Bitidningen 2010 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Nr 11/12 November/December 2010 

Bitidningen 

Bitidningen 11/12 2010 

Njutning i höstmörkret 

Ädel honung • Bicykelmetoden 

Medlemsundersökningen 2010 • Etikettbeställning 

1

2 Bitidningen 11/12 2010

Arne Johansson 

Vice Ordförande 

arne.johansson.sbr@biodlarna.org 

Medvind! 

Årgång 109 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0582-611682, 0735-233126 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 30. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgiv nings dagen. 

Tryck: V-TAB Vimmerby AB 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 


Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. 

Telefon: 0457-30489, 0735-233130. 

Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på 

principen om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Ledaren 

Det känns bra att vara biodlare. Vår honung är efterfrågad. Pollineringsunderskottet i 

många miljöer gör att våra bin är efterfrågade. Biodling har en hög ”partyfaktor” dvs 

många är intresserade av att höra om biodling. 

Lokalproducerat, miljövänligt och rättvist producerat är trendigt idag och vår honung 

uppfyller dessa krav. Produkter med en tydlig identitet och en tydlig avsändare betalas 

bättre än industriprodukter och det gör att det går lättare att få lönsamhet även i relativt 

små biodlingar. Marknaden för en större svensk honungsproduktion finns men man kan 

nog konstatera att det är bristen på svensk honung som begränsar marknadsutvecklingen. 

Myndigheter på alla nivåer har förstått att brist på pollinatörer kan få allvarliga konsekvenser 

för både odlade och vilda växter. I takt med att många vilda pollinatörer, solitärbin 

m fl, har minskat, så har våra tambin fått ökad betydelse. En fråga är om vi kan svara upp 

mot den efterfrågan. Har vi tillräckligt med bin och finns de där de behövs bäst? 

Att öka ”bimassan” är ett prioriterat område för SBR just nu. Det innebär att vi måste 

få ner vinterförlusterna till acceptabla nivåer och öka produktionen av paketbin och avläggare. 

Det är bristen på bisamhällen som begränsar utvecklingsmöjligheterna, också då det 

gäller att kunna utföra riktade pollineringsinsatser. 

Vi blir fler biodlare, vilket är mycket glädjande för oss som arbetar i föreningarna. Lokalföreningarna 

gör ett utmärkt jobb genom att ta hand om och introducera nya biodlare. 

Tillsammans med distrikt och riksorganisation har vi ansvar för att inte bara introducera 

nybörjare utan också att vidareutbilda och stödja så att de får framgång som biodlare. 

Och visst är det kul att i olika sällskap få prata om bin och för en gångs skull känna 

sig lite trendig! 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 30. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.org 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 

3

I detta nummer 

Mer Bin – två viktiga frågor! 5 

HF vill leva upp till namnet 6 

Bicykelmetoden 8 

Njutning i höstmörkret 14 

Varroabekämpning i rotation 16 

Reflektioner från ett utedass 17 

Underskattade risker med neonics 19 

Insändare, Bf 100 år, veteran 19 

SBR:s medlemsundersökning 2010 21 

Avelsverksamheten 2010 22 

Beställning av SBR-etiketter 24 

Forum på internet, Kvinna i styrelse 26 

Marknaden 28 

Almanackan 29 

Kontaktuppgifter 30 

Bitidningens innehåll 2010 31 

Nästa nummer (1/2-11 – jan/feb-nr) 

utkommer i slutet av december. 

MaNusstOpp: 1 december. 

Numret därpå (3-11) i slutet av feb. 

Manusstopp: 1 februari. 

Omslagsbilden: 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märktes blå i år. 

Bin producerar 

inte bara nyttigheter 

utan också 

njutningsmedel. 

Foto: Erik Österlund 

NOV/DEC 2010 

8 

16 

19 


två viktiga frågor! 

1. Vilken är din syn på MER BIN? 

2. Vad kan/tänker du göra för MER BIN? 

Vi har ställt dessa två korta frågor till ett antal 

företrädare för SBR. 

Här kommer svar från några av dem. De två 

frågorna rörande initiativet MER BIN kan egentligen 

alla biodlare ställa sig. Vad svarar du? Du får 

gärna maila in dina svar till undertecknad. 


Jonny 

Ulvtorp: 

1. Mer bin har en 

avgörande betydelse 

för den svenska biodlingens 

framtid. Den 

svenska honungens 

andel av den totala 

konsumtionen sjunker. 

Mer bin ger 

mer honung. 

2. När tillfälle ges 

kommer budskapet 

om Mera Bin att lyftas 

fram. 

Maj-Britt 

Järnvall: 

1. Viktigt projekt 

så att alla får upp 

ögonen för detta. Det 

måste informeras 

till alla medlemmar, 

men även allmänheten 

måste förstå 

varför det behövs mer 

bin. 

2. Förhoppningsvis 

kan vi inom SBR vara 

behjälpliga för nybörjare 

med avläggare 

– kanske genom ett 

salutorg. Informera 

dem jag känner och 

träffar om vikten av 

det hela. 

Birger 

Johansson: 

1. Vi behöver fler bin! 

2. I Norrbotten samarbetar 

vi med att 

odla drottningar och 

göra avläggare. 

En avläggarbigård. Samtliga kupor har 

ett-åriga drottningar. Avläggarna drivfodras 

med Apifonda på samhällets ramar. 

Förrådsfodring görs med Bifor i en bakre 

foderkammare. Leca-kulor används som 

flottörer för bina så de inte drunknar. 

10 goda råd till biodlarna 

1. Ha så många samhällen, som du 

hinner sköta med omsorg. 

2. Gör minst en avläggare under 

2010. 

3. Odla drottningar och byt till unga 

drottningar. 

4. Bekämpa varroan noggrant i god 

tid. 

5. Kontrollera resultatet av 

bekämpningen. 

6. Ta bort sjuka och svaga samhällen. 

7. Se och lär av de bästa invintrarna 

i föreningen. 

8. Hjälp varandra (= de lyckosamma 

bistår med råd och dåd). 

9. Invintra starka samhällen. 

10. Utfodra med minst 15 kg foder. 

Mer Bin! 

träffen i Västervik! 

Den 28 september träffades ett 

femtontal funktionärer för utbyte 

av information, tankar och 

idéer kring MER BIN. Båda Kalmar-distrikten 

var representerade, 

likaså Östergötlandsdistriktet. 

Från värdföreningen, Västerviks Bf, 

kom ett flertal medlemmar. Dessutom 

fanns ytterligare 3 grannföreningar 

på plats. Från SBR medverkade 

förbundssekreterare Michael 

Cornell. 

Efter en inledande information 

om MER BIN bollade och tipsade 

deltagarna varandra om ett antal 

goda idéer om hur ett aktivt föreningsarbete 

kan läggas upp. 

Avslutningsvis ventilerades 

ett antal intressanta uppslag på 

projektidéer, bl. a. med sikte på registrering 

av befintliga bisamhällen 

och den pollinering som därmed är 

förekommande i ett område. 

Med hänvisning till den befintliga 

situationen borde medel kunna 

skapas för en behövlig komplettering 

av bisamhällen, speciellt i de 

områden där pollineringsförmågan 

är för låg på grund av frånvaro av 

bisamhällen. 

Janne Mårtensson 

5

svensk Honungsförädling vill 

leva upp till namnet 

Risk att storstadsbor vänjer sig vid importhonung 

VEiNE EDMaN 

Svensk Honungsförädling 

AB i Mantorp behöver mera 

honung – svensk honung! 

Trots sitt namn bestod mer 

än hälften av 2009 års försäljning 

till livsmedelshandeln 

av importhonung. 

– Om vi som riksdistributör 

inte kan förse livsmedelskedjorna 

med svensk 

honung riskerar vi att storstadskonsumenter 

slutar 

efterfråga den, menar 

Christer Ankarlid, bolagets 

vd sedan sex år. 

Finns inte svensk honung i butiken väljer 

de förstås annan honung. Om den är 

till belåtenhet så fortsätter man förmodligen 

att köpa det märket. 

Många biodlare levererar honung direkt 

till butiker i sitt närområde och Christer 

Ankarlid har inga invändningar mot 

detta, tvärtom. 

Det rimmar väl med dagens trend i 

riktning mot närproducerade livsmedel. 

Men alla livsmedelsbutiker har inte möjlighet 

att köpa honung direkt av lokala biodlare. 

Detta gäller inte minst storbutikerna i 

storstadsområden. Kan de inte köpa svensk 

honung via sin vanliga inköpsväg, så fyller 

de hyllan med andra honungsburkar. 

– Därför är vi så angelägna om att 

biodlarna utöver sin lokala försäljning 

också levererar honung till sitt 

eget förädlingsbolag, som har kanalerna 

till centrallagren, säger Christer 

Ankarlid. 

– Det gynnar inte bara Svensk Honungsförädling 

(HF) som företag utan 

är avgörande för svensk biodlings position 

på marknaden, anser han. 

Alla butiker kan inte köpa honung direkt av lokala biodlare, säger Christer Ankarlid. Svensk Honungsförädling 

har kanalerna till centrallagren, men måste också ha honung att leverera. 

HF kvalitetssäkrar 

honung på ett 

skonsamt och 

effektivt sätt. 

All svensk 

honunug 

skulle kunna 

processas 

här. Och 

all svensk 

honung är 

välkommen, 

både i storförpacknng 

och 

mindre 20 

liters kärl. 


Matias Köping, Gävle, huvudägaren 

SBR:s företrädare i bolagets styrelse, delar 

dessa farhågor och tillägger: 

– Importhonungen gör ingen nytta 

för miljön i Sverige. Vi behöver betona 

värdet bakom den svenska honungen 

för närmiljön. Vår anläggning 

i Mantorp har unika kvaliteter 

och har i mer än 40 år fungerat som 

en stabiliserande faktor för biodlingen 

i Sverige. Och den kan utnyttjas 

bättre. 

Kvaliteten säkrad 

Efter de stora investeringar som gjorts i 

anläggningen i Mantorp de sista 5-6 åren 

är den enligt Ankarlid modernast i Europa. 

Och all honung som processas är 

kvalitetssäkrad, vilket är kravet vid försäljning 

i butik. 

– När satsningarna på den nya, 

långt automatiserade processen gjordes 

för några år sedan låg volymen 

svensk honung i anläggningen på 

nivån 500 ton per år. I år kommer 

vi upp till 250-260 ton kristalliserad 

svensk honung, uppger Christer Ankarlid. 

– Ungefär hälften blir flytande honung, 

som är bolagets unika produkt. 

Nedgången motsvarar i omsättning 

12-15 miljoner kr/år. Förädlingsanläggningen 

har alltså betydligt större kapacitet 

än som idag utnyttjas. Om så behövdes 

skulle man klara av att hantera all honung 

svenska biodlare producerar. 

– Våra resurser behöver utnyttjas bättre, 

och ett sätt att åstadkomma det är vårt 

Återtag-erbjudande. Det ger inte oss som 

företag så mycket mera honung, men fabriken 

blir utnyttjad till biodlarnas nytta. 

Vi säljer tid i vår produktion helt enkelt, 

påpekar Christer Ankarlid. 

Återtag innebär att biodlaren skickar 

sin grovsilade honung till Mantorp och får 

tillbaka samma honung kvalitetssäkrad – 

i burkar med den egna etiketten. Förhoppningen 

är att fler ska våga sig på biodling, 

eller att utöka med fler samhällen, när 

man kan slippa ”kladdet”. Om man så vill 

kan man betala återtaget genom att leverera 

mer honung än man tar tillbaka. 

– Det är nu andra året vi tillämpar 

Återtag, och jag bedömer att årets 

totala volym Återtag-honung blir omkring 

35 ton. Konceptet har kommit 

för att stanna. Anslutningen ökar 

successivt. 


Heidi Oskarsson är en av de fem anställda i produktionen. Till uppgifterna hör att vaka 

över den automatiserade processen och att prova vattenhalten i honungen. 

En viktig fördel för biodlaren, utöver 

den enklare hanteringen, är att man på det 

här sättet får sin honung certifierad och att 

den uppfyller alla de krav livsmedelslagstiftning 

och myndigheter ställer. 

Underutvecklad 

Matias Köping pekar på ännu ett erbjudande 

som syftar till att öka biodlandet och 

stödja svensk biodling. Det gäller producentpaketet 

som lanserats fr o m i år: 

– Det innebär att en biodlare bokar 

sig för minst fem bikupor och levererar 

till HF. Efter avtalstiden, f n tre 

år, blir kuporna hans egna. Till nästa 

år planerar vi att också erbjuda producentpaket 

med bin. Svensk honung 

tar slut varje år. Biodlingen i landet 

måste öka. 

Honung som tillverkats enligt kraven 

för ekologisk produktion är också välkommen 

till Mantorp. 

– Hittills har det inte funnits tillräckligt 

stora kvantiteter att köpa, 

men vi har redan två importerade 

ekologiska produkter, säger Christer 

Ankarlid som gärna vill diskutera 

såväl med SBR som med handeln om 

hur svensk ekologisk honung kan lyftas 

fram. 

Svensk Honungsförädling har jobbat 

aktivt med produktutveckling och lanserat 

t ex HonungsGlaze, MerSmak och honung 

blandad med olika smaker. 

– Honungsmarknaden är underutvecklad. 

Det går att göra så mycket 

mer. 

– Jag lovade en gång på en SBRstämma 

att vår produktutveckling 

skulle bygga på svensk honung. Det 

löftet har jag tyvärr fått backa på eftersom 

den svenska honungen inte räcker 

till, förklarar Christer Ankarlid. 

Under de sex år Christer Ankarlid har 

varit chef för Svensk Honungsförädling har 

stora satsningar gjorts för att effektivisera 

produktionen. Om så behövdes skulle all 

svensk honung kunna processas i Mantorp. 

7

Bicykelmetoden 

tHOMas DaHL, text och bild 

Kan verkligen biodling med 

halvramar, splittade yngelklot 

och utan spärrgaller 

vara en vettig driftsform i 

större biodlingar? Denna 

provocerande frågeställning 

skrevs för ett antal år sedan 

i en artikel kallad Höremetoden 

och den fungerar fortfarande 

utmärkt. 

Allt eftersom har tekniken förfinats och 

nya tankar tänkts och metoden har 

uppgraderats. Avläggare har t ex tillkommit 

som en naturlig del i driftsformen i 

samband med splittningen. Och nu senast 

har samåriga bigårdar sett dagens ljus, 

dels för att få automatik i drottningbytena 

samt inte minst för att skapa avläggare för 

avsalu. Vi kan kalla den Bicykel metoden 

eller Höremetoden 2.0. 

Sedan begreppen logistik och driftsform 

gjorde entré i biodlingsföretagen 

så börjar delarna att hänga ihop alltmer. 

Det har förekommit många bra artiklar 

de senaste åren, där man beskriver hur 

man handhar dagens produktiva biraser 

i halvramskupor. Detta tycker jag är högst 

intressant, då jag själv sedan 1986 praktiserat 

biodling med just halvramar. 

Jag tänkte därför berätta hur den biodling 

jag känner bäst ser ut idag, nämligen 

min egen, som i nuläget består av ca 

150 samhällen. Syftet är endast att påvisa 

hur en egenpåhittad driftsform kan se ut, 

utan att lägga värderingar på andras sätt 

att agera. Jag, liksom förmodligen du som 

läser detta, försöker inte att uppfinna hjulet 

igen och begå en massa misstag. Man 

snappar upp vad man kan från andra och 

litteraturen och lägger sedan till lite egna 

erfarenhete r, oftast baserade på lokaltypiska 

omständigheter. Plötsligt har man en 

Twin towers - 

höjdpunkten 

innan slutskattningen. 

driftsform som fungerar. Min har jag kallat 

Höremetoden. Vi biodlare är minst sagt 

påhittiga när det gäller finurliga lösningar 

och alla finner så småningom ut det sätt 

som passar dem och de omgivningar de 

befinner sig i bäst. 

LOGISTIK 

Logistik är roligt, det är som att planera 

en semester. Många timmar är nedlagda 

på funderingar, slutsatser och förkastanden 

av olika tillvägagångssätt och idéer. 

Logistik baserad på metodik, är enligt 

min mening, den viktigaste aspekten för 

att kunna utveckla och driva sin biodling 

rationellt. 

Attityden till rationellt kan dock i 

mindre biodlingar ofta vara detsamma 

som att man missköter sina bin. Ingenting 

kan vara mer fel. Rationell är man 

då man sköter sina bin planerat och på 

ett konsekvent sätt och inte spiller massa 

tid på onödiga moment, t ex att fara fram 

och tillbaka till bigårdar för att man inte 

trodde att det skulle behövas lådor just 

nu. Man måste ha ett genomtänkt flöde i 

logistiken och helst även ett uppsatt mål 

att sträva mot framgent. Mina kriterier för 

god logistik är 6 st. 

1. Bigårdarnas placering 

För att få hanteringen så rationell som 

möjligt har jag valt platser som är lättåtkomliga 

för fordon. Det innebär i korthet 

att jag skall kunna komma intill med en 

pickup. Samtliga platser har flera dragty- 


per och ligger i gränslandet mellan slätt 

och skog för att få så lång säsong som 

möjligt. De är dessutom ensligt placerade 

för att få vara ifred och inte störa någon. 

Av egoistiska skäl har jag sökt natursköna 

platser för min egen arbetsmiljö. 

2. Bigårdarnas sammansättning 

Bina är uppdelade i 12 st produktionsbigårdar. 

I dessa står 12 kupor placerade 

två och två på dubbla EUR-pallar. Jag har 

hållit på och laborerat med antalet med 

som max 20 st per bigård men funnit att 

12 starka produktionssamhällen är det 

optimala. Alla samhällen i en bigård är 

lika gamla. Eventuella vinterförluster ersätts 

ej. 

Vidare finns barnkamrarna dit alla avläggare 

förs för parning och tillväxt. De är 

idag 3 st och placerade i ett område mellan 

4 produktionsbigårdar som totalt dominerar 

luftrummet. Här ställs de dubbla 

avläggarkuporna två och två på pallbockar 

på en EUR-pall. 

3. Enhetligt material 

Stor vikt är lagd för att inte enbart ha ett 

enhetligt rammått utan även att allt material 

såsom tak, lådor, ramar, bottnar 

mm, skall passa ihop. Detta gäller givetvis 

också avläggarkuporna. Mer om detta 

under kupbeskrivningen nedan. 

4. Rationella hjälpmedel 

Transportfordon, lyftanordningar, transportkärra 

och lastramper för att eliminera 

onödiga lyft vid skattning. Slungning och 

lådhantering underlättas radikalt och spar 

kroppen. Ett lyft per låda från skattning till 

slungning är målet. Här är jag dock inte 

i hamn ännu. 

5. Dokumentation 

Dokumention för att fastställa hur mycket 

tid och resurser man lägger ner per samhälle 

är mycket viktigt. I nuläget åtgår det 

ca 2,5 tim per samhälle vilket borde gå 

att pressa till 2 tim. Ett bra alternativ för 

denna dokumentering är datoriserade 

skötselprogram med inmatningsenhet 

som går att ta med i bigården. 

6. Målsättning 

Detta är väl kanske mer indirekt logistik 

men har man en klar uppfattning om 

vart man ska i framtiden så påverkas dagens 

beslut av detta – mindre risk för felsatsning. 

Min målsättning är att fortsätta 

bygga upp numerären av samhällen på 


Bästa transporten tycker jag är en 4wd med modefierat flak. Då får jag rum med 15 lådor i 

varje varv och tar mig fram varsomhelst. 

ren honungsproduktion, med leverans av 

grovsilad honung i storförpackning. Den 

dag jag beslutar mig för att få huvuddelen 

av min inkomst från bina kan jag snabbt 

och drastiskt höja förädlingsgraden. Detta 

kan då ske utan investeringar bara genom 

att förändra arbetsgången. Alla kommande 

*-markeringar på följande sidor avser 

sådana moment som kan tillföras högre 

förädling i framtiden. 

BISORTEn 

Uppriktigt sagt så har jag inte brytt mig så 

mycket genom åren vad rasen har hetat. 

Jag har eftersträvat bin som passat mitt 

sinnelag och driftsform. Min hemvist, på 

gränsen mellan slätt och skog i Närke, 

präglas av ett tidigt, kort och intensivt drag, 

mestadels baserat på maskros, hallon, lind 

och oljeväxter. 

Efter att haft ett flertal raser genom 

årens lopp har jag nu övervägande Elgonbin. 

Detta beror på att jag tycker det fungerar 

mycket bra med Elgon med tillgång 

till kläckfärdiga celler på hemmaplan. 

Skulle det sedan visa sig att de kan uppvisa 

fördelar gentemot varroa så är jag 

minst sagt nöjd. 

KUPAn 

Så kommer vi till kupan. Även den har varit 

föremål för omvärdering hos mig. jag började 

med svea trågkupor, övergick efter ett 

par år till svea uppstapling i frigolit, konstaterade 

att jag inte längre nådde upp och 

införskaffade de första dadantkuporna. 

Dessa var också i plast och med helramar 

i yngelrummet och halvramar i 

skattlådorna. Började så småningom att 

reta mig på att ha två ramformat samt 

Jag bryr mig egentligen inte om vad bina heter, men av praktiska och erfarenhetsmässiga 

skäl har jag de bin jag har, en buckfasttyp som kallas Elgon. 

9

Låda med 1/2 Dadantram med taggad list 

som ger rätt avstånd mellan ramarna. 

Flerfunktionsskiva. 

Botten med öppet fluster (normalläge). 

Botten med fluster i vinterläge (musskydd). 

Botten med helstängt fluster 

Avläggarkupa med 3 småsamhällen. 

att plastlådorna var för ömtåliga. Jag ville 

dessutom ha in så många funktioner som 

möjligt i det befintliga kupmaterialet utan 

en massa lösa delar, då bigårdarna står 

runt om i trakten. Alltid glömmer man 

något och blir tvungen att göra ytterligare 

onödiga besök. Med andra ord så är kupan 

i sig en viktig del i driftsformen. 

Taket består av en huv av plåt, invändigt 

klädd med frigolit som täcker två lådor. 

Den konstruerades för att jag ville ha kuporna 

isolerade vintertid. Sommartid följer 

så huven med skattlådorna upp. Året 

var 1986 och Hörekupan var född med filosofin 

isolerat när det behövs. 

Skattlådor (och yngelrum) konstruerades 

därför i trä, nu enbart i halvdadantformat 

1, 508 mm i fyrkant och oisolerade 

med en taggad rambärarlist som håller avståndet 

konstant mellan ramarna. 

Ramarna är tillverkade av standardvirke, 

138 mm höga och alltså inte Hoffman 

som de flesta kanske tror när det rör sig 

om breda format. De har inga stift utan 

hålls på plats i lådorna med den taggade 

rambärarlisten, 12 st per låda. Har dock 

f.n. en uppsättning 11-ramars lådor på 

prov också. 

Lock. En flerfunktionsskiva med hål i mitten 

och kantlist fungerar sedan som; 

• täcklock när den ligger på plasten på 

översta lådan 

• undersättsbotten när man arbetar 

med bina, 

• bitömmare när den kompletteras 

med den runda gula plasttömmaren 

• foderbräda för Biforhink 

Spärrgaller (”svärmgaller”) har jag inte 

använt på 25 år. Driftsformen i sig eliminerar 

behovet och dessutom har jag fått för 

mig att drönarna har en mission att fylla 

i de översta skattlådorna där man oftast 

hittar dem. Fungerar kanske som värmeelement 

när mellanväggar byggs ut? Vad 

skulle de annars vara så tjocka för? 

Bottnen är ventilerad med nät i botten 

och en mellanskiva som skyddar mot direkt 

drag underifrån. På den hamnar de 

döda bina under vintern. Detta ger en 

mycket bra övervintring och luftförsörjningen 

garanteras alltid genom nätet även 

om kupan är helt översnöad. Mellanskivan 

är utdragbar för enkel rengöring och 

varroakontroll och kompletterad med en 

3‑vägs flusterkil som medger helöppet 

med fluster, helstängt för vandring och 

delöppet för vinter (antimusläge). Materialet 

i bottnen är trä med båtplyfa i fluster 

och skiva. 

Avläggarkupor tillverkas i samma utförande 

med 2 st 6-ramars avdelningar eller 

3 st 4 -ramars dito. Till dessa hör ett tak 

av halva höjden. Efter hand som de växer 

kompletteras de med en ytterligare låda 

som är avdelad för att senare flyttas över i 

”riktiga” kupor. 


DRIFTSFORM 

Biåret börjar enligt dem som vet, vid invintringen 

på hösten, men jag har här föredragit 

att börja beskriva säsongen från 

våren. Det är ju i alla fall då det känns 

som det börjar. 

Årets första ingrepp är foderkontroll 

och bottenbyte, Detta sker oftast i slutet av 

mars beroende på väder och vind. Samhället 

lyfts snabbt över på en ren botten 

samtidigt som jag uppskattar fodertillgång 

och bistyrka. Är det dåligt i någon, brukar 

de närmaste grannarna få dela med sig 

någon ram. 

Hos mig, som hos så många andra, är 

det sälgen som sparkar igång först, snabbt 

följd av scilla. Hela trädgården är som en 

enda blå matta på våren till binas förtjusning 

och hundarnas förfasan. De år det 

finns höstoljeväxter in på knuten brukar 

jag dessutom drivfodra lite i slutet av mars 

början av april för att få lite extra skjuts på 

samhällena. Höstrapsen brukar dock inte 

ge något större utbyte i skattlådorna, men 

den ger en enorm yngelsättning som resulterar 

i dragbin till huvuddraget. 

Dessemellan har också fruktträd och 

maskrosor blommat och en hel del skattlådor 

hunnit på. Den första får de rätt tidigt 

i april och är väl att betrakta som ett 

komplement till drivfodringen. Den innehåller 

ramar med pollen och honung som 

jag misslyckats med att slunga ur (oftast 

föregående säsongs höstraps) och sätts 

på överst. 

Splittning 

När det sedan är dags för utökning nummer 

två är det yngelrummets tur att utökas. 

Där finns sedan vintern två lådor 

med 12 halvdadantramar vardera. (12 

halvdadant, 10 3/4 Langstroth, 9 lågnormal 

eller 8 svea i kakyta). Detta utökas nu 

till 36 ramar medelst splittning av yngelklotet. 

Vad är nu då detta? 

Jo, efter att tidigare prövat olika sätt att 

utöka har jag kommit fram till att detta är 

det sätt som snabbast får upp yngelklotet i 

volym och samtidigt kväver svärmlusten, 

ger grund för avläggare och utjämnar inom 

bigården de som kommit på efterkälken. 

Bicykel-metoden 

Sedan förra året har jag nu också trott mig 

finna lösningen på att få in drottningbytena 

i driftsformen. Systemet (Bicykel-metoden) 

bygger på att samtliga samhällen i 

en bigård är samåriga. Produktionssamhällena 

är 1 år (fjolårsavläggare) samt 2 


år. År 3 görs avläggare av samtliga samhällen 

och de benämns därefter År 0. I de 

fall vinterförluster har härjat ersätts inte 

samhället förrän år 3/0 i samband med 

avläggarbildningen. 

Följande gäller för de bigårdar som är 

1 resp 2 år gamla. 

De 24 ramar som redan finns plockas 

om så att de blir 8 i varje låda och kompletteras 

sedan med fyra nya i varje låda 

(se skiss). På detta sätt blir yngelklotet 

större på en gång samtidigt som det inte 

blir någon anhopning av nya ramar på 

något ställe. När drottningen kommer in 

i en kakgata har hon på ena sidan alltid en 

ram med yngel och på den andra en tom 

dito. Det skall mycket till för att bina skall 

plugga igen dessa med honung. 

Min tankegång bakom detta är att etablera 

ett yngelklot som det för drottningen 

tar sådan tid att fylla att hon aldrig behöver 

lämna detta för att få utrymme. Samhället 

går aldrig i taket och jag hävdar helt 

ovetenskapligt att detta är anledningen till 

att de inte bestiftar svärmceller i någon 

nämnvärd grad. Det kanske är så att man 

Ovan en skiss på flödet i Bicykelmetoden, baserat på i detta fall 120 sh, vilket givetvis är 

skalbart. 

11

känner sig för otillräcklig för att svärma 

helt enkelt? 

I en del samhällen minskar sedan 

yngelklotets volym de närmsta veckorna 

då alla drottningar inte har kapacitet att 

hålla detta intakt. De starkare samhällena 

får vid denna splittning också släppa från 

sig både bin och yngel till avläggare som 

sedan kompletteras med kläckfärdig cell. 

Dessa är avsedda för utökning, avsalu eller 

för att ersätta vinterförluster. Tidpunkten 

för dessa åtgärder brukar vara sen maj - 

tidig juni och görs givetvis inte på för svaga 

samhällen då risk för nerkylning kan föreligga. 

Nämnas bör väl också att detta är 

den första och enda riktiga genomgången 

jag gör av samhället på året och den brukar 

ta mellan 10 och 20 min per styck. 

Alternativet till splittning är givetvis att 

sätta på en hel låda under, över eller mellan 

de befintliga yngelrummen. Detta tycker 

jag dock fungerar bristfälligt då under är 

för tungt, över ofta blir honungslåda och 

mellan kan fungera som en spärr i klotet 

med viseceller som följd. 

För de bigårdar som är 3 år, ter sig 

dock verkligheten annorlunda. 

Av dessa skapas 2-3 avläggare per 

samhälle, avsedda för återbesättning (År 

0), avsalu eller utökning, Drottningarna 

plockas bort (några kan sitta som reserver 

i kassetter el dyl.) och samtliga avläggare 

får kläckfärdiga celler samma kväll de är 

gjorda. Jag har funnit detta sätt helt oslagbart 

med upp till 98% lyckat resultat. 

Exempel: I en bigård på 12 samhällen 

skapas upp till 30 avläggare, 

12 riktigt starka behåller platsen och 

återupptar produktion så fort de förmår, 

övriga hamnar i barnkammmaren. Man 

kan givetvis inte räkna med full produktion 

på dessa 0-or utan tanken är att intäkten 

på försäljningen av avläggare täcker upp 

mellanskillnaden. På köpet har du fått nya 

produktionssamhällen med nya drottningar 

och förhoppningsvis några avläggare 

som bonus till utökning eller dyl. 

Bakgrunden till den här metoden har 

varit att jag upplevt fördelen med unga och 

nackdelen med gamla bigårdar. När en ny 

bigård etablerats så är det i första hand 

fjolårsavläggare som kommit på plats; 

År 1 finns det aldrig några tendenser 

till att bråka utan de koncentrerar sig på 

att växa och producera. 

År 2 fortsätter de att växa, ibland lite 

för mycket, och är riktigt duktiga på att 

producera. Detta år är samhällets höjdpunkt. 

Eluppvärmda avtäckningsknivar skär av täckvaxet på de uppvärmda ramarna, varefter 

de förs vidare på banan till slungan. 

År 3 börjas det att bråka. Drottningen 

börjar bli gammal och samhället backar i 

storlek och produktion. Viseceller för både 

svärm och drottningbyten hittas. 

SOMMAR 

Sen kommer årets bästa tid. Åka runt i 

bigårdarna och bara plocka på lådor ovanpå 

efter behov och invänta skördetiden. 

Denna tid görs många onödiga besök bara 

för att se att det rullar ute i bigårdarna och 

att avläggarna hänger med och utvecklas. 

De avläggare som sålts packas och levereras 

enligt överenskommelse. 

SKATTnInG 

Skattningen sker oftast i 2 omgångar. Den 

första är direkt efter huvuddragets slut 

(mitten juli) och går till så att jag plockar 

av uppifrån tills jag kommer till yngel. 

Den allra översta lådan brukar ej vara full 

utan sätts oftast åter. De avplockade lådorna 

sätts på bitömmare. Lådorna hämtas 

sedan dagen därpå och då slutblåser jag 

dessa med biblåsen. 

Slutskattningen görs sedan i samband 

med iordningställandet av yngelrummet 

för vintern. Nu används ej bitömmarbotten 

utan bina borstas av för hand direkt 

eller blåses. Invintring gör jag sedan som 

tidigare sagts oftast på två lådor. Det kan 

vara lite bökigt att fä ner bina till rätt storlek 

och de vill dessutom ofta lägga enbart 

pollen i nedre lådan så här i slutet av säsongen 

varför det kan kvarstå yngel i den 

tredje lådan. Lite omplockning kan därför 

behövas och de riktigt starka får sitta på 3 

lådor. I samband med detta hängs också 

Apistanremsan mot varroa in. 

HOnUnGSHAnTERInG 

Så småningom är skörden bärgad och 

man kan se fram emot sena kvällar i 

slungrummet tillsammans med Karlavagnen. 

Skattlådorna lossas från flaket 

och ställs på pall som sedan flyttas med 

truck till värmerummet med ca 30 grader. 

Där får de stå en dag eller två innan 

jag börjar. 

Är nu äntligen klar med byggnationen 

av lokaler och installation av utrustning. 

Har nu 4 separata rum för värmning, 

slungning, tappning och lagring. Slung- 

och tapprum är inkaklade och samtliga 

har slitstarka epoxigolv. Förutom dessa 

finns en 150 m 2 loge med betonggolv för 

tak, lådor, bottnar, foder etc. 

I slungrummet stoltserar sedan ett 

par år en slunglinje av fabrikat Thomas 

Alpha Plus. Den är att betrakta som Thomas 

instegsmodell men har satt ordentliga 

avtryck i mitt arbetsflöde. Kapaciteten för 

min del är nu 3 gånger snabbare än den 

tidigare 12-ramarsslungan, dvs 18 lådor 

eller drygt 300 kg i timmen. 

Den är som sagt av enklare modell 

med manuell inmatning av ram, eluppvärmda 

avtäckningsknivar, hantering av 

avtäckningsvaxet till silcentrifugen och 

mekanisk inmatning i slungan av de 36 


Hela linjen med avtäckta ramar, slungan och slungade 

ramar som skall in i lådor igen. 

ramarna den tar åt gången. Varje omgång 

tar 10 minuter inklusive laddning. 

Skattlådorna tas in från värmerummet 

på en liten pall med en förminskad 

handtruck. Det står 9 lådor på varje pall - 

3 körningar. (Här har jag tänkt skaffa en 

fotmanövre rad lyfttruck). Ramarna hängs 

i avläggaren en och en. De uppvärmda knivarna 

tar bort täckvaxet och ramen förs 

vidare på en kedja till iläggarconveyorn. 

Därifrån skjuts de sedan in i slungan, 18 

per sida, samtidigt som de färdigslungade 

skjuts ut på avläggarconveyorn på andra 

sidan. De återförs till de tomma lådorna 

som via en transportbana tagit sig till avläggaren. 

Lådorna lastas sedan på hjulpallar, 

12 st, och rullas ut i lagerrummet för senare 

sortering. Slipper på detta sätt ha 

slungrummet fullt med lådor, bara de som 

för tillfället körs behöver vara där. 

Avtäckarvaxet samlas i en silkorg 

under avtäckaren och får droppa av på 

en bricka innan den sätts i silcentrifugen, 

också den en Thomas, där den körs torr. 4 

silkorgar används för att få flyt i processen, 

en under avtäckaren, en som droppar av, 

en i centrifugen och en på väntan. 


Avtäckningsvaxet 

centrifugeras. 

Den slungade honungen 

pumpas till 

900 liters klarningstankar 

efter ”grovsilning” 

i värmetråg 

med mellanfack. 

Från slungan, avtäckaren och silcentrifugen 

rinner honungen ner i ett värmetråg 

som värmer upp den till 30 grader och 

grovsilar den med mellanfack som skiktar 

av det kvarvarande vaxet. Därefter tar en 

pump med nivåvakt över och pumpar ut 

honungen till det intilliggande rummet i 

en av de två 900-liters mjölktankarna. Där 

slutar dagens (eller nattens) arbete. 

Jag gör sedan inte mer åt honungen på 

ett par dagar utan den får stå så att vaxrester 

och ev ”skräp” flyter upp och honungen 

klarnar. Då mjölktankarna är välisolerade 

minskar inte värmen nämnvärt utan 

honungen kan utan besvär pumpas vidare 

till 1200-kilos palltank för den del (95%) 

som skall levereras grovsilad*. 

Resterande del, för direktförsäljning, 

pumpas upp i silcentrifugen, silas och går 

därefter vidare till ett kärl för skumning 

och rörning, där den också ympas. Jag 

rör på traditionellt sätt med betongmaskin 

efter skumning och låter sedan honungen 

stå till dess det är dags att tappa 

på burk. Mjölktankarnas f.d. kylsystem 

har gjorts om till en radiatorslinga med 

termostatstyrd värmebaron. Det går därför 

enkelt att få lagom värme på honungen 

hur kall den än är. Återstår så bara etikettering 

och emballering och den åtråvärda 

Höre-Honungen är klar för leverans. 

InVInTRInG 

Vinterfodret har sedan länge bestått av 

Bifor*, ett enligt min åsikt mycket praktiskt 

foder, om än oskäligt dyrt. Samhällena 

får en giva på 24-28 kilo styck i foderhink 

vilket garanterar god övervintring 

utan svält. Vinterläget på flustret för 

att hålla mössen ute intas och därmed 

avslutas utesäsongen för året och arbetet 

med iordningställande av ramar och 

lådor vidtar. 

Detta var mitt tillvägagångssätt under 

ett år i stora drag. Det kan tyckas vara 

omständligt i vissa moment och det finns 

ständigt möjligheter att förbättra och utveckla. 

Men det är ju det som gör det spännande 

att vara biodlare, eller ...... 

Not 

1. Samma ramformat eller nästan samma 

format är ett standardformat som kallas 

shallow i USA, 448x137mm. Ibland kallas 

detta låglangstroth. Halvdadant hos 

Thomas är 138 mm hög. Red.kom. 

Artikeln har tidigare varit publicerad i Biodlingsföretagarnas 

tidskrift Gadden. 

13

Njutning i höstmörkret 

MaRita DELVERt 

Kvällarna är mörka och 

kyliga, trädgården och 

bina har inlett sin vintervila. 

Nu är det dags 

att tända vedspisen i 

vår stuga på Koholmen. 

Snart fylls huset av dofter från 

en puttrande kött- och rotsaksgryta 

och nygräddat matbröd. 

I trädgården hittar jag några nedblåsta 

röda äpplen som blir grunden 

till en härlig paj. Ljusen 

tänds och grannarna välkomnas 

på söndagsmiddag. Som vanligt 

med honung i maten som en liten 

extra förstärkning och smakbrytning. 

Beräknat för 4 personer. 

Kött- och rotsaksgryta 

1 kg grytbitar av bra kvalitet 

200 g rökt sidfläsk 

Smör och rapsolja 

6 charlottenlökar 

4 klyftor vitlök 

1 dl torkad svamp 

2 burkar körsbärstomater 

2 köttbuljongtärningar eller motsvarande 

koncentrerad fond 

2 msk soja 

2 msk honung 

2 dl rött vin ( kan uteslutas) 

Morötter, paprika, squash och 

palsternackor 

Vatten 

Svartpeppar och ev. salt 

Lägg den torkade svampen i vatten 

i 10 min. Skär rotsaker och 

sidfläsk i mindre bitar. Stek sidfläsket 

i en gryta. Tillsätt lök och 

köttbitar som får steka i lite smör och rapsolja. 

Lägg i svamp, morötter och palsternackor 

och häll på en burk konserverade 

små tomater. Tillsätt buljongtärningar, 

soja, vin och honung och låt koka i 15 

minuter. Tillsätt paprikan och squashen 

och späd med vatten till önskad tjocklek. 

Salta och peppra och koka tills köttet 

känns mört. 

Häll slutligen i den andra tomatburken 

och låt allt bli varmt. 


Minibaguetter 

3 dl vatten 

30 g jäst 

0,25 dl olja 

1 dryg msk honung 

2 tsk salt 

4 dl durumvete 

1,5 dl specialvetemjöl 

Rör ut jästen i kallt vatten. Tillsätt 

olja, honung och salt. Häll i 

durumvetet och slutligen vetemjölet 

(spar lite till utbakning). 

Rör kraftigt eller kör i hushållsmaskin 

i 10 minuter. Låt jäsa i 

1,5 timme. Rulla längder, låt jäsa 

i ytterligare 30 min på plåt och 

grädda i c:a 20 minuter i 200 

graders ugnsvärme. 

Koholmens äppelkaka 

75 g smör 

1 dl socker 

1 msk honung 

2 ägg 

2 dl vetemjöl 

1 tsk bakpulver 

3-5 äpplen 

1 dl hackade nötter 

Honung att ringla över 

Skär äpplena i tunna klyftor 

och lägg dem i lite vatten 

med pressad citron så att de 

inte mörknar. Behåll gärna 

skalen på om de är fina. 

Blanda smör, socker 

och honung och rör det vitt 

och poröst. Tillsätt ägg, mjöl 

och bakpulver. 

Häll smeten i en pajform 

och fördela äppelklyftorna 

i smeten. Strö över 

den hackade nötblandningen 

och ringla honung över. 

Grädda i 175 grader i ca 30 

minuter. 

Servera pajen med 

glass eller vaniljsås. 


15

Varroabekämpning i rotation 

aNDERs BERg 

Sedan varroakvalstret upptäcktes 

1987 på Gotland och 

1991 i Skåne har många 

nya bekämpningsmedel och 

metoder prövats. Bekämpningsresultatet 

har varit 

mycket varierande och jag 

kan tyvärr konstatera, att 

vinterförlusterna är allt för 

stora i vårt land. Om detta 

enbart beror på varroan vill 

jag inte spekulera i. Mina 

vinterförluster har hittills 

under många år legat på 

5-10%. 

Jag skall försöka utifrån min erfarenhet 

lämna några synpunkter och råd avseende 

bekämpning av varroa. 

Numera är det lite problematiskt att 

utbilda nya människor till biodlare. Förr, 

på den gamla goda tiden, var det lättare. Då 

räckte det, till att börja med, att man lärde 

dem att se om ett bisamhälle var drabbat 

av amerikansk yngelröta och kunde därefter 

helt koncentrera sig på praktisk biodling. 

Det stora hotet mot svensk biodling 

var yngelröta. I dag skall man lära nya 

människor att sköta bin samt dessutom 

utbilda dem i bekämpning av varroakvalster, 

med alla dessa olika slags bekämpningsmedel 

och metoder som finns att 

tillgå. Dessutom ge råd vilken metod de 

bör använda. Detta är inte lätt, men en 

sak är säker. Lär de sig inte att behandla 

sina bin mot varroa på rätt sätt och i tid, 

så kommer den nye biodlaren snart vara 

utan bin! Annorlunda var det med amerikansk 

yngelröta. Denna sjukdom kan 

tyvärr finnas länge i samhället innan det 

dukar under. Lyckligtvis var inte sjukdomen 

så utbredd som varroa, i alla fall inte 

så att man märkte det! 

Vilken metod skall man använda mot 

varroa? Frågeställningen är svår att svara 

I varje bigård bör man kontinuerligt kunna kontrollera antalet döda kvalster som ramlar 

ner i bisamhället. Speciellt viktigt är det under vinterhalvåret. För stor mängd kvalster som 

ramlar ner under vintern gör att man måste sätta in en tidig behandling på våren. Man 

får också ett svar på hur man lyckades med behandlingen föregående höst. 

på! En sak är jag säker på! Använd inte 

enbart en och samma metod år ut och år 

in! Variera bekämpningsmedel och metod 

med bekämpning vår, sommar och höst. 

Detta för att få bästa effekt mot varroan. 

Vår 

Avlägsnande av drönaryngel är en metod 

som jag försöker att tillämpa på våren och 

försommaren. Det är viktigt att drag råder 

när drönarkakan skall byggas ut. Avlägsnar 

man drönaryngel i flera omgångar så 

minskar man kvalstermängden väsentligt. 

Man tar då bort en del av kvalstren som 

lyckades överleva bekämpningen i höstas. 

Metoden är enkel men är inte tillräcklig 

som enda bekämpningsåtgärd. 

Sommar 

I mitt bekämpningsprogram ingår att göra 

ett antal avläggare. 

Jag förbereder samhällena på försommaren 

genom att spärra ner drottningen 

på en ny låda i botten. Jag tar yngelramen 

där drottningen går på samt en ram med 

öppet yngel. Lådan fylls ut med åtta utbyggda 

kakor. 

I mitten av juli är allt yngel i nedersta 

spärrade lådan och förmodligen de flesta 

kvalstren. Jag tar fem täckta yngelramar till 

avläggaren samt en foderram. Min gissning 

är att de mesta kvalstren finns i det täckta 

ynglet när avläggaren görs. 

Jag vill ha över så många kvalster 

som möjligt till avläggaren eftersom det 

är ganska enkelt att avlägsna dem där. 

Avläggaren kompletteras med någon extra 


Reflektioner från ett utedass 

KaRL-FRiDtjOF jOHaNsEN 

Jag är inflyttad norrman 

som bor i norra Bohuslän. 

Förra året blev jag 

biodlare. Det sägs att 

man lär så länge man 

lever och det passar in 

på mig. Bina värld var för 

mig helt okänd tills jag 

blev biodlare. 

Tillsammans med min gode vän 

och granne Sven gick jag en kurs 

i biodling. Bara det var en upplevelse 

i sig. Nya lärdomar och nya trevliga 

människor man blev bekant med. 

Lära sig biodling är inte något man 

gör över en natt. Binas liv är komplicerat 

och därmed också otroligt spännande. 

Man blir bara ivrigare ju mer 

kunskap man får. 

utbyggd ram. Drottningen skall vara kvar 

i modersamhället. Avläggaren placeras 5 

km från hembigården och en parad drottning 

tillsätts. 

Efter en vecka kontrollerar jag tillsättningen 

och därefter påbörjar jag behandlingen 

av avläggaren med mjölksyra. Med 

en blomspruta sprayas avläggaren med 

15% mjölksyra direkt på bina. Jag gör detta 

i flera omgångar, med en veckas uppehåll. 

På detta sätt tar jag bort kvalstren allt eftersom 

ynglet kryper ut. Eftersom jag tar 

bort halva yngelklotet i moderkupan så 

blir det en form av bekämpning mot kvalstren 

även där. 

Jag slipper då eventuellt att ta till en 

korttidsbehandling med myrsyra på sensommaren. 

Nyttjar man metoden att göra en korttidsbehandling 

med myrsyra på sensommaren 

bör man ha någon reservdrottning 

kvar. Man kan ha otur så att någon drottning 

omkommer vid behandlingen. Görs 

bekämpningen på rätt sätt, rätt mängd och 


Det omgjorda utedasset fick en fin plats i trädgården och bina har visat sin uppskattning. 

koncentration skall detta inte hända. Nyttja 

doseringsspruta på en wettexduk. 

En metod att hålla nere kvalstermängden 

som lämpar sig i en mindre bigård är 

spärrboxmetoden. Metoden är lite tidskrävande 

men effektiv. Tillvägagångssättet 

finns beskrivet tidigare i Bitidningen och 

i broschyr från Jordbruksverket. 

Höst 

Oxalsyra upplöst i en sockerlösning som 

droppas direkt på bina eller Apistan är de 

behandlingsmetoderna jag använder på 

hösten. Apistanbehandling var tredje år i 

bigården är min måttstock. Det är ett bra 

komplement till de övriga behandlingsmetoderna. 

Det är viktigt vid oxalsyrebehandlingen 

att samhället är yngelfritt, att temperaturen 

ute är över 0 grader, rätt mängd i förhållande 

till bistyrkan, ljummen lösning 

samt att bina bör få möjlighet att komma 

ut och flyga efter behandlingen. 

Avslutning 

Varje biodlare måste själv finna de metoder 

som passar honom/henne bäst. Första 

året kanske man väljer att avlägsna 

drönaryngel samt droppning med oxalsyra. 

Det andra året kan man göra avläggare 

och avsluta på hösten med Apistan. 

Tredje året korttidsbehandling med myrsyra 

samt behandling på hösten med 

mjölksyra(sprayning). 

För att lyckas med övervintringen av 

sina bisamhällen är en avgörande faktor 

att man inte har för många kvalster på 

sensommaren. Det är då yngelsättningen 

syftar till att få fram vinterbina! 

Genom att växla metoder så är min 

bedömning att resultatet blir bättre än att 

man kör samma metod år ut och år in. 

I jordbruksverkets broschyrer samt i 

våra nya biböcker framgår mer i detalj tillvägagångssättet 

för de olika behandlingsmetoderna 

som jag har nämnt. 

anders.berg@mil.se 

17

Som sagt, tidigare visste jag nästan 

inte ett dugg om bin. Det närmaste jag 

hade varit en bikupa var honungen jag var 

så förtjust i – resultatet av binas arbete. 

Grannen Sven hade haft bin tidigare, lite av 

och till, och ett år tidigare hade haft köpt 

ett bisamhälle på nytt. Det var det som blev 

starten på det hela. Sven tycket inte att han 

visste mer än att en kurs skulle göra stor 

nytta. Vi anmälde oss till nybörjarkursen 

hos Tanums Biodlarförening. 

Jag ska villigt erkänna att allt eftersom 

kursen fortskred började jag tvivla på att 

jag skulle klara av att sköta ett bisamhälle. 

Det verkade alldeles för komplicerat. Men 

jag bestämde mig i alla fall för att köpa en 

bikupa med innehåll, två lådor, en drottning 

och ca 15000 bin. 

Var skulle jag placera kupan? Nu var 

det så att då min fru Anne Katrine och jag 

köpte hus här i Sverige så följde det med 

ett uthus som hade fått ett utedass av nyare 

slag och utformning. Det hade nästan inte 

alls använts till vad det var avsett för. Efter 

lite tankeverksamhet kom jag fram till att 

det kunde flyttas och inredas till ett alldeles 

förträffligt bihus. 

Sagt och gjort, då mina nya 15000 

husdjur anlände fick de flytta in i sitt nya 

hus, väl placerat uppe på det gamla fjölet. 

Hålet var som gjort för att ge god ventilation 

underifrån. Så passerade sommaren 

2009. Jag använde den lilla lärdom jag 

hade tillägnat mig, satte på nya lådor med 

ramar så att bina hade gott om plats till 

att lagra honung. Jag kontrollerade nästan 

dagligen att de hade det bra. Resultatet 

blev 35 kg honung. Jag tycker det var ett 

bra resultat för en nybörjare och det gav 

uppmuntran till att fortsätta. 

I Bitidningen hade jag läst att det 

kunde vara en fördel att invintra på två 

lådor och att bina borde få minst 16 kg 

foder. Så då slutskattningen var klar gjorde 

jag färdigt bina för invintringen. Jag gav 

dem två rengjorda lådor med en blandning 

av nya ramar och ramar med honung i. 

En hink med 16 kg bifoder sattes på och 

samhället behandlades med myrsyra. På 

toppen fick det sen frigolitisolering och 

tak samt en gammal ryamatta som extra 

isolering. 

Vi fick en kall vinter här i Sverige. Hos 

oss här i Bohuslän var den kallaste natten 

–31 grader. Hur skulle bina klara en sån 

kyla? Som nybörjare var jag spänd på att 

se svaret på den frågan. Äntligen blev det 

lite mer vårligare temperaturer, men kylan 

Bina lockar fram kreativiteten hos människan. Och bina anpassar sig och ger tillbaka ett 

fint resultat i form av honung och pollinering. 

bet sig kvar. Hade bina nog med mat? Var 

det nödvändigt med extra foder? Jag hade 

med stort intresse läst Per Ideströms artiklar. 

I en av dessa skrev han att man kunde 

fodra extra med Apidonda som man lade 

ovanpå ramarna. Det rådet följde jag. Apifonda 

blev inköpt och ett 2,5 kg-paket åts 

upp av bina. 

Äntligen blev temperaturen sådan att 

den första undersökningen kunde göras. 

Det låg en del döda bin på bottnen, men i 

lådorna var det mycket bin. Samhället såg 

ut att ha klarat sig bra över vintern. Efter 

detta följde jag rådet att inte störa bina för 

mycket. Till slut kom dagen ändå då jag 

gjorde den första ordentliga genomgången 

av bisamhället. Det såg bra ut. Drottningen 

från i fjol visade god form. Sedan kom den 

första skattlådan på. Den 29 juni slungades 

de första 10 ramarna – 15 kg härlig 

sommarhonung blev resultatet. 

Jag läser i dagstidningarna och i 

Bitidningen att det hade varit stora förluster 

av bisamhällen under vintern som 

gick. Som nybörjare ska jag inte ge mig 

in i diskussionen om orsakerna till detta. 

Jag har dock gjort följande observationer 

som jag tror kan ha betydelse för samhällets 

överlevnad. 

• Att bikuporna får vara torra. Jag tror 

det är viktigt att de skyddas mot 

väder och vind. 

• Att det är god lufttillgång underifrån 

och att flustret inte blir tätt av olika 

saker som t ex döda bin och kondensis. 

• Att övervintringen sker i rengjorda 

kupor och att man ger väl tilltaget 

med foder. 

• Att extrafoder ges på våren då denna 

blir lång och kall. 

Som jag nämnde blev utedasset mitt 

bihus. Där står mina kupor skyddade mot 

regn, och snö. Men huset är inte isolerat så 

temperaturen liknar utetemperaturen. 

Jag fick en fortsatt fin sommar med 

gott drag och nöjda bin. Jag är fortsättningsvis 

en nybörjare. Att kalla mig biodlare 

är för stort för mig. Men jag är tacksam 

att jag får uppleva och följa binas 

livscykel från min plats. Hittills har inte 

mina Buckfastbin gett mig många stick. 

De jag fått har jag mig själv att skylla. Nu 

är mitt problem detta – ska jag skaffa mig 

fler bisamhällen? 

kjf@telia.com 


underskattade risker med 

neonicotinoider 

sVEN KiVLiNg 

På universitetet i Wien gör 

Gina Tanner sitt examensarbete. 

Examensarbetet består 

av en undersökning om neonicotinoider 

(neonics) i honung. 

Hon undersökte 41 honungsprov i Österrike. 

Proven togs under 2009. 

Det var förekomsten av 12 olika neonicotinoider 

som undersöktes. Sammanfattningsvis 

fanns det Thiacloprid i 18 av 

proven, i 2 av proven fanns Acetamiprid 

och i ett prov spår av Thiamethoxam. 

Halten av Thiacloprid varierade från 

6 till 27 µg/kg. Detta bekämpningsmedel 

finns i växtskyddsmedlen Biscaya och Calypso 

som används som betmedel av majs. 

Detta bekämpningsmedel används också i 

mindre trädgårdar. 

I bigårdar med höga förluster fanns 

det oftare och i högre koncentrationer 

Thiacloprid än i bigårdar som inte hade 

några förluster. 

Dessutom hade blomsterhonung 

högre halter av Thiacloprid än skogshonung. 

Något samband mellan kontaminerade 

honungsprov från bigårdar med drag 

från majs och raps gick inte att fastställa. 

Underskattade risker 

Den nederländska vetenskapsmannen 

Henk A. Tennekes har i tidskriften ”Toxicology” 

framfört åsikten att riskerna för 

insekter på grund av neonicotinoider är 

underskattade. Detta beror på en matematisk 

modell, som heter Druckrey-Küpfmüller-ekvationen 

och beskriver sambandet 

mellan påverkan av gifter och skador 

på organismen. Den vanliga undersökningsmodellen 

som undersöker inverkan 

av gifter på olika insekter vid en bestämd 

tidpunkt är inte tillräcklig. Då man använder 

dessa undersökningsmodeller skulle 

giftigheten på grund av neonicotinoider 

även i små doser kunna vara kraftigt underskattade. 

Egen erfarenhet 

När jag läste om detta i Deutches Bienenjournal 

tänkte jag på en bigård som jag 

hade för några år sedan. Där drabbades 


bina av det som jag kallar ”Bi-alzheimer”. 

Bina flög ut men kom inte hem igen. I tid 

sammanfaller detta med att det såddes 

majs i närheten av bigården för första 

gången. När majsodlingen flyttades längre 

bort såg jag inte samma problem. Majsen 

blommar under en period då det inte 

finns så mycket annat som blommar i min 

trakt, varför det är sannolikt att bina hämtat 

pollen där. Frågan är också om de kan 

vara intresserade av s k guttationsdroppar, 

fuktutsöndringar, på majsen. Kanske om 

det är torrt ute och bina har rikligt med 

yngel. Men alzheimerproblem för bina 

uppkommer väl också i samband med 

virus som varroan bär med sig, så det är 

väl svårt att entydigt påstå vad mina bins 

problem bestod i. 

Men majs blir ju allt vanligare i Sverige, 

så det kan kanske vara en anledning 

att undersöka om betat majsutsäde kan 

innebära problem för bin. 

sven@kivling.com 

Källa: Deutsches Bienenjournal nr 9/2010 

sid 4 

Bi som samlar pollen på majs. 

Brev till redaktionen 

invintring 

Noterade nyligen i Bitidningen att det var 

tveksamt om det var bra att invintra bin på 

sockerlösning. Det har jag gjort i 30 år och 

förmodligen många med mig 

Vinterförluster har jag aldrig haft i någon 

större omfattning. Min åsikt är att man skall 

låta bli att rota runt i yngelrummet på hösten 

för att eventuellt hitta någon eller några 

honungskakor att slunga. Bina förbereder sig 

för vintern och det skall man låta vara. Dessutom 

kan man råka skada drottningen genom 

att lyfta på ramar. Låt dom utveckla sitt 

yngelrum/ övervintringsrum själva. Vidare när 

det gäller övervintring här i Mellansverige är 

det viktigt att tänka på att ingen täckning över 

täckbrädorna skall finnas förrän det brukar 

bli kallt Då menar jag sådär ca –10°. Vad 

täcker man med då? Jo tidningar. Tidningar 

suger åt sig fukt som är binas värsta fiende. 

Sedan kollar man sådär en gång per månad 

om det känns torrt. Om det inte gör det så byt 

dem. Ja så har vi förstås det här med varroa. 

Det är individuellt för varje biodlare. Men tänk 

på att vara uppmärksam . Om du är osäker 

kontakta din bityllsyningsman istället för att 

smitta alla biodlingar i ditt närområde. 

Rigsten 

19

Lunds Biodlare 

– 100 år 

Den 18 september 1910 bildades 

föreningen på initiativ 

av mejeristen Nils Ferdinand 

Winblad från Stora Råby. 

Redan första året ordnade man biodlingskurser. 

Föreningen skaffade bin 

med bättre egenskaper och odlade drottningar 

för försäljning till medlemmarna. 

Allt för att stötta lundatraktens biodlare. 

Detta är faktiskt också vad vi gör idag. 

Nybörjarkurserna har blivit en tradition 

där kunskap och gemyt blandas. Grundregeln 

är att man skall trivas som hobbybiodlare. 

Biaveln inom vår avelsklubb har engagerat 

oss i mer än 25 år och är idag till 

ovärderlig hjälp för både storbiodlare och 

biodlare med några samhällen i sin villaträdgård. 

Vi firade födelsedagen med 

PR för biodling och honungsförsäljning 

på Mårtenstorget. Dagen avslutades med 

stor 100-årsfest. 

Styrelsen ser nu fram mot ett ytterligare 

växande antal medlemmar som kan 

tillfredställa sina egna intressen för biodling. 

Samtidigt kan vi då möta våra kunders 

ökade krav på god kvalitetshonung 

och samhällets behov av effektiva pollineringstjänster 

både för våra odlingar och 

inte minst för den vilda floran. 

Bodil Strömbeck, Jan Lundquist och Sven- 

Åke Nilsson på Mårtenstorget. 

En verklig veteran – ivar Karlsson 

jaNNE MåRtENssON 

Den 29 sept 2010 fyllde Ivar 

Karlsson, Gamleby 90 år. Ivar 

är ett strålande bevis på att 

biodlare ofta har ett långt och 

friskt liv. 

Ivar har levt med bin hela sitt 90-åriga liv. I 

pojkåren var det Ivars uppgift att med rökpusten 

”hjälpa” in svärmen i den nya kupan. 

I ivern blev det ibland lite för mycket rök ur 

pusten vilket fick bina att vända om! 

Ivar berättar om en svärmepisod, där 

svärmen först förföljdes till fots i 2 km av 

raska små barnfötter, innan den slog sig ner 

intill en väg. Glad i hågen sprang den lille 

svärmjägaren hem igen, hämtade en lämplig 

låda, skyddsnät och en cykel. Trampade i 

full fart tillbaka till svärmen, bara för att se 

hur den lyfte igen och flög sin väg. Vart den 

tog vägen? Tillbaka hem till sin kupa!! 

Det gamla sättet att skatta bina ur halmkupor är också något som Ivar upplevt. Det 

kunde ta en hel förmiddag innan man lyckades få drottningen att krypa ner i understa 

halmkupan. Det gällde att vara observant och se när detta inträffade. Med svavelstickor 

drevs sedan de kvarvarande bina ur kupan med honungen. En grop som fylldes med 

hett vatten användes till att döda dessa bin. Tala om bislakt! 

Aktiv biodlare har Ivar varit ända sedan han slutade som lantbrukare för 32 år sen. 

Fram tills i år har han dessutom haft bin även i utbigårdar. Ända från depåernas införande 

har Ivar dessutom varit depåföreståndare. Medlem i SBR har han också varit 

hela sitt biodlarliv. 

Högst välförtjänt uppvaktades jubilaren med bl.a. Boken om biodling och ett personligt 

tackbrev från HF:s Christer Ankarlid. Eftersom Ivar lever efter mottot: ”Man får 

inte va så gammal, att man inte kan ändra sig”, hittar han säkert under de kommande 

studierna något nytt att pröva, när väl våren kommer igen. 

Det är med stor vördnad man möter en människa som Ivar. Hans livserfarenhet i 

kombination med en fortsatt nyfikenhet på livet borgar för många fortsatt innehållsrika 

år som biodlare. 

Fem snabba till Ivar: 

Vilket är ditt bästa skördeår? 

– I år! Ett samhälle har gett 100 kg. Snittet är 70 kg. 

Hur många samhällen invintrar du i år? 

– 7 samhällen! 

Din biodling i dag? 

– Norska ramar i yngelrummet och HLS i skattlådorna. 

Bra för både bina och mig. 

Hur är dagens bin i jämförelse? 

– Mycket, mycket bättre. Men vi har för stora förluster. 

Ett trevligt biminne? 

– Det började väldigt bra. 1978 köpte jag ett bisamhälle 

med bihus och allt för 350:-. Samhället gav 93 

kilo honung den sommaren! 


sBR:s medlemsundersökning 2010 

jaNNE MåRtENssON 

På uppdrag av Sveriges Biodlares Riksförbund 

(SBR) har fyra studenter vid Statistik- 

och dataanalysprogrammet vid Linköpings 

Universitet genomfört en enkätundersökning 

som ett led i SBR:s arbete att göra 

verksamheten bättre för sina medlemmar. 

Här kommer i korthet valda delar ur studenternas uppsats, 

vilken i sin helhet kommer att finnas på SBR:s hemsida. 

Kvinnorna fortsätter 

att bli fler 

SBR:s medlemmar består fortfarande av en klart större andel 

män än kvinnor. 75,7 procent är män och 24,3 procent är 

kvinnor. Vilket innebär att andelen kvinnor ökat med drygt 7 

% sedan förra undersökningen 2004! Bildandet av SBR Quinnor 

och den verksamhet detta resulterat i har säkert ytterligare 

förstärkt den pågående utjämningen mellan könen. 

Medlemmarnas ålder 

Åldersfördelningen bland medlemmarna är fortfarande ojämn. 

Antalet medlemmar över 60 år är 59,2 procent. En liten ökning 

mot 2004 då 58 procent var över 60 år. Totalt sett förekommer 

inga större förändringar. Den största förändringen är 

i åldersgruppen 51-60 år där procenttalet sjunkit med drygt 3 

procent till 19,9 procent år 2010. Det finns en tendens att biodlarna 

blir fler i de yngre ålderskategorierna, men även kategorin 

över 70 ökar. 

Den typiske biodlaren 

Den genomsnittlige biodlaren är en man i 60-70 årsåldern och 

bor på landsbygden i villa/radhus. Biodlarna är speciellt intresserade 

av natur och djur, arbetar gärna i trädgården, spenderar tid 

med familjen och har varit medlem inom SBR cirka fem år. 

Hur ser den typiske 

medlemmens biodling ut? 

Bigården omfattar mindre än fem bisamhällen. Man är intresserad 

av att lära sig mer om bisjukdomar, svärmförebyggande 

åtgärder, drottningodling och avläggarbildning. 

Uppfattning om SBR 

Man är mycket nöjd med arbetet inom den lokala 

biodlarföreningen och är också engagerad på den nivån. Man 

känner till vem som är ordförande i lokalföreningen, möjligen 

också någon av konsulenterna, distriktets ordförande samt Bitidningens 

redaktör. Medlemsavgiften uppfattas som lagom. 


Procent 

Procent 

Procent 

Hur uppfattas arbetet inom den lokala BIODLARFÖRENINGEN 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Inte 

tillfredsställande 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Tillfredsställande 

Hur vill man få information från SBR 

Mobil, 

Bitidningen Internet, 

via SMS Pappersbrev 

via hemsidan 

Ingen 

uppfattning 

Internet, 

via e-post 

Hur nöjd är man med tidningen i sin helhet 

Inte alls 

nöjd 

Mycket 

nöjd 

Ingen 

uppfattning 

Exempel på resultat i undersökningen. Många fler diagram kan man 

ta del av i hela undersökningen som finns på SBR:s hemsida. 

Uppfattningen om Bitidningen 

Man läser oftast mer än halva tidningen och ibland hela. Framförallt 

är man mer än nöjd med Bitidningen i sin helhet. Information 

från SBR vill man också främst ha via Bitidningen. 

21

JAnne Mårtensson 

adj. i sBR:s avels- och bihälsokommitté 

Drottningen märktes blå 2010 

Drottningodling/avel 

summeringar från avelsfronten 2010 

Avels – och bihälsokommittén 

summerar här resultaten 

från tre aktiviteter på avelsfronten 

– dels verksamheten 

vid SBR:s parningsstationer 

och dels från de två EUstöden 

”Bidrag till Avelsdrottning 

2010” och ”Bidrag 

till parningsplats 2010”. Det 

senare kunde i år erbjudas 

via helfinansiering från EU. 

Parningsstationerna 

säsongen 2010 

Under året har verksamhet bedrivits vid 

6 stationer – Aspö, Hasslö, Ven, Hallands 

Väderö, Styrsö och V:a Högholmen. Två 

stationer, Lurö och Vendelsö, fick i år 

bl.a. pga. vinterförluster hållas stängda. 

Båda hoppas vi ska kunna öppnas igen 

nästa år. 

Antalet inlämnade drottningar ligger 

på samma nivå som förra året, om hänsyn 

tas till de två stängda stationernas normala 

verksamhet. Den verkliga kostnaden per 

inlämnad drottning ligger också på samma 

nivå dvs. ca 120:- (Att jämföra med parningsavgiften 

60:-). Parningsprocenten 

är klart lägre i år, vilket får skyllas på den 

vädermässigt ogynnsamma första delen 

av sommaren. 

Några siffror 

(inom parentes 2009 års siffror): 

Inlämnade kassetter: 1283 (1790) 

Lyckade parningar: 1028 (1489) 

Parningsprocent: 80 (85) 

Parn.avgifter i tkr: 73 (101) 

EU-stöd i tkr: 81 (123) 

Ännu fler parningsplatser! 

Från det Nationella Programmet har vi 

2010 återigen kunnat stödja det regionalt 

bedrivna avelsarbetet. 

Av våra lokala parningsplatser har i år 

några fler sökt bidrag till sin verksamhet. 

Precis som i fjol är de väl spridda över landet 

och fördelningen mellan biraserna är 

också god. Glädjande nog har flera ”nya” 

parningsplatser ansökt. Sammanlagt har 

12 ansökningar inkommit, vilka beviljats 

sammanlagt drygt 34 tkr i driftsbidrag. 

Antalet mottagna drottningar på dessa 

parningsplatser har i år ökat markant! 

Hela 1451 drottningar har satts ut. Detta 

motsvarar en fördubbling jfr med 2009. 

Parningsprocenten är något högre än förra 

året, ca 77 %. 

Färre ansökningar om bidrag 

till stationsparade drottningar! 

Föreningar och drottningodlingsklubbar 

har 2010 i klart mindre omfattning än föregående 

år kommit in med ansökningar 

om bidrag till inköp av drottningar. Möjligheten 

har endast utnyttjats av 8 föreningar, 

som fått stöd till 13 drottningar motsvarande 

ca 5 000 kr. 

Anledningen till det minskande intresset 

är svårt att annat än spekulera om. 

Men önskvärt är att föreningar/drottning- 

odlingsklubbar utnyttjar möjligheten till 

bidraget och att vi får fler föreningar som 

aktivt bedriver drottningodling. En rekommendation 

är att varje år inhandla nya 

potentiella avelsdrottningar, som under 

kommande år kan få visa vilka egenskaper 

de besitter. Att varje år kunna välja 

bland flera tänkbara mödrar till årets 

drottningodling ger ännu bättre möjligheter 

att förse medlemmarna med bättre 

och bättre bin. 

nya ansökningar till det 

nationella Programmet 

Avels- & Bihälsokommittén har även för 

år 2011 sökt medel från EU för att kunna 

stötta dessa båda viktiga aktiviteter inom 

avelsområdet. Förhoppningsvis får vi ett 

positivt besked på vår ansökan. Behovet 

finns helt klart i ännu större grad framöver 

att stimulera denna del av avelsprocessen. 

Det visar inte minst det ökande intresset 

från de lokala parningsplatserna. 

Verksamheten bedrivs vid dessa huvudsakligen 

tack vare stora ideella insatser 

från entusiastiska och duktiga avelsarbetare! 

Det känns som mycket väl använda 

EU-pengar att kunna få bidra till en fortsatt 

god lokal avelsverksamhet, som kan 

nå ännu fler medlemmar. 

22 Bitidningen 11/12 2010 

Foto: Björn Westeson

Beställning av sBR-etiketter Utg. 2010-08-13 


23

Utg. 2009-10-30 


Billigare prenumeration på bitidningar 


Liksom tidigare år kan du via förbundet 

prenumerera på de nordiska ländernas 

bitidskrifter till ett lägre pris än om 

du prenumererar direkt från respektive 

organisation. 

Det gör du genom att till SBR betala 

in prenumerationsavgift enligt nedan 

och anger vilken eller vilka tidskrifter du 

önskar. 

Du kan också via SBR prenumerera 

på några amerikanska bitidningar och 

en tysk. 

Betalning och information gällande 

din prenumeration måste vara SBR tillhanda 

senast den 1 december 2010. 

Dröj därför inte med att betala in den 

aktuella summan på plusgirokonto 8685- 

0, varvid på talongen anges dels önskade 

tidskrifter, dels fullständigt namn och 

adress till vem tidskrifterna ska sändas. 

Beställning och betalning via kort kan 

göras i Bibutiken. 

• Biavl, Danmark 435 SEK 

• Birøkteren, Norge 285 SEK 

• Mehiläinen, Finland 270 SEK 

• Deutsches Bienen Journal 310 SEK 

• American Bee Journal 545 SEK, flyg 

• Bee Culture, 715 SEK, flygpost 

Digital bitidning 

De amerikanska bitidskrifterna Bee Culture 

och American Bee Journal kan man 

prenumerera på och bläddra i digitalt på 

sin dator och ladda ner pdf-sidor från. 

Den kostar i form av digital prenumeration 

för Bee Culture 15 USD ≈110 SEK, för 

ABJ 16 USD ≈117 SEK. Man går då in på 

beeculture.com respektive americanbeejournal.com 

och klickar sig fram till prenumeration. 

Man betalar sedan med hjälp 

av Visa eller MasterCard. Om man inte vill 

lämna ut sitt korts nummer kan man hos 

sin bank koppla sitt kort till ett s k E-kortsystem 

(så kallas det hos Swedbank). 

Då gör man hos sin internetbank ett 

tillfälligt betalkort och anger hur mycket 

pengar det finns på det kontonumret och 

hur länge det digitala kortet ska gälla, vanligtvis 

en månad. Då riskerar man inte att 

någon obehörig kommer åt ens konto. 

Exp 

25

Välkommen till www.biodlarna.se/forum 

SBR vill göra det bästa för biodlaren och biodlingen därför lanserar vi nu ett rykande färskt diskussionsforum på Biodlarnas 

hemsida. 

Webbansvarig Lotta Fabricius 

Medlemsförmånerna 

E n av våra nya medlemsförmåner för 

i år är Agrolkortet. Den har redan utnyttjats 

av drygt 250 medlemmar. Information 

har tidigare varit med i Bitidningen 

nr 4 2010. Information om alla våra medlemsförmåner 

finns också på vår hemsida 

www.biodlarna.se under medlemsservice. 

Du kan också höra av dig till expeditionen 

i Mantorp för att få mer information. 

Michael Cornell 

styrelse söker kvinna 

Var med och gör SBR till en mer jämställd organisation. Projektet KIS – Kvinna i styrelse 

– har nu haft sin första konferens med styrelseutbildning för kvinnor. 

Del två kommer att gå den 22-23 januari 2011. Det finns plats för fler. Även du som 

inte hade möjlighet att delta i den första delen kan gå med och delta på fortsättningskonferensen. 

Anmäl dig på www.biodlarna.se/sbrquinnor så kommer ett instuderingsmaterial 

att skickas till dig. 

Har du frågor och funderingar? Kontakta: 

Marita Delvert marita.delvert.sbr@biodlarna.org tel 070-692 45 77 

Birgitta Augustesen birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org tel 070-731 80 82 

Lotta Fabricius lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org tel 070-735 28 58 

Hjärtligt välkommen önskar Birgitta, Marita och Lotta 

Hej valberedningen! Öka bredden i styrelsernas kompetens. Enligt den enkätundersökning 

som SBR låtit göra så är ca 800 av våra medlemmar intresserade av styrelseuppdrag. 

Många av dessa är kvinnor. Vill du som sitter i valberedningen veta mer om oss som var 

på konferensen för kvinnor i styrelse – kontakta SBR:s expedition och ta del av den katalog 

som börjat byggas upp. 


Missa inte! 

allt om bin! 2011 

– ett riksseminarium 

med något för alla 

Huvudföredragshållare är Prof. Tom Seeley från Cornell 

University. Honeybee democracy heter hans 

senast bok och titeln på hans föredrag. Läs mer på 

http://press.princeton.edu/titles/9267.html Föredraget 

kommer att översättas till svenska av Prof. 

Ingemar Fries. 

Prof Tom Seeley 

Tid: Fredag den 8 från kl 12.00 till lördag den 9 april kl 12.00 

Plats: Elite Grand Hotell, Tyska Torget 2, Norrköping 

Kostnad: 1 170 kr med del i dubbelrum och 1 320 kr för ett enkelrum från lunch till 

lunch, all kost ingår. 

Anmälan: Skriftlig anmälan senast den 21 mars till SBR, Maj-Britt Järnvall, 

sbr@biodlarna.org 

För mer information kontakta: Lotta Fabricius Kristiansen, 

lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org telefon: 070 735 28 58 

Fullständigt program, anmälningsblankett och medverkande utställare kommer att presenteras 

på www.biodlarna.se/riksseminariet 

Efter lunch den 9 april startar SBR:s Riksförbundsmöte. Välkomna! 


Föreningen 

Svensk Buckfastavel 

Årsmöte 30 okt kl 11 

Värdshuset Lagadalen i Lagadalen. 

Alla intresserade är välkomna. 

Riksförbundsmötet 2011 

Riksförbundsmöte 2011 hålls på 

Grand Hotell i Norrköping den 9–10 

april 2011. 

Förbundsstyrelsen 

Nu är det dags att 

nominera kandidater till SBR 

Förslag från distrikt, biodlarföreningar 

samt enskilda medlemmar skall vara 

valberedningen tillhanda senast 1 februari 

2011. 

SBR:s styrelse 

Ledamöter valda till 2011 

Jonny Ulvtorp, ordförande 

Stig Hansson ledamot 

Alf Sjöberg, ledamot 

Krister Linell, ledamot 

Yvonne Strid, suppl. 

Birgitta Augustesen, suppl. 

Ledamöter valda till 2012 

Matias Köping, ledamot 

Arne Johansson, ledamot 

Anders Lignell, Ledamot 

Revisorer valda till 2011 

Åke Fredriksson, revisor 

Conny Persson, revisor 

Jörgen Kragh, revisorersättare 

Clovis Kastberg, revisoresättare 

Valberedningens under året är: 

Birger Johansson sammankallande 

bi.birger@telia.com – 070-5156580 

Martin Johansson 

hulta_m@hotmail.com 

– 013-42432 

Gunilla Ivehag 

gunilla.ivehag@hotmail.com 

– 0703-356656 

Kent Törnkvist, ersättare 

kent.tornkvist@telia.com 

– 019-200760 

Susanne Hoffman, ersättare 

susanne.hoffman@kassjo.se 

– 090-39083 

27

säljes material mm 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser som i katalogen. 

Halvautom. 6 ram slunga alla storlekar 

apideor ramar mm. 0321-32357, 

070-6715916 

Bisamhällen 

Krainerbin till salu, 3 sh i vä. Värmland. 

R Torängen. 0573-23064. 

Marknaden 

Vaxinlämning 

Nu är det tid att lämna in 

ramar och vax. 

Vår inlämning är öppen 

oktober - mars. 

Vi säljer glasburkar i plastpaket 

som vanligt, pallpriser, 

350, 500, 700 gr samt 

sexkantsburkar i olika storlekar. 

• Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns ? 

• Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi den 

per post eller titta på www.joelvax.se/bikatalog.pdf 

Joel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-Ljungby 

Tel: 0431-430055, Fax: -431855, www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se 

Semesterstängt 22 dec - 8 jan. 

Bitidningen Kvartssidor .indd 7 2010-09-03 15:41:53 

Honung köpes! Vi hämtar grovsilad 

honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. 

Snabb betalning - bästa marknadspris. 

Krav, ljung och skogs betalas extra. 

Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950 

göran sundström 070-5664268 

HOnUnG KöPES 

Stora som små leveranser av 

svensk honung köpes upp av 

MJ Honung AB, Teckomatorp. 

Tel 0418-660805, 073-70828841 


Distrikt 

granndistrikt är välkomna 

sjuhäradsdistriktet Föreläsning om 

bisjukdomar 10 nov kl 18 på Sparrehus. 

Preben Kristiansen. 

södra Kalmar Biodlardistrikt Biodlarkväll 

ti 2 nov kl 18.30 i utställningshallen Orrefors 

glasbruk. Biodlarkväll to 4 nov kl 18.30 i 

lokalen Skeppet (nära COOP), Målilla. Veine 

Jernemalm, Åke Sandquist och Ingmar Wahlström 

föreläser med vackra färgbilder om 

biodling, dess produkter, utrustning och hur 

biodling kan utveckla landsbygden. Föreläsningarna 

vänder sig främst till dig som inte är 

biodlare, men vill veta mer om biodling som 

hobby eller som del i din näringsverksamhet, 

men även till dig som redan är biodlare. 

Kontaktperson Veine Jernemalm, tel 070- 

5477595. Kaffe serveras. 

Värmlands Biodlardistrikt 10-årsjubileum 

för Bi-drottningens nätverk inom Värmlands 

Biodlare i år. Den stora festen, ”10-årsjubileumsfesten”, 

sparar vi till nästa år. Datum 

återkommer vi till. Ev. frågor Kerstin M 

Erikson tel. 054-18 27 13, e-post: kmerikson@ 

spray.se 

Föreningar 

grannföreningar är välkomna 

Bjäre Bf Årsmöte on 17 nov kl 18.30 på Långagärdsvägen 

19, Förslöv. Medtag årsrapport 

och honung för bedömning. OBS Ta med nya 

bedömningskort, se Bi-tidningens okt. nr. 

Bodens Bf Årsmöte 11 nov kl 18 på Allégatan 

43, Fritidslokal. Parkera vid ICA supermarket. 

Fika. Ta med årsrapporten. Vi skall bli fler 

biodlare. Avläggare. Ta med dig en vän som 

vill bli biodlare. 

Dalslands södra Bf Årsmöte on 24 nov kl 

18.30 i stationshuset, Brålanda. Bildvisning, 

utmärkelser, servering mm. Tag med årsrapporten 

om den inte är lämnad. Alla årsrapporter 

deltar i ett lotteri med fina vinster, bl a 

drottning nästa säsong. 

Enköpings Biodlare Årsmöte 20 nov kl 11 

i Ulunda. Sill-lunch serveras. Anmälan till 

Marita Delvert 070 6924577 senast 18 nov. 

Finspångs Bf Årsmöte on 3 nov kl 18.30 i 

Najelunden, Falla. 

grästorps Bf Årsmöte 25 nov kl 19 i Pingstkyrkan. 

Grötfest 9 dec kl 19 i Pingstkyrkan. 

Thomas Landahl underhåller. 

göinge Bf Årsmöte on 17 nov i Vuxenskolans 

lokaler i Broby kl 18.30. 

göteborgs BF Årsmöte Gunnilse ga. småskola 

to 18 nov kl 19. 

Himle Bf Årsmöte on 3 nov i Himle Bygdegård. 

Föreningen delar ut oxalsyra så ta med 

en burk! 

Hisingens Bf Årsmöte må 8 nov kl 19 i 

Kyrkbyhemmet. Vi bjuder på kaffe med dopp. 

Glöm inte årsrapporten och ta gärna med en 

burk honung för bedömning. 

Högsbyortens Bf Årsmöte sö 21 nov kl 14, 

Vuxenskolan, Högsby. Honungsbedömning, 

kaffeservering mm. Tag med honungsburk 

för bedömning. Glöm ej att snarast skicka in 

årsrapporten till Ronnie Niesel, Gesällvägen 

1, 579 32 Högsby. 

Katrineholmsortens Bf Årsmöte 23 nov kl 18 

i Studiefrämjandets lokaler. 

Landskrona-Kävlinge Bf Årsmöte lö 13 nov 

kl 10 i Fiskestugan I Häljarp. Ta med honung 

för bedömning och årsrapport. Kaffe och 

smörgås serveras. Anmälan till ordf Bengt 

Persson olly.bengt@bredband.net tel 0418- 

20267 eller Lars Hesselmark tel 0418-50304 

(kvällstid). 

Lidköping-Kållands Bf Årsmöte to 18 nov kl 

18 på Kaffekvarnen. Pris för bästa honung. 

Föreningen bjuder på kaffe och smörgåstårta. 


Möten och kurser 

Föredrag prel 25 nov om mjölksyrabakterier 

hos bin och effekt i honung. Grötfest to 9 dec 

kl 18 på Kaffekvarnen. Föreningen bjuder på 

kaffe med glögg och gröt. Ta med familjen. 

Diverse muntrationer. Mötespaus fr o m 10 

dec. Nästa träff planeras i februari. 

Lindomeortens Bf Årsmöte ti 2 nov kl 18.30 

i Våmmedals Västergård. Streteredsvägen 7, 

Kållered. 

Ludvikabygdens Bf Årsmöte ti 9 nov kl 18.30 

i Ludvika Gammelgård. Föreningen bjuder på 

fika. Tävling ”föreningens bästa honung” + 

inlämning av honung för bedömning. 

Lunds Biodlare Årsmöte 23 nov kl 19 på Lineros 

Fritidsgård. 

Malmöortens Bf Årsmöte sö 14 nov kl 19 

på Wowragården, Klågerupsvägen 475, 212 

36 Malmö. Prisutdelning från honungsbedömningen. 

Bisnack om sommaren som 

gått. Fikat bjuder föreningen på. Utlottning 

av 2 drottningar på alla inlämnade årsrapporter. 

Skicka din rapport till Per Andersson, 

Rudbecksgatan 53, 21622 Limhamn, eller tel. 

040-150332, eller e-post biperarne@tele2.se 

Motala Bf Årsmöte on 1 dec kl 18.30 på 

Bondebacka. Ta med honungsprov för SBRetikett. 

lars@naimell.se 070-5437998 

Munkaljungbyortens Bf Årsmöte 10 nov kl 18 

på Kaffe Centrum Munkaljungby. Lämna eller 

skicka årsrapporten till ordf Sven Henriksson, 

Toarps Ekstig 27, 26692 Munka Ljungby. 

Mölnlycke Bf Årsmöte ti 16 nov kl 19 i Mölnlycke 

Kulturhus, Biblioteksgatan 2 (parkering 

t.ex. vid järnvägsstationen), i Mölnlycke. 

Ingvar Arvidsson föreläser om nordiska biet. 

Nordvästra skånes Bf Årsmöte ti 9 nov 

kl 18.30 på Kulturmagasinet, Fredriksdals 

Museum. Aktuella bifrågor. Ta med årsrapporten 

eller skicka den till Ingrid Bondeson, 

G:a Tågarpsvägen 732, 26034 Mörarp. Vi lottar 

ut nyttiga bigrejer på inlämnade rapporter. 

Sedvanlig årsmötesfika. Portkod 1212. 

Norrköpings Bf Årsmöte lö 27 nov kl 14 på 

Himmelstalundskolan. Föreningen bjuder på 

förtäring, kaffe. Lotteri och diplom utdelas för 

bästa honung 2010. 

sundbybergs och spångaortens Bf Årsmöte 

24 nov kl 19 i ABF:s lokaler, Esplanaden 3C 

i Sundbyberg. Lotteri med vinster till alla. 

www.sundbybergsbf.se 

sydvästra skånes Bf Årsmöte 24 nov kl 19 i 

rum 312 på ABF, Johan Kocksg 5 Trelleborg. 

Drottningutlottning bland dem som lämnar in 

årsrapporten senast 31 okt. 

södertäljeortens Bf Årsmöte 18 nov kl 19 i 

Tveta kyrka. Efter mötet bjuds på blåbärstårta 

och prat om biodling. 

söderåsens Bf Årsmöte ti 2 nov kl 19. Julmarknad 

sö 28 nov på Perslund i Åstorp. 

södra inlands Bf Årsmöte lö 20 nov i Inlandsgården, 

Kärna kl 14. Föredrag. Kaffe o lotteri. 

Ta med honungsburk för bedömning samt 

tillhörande bedömningsprotokoll i frankerat 

kuvert. Lämna årsrapport om du inte gjort 

det tidigare. Årets vaxinlämning lö 27 nov kl 

10 på bigården Rollsbo. Lämna då frankerat 

kuvert med namn och adress. I kuvertet läggs 

även uppgift om rammått eller om vaxet ska 

säljas. Ange på förpackningen om du använt 

Apistan eller ej. Behövs för avgörande om 

särbehandling av inlämnat vax. Glögg och 

pepparkaka serveras. 

södra Vätterbygdens Bf Honungsbedömning 

to 28 okt kl 18.30 i Bränneriet, Brunstorp. 

Honungsproven lämnar du till någon i styrelsen 

eller i Bränneriet på bedömningskvällen 

från kl 17.30. Observera att honungsproven 

skall vara rumsvarma. Årsmöte sö 21 nov kl 

15 i Bränneriet. 

sösdalaortens Bf Årsmöte 23 nov kl 19 i IOGT- 

NTO gården i Sösdala . 

tidaholms Bf Måndagsträffarna i Sigges- 

almanackan 

torpstugan fortsätter varje måndag kl.18, så 

länge intresse finns, med olika aktiviteter och 

vi avslutar med ”Bisnack” och gemensamt 

fika. Årsmöte to 25 nov kl19 i Siggestorpstugan. 

Övriga aktiviteter meddelas på hemsidan 

www.tidaholmsbiodlarforening.se 

tjörns Bf Årsmöte on 10 nov kl 18.30 i Bräcke 

Hembygdsmuseum. 

uddevallanejdens Bf Årsmöte to 11 nov kl 19 

i Södertullsgården. Honungsprov. Luciafest 9 

dec. Utlottn av 2 drottn. På inlämnad årsrapport 

före 15 nov. 

Varaortens Bf Årsmöte sö 14 nov kl 14 på 

Folkhögskolan. Utlottning av drottningar, 

Kaffe. Honungsprov, bedömningskort och 

årsrapport (hämtas på nätet eller BT okt-10). 

Lämnas till Hilbert A. Bengt-Olof P. Claes J. 

senast 5 nov. 

Vikbolandets Biodlare Årsmöte fr 19 nov kl 

18.30 på Café Ro i Ö Husby. OBS platsen. Räkmacka, 

kaffe och kaka. Föranmälan om du vill 

äta till Lasse senast 17 nov. Helst via e-post 

styrelsen@vikbolandets-biodlare.se. 

Värnamoortens Bf Årsmöte on 24 nov kl 

18.30 i Enehagens matsal (Åkanten). Ingång 

från Enehagskolans skolgård. Se separat 

utskick. 

Västernärkes Bf Årsmöte 20 nov kl 14 i Oxelgårdens 

samlingssal, Fjugesta. 

Västerås Bf Årsmöte to 18 nov kl 19 i Studiefrämjandets 

lokal Pilgatan 8, Västerås. OBS 

Ny plats. Kaffe, information från en yrkesbiodlare 

samt utlottning av drottning. 

Örkelljunga Bf Årsmöte ti 16 nov kl 19 i Centrumhuset. 

Föreläsning av Erik Axmin, lotteri, 

kaffeservering. 

Östra Blekinge Bf Årsmöte sö 14 nov kl 10 i 

föreningsstugan i Mölletorp. 

Östra sörmlands Bf Årsmöte onsd. 24 nov. 

kl.19 på Solberga. 

Jul- och nyårsledigt 

på HF och SBR 

I år har vi stängt i Mantorp 

fr o m 24 december 

t o m 2 januari 2011. 

God Jul och 

Gott Nytt År! 

Vi minns 

Arne Johansson 

Vara Bf 

Ragnar Brånsgård 

Västernärkes Bf 

29

FörBunDseXPeDItIonen 

Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP 

Tel: 0735-233100 Fax: 0142-82859 

Förbundssekreterare: 

Michael Cornell, 0735-233121 

utvecklingskonsulent: 

Jan Mårtensson, 0735-233125 

Bihälsokonsulent: 

Preben Kristiansen, 0735-233122 

sekreterare: 

Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 

E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org 

Medlemsregister & Ekonomi: 

Anette Agouda, 0735-233127 

E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org 

plusgiro: 86 85-0. 

Bankgiro: 413-6149. 

Öppet: må-to: 08.00 -16.00 

fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

artiklar och mötesnotiser till BitiDNiNgEN 

Skickas till redaktörens adress. Författarna 

ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej 

behöver återge redak tionens eller förbundets 

mening. Ett år efter utgivning av den 

tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s 

hemsida biodlarna.se 

annonser till BitiDNiNgEN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och 

telefon och e-post härintill. Annonspriser se 

annonssidan Marknaden. 

hF:s kontor och tAPPstAtIon, 

Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. 0735-233100, 

Fax: 0142-82859. E-post: hf@biodlarna.org 

plusgirokonto: 47 51 85-5, 

Bankgirokonto: 413-6131 

Öppettider må-to: 08.00-16.00 

fr: 08.00-15.00 

FÖRBuNDsORDFÖRaNDE 

Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY 

Tel. 0457-30489, 0735-233130. 

E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

ViCE FÖRBuNDsORDFÖRaNDE 

Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, 

54015 Väring. Tel 0500-462135. 

E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org 

FÖRBuNDssEKREtERaRE 

Michael Cornell Tel: 0735-233121 

E-post: michael.cornell.sbr@biodlarna.org 

utVECKLiNgsKONsuLENt 

Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. 

E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

BisjuKDOMsKONsuLENt 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

REDaKtÖR 

Erik Österlund, 

Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0582-611682, 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

VD: Christer Ankarlid 0735-233101. 

E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. 

E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org 

Kvalitet: Christer Ankarlid 

Ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 

E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org 

koMMersIellA Annonser 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller 

motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller 

motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 

3.000:-. 

sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 

1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och 

i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också 

lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av 

manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 

250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall 

layoutkostnad efter överenskommelse. 

publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget 

till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. 

prenumeration på BitiDNiNgEN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar 

i SBR. Du kan också prenumerera separat 

på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett 

helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR. 

sBR kontakt 

sBr styrelseleDAMöter 

styrelseledamot: Stig Hansson, 

Snorres Väg 8, 28143 Hässleholm. 

0451-81655, 0709-609123. 

Epost: stig.hansson.sbr@biodlarna.org 

styrelseledamot: Matias Köping, 

Klamparegatan 40, 80431 Gävle. 

Tel 026-191214, 0734-146093. 

Epost: matias.koping.sbr@biodlarna.org 

styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, 

Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik 

Tel 0498-52101, 070-6202357. 

Epost: anders.lignell.sbr@biodlarna.org 

styrelseledamot: Krister Linnell, 

Fridsberg 11, 56393 Gränna. 

036-54130, 0705-669641. 

Epost: krister.linnell.sbr@biodlarna.org 

styrelseledamot: Alf Sjöberg, 

Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp. Tel: 

0417-26343, 0708-730769. 

Epost: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org 

styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, 

Stavtorp, 64296 Malmköping. 

Tel: 0157-20488, 070-7318082 

Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org 

styrelsesuppleant: Yvonne Strid, 

Gundala, Nordtagsvägen 1, 44251 Ytterby. 

0303-91848. yvonne.strid.sbr@biodlarna.org 

sBR:s BiBLiOtEK 

Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, 

75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. 

HF:s stYRELsEORDFÖRaNDE 

Gösta Rappe, 0708-109090, 

E-post: gostarappe@auditeco.se 

svenskt sigill: 

Linda Cederlund, 08-7875371 

E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se 

annonstaxa 

rADAnnonser 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen 

under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga 

bilder tas in här. 

utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per 

rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen 

blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. 

Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att 

annonsen kommer fram före manusstopp. 

pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:- 

och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. 

Gratis. två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten 

angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser 

som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat 

inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller 

bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så 

att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort 

då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan 

identifieras att höra ihop. 

publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med 

hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 


innehåll 2010 i Bitidningen 

Sidangivelserna börjar med sidnumret varefter följer tidningsnumret, t ex 2-1/2, sid 2 i nr 1/2. 3-9 betyder sid 3 i nr 9. 

information om och utveckling av biodlingen 

100000 bin till kronprinsessparet .............................. 10-7/8 

Biböcker om biodling, biavel och bisjukdomar ..............31-3 

Bihusesyn 2010 ............................................................... 5-5 

Biodling på skolschemat ................................................10-9 

Bin i trädgård .................................................................6-10 

Biworkshop för förskolebarn .........................................11-9 

Kompis-utveckling .........................................................20-5 

Kupa för stadspollinering.............................................14-10 

Mer Bin! ..........................................5-6, 5-7/8, 5-10, 5-11/12 

Stadsbina – dina nya grannar! .................................... 11-7/8 

Starta drottningodlingskurser .......................................33-4 

praktisk biskötsel och forskning 

Biodling i Bilådan ....................................................16-9 

Eva Forsgren har doktorerat ...................................25-3 

Fortfarande biodlare ...............................................20-4 

Giftig nektar ..........................................................23-10 

Honungsburkar – glas eller plast? ...................... 19-7/8 

Hur är det med proteintillgången? ...................... 16-7/8 

I bigården ..............12-1/2, 5-3, 6-4, 6-5, 6-6, 6-7/8, 6-9 

Infektionssjukdomar hos honungsbin .....................25-3 

Kluriga biodlare i Varberg ................................... 18-1/2 

Mjölksyrabakterier förebygger yngelröta ...............18-6 

Mjölksyrabakterier i bibrödsproduktion ............... 6-1/2 

Naturens kalender ............................... 22-4, 10-5, 22-6 

Om bina svärmar .....................................................16-4 

Parningsflygning – så kort som möjligt ..................12-5 

Svärmning – förhindring och intagning ...................14-4 

TBH i Skåne .............................................................10-9 

Varför svärmar bina ................................................12-4 

Verksamhet med bin 2009 vid SLU ..........................22-5 

Näringsbiodling 

Bicykelmetoden .......................................................... 8-10 

Planera din biodlings framtid .................................. 16-1/2 

Biprodukter och binas nytta 

Förfalskad honung i Danmark ...............................21-10 

Kakhonung ............................................................19-10 

Leveranser av små mängder honung .................. 27-1/2 

Nedgång i pollineringen ........................................21-10 

Pris för insatser för pollinerande insekter .............26-9 

Sorthonung ............................................................18-10 

Svensk Honungsförädling AB .............. 28-3, 30-3, 28-4, 

............................................................... 28-5, 28-6,27-9 

Svensk Honungsförädling vill leva upp tlll namnet .6-11/12 

avelsarbete 

Avel & Bihälsa ....................................................... 22-1/2 

Avelskonferens med sikte på varroatoleranta bin ....26-6 

Bert avlar bättre bin .............................................. 19-1/2 

Boken om biavel, recension ......................................11-5 

Drottningodling/Avel ....5-4, 18-5, 24-6, 12-7/8, 22-11/12 

Gränsöprojektet ........................................................23-3 

Linjeavel på honungsbin – är det aktuellt? ...............16-5 

Svensk Biavel kurser ................................................19-9 

Svenska Carnica Gruppen .........................................14-5 

Bisjukdomar, parasiter och förgiftningar 

Apimondia och Dr John Kefuss ......................................24-4 

Bihälsa ...............24-3, 10-4, 21-5, 16-6, 14-7/8, 14-9, 16-10 

Erfarenheter av amerikansk yngelröta ..........................10-3 

Fler kluriga biodlare i Varberg .......................................20-6 

Insekter, fåglar och insekter vid giftbesprutning ..........22-3 

Om förluster och COLOSS-nätverket ......................... 23-1/2 

Små celler fungerar inte mot varroa ..............................32-3 

Underskattade risker med neonicotinoider ........... 19-11/12 

Varroabekämpning i rotation .................................. 16-11/12 

Varroabekämpning med tymol ................................... 18-7/8 

Frågor och tips 

Bikärra ................................................................ 17-7/8 

Drottningodling, tillsättning och avläggare.............10-6 

Enkel och bilig svärmfångare ..................................11-4 

Etablera en ny bigård ..............................................8-10 


Kent-Inges bergsäkra drottningtillsättning ........ 22-7/8 

Kombinationsbotten – ny modell ........................ 21-7/8 

Några tips ............................................................ 24-7/8 

Parningslåda för fyra drottningar ...........................12-9 

Sila vaxet ............................................................. 25-1/2 

Recept 

Elever lär sig laga mat med honung .......................30-4 

Njutning i höstmörkret .....................................14-11/12 

Påskmiddag ...............................................................9-4 

Sommar, sol och honung ........................................11-6 

Värmande soppa...........................................15-9, 21-10 

Från andra länder 

Apimondia 2009 .......................................................... 20-1/2 

Besök i grekiska bigårdar .......................................... 23-7/8 

Bin i gamla tider .............................................................17-3 

En rymmarsvärm blir sambo .........................................18-4 

Hur smakar en stad? ....................................................20-10 

Sju miljoner Euro till franska binäringen .......................12-3 

Storbiodling för 3000 år sedan ................................... 24-7/8 

Svärmeri i storstaden .....................................................13-3 

Övrigt 

Beställning av SBR-etiketter ................................. 23-11/12 

Billigare prenumeration på bitidningar ................. 25-11/12 

Bin i snö kom fram med spade .......................................31-4 

Biodlarkartan.se ........................................................ 22-7/8 

Biodlingshandläggare med passion för ripjakt ..............26-5 

Drönare – födokälla för fåglar ........................................12-9 

Egna EAN-koder ..................................................... 24-11/12 

En gammal bild ............................................................15-10 

En hissnande upplevelse ................................................27-4 

EN verklig veteran – Ivar Karlsson ........................ 20-11/12 

Honungsbin modell för klimatsmarta robotar ........... 25-7/8 

Hälsa på Elsie ............................................................. 20-7/8 

Josef Starks stipendiestiftelse ................................... 24-1/2 

GMO, EU, bin och honung ...............................................20-3 

Konferens om bidöd och samhällskonsekvenser ........ 9-1/2 

Lantbrukardag ...............................................................30-3 

Läsebok för folkskolan 1908 ..........................................14-3 

Reflektioner från ett utedass ................................. 17-11/12 

Styrelse söker kvinna ............................................. 26-11/12 

Öppet Hus – en trevlig företeelse ...................................23-6 

Föreningar, distrikt och förbund 

Almanackan............................29-1/2, 38-3, 38-4, 38-5, 38-6 

................................................30-7/8, 30-9, 30-10, 29-11/12 

Arbetet med SBR:s GMO-policy .....................................18-3 

Avläggare och drottningar i fokus i Norrbotten .............20-9 

Bibutiken ..............32-1/2, 40-3, 40-4, 32-9, 32-10, 32-11/12 

Biodlingens Vänner .................................... 37-3, 36-4 , 35-6 

Brev till redaktionen .......................26-1/2, 35-3, 37-4, 37-5, 

.............................................................. 36-6, 27-9, 19-11/12 

Ett år i biodlingens tjänst .............................................22-10 

Från några föreningar och distrikt .................................22-9 

Försäkringen en viktig medlemsförmån .................... 28-7/8 

Förtjänsttecken .......................................................... 27-1/2 

Gör SBR sitt jobb? Om GMO-debatten .......................... 5-1/2 

Hästrikets Bf –en lyckad sammanslagning ..................... 8-3 

Larvdag i Mölnlycke Biodlarförening ......................... 15-1/2 

Ledaren .. 3-1/2, 3-3, 3-4, 3-5, 3-6, 3-7/8, 3-9, 3-10, 3-11/12 

Lunds biodlare 100 år ............................................ 20-11/12 

Medlemsfokus 2010 ......................... 34-4, 34-5, 34-6, 24-10 

Medlemsförmånerna – Agrolkortet ....................... 26-11/12 

Olycksfallsförsäkring och juniorer .................................30-9 

Resa med S Vätterbygdes Bf ..........................................24-9 

Riksförbundsmötet 2010 ............................... 12-6, 14-6, 5-9 

Riksförbundsmötet 2011 ........................................ 27-11/12 

Skee Bf besökte Väderöarna ..........................................25-9 

SBR:s kvinnliga nätverk/SBR-Quinnor .25-1/2, 33-3, 15-7/8 

SBR:s medlemsundersökning 2010 ....................... 21-11/12 

SBR:s statistik ................................................................36-5 

SBR:s valberedning ................................................ 27-11/12 

Vi minns .................................28-1/2, 37-3, 37-4, 37-5, 36-6, 

................................................30-7/8, 30-9, 30-10, 29-11/12 

31

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan. 

Erbjudande från BiButiken: 

julpaket 2010! 

Beställ på www.biodlarna.se eller ring sBR direkt på telefon 0735-233 123. 

• alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort. 

En klocka, ett sittunderlag samt ett par strumpor! 

Artikelnr 53632 

Sportstrumpa i hög kvalitet med 

mycket god passform. Extra förstärkning 

av bomullsfrotté i 

sulan. Färger: svart och vit i stl 

37-39, 40-42 samt 43-45. 

Praktiskt sittunderlag – hopvikbart 

med tryckknapp. Tillverkat i nylonbelagd 

cellplast. Utmärkt till föreningsbigården, utflykter 

mm. Mått 37x27 cm (18x13 cm hopvikt). 

Stilriktigt herr- eller damur med Sveriges Biodlares Riksförbunds logo. Armband i läder. 

Ovanstående pris gäller fr o m 1/11 – 31/12 2010. Reservation för slutförsäljning 

249:- 

för ett paket

Bitidningen 2010 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?