</strong>g av viktiga råvaror, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st energi.<br />

Energibesparande <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar ska premieras och <strong>in</strong>te straffas, som sker idag genom<br />

fastighetstaxer<strong>in</strong>gens utformn<strong>in</strong>g.<br />

Samverka <strong>in</strong>ternationellt<br />

Klimathotet måste mötas på global nivå. Den rika världen, vars utsläpp av växthusgaser är<br />

förhållandevis mycket stora, har ett särskilt ansvar för att en omställn<strong>in</strong>g kommer igång. EU har<br />

redan betytt mycket för en bättre miljö men mer kan göras. Ett av EU:s viktigaste uppdrag är att<br />

åstadkomma ett energisystem som m<strong>in</strong>skar koldioxidutsläppen och hejdar växthuseffekten. Det<br />

europeiska systemet med utsläppsrätter är det hittills viktigaste styrmedlet för att m<strong>in</strong>ska utsläppen<br />

av växthusgaser. Sverige ska aktivt bidra till att nå de gemensamma mål som EU ställer upp, och<br />

aktivt verka för att Kyotoavtalet snarast får en fortsättn<strong>in</strong>g.<br />

Sverige ska vara pådrivande för att ett strategiskt energisamarbete kommer till stånd mellan EU, K<strong>in</strong>a<br />

och Indien för att stödja deras ansträngn<strong>in</strong>gar att begränsa s<strong>in</strong>a utsläpp av växthusgaser. Krav på<br />

varors energiförbrukn<strong>in</strong>g bör ställas på EU-­<strong>‐</strong>nivå. Sverige ska verka för obligatoriska regler för<br />

74


maxutsläpp per kilometer för nytillverkade fordon i EU. Systemet med utsläppsrätter ska utvecklas<br />

och ansträngn<strong>in</strong>gar för att få med fler länder i systemet göras. Handel med utsläppsrätter ska på sikt<br />

ersätta de ekonomiska styrmedel som har samma syfte. Transportsektorn bör omfattas av EU:s<br />

handelssystem med utsläppsrätter.<br />

Ett aktivt jordbruk spelar stor roll för långsiktig tillväxt på landsbygden, och för att säkra allas<br />

möjligheter att kunna dra nytta av den moderna landsbygden och av öppna landskap. Därför måste<br />

svenskt jordbruk ha stabila konkurrensförhållanden. Det är ett nationellt <strong>in</strong>tresse att Sverige tar till<br />

vara de möjligheter som EU:s landsbygdsprogram ger. Därför krävs goda grundförutsättn<strong>in</strong>gar i form<br />

av en sund när<strong>in</strong>gspolitik och god <strong>in</strong>frastruktur. Även framöver f<strong>in</strong>ns potential i att bidra till att bryta<br />

beroendet av fossila bränslen, och bidra med kunnande och råvaror till ny förnybar energi. En ny<br />

reger<strong>in</strong>g ska ta fram en nationell strategi för att stärka utveckl<strong>in</strong>gskraften på landsbygden.<br />

Forma en Havsmiljöstrategi<br />

Situationen för Östersjön och Västerhavet är bekymmersam. Övergödn<strong>in</strong>g, hårt fisketryck och<br />

utsläpp av miljögifter har fått alarmerande konsekvenser. Om Östersjöns och Västerhavets mar<strong>in</strong>a<br />

miljö ska kunna räddas krävs det att alla länder runt detta <strong>in</strong>nanhav samverkar. Östersjön bör, <strong>in</strong>om<br />

ramen för de möjligheter EU:s regelverk ger, bli ett pilotområde för en ny gemensam<br />

förvaltn<strong>in</strong>gsstrategi där länderna samverkar och f<strong>in</strong>ner <strong>in</strong>stitutionella former för att säkra<br />

efterlevnaden av ett gemensamt regelverk. Ryssland måste förmås att fullt ut ansluta sig till<br />

samarbetet kr<strong>in</strong>g värnandet av Östersjöns mar<strong>in</strong>a miljö.<br />

Alla länder runt Östersjön bör ha krav på dubbelskrov och öppet redovisa miljökonsekvens-­<strong>‐</strong><br />

beskrivn<strong>in</strong>gar för all planerad verksamhet som kan ha negativ miljöpåverkan. En Alliansreger<strong>in</strong>g<br />

kommer att presentera en samlad Havsmiljöstrategi som bl.a. ska omfatta ett förbud mot fosfater i<br />

tvättmedel, ett system för utsläppsrätter för kväve och fosfor till Östersjön, en övergång till<br />

fiskedagar istället för fiskekvoter, ökat stöd till arbetet för att m<strong>in</strong>ska jordbrukets när<strong>in</strong>gsläckage,<br />

miljöbistånd till länder som står för stora utsläpp från avloppsren<strong>in</strong>gsverk, ökade <strong>in</strong>satser för att<br />

identifiera och sanera källor till kadmium och PCB, förbättrad sjösäkerhet på Östersjön och stärkt<br />

beredskap för oljeutsläpp och skärpta straff vid avsiktliga oljeutsläpp.<br />

Tidigare har Allians för Sverige presenterat en gemensam forskn<strong>in</strong>gspolitik. I den <strong>in</strong>går bland annat<br />

en kraftsaml<strong>in</strong>g kr<strong>in</strong>g ett antal forskn<strong>in</strong>gsområden, däribland miljöteknik. Denna reform f<strong>in</strong>ansierades<br />

av Allians för Sverige våren 2006.<br />

En aktiv utrikespolitik<br />

Aldrig tidigare har så många människor lyfts ur fattigdom. Stora delar av världen präglas av ökad<br />

demokratiser<strong>in</strong>g, globaliser<strong>in</strong>g av ekonom<strong>in</strong> och en revolutionerande teknologisk utveckl<strong>in</strong>g.<br />

Globaliser<strong>in</strong>gen förtydligar vårt moraliska ansvar för våra medmänniskor, konsekvenserna av vårt<br />

agerande och vårt ömsesidiga beroende med vår omvärld.<br />

Sverige har allt att v<strong>in</strong>na på globaliser<strong>in</strong>gen. Men vi får <strong>in</strong>te blunda för utman<strong>in</strong>gar i form av<br />

transnationella hot som <strong>in</strong>ternationell terrorism, massförstörelsevapen, organiserad brottslighet,<br />

miljöförstör<strong>in</strong>g och pandemier. Utrikespolitiken ska förena hängivenheten för <strong>in</strong>ternationellt<br />

samarbete med en tydlig röst för demokrati och de mänskliga rättigheterna. Ambitionen skall vara<br />

klar: Sverige ska bättre kunna bidra till frihet, säkerhet, demokrati och välstånd i världen.<br />

Den säkerhetspolitiska l<strong>in</strong>jen från år 2002 konstaterar att Sverige är militärt alliansfritt och att vårt<br />

lands framtida säkerhet bygger på gemenskap och samarbete med andra länder. EU:s<br />

säkerhetsstrategi fastställer grundläggande pr<strong>in</strong>ciper för europeisk säkerhetspolitik.<br />

Europas roll är avgörande för att hantera <strong>in</strong>ternationella utman<strong>in</strong>gar. Vi vill se ett starkare Europa<br />

som träder fram som en fredens, frihetens och förson<strong>in</strong>gens röst också i de delar av världen som<br />

präglas av krig och konflikter. Här ska Sverige vara pådrivande. Att bidra till att överbrygga<br />

konflikterna i Mellanöstern måste vara en av den Europeiska unionens viktigaste uppgifter under de<br />

kommande åren. Vi vill omgående <strong>in</strong>leda diskussioner och förberedelser <strong>in</strong>för Sveriges<br />

ordförandeskap i den Europeiska unionen andra halvåret 2009. Europadebatten måste handla mer<br />

om frågor som berör människors vardag. Utvidgn<strong>in</strong>gen är en av EU-­<strong>‐</strong>samarbetets största framgångar.<br />

Vi tror på en fortsatt utvidgn<strong>in</strong>g. EU ska vara en öppen, dynamisk och effektiv union som står öppen<br />

75


för europeiska länder som uppfyller kriterierna för medlemskap. Norden och Östersjöregionen ska<br />

vara Europas starkaste tillväxtområde. Vi vill utnyttja alla möjligheter att stärka samarbetet.<br />

FN behöver förbättras och förstärkas och Sverige ska aktivt bidra i denna process. Den svenska rösten<br />

ska höras tydligare i FN-­<strong>‐</strong>samarbetet. Utan fred och säkerhet kan utveckl<strong>in</strong>g <strong>in</strong>te nås. Behovet av<br />

<strong>in</strong>ternationella <strong>in</strong>satser på olika håll i världen växer. Sverige måste ta ett större ansvar i<br />

fredsfrämjande operationer. Det svenska ledn<strong>in</strong>gsansvaret för en nordisk-­<strong>‐</strong>baltisk stridsgrupp <strong>in</strong>om EU<br />

ger oss ett särskilt ansvar. Målet bör vara att Sverige skall ha 2000 kv<strong>in</strong>nor och män i utlandstjänst.<br />

Det kräver reell kapacitet samt en försvarsbudget som rymmer både nationella och <strong>in</strong>ternationella<br />

uppgifter. Sveriges satsn<strong>in</strong>gar på konfliktförebyggande arbete bör öka. Koppl<strong>in</strong>gen mellan civila och<br />

militära <strong>in</strong>satser behöver bli tydligare. Demokratifrågorna är centrala. Demokratier krigar <strong>in</strong>te med<br />

varandra och hungersnöd förekommer sällan i demokratiska stater. Det är oacceptabelt att tre<br />

miljarder människor lever på m<strong>in</strong>dre än två dollar om dagen. Det <strong>in</strong>ternationella samfundet kan<br />

utrota fattigdomen, men då krävs det att fattigdomsbekämpn<strong>in</strong>gen organiseras på ett långt bredare<br />

sätt, att den samlade <strong>in</strong>ternationella biståndsnivån höjs, att biståndet effektiviseras och att skadlig<br />

protektionism undanröjs. Sverige bör ta <strong>in</strong>ternationella <strong>in</strong>itiativ som höjer ambitionen när det gäller<br />

fattigdomsbekämpn<strong>in</strong>gen. Sverige skall ta sitt ansvar för att främja demokrati och de mänskliga<br />

rättigheterna samt tränga undan fattigdom och epidemier som HIV/aids. Som medel bör Sverige ha<br />

en utveckl<strong>in</strong>gspolitik som komb<strong>in</strong>erar ett bistånd med en samlad politik för global utveckl<strong>in</strong>g som<br />

<strong>in</strong>kluderar alla politikområden. Sverige ska <strong>in</strong>om EU driva på för en bättre samordn<strong>in</strong>g av<br />

utveckl<strong>in</strong>gssamarbetet, att jordbrukspolitiken reformeras samt för ökad frihandel.<br />

Miljöfrågorna och energifrågorna måste lyftas i utveckl<strong>in</strong>gssamarbetet. Skogsförstör<strong>in</strong>g, jorderosion<br />

och brist på vatten är växande problem för hundratals miljoner fattiga i Afrika, Asien och<br />

Lat<strong>in</strong>amerika. Klimatförändr<strong>in</strong>garna riskerar att ytterligare förvärra dessa problem.<br />

Internationell rätt och respekt för de mänskliga rättigheterna skall vara hörnstenar i svensk<br />

utrikespolitik. Säkerhet och utveckl<strong>in</strong>g ska gå hand i hand och det <strong>in</strong>ternationella samfundets<br />

skyldighet att skydda människor från massiva övergrepp förtydligas.<br />

I stora delar av världen utsätts HBT-­<strong>‐</strong>personer för brutalt förtryck. Det är angeläget att stärka FN:s<br />

arbete mot detta. Respekten för de mänskliga rättigheterna skall vara universella.<br />

En guide till nya moderaternas utseende.<br />

Valet 2006 var en framgång för de nya moderaterna. Väljarna uppfattade vår förändr<strong>in</strong>g och<br />

belönade oss för den. Vi var det parti som väckte väljarnas nyfikenhet. Vi fortsätter nu att utveckla<br />

moderaterna och målet är att väljarna i valen 2009 och 2010 ska möta ett dynamiskt parti som har<br />

förändrats i takt med tiden. Därför fortsätter vi att möta väljarna som nya moderaterna.Och vi ska<br />

genom vårt utveckl<strong>in</strong>gsarbete visa väljarna att vi under de kommande fyra åren förtjänar att kallas<br />

”nya moderaterna”. Vi ska vara ett parti i förändr<strong>in</strong>g. Ett parti som söker utman<strong>in</strong>garna, pekar på<br />

samhällsproblemen och som sätter resultatet för människor före sakfrågorna. Det ska v<strong>in</strong><br />

också visa i vår grafiska profil. Per Schl<strong>in</strong>gmann partisekreterare<br />

Så vill vi uppfattas.<br />

De nya moderaterna förstår att Sverige har problem och har idéer om hur Sverige kan<br />

bli bättre. Det är med det löftet som vi varje dag möter väljarna. Men det <strong>in</strong>nebär också<br />

att vi moderater måste leva upp till löftet. Väljarna ska känna att vi styr Sverige, men<br />

också att vi alltid ifrågasätter och utmanar samhällsproblemen. Vi har en positiv syn på Sverige – ett<br />

land med fantastiska möjligheter – och vi fokuserar på hur ett bra land kan bli bättre.<br />

Det <strong>in</strong>nebär att vi som moderater fokuserar på vad vi vill åstadkomma, <strong>in</strong>te först och<br />

främst på vad som är fel med andra partiers politik. Vår beskrivn<strong>in</strong>g av verkligheten är viktig.<br />

Och den måste ta s<strong>in</strong> utgångspunkt i hur människor upplever s<strong>in</strong> vardag – där de<br />

bor. Vi bejakar det som är bra, men är tydliga med vad som <strong>in</strong>te fungerar. Vi vill göra<br />

76


det som är bra bättre och vi vill se till att det som <strong>in</strong>te fungerar faktiskt fungerar. Sverige<br />

är bra för många, men <strong>in</strong>te för alla. Vår utgångspunkt är människors vardag.<br />

Det är den vardagen som vi kan förbättra. Och målet för de nya moderaternas politik<br />

är resultatet för människorna, <strong>in</strong>te sakfrågorna i sig. Därför pratar de nya moderaterna så att<br />

alla förstår och med en empatisk ton:<br />

• Utgår från väljarna och deras behov<br />

och problem<br />

• Använder <strong>in</strong>te politiska, tekniska eller<br />

utslitna ord<br />

• Ger exempel utifrån en väljarens egen<br />

vardag<br />

• Förklarar vad politiken får för effekt för<br />

just dig<br />

Vårt språk.<br />

Ord som de nya moderaterna använder:<br />

Förbättra <strong>in</strong>te förändra<br />

Undersköterska <strong>in</strong>te offentliganställd<br />

Det ska löna sig att arbeta <strong>in</strong>te sänka ersättn<strong>in</strong>gsnivån<br />

Fler människor i arbete <strong>in</strong>te tillväxt<br />

De som tjänar m<strong>in</strong>st <strong>in</strong>te låg<strong>in</strong>komsttagare<br />

Mångfald <strong>in</strong>te privatiser<strong>in</strong>g<br />

Människor får bestämma själva <strong>in</strong>te välja själva<br />

Enskilda företag eller enskilda<br />

aktörer<br />

<strong>in</strong>te privata företag<br />

Nya jobb <strong>in</strong>te riktiga jobb<br />

Människor som saknar jobb <strong>in</strong>te arbetslösa<br />

Människor <strong>in</strong>te <strong>in</strong>divider eller medborgare<br />

Utanförskap <strong>in</strong>te segregation<br />

Vår symbol.<br />

Partiets huvudsymbol är ”nya moderaterna”. Denna används mot vit bakgrund eller på svartvita<br />

bilder. I och med att detta nu är partiets huvudsymbol, tas alla tidigare symboler och logotyper bort.<br />

Partiets symboler får <strong>in</strong>te ändras eller förvanskas. Det är bara huvudsymbolen som får kompletteras<br />

med lokal avsändare, se nästa sida.<br />

Aktuell symbol f<strong>in</strong>ns i flera olika filformat på BBS-­<strong>‐</strong>moderat (under <strong>in</strong>ternt/organisation) samt på<br />

www.moderat.se.<br />

Svartvitt<br />

I sammanhang där symbolen används i svartvitt skrivs den på<br />

följande sätt. OBS på vit bakgrund.<br />

Negativt<br />

I sammanhang när färg-­<strong>‐</strong>, eller den svartvita symbolen <strong>in</strong>te kan<br />

användas (t ex färgad bakgrund) ska man använda den symbol<br />

som vi kallar för ”negativ”. Det kan då se ut så här.<br />

Delar av moderaterna.<br />

77


Ett hjärta symboliserarhela tanken med Öppna moderater; att man<br />

ska behandlas precis som alla andra, oavsett vem man är kär i.Trädet symboliserar<br />

stabilitet, erfarenhet och kunskap. En given symbol för nätverket med våra aktiva seniorer.<br />

Under lång tid har Q eller MQ använts för att förkorta och symbolisera<br />

Moderatkv<strong>in</strong>norna.L<strong>in</strong>köp<strong>in</strong>g Värmland Östergötland I alla tider har en knuten<br />

hand symboliserat arbetarnas kamp. I vårt fall använder vi däremot<br />

en öppen hand för att symbolisera öppenheten för något nytt,<strong>in</strong>te en konflikt.<br />

Moderata Ungdomsförbundet har ett eget profilprogram.<br />

Det går att ladda ned från deras<br />

hemsida, muf.se.<br />

10<br />

Undantag.Ibland kan det behövas en logotyp som är mer ”kvadratisk”. Vi<br />

rekommenderar att man då använder textsymbolen i första hand och msymbolen<br />

i andra hand. Båda ska se ut så här. När det gäller placer<strong>in</strong>gar och övriga regler för dessa är det<br />

samma som för huvudsymbolen.<br />

Det vill exempelvis säga att loggorna får bara placeras på vit bakgrund eller svartvitt foto. Dessa<br />

symboler får INTE kompletteras eller<br />

ändras.<br />

11<br />

Typografi.<br />

Som typsnitt använder vi två varianter av Futura för rubriker och brödtext. Futura är ett lättläst<br />

typsnitt som fungerar i alla olika sammanhang.<br />

Vid längre texter kan dock Stempel Garamond användas för tydligheten. Undvik i möjligaste mån att<br />

kursivera Futura.<br />

Färg.<br />

Grundfärger för kommunikationen är ljusblå text på vit bakgrund. I de fall då färg <strong>in</strong>te kan användas<br />

används svart text på vit bakgrund.<br />

Den orange färgen anges enbart som syfte att underlätta tryck av det handskrivna ”nya” i m-­<strong>‐</strong><br />

symbolen. Komplementfärgerna får endast användas<br />

som dekor och i illustrationer EJ i text.<br />

Tänk på att använda Pantone-­<strong>‐</strong>skalan i möjligaste mån. CMYK-­<strong>‐</strong> respektive RGB-­<strong>‐</strong>matchn<strong>in</strong>g blir aldrig<br />

helt korrekt.<br />

Ljusblå -­<strong>‐</strong> text<br />

Pantone Solid uncoated 2915<br />

R: 103, G: 190, B:230 C: 59%, M: 7%, Y: 0%, K: 0%<br />

Orange -­<strong>‐</strong> del av symbol<br />

Pantone Solid uncoated 1375<br />

R: 246, G: 169, B: 36 C: 0%, M: 40%, Y: 90%, K: 0%<br />

Ljusblå för utomhus -­<strong>‐</strong> text<br />

Pantone Solid uncoated Process Cyan<br />

R: 0, G: 158. B: 224 C: 100%, M: 0%, Y: 0%, K: 0%<br />

78


Komplementfärger -­<strong>‐</strong> dekor/ill<br />

Pantone Solid uncoated 7417<br />

R: 23, G: 95. B: 64 C: 0%, M: 75%, Y: 75%, K: 0%<br />

Pantone Solid uncoated 359<br />

R: 181, G: 213. B: 154 C: 36%, M: 0%, Y: 49%, K: 0%<br />

Pantone Solid uncoated 128<br />

R: 25, G: 224. B: 112 C: 0 %, M: 11%, Y: 65%, K: 0%<br />

Papper.<br />

Pappret spelar stor roll för hur en trycksak uppfattas. Moderaterna använder det obestrukna<br />

Amber Graphic vid tryck. Det ger en mjuk känsla som förstärker våra svartvita<br />

bilder. Amber Graphic f<strong>in</strong>ns i många olika vikter och har även tidigare använts som vårt officiella<br />

papper vid tryck.<br />

Amber Graphic fakta<br />

Amber Graphic är ett vitt, grafiskt, obestruket papper som är speciellt utvecklat för<br />

tryckn<strong>in</strong>g av böcker, lexikon, handböcker, reklammaterial, broschyrer och kataloger<br />

i både enfärgs-­<strong>‐</strong> och flerfärgstryck. Det stora antalet användn<strong>in</strong>gsområden beror<br />

på att pappret f<strong>in</strong>ns i fler olika ytvikter och f<strong>in</strong>ns både i ark och på rulle. Vi<strong>the</strong>ten och<br />

egenskaperna <strong>in</strong>nebär att ett skriftligt meddelande ger ett rättframt <strong>in</strong>tryck. Texten<br />

och bilderna återges tydligt.<br />

Ytvikter (g/m2)<br />

Amber Graphic f<strong>in</strong>ns i följande olika vikter:<br />

60, 70, 80, 90, 100, 110, 120, 130,<br />

150, 170, 200, 240, 300 och 400.<br />

De vikter som vi rekommenderar för olika<br />

typer av trycksaker är:<br />

Affisch 1 00g<br />

Folder (falsad) 12 0g<br />

Broschyr (klamrad) 1 00g<br />

Pocket, omslag 15 0-­<strong>‐</strong>170g<br />

Pocket, <strong>in</strong>laga 8 0g<br />

Brevpapper 8 0-­<strong>‐</strong>90g<br />

Visitkort/korrkort 24 0g<br />

Leverantör<br />

Om ditt tryckeri har problem att hitta leverantören<br />

av pappret Amber Graphic, kan<br />

du hänvisa till huvudleverantören som är<br />

Artic Paper Sverige AB,<br />

www.articpaper.com.<br />

Format<br />

Nedan listar vi de vanligaste formaten som<br />

vi använder för vårt tryckta material:<br />

70x100 resp 50x70 -­<strong>‐</strong> 700x1000 mm /<br />

500x700 mm<br />

Affischer<br />

A3 -­<strong>‐</strong> 420,158x297,216 mm<br />

Affischer, skyltar mm<br />

A4 -­<strong>‐</strong> 297,216x210,079 mm<br />

Brevpapper mm<br />

A5 -­<strong>‐</strong> 210,079x148,608 mm<br />

79


Flygblad, häften mm<br />

A6 -­<strong>‐</strong> 148,608x105,040 mm<br />

Foldrar, kort, korrespondenskort mm<br />

E65 -­<strong>‐</strong> 99,072x210,079 mm<br />

Foldrar (2-­<strong>‐</strong>falsad A4) mm<br />

”CD” -­<strong>‐</strong> 120x130 mm<br />

Broschyrer<br />

”Pocket” -­<strong>‐</strong><br />

Böcker 110x180 mm<br />

14<br />

Layout.<br />

Trycksaker ska kännas luftiga och <strong>in</strong>te <strong>in</strong>nehålla<br />

för mycket text på en liten yta. Luftigheten gör<br />

dem dessutom lättlästa. Alla ska kunna förstå<br />

och vilja ta del av texten, ung som gammal.<br />

Placer<strong>in</strong>g av symbol<br />

När någon av symbolerna ska användas gäller<br />

följande grundregler för placer<strong>in</strong>g:<br />

• På affischer, flygblad, annonser etc placeras<br />

symbolen i nedre högra hörnet. Den kan<br />

också placeras till vänster om det passar<br />

bättre till resten av sidan.<br />

• På böcker, broschyrer, foldrar etc placeras<br />

symbolen centrerad på baksidans nedre del.<br />

• På brevpapper, visitkort etc placeras symbolen<br />

i övre högra hörnet.<br />

15<br />

Bilder.<br />

Vårt bildmanér är framtaget för att skapa en dokumentär känsla och människan är mittpunkten för<br />

bilderna. Det är människan som man ska komma nära, förstå och relatera till. Personen på bilderna<br />

ska skapa stark kontakt med mottagaren genom att titta rakt <strong>in</strong> i kameran med ett uttryck som berör.<br />

Samtliga bilder i moderaternas kommunikationär svartvita. Det f<strong>in</strong>ns flera anledn<strong>in</strong>gar<br />

till detta:<br />

• Svartvita bilder står ut i stadsbilden mot<br />

övrigt brus.<br />

• Svartvita bilder tar tag i mottagaren och<br />

förmedlar allvar.<br />

• Svartvita bilder ger en dokumentär känsla vilket signalerar trovärdighet och äk<strong>the</strong>t. Att skala av<br />

bilderna, att komma nära människan och skapa en äkta, nästan dokumentär<br />

känsla, visar att moderaterna är ett parti som tar sitt avstamp i verkligheten. Färgbilder kan<br />

förekomma i kampanjmaterial men bör undvikas i ord<strong>in</strong>arie material.<br />

16<br />

Riktl<strong>in</strong>jer motivbilder.<br />

Vi eftersträvar en dokumentär känsla. Bilderna ska <strong>in</strong>te ha för hög kontrast, utan ge ett mjukt<br />

80


<strong>in</strong>tryck. För att bilderna ska fungera bra i layouten kan det ibland krävas att de är ”rena” eller<br />

enfärgade i överkant och i nederkant. Våra bilder ska göra kommunikationen <strong>in</strong>tressant,<br />

engagerande och trovärdig. Grundregeln är att människan är i fokus i moderaternas bilder, också<br />

när vi illustrerar fenomen eller sakfrågor. Men i dessa sammanhang måste personen på bilden<br />

vara en del av ett sammanhang, en del av den kommunikativa idén. Det viktigaste är att motiven har<br />

hög relevans i förhållande till texten. Att ha människor som motiv uppfattas ofta som sympatiskt,<br />

men om det känns allt för långsökt riskerar bilden att störa budskapet<br />

mer än att stödja det.<br />

17<br />

Riktl<strong>in</strong>jer personbilder.<br />

Personlig kommunikation handlar om att v<strong>in</strong>na förtroende hos väljarna. Väljaren ska känna<br />

tillhörighet och välkomnade från företrädaren. Därför bör kläderna vara vardagliga; vi lämnar slips<br />

och pärlhalsband hemma. Dräkt och kostym skapar också en distans genom att de framställer<br />

personen i den roll hon har, <strong>in</strong>te som den person hon är. Personen fotograferas mot en vit bakgrund<br />

utan andra störn<strong>in</strong>gar. Ingen dekor, rekvisita ellerarrangemang, bara personen rakt upp och ner.<br />

Detta är huvudregeln. Alternativt kan personen fotograferas direkt i en verklig situation. Men vi<br />

undviker konstruerade bilder som kan kännas onaturliga eller regisserade. Det gäller även<br />

personernas uttryck. De nya moderaterna är avslappnade, trygga i sig själva och är lätta att tycka om.<br />

De är <strong>in</strong>te arroganta, nonchalanta, överdrivet allvarliga eller klämkäcka. Detta gäller oavsett vilken<br />

fråga eller i vilket sammanhang som bilden används för.<br />

18<br />

Affischer.<br />

Dekor/symbol Person Budskap<br />

dekor 70x100.<strong>in</strong>dd 1 2006-02-14 15:15:01<br />

70x100<br />

Text i Futura Bold ca 226 pt. i PMS 2915 eller Cyan<br />

för utomhusaffischer. Texten bör <strong>in</strong>te vara längre än fem<br />

rader och placeras ca 200 mm från övre kanten.<br />

Marg<strong>in</strong>aler: höger/vänster 60 mm, botten 52 mm<br />

Symbolen är 466 mm bred, placeras 52 mm från nedre<br />

kant och 60 mm från höger kant.<br />

70x100<br />

Symbolen är 466 mm bred, placeras 52 mm från nedre<br />

kant och 60 mm från höger kant.<br />

Eventuell text på personaffischen ska om möjligt placeras<br />

utanför motivet i PMS 2915, om text måste placeras på<br />

motivet, ska vit/negativ text användas.<br />

70x100, 50x70, 100x70<br />

Symbol placeras centrerad med höjd och storlek som<br />

anpassas till affischens format.<br />

19<br />

81


Annonser.<br />

Vi delar upp annonser i några olika typer: Budskap -­<strong>‐</strong> hel eller halvsidor i magas<strong>in</strong> och dagstidn<strong>in</strong>gar,<br />

Möte (<strong>in</strong>bjudn<strong>in</strong>gar), Plats och Plugg.<br />

Nedan ser du några exempel på hur annonsen kan se ut. Tänk på att göra dem luftiga och tydliga.<br />

Symbolen placeras längst ner till höger<br />

och tar upp ca halva bredden av texten i annonsen. Texten ska i färgannonser vara i blå stil, i<br />

dagpressannonser kan i undantagsfall den<br />

mörkare blå användas.<br />

För användande av partiordföranden i text och bild måste materialet godkännas av<br />

kommunikationsavdeln<strong>in</strong>gen.<br />

Öppet möte med<br />

Fredrik Re<strong>in</strong>feldt<br />

på Stora Torget<br />

Fredag 1 september<br />

klockan 12:30.<br />

Välkommen!<br />

www.uppland.moderat.se<br />

178x122UNT .<strong>in</strong>dd 1 2006-08-28 15:22:23<br />

Sverige har fått ett<br />

nytt politiskt parti.<br />

Vi heter moderaterna.<br />

Sverige har fått ett<br />

nytt politiskt parti.<br />

Vi heter moderaterna.<br />

Det går bra för Sverige och det<br />

mod_80x133_pomb_dalarna.<strong>in</strong>dd 1 2006-10-25 11:47:31<br />

Exempel budskap, halvsida<br />

Exempel budskap, helsida<br />

Exempel möte, <strong>in</strong>bjudan<br />

Exempel möte / plugg<br />

Exempel plats<br />

Flygblad.Flygbladen kan tryckas i 2/3-­<strong>‐</strong>färg i A5 eller kopieras i svartvitt, 2 A5<br />

på en A4L.<br />

www.moderat.se<br />

28 mm<br />

17 mm<br />

8,5 mm 8,5 mm<br />

15 mm<br />

17 mm<br />

21<br />

Kuvert.<br />

Kuvert i valfri storlek. Vid svartvitt tryck ska <strong>in</strong>gen symbol tryckas. Vid färgryckn<strong>in</strong>g f<strong>in</strong>ns två versioner<br />

av utseende, med symbol på framsidan respektive <strong>in</strong>gen symbol på framsidan.<br />

Adressen är i Futura Book 11 pt och placeras centrerad på fliken, ca 10 mm från kant.Eventuell<br />

symbol placeras i övre vänstra hörnet 15-­<strong>‐</strong>20 mm från kanterna. Bredden på symbolen bör vara 60<br />

mm på C4 kuvert och 50 mm på C5.<br />

82


Moderaterna, Box 2080, 103 12 Stockholm<br />

Stockholms län<br />

Moderaterna, Box 2080, 103 12 Stockholm<br />

moderaterna, Box 2080, 103 12 Stockholm<br />

Svartvitt<br />

Färg, utan symbol<br />

Färg, med symbol<br />

22<br />

Stora Nygatan 30 och Mynttorget 1, Gamla stan<br />

Box 2080 • 103 12 Stockholm<br />

Tel 08-­<strong>‐</strong>676 80 00 • Fax 08-­<strong>‐</strong>21 61 23<br />

<strong>in</strong>fo@moderat.se • www.moderat.se<br />

Kalle Karlsson<br />

Smultronstigen 2<br />

123 45 SMÅSTAD<br />

Kalle,<br />

En text har ju både ett <strong>in</strong>nehåll och ett utseende. Den här texten ska alltså<br />

visa prov på det sistnämnda. Det ger dig en möjlighet att fundera över typsnitt,<br />

bokstävernas storlek och spaltens bredd.<br />

Om du ändå väljer att fortsätta kommer du att slösa bort ännu mer av d<strong>in</strong><br />

dyrbara tid. Det tjänar ju absolut <strong>in</strong>gent<strong>in</strong>g till att ödsla flera m<strong>in</strong>uter på den<br />

här marker<strong>in</strong>gstexten eftersom den har ett så torftigt <strong>in</strong>nehåll. Dess enda syfte<br />

är att ge oss ett <strong>in</strong>tryck av <strong>in</strong>nehåll. Här f<strong>in</strong>ns alltså <strong>in</strong>get av värde.<br />

Detta är en marker<strong>in</strong>gstext. Syftet med en sådan är att visa vilket <strong>in</strong>tryck den<br />

färdiga texten kommer att ge ur utformn<strong>in</strong>gssynpunkt. En text har ju både ett<br />

<strong>in</strong>nehåll och ett utseende. Den här texten ska alltså visa prov på det sistnämnda.<br />

Det ger dig möjlighet att fundera över typsnitt, bokstävernas storlek<br />

och spaltens bredd. Om du däremot sätter igång att läsa texten, kommer du<br />

med tiden att upptäcka att du <strong>in</strong>te har läst någont<strong>in</strong>g, vilket kan komma att<br />

bli en rätt frustrerande upplevelse. Får vi därför vänligt men bestämt be dig<br />

att sluta här och nu.<br />

Med vänlig hälsn<strong>in</strong>g<br />

Mona Moderat<br />

Stockholm den 6 oktober 2006<br />

Brevpapper.<br />

Papperskvalitet: Amber Graphic 80/90 g<br />

40 mm<br />

ca 70 mm<br />

40 mm<br />

20 mm<br />

17 mm<br />

20 mm<br />

10 mm<br />

Adresstext: Futura Book 8 pt/11 pt<br />

Adressblocket centreras och placeras<br />

10 mm från nedre kant<br />

Brevtexten sätts i Futura Book 11 pt<br />

eller Stempel Garamond 12 pt<br />

Maxbredd på brödtexten är 130 mm<br />

M-­<strong>‐</strong>symbolen är 60 mm bred<br />

ca 90 mm<br />

23<br />

Variationer brevpapper.<br />

Fredrik Re<strong>in</strong>feldt, partiordförande<br />

Stora Nygatan och Mynttorget 1, Gamla stan<br />

Box 2080 • 103 12 Stockholm<br />

Tel 08-­<strong>‐</strong>676 80 00 • Fax 08-­<strong>‐</strong>21 61 23<br />

fredrik re<strong>in</strong>feldt@moderat.se • www.moderat.se<br />

Per Schl<strong>in</strong>gmann, partisekreterare<br />

Stora Nygatan och Mynttorget 1, Gamla stan<br />

Box 2080 • 103 12 Stockholm<br />

Tel 08-­<strong>‐</strong>676 80 00 • Fax 08-­<strong>‐</strong>786 61 25<br />

per.schl<strong>in</strong>gmann@moderat.se • www.moderat.se<br />

Drottn<strong>in</strong>ggatan 12<br />

Tel 0521-­<strong>‐</strong>71 11 27 • Fax 0521-­<strong>‐</strong>692 00<br />

norra.alvsborg@moderat.se • www.moderat.se<br />

Norra Älvsborg<br />

Personligt Svartvitt Lokal/regional<br />

Namnet och eventuell titel skrivs i Futura Bold 10 pt och placeras 1 mm<br />

83


över adressblocket.<br />

När brevpappret trycks eller pr<strong>in</strong>tas ut i svart ska adressblocket vara i<br />

40% svart<br />

För lokala och regionala brevpapper, kan en kompletter<strong>in</strong>gssymbol<br />

användas. Bredden på symbolen är 60 mm och texten placeras proportionerligt<br />

enligt sid 7. Den som vill ha namn på sitt lokala brevpapper,<br />

följer måtten i personligt brevpapper.<br />

24<br />

Visitkort.<br />

Papperskvalitet: Amber Graphic 240, 55x85 mm (1:1)<br />

Millan Moderat<br />

Mynttorget 1, Gamla stan<br />

Box 2080 • 103 12 Stockholm<br />

Tel 08-­<strong>‐</strong>676 80 00 • Fax 08-­<strong>‐</strong>21 61 23<br />

millan.moderat@moderat.se<br />

www.moderat.se<br />

Bli medlem!<br />

R<strong>in</strong>g 0939-­<strong>‐</strong>100 30 00<br />

100 kronor kommer på d<strong>in</strong><br />

www.moderat.se/smastad<br />

Variationer, namn<br />

och adressblock<br />

Pia Päron<br />

Political advisior<br />

European Parliament<br />

Rue Wiertz • 13E000<br />

BE-­<strong>‐</strong>1047 Brussels, Belgien<br />

Phone +32 2 284 00 0<br />

Fax +32 2 284 00 00<br />

pia.paron@moderat.se<br />

www.moderat.se<br />

Titel/lokal<br />

Engelsk<br />

Eventuell fören<strong>in</strong>g eller<br />

förbundstillhörighet<br />

skrivs <strong>in</strong> överst i adressblocket.<br />

25<br />

Korrespondenskort.<br />

Papperskvalitet: Amber Graphic 240, 105x148 mm<br />

Mynttorget 1, Gamla stan • Box 2080 • 103 12 Stockholm<br />

Mobil 073-­<strong>‐</strong>123 00 00 • Tel 08-­<strong>‐</strong>676 80 00 • Tel 08-­<strong>‐</strong>786 40 00<br />

Fax 08-­<strong>‐</strong>21 61 23<br />

millan.moderat@moderat.se • www.moderat.se<br />

Millan Moderat<br />

Politisk sekreterare<br />

Pressmeddelande, <strong>in</strong>bjudn<strong>in</strong>gar<br />

mm.<br />

Olika typer av standarddokument, exempelvis pressmeddelande, <strong>in</strong>bjudn<strong>in</strong>g, kallelse, motion,<br />

reservation, ser ut så här. Formatet för symbol<br />

och adress är detsamma som för brevpapper.<br />

Stora Nygatan och Mynttorget 1, Gamla stan<br />

Box 2080 • 103 12 Stockholm<br />

84


Tel 08-­<strong>‐</strong>676 80 00 • Fax 08-­<strong>‐</strong>786 61 25<br />

<strong>in</strong>fo@moderat.se • www.moderat.se<br />

Pressmeddelande<br />

Stockholm den 6 oktober 2006<br />

För mer <strong>in</strong>formation:<br />

Namn, telefon<br />

Typtexten är Futura Bold<br />

20 pt.<br />

Datumrad: Futura Book<br />

10 pt, placeras 20 mm<br />

nedanför<br />

95 mm<br />

40 mm<br />

50 mm<br />

Brödtexten kan vara i<br />

Futura eller i Stempel<br />

garamond.<br />

Box 23 13 • 103 14 Stockholm<br />

Tel 08-­<strong>‐</strong>676 80 00 • Fax 08-­<strong>‐</strong>24 01 55<br />

<strong>in</strong>fot@moderat.se • www.moderaterna.net<br />

Stockholms län<br />

Kallelse<br />

Stockholm den 6 oktober 2006<br />

Välkommen på möte<br />

Onsdagen den 29 februari klockan 10:00<br />

27<br />

Overhead.<br />

Nedan visas hur olika overhead kan se ut. Det f<strong>in</strong>ns powerpo<strong>in</strong>tmall på BBS:en. Tänk på att använda<br />

komplementfärgerna i illustrationer,<br />

exempelvis diagram.<br />

28<br />

Hemsidor.<br />

Hemsidor skiljer sig från till exempel en affisch, ett flygblad eller en annons. Dels<br />

för att möjligheterna ser helt annorlunda ut jämfört med en trycksak, dels för att syftet<br />

nästan uteslutande är något annat. Den grafiska profilen gäller i de delar som<br />

är tillämpliga. Det handlar framför allt om att varumärket -­<strong>‐</strong> nya moderaterna -­<strong>‐</strong> <strong>in</strong>te får<br />

förändras. I övrigt hänvisar vi till utseendet på moderat.se, samt det nationella publicer<strong>in</strong>gssystem<br />

som de flesta förbund använder sig av.<br />

Banners Vid annonser<strong>in</strong>g på Internet är det lättare att följa den grafiska profilen. Då handlar<br />

det oftast om att man har ett enda budskap som länkar vidare till s<strong>in</strong> egen hemsida.<br />

29<br />

Profilmaterial.<br />

Om möjligt bör ”nya moderaterna-­<strong>‐</strong>symbolen” användas i materialet. Undantag är t ex knappar och<br />

p<strong>in</strong>s där ”m-­<strong>‐</strong>symbolen” kan användas.<br />

Nedan f<strong>in</strong>ns några skisser på hur profil-­<strong>‐</strong> och dekormaterial kan se ut.<br />

Sverige<br />

behöver<br />

ett nytt<br />

arbetarparti!<br />

Material, idéskisser<br />

13<br />

M-markörtröja<br />

X<br />

85


30<br />

nya<br />

Stockholms län<br />

”No no”.<br />

Vid framtagande av material ska man tänka på följande:<br />

Äldre logotyper och symboler ska <strong>in</strong>te längre användas.<br />

Kampanjslogan ”Vi älskar...” från 2005 ska <strong>in</strong>te längre användas.<br />

Symbolerna i färg får <strong>in</strong>te användas vid svartvit tryck, kopier<strong>in</strong>g eller<br />

pr<strong>in</strong>tn<strong>in</strong>g. Då skall den svartvita symbolen användas.<br />

Man får <strong>in</strong>te ändra om i partiets symboler. Alla symboler f<strong>in</strong>ns i olika<br />

filformat att tillgå på hemsida och BBS:en (<strong>in</strong>ternt/organisation).<br />

Partiets äldre typsnitt (t ex electra och swiss) och färger (t ex PMS 287,<br />

186 och 116) får <strong>in</strong>te heller användas.<br />

Motala<br />

31<br />

”Yes yes”.<br />

Stockholms län<br />

32<br />

Box 2080 • 103 12 Stockholm<br />

Tel: 08-­<strong>‐</strong>676 80 00 • Fax: 08-­<strong>‐</strong>21 61 23<br />

<strong>in</strong>fo@moderat.se<br />

www.moderat.se<br />

Frågor om den grafiska profilen? Kontakta moderaternas kommunikationsavdeln<strong>in</strong>g på telefon<br />

08-­<strong>‐</strong>676 80 00 eller via mail:<br />

Monika Hallstensson, monika.hallstensson@moderat.se eller Kar<strong>in</strong> Eriksson,<br />

kar<strong>in</strong>.eriksson@moderat.se<br />

86


POSTER 1-­<strong>‐</strong>2006<br />

POSTER 2-­<strong>‐</strong>2006<br />

87


POSTER 3-­<strong>‐</strong>2006<br />

POSTER 4-­<strong>‐</strong>2006<br />

88


POSTER 5-­<strong>‐</strong>2006<br />

89


APPENDIX 2: 2010 election campaign material<br />

1 Alliansens löfte till väljarna<br />

Moderata Saml<strong>in</strong>gspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna<br />

söker gemensamt väljarnas förtroende i valet 2010. Alliansen är vårt erbjudande<br />

till väljarna. Gemensamt söker vi fortsatt stöd för en reger<strong>in</strong>g som ser till hela landets<br />

bästa. Vårt löfte är att fortsätta arbetet med att göra Sverige till ett bättre land för alla.<br />

Alliansen bärs av en idé om Sverige. Vi vill ta ansvar för vårt land och skapa goda<br />

förutsättn<strong>in</strong>gar för arbete och välfärd. Vi vill lägga grunden för ett rättvist samhälle<br />

som håller ihop, där människor kan känna trygghet, ta egna <strong>in</strong>itiativ och förverkliga<br />

s<strong>in</strong>a ambitioner och där familjen och det civila samhället står starka. En ansvarsfull<br />

politik slår <strong>in</strong>te bara vakt om det goda i dagens Sverige, utan öppnar också för förnyelse.<br />

Vårt Sverige börjar med människan. Vi tror på hennes <strong>in</strong>neboende kraft och vilja att<br />

ta ansvar. Vår utgångspunkt är att alla människor är olika men har samma människovärde.<br />

Oavsett bakgrund ska alla ha möjligheter att växa och utvecklas. Alla<br />

människor har samma rätt till ett värdigt liv. Alla vill och kan <strong>in</strong>te leva likadant, men<br />

alla ska ha möjligheter att utvecklas som självständiga människor och i gemenskap<br />

med andra.<br />

Mycket har uträttats under de år som Alliansen burit reger<strong>in</strong>gsansvar. Valet 2010 söker<br />

vi väljarnas förtroende för att fortsätta det arbetet. Sverige är ett bra land att leva<br />

i, men allt i Sverige är <strong>in</strong>te bra. Det f<strong>in</strong>ns mycket mer att göra.<br />

Tillsammans vill vi ta fortsatt ansvar för att det är ordn<strong>in</strong>g och reda i Sveriges ekonomi.<br />

Vi vill att fler människor ska kunna stå på egna ben och känna glädjen i att försörja<br />

sig genom eget arbete. Bland annat därigenom kan ekonomiska klyftor i samhället<br />

m<strong>in</strong>ska. Fler företag ska starta, växa och stanna i Sverige. Vi vill att alla barn<br />

ska ha en trygg uppväxt och kunna gå i en skola där de får chans att utvecklas.<br />

Sjukvården och omsorgen ska kännetecknas av tillgänglighet, kvalitet och valfrihet.<br />

Vår högre utbildn<strong>in</strong>g och forskn<strong>in</strong>g ska hålla världsklass. Människor ska <strong>in</strong>te känna<br />

oro för att utsättas för våld och brott. Sverige ska ta ansvar för att bekämpa fattigdom<br />

och miljö-­<strong>‐</strong> och klimathot globalt.<br />

Alliansen vet också att det f<strong>in</strong>ns gränser för politiken. Vi har ambitionen att friheten<br />

för enskilda, familjer och gemenskaper i det civila samhället ska öka.<br />

Alliansen vilar på värden som frihet, ansvar och rättvisa. Vi söker gemensamt väljarnas<br />

stöd med en vilja att söka breda lösn<strong>in</strong>gar som kan samla Sverige för framtiden.<br />

2010-08-26<br />

SID 3 (48)<br />

2 Innehåll<br />

1 Alliansens löfte till väljarna .................................................................. 2<br />

2 Innehåll ............................................................................................... 3<br />

3 Utgångspunkter och <strong>in</strong>riktn<strong>in</strong>g för politiken ......................................... 4<br />

4 Offentliga f<strong>in</strong>anser tillbaka till överskott ............................................... 8<br />

5 Fler i arbete ......................................................................................... 8<br />

6 Utbildn<strong>in</strong>g och forskn<strong>in</strong>g för bildn<strong>in</strong>g, arbete och konkurrenskraft ..... 20<br />

7 Trygg och tillgänglig sjukvård för alla ................................................ 23<br />

8 Ett bra och tryggt land att åldras i ..................................................... 25<br />

9 Bekämpa brott och brottslighetens orsaker ....................................... 28<br />

10 Ett Sverige för alla ............................................................................. 30<br />

90


11 Världsledande i miljö-­<strong>‐</strong> och klimatfrågor ............................................. 34<br />

12 En stark röst i världen ....................................................................... 39<br />

13 Ett starkt civilsamhälle ....................................................................... 44<br />

14 Tabellbilaga ....................................................................................... 47<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 4 (48)<br />

3 Utgångspunkter och<br />

<strong>in</strong>riktn<strong>in</strong>g för politiken<br />

3.1 EKONOMISK OSÄKERHET KRÄVER<br />

ANSVARSFULL POLITIK<br />

Alliansens löfte till väljarna 2006 var att återupprätta arbetets värde och bryta med en<br />

utveckl<strong>in</strong>g där allt fler fastnat i utanförskap. Under mandatperioden har vi gjort det<br />

mer lönsamt att arbeta. Det har blivit lönsammare och enklare att starta och driva<br />

företag liksom att anställa. En politik som sorterade bort människor från arbetsmarknaden<br />

genom långtidssjukskrivn<strong>in</strong>gar och förtidspensioner<strong>in</strong>gar har ersatts med en<br />

politik som ser till varje människas förmåga och som syftar till att alla som kan och vill<br />

arbeta också ska kunna försörja sig på eget arbete. Alliansen har värnat denna politiska <strong>in</strong>riktn<strong>in</strong>g<br />

samtidigt som vi tagit ansvar för Sverige genom en djup ekonomisk kris. Krisen orsakades av en global<br />

f<strong>in</strong>ansiell krasch där giriga spekulanter tog orimliga risker. Bristerna i de f<strong>in</strong>ansiella regelverken blev<br />

tydliga. Kraftiga <strong>in</strong>satser har gjorts för att möta krisen och bekämpa arbetslösheten<br />

som följt i dess spår. Denna aktiva krispolitik har varit möjlig tack vare en ansvarsfull<br />

politik som värnat offentliga f<strong>in</strong>anser och satt jobben först. Sverige är nu på väg ur krisen.<br />

Återhämtn<strong>in</strong>gen är dock bräcklig och kräver fortsatt ansvarstagande. Vi måste åter bygga upp<br />

överskott i de offentliga f<strong>in</strong>anserna. Den avgörande utman<strong>in</strong>gen <strong>in</strong>för nästa mandatperiod är att<br />

säkerställa den ekonomiska återhämtn<strong>in</strong>gen och att göra allt för att krisens negativa effekter på<br />

arbetslöshet och sysselsättn<strong>in</strong>g <strong>in</strong>te ska bli permanenta. Då kan vi hålla ihop Sverige och fortsatt<br />

värna välfärden. Med en annan politik hotar nedskärn<strong>in</strong>gar i viktiga välfärdsområden,<br />

höjda skatter och försämrade tillväxtmöjligheter. Därtill riskerar bristande ansvar<br />

för ekonom<strong>in</strong> att <strong>in</strong>nebära högre räntor som urholkar hushållens marg<strong>in</strong>aler och<br />

negativt <strong>in</strong>verkar på företagens <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar och nyanställn<strong>in</strong>gar.<br />

Sverige har <strong>in</strong>te råd med några experiment som riskerar att hota vår unikt starka position.<br />

Att genomföra omfattande och of<strong>in</strong>ansierade utgiftsökn<strong>in</strong>gar skulle snabbt urholka<br />

de offentliga f<strong>in</strong>anserna. Att genomföra kraftiga utbyggnader av ersättn<strong>in</strong>gsoch<br />

bidragssystem skulle <strong>in</strong>nebära färre jobb och att arbetslösheten fastnade p å enhög nivå.<br />

Skattehöjn<strong>in</strong>gar på arbete eller företagande skulle hota såväl tillväxten somjobben, de offentliga<br />

f<strong>in</strong>anserna och slutligen välfärden. De som drabbas värst om man slarvar med ekonom<strong>in</strong> är de mest<br />

utsatta – de som bäst behöver en väl fungerande barnomsorg, skola eller sjukvård och de som är<br />

beroende av att trygghetssystemen fungerar vid sjukdom eller arbetslöshet. Alliansen kommer därför<br />

<strong>in</strong>te att kompromissa med ansvaret för de offentliga f<strong>in</strong>anserna. Alliansens valmanifest måste ses<br />

mot denna bakgrund. Medan många länder i vår omvärld nu diskuterar vilka nedskärn<strong>in</strong>gar och<br />

skattehöjn<strong>in</strong>gar som krävs för att be2010-­<strong>‐</strong> kämpa växande underskott och ekonomiska obalanser<br />

bedömer vi att det för 2011 f<strong>in</strong>ns ett begränsat reformutrymme. Mot slutet av mandatperioden är<br />

vår bedömn<strong>in</strong>g att detta reformutrymme växer. Prognoserna är dock osäkra. Ett osäkert framtida<br />

reformutrymme som dessutom uppstår först mot slutet av nästa mandatperiod bör <strong>in</strong>te <strong>in</strong>tecknas för<br />

snabbt. Förslagen i valmanifestet presenteras därför dels som konkreta och detaljerade förslag för<br />

2011, dels som reformambitioner som gäller för mandatperioden, som bara genomförs i den takt<br />

91


överskott kan säkras. Reformutrymmet ska främst användas till att värna och utveckla välfärden och<br />

för att ytterligare förbättra villkoren för arbete och företagande. Möjligheterna att genomföra<br />

förslagen villkoras dock strikt av att de offentliga f<strong>in</strong>anserna <strong>in</strong>te äventyras. Det kan bli nödvändigt<br />

att avstå från att genomföra eller skjuta på reformer eller tillföra ytterligare f<strong>in</strong>ansier<strong>in</strong>g om de<br />

offentliga f<strong>in</strong>anserna blir sämre än väntat.<br />

3.2 ALLIANSEN SÄTTER JOBBEN FRÄMST<br />

Alliansen har gjort det mer lönsamt att arbeta. Inkomstskatterna har sänkts genom<br />

jobbskatteavdraget. Trygghetssystemen har reformerats så att de främjar återgång<br />

till arbete. A-­<strong>‐</strong>kassan har reformerats. Bättre drivkrafter och ökat stöd har m<strong>in</strong>skat<br />

ohälsan. Färre är idag sjuka. Våra utbildn<strong>in</strong>gssatsn<strong>in</strong>gar har <strong>in</strong>neburit att fler fått bättre<br />

möjligheter till anställn<strong>in</strong>g. Villkoren för företagande har förbättrats bl.a. genom<br />

sänkta skatter och enklare regler.<br />

I efterverkn<strong>in</strong>garna av krisen är det viktigt att arbetslösheten <strong>in</strong>te, som efter krisen på<br />

1990-­<strong>‐</strong>talet, tillåts fastna på en hög nivå. De som har förlorat jobbet i krisens spår<br />

måste snabbt komma tillbaka i arbete.<br />

Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta, fler vill anställa och fler företag<br />

kan starta och växa. Det lägger grunden för ett Sverige som står starkt när ekonom<strong>in</strong><br />

tar fart. Vi prioriterar därför förslag som säkrar att återhämtn<strong>in</strong>gen fortsätter, att jobben<br />

och företagen blir fler samt att arbetslösheten sjunker. Det kommer också att<br />

krävas riktade <strong>in</strong>satser mot dem med svag förankr<strong>in</strong>g på arbetsmarknaden. Det gäller<br />

äldre arbetslösa, funktionsh<strong>in</strong>drade och utrikes födda som löper risk att bli lämnade<br />

utanför när konjunkturen i övrigt vänder. Det gäller också unga människor, som<br />

måste få förbättrade möjligheter till tidig kontakt med arbetsmarknaden. Ungdomar<br />

ska <strong>in</strong>te behöva gå arbetslösa <strong>in</strong> i vuxenvärlden. Vi avvisar därför alla tankar på att<br />

kraftigt fördyra ungas anställn<strong>in</strong>gar och vill istället fortsätta att underlätta på alla sätt<br />

för unga att få jobb. Vi tänker <strong>in</strong>te ge oss <strong>in</strong>nan alla som kan och vill arbeta också ges möjlighet att få<br />

ett jobb. Arbete ger människor möjlighet till egen lön, arbetsgemenskap och möjlighet att<br />

forma den egna vardagen. Fler i arbete behövs om vi ska kunna förstärka välfärden<br />

och utforma en politik till stöd för dem som <strong>in</strong>te arbetar. Även den demografiska utveckl<strong>in</strong>gen<br />

med allt fler äldre understryker vikten av en politik för arbete. Arbete är<br />

grunden för vår gemensamma välfärd.<br />

2010-08-26<br />

3.3 ALLIANSEN RUSTAR SVERIGE MED KUNSKAP<br />

En förutsättn<strong>in</strong>g för att säkra tillväxt och välfärd på längre sikt är att Sverige rustas<br />

med kunskap. Sverige ska ha en skola och utbildn<strong>in</strong>g i världsklass. En god utbildn<strong>in</strong>g<br />

förbättrar människors kunskaper, färdigheter och självkänsla. Genom att ge alla barn<br />

och unga möjlighet till en god utbildn<strong>in</strong>g förbättras livschanser, ökar rättvisan och<br />

ökar deras framtida möjligheter. Det ökar chanserna att få arbete, en bra lön att leva<br />

på och stärker möjligheterna till delaktighet i samhället.<br />

Alliansen är garanten för förstärkta satsn<strong>in</strong>gar på skola och utbildn<strong>in</strong>g. Det är vår<br />

övertygelse att när varje barn får stöd och stimulans att växa utifrån just s<strong>in</strong>a förutsättn<strong>in</strong>gar<br />

skapas <strong>in</strong>te bara ett mer rättvist samhälle – det gör också att Sverige kan<br />

fortsätta hävda sig i den allt tuffare <strong>in</strong>ternationella konkurrensen. Vår gemensamma<br />

välfärd, våra företags konkurrenskraft och vår tids stora utman<strong>in</strong>gar möts bäst av<br />

ökad kunskap.<br />

3.4 ALLIANSEN UTVECKLAR VÄLFÄRDEN<br />

Sverige ska vara ett bra välfärdsland. Välfärden ska hålla högsta möjliga kvalitet och<br />

92


komma alla till del. Grunden för att nå dit är en solidarisk och offentlig f<strong>in</strong>ansier<strong>in</strong>g.<br />

Välfärdens verksamheter och tjänster ska rikta sig till enskilda människor efter behov,<br />

oavsett <strong>in</strong>komst och bakgrund. Genom en bra och offentligt f<strong>in</strong>ansierad vård och<br />

omsorg utjämnas livsvillkoren mellan människor. Under den gångna mandatperioden har<br />

Alliansreger<strong>in</strong>gen genomfört många reformer för höjd kvalitet, mer valfrihet och ökad tillgänglighet i<br />

den svenska välfärden. Viktiga steg har tagits för en skola som bättre ser varje elev, en säker vård<br />

utan köer och en värdig och trygg omsorg. Vi har samtidigt värnat välfärden i krisen. Då andra länder<br />

tv<strong>in</strong>gats och tv<strong>in</strong>gas till stora nedskärn<strong>in</strong>gar har vi tack vare en ansvarsfull politik<br />

kunnat tillföra välfärden historiskt höga tillskott. En utvecklad välfärd är för Alliansen en fråga om<br />

rättvisa. Alla barn och unga ska ges en bra start i livet. Det kräver en familjepolitik för valfrihet och en<br />

skola som ger kunskaper och möjlighet för alla elever att utvecklas. Bostadsort, kön eller tjockleken<br />

på plånboken ska <strong>in</strong>te spela någon roll när vi behöver vård och omsorg. Det kräver ytterligare<br />

<strong>in</strong>satser för en sjukvård och omsorg med jämlikhet, kvalitet och värdighet.<br />

Framtiden kommer att kräva fortsatta reformer för höjd kvalitet i den offentligt f<strong>in</strong>ansierade<br />

välfärden. Inflytandet över den svenska välfärden måste öka för såväl medborgare<br />

som medarbetare. Genom nya möjligheter att starta och driva välfärdsföretag<br />

ges <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st kv<strong>in</strong>nor nya karriärvägar och möjligheter samtidigt som mångfalden<br />

och kvaliteten ökar för medborgarna. Välfärden ska fortsatt stärkas. Genom att prioritera välfärdens<br />

verksamheter vill vi skapa förutsättn<strong>in</strong>gar för alla, oavsett livsvillkor, att forma s<strong>in</strong>a liv. Genom att<br />

stödja dem som särskilt drabbats av krisen håller vi ihop Sverige. Genom ett ökat utrymme<br />

för enskilda, familjer och fören<strong>in</strong>gar ges människor ökad makt över den egna tillvaron.<br />

Det kan skapas genom sänkta skatter, enklare regler och ökad valfrihet. Vårt mål är en välfärd som<br />

kan erbjuda alla medborgare en bra service utifrån envars behov. Där vi ger välfärdens medarbetare<br />

de verktyg de behöver för att kunna göra ett bra jobb. Där vi steg för steg genomför reformer som<br />

förbättrar och förstärker sjukvården, äldreomsorgen och andra viktiga välfärdsverksamheter. Vi vill ta<br />

tillvara kvaliteten i den svenska välfärden. Vi vill värna välfärdens verksamheter. Detta är<br />

viktigare än höjd ersättn<strong>in</strong>gsnivå i socialförsäkr<strong>in</strong>gssystemen och arbetslöshetsförsäkr<strong>in</strong>gen.<br />

För att överbrygga den svaga <strong>in</strong>komstutveckl<strong>in</strong>gen 2011 vill vi, utöver den permanenta<br />

höjn<strong>in</strong>gen på 5 miljarder kronor, tillföra kommunsektorn ett tillfälligt statsbidrag på<br />

3 miljarder kronor 2011. Sammantaget <strong>in</strong>nebär det att kommunsektorn tillförts 32 miljarder<br />

kronor i nivå 2011 i förhållande till 2006. Det är resurser vi vill ska gå till att<br />

värna kommunala kärnverksamheter, såsom sjukvård, omsorg och verksamhet som<br />

riktar sig till barn och unga.<br />

3.5 ETT SVERIGE SOM HÅLLER IHOP<br />

Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop. Oavsett bakgrund ska alla ha<br />

möjligheter att växa och utvecklas som självständiga människor. Bakgrund, etnicitet<br />

eller kön ska <strong>in</strong>te avgöra vilka vägval var och en kan göra i livet. Sverige ska vara ett<br />

land där det är viktigare vart du är på väg, än varifrån du kommer.<br />

För att alla ska ha likvärdiga livschanser måste skolan ge alla elever förutsättn<strong>in</strong>gar<br />

och verktyg för framtiden. Genom att se varje barns unika möjligheter och utmana<br />

varje elev till att nå nya mål ska skolan väcka nyfikenheten och lusten till lärande. Det<br />

ska tidigt f<strong>in</strong>nas signalsystem för dem som <strong>in</strong>te hänger med och som behöver stöd<br />

och hjälp för att nå skolans mål; oavslutad skolgång är en av de viktigaste orsakerna<br />

bakom framtida utanförskap. Våra socialförsäkr<strong>in</strong>gssystem ska ge ett gott <strong>in</strong>komstskydd vid sjukdom<br />

och arbetslöshet. De f<strong>in</strong>ns till för att ge trygghet och erbjuda sociala broar, men vi ska <strong>in</strong>te gå<br />

tillbaka till de tidigare systemen som drev bort och aktivt mönstrade ut människor<br />

från arbetsmarknaden och utgjorde en grogrund för utanförskap och växande klyftor.<br />

Därför ska det övergripande målet – att alla som kan arbeta också ska kunna få ett<br />

jobb – vara tydligt. De som behöver hjälp för att komma tillbaks till arbetsmarknaden<br />

93


ska också kunna få det stöd de behöver. De ideella <strong>in</strong>satserna har en oersättlig betydelse för ett<br />

samhälle som håller ihop. Gemenskap och tillit i samhället uppstår i familjen, bland vännerna,<br />

arbetskamraterna och i civilsamhället i övrigt. Hos fören<strong>in</strong>gar, församl<strong>in</strong>gar och sammanslutn<strong>in</strong>gar<br />

skapas mötesplatser som gör Sverige till ett tryggare land där människor blir sedda<br />

och delaktiga. Vår vision om Sverige är ett rättvist samhälle som håller ihop. Människor ska känna<br />

trygghet, kunna ta egna <strong>in</strong>itiativ och förverkliga s<strong>in</strong>a livsdrömmar.<br />

2010-08-26<br />

SID 8 (48)<br />

4 Offentliga f<strong>in</strong>anser tillbaka till överskott<br />

Sverige har i dag starkare ekonomi än nära nog något annat land i Europa. Den positionen<br />

ska vi slå vakt om av flera skäl. Starka offentliga f<strong>in</strong>anser är en förutsättn<strong>in</strong>g<br />

för en stabil återhämtn<strong>in</strong>g. Det skapar utrymme för viktiga reformer under kommande<br />

år. Därtill är långsiktigt ansvarstagande för svensk ekonomi avgörande för vår förmåga<br />

att rusta oss för framtiden. Sveriges offentliga f<strong>in</strong>anser är och ska fortsatt vara långsiktigt hållbara.<br />

Ett lagstiftat överskottsmål för det offentliga sparandet är ett centralt verktyg för att upprätthålla<br />

detta. Budgetreglerna med utgiftstak ska värnas – <strong>in</strong>te luckras upp. Den offentliga<br />

skuldsättn<strong>in</strong>gen ska fortsätta m<strong>in</strong>ska som andel av BNP. Vi ska <strong>in</strong>te riskera att försätta<br />

oss i en situation där vi <strong>in</strong>te har resurser att hantera kriser eller gör oss själva och<br />

vår välfärd beroende av de <strong>in</strong>ternationella lånemarknaderna.<br />

Inriktn<strong>in</strong>gen i politiken under kommande mandatperiod är att de offentliga f<strong>in</strong>anserna<br />

ska uppvisa balans och överskott på 1 procent av BNP. Detta är i l<strong>in</strong>je med<br />

överskottsmålet, som <strong>in</strong>nebär att den offentliga sektorns f<strong>in</strong>ansiella sparande ska<br />

uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.<br />

Det f<strong>in</strong>anspolitiska ramverket ska fortsatt vårdas och stärkas. Det kommunala balanskravet<br />

ska ses över så att välskötta kommuner och landst<strong>in</strong>g i kristider får lättare<br />

att använda sig av sparade tidigare överskott.<br />

Som ett led i en ansvarsfull ekonomisk politik ska alla reformer prövas mot reformutrymmet.<br />

Det kan bli nödvändigt att avstå från att genomföra eller skjuta på reformer<br />

eller tillföra ytterligare f<strong>in</strong>ansier<strong>in</strong>g om den ekonomiska utveckl<strong>in</strong>gen blir svagare än<br />

väntat, eller för att säkra samhällsekonomisk balans.<br />

För kommande mandatperiod har Alliansen följande centrala utgångspunkter:<br />

• De offentliga f<strong>in</strong>anserna ska uppnå balans och överskott på 1 procent av BNP<br />

så att överskottsmålet upprätthålls.<br />

• Utgiftstaken ska värnas och hållas.<br />

• Det kommunala balanskravet ses över så att välskötta kommuner och landst<strong>in</strong>g<br />

i kristider får lättare att använda sig av sparade tidigare överskott.<br />

• Alla reformer prövas mot reformutrymmet.<br />

5 Fler i arbete<br />

Alliansens främsta mål är att föra Sverige mot full sysselsättn<strong>in</strong>g. Vi vill att alla som<br />

kan arbeta också ska kunna få ett jobb. Få klyftor är så stora som mellan den som<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 9 (48)<br />

har arbete och den som står utanför arbetsmarknaden. Att ge fler möjlighet till jobb är<br />

därför den mest grundläggande rättvisefrågan.<br />

Alliansreger<strong>in</strong>gen har därför sänkt <strong>in</strong>komstskatterna kraftigt för låg-­<strong>‐</strong> och medel<strong>in</strong>komsttagare<br />

så att människor med vanliga <strong>in</strong>komster märker att egna ansträngn<strong>in</strong>gar<br />

lönar sig. Detta har lett till högre sysselsättn<strong>in</strong>g och m<strong>in</strong>skat utanförskap.<br />

Arbete, arbetsgemenskap och en egen lön som går att leva på <strong>in</strong>nebär makt över<br />

94


den egna vardagen. Alla människors kompetens och vilja att arbeta ska tillvaratas.<br />

Alla ska ha möjlighet att delta i arbetslivet utifrån s<strong>in</strong>a förmågor och förutsättn<strong>in</strong>gar.<br />

Arbete är <strong>in</strong>te bara grunden till människors makt över det egna livet, utan också<br />

grunden för Sveriges välstånd.<br />

Vägen mot full sysselsättn<strong>in</strong>g handlar om att återupprätta arbetsl<strong>in</strong>jen och bryta med<br />

det utanförskap från arbetsmarknaden som växte fram under lång tid. Vi vill att det<br />

ska löna sig bättre att utbilda sig och arbeta, att det ska bli lättare och billigare att<br />

anställa samt att fler företag ska startas, stanna och växa i Sverige.<br />

5.1 DET SKA LÖNA SIG ATT ARBETA<br />

Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta. Sänkta <strong>in</strong>komstskatter, för framför<br />

allt låg-­<strong>‐</strong> och medel<strong>in</strong>komsttagare, är ett verkn<strong>in</strong>gsfullt <strong>in</strong>strument för att m<strong>in</strong>ska<br />

utanförskapet, öka den varaktiga sysselsättn<strong>in</strong>gen och göra företagande mer attraktivt.<br />

Det ökar också människors makt över den egna vardagen.<br />

Med jobbskatteavdraget har ett vårdbiträde fått sänkt skatt med nästan 1 500 kronor<br />

per månad, en metallarbetare med nästan 1 700 kronor och en sjuksköterska med<br />

närmare 1 750 kronor. För undersköterskan <strong>in</strong>nebär jobbskatteavdraget en hel extra<br />

månadslön efter skatt varje år.<br />

Jobbskatteavdraget motverkar att arbetslösheten biter sig fast. Ökade drivkrafter för<br />

arbete ökar arbetsutbudet. Det gör att fler stannar kvar och förblir aktiva på arbetsmarknaden.<br />

Genom att fler är kvar i arbetskraften ökar förutsättn<strong>in</strong>garna för att ekonom<strong>in</strong><br />

snabbt kan förbättras.<br />

Lägre skatt för låg-­<strong>‐</strong> och medel<strong>in</strong>komsttagare ger mer pengar i plånboken, ökad<br />

trygghet och stimulerar hushållens efterfrågan på varor och tjänster. Jobbskatteavdraget<br />

stärker även rörligheten på arbetsmarknaden, vilket även det ökar förutsättn<strong>in</strong>garna<br />

för att ekonom<strong>in</strong> snabbt ska kunna återhämta sig. Ett förstärkt jobbskatteavdrag<br />

bidrar därmed till en högre sysselsättn<strong>in</strong>g <strong>in</strong>te bara 2010 utan också framgent.<br />

Ovanpå den kommunala <strong>in</strong>komstskatten betalas därtill statlig <strong>in</strong>komstskatt i dag av<br />

lärare, sjuksköterskor och poliser. Nära nog var tredje heltidsarbetande TCO-­<strong>‐</strong>medlem<br />

beräknas betala statlig <strong>in</strong>komstskatt 2011. Bland Saco-­<strong>‐</strong>medlemmar är det fler än<br />

hälften. Totalt beräknas nästan 30 procent av alla heltidsarbetande betala statlig <strong>in</strong>komstskatt.<br />

Detta visar att den statliga <strong>in</strong>komstskatten i allt högre grad slår mot högst<br />

normala löntagare, utöver att den riskerar skapa negativa effekter för utbildn<strong>in</strong>g. Det<br />

gäller även efter alliansreger<strong>in</strong>gens höjn<strong>in</strong>g 2009 av gränsen för när statlig skatt ska<br />

betalas. Ytterligare sänkta <strong>in</strong>komstskatter <strong>in</strong>om ramen för jobbskatteavdraget och den statliga<br />

<strong>in</strong>komstskatten är effektiva åtgärder för att öka arbetsutbudet. När det lönar sig att<br />

arbeta vill fler arbeta och därmed stiger arbetsutbudet och sysselsättn<strong>in</strong>gen, vilket<br />

ökar svensk ekonomis möjligheter att växa långsiktigt. Därmed skapas mer resurser<br />

till den offentliga välfärden.<br />

Alliansen har följande reformambitioner, som kommer att genomföras i den<br />

takt överskott kan säkras:<br />

• Ytterligare sänkn<strong>in</strong>gar av <strong>in</strong>komstskatterna för främst låg-­<strong>‐</strong> och medel<strong>in</strong>komsttagare<br />

i form av ett femte steg i jobbskatteavdraget bör genomföras när de offentliga<br />

f<strong>in</strong>anserna och ekonom<strong>in</strong> så tillåter.<br />

• Ytterligare höjd skiktgräns för statlig <strong>in</strong>komstskatt ska genomföras när de offentliga<br />

f<strong>in</strong>anserna och ekonom<strong>in</strong> så tillåter.<br />

• Även den särskilda <strong>in</strong>komstskatten för utomlands bosatta bör sänkas när en ytterligare<br />

förstärkn<strong>in</strong>g av jobbskatteavdraget genomförs.<br />

5.2 FLER OCH VÄXANDE FÖRETAG I HELA SVERIGE<br />

Sverige behöver fler företag och företagare. Ett attraktivt entreprenörsklimat är centralt<br />

95


för sysselsättn<strong>in</strong>gen, produktiviteten och tillväxten i ekonom<strong>in</strong> och utgör därmed<br />

grunden för en positiv utveckl<strong>in</strong>g i alla delar av landet. Genom att vi skapar ett dynamiskt<br />

när<strong>in</strong>gslivsklimat och förbättrade förutsättn<strong>in</strong>gar för <strong>in</strong>novationer vågar fler<br />

människor satsa på att bli företagare och fler entreprenörer ser Sverige som det mest<br />

<strong>in</strong>tressanta landet att starta och driva företag i. En rad viktiga reformer har genomförts<br />

under mandatperioden som förbättrat när<strong>in</strong>gsklimatet och stärkt Sverige som<br />

företagarnation. Ytterligare steg behöver tas under kommande år. I Alliansens Sverige ska nyfikenhet,<br />

drömmar och idéer få chansen att växa och bli affärsidéer och företag. Ett livskraftigt och dynamiskt<br />

när<strong>in</strong>gsliv är en central förutsättn<strong>in</strong>g för ökad sysselsättn<strong>in</strong>g. Fler och växande företag i hela landet<br />

behövs för jobben, utveckl<strong>in</strong>gen och välfärden. Entreprenörskap och företagande måste uppmuntras.<br />

Alliansen avser att tillsätta en bred utredn<strong>in</strong>g av företagsbeskattn<strong>in</strong>gen, som syftar till<br />

att utforma beskattn<strong>in</strong>gen så att <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar och sysselsättn<strong>in</strong>g gynnas. Utredn<strong>in</strong>gen<br />

kommer att analysera hur olika skatteförändr<strong>in</strong>gar bör rangordnas. Därtill är värnskatten<br />

skadlig för tillväxten, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st för att den straffskattar utbildn<strong>in</strong>g och entreprenörskap.<br />

Dessa skatteförändr<strong>in</strong>gar ryms <strong>in</strong>te <strong>in</strong>om de ekonomiska ramar för skarpa<br />

vallöften och reformambitioner som föreslås i valmanifestet. Om ytterligare ekonomiskt<br />

utrymme uppstår är det motiverat att genomföra ytterligare lättnader för att<br />

stärka tillväxten. Det gäller bl.a. bolagsskatten, arbetsgivaravgifter, värnskatten, riskkapitalavdrag,<br />

FoU-­<strong>‐</strong>avdrag och expertskatt. Vår samlade bedömn<strong>in</strong>g är att det <strong>in</strong>te) f<strong>in</strong>ns ekonomiskt utrymme att<br />

sänka dessa tillväxtskadliga skatter under nästa mandatperiod. Alliansreger<strong>in</strong>gen har målmedvetet<br />

sänkt skatterna för företagare och på företagande, sänkt kostnaderna för att anställa, m<strong>in</strong>skat<br />

regelbördan för företagen och öppnat fler delar av ekonom<strong>in</strong> för entreprenörer, framför allt <strong>in</strong>om<br />

välfärdsområdet. Det arbetet ska fortsätta. Företagen är beroende av den stabilitet som ordn<strong>in</strong>g i de<br />

offentliga f<strong>in</strong>anserna ger. Tillsammans utgör detta grunden för att göra Sverige mer<br />

konkurrenskraftigt och för att få fler och växande företag. Alliansreger<strong>in</strong>gen har vidtagit omfattande<br />

åtgärder för att stabilisera den svenska f<strong>in</strong>ansmarknaden och därmed trygga företagens<br />

kapitalförsörjn<strong>in</strong>g. Dessa <strong>in</strong>satser har varit avgörande för svenskt när<strong>in</strong>gsliv.<br />

Vi vill fortsätta arbetet med att m<strong>in</strong>ska regelbördan för de små företagen. Regelrådet<br />

ska fortsätta sitt arbete med att m<strong>in</strong>ska företagens regelbörda. En satsn<strong>in</strong>g på lokal<br />

och regional regelförenkl<strong>in</strong>g genomförs för att skapa en märkbar förändr<strong>in</strong>g i företagens<br />

vardag. Vi vill fortsätta arbetet mot målet att företagen ska ha ett enda rapporter<strong>in</strong>gstillfälle.<br />

Innovationer och kunskaps<strong>in</strong>tensivt företagande är avgörande för vår <strong>in</strong>ternationella<br />

konkurrenskraft, liksom för företagens utveckl<strong>in</strong>gskraft och omställn<strong>in</strong>gsförmåga.<br />

Därför vill vi under mandatperioden göra en långsiktig satsn<strong>in</strong>g på bland annat tjänste<strong>in</strong>novationer,<br />

<strong>in</strong>kubatorer och ungas <strong>in</strong>novationer.<br />

Företag <strong>in</strong>om nya sektorer och när<strong>in</strong>gar som startas och drivs av både män och<br />

kv<strong>in</strong>nor ska uppmuntras. Tjänstesektorn är arbets<strong>in</strong>tensiv. Lägre moms på restaurang-­<strong>‐</strong><br />

och cater<strong>in</strong>gtjänster skapar många nya jobb, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st för ungdomar.<br />

Tiotusentals nya jobb har skapats genom RUT-­<strong>‐</strong> och ROT-­<strong>‐</strong>avdragen. Många arbetslösa<br />

har fått jobb, andra har kunnat arbeta mer samtidigt som vardagen har blivit enklare<br />

<strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st för familjer och äldre i hela landet. RUT-­<strong>‐</strong>avdragets utformn<strong>in</strong>g ska utvärderas.<br />

Sveriges ambitiösa klimat-­<strong>‐</strong> och energipolitik skapar goda förutsättn<strong>in</strong>gar för miljödriven<br />

när<strong>in</strong>gslivsutveckl<strong>in</strong>g och för säker energitillförsel till landets företag. Denna utveckl<strong>in</strong>g<br />

måste fortsätta.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• RUT-­<strong>‐</strong> och ROT-­<strong>‐</strong>avdragen ska f<strong>in</strong>nas kvar.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Satsn<strong>in</strong>gen på kv<strong>in</strong>nors företagande fortsätter.<br />

• Insatser för exportfrämjande förstärks och <strong>in</strong>riktas mot små och medelstora företag.<br />

• Regelförenkl<strong>in</strong>gsarbetet fortsätter.<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 12 (48)<br />

96


• Innovations<strong>in</strong>satserna förstärks.<br />

• Rådgivn<strong>in</strong>g och mentorskap för företagare, bland andra <strong>in</strong>vandrare, förstärks.<br />

Alliansen har följande reformambitioner, som kommer att genomföras i den<br />

takt överskott kan säkras:<br />

• En halver<strong>in</strong>g av momsen på restaurang-­<strong>‐</strong> och cater<strong>in</strong>gtjänster ska genomföras<br />

när de offentliga f<strong>in</strong>anserna och ekonom<strong>in</strong> så tillåter.<br />

5.3 DET STATLIGA ÄGANDET AV FÖRETAG SKA MINSKA<br />

Alliansen anser att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som<br />

ska gälla för när<strong>in</strong>gslivet och företagen, <strong>in</strong>te att äga och driva företag. Därför bör staten<br />

i pr<strong>in</strong>cip <strong>in</strong>te äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande<br />

konkurrens – såvida <strong>in</strong>te bolaget har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att<br />

klara av på något annat sätt. Vår bedömn<strong>in</strong>g är att det statliga ägandet under kommande<br />

mandatperiod bör m<strong>in</strong>ska eller avvecklas i Nordea, TeliaSonera och SBAB. Detta ska ske så att<br />

skattebetalarnas <strong>in</strong>tressen värnas på bästa sätt. Försäljn<strong>in</strong>gs<strong>in</strong>täkter ska användas för att m<strong>in</strong>ska<br />

statsskulden. LKAB bör även under kommande mandatperiod vara ett av staten helägt bolag.<br />

Apoteksreformen har varit lyckosam. Inga förändr<strong>in</strong>gar av statens ägande i Apoteket AB är aktuella<br />

under kommande mandatperiod. Vattenfall är det i särklass största statliga företaget och verkar på<br />

en <strong>in</strong>ternationell marknad. Reger<strong>in</strong>gen har genomfört ett arbete kr<strong>in</strong>g Vattenfalls framtida <strong>in</strong>riktn<strong>in</strong>g<br />

som resulterat i propositionen om förtydligat uppdrag. På den grunden bygger staten sitt långsiktiga<br />

ägaransvar och kommer fortsatt att vara majoritetsägare i företaget. Andra delägare kan dock<br />

övervägas, i form av t.ex. AP-­<strong>‐</strong>fonderna eller andra långsiktigt<br />

ansvarsfulla ägare.<br />

5.4 HELA SVERIGE SKA VÄXA<br />

Alliansen tror på ett Sverige där alla delar av landet ges möjlighet att utvecklas utifrån<br />

s<strong>in</strong>a styrkor och förutsättn<strong>in</strong>gar. Att låta hela Sverige växa handlar om att bejaka<br />

förutsättn<strong>in</strong>garna för boende, arbete och företagande i hela landet. Våra kommunikationer,<br />

såväl fysiska som elektroniska, är av stor betydelse för att människor ska kunna verka i hela landet<br />

och är samtidigt grundläggande för när<strong>in</strong>gslivets konkurrenskraft och för <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gsklimatet.<br />

Vidgade arbetsmarknadsregioner ökar rörligheten, konkurrensen och därmed sysselsättn<strong>in</strong>gen. Vår<br />

ambitiösa energi-­<strong>‐</strong> och klimatpolitik skapar <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar och företagande på landsbygden. De gröna<br />

när<strong>in</strong>garna är betydelsefulla i Sveriges energiproduktion. Genom en fortsatt och utbyggd satsn<strong>in</strong>g på<br />

Sverige som Europas nya matland skapar vi goda förutsättn<strong>in</strong>gar för bra mat, entreprenörskap samt<br />

en växande turistnär<strong>in</strong>gi hela landet. En utredn<strong>in</strong>g prövar möjligheten att tillåta gårdsförsäljn<strong>in</strong>g av<br />

alkoholhaltiga<br />

drycker <strong>in</strong>om ramen för den svenska alkoholpolitiken. Många barn, ungdomar och äldre serveras<br />

varje dag mat från de offentliga köken. Den maten ska vara sund och säker och fri från onödiga<br />

tillsatser. Mjölk, kött och ägg ska komma ifrån djur som har haft det bra.<br />

För att säkerställa att hela landet ska kunna växa ska offentlig och kommersiell service<br />

f<strong>in</strong>nas i hela landet. Genom Alliansens landsbygdsstrategi och det landsbygdsprogram<br />

som har utarbetats ska landsbygdens villkor ytterligare förbättras under<br />

kommande mandatperiod. En särskild satsn<strong>in</strong>g görs för att stärka utveckl<strong>in</strong>gskraften i Norrlands<br />

<strong>in</strong>land. Ökat entreprenörskap och utvecklad <strong>in</strong>novationsförmåga ska bidra till förnyelse av ekonom<strong>in</strong>.<br />

En statlig fond för riskkapital – Inlands<strong>in</strong>novation – <strong>in</strong>rättas och ska arbeta<br />

tillsammans med privata och offentliga aktörer. Våra städers möjligheter att vara motorer för tillväxt<br />

förutsätter järnvägsspår och vägar i ett väl fungerande transportsystem med bland annat en attraktiv<br />

kollektivtrafik. Omfattande <strong>in</strong>satser görs och kommer att göras för att öka framkomligheten på väg<br />

och järnväg. Bra kommunikationer är viktiga också för att knyta ihop stad och land.<br />

Många vill bo på landet och jobba i stan, vilket leder till att arbetsmarknadsregionerna<br />

blir större, vilket i s<strong>in</strong> tur ställer nya krav på <strong>in</strong>frastrukturen. Därför kommer ett antal<br />

97


viktiga <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gsprojekt runt om i landet att genomföras. Det gäller <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st<br />

Förbifart Stockholm och det västsvenska <strong>in</strong>frastrukturpaketet. Alliansreger<strong>in</strong>gen har<br />

nyligen beslutat om en historisk <strong>in</strong>frastruktursatsn<strong>in</strong>g över hela landet, främst på vägar<br />

och järnvägar, men också på flyg och sjöfart, som uppgår till närmare 500 miljarder<br />

kronor fram till 2021. Infrastrukturplaner<strong>in</strong>gen ska ha ett transportslagsövergripande<br />

perspektiv där väg, järnväg, flyg och sjöfart ska fungera tillsammans.<br />

För att hela Sverige ska växa krävs också stärkta förutsättn<strong>in</strong>gar för företagande<br />

utanför våra större städer och på landsbygden. Inte m<strong>in</strong>st måste beskattn<strong>in</strong>gen av<br />

när<strong>in</strong>gslivets transporter vara rimlig. Därför ska någon kilometerskatt <strong>in</strong>te <strong>in</strong>föras.<br />

Norra Sverige bidrar med viktig råvaruexport till stora delar av Europa vilket kräver<br />

effektiva och tillförlitliga väg-­<strong>‐</strong>, järnvägs-­<strong>‐</strong> och sjötransporter. Sverige har idag bredband i världsklass.<br />

Goda elektroniska kommunikationer underlättar<br />

vardagslivet och är en förutsättn<strong>in</strong>g för att företagare ska kunna bedriva verksamhet<br />

i hela landet. Förutsättn<strong>in</strong>garna och kostnaderna för höghastighetsbanor i Sverige behöver<br />

ytterligare<br />

utredas. Vidare bör behovet av och möjligheterna för en ny fast Öresundsförb<strong>in</strong>delse<br />

för väg och järnväg undersökas.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• Ett antal <strong>in</strong>frastrukturprojekt genomförs för att få ett sammanhållet och väl fungerande<br />

transportsystem.<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 14 (48)<br />

• Underhålls<strong>in</strong>satser av väg och järnväg ska fortsätta att förbättra transportsystemets<br />

tillgänglighet och kvalitet.<br />

• Insatser görs för att möjliggöra en utveckl<strong>in</strong>g av bra kollektivtrafiklösn<strong>in</strong>gar.<br />

• Dispenserna från pumplagens fjärde steg ska permanentas.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• En statlig fond för <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar i Norrlands <strong>in</strong>land – Inlands<strong>in</strong>novation – kommer<br />

att <strong>in</strong>rättas.<br />

• Bland annat genom <strong>in</strong>itiativet Matlandet, tillvaratas de gröna när<strong>in</strong>garnas möjligheter<br />

att skapa <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar och företagande på landsbygden.<br />

• Tillgången till god service i hela landet stärks.<br />

• Tillgången till goda elektroniska kommunikationer i hela landet förbättras.<br />

5.5 EN BÄTTRE FUNGERANDE ARBETSMARKNAD<br />

En aktiv arbetsmarknadspolitik upprätthåller människors kontakt med arbetsmarknaden.<br />

Därför vill vi fortsätta med ökat fokus på coachn<strong>in</strong>g, arbetspraktik, praktisk kompetensutveckl<strong>in</strong>g,<br />

arbetsmarknadsutbildn<strong>in</strong>g och reguljär utbildn<strong>in</strong>g. Nystartsjobben, <strong>in</strong>stegsjobben för utrikesfödda<br />

och rehabiliter<strong>in</strong>gskedjan för dem som är sjukskrivna utgör andra viktiga delar av en aktiv<br />

arbetsmarknadspolitik till stöd och uppmuntran för människor att söka sig tillbaka till<br />

arbetsmarknaden, jobb och egen lön. De betonar arbetsgivarens sociala ansvar och möjlighet att<br />

anställa också dem som stått utanför en längre tid. Reformer<strong>in</strong>gen av Arbetsförmedl<strong>in</strong>gen har<br />

bidragit till en bättre fungerande arbetsmarknad. Särskilt viktigt har det varit att Arbetsförmedl<strong>in</strong>gen<br />

fokuserat på huvudmålet – att förmedla jobb. Fler och kompletterande aktörer har släppts <strong>in</strong> <strong>in</strong>om<br />

arbetsförmedl<strong>in</strong>g och coachn<strong>in</strong>g av arbetslösa. Denna utveckl<strong>in</strong>g bör fortsätta.<br />

Alliansreger<strong>in</strong>gen har under mandatperioden genomfört förändr<strong>in</strong>gar i arbetsrätten<br />

för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden samtidigt som en rimlig balans mellan<br />

arbetsmarknadens parter upprätthållits och med god trygghet för den anställde. Reformerna<br />

har bidragit till att utveckla den svenska modellen. Alliansen anser att den<br />

svenska modellen utgör en god grund för en väl fungerande arbetsmarknad.<br />

För att ytterligare öka möjligheten för vissa grupper som har svårt att etablera sig på<br />

arbetsmarknaden och för att göra så att fler små företag ska våga anställa, kommer<br />

98


vissa förändr<strong>in</strong>gar att genomföras. Alliansen föreslår att en särskild lärl<strong>in</strong>gsprovanställn<strong>in</strong>gsform<br />

<strong>in</strong>förs. För personer yngre än 23 år bör det vara möjligt att delta i en<br />

lärl<strong>in</strong>gsprovanställn<strong>in</strong>g upp till 18 månader <strong>in</strong>om dagens regelverk för provanställn<strong>in</strong>gar<br />

och med en dispositiv <strong>in</strong>riktn<strong>in</strong>g. Villkoren ska regleras som på sedvanligt sätt<br />

på den svenska arbetsmarknaden genom kollektivavtal. Arbetsgivaren ansvarar för<br />

att anställn<strong>in</strong>gen ges ett utbildn<strong>in</strong>gs<strong>in</strong>nehåll. Alliansen avser också att begränsa arbetsgivarens<br />

kostnader vid tvist om uppsägn<strong>in</strong>g. En särskild arbetsrättslig regler<strong>in</strong>g kommer att <strong>in</strong>föras för<br />

gymnasielärl<strong>in</strong>gar. Behoven på den framtida arbetsmarknaden är flera. Förutom att stimulera fler<br />

människor att arbeta högre upp i åldrarna ska trösklarna för ungas <strong>in</strong>träde i arbetslivet<br />

m<strong>in</strong>skas. En ökad rörlighet, såväl geografiskt som kompetensmässigt, behöver uppmuntras<br />

och flaskhalsproblem motverkas. En snabbare <strong>in</strong>tegration i arbetslivet för<br />

människor med utländsk bakgrund ska uppnås. Alliansen anser att parterna på arbetsmarknaden<br />

har ett huvudansvar för att utveckla regelverket i sådan riktn<strong>in</strong>g. Alliansen<br />

kommer noga följa utveckl<strong>in</strong>gen på arbetsmarknaden för att en flexibel arbetsmarknad<br />

ska kunna komb<strong>in</strong>eras med trygghet för den enskilde. Det f<strong>in</strong>ns nu tydliga tecken på att<br />

arbetsmarknaden återhämtar sig under 2010. De ljusare utsikterna <strong>in</strong>nebär att åtgärderna för att<br />

mildra krisens konsekvenser på arbetsmarknaden successivt bör anpassas efter det nya<br />

arbetsmarknadsläget. Under 2011 f<strong>in</strong>ns fortfarande ett behov av aktiva <strong>in</strong>satser för att stödja<br />

korttidsarbetslösa. Arbetspraktik och coachn<strong>in</strong>g är två <strong>in</strong>satser som möjliggör för människor som<br />

drabbats av arbetslöshet att snabbt få stöd tillbaka till arbete. Därigenom m<strong>in</strong>skar risken<br />

för förlorat fotfäste på arbetsmarknaden och långtidsarbetslöshet.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• Lärl<strong>in</strong>gsprovanställn<strong>in</strong>g <strong>in</strong>förs.<br />

• Medl<strong>in</strong>gs<strong>in</strong>stitutet ges ett tydligare uppdrag att <strong>in</strong>formera företagare om rådande<br />

regler om arbetsrätt och kollektivavtal.<br />

• Arbetsgivares kostnader vid tvist om uppsägn<strong>in</strong>g begränsas.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Folkhögskolesatsn<strong>in</strong>gen till stöd för dem som behöver mer av grundläggande<br />

utbildn<strong>in</strong>g för att förbättra s<strong>in</strong>a möjligheter på arbetsmarknaden förlängs med<br />

ett år och utvidgas till samtliga arbetslösa ungdomar under 25 år.<br />

• Ungdomar mellan 20-­<strong>‐</strong>24 år som senast 1/7 2010 lämnat grund-­<strong>‐</strong> eller gymnasieskolan<br />

utan fullständiga betyg och som är <strong>in</strong>skriva i någon av garantierna<br />

från 2011 ska kunna beviljas det s.k. högre studiebidraget, för att de ska kunna<br />

komplettera s<strong>in</strong>a betyg vid komvux.<br />

• Kvalificer<strong>in</strong>gstiden i jobbgarant<strong>in</strong> för ungdomar förändras genom att ungdomar<br />

ska kunna kvalificera sig till garant<strong>in</strong> genom att under totalt tre månader under<br />

en ramtid om fyra månader ha varit arbetslös och anmäld som arbetssökande<br />

hos Arbetsförmedl<strong>in</strong>gen.<br />

• Arbetsförmedl<strong>in</strong>gen tillförs ytterligare resurser för att kunna bibehålla kvaliteten<br />

i verksamheten.<br />

2010-08-26<br />

SID 16 (48)<br />

5.6 VÄRNA ARBETSLINJEN I<br />

TRYGGHETSFÖRSÄKRINGARNA<br />

Socialförsäkr<strong>in</strong>garna och arbetslöshetsförsäkr<strong>in</strong>gen fyller en viktig trygghetsfunktion<br />

och ska vara utformade så att sysselsättn<strong>in</strong>g, aktivitet och arbete uppmuntras och<br />

bidragsfusk motverkas. De ska bygga på aktiva <strong>in</strong>satser för att ge alla med möjlighet<br />

att kunna återgå till arbete stöd och hjälp. Insatser bör göras för att utbetaln<strong>in</strong>garna<br />

99


från Försäkr<strong>in</strong>gskassan och andra myndigheter ska göras i tid. Ett omfattande reformarbete har<br />

pågått <strong>in</strong>om trygghetssystemen under mandatperioden. Den passivitet som tidigare präglade<br />

processen har ersatts med aktiva åtgärder. Stora förändr<strong>in</strong>gar leder alltid till oro för att enskilda<br />

hamnar i kläm, något man måste vara ödmjuk <strong>in</strong>för. Kommande mandatperiod är den politiska<br />

uppgiften framförallt att vårda de reformer som genomförts och se till att de får avsedd effekt, och<br />

<strong>in</strong>te oönskade effekter. Alliansreger<strong>in</strong>gen har under våren 2010 tillsatt en parlamentarisk utredn<strong>in</strong>g<br />

för att se över hur sjuk-­<strong>‐</strong> och arbetslöshetsförsäkr<strong>in</strong>garna långsiktigt kan förbättras för att bli<br />

sammanhållna, balanserade och hållbara, samt bidra till långsiktigt högre sysselsättn<strong>in</strong>g. Alliansen vill<br />

<strong>in</strong>föra en allmän <strong>in</strong>komstförsäkr<strong>in</strong>g vid arbetslöshet. Hur en sådan ska utformas utan att få negativa<br />

effekter på arbetsmarknadens funktionssätt är dock komplicerat och frågan utreds av den<br />

parlamentariska socialförsäkr<strong>in</strong>gsutredn<strong>in</strong>gen. När utredn<strong>in</strong>gen lämnat sitt förslag kommer Alliansen<br />

att ta ställn<strong>in</strong>g till när och hur en obligatorisk a-­<strong>‐</strong>kassa kan <strong>in</strong>föras.<br />

5.7 ARBETE FÖR PERSONER MED<br />

FUNKTIONSNEDSÄTTNING<br />

Många personer med funktionsnedsättn<strong>in</strong>g står långt ifrån arbetsmarknaden. Den<br />

grundläggande utgångspunkten för oss är att alla människors kompetens och vilja att<br />

arbeta ska tas till vara. Alla ska ha möjlighet att delta i arbetslivet utifrån s<strong>in</strong>a förmågor<br />

och förutsättn<strong>in</strong>gar. Förutsättn<strong>in</strong>garna för personer med funktionsnedsättn<strong>in</strong>g att<br />

kunna f<strong>in</strong>na, få och behålla ett arbete <strong>in</strong>om såväl stat, kommun och landst<strong>in</strong>g som<br />

när<strong>in</strong>gsliv måste förbättras. Detta är nödvändigt för att bättre kunna tillvarata den<br />

kompetens och de resurser som f<strong>in</strong>ns i samhället.<br />

Arbetet med att identifiera och undanröja de h<strong>in</strong>der som idag f<strong>in</strong>ns på arbetsmarknaden<br />

för personer med funktionsnedsättn<strong>in</strong>g som medför nedsatt arbetsförmåga måste<br />

fortsätta och stärkas, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st gäller detta kv<strong>in</strong>nor med funktionsnedsättn<strong>in</strong>g.<br />

Förstärkta <strong>in</strong>satser görs för att personer som länge stått långt från arbetsmarknaden,<br />

exempelvis på grund av funktionsnedsättn<strong>in</strong>g, ska erbjudas arbete.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Taket i det särskilda anställn<strong>in</strong>gsstödet höjs och kvalifikationstiden förlängs för<br />

att bättre stödja personer som står långt från arbetsmarknaden.<br />

• Arbetsförmedl<strong>in</strong>gen ska tydligare prioritera personer med funktionsnedsättn<strong>in</strong>g.<br />

5.8 BEKÄMPA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN<br />

Ungdomsarbetslösheten är fortsatt för hög i Sverige. Samtidigt heltidsstuderar nästan<br />

hälften av de ungdomar som i statistiken räknas som arbetslösa, även om de<br />

själva oftast betraktar sig framför allt som studerande. Vidare är ungdomar i lägre<br />

grad än äldre långtidsarbetslösa. Deras arbetslöshet varvas ofta med kortare jobbperioder.<br />

Samtidigt löper den grupp som <strong>in</strong>te avslutat s<strong>in</strong>a gymnasiestudier en högre risk att<br />

fastna i långvarigt utanförskap. Det är också allvarligt att det f<strong>in</strong>ns en relativt stor<br />

grupp unga som varken studerar, arbetar eller söker jobb. När en ung person hamnar<br />

i långvarigt utanförskap är förlusten både för <strong>in</strong>dividen och samhället stor. Arbetet<br />

för att undvika att ungdomar ska fastna i passiv aktivitetsersättn<strong>in</strong>g ska fortsätta.<br />

Alliansreger<strong>in</strong>gen har genom olika åtgärder underlättat ungdomars väg <strong>in</strong> i arbetslivet.<br />

Möjligheter till tillfälliga anställn<strong>in</strong>gar utökades tidigt under mandatperioden och<br />

arbetsgivaravgifterna har halverats för unga under 26 år, vilket gör det betydligt billigare<br />

att anställa unga. Nystartsjobb har <strong>in</strong>förts som ger arbetsgivare som anställer<br />

en ungdom som varit arbetslös i mer än sex månader en skattesänkn<strong>in</strong>g motsvarande<br />

hela arbetsgivaravgiften. Det f<strong>in</strong>ns ett tydligt positivt samband mellan en färdig gymnasieutbildn<strong>in</strong>g<br />

och chansen att få jobb. Det är därför centralt att utbildn<strong>in</strong>gssystemet kan höja andelen som<br />

går ut gymnasieskolan med fullständiga betyg. Med den nya gymnasieskolan, som<br />

100


ska träda i kraft 2011, f<strong>in</strong>ns stora möjligheter att förbättra resultaten. Det är också<br />

viktigt att unga som av olika skäl hoppat av skolan kan komma tillbaka och slutföra<br />

s<strong>in</strong>a studier. Skolan har också en viktig roll att stimulera unga att i högre utsträckn<strong>in</strong>g<br />

våga starta och driva företag.<br />

En utredn<strong>in</strong>g har nyligen föreslagit en ny form av tidsbegränsad anställn<strong>in</strong>g för gymnasieelever<br />

i lärl<strong>in</strong>gsutbildn<strong>in</strong>g. En särskild arbetsrättslig regler<strong>in</strong>g för gymnasieelever,<br />

som bygger på utredn<strong>in</strong>gens förslag, kommer att <strong>in</strong>föras av Alliansen. Förslaget<br />

syftar till att underlätta för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden, i synnerhet<br />

unga med låg studiemotivation. Införandet av lärl<strong>in</strong>gsprovanställn<strong>in</strong>g kommer<br />

också att underlätta för ungdomar att få arbete.<br />

Lägre moms på restaurang-­<strong>‐</strong> och cater<strong>in</strong>gtjänster ger fler unga chansen att få jobb<br />

<strong>in</strong>om tjänstesektorn.<br />

Alliansen vill, utöver de förslag som presenteras på utbildn<strong>in</strong>gssidan, under<br />

kommande mandatperiod att:<br />

• Den halverade arbetsgivaravgiften för ungdomar bibehålls.<br />

• En särskild arbetsrättslig regler<strong>in</strong>g för gymnasielärl<strong>in</strong>gar <strong>in</strong>förs.<br />

5.9 BÄTTRE MÖJLIGHETER FÖR ÄLDRE ATT JOBBA<br />

VIDARE<br />

Den svenska befolkn<strong>in</strong>gen lever glädjande nog allt längre och behåller hälsan längre<br />

upp i åldrarna. Det <strong>in</strong>nebär att förutsättn<strong>in</strong>garna för ett längre arbetsliv ökar. Alliansreger<strong>in</strong>gen<br />

har genom ett förenklat och utökat jobbskatteavdrag för äldre ökat drivkrafterna<br />

att arbeta efter normal pensionsålder. Vi har också tagit bort den särskilda<br />

löneskatten för personer över 65 år, vilket gör att kostnaderna att anställa äldre personer<br />

nu är betydligt lägre än tidigare. Det är gynnsamt för den enskilde, men också<br />

för samhällsekonom<strong>in</strong>, att äldre kan delta längre i arbetslivet. Denna utveckl<strong>in</strong>g bör<br />

förstärkas.<br />

En allt större andel av våra äldre väljer att jobba även efter fyllda 65 år. Att göra det<br />

möjligt för äldre att stanna kvar i arbetslivet <strong>in</strong>nebär att värdefull kompetens kan tas<br />

tillvara, samtidigt som det skapar v<strong>in</strong>ster både för den enskilde och samhället. Även<br />

sett utifrån Sveriges demografiska utveckl<strong>in</strong>g med en åldrande befolkn<strong>in</strong>g, som <strong>in</strong>nebär<br />

utman<strong>in</strong>gar för ekonom<strong>in</strong> och välfärden, är fler äldre i arbetslivet värdefullt.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• Kampen mot åldersdiskrim<strong>in</strong>er<strong>in</strong>g på arbetsmarknaden ska förbättras.<br />

• Rätten att kvarstå i anställn<strong>in</strong>g ska gälla till 69 år istället för, som idag, till 67 år.<br />

5.10 BÄTTRE INTEGRATION PÅ ARBETSMARKNADEN<br />

Arbetslösheten är ungefär dubbelt så hög och andelen sysselsatta är ungefär tio procentenheter<br />

lägre bland utrikes födda jämfört med <strong>in</strong>rikes födda. Den utrikes födda<br />

befolkn<strong>in</strong>gen i Sverige har ungefär samma utbildn<strong>in</strong>gsnivå som den övriga befolkn<strong>in</strong>gen.<br />

Men däremot ger utbildn<strong>in</strong>g som är anskaffad utomlands <strong>in</strong>te samma avkastn<strong>in</strong>g<br />

på arbetsmarknaden som motsvarande svensk utbildn<strong>in</strong>g. Alliansreger<strong>in</strong>gen<br />

har genomfört flera reformer för att förbättra <strong>in</strong>tegrationen. Vi vill fortsätta att utveckla<br />

detta arbete.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• Arbetet för fortbildn<strong>in</strong>g och kompetensutveckl<strong>in</strong>g av SFI-­<strong>‐</strong>lärarna fortsätter.<br />

• Möjligheten att <strong>in</strong>föra en SFI-­<strong>‐</strong>peng utreds, med syfte att öka möjligheten för<br />

den som ska gå utbildn<strong>in</strong>gen att välja den anordnare som bäst uppfyller de<br />

egna behoven.<br />

• En utredn<strong>in</strong>g tillsätts som ska se över möjligheten att <strong>in</strong>föra ett system med<br />

101


skattelättnader <strong>in</strong>om särskilt utsatta områden, s.k. nystartszoner. Verksamheten<br />

med nystartskontor fortsätter.<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 19 (48)<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Instegsjobben utvecklas genom en höjn<strong>in</strong>g av subventionsgraden och täckn<strong>in</strong>gen<br />

för företagens kostnader för handledn<strong>in</strong>g.<br />

5.11 FLER BOSTÄDER<br />

En politik för jobb och tillväxt är beroende av väl fungerande bostads-­<strong>‐</strong> och hyresmarknader.<br />

På flera håll i landet, särskilt i storstadsområdena, utgör bostadsbristen ett h<strong>in</strong>der för rörligheten på<br />

arbetsmarknaden. Valfriheten och mångfalden på bostadsmarknaden har under mandatperioden<br />

stärkts bl.a. genom avskaffandet av den statliga fastighetsskatten, <strong>in</strong>förande av den nya<br />

upplåtelseformen ägarlägenheter, slopad tillståndsplikt vid bostadsrättsombildn<strong>in</strong>gar och<br />

skattelättnad vid uthyrn<strong>in</strong>g av den egna bostaden. Alliansen vill utreda hur<br />

fastighetstaxer<strong>in</strong>gssystemet kan avskaffas eller avsevärt förenklas. Att hyra ut s<strong>in</strong> privatbostad<br />

ska bli mer förmånligt, för att vi på så sätt ska skapa ökade bostadsmöjligheter,<br />

<strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st för unga. Det måste byggas fler bostäder. Det behövs en bättre fungerande konkurrens på<br />

byggmarknaden och det måste bli mer attraktivt att äga och förvalta hyresfastigheter.<br />

Reger<strong>in</strong>gen har lagt en första grund för detta genom reformer<strong>in</strong>gen av hyressättn<strong>in</strong>gssystemet<br />

i bred enighet med parterna. Den ligger fast. Möjligheten att också på andra sätt stärka hyresrättens<br />

ställn<strong>in</strong>g på den svenska bostadsmarknaden kommer att prövas. En del i reger<strong>in</strong>gens politik för att<br />

skapa långsiktigt förbättrade villkor för bostadsbyggande har varit att avveckla snedvridande och<br />

kostnadsdrivande subventioner. Prognoserna för kommande års bostadsbyggande visar på en kraftig<br />

ökn<strong>in</strong>g, om än från låga nivåer. För att <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>garna i nya bostäder framöver ska ligga på en nivå<br />

som är långsiktigt hållbar krävs fortsatt fasta spelregler.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• Frågan om hur fastighetstaxer<strong>in</strong>gssystemet kan avskaffas eller avsevärt förenklas<br />

ska utredas.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Fler bostadstillfällen skapas genom att uthyrn<strong>in</strong>gen av privatbostad görs mer<br />

förmånlig. Schablonavdraget för sådana hyres<strong>in</strong>täkter höjs.<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 20 (48)<br />

6 Utbildn<strong>in</strong>g och forskn<strong>in</strong>g för bildn<strong>in</strong>g, arbete<br />

och konkurrenskraft<br />

Alla människor har förmågan att lära sig och ständigt nå ny kunskap. Att ge varje<br />

människa möjlighet att utvecklas och <strong>in</strong>hämta kunskap – såväl teoretisk som praktisk<br />

– är en av samhällets viktigaste uppgifter. Genom att ta till vara varje människas möjligheter<br />

och vilja att lära lägger vi grunden för framtidens Sverige. När varje människa<br />

får stöd och stimulans att utvecklas utifrån s<strong>in</strong>a förutsättn<strong>in</strong>gar skapas ett mer<br />

rättvist samhälle.<br />

En bra skola kompenserar för skillnader i elevernas livsvillkor och förutsättn<strong>in</strong>gar<br />

samt utgör grunden för människors framtida möjligheter. Vi vill se en skola där alla<br />

elever kommer till s<strong>in</strong> rätt och där alla, oavsett bakgrund och kön, får goda livschanser<br />

och kan utvecklas. En skola med ökat fokus på studiero och kunskap leder till<br />

ökad rättvisa. Kunskap är den nyckel som ger alla elever möjlighet att lyckas. En<br />

skola som däremot <strong>in</strong>te sätter kunskap i centrum drabbar framför allt elever med föräldrar<br />

utan egen högre utbildn<strong>in</strong>g eller med svagt stöd hemifrån. Därigenom förstärks<br />

orättvisor och klyftor vidgas. Trygga barn lär sig mer. Därför krävs en välkomnande<br />

102


skolmiljö, arbete mot mobbn<strong>in</strong>g och att elevers problem tas på allvar.<br />

Betydelsen av ett väl fungerande, högkvalitativt utbildn<strong>in</strong>gssystem kan <strong>in</strong>te nog betonas.<br />

Utbildn<strong>in</strong>g förbättrar människors självkänsla, kunskaper och förmågor och förbättrar<br />

därmed möjligheten till jobb. Den bidrar till ett kunskapssamhälle som ger lika<br />

möjligheter till alla människor. Den stärker grupper som har svårt att etablera sig på<br />

arbetsmarknaden och m<strong>in</strong>skar utanförskapet, underlättar <strong>in</strong>tegrationen och ökar jämställdheten.<br />

Den ger <strong>in</strong>sikter i de värden som samhället bärs av och förutsättn<strong>in</strong>gar<br />

för delaktighet och ett aktivt medborgarskap. Dessutom är den en förutsättn<strong>in</strong>g för ett<br />

konkurrenskraftigt när<strong>in</strong>gsliv. Skolan är viktig för att Sverige ska bli mer entreprenöriellt.<br />

6.1 VÄRLDENS BÄSTA SKOLA OCH<br />

HÖGRE UTBILDNING I VÄRLDSKLASS<br />

En god utbildn<strong>in</strong>g är grunden för att var och en ska kunna forma s<strong>in</strong> egen framtid och<br />

göra s<strong>in</strong>a egna livsval. Ett bildn<strong>in</strong>gsideal som uppmuntrar människor att upptäcka ny<br />

kunskap och uppnå nya <strong>in</strong>sikter berikar den enskilde lika väl som samhället i stort.<br />

Om Sverige ska kunna hävda sig i den allt tuffare <strong>in</strong>ternationella konkurrensen är det<br />

avgörande att våra skolor och utbildn<strong>in</strong>gar tillhör världens främsta.<br />

För att möta framtidens utman<strong>in</strong>gar krävs att varje elev och varje student får möjlighet<br />

att tillägna sig ny kunskap, nya kompetenser och förmågor. Häri ligger lärarnas<br />

oersättliga värde. Genom s<strong>in</strong> undervisn<strong>in</strong>g ska de <strong>in</strong>te bara visa vägen till ny kunskap<br />

utan även entusiasmera och ge eleverna nycklar för att tillägna sig den. Tillsammans<br />

med föräldrarna ska skolan bidra till att fostra trygga barn och ungdomar.<br />

Ett aktivt värdegrundsarbete ska stödja elevernas utveckl<strong>in</strong>g av deras empatiska<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 21 (48)<br />

förmåga och deras respekt för alla människors lika och okränkbara människovärde.<br />

Trygga elever är mer mottagliga för lärande. Studiero är en förutsättn<strong>in</strong>g för kunskap.<br />

En utredn<strong>in</strong>g bör tillsättas för att förbättra ordn<strong>in</strong>g och reda i klassrummet. Samverkan<br />

mellan skolan och föräldrar måste bli bättre och föräldrar ska kunna närvara i<br />

skolan om en elev är stökig eller har problem.<br />

En stor utman<strong>in</strong>g är att motverka psykisk ohälsa bland ungdomar. Bristen på skolsköterskor,<br />

kuratorer och psykologer är stor. Tiden för undervisn<strong>in</strong>g krymper när lärarna<br />

tv<strong>in</strong>gas ta ett allt större ansvar för elevernas psykiska hälsa. Detta behöver mötas<br />

med förstärkta åtgärder. Skolsköterskor och en fungerande elevhälsa är centralt<br />

för att kunna hjälpa de elever som på olika sätt mår dåligt. En välfungerande elevhälsa<br />

är också central för att lärare ska kunna få vara lärare och för att öka tryggheten i<br />

skolan. Därför ska en satsn<strong>in</strong>g ske på elevhälsan under nästa mandatperiod.<br />

Erfarenheterna från framgångsrika skolor visar hur bland annat ett tydligt ledarskap,<br />

höga förväntn<strong>in</strong>gar på varje elev, kont<strong>in</strong>uerlig uppföljn<strong>in</strong>g och utvärder<strong>in</strong>g och ett positivt<br />

klimat mellan lärare och elever kan främja mycket goda resultat.<br />

Inom ramen för Alliansens utbildn<strong>in</strong>gspolitik pågår ett omfattande reformarbete för att<br />

stärka Sverige som kunskapsnation. Lärarlyftet, bättre lärarutbildn<strong>in</strong>g, <strong>in</strong>förande av<br />

lärl<strong>in</strong>gsutbildn<strong>in</strong>gar, nya och tydliga mål i skolan, obligatoriska skriftliga omdömen, en<br />

ny skollag, tidigare betyg och en ny betygsskala är några exempel. Till detta ska läggas<br />

läsa-­<strong>‐</strong>skriva-­<strong>‐</strong>räkna-­<strong>‐</strong>satsn<strong>in</strong>g, mer stöd till elever som behöver extra stöd, satsn<strong>in</strong>g<br />

på matematik, vassare skol<strong>in</strong>spektion, ökade resurser till forskn<strong>in</strong>g, yrkeshögskola<br />

och ny gymnasieskola. En försöksverksamhet med flexibel skolstart ska <strong>in</strong>ledas. En<br />

utredn<strong>in</strong>g ser över möjligheterna att <strong>in</strong>föra ett system där elever ska kunna begära<br />

omprövn<strong>in</strong>g av betyg.<br />

Praktiska utbildn<strong>in</strong>gar ska uppvärderas. Yrkes-­<strong>‐</strong> och lärl<strong>in</strong>gsutbildn<strong>in</strong>gar <strong>in</strong>om gymnasieskolan<br />

ska utvecklas.<br />

Vårt arbete syftar till att förbättra kunskapsresultaten och säkra en likvärdig kvalitet i<br />

utbildn<strong>in</strong>gen för alla barn och unga, oavsett förutsättn<strong>in</strong>gar.<br />

Satsn<strong>in</strong>gar i låg ålder är viktiga eftersom misstag som sker tidigt är svåra att rätta till.<br />

103


Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämr<strong>in</strong>gar i den svenska skolan kan<br />

förklaras av att den faktiska lärarledda undervisn<strong>in</strong>gen m<strong>in</strong>skat. Av central betydelse<br />

är att genomföra förändr<strong>in</strong>gar som gör det möjligt att öka den tid lärare ägnar åt att<br />

faktiskt undervisa.<br />

Vi går mot ett allt mer kunskaps<strong>in</strong>tensivt samhälle, som ställer höga krav på medborgarnas<br />

utbildn<strong>in</strong>gsnivå. En framsynt utbildn<strong>in</strong>gspolitik utgår ifrån människors olikheter<br />

och syftar till att erbjuda vuxna möjligheter att lära genom hela livet, att byta karriär<br />

eller att utvecklas <strong>in</strong>om sitt yrke. En flexiblare vuxenutbildn<strong>in</strong>g ger bland annat redan<br />

yrkesverksamma möjlighet att studera mer anpassat utifrån yrkeslivet. Alliansen vill<br />

pröva möjligheterna att förverkliga en valfrihetsmodell för vuxenutbildn<strong>in</strong>gen.<br />

Under de senaste åren har resurserna till svensk högre utbildn<strong>in</strong>g förstärkts väsentligt.<br />

Men resurserna är fortfarande <strong>in</strong>te tillräckliga för att garantera att utbildn<strong>in</strong>gen<br />

håller tillräckligt hög kvalitet överallt. En ytterligare förstärkn<strong>in</strong>g genomförs, med<br />

tyngdpunkt på de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena.<br />

Ett väl utbyggt offentligt studiestöd är ett väsentligt <strong>in</strong>slag i en ambitiös och framsynt<br />

utbildn<strong>in</strong>gspolitik. Det är en fråga om att ge alla människor likvärdiga chanser att genom<br />

egen ansträngn<strong>in</strong>g förverkliga s<strong>in</strong>a ambitioner. Sverige har ett av världens mest<br />

generösa studiestöd. Ändå har många studenter svårt att få ekonom<strong>in</strong> att gå ihop.<br />

Studiemedlen kommer att höjas med 500 kr per månad.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• En ny lärarutbildn<strong>in</strong>g med fokus på kunskap <strong>in</strong>förs.<br />

• Gymnasieskolan reformeras och de yrkes<strong>in</strong>riktade utbildn<strong>in</strong>garna fördjupas<br />

och förstärks.<br />

• En ny tydligare och kunskaps<strong>in</strong>riktad läroplan för skolan beslutas.<br />

• En ny läroplan för förskolan med ett ökat pedagogiskt <strong>in</strong>nehåll beslutas.<br />

• Ett nytt betygssystem och betyg från årskurs sex <strong>in</strong>troduceras.<br />

• Eleverna i sexan ska genomföra nationella prov i SO-­<strong>‐</strong> och NO-­<strong>‐</strong>ämnena.<br />

• Koppl<strong>in</strong>gen mellan studieliv och arbetsliv ska stärkas.<br />

• En skyldighet att anmäla missförhållanden i skolor, förskolor och fritidshem <strong>in</strong>förs,<br />

en lex Sarah i skolan.<br />

• En utredn<strong>in</strong>g tillsätts för att förbättra ordn<strong>in</strong>g och reda i klassrummet.<br />

• Förändr<strong>in</strong>gen av huvudmannaskapet för skolan som skedde 1991 utvärderas.<br />

Alliansen kommer <strong>in</strong>te att vidta någon förändr<strong>in</strong>g av huvudmannaskapet under<br />

mandatperioden.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Studiemedlen höjs genom att lånedelen ökar med 500 kr per månad.<br />

• Satsn<strong>in</strong>garna på entreprenörskap i skolan ska utvecklas.<br />

• Antalet undervisn<strong>in</strong>gstimmar i skolans lägre årskurser ska öka.<br />

• En satsn<strong>in</strong>g sker på elevhälsan.<br />

• Satsn<strong>in</strong>garna på yrkesutbildn<strong>in</strong>g ska fortsätta och yrkeshögskolan utvecklas.<br />

• Varje elev ska ha rätt att gå i en skola där verksamheten präglas av respekt<br />

och arbetsro. Insatser mot mobb<strong>in</strong>g och för att stärka värdegrundsarbetet är<br />

viktiga byggstenar för att förbättra skolan.<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 23 (48)<br />

• En kvalitetssatsn<strong>in</strong>g på högre utbildn<strong>in</strong>g genomförs.<br />

6.2 FORSKNING OCH INNOVATION I VÄRLDSKLASS<br />

Forskn<strong>in</strong>gen har en viktig roll som en kreativ och förbättrande kraft för samhällsutveckl<strong>in</strong>g.<br />

Våra forskare flyttar ständigt gränserna för det mänskligt möjliga. Svåra<br />

sjukdomar, klimatet och energifrågan utgör några av de många utman<strong>in</strong>gar som bara<br />

kan hanteras med ökad kunskap. Få, om några, <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar ger större avkastn<strong>in</strong>g<br />

på sikt än utbildn<strong>in</strong>g, forskn<strong>in</strong>g och <strong>in</strong>novation.<br />

Forskn<strong>in</strong>gen måste kont<strong>in</strong>uerligt förbättras då svensk konkurrenskraft i en globaliserad<br />

104


värld är beroende av ett högt kunskaps<strong>in</strong>nehåll i våra produkter. Aktiva åtgärder<br />

behövs för att Sverige ska kunna ligga kvar i täten på det vetenskapliga området och<br />

att jobben ska bli kvar i Sverige. Vi vill att Sverige ska förbli en forskn<strong>in</strong>gsnation av<br />

högsta rang. Att stärka <strong>in</strong>novationskraften i hela samhället är avgörande för att jobben ska bli fler,<br />

konkurrenskraften öka, produktionen av varor och tjänster bli effektivare och mer miljövänlig.<br />

Sverige behöver bli ännu bättre på att dra nytta av nya rön och omsätta dem<br />

i nya tjänster och produkter. En särskild <strong>in</strong>novationsstrategi kommer därför att tas<br />

fram under nästa mandatperiod för att effektivisera och samordna <strong>in</strong>satserna.<br />

Alliansreger<strong>in</strong>gens satsn<strong>in</strong>gar på forskn<strong>in</strong>g och <strong>in</strong>novation har redan <strong>in</strong>neburit det<br />

största resurstillskottet till svensk forskn<strong>in</strong>g någons<strong>in</strong>. De offentliga och privata satsn<strong>in</strong>garna<br />

på forskn<strong>in</strong>g och utveckl<strong>in</strong>g i Sverige når nu nästan 4 procent av BNP, vilket<br />

placerar oss i toppen. Samtidigt kan vi <strong>in</strong>te vila på lagrarna. Vi måste även framgent<br />

säkra att vi är en framstående kunskapsnation. Det kan bara ske genom fortsatta<br />

satsn<strong>in</strong>gar på forskn<strong>in</strong>g och <strong>in</strong>novation. Universitetens och högskolornas självständighet<br />

ska öka. Frågan om avdragsrätt för donationer till forskn<strong>in</strong>g har utretts,<br />

men utredn<strong>in</strong>gens förslag har fått kritik. Vi avser att återkomma till denna fråga i<br />

samband med forskn<strong>in</strong>gs-­<strong>‐</strong> och <strong>in</strong>novationspropositionen.<br />

7 Trygg och tillgänglig sjukvård för alla<br />

Sverige har en mycket bra sjukvård jämfört med många andra länder. Medarbetarnas<br />

kunnande, medic<strong>in</strong>sk standard och den tekniska utveckl<strong>in</strong>gen ligger på många<br />

områden i framkant. Åtskilliga undersökn<strong>in</strong>gar visar att förtroendet för sjukvården är<br />

högt och en allt större andel av befolkn<strong>in</strong>gen anser sig få den vård de är i behov av.<br />

Alliansen har under senare år också genomfört flera reformer för förbättrad kvalitet<br />

och tillgänglighet, liksom för att förstärka patientens valfrihet i vården.<br />

Kömiljarden, som premierat landst<strong>in</strong>g som uppnått goda resultat, har kraftigt kortat<br />

köerna. Psykiatrisatsn<strong>in</strong>gen har förbättrat den psykiatriska vården runt om i landet.<br />

Genom apoteksomregler<strong>in</strong>gen har tillgängligheten till läkemedel ökat. Vårdval i pri2010-­<strong>‐</strong><br />

märvården har påtagligt ökat tillgängligheten och möjligheten att välja vårdcentral.<br />

Antalet vårdcentraler har ökat markant. Även om svensk sjukvård på många sätt är bra f<strong>in</strong>ns det mer<br />

att göra. Vården ska vara tillgänglig, säker och ges efter behov. Möjligheten att få god vård i tid ska<br />

<strong>in</strong>te vara beroende av om du är man eller kv<strong>in</strong>na, ung eller gammal, <strong>in</strong>född eller <strong>in</strong>flyttad<br />

till Sverige, har högre eller lägre utbildn<strong>in</strong>g eller <strong>in</strong>komst och <strong>in</strong>te heller av var i landet<br />

du bor. Vård måste ges på lika villkor. En av de viktigaste utman<strong>in</strong>garna är att säkerställa<br />

en rättvis och jämlik vård. För att förbättra förutsättn<strong>in</strong>garna för en rättvis vård<br />

ska vi <strong>in</strong>föra en patientlag. Lagen ska samla och tydliggöra de skyldigheter vårdgivarna<br />

har gentemot s<strong>in</strong>a patienter. Lagen bör också anvisa en väg för patienten att<br />

snabbt och enkelt få <strong>in</strong>vändn<strong>in</strong>gar mot vården prövade. Den utredn<strong>in</strong>g som tar fram<br />

lagförslaget ska belysa de direkta kostnaderna och de långsiktiga offentligf<strong>in</strong>ansiella<br />

konsekvenserna av sådana lagändr<strong>in</strong>gar.<br />

Hälso-­<strong>‐</strong> och sjukvården blir allt bättre på att behandla sjukdomar som är förknippade<br />

med hög ålder. Samtidigt f<strong>in</strong>ns strukturella problem i vården och omsorgen. Det<br />

drabbar främst äldre personer med de allra största behoven, de som har svårast att<br />

göra s<strong>in</strong> röst hörd. Under nästa mandatperiod måste det vara en huvuduppgift att<br />

förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. En god vård på lika villkor för<br />

denna grupp kräver särskilda åtgärder. En väg att pröva är om primärvården kan få<br />

ett preciserat äldreuppdrag. Alliansen vill fortsätta arbetet för en köfri, säker och jämlik hälso-­<strong>‐</strong> och<br />

sjukvård med ökat fokus på hälsa. Tryggheten för patienter att <strong>in</strong>te felbehandlas eller felmedic<strong>in</strong>eras<br />

måste öka. Ett förbättrat och mer aktivt patientsäkerhetsarbete är bra för patienten<br />

och ger dessutom v<strong>in</strong>ster för samhället i form av m<strong>in</strong>skat lidande för patienterna<br />

och m<strong>in</strong>skat vårdbehov. Genom förbättrad patientsäkerhet kan viktiga resurser frigöras<br />

105


<strong>in</strong>om vården, vilket förbättrar tillgängligheten och tillgången till vårdplatser.<br />

En helt ny patientsäkerhetslag träder i kraft den 1 januari 2011 för att få ned antalet<br />

vårdskador. Alliansen vill nu därutöver ta ytterligare steg i det viktiga patientsäkerhetsarbetet<br />

genom en nationell satsn<strong>in</strong>g. Ett årligt stimulansbidrag ges till landst<strong>in</strong>gen<br />

för att förbättra patientsäkerheten. Pengarna bör fördelas till landst<strong>in</strong>gen utifrån de<br />

resultat respektive landst<strong>in</strong>g uppvisar. Arbetet med att få bort köerna ska fortsätta och<br />

tillgängligheten ytterligare förbättras. Patientens ställn<strong>in</strong>g bör stärkas ytterligare genom en förstärkt<br />

vårdgaranti som stegvis skärps <strong>in</strong>om ramen för kömiljarden. Ett särskild <strong>in</strong>sats görs för att få ned<br />

väntetiderna på landets akutmottagn<strong>in</strong>gar.<br />

Psykiatr<strong>in</strong> har under den gångna mandatperioden varit högt prioriterad. Kommuner<br />

och landst<strong>in</strong>g har bland annat fått resurser för att förbättra tillgängligheten i barn-­<strong>‐</strong> och<br />

ungdomspsykiatr<strong>in</strong> och vidareutbilda personal. För att åstadkomma en långsiktigt<br />

positiv utveckl<strong>in</strong>g permanentas satsn<strong>in</strong>gen. Alliansen har genomfört en betydelsefull reform för<br />

förbättrad tandhälsa som <strong>in</strong>neburit en fördubbl<strong>in</strong>g av det statliga tandvårdsstödet. Särskilt för dem<br />

med stora tandvårdsbehov har kostnaderna sjunkit kraftigt. Det f<strong>in</strong>ns dock en grupp patienter som<br />

på grund av sjukdom eller funktionsnedsättn<strong>in</strong>g får en särskilt försämrad tandhälsa.<br />

För den gruppen vill vi komplettera det generella stödet med särskilt riktade <strong>in</strong>satser.<br />

Alkoholens sociala och medic<strong>in</strong>ska skadeverkn<strong>in</strong>gar måste bekämpas. En m<strong>in</strong>skad<br />

alkoholkonsumtion förbättrar hälsan och m<strong>in</strong>skar många sociala problem. Systembolaget<br />

ska kvarstå i statlig ägo. Försäljn<strong>in</strong>gsmonopolet och en aktiv prispolitik utgör<br />

centrala verktyg i detta arbete, men mer behöver göras. Vår politik syftar till ett samhälle<br />

fritt från narkotika och dopn<strong>in</strong>g och ett m<strong>in</strong>skat tobaksbruk. Barn och unga är en<br />

särskilt angelägen grupp.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• Skatten höjs på alkohol och tobak i syfte att m<strong>in</strong>ska dessas skadeverkn<strong>in</strong>gar.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• En nationell satsn<strong>in</strong>g för ökad patientsäkerhet genomförs.<br />

• Tandvårdsreformen fullföljs genom särskilda <strong>in</strong>satser till personer som på<br />

grund av sjukdom eller funktionsnedsättn<strong>in</strong>g har en försämrad tandhälsa.<br />

• Den pågående psykiatrisatsn<strong>in</strong>gen permanentas i syfte att skapa förutsättn<strong>in</strong>gar<br />

för en långsiktig utveckl<strong>in</strong>g mot en kraftigt förbättrad psykiatri.<br />

• Kömiljarden ska vidareutvecklas i syfte att skapa drivkrafter och möjligheter för<br />

landst<strong>in</strong>gen att leva upp till en skärpt vårdgaranti.<br />

• En satsn<strong>in</strong>g genomförs för en bättre fungerande akutsjukvård med kortare väntetider.<br />

• En patientlag för att förbättra förutsättn<strong>in</strong>garna för en rättvis vård <strong>in</strong>förs.<br />

• Vårdvalet ska utvecklas med målet att alla medborgare i hela landet ska ha<br />

möjlighet att välja vårdgivare i primärvården.<br />

• Vården i livets slutskede förbättras.<br />

• Den förebyggande satsn<strong>in</strong>gen för att m<strong>in</strong>ska alkoholkonsumtionen, stoppa<br />

narkotikan och dopn<strong>in</strong>gen samt m<strong>in</strong>ska tobaksbruket fortsätter under mandatperioden.<br />

8 Ett bra och tryggt land att åldras i<br />

Alla har rätt att åldras med värdighet. Det <strong>in</strong>nebär <strong>in</strong>te bara att äldre ska ha en rimlig<br />

ekonomisk situation utan även att de ska känna trygghet, gemenskap och delaktighet<br />

i samhället.Äldre människor ska bemötas med respekt. Deras kunskap och kompetens ska tas<br />

tillvara. Äldre personer är en resurs på arbetsmarknaden och i vårt samhälle i stort.<br />

Politiken behöver riva h<strong>in</strong>der för äldres deltagande i samhällsliv och arbetsliv.<br />

Diskrim<strong>in</strong>er<strong>in</strong>g på grund av ålder ska <strong>in</strong>te vara tillåtet <strong>in</strong>om någon del av samhället.<br />

106


För att säkra en god äldreomsorg och hälso-­<strong>‐</strong> och sjukvård är nyckeln en politik för<br />

fler människor i arbete. Med människors arbets<strong>in</strong>satser följer tillväxt och skatte<strong>in</strong>täkter<br />

som säkrar den generella välfärden. Delaktighet, välbef<strong>in</strong>nande och valfrihet ska vara ledord i<br />

äldrepolitikens utveckl<strong>in</strong>g framöver. Välfärdspolitiken har med Alliansen tagit viktiga steg framåt när<br />

det gäller kvalitet, valfrihet och delaktighet för den enskilde. Bland annat har en ny lag om<br />

valfrihetssystem (LOV) <strong>in</strong>förts. En kommun kan nu enkelt erbjuda möjligheter för medborgaren<br />

att själv välja fritt vilken hemtjänst, äldreservice och äldreboende han eller<br />

hon vill ha. Valfriheten komb<strong>in</strong>eras med en tydlig tillsyn. Större resurser än någons<strong>in</strong> tidigare har<br />

satsats på vården och omsorgen för äldre. Stimulansmedlen för att förbättra äldreomsorgen i<br />

kommunerna ska framöver i större utsträckn<strong>in</strong>g kopplas till prestationsbaserade mål.<br />

För en äldre person med många olika symtom och diagnoser kan kontakterna med<br />

olika huvudmän, verksamheter och personalkategorier vara svåra att överskåda. Anhöriga<br />

och närstående får rycka <strong>in</strong> – en hjälp som <strong>in</strong>te alla äldre har. Vi vill göra en<br />

satsn<strong>in</strong>g på att få omsorgen och vården i form av hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentral<br />

och sjukhusvård att samverka på nya sätt för att samla s<strong>in</strong>a <strong>in</strong>satser kr<strong>in</strong>g<br />

den äldre för ett bättre omhändertagande. Kvaliteten i vården och omsorgen uppstår i det enskilda<br />

mötet mellan människor. Medarbetarna är den viktigaste resursen i äldreomsorgen. Det f<strong>in</strong>ns ett<br />

stort behov av såväl grundläggande som fördjupad utbildn<strong>in</strong>g för äldreomsorgens personal för att<br />

förbättra kvaliteten i äldreomsorgen. Vi föreslår därför särskilda utbildn<strong>in</strong>gssatsn<strong>in</strong>gar -­<strong>‐</strong> ett<br />

omvårdnadslyft -­<strong>‐</strong> för äldreomsorgens medarbetare samt satsn<strong>in</strong>gar på att öka den geriatriska<br />

kompetensen och kunskaperna om demens i både sjukvården och äldreomsorgen. Särskilda<br />

kompetensmål för omvårdnadslyftet bör utarbetas. Boendet för äldre är en viktig trygghetsfråga.<br />

Under 2000-­<strong>‐</strong>talet har antalet särskilda boenden m<strong>in</strong>skat kraftigt. Reger<strong>in</strong>gen har därför satsat stora<br />

resurser för att öka tillgången till särskilt boende och under det senaste året har den negativa<br />

trenden brutits. Att själv ha möjlighet att bestämma hur man ska bo är en central del av äldres<br />

självbestämmande.Ambitionen bör på sikt vara att ge äldre möjlighet att själva välja när<br />

det är dags att flytta till ett anpassat boende. Vi vill fortsatt bidra till fler platser i särskilt<br />

boende och i trygghetsboende, men också bidra till utveckl<strong>in</strong>gen av andra boendeformer<br />

för äldre, så att fler äldre får möjlighet att välja ett anpassat boende. Vi vill<br />

också göra <strong>in</strong>satser för att äldre par som vill ska kunna bo ihop, även om deras omsorgsbehov<br />

skiljer sig åt. Äldre ska ha rätt att, så långt möjligt, välja hur de vill ordna s<strong>in</strong> ålderdom i såväl stort<br />

som i smått. Alliansens grunduppfattn<strong>in</strong>g är att omsorgen om de äldre ska utformas<br />

med människovärdet i centrum. Äldres personliga behov, rätt att vara olika och göra<br />

olika val, måste därför tillgodoses. Reger<strong>in</strong>gen har därför lämnat en proposition med<br />

förslag om en nationell värdegrund <strong>in</strong>om äldreomsorgen som utgör en grund för de<br />

lokala värdighetsgarantier vi vill se komma på plats i alla kommuner. En värdighetsgaranti<br />

ska <strong>in</strong>nehålla en konkret beskrivn<strong>in</strong>g av vad äldre personer och deras anhöriga<br />

kan förvänta sig av äldreomsorgen i kommunen. Ekonomisk trygghet är viktigt när vi blir äldre. Den<br />

tryggheten handlar om att kunna leva på s<strong>in</strong> pension efter skatt. Alliansen har därför i två steg sänkt<br />

skatten för Sveriges pensionärer, framför allt för dem med låg pension. En tredje skattelättnad för<br />

pensionärer ska genomföras den 1 januari 2011. Vår ambition är dessutom att, om<br />

ekonom<strong>in</strong> tillåter, genomföra ytterligare skattesänkn<strong>in</strong>gar för pensionärer under<br />

mandatperioden.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• En bred satsn<strong>in</strong>g genomförs för att omsorgen och vården om de mest sjukaäldre ska kunna bli mer<br />

sammanhållen.<br />

• Ett omvårdnadslyft för äldreomsorgens medarbetare genomförs.<br />

• Ett starta-­<strong>‐</strong>eget-­<strong>‐</strong>bidrag för äldreomsorgens medarbetare <strong>in</strong>förs och en statlig<br />

satsn<strong>in</strong>g på en ledarskapsutbildn<strong>in</strong>g för chefer <strong>in</strong>om äldreomsorgen genomförs.<br />

107


• Det nuvarande stödet för byggande av särskilda boenden och trygghetsboenden<br />

växlas över i en bredare satsn<strong>in</strong>g där medel också kan lämnas för <strong>in</strong>satser<br />

för andra typer av boendeformer för äldre.<br />

• Inom ramen för boendesatsn<strong>in</strong>gen avsätts stimulansmedel för att kommunerna<br />

ska kunna säkerställa att de äldre par som vill får möjlighet att bo tillsammans.<br />

• Lokala värdighetsgarantier bör f<strong>in</strong>nas i landets alla kommuner. En satsn<strong>in</strong>g<br />

görs gentemot kommunerna för att främja <strong>in</strong>förandet av sådana garantier.<br />

• En satsn<strong>in</strong>g görs för att fler kommuner ska <strong>in</strong>föra fritt val för äldre <strong>in</strong>om äldreomsorgen.<br />

Senast 2014 bör alla kommuner i landet ha beslutat om valfrihet för<br />

den enskilde enligt LOV, annars bör tv<strong>in</strong>gande lagstiftn<strong>in</strong>g övervägas.<br />

• Landst<strong>in</strong>gen får stöd att <strong>in</strong>föra fritt val av hjälpmedel för äldre och andra med<br />

funktionsnedsättn<strong>in</strong>g, vilket ökar den enskildes möjlighet att få hjälpmedel efter<br />

behov.<br />

• Skatten för pensionärer sänks med 2,5 miljarder kronor vid kommande årsskifte,<br />

utöver vad som aviserades i 2010 års ekonomiska vårproposition. Sammanlagt<br />

uppgår det tredje steget i pensionärsskattesänkn<strong>in</strong>gen därmed till 7,5<br />

miljarder kronor 2011.<br />

Alliansen har följande reformambitioner, som kommer att genomföras i den<br />

takt överskott kan säkras:<br />

• Skatten för pensionärer bör sänkas med ytterligare 2,3 miljarder kronor när de<br />

offentliga f<strong>in</strong>anserna och ekonom<strong>in</strong> så tillåter.<br />

9 Bekämpa brott och brottslighetens orsaker<br />

Få saker kan vara så hämmande på människors vardag som rädslan för att utsättas<br />

för brott. Att utsättas för brott <strong>in</strong>nebär en kränkn<strong>in</strong>g av liv och egendom som utmanar<br />

några av de mest grundläggande värdena som det svenska samhället vilar på.<br />

I ett tryggt samhälle gäller svensk lag lika för alla i Sverige. Ett välfungerande rättsväsende<br />

utgör kärnan i såväl en fungerande demokrati som ett utvecklat välfärdssamhälle.<br />

Vi vill ha ett samhälle där de som begår brott blir straffade och brottsoffer får upprättelse.<br />

Där brott <strong>in</strong>te lönar sig och där krim<strong>in</strong>ella handl<strong>in</strong>gar får konsekvenser. Där<br />

rättvisa straff utdöms så att brottsoffret får upprättelse, men också så att brottsl<strong>in</strong>gen<br />

ska kunna sona sitt brott och få möjlighet till en ny chans.<br />

När någon begår ett brott är det viktigt att det straff som döms ut är rättvist och rimligt<br />

både i förhållande till gärn<strong>in</strong>gen och i förhållande till andra gärn<strong>in</strong>gar. Den som återfaller<br />

i brott ska få ett strängare straff. Alliansreger<strong>in</strong>gen har skärpt konsekvenserna<br />

av återfall i brott vad gäller grova våldsbrott. Under kommande mandatperiod vill vi<br />

skärpa konsekvenserna vid återfall i brott även för övriga brott. Vi vill också att flera<br />

brott som lagförs vid samma tillfälle ska resultera i strängare straff än idag.<br />

Människohandel är vår tids slaveri, och merparten av dem som faller offer för människohandel<br />

utnyttjas sexuellt. Människohandlarna utnyttjar utsatta och fattiga människor<br />

från andra länder. I många situationer framgår det av omständigheterna att<br />

kv<strong>in</strong>nan som säljer s<strong>in</strong> kropp gör det under utövande av tvång från en annan person.<br />

Arbetet mot människohandeln måste bedrivas även här i Sverige genom att m<strong>in</strong>ska<br />

efterfrågan. Vi vill skärpa straffen för den som köper sex av en person som är utsatt<br />

för människohandel eller på annat sätt är särskilt utsatt.<br />

Ett tryggt samhälle bygger <strong>in</strong>te endast på hur lagstiftn<strong>in</strong>gen utformas. Trygghet kräver<br />

människor som vågar säga ifrån, som förmår skilja på rätt och fel och agera därefter.<br />

Vårt ansvar både för oss själva och för våra medmänniskor är centralt. En lagstadgad<br />

skyldighet för var och en att efter förmåga <strong>in</strong>gripa när någon är i nöd –<br />

ibland kallat en civilkuragelag – utreds. Familjen är en viktig brottsförebyggande resurs. Goda<br />

förutsättn<strong>in</strong>gar för barn att växa upp i en trygg miljö, där de kan få möta kärlek, förståelse, ställas<br />

108


<strong>in</strong>för krav, ta ansvar för s<strong>in</strong>a handl<strong>in</strong>gar och lära sig respektera och värna om andra är en<br />

grundläggande förutsättn<strong>in</strong>g för trygghet i samhället. Därför är det viktigt att från samhäl2010-­<strong>‐</strong><br />

lets sida tidigt och tydligt bemöta alla brott. Det gäller <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st för att fånga upp<br />

ungdomar som är på väg att hamna snett. Här behövs ökad samverkan mellan polis,<br />

socialtjänst, skola och föräldrar. Ett stort problem idag är att rättsväsendets myndigheter tar alldeles<br />

för lång tid på sig för att utreda brott där ungdomar är <strong>in</strong>blandade. Samhället har <strong>in</strong>te råd – varken<br />

ekonomiskt eller mänskligt – att vända bort blicken när det går snett i tillvaron för ungdomar.<br />

Kommunernas arbete med unga lagöverträdare behöver ges en fastare form.<br />

En särskild nämnd med bred kompetens kan vara ett alternativ. Genom att ställa<br />

krav på snabb handläggn<strong>in</strong>g hos domstolarna vill vi säkerställa att unga som begår<br />

brott får tidigare och tydligare reaktioner från samhället. Att känna sig fri och trygg i vardagen skall<br />

vara en självklarhet för alla. Kv<strong>in</strong>nor och barn är extra utsatta. Vi måste därför stärka skyddet för<br />

kv<strong>in</strong>nor som lever med skyddad identitet, ha ett särskilt fokus på våld i nära relationer, sexualbrott<br />

och trakasserier och se till att hjälpa barn som far illa. Kunskapen hos polis, rättsväsende och<br />

socialtjänst måste fördjupas. De ideella kv<strong>in</strong>nojourerna är en viktig resurs i kampen mot<br />

våldet. Sambandet mellan alkohol och våldsbrott är starkt. Insatser för att m<strong>in</strong>ska konsumtionen<br />

av alkohol och narkotika samt motverka missbruk är en betydelsefull del av<br />

det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet.<br />

Under den gångna mandatperioden har alliansreger<strong>in</strong>gen gjort den största satsn<strong>in</strong>gen<br />

någons<strong>in</strong> på det svenska rättsväsendet. Antalet poliser har ökat med över 2 800<br />

och i idag f<strong>in</strong>ns det 20 000 poliser som arbetar synligt och i människors vardag för att<br />

öka tryggheten. Målet är att skapa ett tryggare Sverige för alla, oavsett vem man är<br />

eller var man bor. Det arbetet vill vi fortsätta under de kommande fyra åren.<br />

Under nästa mandatperiod behöver polisens och rättsväsendets arbete effektiviseras<br />

och moderniseras. Fler brott ska förebyggas och fler brott som begås ska klaras upp<br />

och lagföras. Polisen behöver bli bättre på att använda modern teknik och IT-stöd i<br />

sitt arbete, dels för att bli effektivare, men också för att bekämpa den växande brottsligheten<br />

på Internet. Uppdeln<strong>in</strong>gen av svensk polis i 21 länspolismyndigheter och en<br />

central förvaltn<strong>in</strong>gsmyndighet (Rikspolisstyrelsen) medför risk för samordn<strong>in</strong>gsproblem<br />

och dåligt resursutnyttjande. Alliansreger<strong>in</strong>gen har därför tillsatt en parlamentarisk<br />

utredn<strong>in</strong>g om polisens framtida organisation. Vi vill förtydliga ansvarsfördeln<strong>in</strong>gen<br />

<strong>in</strong>om Polisen och förbättra metoderna att styra Polisen. Polisens förmåga att<br />

samverka med andra myndigheter, både statliga och kommunala, måste stärkas.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• Konsekvenserna vid återfall i brott skärps. Flera brott som lagförs vid samma<br />

tillfälle ska resultera i strängare straff än idag.<br />

• Straffen skärps för den som köper sex av en person som är utsatt för människohandel<br />

eller på annat sätt är särskilt utsatt.<br />

• Kraven på snabbare handläggn<strong>in</strong>g av ungdomars brottslighet hos domstolarna<br />

skärps.<br />

• Utredn<strong>in</strong>gstiderna kortas där barn och ungdomar är brottsoffer.<br />

• En effektiv och modern polis ska f<strong>in</strong>nas i hela landet.<br />

• Skyddet stärks för kv<strong>in</strong>nor som lever med skyddad identitet.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Utslussn<strong>in</strong>gen från sluten ungdomsvård ska förbättras och kommunernas uppföljn<strong>in</strong>g<br />

av vad som sker med den unge efter frigivn<strong>in</strong>g säkras.<br />

Alliansen har följande reformambitioner, som kommer att genomföras i den<br />

takt överskott kan säkras:<br />

• Resurser tillförs för att stärka alla delar av rättskedjan.<br />

10 Ett Sverige för alla<br />

109


Alla människors lika värde och alla människors möjlighet att göra s<strong>in</strong>a egna val ärgrundläggande<br />

värden för oss. Vi nöjer oss <strong>in</strong>te med m<strong>in</strong>dre än att det gäller alla.Kv<strong>in</strong>nor som män. Oavsett om vi är<br />

födda i Sverige eller har kommit till Sverige från någon annan del av världen. Oavsett ursprung,<br />

uppväxt, religion, funktionsh<strong>in</strong>der eller sexuell läggn<strong>in</strong>g. Vägen till ett jämlikt Sverige handlar om att<br />

behandla alla människor med samma respekt utifrån varje enskild persons förutsättn<strong>in</strong>gar och<br />

självständiga val. Ytterst handlar det om att respekteras för den man är. Vi har <strong>in</strong>te råd att mista<br />

kompetens och förmågor på det sätt som sker i ett samhälle där människor <strong>in</strong>te får vara med på<br />

samma villkor. Det lägger grunden för utanförskap och en känsla av att <strong>in</strong>te vara behövd, något som i<br />

s<strong>in</strong> förlängn<strong>in</strong>g klyver hela samhället. Kampen för ökad jämlikhet är därför en viktig frihetsfråga. Det<br />

är vår övertygelse att ett jämlikt Sverige är ett mer dynamiskt och sammanhållet Sverige.<br />

Varje människa ska ha möjlighet att påverka beslut som rör det egna livet. Diskrim<strong>in</strong>er<strong>in</strong>g<br />

ska bekämpas och barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättn<strong>in</strong>g ska<br />

ges förutsättn<strong>in</strong>gar för självständighet och självbestämmande.<br />

10.1 EN AKTIV POLITIK FÖR INVANDRARES ETABLERING<br />

Sverige är ett land som har en tradition av öppenhet mot omvärlden. Nya <strong>in</strong>fluenser<br />

har berikat Sverige kulturellt, ekonomiskt och kunskapsmässigt genom alla tider.<br />

Samtidigt f<strong>in</strong>ns det stora brister avseende systemen för <strong>in</strong>vandrares etabler<strong>in</strong>g i<br />

samhället. Dessa återspeglas i hög arbetslöshet och sociala problem i storstädernas<br />

förorter. Vi ser dem också i bristande skolresultat och diskrim<strong>in</strong>er<strong>in</strong>g på arbetsmarknaden.<br />

Det är dåligt fungerande system och strukturer som skapat dessa problem, <strong>in</strong>te de<br />

människor som kommit hit. Det svenska samhället har varit för dåligt på att ta tillvara<br />

den kunskap och de förmågor som f<strong>in</strong>ns hos dem som kommit till vårt land från<br />

andra länder. Arbetslösheten är ungefär dubbelt så hög och andelen sysselsatta är<br />

ungefär tio procentenheter lägre bland utrikes födda jämfört med <strong>in</strong>rikes födda. Särskilt<br />

stor är skillnaden i sysselsättn<strong>in</strong>g mellan utrikes och <strong>in</strong>rikes födda kv<strong>in</strong>nor. Att vi<br />

<strong>in</strong>te bättre ser och tar tillvara utrikes födda är ett slöseri med människors förmågor<br />

och kunskaper. Alliansens nya ansats för nyanländas etabler<strong>in</strong>g syftar till att möta<br />

dessa problem och att underlätta för nyanlända genom att sätta arbete och språkkunskaper<br />

i centrum. Också möjligheterna att ta del av de värden som ligger till<br />

grund för vårt samhälle ska öka. Fler <strong>in</strong>satser behöver dock göras för att ytterligare<br />

stärka möjligheterna för utrikes födda att tidigare etablera sig på arbetsmarknaden.<br />

Etabler<strong>in</strong>gen handlar om att nyanlända får ett jobb, att de får kunskaper i svenska<br />

och om hur samhället fungerar, att det f<strong>in</strong>ns en bra skola för barnen och en bostad<br />

där man trivs och känner trygghet. Utgångspunkten för Alliansen <strong>in</strong>om <strong>in</strong>tegrationspolitiken,<br />

liksom på alla andra områden, är att människor som kan ska kunna försörja<br />

sig själva. Alliansen anser att Sverige ska ha en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik.<br />

Sverige ska vara en fristad för människor som flyr undan förföljelse och förtryck.<br />

Alliansreger<strong>in</strong>gen har vidgat möjligheterna för dem som vill komma till Sverige för att<br />

skapa sig en bättre framtid genom arbete. De nya reglerna för arbetskrafts<strong>in</strong>vandr<strong>in</strong>g<br />

är en mycket betydelsefull reform som <strong>in</strong>nebär att Sverige tagit ledn<strong>in</strong>gen i utveckl<strong>in</strong>gen<br />

mot öppnare gränser och ökad rörlighet. Världens migranter bidrar med s<strong>in</strong>a erfarenheter och<br />

kunskaper i mottagarländerna men också genom att behålla starka band, skicka pengar till anhöriga,<br />

och eventuellt återvända till s<strong>in</strong>a ursprungsländer. Alliansen vill se över möjligheterna att sänka<br />

kostnaderna för dem som vill skicka hem pengar till s<strong>in</strong>a familjer i ursprungslandet. Medborgarskap<br />

har en viktig praktisk <strong>in</strong>nebörd men har också ett stort symboliskt värde. Ett svenskt medborgarskap<br />

medför både rättigheter och skyldigheter. Vi villsignalera medborgarskapets tyngd och betydelse<br />

genom att detta bekräftas vid en<br />

ceremoni.<br />

10.2 ÖKAD JÄMSTÄLLDHET<br />

110


I Sverige har jämställdheten mellan kv<strong>in</strong>nor och män nått långt. Samtidigt f<strong>in</strong>ns<br />

mycket kvar att göra för att kv<strong>in</strong>nor och män ska ha samma självklara möjligheter att<br />

förverkliga s<strong>in</strong>a livsdrömmar. Vi vill att kv<strong>in</strong>nor och män ska ha samma möjligheter att<br />

leva på s<strong>in</strong> lön, göra karriär och vara aktiva i familjelivet, utvecklas i jobbet, driva företag<br />

och känna trygghet. Det är en fråga om frihet och rättvisa. Alliansen har genomfört en rad reformer<br />

för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Jobbskatteavdraget gör att särskilt kv<strong>in</strong>nor ökar s<strong>in</strong><br />

arbetstid. Jämställdhetsbonusen uppmuntrar föräldrar till ett jämställt uttag av föräldraledighet.<br />

Lagstiftn<strong>in</strong>gen mot diskrim<strong>in</strong>er<strong>in</strong>g har skärpts. Ett stort antal satsn<strong>in</strong>gar har gjorts för att öka<br />

kunskapen om och underlätta kv<strong>in</strong>nors företagande. Möjligheterna till företagande <strong>in</strong>om<br />

flera kv<strong>in</strong>nodom<strong>in</strong>erade branscher har förbättrats genom valfrihetsreformer <strong>in</strong>om välfärdsområdet<br />

och skattereduktion för hushållstjänster. RUT-­<strong>‐</strong>avdraget ger också möjlighet<br />

till avlastn<strong>in</strong>g i vardagen samtidigt som svarta jobb har blivit vita och företagandet<br />

i servicesektorn har ökat, vilket till stor del gynnat kv<strong>in</strong>nor. Dessa satsn<strong>in</strong>gar<br />

kommer att fortsätta. Alliansen jobbar också aktivt med att öka jämställdheten när det gäller<br />

chefspositioner, representation i statliga styrelser och i statligt ägda bolag. Resultaten visar att<br />

politiken varit effektiv. Efter att vi ändrat anställn<strong>in</strong>gsförfarandet har av samtliga nyanställda<br />

myndighetschefer under mandatperioden hälften varit kv<strong>in</strong>nor. Vi tänker<br />

fortsätta vara tydliga med att dagens situation <strong>in</strong>te är godtagbar och att fler kv<strong>in</strong>nor<br />

behövs på ledande befattn<strong>in</strong>gar. Det f<strong>in</strong>ns dock fortfarande oacceptabla skillnader mellan mäns<br />

och kv<strong>in</strong>nors möjligheter på svensk arbetsmarknad. Kv<strong>in</strong>nor uttrycker oftare än män att de<br />

tv<strong>in</strong>gas acceptera deltid eller tv<strong>in</strong>gas ta ett större ansvar för oavlönat hemarbete. Kv<strong>in</strong>nor löper<br />

högre risk att drabbas av långvarig sjukfrånvaro. Alliansens <strong>in</strong>itiativ för förstärkt<br />

forskn<strong>in</strong>g om kv<strong>in</strong>nors hälsa är en viktig och konkret åtgärd för att på sikt kunna råda<br />

bot på detta. Därtill har kv<strong>in</strong>nor en kortare tid på arbetsmarknaden. Det beror bland<br />

annat på en lägre faktisk pensionsålder. Det bidrar till att kv<strong>in</strong>nor också får lägre<br />

pensions<strong>in</strong>komster när de blir äldre. Den positiva utveckl<strong>in</strong>gen när det gäller kv<strong>in</strong>nors<br />

andel av de nystartade företagen behöver fortsätta. Det måste bli lika naturligt och<br />

attraktivt för kv<strong>in</strong>nor som män att vara företagare.<br />

Med jobbskatteavdraget och andra reformer gynnas särskilt löntagare med låga <strong>in</strong>komster,<br />

som ofta är kv<strong>in</strong>nor. Möjligheten att leva på s<strong>in</strong> egen lön ökar. I takt med att<br />

kv<strong>in</strong>nors arbetstid och sysselsättn<strong>in</strong>gsgrad ökar, skapas också ökade förutsättn<strong>in</strong>gar<br />

för att hemarbetet kan fördelas mer jämlikt och därmed kan viktiga steg tas mot ett<br />

mer jämställt samhälle. Att öppna offentliga och kv<strong>in</strong>nodom<strong>in</strong>erade verksamheter för<br />

flera olika arbetsgivare förbättrar kv<strong>in</strong>nors valmöjligheter på arbetsmarknaden. Det<br />

ger också fler karriärvägar för kv<strong>in</strong>nor, såväl medarbetare som chefer, samt möjligheter<br />

för kv<strong>in</strong>nor att skapa och driva företag <strong>in</strong>om t.ex. vård och omsorg.<br />

Män och kv<strong>in</strong>nor behandlas och bemöts olika <strong>in</strong>om vården. Kv<strong>in</strong>nor blir oftare feldiagnostiserade<br />

och felopererade än män. De får ofta vänta längre på läkartid. De har<br />

sämre tillgång till vård och de är också sjukare när de väl får vård. Ökad jämställdhet<br />

och kvalitet <strong>in</strong>om vård och omsorg är i hög grad en kunskapsfråga.<br />

Ohälsan bland unga kv<strong>in</strong>nor är ett stort problem. Det handlar både om en försämrad<br />

fysisk och psykisk hälsa. En god tillgång till ungdomsmottagn<strong>in</strong>gar är nödvändigt,<br />

liksom en förstärkt skolhälsovård.<br />

Den omfattande handl<strong>in</strong>gsplanen mot våld i nära relationer har betytt att det arbetet<br />

fått en mer tydlig <strong>in</strong>riktn<strong>in</strong>g. Detta arbete fortsätter.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Reger<strong>in</strong>gens satsn<strong>in</strong>g på jämställdhet fortsätter. Jämställdhetsarbetet i skolor,<br />

<strong>in</strong>satserna mot våldsutsatta kv<strong>in</strong>nor och kampen mot prostitution är några viktiga<br />

<strong>in</strong>slag.<br />

10.3 EN FAMILJEPOLITIK FÖR TRYGGARE BARN<br />

111


Alliansens familjepolitik tar s<strong>in</strong> utgångspunkt i barnens möjlighet att utvecklas tillsammans<br />

med s<strong>in</strong>a föräldrar. Då barnens familjesituation ser väldigt olika ut är det<br />

viktigt att familjepolitiken utgår från familjens egen situation. Barnen i centrum, valfrihet,<br />

ett ökat ansvarstagande, mångfald <strong>in</strong>om förskolan och barnomsorgen och båda<br />

föräldrarnas ansvar för barnen är nyckelord som sammanfattar Alliansens syn på<br />

familjepolitiken. Sverige har en ambitiös familjepolitik. Målet är att skapa goda och trygga<br />

uppväxtvillkor för barn och ungdomar, förutsättn<strong>in</strong>gar för familjer att få tid tillsammans och att<br />

uppmuntra jämställda familjer. Alla barn ska ha samma rättigheter och ges samma<br />

chanser att fullt ut forma s<strong>in</strong>a egna liv som vuxna. Alliansen är övertygad om att föräldrarna<br />

själva bäst fattar beslut om den egna vardagen. Vår tids familjepolitiska utman<strong>in</strong>gar handlar om att<br />

skapa tid för både familjeliv och yrkesliv på lika villkor för både män och kv<strong>in</strong>nor, om att ge familjer<br />

förutsättn<strong>in</strong>gar för tid tillsammans, och om att ge alla barn ekonomisk och social trygghet och<br />

förutsättn<strong>in</strong>gar för en god relation till båda s<strong>in</strong>a föräldrar. Därtill måste de offentliga systemen<br />

utformas på ett sådant sätt att samhället i första hand stöttar och hjälper, <strong>in</strong>te styr<br />

och h<strong>in</strong>drar. Detta vill vi göra genom att utgå från föräldrarnas centrala betydelse för<br />

barnets trygghet samt behovet av ökad jämställdhet och större valfrihet för familjerna.<br />

Vi tar nu ytterligare steg för att skapa mer självbestämmande för familjerna genom<br />

stöd och genom att förenkla familjepolitiken, göra den mer flexibel och användbar för<br />

föräldrarna och <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st för att förstärka de ekonomiska marg<strong>in</strong>alerna för de föräldrar<br />

och barn som har de lägsta ekonomiska marg<strong>in</strong>alerna. Alliansen vill att föräldrar<br />

som är ensamma i sitt föräldraskap ska kunna överlåta en del av föräldrapenn<strong>in</strong>gen.<br />

För den som i praktiken är ensamstående, bör möjligheten att ta del av alla föräldraförsäkr<strong>in</strong>gens<br />

dagar också <strong>in</strong>föras. Vi vill också utreda möjligheten för studenter att låta någon som avstår arbete ta<br />

hand om studentens sjuka barn genom att överlåta dagar i den tillfälliga föräldrapenn<strong>in</strong>gen.<br />

Dessutom vill vi pröva förutsättn<strong>in</strong>garna för att ge kompensation till föräldrarna om<br />

barnomsorgsgarant<strong>in</strong> <strong>in</strong>te <strong>in</strong>frias. Många barnfamiljer har en utsatt ekonomisk situation; det gäller<br />

<strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st många ensamstående med barn. Med lite större marg<strong>in</strong>aler kan föräldrars oro för den<br />

egna familjens situation m<strong>in</strong>ska och barnens trygghet stärkas.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• Plikten att anmäla vård av sjukt barn samma dag som barnet <strong>in</strong>sjuknar tas<br />

bort.<br />

• Olikbehandl<strong>in</strong>gen av kv<strong>in</strong>nors graviditetsrelaterade besvär i trygghetssystemen<br />

ska analyseras och brister åtgärdas.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Föräldrar ska kunna vara föräldralediga samtidigt, med föräldrapenn<strong>in</strong>g, i 30<br />

dagar under barnets första levnadsår. Nuvarande 10 pappadagar kvarstår.<br />

• Det särskilda bidraget för barn <strong>in</strong>om ramen för bostadsbidraget höjs.<br />

• Jämställdhetsbonusen förenklas och förtydligas.<br />

• Vårdnadsbidraget görs mer flexibelt genom att karenstiden förkortas.<br />

• Alla föräldrar som separerar ska erbjudas ett samarbetssamtal.<br />

11 Världsledande i miljö och klimatfrågor<br />

Sverige ska vara ett föregångsland för god miljö och hållbar utveckl<strong>in</strong>g, både nationellt<br />

och <strong>in</strong>ternationellt. Vi ser allvaret och den globala dimensionen av miljöproblem<br />

som klimatutman<strong>in</strong>gen, m<strong>in</strong>skande biodiversitet, miljöfarliga utsläpp och hotade hav.<br />

Vi måste agera nationellt för att ta vårt ansvar, men också förstå att globala problem<br />

kräver globala svar. Miljö- och klimatutman<strong>in</strong>garna är <strong>in</strong>te bara hot, utan kan även användas som<br />

en hävstång för tillväxt. Vår utveckl<strong>in</strong>g mot en grönare ekonomi, med en allt större tjänstesektor<br />

och växande företag <strong>in</strong>om miljöteknik, bidrar till miljöarbetet i Sverige och bidrar<br />

genom export till det globala arbetet för världens miljö. Vi har också ett stort politiskt<br />

112


och folkligt engagemang för en bättre miljö. Farliga kemikalier och gifter behöver avlägsnas från<br />

vår vardag och vår miljö. Sverige har framgångsrikt förbjudit kvicksilver. EU:s<br />

kemikalielagstiftn<strong>in</strong>g bör skärpas och EU bör gå före med att förbjuda kvicksilver i produkter som<br />

steg på vägen mot en <strong>in</strong>ternationell utfasn<strong>in</strong>g av kvicksilver.<br />

Sverige ska driva på för en mer effektiv kemikaliepolitik i EU. Ett aktivt svenskt arbete<br />

för giftfria livsmedel och livsmedel utan hälsofarliga tillsatser ska prioriteras.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• En svensk handl<strong>in</strong>gsplan för att identifiera, begränsa och fasa ut farliga kemikalier<br />

utarbetas.<br />

11.1 LEDARSKAP I KLIMATFRÅGAN<br />

Alliansens klimatpolitik <strong>in</strong>nebär att Sverige ska visa ledarskap både för vad vi gör<br />

hemma och <strong>in</strong>ternationellt. Med nationella åtgärder kan Sverige visa väg för den omställn<strong>in</strong>g<br />

som är nödvändig runt om i världen. Vi har kraftigt höjt ambitionen för att m<strong>in</strong>ska utsläppen i<br />

Sverige. Redan till år 2020 ska utsläppen för Sverige ha m<strong>in</strong>skat<br />

med 40 procent. Det är det mest ambitiösa målet <strong>in</strong>om EU.<br />

Klimatutman<strong>in</strong>gen är global och måste därför mötas globalt. Med 99,8 procent av<br />

koldioxidutsläppen utanför Sveriges gränser är samarbete över gränserna helt avgörande<br />

för att på allvar m<strong>in</strong>ska utsläppen. Därför krävs ett ambitiöst och b<strong>in</strong>dande<br />

globalt klimatavtal. Köpenhamnsmötet 2009 var en besvikelse. Sverige ska dock fortsätta att driva på<br />

för att få ett klimatavtal till stånd som klarar målet om att begränsa temperaturökn<strong>in</strong>gen<br />

till två grader jämfört med för<strong>in</strong>dustriell nivå. Den nya överenskommelsen behöver<br />

ange mer kraftfulla utsläppsm<strong>in</strong>skn<strong>in</strong>gar, omfatta fler växthusgaser och fler länder än<br />

nuvarande överenskommelse. EU har beslutat att gå från 20 till 30 procent som en<br />

del av en <strong>in</strong>ternationell överenskommelse. EU bör utveckla en plan för hur 30-­<strong>‐</strong><br />

procentsmålet ska nås som gäller alla medlemsländer. Sverige ska verka för att EU:s<br />

alla medlemsländer <strong>in</strong>för en nationell koldioxidskatt genom att sprida det goda<br />

svenska exemplet. De rika länderna behöver gå före. Sverige och EU skall fortsatt vara pådrivande för<br />

ett sådant klimatavtal. Samtidigt ska vi söka samarbete både för att <strong>in</strong>spirera andra<br />

länder att i samarbete m<strong>in</strong>ska klimatpåverkan och <strong>in</strong>itiera långsiktigt strategiskt arbete<br />

med utveckl<strong>in</strong>gsländer för överför<strong>in</strong>g av grön teknik, <strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar, anpassn<strong>in</strong>gsåtgärder<br />

och skydd av skog. Sveriges klimatbistånd ska utvecklas och arbetet med att<br />

klimatsäkra biståndet fortsätter. Stödet till klimat<strong>in</strong>vester<strong>in</strong>gar och tekniköverför<strong>in</strong>g till<br />

utveckl<strong>in</strong>gsländerna utökas. De rika länderna har ett särskilt ansvar för att f<strong>in</strong>ansiera<br />

anpassn<strong>in</strong>gsåtgärder. Särskilt stöd behöver ges till de utveckl<strong>in</strong>gsländer som m<strong>in</strong>st<br />

av alla har orsakat problemen, men drabbas hårdast. Det behövs länder som går före och visar att<br />

det går att m<strong>in</strong>ska utsläppen samtidigt som goda förutsättn<strong>in</strong>gar skapas för tillväxt och välfärd.<br />

Endast om vi vidtar åtgärder på hemmaplan blir vi trovärdiga som engagerad aktör i <strong>in</strong>ternationella<br />

förhandl<strong>in</strong>gar. Vi har tekniskt kunnande och företag som är vana vid miljötänkande. Sverige visar<br />

ledarskap genom en ambitiös klimat-­<strong>‐</strong> och energipolitik med klimatmål som är högre<br />

än vad som följer av <strong>in</strong>ternationella överenskommelser. Dessa mål ska förverkligas<br />

genom kostnadseffektiva åtgärder för att m<strong>in</strong>ska utsläppen både nationellt och <strong>in</strong>ternationellt.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• Sverige ska fortsätta driva på för att få ett klimatavtal till stånd som klarar målet<br />

om att begränsa temperaturökn<strong>in</strong>gen till två grader jämfört med för<strong>in</strong>dustriell<br />

nivå.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Klimat<strong>in</strong>vester<strong>in</strong>garna i andra länder utökas.<br />

11.2 EN SAMLAD ENERGI- OCH KLIMATPOLITIK<br />

113


Sverige behöver bra, billig och klimatvänlig energi. För det krävs långsiktiga spelregler<br />

för energiproduktionen. Alliansen har presenterat en offensiv och ambitiös samlad<br />

klimat-­<strong>‐</strong> och energipolitik som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjn<strong>in</strong>gstrygghet.<br />

Våra mål till 2020 är, utöver att m<strong>in</strong>ska utsläppen av klimatgaser<br />

med 40 procent, att hälften av energiproduktionen ska vara förnybar, att vi ska ha 10<br />

procent förnybar energi i transportsektorn och att energianvändn<strong>in</strong>gen ska effektiviseras<br />

med 20 procent. För att m<strong>in</strong>ska sårbarheten och öka försörjn<strong>in</strong>gstryggheten vill Alliansen att ett<br />

tredje ben utvecklas för elförsörjn<strong>in</strong>gen och därigenom m<strong>in</strong>ska beroendet av kärnkraft och<br />

vattenkraft. För att åstadkomma detta måste kraftvärme, v<strong>in</strong>dkraft och övrig förnybar<br />

kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen. Kärnkraften<br />

medför mycket låga utsläpp av växthusgaser och kommer att vara en viktig del<br />

av svensk elproduktion under överskådlig tid. Därför ska bef<strong>in</strong>tliga reaktorer kunna<br />

effekthöjas och ersättas av nya, men några statliga subventioner kommer <strong>in</strong>te att<br />

ges. Vattenkraften kommer även fortsättn<strong>in</strong>gsvis att svara för en bärande del den<br />

svenska elproduktionen. Koldioxidskatter och energiskatter är fortsatt viktiga styrmedel. Det är<br />

viktigt att ökade <strong>in</strong>täkter från klimatskatter och avgifter <strong>in</strong>te leder till ett totalt högre skattetryck.<br />

Under mandatperioden har reger<strong>in</strong>gen sänkt skatten på arbete och höjt skatter <strong>in</strong>om<br />

miljöområdet. Alliansreger<strong>in</strong>gen har i klimatpropositionen presenterat en samlad strategi<br />

för skatteändr<strong>in</strong>gar på energi-­<strong>‐</strong> och miljöområdet som träder i kraft 2011, 2013<br />

och 2015. Dessa aviserade skatteändr<strong>in</strong>gar ligger fast. En kontrollstation för att analysera<br />

energibalans, kostnader och klimatpåverkan ska genomföras 2015. Vår bedömn<strong>in</strong>g<br />

är att redan vidtagna och beslutade åtgärder räcker de närmaste åren för att nå klimatmålen. Därför<br />

anser Alliansen att koldioxidskatten <strong>in</strong>te behöver höjas den kommande mandatperioden utöver den<br />

årliga juster<strong>in</strong>gen med konsumentpris<strong>in</strong>dex. Arbetet med effektivare energianvändn<strong>in</strong>g fortsätter.<br />

Alla transportslag, såväl flyget som sjöfarten, bör bära s<strong>in</strong>a kostnader för koldioxidutsläpp. EU har<br />

beslutat att flyget ska <strong>in</strong> i EU:s utsläppshandel. Vi vill att även sjöfartens utsläpp <strong>in</strong>kluderas i en<br />

framtida <strong>in</strong>ternationell klimatregim. En bärande del i Alliansens politik för att öka andelen förnybar<br />

elproduktion är den höjda ambitionsnivån i elcertifikatsystemet. Ett nytt mål om 25 TWh har satts för<br />

2020. Samtidigt är det viktigt att kont<strong>in</strong>uerligt analysera den framtida kostnadsutveckl<strong>in</strong>gen för<br />

elcertifikaten och utformn<strong>in</strong>gen av <strong>in</strong>satser för att motverka risken för eventuellt kraftigt höjda<br />

kostnader. Alliansen kommer om det behövs att vidta lämpliga åtgärder för att hålla kostnaderna för<br />

konsumenterna nere. Tillståndsprocesserna för både ny energiproduktion och kraftnät måste<br />

fortsätta att förenklas och förkortas. Med Alliansens politik kommer Sverige att få ett överskott av<br />

kolsnål el. Det kommer att hålla nere de svenska elpriserna samtidigt som ökad export av kolsnål el<br />

från Sverige till Europa ersätter kolkraft och m<strong>in</strong>skar klimatutsläppen. Vi vill skapa en<br />

gemensam nordisk och europeisk elmarknad där konsumenterna kan köpa el från<br />

flera producenter. Det kräver fler förb<strong>in</strong>delser med omvärlden.<br />

Alliansreger<strong>in</strong>gen har också satt upp som en långsiktig prioriter<strong>in</strong>g att Sverige år<br />

2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Alliansens miljöbilspremie<br />

ledde till en rivstart för miljöbilsutveckl<strong>in</strong>gen och nya miljöbilar är även<br />

fortsatt skattebefriade under fem år. Nu krävs ytterligare utvecklade ekonomiska<br />

styrmedel och andra stimulanser. Sverige ska verka för ökade krav och b<strong>in</strong>dande EU-­<strong>‐</strong>regler för<br />

personbilars utsläpp. Den nationella miljöbilsdef<strong>in</strong>itionen ska skärpas. Satsn<strong>in</strong>gar pågår på<br />

pilotanläggn<strong>in</strong>gar för nästa generations biodrivmedel. Konsumenter bör stimuleras att teknikneutralt<br />

välja miljöalternativ. Klimatarbetet handlar ofta om stora globala överenskommelser, men även på<br />

lokal nivå kan viktiga <strong>in</strong>satser göras. Stadsplaner<strong>in</strong>g kan underlätta de mest miljövänliga<br />

transportalternativen, såsom cykel och kollektivtrafik. Nya stadsdelar bör planeras för<br />

hållbara transportlösn<strong>in</strong>gar baserade på modern kollektivtrafik. För oss är enskilda<br />

människors möjlighet att bidra till en bättre miljö viktig; det ska vara lätt att göra rätt.<br />

Vår utveckl<strong>in</strong>g mot en grönare ekonomi, med en allt större tjänstesektor och växande<br />

företag <strong>in</strong>om miljöteknik, m<strong>in</strong>skar utsläppen nationellt och bidrar genom export till att<br />

m<strong>in</strong>ska utsläppen globalt. De statliga satsn<strong>in</strong>garna på miljöteknik vidareutvecklas.<br />

114


Sverige är en föregångare för ett mer miljöanpassat byggande och boende. Satsn<strong>in</strong>gen<br />

på hållbara städer har bidragit till detta.<br />

För att stödja utveckl<strong>in</strong>gen av nästa generations teknik, som ännu <strong>in</strong>te är fullt ut konkurrenskraftig,<br />

behövs kompletterande stöd och ambitiös energiforskn<strong>in</strong>g.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• Den svenska miljöbilsdef<strong>in</strong>itionen skärps stegvis.<br />

• Sverige ska verka för b<strong>in</strong>dande utsläppskrav på personbilar i EU.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• En ny supermiljöbilspremie om 40 000 kronor per bil <strong>in</strong>förs för de bilar som<br />

släpper ut allra m<strong>in</strong>st koldioxid.<br />

• Ett nationellt demonstrationsprogram för utveckl<strong>in</strong>g av elbilar och laddhybrider<br />

genomförs.<br />

• Den högsta tillåtna <strong>in</strong>blandn<strong>in</strong>gen av etanol i bens<strong>in</strong> utökas till 10 procent och<br />

av FAME i diesel till 7 procent. Andelen skattebefriad låg<strong>in</strong>blandad etanol och<br />

FAME utökas till 6,5 procent respektive 5 procent.<br />

• De statliga satsn<strong>in</strong>garna på energiforskn<strong>in</strong>g förlängs.<br />

• Ytterligare <strong>in</strong>satser görs för att stimulera utveckl<strong>in</strong>gen av solceller och solvärme.<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 38 (48)<br />

• Satsn<strong>in</strong>gen Hållbara städer fortsätter.<br />

• De statliga <strong>in</strong>satserna för miljödriven när<strong>in</strong>gsutveckl<strong>in</strong>g vidareutvecklas och en<br />

bred nationell miljöteknikstrategi tas fram.<br />

Alliansen har följande reformambitioner, som kommer att genomföras i den<br />

takt överskott kan säkras:<br />

• Stimulansen med nedsatt förmånsvärde för elbilar, laddhybrider och gasfordon<br />

fortsätter.<br />

11.3 KRAFTTAG FÖR LEVANDE HAV<br />

Årtionden av överutnyttjande har <strong>in</strong>neburit att våra vatten är hårt pressade. En framgångsrik<br />

miljöpolitik behöver skydda och bevara de livsviktiga ekosystem som f<strong>in</strong>ns i<br />

hav, sjöar och vattendrag.<br />

Östersjön är ett känsligt <strong>in</strong>nanhav. För att rädda Östersjöns, och även Västerhavets,<br />

mar<strong>in</strong>a miljö krävs att alla berörda länder samverkar. Genom samarbete kr<strong>in</strong>g stärkt<br />

beredskap till sjöss och m<strong>in</strong>skad övergödn<strong>in</strong>g bidrar EU:s östersjöstrategi till att rädda<br />

Östersjön. Det är avgörande för Östersjöns framtid att samarbetet <strong>in</strong>om EU välkomnas<br />

och utnyttjas av Sverige. Östersjön ska bli ett pilotområde <strong>in</strong>om EU, där länderna<br />

enas om en gemensam syn på förvaltn<strong>in</strong>gen av Östersjöns resurser.<br />

Alliansreger<strong>in</strong>gen har satsat en havsmiljömiljard under mandatperioden. Denna satsn<strong>in</strong>g<br />

fortsätter. Alliansen vill också <strong>in</strong>föra ekonomiska styrmedel som m<strong>in</strong>skar utsläpp<br />

av fosfor och kväve. För att värna haven behöver också fler våtmarker anläggas för<br />

att bidra till ren<strong>in</strong>g av vatten och dessutom för att skapa viktiga artrika miljöer.<br />

Alltför många fiskbestånd är överfiskade. EU:s fiskepolitik måste förändras till att<br />

bygga på långsiktigt hållbara fiskebestånd. Det är en förutsättn<strong>in</strong>g för att också ha en<br />

hållbar fiskenär<strong>in</strong>g som kan bidra till sysselsättn<strong>in</strong>g och att hålla våra kuster levande.<br />

Vi behöver stoppa otillåten bottentråln<strong>in</strong>g i skyddade miljöer genom ökad kontroll och<br />

skärpta sanktioner. Insatserna ska öka för att identifiera och sanera källor till kadmium och PCB,<br />

förbättra sjösäkerheten på Östersjön och stärka beredskapen för oljeutsläpp. Trots förbud<br />

mot oljeutsläpp sker varje år flera hundra medvetna och illegala utsläpp i Östersjön.<br />

Vi vill se skärpta straff och tydliga ansvarsregler för oljeutsläpp. Vi vill pröva möjligheten<br />

att märka olja med DNA, så att utsläppen kan spåras. För att undvika stora miljökatastrofer<br />

säger vi nej till oljeborrn<strong>in</strong>g i Östersjön. Incitamenten för fartyg att m<strong>in</strong>ska<br />

utsläppen av kväve och svaveloxider ska utvecklas.<br />

115


Sverige ska driva på <strong>in</strong>om EU så att den gemensamma jordbrukspolitiken uppmuntrar<br />

till ett mer miljövänligt jordbruk. EU:s jordbruksbudget behöver i mycket större<br />

utsträckn<strong>in</strong>g <strong>in</strong>riktas på att uppmuntra miljövänligt jordbruk och miljöförebyggande<br />

åtgärder som exempelvis m<strong>in</strong>skar övergödn<strong>in</strong>g.<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 39 (48)<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Satsn<strong>in</strong>gen på havsmiljö fortsätter genom att en havsmiljard avsätts för mandatperioden<br />

2010-­<strong>‐</strong>2014.<br />

11.4 ÖKAD BIOLOGISK MÅNGFALD<br />

Väl fungerande nationalparker, naturreservat och biotopskyddsområden utgör basen<br />

i det formella skyddet av värdefulla naturområden, och kommer tillsammans med en<br />

ökad användn<strong>in</strong>g av naturvårdsavtal vara en fortsatt viktig del av svensk naturvård.<br />

Ytterligare värdefulla områden med hög kvalitet ska ges ett långsiktigt skydd och förvaltas<br />

väl. Ambitionen är fortsatt att skydda olika slags skogstyper, från fjällnära skog<br />

och gammelskogar till artrik ädellövskog i Syd-­<strong>‐</strong> och Mellansverige. Alliansreger<strong>in</strong>gens<br />

beslut att överföra 100 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för<br />

att användas som ersättn<strong>in</strong>gsmark bidrar kraftfullt till att vi ska nå miljökvalitetsmålet<br />

Levande skogar. De jämställda skogspolitiska produktions-­<strong>‐</strong> och miljömålen ligger fast. Vi vill därför<br />

samla skogsnär<strong>in</strong>g, naturvårdsorganisationer och forskn<strong>in</strong>g till dialog med syftet att<br />

utveckla det hållbara brukandet. Arbetet ska ske i samarbete med markägare och andra berörda.<br />

Statlig mark ska även fortsättn<strong>in</strong>gsvis kunna användas i skyddsarbetet enligt den metod som använts<br />

under mandatperioden. Den tätortsnära naturen är viktig för den biologiska mångfalden<br />

och friluftslivet. Satsn<strong>in</strong>gen på lokala naturvårds<strong>in</strong>satser ska fortsätta. Alliansens<br />

åtgärdsprogram för att skydda hotade arter fortsätter. Jakt och viltvård har en viktig uppgift att fylla i<br />

förvaltn<strong>in</strong>gen av våra viltstammar. Grunden är lokalt engagemang och delaktighet. Jakten ska vara<br />

långsiktigt hållbar utifrån den resurs viltstammarna utgör. Rovdjuren har en given plats i vår natur<br />

och Alliansen vill fortsätta att utveckla en lokal förvaltn<strong>in</strong>g av rovdjuren för att öka förtroendet för<br />

rovdjurspolitiken. Älgförvaltn<strong>in</strong>genska förenklas och utgå från lokal samverkan.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Ytterligare värdefulla skogsområden, allt från fjällnära skog och gammelskogar<br />

till artrik ädellövskog i Syd-­<strong>‐</strong> och Mellansverige, ges ett långsiktigt skydd och<br />

förvaltas väl.<br />

12 En stark röst i världen<br />

Sverige ska vara en stark röst för fred, frihet och förson<strong>in</strong>g -­<strong>‐</strong> både i Europa och i världen<br />

i dess helhet. Vi ska främja demokrati, mänskliga rättigheter, folkrätt och hållbar<br />

utveckl<strong>in</strong>g med målet att omvandla förtryck till frihet, fattigdom till utveckl<strong>in</strong>g och resursslöseri<br />

till hållbar utveckl<strong>in</strong>g. Med en klar och tydlig utrikespolitik har Sveriges röst fått ny kraft. Vi vill<br />

fortsätta att stärka samarbetet och samhörigheten med våra nordiska och baltiska grannar.<br />

Tillsammans är vi den nionde starkaste ekonom<strong>in</strong> i världen. Vi står <strong>in</strong>för gemensamma<br />

utman<strong>in</strong>gar när det gäller såväl miljö som säkerhet.<br />

12.1 SVERIGE SKA TILLHÖRA KÄRNAN I EUROPA<br />

Den Europeiska Unionen är det viktigaste fredsprojektet i vår del av världen. Vi får<br />

<strong>in</strong>te sväva på målet när det gäller det europeiska samarbetets avgörande betydelse<br />

också för vår egen framtida fred och välfärd.<br />

Därför vill vi att Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Vi vill fortsätta<br />

ett aktivt svenskt engagemang varhelst de europeiska besluten fattas. Vi strävar<br />

efter en bred uppslutn<strong>in</strong>g i alla delar av vårt samhälle bakom en stark europeisk<br />

116


samarbetspolitik. I vårt Europa skall besluten fattas så nära medborgarna som möjligt.<br />

Vi vill ha ett öppet Europa som välkomnar nya medlemmar. Genom att uppfylla kraven<br />

för medlemskap stärker de freden, friheten och förson<strong>in</strong>gen i vår del av världen.<br />

De blir en del av en öppen och demokratisk gemenskap och bidrar till Europas utveckl<strong>in</strong>g.<br />

Vi vill bygga ut grannskapspolitiken, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st det Östliga Partnerskapet.<br />

Vi vill stärka den gemensamma utrikes-­<strong>‐</strong> och säkerhetspolitiken. Europa skall vara en<br />

stark kraft för fred och en stark röst för frihet i världen. Sverige skall fortsätta att aktivt<br />

vara med och forma denna politik. Solidariteten mellan Europas länder blir allt viktigare<br />

<strong>in</strong>för nya utman<strong>in</strong>gar och möjliga hot. Samarbete ger säkerhet. Samarbetet mellan Europas länder<br />

gav stabilitet under f<strong>in</strong>anskrisen. Den ekonomiska situationen är nu bättre men utman<strong>in</strong>gar kvarstår.<br />

Bristande ansvar för offentliga f<strong>in</strong>anser hotar återhämtn<strong>in</strong>gen i Europa. Ett eventuellt framtida<br />

svenskt <strong>in</strong>träde i valutaunionen måste föregås av en folkomröstn<strong>in</strong>g. Tidpunkten för en sådan måste<br />

beslutas av riksdagen. En folkomröstn<strong>in</strong>g bör genomföras först efter en bred diskussion där för-­<strong>‐</strong> och<br />

nackdelar på nytt prövas i ljuset av bland annat erfarenheter och utveckl<strong>in</strong>g i länderna i och utanför<br />

eurosamarbetet.<br />

12.2 GLOBALT SAMARBETE FÖR EN BÄTTRE VÄRLD<br />

Vi vill att Sverige ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter och demokrati i utrikespolitiken.<br />

Inte m<strong>in</strong>st arbetet med att agera för yttrande-­<strong>‐</strong> och religionsfriheten behöver<br />

stärkas ytterligare. En bättre värld måste vara en värld som ger kv<strong>in</strong>nor bättre<br />

möjligheter. Kampen för ökad jämställdhet är en av vår tids viktigaste demokratiska<br />

utman<strong>in</strong>gar. Stödet för ett starkt och väl fungerande Förenta nationerna är en hörnsten i svensk<br />

utrikespolitik. Det närmast universella medlemskapet i FN ger organisationen en<br />

stark legitimitet. Vi vill både enskilt och genom EU arbeta för ett stärkt och reformerat FN som kan<br />

hantera framtidens globala utman<strong>in</strong>gar. Sverige ska vara pådrivande i de diskussioner<br />

som förs om reformer<strong>in</strong>gen av såväl säkerhetsrådet som FN i stort.<br />

En av de viktigare frågorna framöver är att implementera den skyddsskyldighet som<br />

FN:s medlemsländer slog fast redan 2005. Den folkrättsliga pr<strong>in</strong>cipen <strong>in</strong>nebär att stater<br />

är skyldiga att skydda s<strong>in</strong> befolkn<strong>in</strong>g och att omvärlden har en skyldighet att <strong>in</strong>gripa<br />

när stater brister i att uppfylla det. Vi är övertygade om att en friare värld också blir en fredligare<br />

värld. Aktivt arbete mot förtryck och för frihet är arbete också för fred och förson<strong>in</strong>g. Vårt Europa<br />

skall vara ett hopp om frihet för världens förtryckta.<br />

Sverige ska vara en stark röst i arbetet för mänskliga rättigheter, t.ex. genom att, när<br />

det krävs, förespråka s.k. smarta sanktioner som drabbar regimen men <strong>in</strong>te folket i<br />

auktoritära länder. Vi vill att det nya ekonomiska samarbetet <strong>in</strong>om G20 bättre skall representera alla<br />

stater, både stora som små. Öppna samhällen med öppna ekonomier ger möjligheter <strong>in</strong>te bara till<br />

<strong>in</strong>dividers frihet utan också för fler människor att lämna fattigdom och underutveckl<strong>in</strong>g. Vi vill ha ett<br />

Europa som står på globaliser<strong>in</strong>gens sida mot murar, restriktioner och fördomar. Den<br />

fria handeln och det öppna samarbetet måste få fortsätta att lyfta människor över<br />

hela världen mot en bättre framtid och skapa en mer hållbar hushålln<strong>in</strong>g av resurser.<br />

Alliansen kommer även framöver driva en ambitiös nedrustn<strong>in</strong>gspolitik. Vi vill fortsätta<br />

arbetet för en värld utan kärnvapen. Att m<strong>in</strong>ska och på sikt få bort s k taktiska<br />

kärnvapen är speciellt viktigt också i vår del av Europa. Vi vill diskutera <strong>in</strong>satser för<br />

öppenhet och rustn<strong>in</strong>gskontroll också i Europa. Vi måste aktivt motarbeta ytterligare<br />

spridn<strong>in</strong>g av massförstörelsevapen.<br />

Internet är en allt viktigare del av vår värld. Mobila kommunikationer har skapat revolutionerande<br />

nya möjligheter. Vårt Sverige skall vara en ledande kraft för såväl friheten<br />

på som säkerheten för nätet.<br />

12.3 ETT GENERÖST OCH EFFEKTIVT BISTÅND<br />

Utveckl<strong>in</strong>gspolitiken ska bekämpa fattigdom och främja frihet, demokrati, mänskliga<br />

117


ättigheter och miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckl<strong>in</strong>g i samarbetsländerna.<br />

Vi vill skapa ett generöst, effektivt och öppet bistånd. Alliansen har koncentrerat Sveriges bilaterala<br />

utveckl<strong>in</strong>gssamarbete – från ett 70-­<strong>‐</strong>tal samarbetsländer till cirka 30. Det har skapat förutsättn<strong>in</strong>gar<br />

för mer fokuserade <strong>in</strong>satser som kännetecknas av kvalitet och mätbara resultat. Tydliga tematiska<br />

priorite2010-­<strong>‐</strong>r<strong>in</strong>gar till stöd för demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat, samt<br />

jämställdhet och kv<strong>in</strong>nors roll i utveckl<strong>in</strong>gen har slagits fast. Varje år under mandatperioden<br />

har biståndet uppgått till 1 procent av BNI. Under nästa mandatperiod vill vi ytterligare <strong>in</strong>tensifiera<br />

vårt arbete för att Sverige bättre ska kunna bidra till att millenniemålen ska kunna nås 2015. Arbetet<br />

för en tryggad livsmedelsförsörjn<strong>in</strong>g för alla människor och ansträngn<strong>in</strong>garna för att bekämpa<br />

hunger måste fortsatt stå högt på utveckl<strong>in</strong>gsagendan. Ansträngn<strong>in</strong>gar för barns och kv<strong>in</strong>nors hälsa<br />

och utveckl<strong>in</strong>g måste stärkas. Sverige ska fortsätta ha en ambitiös utveckl<strong>in</strong>gspolitik och ett generöst<br />

bistånd. Reformer<strong>in</strong>gen av biståndet ska fortsätta, för att möjliggöra en kraftsaml<strong>in</strong>g framförallt<br />

till jordens allra fattigaste. Vi bör också höja effektiviteten och transparensen och öka fokuser<strong>in</strong>gen<br />

<strong>in</strong>om det multilaterala biståndet. Denna del av biståndet utvärderas utifrån de övergripande<br />

målen för biståndet. En god samverkan bör ske mellan de <strong>in</strong>satser som görs på biståndsområdet och<br />

våra fredsskapande och fredsbevarande <strong>in</strong>ternationella <strong>in</strong>satser, <strong>in</strong>te m<strong>in</strong>st i Afghanistan,<br />

men det är viktigt att upprätthålla en ändamålsenlig uppdeln<strong>in</strong>g mellan säkerhetsfrämjande<br />

<strong>in</strong>satser och utveckl<strong>in</strong>gssamarbete, så att de civila och militära rollerna<br />

hålls isär. Det civila samhällets organisationer har en viktig roll att spela <strong>in</strong>om biståndet. Denna<br />

roll ska ytterligare tydliggöras. Alliansen bibehåller 2011 fokus på de fattigaste länderna och<br />

människorna, särskilt i Afrika. De tematiska prioriter<strong>in</strong>garna klimat, jämställdhet och<br />

demokrati/mänskliga rättigheter ligger fast och förstärks. Särskilda nya satsn<strong>in</strong>gar görs på m<strong>in</strong>skad<br />

barnadödlighet, ungas sysselsättn<strong>in</strong>g, stärkt livsmedelstrygghet och forskn<strong>in</strong>g kr<strong>in</strong>g fattigdomens<br />

sjukdomar, för att stärka det svenska bidraget till millenniemålen. Stödet via<br />

det civila samhällets organisationer samt humanitära <strong>in</strong>satser för att bistå fattiga i<br />

världens kriser prioriteras <strong>in</strong>om ramen för det växande utrymmet i biståndsbudgeten<br />

för 2011.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• En politik för global utveckl<strong>in</strong>g utvecklas på EU-­<strong>‐</strong>nivå för att h<strong>in</strong>dra att EU agerar<br />

på ett sätt som motverkar utveckl<strong>in</strong>g.<br />

• EUs medlemsländer ska ta sitt ansvar för att nå milleniemålen och leva upp till<br />

s<strong>in</strong>a åtaganden.<br />

• Ett kontrakt skapas mellan staten och <strong>in</strong>tresserade organisationer för att markera<br />

och förtydliga de enskilda organisationernas roll i utveckl<strong>in</strong>gsarbetet.<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 43 (48)<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Biståndet för 2011 uppgår till 35 miljarder kronor, vilket motsvarar en procent<br />

av BNI.<br />

• En satsn<strong>in</strong>g genomförs för världens barn och unga, med fokus bland annat på<br />

barns hälsa och utbildn<strong>in</strong>g samt ungas sysselsättn<strong>in</strong>g och företagande.<br />

• Stödet till humanitära <strong>in</strong>satser för att bistå fattiga i världens kriser ökar.<br />

• Anslaget till det civila samhällets organisationer för bistånds<strong>in</strong>satser ökar,<br />

bland annat som en del av den riktade satsn<strong>in</strong>gen på barn och unga.<br />

12.4 INTERNATIONELL SOLIDARITET OCH<br />

ETT STARKT FÖRSVAR FÖR SVERIGE<br />

Sverige ska ha ett tillgängligt, användbart och flexibelt försvar som enskilt och tillsammans<br />

med andra kan trygga vårt lands frihet och oberoende. Försvarets styrka<br />

måste utvecklas i takt med de krav som ställs i form av läget i vår omvärld och arten<br />

och omfattn<strong>in</strong>gen av de <strong>in</strong>ternationella uppdrag som Sverige åtar sig, <strong>in</strong>om ramen för<br />

118


Europeiska Unionens och det <strong>in</strong>ternationella samfundets <strong>in</strong>satser för fred och stabilitet<br />

i världen. För att åstadkomma detta har Alliansen genomfört en av de mest omfattande<br />

försvarsreformerna någons<strong>in</strong>, som höjer landets försvarsförmåga genom att<br />

skapa en försvarsmakt med kraftigt ökad tillgänglighet och användbarhet.<br />

Ett nytt närområdesperspektiv har tillförts försvarspolitiken. En <strong>in</strong>satsorganisation<br />

med stående och kontrakterade förband skapas för <strong>in</strong>satser i landet, i närområdet<br />

och <strong>in</strong>ternationellt. Den nya <strong>in</strong>satsorganisationen om cirka 50 000 personer ska vara<br />

på plats under 2014. Hemvärnet utvecklas till nationella skyddsstyrkor. De har en central roll i det<br />

svenska försvaret – deras roll och förmåga kommer att öka. Försvarsmaktens personalförsörjn<strong>in</strong>g<br />

kommer att baseras på frivillig rekryter<strong>in</strong>g och göras könsneutral. Värnpliktslagen tillämpas <strong>in</strong>te om<br />

<strong>in</strong>te försvarsberedskapen så kräver. För att öka användbarheten och flexibiliteten överförs resurser<br />

från stöd och kr<strong>in</strong>gverksamheter till förbandsverksamhet. Insatsorganisationens uppbyggnad sker i<br />

den takt som rationaliser<strong>in</strong>gar frigör resurser. En samlad politik <strong>in</strong>förs till stöd för officerare,<br />

soldater och sjömän före, under och efter <strong>in</strong>sats.<br />

Försvarets framtida utveckl<strong>in</strong>g kommer att beslutas i nästa <strong>in</strong>riktn<strong>in</strong>gsbeslut, som<br />

gäller perioden efter 2015. Försvarsberedn<strong>in</strong>gen ges ett nytt uppdrag som gäller perioden<br />

efter 2015. Inför försvarsbeslutet kommer framtida behov att vägas av och de<br />

krav som utveckl<strong>in</strong>gen i vår omvärld ställer studeras. Omvärldsanalysen ska ta särskild<br />

hänsyn till dynamiken i vårt närområde och Ryssland.<br />

Sverige har ett ansvar för att bidra till fred, säkerhet och stabilitet i vår omvärld. Det<br />

är en fråga om <strong>in</strong>ternationell solidaritet och att stödja utsatta människor.<br />

Alliansen har under mandatperioden fördubblat Sveriges förmåga att genomföra <strong>in</strong>ternationella<br />

<strong>in</strong>satser med militär personal. Även de civila <strong>in</strong>satserna har stärkts. Genom<br />

vår medverkan i Nordic Battle Group (NBG), en av EU:s två snabb<strong>in</strong>satsstyrkor,<br />

tar Sverige ansvar för fred och säkerhet i och utanför vårt närområde.<br />

Sverige deltar med fredsbevarande styrkor i Afghanistan på den afghanska reger<strong>in</strong>gens<br />

<strong>in</strong>bjudan, tillsammans med över 40 länder och med mandat från FN. Att lämna<br />

Afghanistan <strong>in</strong>nan landet med egna resurser kan ansvara för säkerheten skulle medföra<br />

en kraftigt försämrad säkerhetssituation, med risk för nya konflikter som snabbt<br />

skulle kunna sprida sig. Det skulle riskera de civila <strong>in</strong>satserna i Afghanistan. Det<br />

svenska engagemanget är långsiktigt och brett, och handlar om såväl bistånd, <strong>in</strong>satser<br />

för demokrati och mänskliga rättigheter som om militär närvaro. Helheten är viktig<br />

för att göra skillnad. I Afghanistan, liksom i andra konfliktområden, är kv<strong>in</strong>nors utsat<strong>the</strong>t särskilt stor<br />

och deras medverkan extra nödvändig för att skapa långsiktig fred. Sverige ska stödja<br />

nationella och lokala organisationer, aktörer samt åtgärder och <strong>in</strong>itiativ som verkar för<br />

att genomföra FN:s resolution 1325 om kv<strong>in</strong>nors deltagande i alla delar i konfliktlösn<strong>in</strong>gens<br />

faser.<br />

Alliansen vill, under kommande mandatperiod, att:<br />

• Omställn<strong>in</strong>gen till det nya försvaret prioriteras högt under nästa mandatperiod.<br />

• Sverige ska leda NBG 2011 och ska ha ambitionen att även åta sig ledarskapet<br />

för NBG 2014.<br />

• Vårt engagemang i Afghanistan ska vara långsiktigt. Vi vill öka de civila ansträngn<strong>in</strong>garna<br />

i Afghanistan.<br />

13 Ett starkt civilsamhälle<br />

Ett öppet och tolerant samhälle byggs på tydliga värden, där vi skiljer rätt från fel,<br />

visar tolerans för olikheter och ger utrymme för människor att växa och ställer upp för<br />

den som är utsatt och i nöd. Styrkan i dessa goda värden uppstår <strong>in</strong>te i ett tomrum.<br />

Samhällsbyggandet utförs varje dag av de människor som deltar i och utgör civilsamhället,<br />

med dess breda spektrum av frivilliga och ideella fören<strong>in</strong>gar och verksamheter.<br />

Dessutom är fören<strong>in</strong>gslivet en mötesplats där kontakter främjas och tillit skapas,<br />

119


vilket är en av grunderna för välstånd i samhället. Tack vare civilsamhällets frihet<br />

och egenvärde har denna tradition en stark ställn<strong>in</strong>g och stor betydelse i samhället.<br />

Alliansen vill se en fortsatt uppmuntran av de ideella krafterna i det civila samhället<br />

som grund för vår öppna och toleranta demokrati. Samhället är större än staten. Fören<strong>in</strong>gar,<br />

idrottsklubbar, hjälporganisationer, socialt engagerade fören<strong>in</strong>gar och trossamfund tillhör det civila<br />

samhället och måste få utvecklas i frihet utan statlig styrn<strong>in</strong>g och i enlighet med s<strong>in</strong> särart. Det<br />

offentliga ska komplettera istället för att konkurrera med den ideella sektorn och sträva efter att<br />

förenkla för engagemang. Det offentliga ska också uppmuntra, samarbeta med och ta<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 45 (48)<br />

vara på till exempel det sociala arbete som många fören<strong>in</strong>gar och samfund bedriver<br />

såväl <strong>in</strong>om som utom landets gränser.<br />

För att stärka det civila samhället och för att uppmuntra medborgarnas engagemang<br />

ska avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer <strong>in</strong>föras. Avdragsrätten kommer<br />

främst att beröra hjälporganisationer.<br />

Alliansen har följande reformambitioner, som kommer att genomföras i den<br />

takt överskott kan säkras:<br />

• Avdragsrätt <strong>in</strong>förs för gåvor till vissa ideella organisationer.<br />

13.1 KULTUREN SOM POSITIV KRAFT<br />

Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten<br />

som grund. Kulturen ger oss en historisk förankr<strong>in</strong>g och verktyg för att möte livets<br />

svåra frågor och moraliska avvägn<strong>in</strong>gar. Med utgångspunkt i kulturens frihet och<br />

egenvärde vill Alliansen stärka kulturens och kreativitetens betydelse i samhället. De<br />

ideella krafter som bär upp kulturlivet runt om i landet är av stor betydelse för kulturen.<br />

Alla människor oavsett bakgrund och förutsättn<strong>in</strong>gar ska kunna få del av kulturens<br />

och skapandets möjligheter. Ett levande kulturliv präglas såväl av en livaktig amatörkultur<br />

som ett professionellt kulturskapande i hela landet. Små barn har ofta en självklar <strong>in</strong>ställn<strong>in</strong>g till<br />

kultur och skapande. Denna naturliga skaparlust måste tas till vara och stärkas. Barns och ungas<br />

tillgång till skapande är därför ett särskilt ansvar för kulturpolitiken. En prioriter<strong>in</strong>g för Alliansen är att<br />

öka läsandet. En bred bokutredn<strong>in</strong>g tillsätts.<br />

Kulturpolitiken har ett särskilt ansvar för barns och ungas rätt till kultur. Konstnärer<br />

och kulturskapare ska ha rättvisa och ändamålsenliga förutsättn<strong>in</strong>gar som tar hänsyn<br />

till deras speciella arbetsvillkor och livssituation. Kulturella och kreativa när<strong>in</strong>gar utvecklas<br />

snabbt och får en allt större betydelse. Vi bär alla ett ansvar för att trygga<br />

våra gemensamma m<strong>in</strong>nen. Ett särskilt ansvar bär våra kulturarvsbärande <strong>in</strong>stitutioner,<br />

arkiven, biblioteken och museerna. De frivilliga <strong>in</strong>satser som görs, exempelvis av<br />

Hembygdsrörelsen i projekt som Hus med historia, är av central betydelse för vården<br />

av kulturarvet. Det kyrkliga kulturarvet utgör en väsentlig del av vår gemensamma<br />

historia med betydelse för alla medborgare. Långsiktiga och tydliga villkor är en förutsättn<strong>in</strong>g<br />

för ett fungerande kulturarvsarbete.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• Skapande skola utökas till att omfatta hela grundskolan.<br />

• Resurser satsas på att renovera Operan och bygga om Nationalmuseum.<br />

• Resurser tillförs för att digitalisera biografer.<br />

2010-08-26<br />

SID 46 (48)<br />

13.2 ETT AKTIVT IDROTTSLIV<br />

Idrotten är vår största folkrörelse. Över 20 000 fören<strong>in</strong>gar är anslutna till Riksidrottsförbundet<br />

och tillsammans samlar de fler än 3,5 miljoner medlemmar. Vi vill ha en<br />

120


idrottspolitik som syftar till att skapa möjligheter för fler att motionera och idrotta för<br />

att främja en god folkhälsa. Alliansens idrottspolitik betonar barnperspektivet och ska<br />

bygga vidare på den svenska modellen med en självständig idrottsrörelse.<br />

Alliansen har tagit <strong>in</strong>itiativ till satsn<strong>in</strong>gen ”Idrottslyftet”, som <strong>in</strong>nebär att svensk idrott<br />

tillförts 500 miljoner kronor per år för att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och<br />

ungdomar och få dem att vilja fortsätta idrotta högre upp i åldrarna. Människor med<br />

funktionsnedsättn<strong>in</strong>gar ska ges förbättrade möjligheter att idrotta. Genom att till stora delar ersätta<br />

idrottens bidrag från AB Svenska Spel, med en fast f<strong>in</strong>ansier<strong>in</strong>g över statsbudgeten, har Alliansen<br />

mött idrottens önskan om ett stabilt och långsiktigt f<strong>in</strong>ansier<strong>in</strong>gssystem. Idrottsrörelsen är därmed<br />

<strong>in</strong>te beroende av tillfälliga upp-­<strong>‐</strong> och nedgångar av Svenska Spels v<strong>in</strong>ster. Inom ramen för det ökade<br />

statsanslaget, som nu uppgår till drygt 1,2 miljarder kronor, möjliggörs ökade satsn<strong>in</strong>gar på bland<br />

annat idrottens antidopn<strong>in</strong>gsverksamhet, idrottsforskn<strong>in</strong>g samt uppbyggnad<br />

av ett nationellt kompetenscentrum för <strong>in</strong>ternationella idrottsevenemang.<br />

Alliansen har följande skarpa förslag:<br />

• 500 miljoner kronor per år tillförs svensk idrott.<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 47 (48)<br />

14 Tabellbilaga<br />

14.1 BUDGETPROPOSITIONEN 2011<br />

Miljarder kronor 2010 2011 2012 2013 2014<br />

Utgifter<br />

Arbetsmarknad 1,4 0,6 0,3 0,1<br />

Företagande 0,4 0,4 0,4 0,4<br />

Utbildn<strong>in</strong>g 0,5 1,2 1,9 2,2 1,9<br />

Hälso-­<strong>‐</strong> och sjukvård 0,5 1,5 1,5 1,5<br />

Äldre 0,2 0,2 0,2 0,2<br />

Integration 0,1 0,1 0,1 0,1<br />

Jämställdhet 0,2 0,2 0,2 0,2<br />

Familjepolitik 0,9 0,9 0,9<br />

Miljö och klimat 0,3 0,7 0,3 0,3<br />

Kultur och idrott 0,5 0,6 0,6 0,6<br />

Kommuner 3,0<br />

Inlands<strong>in</strong>novation 1)2,0<br />

Övriga reformer 1,1 2,0 1,4 1,2 0,8<br />

Summa utgiftsförändr<strong>in</strong>g 3,6 9,8 8,4 7,8 6,9<br />

Inkomster<br />

Sänkt skatt för pensionärer 2,5 2,5 2,5 2,5<br />

Ökad skattebefrielse för låg<strong>in</strong>blandn<strong>in</strong>g av etanol i bens<strong>in</strong><br />

och FAME i diesel<br />

0,4 0,4 0,4 0,4<br />

Höjt schablonavdrag uthyrn<strong>in</strong>g privatbostad från 12 000 till<br />

18 000 kronor<br />

0,1 0,1 0,1 0,1<br />

Övriga reformer 0,0 0,0 -­<strong>‐</strong>0,1 -­<strong>‐</strong>0,2<br />

Summa <strong>in</strong>komstförändr<strong>in</strong>gar 3,0 2,9 2,9 2,8<br />

Förändr<strong>in</strong>g f<strong>in</strong>ansiellt sparande offentlig sektor -­<strong>‐</strong>1,6 -­<strong>‐</strong>12,8 -­<strong>‐</strong>11,4 -­<strong>‐</strong>10,7 -­<strong>‐</strong>9,7<br />

1) påverkar <strong>in</strong>te det f<strong>in</strong>ansiella sparandet i offentlig sektor<br />

2010-­<strong>‐</strong>08-­<strong>‐</strong>26<br />

SID 48 (48)<br />

14.2 REFORMAMBITIONER MANDATPERIODEN<br />

121


(<strong>in</strong>klusive reformer i budgetpropositionen för 2011 avseende 2014)<br />

Miljarder kronor<br />

Utgifter<br />

Arbetsmarknad 0,1<br />

Obligatorisk A-­<strong>‐</strong>kassa 0,1<br />

Företagande 0,4<br />

Utbildn<strong>in</strong>g 1,9<br />

Hälso-­<strong>‐</strong> och sjukvård 1,5<br />

Äldre 0,2<br />

Rättsväsendet 1,0<br />

Integration 0,1<br />

Jämställdhet 0,2<br />

Familjepolitik 0,9<br />

Miljö och klimat 0,3<br />

Kultur och idrott 0,6<br />

Övriga reformer 0,8<br />

Summa utgiftsförändr<strong>in</strong>g 8,0<br />

Inkomster<br />

Förstärkt jobbskatteavdrag 12,0<br />

Sänkt statlig <strong>in</strong>komstskatt 3,0<br />

Sänkt särskild <strong>in</strong>komstskatt för utomlands bosatta 0,3<br />

Sänkt skatt pensionärer 4,8<br />

Sänkt moms på restaurang-­<strong>‐</strong> och cater<strong>in</strong>gtjänster 5,6<br />

Ökad skattebefrielse för låg<strong>in</strong>blandn<strong>in</strong>g av etanol i bens<strong>in</strong> och FAME i diesel 0,4<br />

Höjt schablonavdrag uthyrn<strong>in</strong>g privatbostad från 12 000 till 18 000 kronor 0,1<br />

Skattereduktion för gåvor 0,3<br />

Fortsatt nedsatt förmånsvärde för elbilar, laddhybrider och gasfordon (ej gasoldrift) 0,2<br />

Höjd punktskatt på tobak, bland annat på cigaretter med ca 8% -­<strong>‐</strong>0,7<br />

Höjd punktskatt på alkohol bland annat på öl och v<strong>in</strong> med ca 13% -­<strong>‐</strong>1,1<br />

Övriga reformer -­<strong>‐</strong>0,2<br />

Summa <strong>in</strong>komstförändr<strong>in</strong>g 24,7<br />

Förändr<strong>in</strong>g f<strong>in</strong>ansiellt sparande offentlig sektor -­<strong>‐</strong>32<br />

GRAFISK MANUAL FÖR DE NYA MODERATRNA:Så uttrycker vi oss 2010<br />

Tillsammans ska vi v<strong>in</strong>na 2010<br />

I valrörelsen 2010 måste vi visa väljarna att nya Moderaterna har fortsatt s<strong>in</strong> förnyelse. Vi ska<br />

söka väljarnas förtroende för att fortsätta förbättra Sverige. Vi vet att val handlar om politik. Men för<br />

att väljarna ska vara <strong>in</strong>tresserade av att lyssna på oss måste vi kommunicera på ett sätt som väcker<br />

nyfikenhet och <strong>in</strong>tresse. Hur väljarna möter oss är en viktig del av detta. Det ställer krav på hur vi<br />

uppträder och vilka signaler vi sänder till väljarna. Vi har därför uppdaterat vår profil och vårt<br />

formspråk <strong>in</strong>för valet i denna manual. Manualen ska vara ett verktyg för dig i arbetet att v<strong>in</strong>na fler<br />

väljare till Moderaterna. Valet kommer i hög grad avgöras av vilket parti som lyckas föra flest samtal<br />

under valrörelsen. Lyckas vi mobilisera hela vår organisation och attrahera nya sympatisörer att delta<br />

i vårt arbete, ja då har vi kommit en bra bit på vägen mot en valseger. Valet 2010 handlar om vilket<br />

Sverige vi vill ha. Det måste också återspegla vår valrörelse. Vi ska föra en valrörelse som är offensiv<br />

och som utgår ifrån vad vi och Alliansen vill göra för att förbättra Sverige under nästa mandatperiod.<br />

Tillsammans kan vi se till att Fredrik får fortsätta som statsm<strong>in</strong>ister och att vi får väljarnas förtroende<br />

i fler kommuner och landst<strong>in</strong>g/<br />

regioner runt om i landet.<br />

Manualen består av fyra delar:<br />

Den första delen handlar om vår ansats. En ansats som tar u • tgångspunkt i det verkliga<br />

Sverige och som törs visa Sverige som det är. Det är en positiv ansats med framtidstro, en<br />

ansats där vi fokuserar på hur ett bra Sverige kan bli bättre – som visar att vi har idéer<br />

för hur Sverige kan bli ett föregångsland.<br />

• Den andra delen handlar om vårt språk och beskriver hur vi uttrycker oss på ett varmt<br />

och resonerande sätt utan att för den sakens skull förlora i tydlighet. Vi är överraskande<br />

öppna i vårt sätt att utrycka oss och undviker att hamna i det distanserade och svala<br />

politiska tonläget.<br />

122


• Den tredje delen avhandlar hur vi använder vår partisymbol.<br />

• Och slutligen den fjärde delen, i vilken vi avhandlar vårt visuella uttryck – ett dokumentärt,<br />

okonstlat och uppriktigt sådant. Med denna manual har vi tydliggjort ramarna för hur vår kampanj<br />

ska ta sig uttryck. Nästa steg är att fylla den med <strong>in</strong>nehåll och att möta väljarna för att v<strong>in</strong>na valen i<br />

riksdag, landst<strong>in</strong>g och kommuner. För material som <strong>in</strong>te omnämns i denna manual gäller den grafiska<br />

profilmanualen från 2006.Vi ses i valrörelsen!<br />

Pär Henriksson<br />

Kommunikationschef<br />

par.henriksson@moderat.se<br />

http://twitter.com/parhenriksson<br />

4<br />

nya moderaterna – grafisk manual 2010<br />

Så uttrycker vi oss<br />

Positiv a • nsats med idéer om Sverige<br />

• Nya Moderaterna tar ansvar för Sverige just nu – det är vår styrka<br />

• Fram till 14 augusti är avsändare ”Föregångslandet Sverige” och ”nya Moderaterna”<br />

• Från 14 augusti är avsändare ”nya Moderaterna” och ”Framåt tillsammans”<br />

• Visuellt manér: ”I Sverige”<br />

• Språk: Ett vardagsnära tilltal<br />

En positiv ansats med idéer om Sverige<br />

• Vi har fortfarande en utmanarposition men <strong>in</strong>te mot andra partier utan mot dagens läge<br />

• Vi fokuserar på hur ett bra Sverige kan bli bättre<br />

• Vi har idéer om Sveriges framtid – att Sverige på många sätt är och ska bli ett föregångsland<br />

I verkligheten<br />

Nya Moderaterna tar s<strong>in</strong> utgångspunkt i människors vardag och de samhällsproblem som<br />

vi möter varje dag. Vi är stolta över vad vi gjort under de fyra år vi och Alliansen har haft<br />

reger<strong>in</strong>gsmakten men vi är <strong>in</strong>te nöjda utan <strong>in</strong>ser att mycket återstår att göra. Samhällsproblem och<br />

utman<strong>in</strong>gar f<strong>in</strong>ns alltid – vår uppgift är att svara upp mot dem och formulera en politik för alla i hela<br />

Sverige<br />

Tro på Sverige -­<strong>‐</strong> Nya Moderaterna är stolta över Sverige. Vi tycker att det på många sätt är ett<br />

fantastiskt land men att det också har stor potential att bli bättre. Där vi är framgångsrika kan vi bli<br />

ännu lite bättre och där vi har problem, där f<strong>in</strong>ns en utman<strong>in</strong>g för alla som vill förbättra vårt<br />

samhälle. Vi <strong>in</strong>ser att politiken <strong>in</strong>te kan lösa allt men vi ser politiken som ett viktigt verktyg för att<br />

förbättra samhället och göra människor och familjer tryggare och friare. Vårt uppdrag är att skapa<br />

förutsättn<strong>in</strong>gar för ett Sverige som kan växa, ett Sverige där alla kan bidra och bygga s<strong>in</strong> framtid.<br />

Ansvar för Sverige -­<strong>‐</strong>Nya Moderaterna tar ansvar för Sverige och vi tar ansvar i de politiska<br />

församl<strong>in</strong>gar där vi är representerade, oavsett om vi har majoritet eller sitter i opposition. Vi baserar<br />

vår politik på verkligheten och har konkreta förslag och lösn<strong>in</strong>gar. Väljarna kan lita på oss. Vi ska se<br />

vårt uppdrag i ett långsiktigt perspektiv och <strong>in</strong>te glömma bort att uppdraget alltid kommer från<br />

väljarna och medborgarna. Det är dem vi representerar och det <strong>in</strong>nebär ett stort ansvar.<br />

Avsändare 2010 2010 går vi ännu en gång t • ill val som nya Moderaterna.<br />

• I valet 2006 gick vi till val med en kampanjlogotyp som avsändare för att markera förändr<strong>in</strong>g<br />

<strong>in</strong>om partiet.<br />

• Nu vill vi <strong>in</strong>te visa att vi har förändrats. Tvärtom, de förändr<strong>in</strong>gar som skedde före 2006<br />

är fortfarande kvar och det ska f<strong>in</strong>nas en trygghet i att det parti som har lett landet i fyra<br />

år fortsätter på utstakad bana.<br />

• Det är nya Moderaterna väljarna ska rösta på, <strong>in</strong>te en payoff eller ett kampanjbudskap.<br />

Därför är nya Moderaterna alltid avsändare.<br />

123


Kampanjavsändare 2010<br />

Framåt tillsammans-­<strong>‐</strong>knappen används tillsammans med logotypen.<br />

6<br />

Språk – ett vardagsnära tilltal<br />

Vårt språk<br />

Vårt språk är varmt och resonerande, men törs samtidigt vara allvarsamt. Vi ser människors<br />

vardag och lyfter fram och knyter samman den med de större perspektiven. Vi undviker politiska<br />

termer, men är noggranna med att <strong>in</strong>te tilltala väljarna som om de vore barn. Vi låter bli<br />

att gå på autopilot med <strong>in</strong>vanda begrepp, i stället uttrycker vi oss framåtlutat med värme och<br />

överraskande öppenhet. Stol<strong>the</strong>ten över Sverige och svenskarna sk<strong>in</strong>er igenom i vårt språk. Vi<br />

är aldrig distanserade och grått politiskt korrekta, vi talar med väljarna, <strong>in</strong>te för dem.<br />

Riktl<strong>in</strong>jer för språk<br />

Vi ger alltid svar och konkreta idéer i vår kommunikation. Svaren ä • r centrala i våra budskap.<br />

• Vi tar väljarna på allvar, utgår alltid från väljaren och dennes behov och problem. Därför<br />

använder vi konkreta exempel tagna ur väljarens vardag och förklarar vad våra idéer får<br />

för effekt på denna.<br />

• I vårt språk märks stol<strong>the</strong>ten över Sverige och svenskarna.<br />

Hur skriver man en annons?<br />

Riks<br />

I sakfrågemanéret pratar vi om Sverige, <strong>in</strong>te oss själva. Tonaliteten är kärnfull,<br />

konstaterande och rakt på, men knorrar tillåts i hemtagn<strong>in</strong>gen. Det viktigaste<br />

är att helheten blir slagkraftig. Överlag – slagkraftiga, tydliga och<br />

enkla budskap med mycket känsla av tillsammans samt rättvisa. Vi pratar<br />

om; vi, Sverige, folket, vårt land, oss alla. Enheternas ska andas ledarskap<br />

och vision – vi vet var Sverige ska.<br />

Regionalt/Lokalt<br />

Även lokalt pratar vi om vår ort/stad/kommun, <strong>in</strong>te om oss själva. Håll huvudrubriken<br />

så kort som möjligt. Tydliga, kärnfulla och enkla budskap med<br />

landn<strong>in</strong>g i vanliga människors nytta. Det är eftersträvansvärt att enheterna<br />

andas gemenskap och att de visar på <strong>in</strong>sikt om människors vardag. Också<br />

lokalt ska det f<strong>in</strong>nas en tydlig riktn<strong>in</strong>g, vad vill vi? Visa på ledarskap och<br />

visioner – visa att vi vet var orten ska och vad den behöver.<br />

Målgruppsspecifikt<br />

Kärnfullt och rakt. I frågor där vi uppnått resultat kan riktn<strong>in</strong>g och vision<br />

med fördel ersättas av ett rent konstaterande.<br />

Våra symboler Färg Svartvitt I sammanhang där logotypen används i svartvitt skrivs den<br />

på följande sätt.<br />

Logga 1 – används i första hand<br />

Logga 2 Logga 3<br />

Logga 1 – används i första hand<br />

Logga 2 Logga 3<br />

8<br />

Mot färgad bakgrund Mot färgad bakgrund eller foto används den negativa, dvs vita, logotypen.<br />

I enstaka fall... ... t ex på en stor affisch, och då endast mot blå bakgrund, kan denna logga<br />

användas:Logga 1 – används i första hand<br />

Logga 2 Logga 3<br />

Olika användn<strong>in</strong>gsområden för symbolerna<br />

Grundregeln är att nya Moderaterna (logga 1) ska användas i så många sammanhang som<br />

möjligt. Det gäller särskilt dekormaterial och i material där vår förändr<strong>in</strong>g blir tydlig.<br />

M-­<strong>‐</strong>symbolen (logga 3) används i sammanhang där logga 1 blir för liten av utrymmesskäl och<br />

där det är nödvändigt att mottagaren omedelbart måste begripa vem som är avsändaren.<br />

I vissa enstaka fall kan båda symbolerna användas med olika placer<strong>in</strong>g exempelvis m-­<strong>‐</strong>symbolen<br />

124


på framsidan av en folder och ”nya Moderaterna” som avsändare på baksidan.<br />

Placer<strong>in</strong>g av symbolerna -­<strong>‐</strong>Grundregeln är att symbolerna placeras nedtill på vårt material. På<br />

affischer bör den placeras i högre nedre hörnet och på baksidan av foldrar nedtill och centrerat.<br />

Logga med avsändare -­<strong>‐</strong> I de fall man vill lägga till en avsändare till loggan f<strong>in</strong>ns några regler att följa.<br />

Nedan visas loggan med de mått man ska lämna fritt kr<strong>in</strong>g den.<br />

De tidigare loggorna med t ex länsnamn i gemener kan fortfarande användas, men vid nyproduktion<br />

kan man med fördel använda versaler i stället.<br />

Västernorrlands län10<br />

Fyra typer av avsändare<br />

1. Avsändare Den huvudsakliga avsändarsymbolen. Används för löpande och övergripande<br />

kommunikation på central och lokal nivå.<br />

2. Kampanjavsändare Centralt satt kampanjavsändare som används på reklamenheter<br />

<strong>in</strong>om den aktuella kampanjen – centrala och lokalanpassade enheter på den centralt<br />

utformade kampanjen.<br />

3. Lokal avsändare Lokalt tillägg för att skapa lokal anknytn<strong>in</strong>g, t ex i en broschyr.<br />

4. Personlig avsändare_ Personligt tillägg för att skapa personlig anknytn<strong>in</strong>g,<br />

t ex i en personvalsaffisch.<br />

skellefteå<br />

Visuellt uttryck<br />

Bildmanér – generellt<br />

Dokumentärt visar vi både den vackra och den fula sann<strong>in</strong>gen. Med snapshots ur verkligheten<br />

vågar vi hylla och <strong>in</strong>gjuta stol<strong>the</strong>t med framgångsberättelser, men vi törs också visa<br />

motsatsen med bilder av det Sverige som drabbats av den ekonomiska turbulensen.<br />

Vi visar Sverige så som det känns och upplevs. Vackra bilder, men ärliga och dokumentära<br />

sådana. Vi är <strong>in</strong>te låtsasdokumentära med retuscherade bilder och regisserade, leende<br />

undersköterskor<br />

och torghandlare. Vår kommunikation är på riktigt, <strong>in</strong>te <strong>in</strong>ställsam.<br />

Viktigt! Kom ihåg att avbildade personer måste godkänna s<strong>in</strong> medverkan om deras ansikten<br />

går att urskilja. Godkännandet måste ges personligen, alternativt genom vårdnadshavare om<br />

den avbildade personen är under arton år.<br />

Bildmanér – personbilder<br />

Vad gäller personbilder fotograferas våra representanter <strong>in</strong>te längre blickandes <strong>in</strong> i kameran<br />

med en hand ledigt nedstucken i ch<strong>in</strong>osfickan. De avbildas i arbete, i tanke eller på väg. De<br />

styr landet och föredrar det arbetet samt att träffa väljarna framför att sm<strong>in</strong>kas för ett regisserat<br />

photoshoot. Balansen i tillgänglighet justeras så att vi känner att de är hårt arbetande<br />

ledare snarare än våra kompisar. Öppna, jordnära och varma ledare, men värda mycket respekt.<br />

För mycket tillgänglighet blir <strong>in</strong>te bara <strong>in</strong>ställsamt, det förm<strong>in</strong>skar också den avbildade<br />

personen.<br />

Bildmanér – miljö-­<strong>‐</strong> och genrebilder<br />

Bilderna ska vara ögonblicksbilder ute i verkligheten. Det <strong>in</strong>nebär att vi <strong>in</strong>te tar bilder i studio,<br />

att vi <strong>in</strong>te iscensätter situationer eller arrangerar miljöer. Allt som naturligt f<strong>in</strong>ns på platsen vi<br />

fotograferar låter vi vara kvar – <strong>in</strong>get flyttat, <strong>in</strong>get tillagt. Fotografen ska helt enkelt dokumentera<br />

platsen. Motiv ska vara så relevanta som möjligt – den plats eller situation som kommunikationen<br />

handlar om. Ta gärna lokala exempel om möjligt för igenkännande.<br />

Fotoriktl<strong>in</strong>jer – personbilder<br />

Vi vill fånga och lyfta fram den riktiga människan bakom politikern. Så som hon/han ser ut<br />

och agerar 365 dagar om året. För att göra avståndet mellan politiker och väljare m<strong>in</strong>dre använder vi<br />

oss <strong>in</strong>te av en arrangerad situation i studio. Då blir det lätt konstlade uttryck. Bilder<br />

ska i stället tas i arbete – när man är i möte med kolleger, andra politiker eller väljare, vid<br />

skrivbordet, på besök i verksamheterna, på språng etc. Bilden beskärs sedan så att personen<br />

kommer i fokus i bilden. Man kan ant<strong>in</strong>gen <strong>in</strong>teragera med andra eller arbeta i s<strong>in</strong> ensamhet.<br />

Viktigt är bara att fotografiet är dokumentärt. Det ska kännas som ett oväntat besök där<br />

125


fotografen tar en ögonblicksbild.<br />

Fotoriktl<strong>in</strong>jer – Gruppbilder<br />

Gruppbilder (fler än två personer), fotograferas annorlunda än övriga bilder. Bilden är arrangerad<br />

och de avbildade personerna står/sitter samlade, tittandes <strong>in</strong> i kameran, alternativt<br />

– beroende på antal personer i bilden – samtalandes. Bilder tagna i naturliga miljöer/mötesplatser<br />

är att föredra framför studiobilder. Vi använder bilderna utfallande.<br />

12<br />

nya moderaterna – grafisk manual 2010<br />

Exempel personbilder – obs! skissbilder<br />

Budskap<br />

Utformas lika på lokal– och riksnivå. Rubrik i versaler läggs snett (5 graders lutn<strong>in</strong>g) för att skapa<br />

framåtlut. Utfallande bilder.<br />

Personvalsmanér<br />

Personvalsmanéret följer de nya Moderaternas riktl<strong>in</strong>jer med tillägget för personvalskommunikation<br />

– fotoriktl<strong>in</strong>jer. Personvalskommunikation präglas, som övrig kommunikation av ett huvudbudskap<br />

per enhet och person. Detta beror på att kommunikationen ska vara enkel att ta till sig.<br />

Kommunikationen fokuserar på personen och deras hjärtefråga – vad hon vill uppnå.<br />

Kryssa Utformas lika på lokal-­<strong>‐</strong> och riksnivå. I kryssaaffischer skrivs namnet under budskapet. Även<br />

här följer vi de nya Moderaternas riktl<strong>in</strong>jer med tillägget för personvalskommunikation fotoriktl<strong>in</strong>jer.<br />

Om bilden är orolig kan ett m<strong>in</strong>dre textblock appliceras. Om bilden har ljusa/vita partier, lägg svart<br />

ytterglöd eller en tunn svart ram på texten.<br />

Personvalsaffisch – budskap Personvalsaffisch – kryssa<br />

Personvalsaffisch – alternativ<br />

Typografi Som typsnitt har vi valt Futura Bold för rubriker och Futura Book för brödtext.<br />

Futura är ettlättläst typsnitt som fungerar i alla olika sammanhang. Futura Bold är dessutom lättläst<br />

påaffischer och i broschyrer. Vid längre brödtexter kan dock Stempel Garamond användas för<br />

tydligheten. I rubriker använder vi blå text mot vit bakgrund eller, som på affischerna, vit text i<br />

versaler mot blå bakgrund. I brödtext använder vi huvudsak svart färg. Tänk på att en rubrik i versaler<br />

lätt blir skrikig om den är för lång (två-­<strong>‐</strong>tre rader brukar vara lagom). Undvik i möjligast mån kursiv<br />

text. Futura Bold -­<strong>‐</strong>– Rubriker<br />

Layout, papper och färgerSamtliga trycksaker ska kännas luftiga och <strong>in</strong>te<br />

<strong>in</strong>nehålla för mycket text på en liten yta. Luftigheten gör dem lättlästa. Alla ska kunna förstå och vilja<br />

ta del av texten, ung som gammal. Papper -­<strong>‐</strong>Pappret spelar en stor roll i hur en trycksak uppfattas.<br />

Moderaterna använder det obestrukna Amber Graphic vid tryck. Det ger en mjuk känsla som<br />

förstärker äk<strong>the</strong>ten i våra bilder. Amber Graphic f<strong>in</strong>ns i många olika vikter och har även tidigare<br />

använts som vårt officiella pappervid tryck.<br />

Färger -­<strong>‐</strong> Grundfärger för kommunikationen är ljusblå text på vit bakgrund alternativt vit text på<br />

ljusblå bakgrund. I de fall då färg <strong>in</strong>te kan användas används svart text på vit bakgrund. Vid<br />

text<strong>in</strong>tensiva enheter är vit bakgrund att föredra framför blå av läsbarhetsskäl. Den orangea färgen<br />

används i syfte att underlätta tryck av det handskrivna ”nya” i kampanjlogotypen. Vid tryck av en del<br />

utomhusmaterial kan det behövas en kraftigare blå färg. Då kan man använda ren cyan för att vara<br />

säker på att det syns ordentligt.<br />

Dekorfärger -­<strong>‐</strong>Precis som tidigare är våra grundfärger för kommunikation ljusblå text på vit bakgrund.<br />

I de fall då färg <strong>in</strong>te kan användas används svart text på vit bakgrund. Vår orange<br />

färg kan som våra övriga färger även användas i vissa texter samt i dekor och illustrationer, men var<br />

sparsam i användandet. Tänk på att alltid använda färgerna i 100%, och att använda<br />

Pantone-­<strong>‐</strong>skalan i möjligaste mån. CMYK – respektive RG B-­<strong>‐</strong>matchn<strong>in</strong>g blir aldrig helt korrekt.<br />

Internet och sociala medier<br />

126


Internet spelar en ständigt växande roll i människors liv. Sociala medier har gett oss verktyg<br />

för att kommunicera med människor via <strong>in</strong>ternet på ett allt enklare och mer lättillgängligt vis.<br />

Därför vill vi ge lite tips på vägen till er som kan komma att kommunicera med väljare via<br />

<strong>in</strong>ternet under valåret 2010. Dialog med väljare i sociala medier kan komma att ske på olika<br />

vis. Här är några exempel.<br />

Du bloggar o • m ditt arbete under valåret<br />

• Du lägger upp filmer på t ex Youtube<br />

• Du lägger upp bilder på Flickr<br />

• Du har en sida på Facebook<br />

• Du deltar i diskussioner i öppna forum på <strong>in</strong>ternet<br />

• Du kommenterar artiklar och bloggar<br />

• Du skriver om valarbetet på Twitter<br />

Tänk på följande:<br />

Ingångsvärden<br />

• Var ärlig och uppriktig – tala sann<strong>in</strong>g<br />

• Tänk på att bemöta alla på <strong>in</strong>ternet på samma sätt som om du skulle gjort om du mött<br />

samma person i verkliga livet<br />

• Gör <strong>in</strong>te sådant som du själv <strong>in</strong>te vill att andra skall göra mot dig<br />

• Även om du <strong>in</strong>te delar andra människors politiska uppfattn<strong>in</strong>gar så är det oftast <strong>in</strong>get skäl<br />

för att ifrågasätta deras person eller syften<br />

• Var tydlig med när du företräder egna åsikter respektive moderaternas åsikter<br />

10 riktl<strong>in</strong>jer<br />

1. Moderaterna söker alltid <strong>in</strong>formation i öppna källor. Vi ska aldrig försöka komma åt <strong>in</strong>formation<br />

som avsändaren <strong>in</strong>te vill att vi ska ta del av.<br />

2. Var öppen med d<strong>in</strong> identitet. Om du är dig själv och skriver från d<strong>in</strong>a egna tankar och<br />

värder<strong>in</strong>gar så har du störst chans att hamna i diskussion med andra människor som du<br />

f<strong>in</strong>ner <strong>in</strong>tressanta.<br />

3. Allt du gör på nätet kan spåras och det mesta blir kvar för lång tid. Gör <strong>in</strong>te något idag<br />

som du <strong>in</strong>te kan stå för även i framtiden.<br />

4. Tänk på att upphovsrätten gäller även på nätet. Upphovsrätten ska respekteras. Be därför<br />

alltid om tillstånd om du vill kopiera eller använda program, text, bild, video eller ljud<br />

som någon annan har skapat eller <strong>in</strong>nehar rättigheterna till och det <strong>in</strong>te klart framgår att<br />

de är fria att använda.<br />

5. Om du bloggar – var generös med länkn<strong>in</strong>gar och hänvisa varifrån du fått fakta och<br />

uppgifter.<br />

6. Svara på frågor<br />

22<br />

Spamma <strong>in</strong>te med för många <strong>in</strong>lägg om det du tänkt skriva r 7. edan har skrivits av dig eller<br />

någon annan i samma forum, kanal eller e-­<strong>‐</strong>postlista. Undvik att skicka kedjebrev vidare.<br />

8. Om du är tveksam till om du verkligen ska skriva något – tänk över det en gång till och<br />

bolla gärna med någon annan person.<br />

9. Se hur andra gör när du är ny på ett ställe. De flesta kanaler på nätet har s<strong>in</strong> egen kultur<br />

och du kan lära av mer erfarna användare genom att se hur de använder kanalen.<br />

10. Läs FA Q:en först (Frequently Asked Questions – f<strong>in</strong>ns nästan alltid ett dokument i forum<br />

och communitys med de vanligaste frågorna och för-­<strong>‐</strong>hålln<strong>in</strong>gsreglerna – läs det <strong>in</strong>nan du<br />

börjar göra <strong>in</strong>lägg)<br />

Om du ändå skulle råka göra något dumt:<br />

• Be om ursäkt – alla kan göra fel eller misstag. Var tydlig, ärlig och snabb med d<strong>in</strong> korriger<strong>in</strong>g<br />

Sammanfattat<br />

• Ge men<strong>in</strong>gsfulla och respektfulla kommentarer.<br />

• Pausa och tänk <strong>in</strong>nan du skickar. Svara på kommentarer i god tid, när ett svar är lämpligt.<br />

• När du <strong>in</strong>te håller med andras åsikter, svara lämpligt, artigt och håll fram Moderaternas<br />

127


argument.<br />

• Om du skriver för Moderaterna så var öppen med vem du är.<br />

• Skriv om vår och Alliansens politik – och öppna upp dialogen.<br />

PMS 2915<br />

POSTER 1 -­<strong>‐</strong>2010<br />

128


POSTER 2-­<strong>‐</strong>2010<br />

129


POSTER 3-­<strong>‐</strong>2010<br />

130


POSTER 4-­<strong>‐</strong>2010<br />

131


POSTER 5 -­<strong>‐</strong>2010<br />

132


POSTER 6 – 2010<br />

133

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!