kundens - Etera

TIDNING FÖR KUNDER OCH INTRESSENTGRUPPER 3 | 2009 

EN GOD 

ARBETSFÖRMÅGA 

höjer pensionen 

s. 8 

ETERAS NOPSA 

gör det enklare 

för dig s. 13 

VIKTEN UNDER 

KONTROLL 

med gemensamma 

krafter s. 14 

kundens 

STEVECOS VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR KARI SAVOLAINEN: 

”I luften blir också 

små fel stora.”

2 

Ledare 

KREETTA JÄRVENPÄÄ 

Etera är expert på arbetspensioner 

Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget 

Etera försäkrar arbetstagare och 

företagare i alla branscher. Bolaget 

ombesörjer arbetstagarnas och 

företagarnas pensionsskydd och arbetar 

för att främja välbefi nnande i arbetet. I 

placeringar som tryggar 

pensionsmedlen har Etera cirka 4,8 

miljarder euro. Läs mera på adressen 

etera.fi . 

Ålderspensionen som mål 

I år når de som är födda år 1946 ålderspensionsålder. De kan ta ut 

pension genast eller fortsätta arbeta tills de är 68 år. De stora 

åldersklasserna ålderspensioneras nu med fart. Det syns i den snabba 

ökningen av ansökningar. 

Av Eteras försäkrade går bara cirka var tionde direkt över från 

arbetslivet till ålderspension. Största delen har före det lyft arbetslöshets- 

eller invalidpension. Etera tar fortfarande emot mest invalidpensionsansökningar. 

De utgör en tredjedel av alla våra pensionsansökningar. 

Invalidpension tas i genomsnitt ut i ett rätt tidigt skede, då de 

försäkrade är 52 år gamla. Andelen unga sökande, yngre än 25 år, har 

vuxit. De förlorar ofta arbetsförmågan på grund av störningar i den 

mentala hälsan. Bland de äldre framhävs däremot sjukdomar i stöd- 

och rörelseorganen. 

Sjukdom och arbetsoförmåga blir dyrt för oss alla. Det fi nns en hel 

del forskning och kunskap om vad som stärker förmågan att orka och 

trivseln i arbetet. I en nyckelposition står en täckande 

företagshälsovård och fungerande diskussionskanaler mellan 

företagshälsovården, arbetstagaren och arbetsgivaren. 

Nu håller de stora åldersklasserna på att gå i pension. Vad händer 

om de yngre, som är i bästa arbetsföra ålder, blir sjuka i förtid och 

börjar pensionera sig i stor utsträckning? Det är viktigt att de mår bra 

och orkar ända till ålderspensionen. 

Med önskan om arbetsår fyllda av välmående! 

Riitta Heinonen 

chefredaktör 

KUNDENS ETERA 3 | 2009 Kundens Etera är Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Eteras kundtidning. Utgivare Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget 

Etera, Löneboställsporten 1, 00240 Helsingfors / växel 010 553 300 / fax 010 553 3477 / etera.fi Postadress Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget 

Etera, PB 20, 00241 Helsingfors Chefredaktör Riitta Heinonen, riitta.heinonen@etera.fi Redaktionschef Annukka Lalu, annukka.lalu@etera.fi 

Redaktion Leo Keltanen, Jukka Lindfors, Sanna Salminen, Timo Sotavalta, Hannu Säteri Ombrytning Aare Juss / Innehållet och layouten har producerats i 

samarbete med Alma Media Lehdentekijät Oy. Översättning Mats Forsskåhl Tryck Newprint Oy, Loimaa Pärmbild Steveco Oy:s verkställande direktör 

Kari Savolainen fotograferad av Matti Immonen. Adressändringar kan meddelas per e-post på adressen viestinta@etera.fi . Vår följande kundtidning 

utkommer i december på fi nska. 

KUNDENS ETERA 3/09

14 

16 

2 LEDARE. 

8 

Vikten 

under kontroll! Arbetsförmågan förloras ofta alltför tidigt 

4 ETERA-NYHETER. Kuopio regionalkontor, 

delårsresultatet, pensionsutdraget. 

8 FÖRLÄNGDA KARRIÄRER. Hur ska fi nländarna kunna 

stanna längre i arbetslivet? 

10 CASE. YIT drar nytta av omskolning. 

13 FÖRSÄKRAR ER. Ta Eteras Nopsa i bruk. 

14 ARBETET UNDER KONTROLL. Ner i vikt! 

16 EKONOMISK BAKGRUND. Etera satsar på vårdhem. 

17 DEN ENERGISKA FÖRETAGAREN. Molly Malone’s 

Petri Naumanen har tagit ett steg i taget mot sin dröm. 

Hur går det för de unga i arbetslivet? 

Etera satsar 

på senior- och vårdhem 

Ville Virtanen och Harri Vainio berättar på sidorna 28–29 varför 

man måste hitta arbete för de unga. 

18 DIREKTÖREN KOPPLAR LOSS. Stevecos verkställande 

direktör Kari Savolainen seglar genom luften. 

21 KOLUMN. Aalto-universitetets vice rektor Timo Saarinen 

och innovationerna. 

22 DYGNET RUNT. Turvatiimi vakar hela natten. 

26 MÅ VÄL. Med yllesockor somnar du bättre. 

28 TVÅ ÅSIKTER. Harri Vainio och Ville Virtanen dryftar 

arbetslivet ur de ungas perspektiv. 

30 FRÅGA OM VÄLBEFINNANDE I ARBETET. 

31 BERÄTTA VAD DU TYCKER OCH DELTA I EN 

UTLOTTNING. 

KUNDENS ETERA 3/09 3

4 

Etera-nyheter 

PENSIONER 

Pensionsutdragen postas 

Alla Eteras försäkrade arbetstagare 

och företagare får sina egna 

pensionsutdrag före utgången av 

november. I år sänder Etera ut 

totalt cirka 426 000 

pensionsutdrag. 

”Det lönar sig att noga kontrollera det egna 

pensionsutdraget eftersom pensionen kommer 

att räknas ut utifrån det”, påminner 

Sanna Salminen, chef för Eteras enhet för 

pensions- och anställningsrådgivning. 

Eteras försäkrade kan välja att få ett elektroniskt 

pensionsutdrag genom etera.fi . Till 

dem som har valt elektroniska utdrag postas 

inte längre det årliga utdraget på papper. 

Man kan enkelt kontrollera sitt eget pensionsutdrag 

över webben. ”Det elektroniska 

utdraget sparar tid och arbete, jag rekommenderar 

alla att välja det”, säger Salminen. 

För tillfället visar pensionsutdraget bara 

den pension som tjänats in inom den privata 

sektorn. Målet är emellertid att också 

kommunernas och statens pensioner ska 

PENSIONER 

Pensionsansökan direkt till Etera 

Då det är aktuellt att ansöka om pension 

lönar det sig att lämna in ansökan med bilagor 

direkt till Etera. Handläggningen av ansökan 

går snabbare om den sänds direkt till 

Etera. 

Portot är betalt om ansökan postas till 

adressen Etera, Pensioner, Kod 5002388, 

00003 Svarsförsändelse. 

Mera information om pensionsförmånerna 

och om att ansöka om pension fi nns 

på adressen etera.fi . Eteras pensionsrådgiv- 

KUNDENS ETERA 3/09 

”Det lönar sig att noga kontrollera det egna 

pensionsutdraget eftersom pensionen kommer 

att räknas ut utifrån det”, påminner Sanna 

Salminen, chef för Eteras enhet för pensions- 

och anställningsrådgivning. 

synas i utdraget från och med 2012. ”Det är 

viktigt att människor får en uppfattning om 

sitt pensionsskydd som helhet”, betonar 

Salminen. 

ning ger handledning i alla frågor som berör 

pensionerna, vardagar kl. 8–16 per telefon, 

010 197 064 eller per e-post, 

elakeasiat@etera.fi . 

MARJO TOKKARI 

ETERA PLACERAR 

I RÅVAROR 

Etera började med placeringar i råvaror 

i mitten av maj. Eteras råvaruplaceringar 

görs via derivatmarknaden. 

”Derivatmarknaden för råvaror består 

främst av reglerad handel på derivatbörserna. 

Placeringsrätter och -skyldigheter 

för olika råvaror fungerar som 

föremål för handel”, säger Eteras placeringsriskchef 

Marko Mikama. 

För närvarande är Eteras råvaruportfölj 

relativt liten och omfattar 

placeringar i energi, industri- och ädelmetaller, 

jordbruksprodukter och köttboskap. 

Tyngdpunkten ligger på placeringar 

i råolja medan placeringarna i 

köttboskap utgör den minsta delen. 

”Framöver kommer Eteras placering i 

råvaror att fördelas på nya fonder och 

nya typer av placeringsprodukter”, 

berättar Mikama. 

Målsättningen för Eteras placeringsverksamhet 

är säkerhet och lönsamhet. 

Etera eftersträvar en så god 

avkastning som möjligt för sina placeringar 

för att kunna infria sitt pensionslöfte. 

Samtidigt ser man till att 

placeringarna inte är för riskfyllda. 

Riskerna kontrolleras genom en god 

spridning bland olika placeringsobjekt. 

Placeringar i råvaror ökar denna spridning 

och den totala riskexponeringen 

för placeringarna minskar.

DELÅRSRAPPORT 

Recessionen påverkade 

premieinkomsterna 

”Avkastningen från våra placeringar ökade under början av året, men 

marknadsläget var fortsatt tufft. Eteras premieinkomster minskade 

under januari–juni, framför allt på grund av recessionen”, berättade 

Eteras vd Kalevi Hemilä. 

Eteras premieinkomster under januari–juni 

uppgick till 239 miljoner euro, 9 procent 

mindre än under samma period året innan. 

”Byggbranschen är fortfarande den största 

av branscherna vi försäkrar och där har 

sysselsättningsläget försämrats avsevärt”, 

kommenterade Kalevi Hemilä. Eteras totalresultat 

för januari–juni blev -8 miljoner 

euro. 

Eteras placeringar värda 4,8 miljarder 

euro gav under första halvåret en avkastning 

på 2,6 procent. 

Placeringsfördelning 30.6.2009 

4,8 miljarder euro 

Ränteplaceringar 

63 % 

Aktieplaceringar 

19 % 

Fastighetsplaceringar 

16 % 

Övriga 

placeringar 2 % 

FÖRSÄLJNINGEN AV NYA FÖRSÄKRINGAR 

TOG FART 

Etera ökade sin andel inom försäljningen av 

nya försäkringar jämfört med fjolåret. ”Antalet 

nya ArPL- och FöPL-försäkringar vi fi ck 

in under första halvåret var betydligt större 

än vår marknadsandel”, sade Hemilä. 

Eteras andel av försäljningen av ArPLförsäkringar 

under första halvåret var 17 

procent och FöPL-försäkringar 9 procent. 

Under årets första del tecknade Etera sammanlagt 

1 789 nya ArPL-försäkringar. Nya 

FöPL-försäkringar tecknades med 1 031 

företagare. 

”Det är viktigt att man på arbetsplatserna satsar 

på välbefi nnande i arbetet och på att förebygga 

arbetsoförmåga”, betonar Kalevi Hemilä. 

”Dessutom har försäkringsöverföringarna 

jämnats ut. Premieinkomsterna är i 

balans, det vill säga att lika mycket inkomster 

har kommit in till Etera som har överförts 

till andra bolag.” 

DE STORA ÅLDERSKLASSERNA SÖKER 

ÅLDERSPENSION 

Antalet ålderspensionsansökningar ökade 

med 26 procent och antalet deltidspensionsansökningar 

med 35 procent från första 

halvåret i fjol. Antalet inkomna pensionsansökningar 

till Etera var 6 545, det vill säga 3 

procent mindre än i början av förra året. 

Fortfarande gällde en tredjedel av pensionsansökningarna 

invalidpension, även 

om antalet sådana ansökningar minskade 

med 18 procent. Bara 10 procent av de 

pensionssökande övergår direkt från arbetslivet 

till ålderspension: största delen 

har först varit invalid- eller arbetslöshetspensionerade. 

Den genomsnittliga pensionsåldern 

för Eteras kunder är 57 år, det 

vill säga ett par år under genomsnittet i 

Finland. 

”Tiden i arbetslivet måste förlängas. Det 

är viktigt att arbetsplatserna satsar på 

välbefi nnande i arbetet och på att förebygga 

arbetsoförmåga”, poängterade 

Hemilä. 

SOLVENS PÅ SÄKER NIVÅ 

Eteras solvensnivå var 13,9 procent och 

relationstalet som beskriver solvenspositionen 

var 2,4. Verksamhetskapitalet uppgick i 

slutet av juni till 620 miljoner euro och 

fungerar som riskbuffert för placeringsverksamheten. 

Eteras ansvarsskuld, det vill säga summan 

som reserverats för betalning av fram- 

tida pensioner, var 4 897 miljoner euro. 

BÄSTA AVKASTNINGEN FRÅN NOTERADE 

AKTIER 

”Våra placeringsintäkter ökade från minussiffrorna 

i slutet av förra året, men första 

halvåret har ändå varit tufft”, konstaterade 

Eteras placeringsdirektör Mika Pesonen. 

Ränteplaceringarna gav en avkastning på 

3,6 procent, aktierna 2,5 procent och fastigheterna 

1,5 procent. Avkastningen från 

övriga placeringar blev -6,4 procent. 

Noterade aktier gav den bästa avkastningen 

under årets början: 6,1 procent. 

Etera ägde i slutet av juni noterade aktier 

till ett värde om 720 miljoner euro. 

Kreditstocken ökade under början av 

året med 51 procent. Ökningen berodde 

främst på den stora efterfrågan på ArPLåterlån. 

Eteras lånefordringar uppgick i 

slutet av juni till 464 miljoner euro. Deras 

avkastning blev 2,0 procent. 

ETERAS FÖRSTA HALVÅR 2009 

• Premieinkomster 239 miljoner euro 

• Placeringarnas marknadsvärde 4 846 

miljoner euro, avkastning 2,6 % 

• Solvensnivå 13,9 % och -position 2,4 

• Pensions- och rehabiliteringskostnader 

485 miljoner euro 

• Totalresultat -8 miljoner euro 

• Försäkrade arbetstagare 156 000 och 

företagare 3 374, pensionstagare 

154 944 

• 16 100 ArPL-kunder och 19 500 kunder 

som tillfälligt betalade ArPL-premier 

Läs mera om vårt resultat på vår webbplats etera.fi . 

SARRI KUKKONEN 


6 

FÖR KUNDERNAS SAK På Eteras kontor i Kuopio 

betjänas kunderna av 

kundcheferna Jyrki 

Silovaara (till vänster) och 

Hannu Takkinen samt 

kundrådgivare Taru 

Kämäläinen. 

TEXT ANITTA HELLGRÉN FOTO PENTTI VÄNSKÄ 

Nära samarbete med företagarna 

i Östra Finland 

Etera idkar ett nära samarbete med företagare och 

företag i Östra Finland. ”Vi vill erbjuda företagare och 

företag i regionen bättre tjänster och öka tjänsternas 

regionala synlighet. Våra tjänster för välbefi nnande i 

arbetet hör till de mest efterfrågade”, berättar kundchef 

Jyrki Silovaara på Eteras regionalkontor i Kuopio. 

På kontoret i Kuopio jobbar förutom Silovaara 

också kundchef Hannu Takkinen och 

kundrådgivare Taru Kämäläinen. I juni fl yttade 

Kuopiokontoret från Puijonkatu till 

synligare lokaler på Tulliportinkatu. I början 

av sommaren fl yttade också Silovaara från 

Lahtis till Kuopio för att ersätta Hannu Hedemäki 

som gick i pension. Regionalkontoret i 

Kuopio hör till Eteras östra regionalenhet 

som leds av enhetschef Johanna Mölsä. 

Medan Silovaara och Takkinen för det 

mesta jobbar på fältet tar 

Kämäläinen kontakt 

TA KONTAKT 

Kuopio regionalkontor 

Tulliportinkatu 8 

70100 Kuopio 

tel. 010 553 3608 

kuopio@etera.fi 

med kunderna per 

telefon. ”Jag fungerar 

i första hand 

som kontaktperson 

för småföretagskunder 

och 

betjänar också 

revisionsbyråer i 

regionen”, berättar hon. 

FÖRETAGARNAS FÖRMÅGA ATT ORKA 

DRYFTADES PÅ KUOPIO TORG 

Förutom att sköta kundrelationer och ordna 

olika tillställningar deltar Kuopiogänget också 

aktivt i intressentgruppernas och samarbetspartnernas 

olika evenemang. Ett sådant 

är den nationella Företagardagen på Kuopio 

torg. Den fi rades i början av september, med 

företagarens förmåga att orka och välbefi nnande 

i arbetet som tema. Enligt Silovaara 

och Takkinen erbjuder tillställningen ett 

ypperligt tillfälle att göra Etera bättre känt 

som en mångsidig arbetspensionspartner. 


Kunderna har möjlighet att diskutera alla 

tänkbara frågor som berör arbetspensionsförsäkringar 

och välbefi nnande i arbetet. De 

kan bygga upp nätverk med andra företagare 

och träffa andra aktörer som verkar för företagsverksamheten. 

”Det kan däremot vara 

utmanande att få en jäktad företagare att 

stanna upp för att dryfta pensionsfrågor, de 

hör inte till de allra sexigaste”, skrattar Silovaara. 

Eteras dragplåster i år var Yrittäjävisa, en 

frågesport där företagarna fi ck gissa hur 

deras mående och upplevelse av arbetet 

skilde sig från erfarenheterna bland andra 

som deltar i arbetslivet. Deltagarna gick 

också noggrannare igenom sin egen situation 

och fi ck råd om hur de kan upprätthålla 

sin arbetsförmåga. 

Företagarna lider mer än arbetstagare av 

stress och utmattning efter arbetsdagen. 

”Välbefi nnande i arbetet har blivit ett populärt 

tema. Det bör ses som ett strategiskt 

kapital som man måste slå vakt om, på samma 

sätt som man gör med företagets andra 

placeringar”, säger Silovaara. 

”I fråga om välbefi nnande i arbetet utgår 

vi alltid från kundernas behov. Eteras mångsidiga 

tjänster inkluderar bland annat företagsspecifi 

ka arbetshälsoundersökningar, 

konsultation, planering och genomförande 

av projekt samt utbildning på kundföretagen. 

Det som är välplanerat är nästan klart”, menar 

Silovaara. 

ETERA DELTAR I ETT PROJEKT FÖR 

VÄLBEFINNANDE I ÖSTRA FINLAND 

I egenskap av expert på välbefi nnande i arbetet 

deltar Etera i ISKE, ett stort utvecklingsprojekt 

inom byggbranschen som Husbyggnadsindustrin 

har inlett i Östra Finland. Syftet 

med projektet som pågår till utgången av 

2011 är att utveckla företagsverksamheten, 

och i det målet ingår också att utveckla personalens 

kompetens och välbefi nnande. 

Drygt 80 små och medelstora företag väntas 

delta i projektet. 

Satsningar på välbefi nnande i arbetet blir 

allt viktigare i byggbranschen, eftersom 

personalens genomsnittsålder och påfrestningarna 

i arbetet är rätt höga, jämfört med 

många andra branscher. I byggbranschen går 

man också i genomsnitt i pension tidigare än 

i andra branscher. ”Vi strävar efter att stärka 

välbefi nnandet och förlänga arbetskarriärerna 

i en bransch som är viktig för oss. Samtidigt 

stöder vi tillgången på arbetskraft i 

branschen.” 

”En lösning som vi utarbetar tillsammans 

med företagaren, exempelvis för att stegvis 

omskola och rehabilitera en sjukledig arbetstagare, 

frigör tid för företagaren att sköta 

själva businessverksamheten. Och vi från 

Etera som promenerar omkring här med våra 

portföljer får testa smilgroparna med en 

minuts mellanrum då företagaren rekommenderar 

bolaget för nästa kund”, anmärker 

Silovaara med sin savolaxiska humor.

DU KAN BYTA ANMÄL- 

NINGSMETOD TILL OCH 

MED DEN 30.11. 

Du kan byta anmälningsmetod för 

ArPL-försäkringen till och med utgången 

av november. Eteras kunder kan 

som anmälningsmetod välja Nopsa, 

månads- eller årsanmälan. 

Man kan byta anmälningsmetod 

antingen över Eteras webbtjänst eller 

genom att meddela Eteras kundtjänst 

om bytet före utgången av november. 

Ändringen träder i kraft från följande 

årsskifte och gäller alltid en specifi k 

försäkring. Läs mera på Eteras webbplats 

på adressen etera.fi . 

KUNDNÖJDHETS- 

UNDERSÖKNING INLEDD 

Etera undersöker igen hur nöjda kunderna 

är med bolaget. Intervjuerna 

inleddes i början av september och 

fortsätter till ingången av oktober. 

Genom undersökningen utreder vi hur 

nöjda kunderna är med Eteras verksamhet 

och tjänster. Målgruppen är 

Eteras försäkringskunder samt pensions- 

och rehabiliteringskunderna. 

Undersökningen genomförs av Add 

Value Research Finland Oy. 

”Genom undersökningen får vi 

värdefull information om i vilken riktning 

det lönar sig att utveckla verksamheten 

och tjänsterna”, säger Eteras 

marknadsföringschef Piia Kallio. 

Undersökningen genomförs som 

telefonintervjuer, förutom sektionen 

för pensionstagare och pensionssökande, 

som undersöks med hjälp av 

blanketter. 

Under höstens lopp kommer vi 

också att undersöka hur nöjda företagarkunderna 

och etera.fi-användarna 

är. 

KIRSI TUURA 

UTBILDNING 

Nya arbetsledare utexaminerades 

från Ratekos fortbildning 

De första arbetsledarna från Ratekos utbildningsprogram Från 

arbetstagare till arbetsledare utexaminerades i juni. Den treåriga 

utbildningen var avsedd för erfarna arbetstagare i byggbranschen. 

De nya arbetsledarna fi rade sin examen i juni i Vanda, då deras treåriga examensinriktade fortbildning 

avslutades. 

”Behovet av utbildning uppstod i företagen i 

byggbranschen. Det här är ett alternativ då 

man vill utbilda sig till arbetsledare”, beskriver 

utbildningschef Janne Mäenpää på Byggnadsindustrins 

utbildningscentral Rateko. 

Det har funnits en efterfrågan på utbildning 

och deltagare har kommit från hela landet, 

från Helsingfors till Torneå. I höst inleds redan 

den femte kursen. 

Utbildningen genomförs som fl erformsutbildning 

som bygger på en yrkesexamen i 

byggnadsproduktion, riktad till tjänstemän. 

”De studerande får genast börja jobba med 

en arbetsledares uppgifter, så det praktiska 

arbetet är starkt närvarande från början”, 

berättar Mäenpää. 

För många innebär examensinriktad fortbildning 

en ny möjlighet att hålla sig fast i 

arbetslivet. ”Exempelvis om en arbetsolycka 

har förstört arbetsförmågan kan fortbildning 

Etera-nyheter 

erbjuda en väg till ett nytt yrke och många 

fl er arbetsår”, beskriver Mäenpää. 

Mäenpää konstaterar att recessionen har 

varit en utmanande tid. ”Vi samlar som bäst 

ihop en ny kurs men tiderna är onekligen 

utmanande. De som antas till fortbildningen 

ska ha en arbetsplats och arbetsgivarens 

stöd för utbildningen. Det positiva är att det 

har kommit studerande från nya företag och 

uttryckligen från små och medelstora företag. 

Det verkar alltså fi nnas tro på framtiden, 

då man vill satsa på utbildning”, resonerar 

Mäenpää. 

Rateko, det vill säga Byggnadsindustrins 

utbildningscentral, är en särskild yrkesläroanstalt 

som ägs av Byggnadsindustrin RT rf. 

Den erbjuder yrkesutbildning och utbildning 

som förbereder för yrkesinriktade examina 

samt arrangerar examina. 


TEXT JOANNA SINCLAIR | ILLUSTRATION JUSSI KAAKINEN | FOTO KREETTA JÄRVENPÄÄ, MERJA OJALA 

Förlängda 

karriärer

Det talas mycket om hur man ska 

kunna förlänga arbetskarriärerna. 

Även om det är fi nt att folk orkar 

fortsätta i arbetet efter den offi ciella 

pensionsåldern lyckas vi inte lösa det 

egentliga problemet genom att 

uppmuntra folk att fortsätta jobba till 

långt efter 60. Uppmuntran måste 

komma in mycket tidigare än så. 

Eteras försäkrade är det bara en på tio som går i 

ålderspension direkt från arbetslivet. Största 

delen har först lyft arbetslöshetspension eller 

invalidpension. I genomsnitt invalidpensioneras ”Av 

folk i 52 års ålder”, säger verkställande direktör 

Kalevi Hemilä på Etera. 

”Hur man ska kunna förlänga tiden i arbetslivet är en viktig 

fråga. Vi måste i alla fall komma ihåg att problemet primärt har 

att göra med de höga siffrorna för arbetsoförmåga. I 

fysiskt tunga branscher går den allra största 

delen i invalidpension. Vi borde göra allt 

vi kan för att förebygga arbetsoförmåga”, 

specifi cerar Hemilä. 

Samma problem har professor 

Marja-Liisa Manka lyft fram i fl era 

olika sammanhang. Även om en 

förlängning av karriären har varit 

framme i medierna på olika sätt har vi 

glömt bort det faktum att otroligt många 

människor i Finland faktiskt blir invalidpensionerade 

fl era år innan de blir ålderspensionerade. 

”35 procent av alla de som gick i pension i Finland i fjol blev 

invalidpensionerade, 17 procent kom in i arbetslöshetspensionsslussen 

och 48 procent gick i vanlig ålderspension – skrämmande, 

eller hur? Siffrorna är dessutom en aning bättre än förr eftersom 

de stora åldersgrupperna nu har börjat gå i pension och 

andelen som gick i ålderspension var högre än normalt”, säger 

Manka torrt. 


10 


”Och tyvärr ser statistiken inte ut att bli bättre. Andelen 

som går i invalidpension växer kontinuerligt och den 

vanligaste orsaken till invalidpension är depression.” 

Manka har tagit tjuren vid hornen på fl era olika sätt. 

Vid sidan av sitt forskar- och utbildningsjobb har 

professorn, som är hängivet intresserad av sin sak, gått 

ut i medierna med sitt budskap genom att varje år utlysa 

arbetsfred på arbetsplatserna. Hon har också gett ut en 

bok om temat: Työrauhan Julistus. ”Vi strävar efter 

större synlighet för en viktig sak. Många undersökningar 

visar att den viktigaste enskilda faktorn som driver 

människan i invalidpension är dålig stämning på 

arbetsplatsen.” 

CHEFSKAP OCH GRUPPANDA I NYCKELPOSITION 

Stämningen på arbetsplatsen är en summa av fl era olika 

aspekter, men enligt Manka är de viktigaste faktorerna 

chefsarbetet och gruppandan. De avgör om stämningen 

är rejäl och uppmuntrande eller präglad av rädsla. Också 

Etera har lyft fram chefskapet. Bolaget erbjuder 

cheferna och deras arbete på kundföretagen stöd i form 

av handböcker som ska hjälpa cheferna att få ett grepp 

om hur de kan utveckla och främja förmågan att orka i 

arbetet. 

”Chefens roll är i det här hänseendet oerhört viktig. 

Även om välbefi nnande i arbetet i sista hand alltid är en 

personlig sak för var och en, kan man inverka på det rätt 

mycket genom chefens och ledningens arbete. Det här är 

en central fråga vid varje enhet, team och grupp på 

jobbet”, konstaterar Tarja Kostiainen, chefen för Eteras 

enhet för välbefi nnande i arbetet. 

”Människor är olika och det blir tydligare under dåliga 

tider. Det här är verkligen något som sätter cheferna på 

prov”, påpekar Kostiainen. 

”För den som arbetar som chef är det viktigt att 

minnas att grunderna alltid är de viktigaste. Inskolning, 

arbetssäkerhet, feedback, att lyssna på arbetstagarna 

och som chef erbjuda stöd. De här leder till att 

arbetsförmågan bibehålls och de anställda trivs längre i 

arbetet”, säger Kostiainen. 

Ett gott chefskap upprätthåller arbetsförmågan, 

säger Tarja Kostiainen på Etera. 

CASE 

TEXT JOANNA SINCLAIR | FOTO MERVI AHLROTH 

Vilja och 

envishet vägen 

till ett nytt liv 

Även om det allt oftare är 

depressioner som står bakom 

invalidpensionsfallen, fi nns det också 

fall där en olycka sätter stopp för 

karriären. Då har den olycksdrabbade 

två alternativ: att ge upp eller att 

utbilda sig för ett nytt yrke. Marko 

Salmela som omskolat sig är ett 

inspirerande exempel – en ny start 

hänger på den egna viljan. 

Marko Salmela kommer emot oss vid trapporna 

upp till YIT:s byggplatsbarack. Den 

upptagna arbetsledaren tar sig en liten stund 

för att berätta om sin nya karriär, innan arbetet 

åter kallar. 

För fem år sedan jobbade Salmela som 

snickare på ett bygge. Men så var olyckan 

framme. ”Jag vill inte direkt säga att jag hade 

tur i oturen, så omskakande var nog olyckan. 

Jag föll, på Kampens byggplats, hårt och från 

hög höjd. Det var slutet på den karriären. Men 

nu ler livet igen”, berättar Marko Salmela. 

ARBETSLEDARE GENOM OMSKOLNING 

Salmela var med i den första gruppen som 

deltog i Ratekos omskolning, där proffs i 

byggbranschen fick handledning för att bli 

arbetsledare. ”Tre år räckte det och varje år 

var nyttigt. Jag kan varmt rekommendera 

utbildningen, men bara för sådana som brinner 

av lust att komma tillbaka till arbetet. Det 

krävs en hel del uthållighet och vilja. Det lö-

En arbetsplatsolycka satte stopp för Marko Salmelas karriär i byggbranschen. Genom omskolning hittade han i alla fall en väg framåt. 

nar sig inte att gå med bara för att pröva på.” 

Då olyckan inträff ade hade Salmela, som i dag är fyrtio år, tio 

år av fysiskt tungt arbete bakom sig. Han hade faktiskt redan 

funderat på möjligheten att byta arbetsuppgifter, för som han 

säger: ”Det är få killar som går i pension direkt från ett bygge!” 

Senast efter att man fyllt femtio börjar ryggen bråka. ”För min 

del blev olyckan därför en språngbräda till omskolning. Och jag 

är nöjd med mitt val. Jag hann vara sjukledig i två och ett halvt 

år innan jag började omskola mig, och det var en lång tid.” 

Några av Salmelas kurskamrater sökte sig till utbildningen 

då en fysisk skada förhindrade det tidigare arbetet, några motiverades 

av nya karriärmöjligheter. Salmela betonar att möjligheten 

till omskolning betydde enormt mycket för honom. ”Det 

handlar om en stor satsning. Ofta kommer försäkringsbolaget 

emot, men visst kostar det fi rman också. Det visar på en tillit 

från arbetsgivarens sida. Jag vill vara värd den tilliten.” 

REKRYTERING GULD VÄRD 

Personalchef Jari Timonen på YIT talar gärna för omskolning. 

”Om någon skadar t.ex. axeln är möjligheterna till en fortsatt 

karriär i byggbranschen begränsade. Somliga kan arbeta som 

lyftkransförare, men de passar inte alla. Vanligen är omskolning 

det enda sättet att stanna kvar i branschen.” 

Verksamheten för att upprätthålla arbetsförmågan har blivit 

allt viktigare på YIT under de senaste åren menar Timonen. 

”Det går att upprätthålla arbetsförmågan länge, men då måste 

arbetsgivaren vara alert och erbjuda alternativ. För tillfället har 

vi tolv personer som deltar i olika omskolningsprogram. Stödet 

från försäkringsbolagen är en viktig sporre”, säger Timonen 

tacksamt. 

YIT har goda erfarenheter av omskolning. Alla som blivit 

färdiga har hittat arbete inom huset. ”Inte värvar vi folk i 

blindo till utbildningarna, utan vi söker sådana individer som 

har potential för arbetsledaruppgifter. För vissa arbetstagare är 

omskolningen ett bra sätt att smidigt rikta in sig på en ny karriär. 

Och för arbetsgivaren kan de omskolade vara en ypperlig 

rekrytering.” 

Yrkesmän som varit länge på YIT känner huset. Att omskola 

sådana är ett bra sätt för oss att få kompetenta arbetsledare. 

I bästa fall har vi flera års erfarenhet av dem som hängivna 

arbetstagare, vi känner personen och hans eller hennes sätt att 

arbeta. Personen i fråga är redan insatt i vår företagskultur och 

kommer lättare in i arbetet”, säger Timonen sammanfattningsvis. 


12 


”Dålig stämning på arbetsplatsen leder till alltför tidiga 

pensionsfall”, säger professor Marja-Liisa Manka varnande. 

RESULTAT GENOM ÅTGÄRDER FÖR VÄLBEFINNANDE I 

ARBETET? 

”Vi måste satsa klart mer än nu på arbete för 

välbefi nnande i arbetet för att vi ska ha en chans att få 

ner siffrorna för invalidpensioner. Det skulle samtidigt 

förbättra såväl nationalekonomin som situationen för 

företag och enskilda arbetstagare”, menar Manka. 

Med att jobba för välbefi nnande i arbetet menar 

Manka inte bara käppgymnastik i pauserna. Det håller 

man redan framgångsrikt på med runt om i Finland. ”Då 

jag blev professor 2004 undersöktes välbefi nnande i 

arbetet fortfarande oftast som något som hade att göra 

med den fysiska orken. I dag är situationen en helt 

annan. Under de senaste åren har vi börjat tänka kring 

de här sakerna på ett radikalt annat sätt i och med att 

forskarna har förstått de verkliga orsakerna till de dystra 

invalidpensionssiffrorna.” 

De effektivaste sätten att förlänga arbetskarriärerna 

kan vara överraskande. Nyckeln till gåtan ligger i 

färdigheter som är knutna till välbefi nnande i arbetet: 

kommunikation, artighet och öppenhet – socialt kapital, 

med andra ord. Om det fi nns ett sådant både i huset och 

i enheterna leder det till att folk pensionerar sig senare. 

”Det sociala kapitalet visar sig i de nyaste 

undersökningarna vara den viktigaste faktorn som 

inverkar på arbetsförmågan i en organisation”, berättar 

Manka och rabblar upp en imponerande mängd 

statistiska uppgifter ur minnet: ”Om det sociala 

kapitalet i en grupp är relativt litet har vi att göra med 

en riskgrupp. Sannolikheten att någon insjuknar är 

1,8-faldig. På gruppnivå innebär ett svagt socialt kapital 

en 30–50 procent större risk för medlemmarna att 

insjukna i depression än för fi nländare i genomsnitt.” 

”De summor företaget satsar på 

välbefi nnande i arbetet betalar 

sig, och med ränta.” 

INDIVIDENS ANSVAR FÖR DEN EGNA LYCKAN 

Om en arbetstagare går i invalidpension är det alltid en 

förlust för företaget. Företaget förlorar goda förmågor 

men får det också svårare med nyrekryteringar. Antalet 

ansökningar minskar om ryktet sprids att folk inte trivs i 

huset. Mest lider i alla fall individen av att gå i 

invalidpension. 

”Individens ekonomiska situation försämras och det 

innebär sänkt levnadskvalitet. Det här vet många. Det de 

inte kommer att tänka på är hur viktig 

arbetsgemenskapen är för deras eget välmående”, 

påpekar Kostiainen. 

Manka är inne på samma tema. Hon menar att få på 

riktigt förmår uppskatta sin arbetsgemenskap innan de 

har gått miste om den. ”Jag har ett bra exempel: jag 

träffade en femtioårig man som sade att han orkade 

släpa sig till jobbet varje dag bara för att kunna plocka 

fram sin pensionsberäknare och se hur många dagar han 

hade kvar. Innan han fyllde sextio blev han i alla fall 

tvungen att gå i invalidpension. Då kom han sorgsen 

fram och berättade att han gått miste om det viktigaste 

i livet. Utan arbetsgemenskapen kändes livet bara tomt”, 

berättar Manka. 

”Att trivas på arbetet, stämningen på arbetsplatsen 

och det mentala välmåendet är nycklar till en förlängd 

arbetskarriär. Det lönar sig för företag att satsa på de här 

kärnområdena och försäkra arbetstagarna om att var 

och en kan inverka på sitt eget välbefi nnande i arbetet. 

Man ska aldrig förringa välbefi nnandet i arbetet 

eftersom det är en strategisk konkurrensfördel. De 

summor företaget satsar på välbefi nnande i arbetet 

betalar sig, och med ränta”, påpekar Manka.

Välj Nopsa − 

det lönar sig 

”Nopsa är en ny metod som Etera har utvecklat för att anmäla 

löneuppgifter. Målet är att Nopsa ska göra det enklare för våra kunder att 

sköta arbetspensionsförsäkringarna”, berättar Eteras ArPL-produktchef Eija 

Savolainen. De första kunderna tog Nopsa i bruk i början av juli, och redan 

nu har mer än 150 kunder anmält att de vill börja använda metoden. 

Eija Savolainen uppmuntrar alla att byta 

till Nopsa: ”I Nopsa förenas de bästa sidorna 

hos års- och månadsanmälan. Med Nopsa 

sparar du både tid och besvär”. 

ARBETSTAGARUPPGIFTER EN GÅNG PER ÅR 

Med Nopsa anmäler du varje enskild arbetstagare 

bara en gång per år, inte varje månad 

separat. ”Våra kunder slipper anmäla 

arbetstagaruppgifter månatligen”, konstaterar 

Savolainen. Med Eteras Nopsa betalas 

försäkringsavgiften månatligen enligt den 

verkliga lönesumman på vilken företaget 

innehåller förskottsskatt . ”Försäkringsavgifterna 

följer alltid den verkliga situationen”, 

berättar Savolainen. 

Nopsa räknar ut den månatliga ArPLförskottsavgiften 

utifrån den totala lönesumman. 

I försäkringsavgiften beaktas 

kundåterbäringen och beräkningsräntan 

som beror på förfallodagen. Det innebär att 

försäkringsavgiften så exakt som möjligt 

motsvarar den slutliga ArPL-försäkringsavgiften 

som klarnar i årsavräkningen. 

Om man vill kan man anmäla anställningsuppgifterna 

en gång i kvartalet. ”An- 

ställnings- och löneuppgifterna anmäls på 

samma sätt som med en traditionell årsanmälan, 

före utgången av januari följande 

år”, förklarar Savolainen. 

Förskottsavgifterna betalas senast den 

20:e i månaden efter att lönerna har betalats 

ut. Man kan antingen betala avgifterna 

genom webbanken eller skriva ut en giroblankett 

och ett Nopsa-sammandrag. 

FÖR VEM? 

”Nopsa lämpar sig särskilt för de av våra 

kunder vars personalstyrka och lönesumma 

varierar från månad till månad, men 

som vill att deras pensionsavgifter följer 

den verkliga situationen”, säger Savolainen. 

Även revisionsbyråer kan ta Nopsa i bruk. 

”De måste däremot först komma överens 

om saken med försäkringstagaren”, påminner 

Savolainen. 

Vid sidan av Nopsa kan kunderna fortfarande 

om de vill välja månads- eller årsanmälan. 

De nuvarande kunder som använder 

månadsanmälan kan övergå till att använda 

Nopsa från och med början av 2010. Den 

valda anmälningsmetoden gäller alltid ett 

TEXT JOHANNA JÄRVIRANTA 

kalenderår i taget och kan inte bytas under 

årets gång. 

MEDDELA OSS OM ÄNDRINGAR FÖRE 

UTGÅNGEN AV NOVEMBER 

Det går att byta anmälningssätt för nästa 

år ännu i ett par månader. ”Om man vill 

byta anmälningssätt ska man meddela oss 

om ändringen före utgången av november 

genom vår webbtjänst på adressen etera.fi . 

Man kan också ta kontakt med Eteras kundtjänst”, 

säger Savolainen. 

Om man i november byter till Nopsa eller 

något annat anmälningssätt träder ändringen 

i kraft från årsskiftet. Ändringen gäller 

alltid en specifi k försäkring. 

LÄS MERA 

om Nopsa eller byt 

anmälningsmetod 

på adressen 

etera.fi . 

Försäkrar er 


14 

Arbetet under kontroll Så mår både människan och företaget bra 

TEXT SATU VÄISÄNEN | FOTO KIRSI TUURA 

NER I VIKT GER MER 

VITALITET I ARBETET 


Viktkontroll har en överraskande 

stor betydelse för en arbetstagares 

hälsa och vitalitet. I Viktväktarnas 

företagsgrupper är det gruppandan 

som uppmuntrar många att hålla 

fast vid den nya livsstilen.

Enligt undersökningar som Etera har gjort har övervikt 

en överraskande stor betydelse för hur man orkar och 

trivs i arbetet. Övervikt visar sig fördubbla risken för 

förtida pension. Gruppledare Krista Kuortti på Viktväktarna 

har sett hur det också går att skapa en motsatt 

effekt. Då vikten rasar kommer man in i en positiv cirkel. I 

takt med att konditionen och hälsan förbättras får arbetstagare 

energi för så gott som vad som helst. 

Kuortti har lett företagsgrupper i omkring två år, bland annat 

på sjukhus, vid statliga enheter och på privata företag. 

”Ibland kan det vara någon enskild individ på ett företag som 

får idén till att starta en grupp och sedan lyckas få med sig de 

andra. Det kan också vara företagets hälsovårdare som kommer 

på att starta en viktväktargrupp och därför tar kontakt med oss”, 

berättar Kuortti. 

Vanligen räcker projekten tolv veckor. Grupperna samlas en 

gång i veckan, i en timme. Redan den första träffen kan leda till 

omstörtande förändringar. 

RÄTT METODER 

Grupperna börjar med att väga sig, även om det inte är obligatoriskt. 

När man väger sig får man i alla fall en realistisk bild av sin 

egen vikt, vilket många kanske dittills har försökt undvika. 

”Folk vill inte alltid erkänna att de har gått upp i vikt, och 

vanligen smyger sig de extra kilona på småningom. Så en vacker 

dag ser de en bild på sig själva och tänker förskräckt ”hur blev jag 

sådär?”. Många av de som deltar i grupperna är faktiskt trötta på 

att alltid vara så trötta”, säger Kuortti. 

För varje medlem gör hon upp ett individuellt program med 

individuella mål. Till all tur är viktindex så pass breda att var och 

en själv kan defi niera vad hans eller hennes normalvikt är. 

Kuortti betonar att det inte handlar om någon radikal diet 

utan om att förändra livsstilen. Man kan gå ner högst ett kilogram 

per vecka om syftet är att det ska vara hälsosamt och beständigt. 

Målet ska vara en livsstilsförändring som passar individen 

själv på ett naturligt sätt. 

”De fyra grundpelarna för Viktväktarna är mat, motion, rutiner 

och gruppen. Med rutiner menar vi t.ex. att lära sig en fungerande 

måltidsrytm. Ingen tvingas till något obehagligt utan vi 

försöker introducera riktiga levnadssätt i varje deltagares liv på 

ett lämpligt sätt.” 

GRUPPEN GER STYRKA 

Vid varje gruppträff ordnas en föreläsning om ett tema. Det kan 

handla om mat eller kanske kalciumintaget, motion eller om hur 

en positiv attityd inverkar på viktkontrollen. Efter föreläsningen 

får gruppmedlemmarna samtala med varandra eller be gruppledaren 

om råd för sin egen situation. 

Dessutom följer vi naturligtvis med hur viktminskningen 

framskrider. ”Deltagarna kan bli enormt ivriga då de märker att 

de har fått resultat redan under den första veckan. Och det hjälper 

dem att fortsätta går ner i vikt”, säger Kuortti. 

Stödet från gruppen har betydelse också utanför träffarna. Då 

det fi nns andra i samma situation på arbetsplatsen är det lättare 

att dela med sig av erfarenheterna och ge varandra tips. Under 

lunchen kan man exempelvis räkna poäng tillsammans. Viktkontrollprojektet 

förenar människor och kan till och med förbättra 

stämningen på arbetsplatsen, i och med att man inte alltid bara 

talar om arbetsfrågor. 

FRISKA ARBETSTAGARE 

De viktigaste resultaten kan man iaktta i arbetstagarens vitalitet 

och hälsa. Kuortti vet vad hon talar om. För sju år sedan gick 

hon själv ner i vikt, 35 kilogram. 

”Samtidigt med de extra kilona försvann alla smärtor och den 

värk jag gick omkring med. Jag trodde jag hade en skada i höften 

som krävde operation och problem med knäna. Men då jag blev 

av med den extra vikten försvann krämporna och det kändes 

överraskande lätt att röra på benen.” 

Liknande kommentarer möter Kuortti i sina grupper. Då huvudet 

också känns lättare får folk energi både för arbete och för att 

utvecklas i arbetet. Genom att bli av med extra vikt får man en 

sådan känsla av att lyckas att man tycker man kan lyckas med allt 

annat också. 

Samtidigt minskar naturligtvis många olika hälsorisker, t.ex. 

risken för metaboliskt syndrom, diabetes typ två och kranskärlssjukdomar. 

Blodtrycket sjunker och fettvärdena i blodet korrigerar 

sig. Med en viktminskning på tio procent minskar alla de här 

hälsoriskerna. Arbetsgivaren kan glädja sig över mindre sjukfrånvaro. 

VIKTVÄKTARNA 

• Viktväktarnas företagsgrupper erbjuder 

handledning i viktminskning, material och 

försäljning av Viktväktarprodukter. Företagsgrupperna 

kan utformas enligt företagens 

önskemål, t.ex. med betoning på motion. 

• I Viktväktarnas andra grupper kan vem som 

helst delta varje vecka på olika orter i landet. 

• Vill du gå ner i vikt hemma, kan du beställa 

Viktväktarnas materialpaket Hemma. Där 

kan du följa med vikten exempelvis med 

hjälp av ett elektroniskt viktkort. 

• Det är möjligt att få individuell handledning, 

om du vill träff a bara gruppledare på tumanhand. 

• På Viktväktarnas webbplats går det att beställa 

böcker, livsmedel och apparatur, som 

vågar. 

Läs mer på: www.painonvartijat.fi 


TEXT JOANNA SINCLAIR | FOTO KIRSI TUURA 

Etera satsar på vård- 

placerar aktivt i vård- och servicehem. Vi bygger 

egentligen inte så mycket annat för tillfället”, berättar 

fastighetsdirektör Timo Sotavalta. 

Det fi nns en samhällelig beställning på vård- och 

”Etera 

servicehem, men de är också ett förnuftigt 

placeringsobjekt. Vid sidan av den ökande efterfrågan höjs 

placeringarnas värde av att omsättningen på invånarna är så låg. 

I seniorhusen söker invånarna bostad på lång sikt, med tanke på 

att bo kvar på samma ställe resten av livet. 

16 

Ekonomisk bakgrund 

SENIORER KAN INTE BO AVSIDES 

Som placeringsobjekt föredrar Etera nybyggen, eftersom man då 

inte behöver kompromissa i planeringsarbetet. ”Ett 

saneringsobjekt kräver mycket mer arbete än ett nybygge, men 

visst genomför vi även sådana. Attraktivast bland 

renoveringsobjekten är de gamla skolorna, som är intressanta på 

grund av sitt läge. De har traditionellt legat mitt i byn”, påpekar 

fastighetsplaceringschef Hannu Keinänen. 

Läget är en av de viktigaste faktorerna då man bygger vård- 

och seniorhem. Seniorerna vill inte, och kan ofta inte, fl ytta 

långt bort från all service. Rörelsebegränsningar gör det alltför 

utmanande att bo avsides. Seniorerna uppskattar objekt som 

ligger mitt i redan befi ntlig infrastruktur. 

”Exempelvis hyrdes i praktiken alla platser i seniorhuset i 

Sandkulla i Vanda ut redan då byggplatsskyltarna sattes upp. 

Seniorerna som bodde i området såg vad som var under 

byggnad och agerade snabbt. Men så ligger Sandkulla också 

centralt, nära alla tjänster och med välfungerande 

kollektivtrafi k”, fortsätter Keinänen. 

”Goda trafi kförbindelser lockar inte bara seniorer”, säger 

Sotavalta. ”Konkurrensen om personal är mycket hård i 

vårdbranschen och de objekt som ligger väl till är de populäraste 

arbetsplatserna.” 


och seniorhem 

Behovet av vård- och seniorhem kommer att 

explodera under de kommande tio åren. Redan nu 

är bristen på utrymme ett problem. 

BEKANT BOENDEOMGIVNING MÅSTE GARANTERAS 

Etera har fl era byggprojekt på gång runt om i Finland. På gården 

runt servicehuset i Åbo som blev klart förra hösten byggs 

seniorbostäder som kommer att stå klara lämpligt för att fi ra 

Finlands självständighet. Även i Tavastehus, Nyslott, Uleåborg 

och Tyrnävä i närheten av Uleåborg byggs servicehus för äldre. 

”Det är ytterst viktigt att erbjuda seniorerna möjlighet att bo 

i sin egen hembygd. Man kan inte nog framhäva betydelsen av 

en bekant miljö, familjen, släkten och gamla vänner nära till 

hands. Alltför många äldre lider av ensamhet”, påpekar 

Keinänen. 

Till de intressantaste bland de vård- och seniorobjekt som 

Etera har på gång hör Ådstigen på Drumsö i Helsingfors. En 

gammal skola saneras och byggs om till ett grupphem för 28 

personer, ett svenskspråkigt daghem som staden hyr av Etera 

samt 38 seniorbostäder. 

”Seniorerna får bo mitt på det havsnära Drumsö, vid 

ypperliga trafi kförbindelser. Framförallt får de fl esta av 

invånarna en möjlighet att leva sina gyllene år i ett bekant 

bostadsområde, nära sina barn”, lovar Keinänen. 

KOMMUNERNA MÅSTE VAKNA 

Även om det redan nu råder en kraftig brist på vård- och 

seniorobjekt på många orter fastnar byggandet ofta i 

byråkratins labyrinter. Alltför ofta faller byggprojekten eller 

bromsas på grund av gamla generalplaner. Sotavalta efterlyser 

aktivitet från kommunernas sida. ”Också stadsplaner från början 

av 2000-talet kan vara hopplöst föråldrade. Många kommuner 

har inte förberett sig inför den omvälvning som nu kommer.” 

”Vi letar ofta med ljus och lykta efter lämpliga objekt. Jag vill 

utmana alla kommuner att gå igenom de gamla planerna och 

kontrollera om det mitt i den befi ntliga bebyggelsen, nära 

tjänster och trafi kförbindelser, fi nns tomter som kunde 

reserveras för seniorerna.”

HUR BLEV DU FÖRETAGARE? 

Till min utbildning är jag restonom från 

yrkeshögskolan i Haga. Efter att jag blev 

färdig arbetade jag länge i en andelsaffär, 

och framgången väckte en dröm om att 

starta eget. Efter andelsaffären arbetade 

jag på Hartwall som försäljningschef på 

restaurangsidan. Jag trivdes bra men beslöt 

mig för att återvända till restaurangbranschen 

som företagare. 

Jag kläckte den ena affärsidén efter den 

andra, i tankarna och under mina resor 

världen runt. Och 1994 startade jag äntligen 

min företagarkarriär. Recessionen hade 

tömt Kajsaniemigatan och där hittade jag 

en lä lämplig p lokal för Molly Malone’s. 

HUR VÄXTE DITT FÖRETAG TILL SIG? 

Efter att jag grundat företaget gjorde jag allt själv, 

från arbetstidslistor till beställningar, marknadsföring 

och ekonomiförvaltning. Jag använde min egen 

bil för att hämta varor från Alko två gånger per 

vecka. På den tiden betalade man fortfarande inköp 

med checker. Numera sysselsätter Marainvest N&K 

totalt ca 150 personer och vår årliga omsättning är 

10 miljoner euro. 

Till Marainvest Ravintolat hör utom Molly 

Malone’s en mängd restauranger i huvudstadsregionen: 

Britannia, Molly Malone’s Toppari Myrbacka, 

Rio Grande, Olarin Kamelit, Public House Wilperi, 

Pormestari och den nyaste Bella Ciao Cucina som 

nyligen öppnat i köpcentret Iso Omena. 

Marainvest Ravintolat har vuxit med fötterna 

stadigt på jorden och inte för snabbt, genom att 

investera den egna vinsten. Tanken har aldrig varit 

att utvidga för utvidgningens egen skull utan med 

eftertanke. Våra restauranger är avsedda för kunderna 

och deras behov, inte för mig. 

VAR FÅR DU ENERGI FÖR ATT LEVA? 

Jag sysslar med karate, golf, utförsåkning och 

allt som har att göra med havet. Jag har 

Sukokai-karateträning tre gånger i veckan, 

det är min favorithobby. Dessutom har jag 

den gemensam med min dotter Emma. På 

något sätt hittar man alltid tid om man bara 

tar sig i kragen. 

Företagare måste förstå att de ska göra 

det de är bäst på. I början av min företagarkarriär 

försökte jag göra allt själv, men numera 

delegerar jag en hel del. Jag har valt att 

koncentrera mig på marknadsföringen och 

på att utveckla affärsidéer och produkter. 

Dessutom planerar jag och övervakar alla 

restaurangrenoveringar vi låter göra och hela 

processen då vi startar nya enheter. Det är 

också jag som sköter inköpsavtal och i sista 

hand är det naturligtvis också jag som ansvarar 

för den ekonomiska förvaltningen i sin 

helhet. 

DÅ DEN HELSINGFORSISKA KRÖGAREN PETRI NAUMANEN GRUNDADE DEN 

IRLÄNDSKA PUBEN MOLLY MALONE’S MITT UNDER RECESSIONEN VAR DET FÅ 

SOM TRODDE ATT RESTAURANGEN SKULLE BLOMSTRA ÄNNU TIO ÅR SENARE. 

NU, EFTER FEMTON ÅR, ÄR MOLLY MALONE’S POPULÄRARE ÄN NÅGONSIN 

OCH MARAINVEST N&K OY ÄGER ÅTTA RESTAURANGER I 

HUVUDSTADSREGIONEN. 

VAD ÄR HÖJDPUNKTEN I DIN 

FÖRETAGARKARRIÄR? 

En sida företagarerfarenheter Den energiska företagaren 

TEXT LAURA KOKKO | FOTO KIRSI TUURA 

Ett steg i taget 

mot drömmen 

Den bästa stunden var nog 1994 efter att 

Molly Malone’s hade öppnats, då jag kunde se 

min dröm som blivit verklighet och min vision 

– stämningen fanns där, människorna var de 

rätta och allt föll på plats. Jag visste genast att 

Molly skulle bli en succé. 

På den tiden fanns det en trend i restaurangbranschen 

som innebar att affärsidéerna 

gnagdes slut på ett par år. Själv var jag inriktad 

på att vår restaurang skulle vara bättre än 

någonsin efter fem år. Man utvecklar en affärsidé, 

bygger på dess starka sidor och kämpar 

för den, så att de svaga sidorna arbetas 

bort. Man gör allting bättre hela tiden. Knappast 

var det någon som hade trott mig då om 

jag hade sagt att vi tio år efter startskottet 

skulle vara ännu bättre än förut. Om man 

lyckas utveckla och förädla en bra affärsidé blir 

den inte gammal någonsin. Tvärtom. 

VAD HAR DU FÖR FRAMTIDSDRÖMMAR? 

I restaurangbranschen lyckas föregångarna 

allra bäst. De som redan nu kan erbjuda 

sådana serviceformer och produkter som 

konsumenterna vill ha i framtiden. Man 

måste hålla sig ett steg före. Om du har en 

brinnande längtan efter att få utveckla en 

idé och göra allt för att främja den, händer 

det ofta att såväl personalen som kunderna 

rycks med. 

En restaurangägare måste ha kontroll 

över alla pusselbitar, från personal till miljö, 

service och produkter. Dessutom ska han 

eller hon kunna göra business. Det är källan 

till framgång. Tillväxten har kommit i maklig 

takt och vi fortsätter på samma linje.

18 

Direktören kopplar loss Nycklarna till framgång 

TEXT MAARIT VUORISTO | FOTO MATTI IMMONEN 

KUNDENS ETERA 3/09

När Stevecos verkställande direktör Kari Savolainen vill koppla loss lyfter han mot himlen. 

Då han fattar tag i styrspakarna på sitt lilla plan ger det honom en fullständig känsla av 

frihet. ”Att fl yga kräver hundraprocentig koncentration, och då glömmer jag allt annat. 

Vardagen och arbetet får inte rum på planet”, säger han med glöd. 

Kari Savolainen fi ck sitt certifi kat för privatplan för omkring 

sex år sedan. Det var ett omfattande projekt: 

omkring hundra timmar teoriundervisning, 45 timmar 

fl ygpraktik och ett prov för luftfartsförvaltningen. 

”Man kan nog inte jämföra det här med att ta körkort, eftersom 

insatsen är så mycket mer krävande. Ett fl ygprov räcker en 

och en halv timme och under den tiden ska man inte bara fl yga 

omkring lite i godan ro, utan man går igenom olika farosituationer. 

För min del gick det så att då vi nått 100 meters höjd drog 

kontrollören av gasen och undrade vad jag tänkte göra om planet 

börjar falla. Det var inte läge för panik utan jag måste kunna 

reagera på situationen, så som jag hade lärt mig under utbildningen”, 

berättar vd:n på Steveco Oy. 

Intresset för att fl yga fi ck Savolainen från sin bror som har 

fl ugit nästan hela sitt vuxna liv. ”Man får en sådan härlig känsla 

av frihet då man fl yger. Landskapen man ser från planet är hisnande, 

även om det är svårt att få en känsla av sin position utifrån 

kartan. Alla sjöar ser t.ex. rätt lika ut från ett fågelperspektiv. 

Jag gillar också att få besöka olika fl ygplatser runt om i Finland. 

Och det är så avkopplande att fl yga eftersom man måste 

vara hundra procent närvarande i nuet.” 

INGEN MÖJLIGHET ATT LARVA SIG 

Savolainen fl yger både ensam och tillsammans med sin bror. 

”Planet som klubben har är för fyra personer. Men om man 

klämmer in fyra gubbar i min storlek blir vikten för stor. Därför 

sitter det sällan mer än två personer i planet.” 

Det har redan gått några år sedan den första ensamfl ygningen, 

men Savolainen kommer exakt ihåg hur han spände sig. Och 

fl ygningen kom som en överraskning. ”Vanligen berättar inte 

läraren i förväg när det är dags, utan man får höra om det precis 

innan. För att få certifi katet måste man på egen hand ha utfört 

ruttfl ygningar enligt en planerad rutt.” 

Men fl yghobbyn handlar inte bara om att fl yga. Innan man 

lyfter ska planet alltid kontrolleras. Efter det gör man upp en 

färdplan och de relevanta viktberäkningarna. Dessutom ska man 

kunna läsa av vädret och följa säkerhetsgränserna. 

”Trots allt det här kan vindpustar och vertikala luftströmningar 

överraska också en erfaren pilot – och det ska man vara 

beredd på. Dåliga väderförhållanden är den vanligaste orsaken 

till olyckor. I luften är också små misstag stora. Om man börjar 

larva sig kan det bli ödesdigert, och bara genom övning får man 

färdighet.” 

Till all tur är olyckor inte särskilt vanliga, och Savolainen har 

aldrig varit ens nära en nära-ögat-situation. ”Visst har jag gjort 

dåliga landningar och i vissa situationer hade jag kunnat göra 

annorlunda, men jag har lyckats undvika olyckor. Vem som helst 

kan göra misstag och i det perspektivet är en pilot aldrig färdig. 

Som pilot måste man hela livet ut lära sig mer, och det är det 

som gör fl yghobbyn till en utmaning. Man kan inte be mamma 

eller kompisen om hjälp utan man måste klara allt på egen 

hand.” 

BJÖRNAR OCH KUNGSÖRNAR 

Savolainen strävar efter att fl yga omkring 10–12 timmar om 

året. Det kan låta lite, men redan under en halv timme hinner 

man öva en hel del. ”Under den tiden hinner man touch-and-go- 


20 

Direktören kopplar loss 

landa eller sacka 6–7 gånger, eller öva på andra svåra manövrar. Att 

sacka innebär att luftströmmen släpper vingen och då tappar vingen 

sin lyftkraft. Följden är att planet snabbt faller och då måste man räta 

ut och lyfta planet igen.” 

Ruttfl ygningar å sin sida kräver noggrann planering. ”För det mesta 

har jag fl ugit österut. Vid Imatra, över gränsen mot Ryssland kan man 

se landskapen bortom gränsen. Ett annat trevligt mål är Vesivehmaa 

fl ygplats nära Lahtis. Dessutom kan man ibland se stora djur från 

luften, älgar och kungsörnar. Min kompis såg en gång en björn från 

fl yget. Den lufsade inte mer än tio meter från ett gäng bärplockare. 

Bärplockarna hade nog däremot ingen aning om björnen, de fortsatte 

att plocka bär i lugn och ro.” 

Även om man sitter ensam eller två och två i planet tycker Stevecos 

chef att hobbyfl ygning är en social sport. Efter en fl ygning sitter man 

och pratar med de andra piloterna. 

”Det fi nns två typer av hobbypiloter. Det fi nns de som har blivit så 

bitna av hobbyfl ygning att de sitter på fl ygplatsen också då de inte 

fl yger. Och så fi nns de sådana som jag, som fl yger bara ibland. Många 

av oss har rätt utmanande arbeten. Men generellt sett är piloterna 

trevliga människor och de är roliga att utbyta erfarenheter med.” 

BASKONDITION GENOM ATT CYKLA 

Under vintersäsongen brukar Savolainen inte fl yga på grund av mol- 

Verkställande direktör Kari Savolainen på Steveco vill gärna hinna fl yga oftare. 


nigheten. Också i våras och somras blev det rätt lite fl uget eftersom 

hans knä ”gick sönder” under en enduro-träning. Med skadat knä gick 

det inte att förnya det läkarintyg som piloter behöver för sitt certifi - 

kat. 

”Nu har jag fått mitt fl ygarcertifi kat förnyat och kan fortsätta med 

min hobby. Men jag tror jag får ge upp motorcykelhobbyn.” 

Till verkställande direktörens andra hobbyer hör cykling och långfärdsåkning 

på skidor. ”Så länge marken inte är frusen cyklar jag 100– 

150 kilometer per vecka. På vintern åker jag långfärdsskidor tre gånger 

per vecka, omkring 20 kilometers turer. På det sättet upprätthåller ja 

min kondition, och det är viktigt också för en pilot. Man kan inte bege 

sig upp i luften om man har förhöjt blodtryck eller blodsocker. Dessutom 

måste hjärtat vara i skick.” 

I framtiden tänker Savolainen också skaffa sig certifi kat för ett 

Experimental-plan som är lite billigare i drift. Planmodellen är vanligen 

en aning lättare än ett småplan och man behöver inte fl ygplansmekanikercertifi 

kat för att serva planet. ”Med ett sådant kunde jag 

fl yga oftare”, säger han drömmande. 

Savolainen trivs också som passagerare ombord på plan i reguljärtrafi 

k, man han medger att han följer med färden extra noga. ”Jag 

brukar följa med i vilket luftrum vi fl yger och så följer jag med landningsljusen. 

Jag har i alla fall aldrig gett mig på kaptenen”, säger han 

med ett fl in. 

STEVECO OY 

UTMANANDE HÖST FRAMFÖR 

Steveco Oy är den största hamnoperatören i Finland. Företaget 

erbjuder lossnings- och lastningstjänster och dessutom speditions-, 

terminal- och fartygsklareringstjänster. Företaget bedriver 

stuvningsverksamhet själv och genom sina dotterbolag 

i fl era olika hamnar i Kotka, Nordsjö, Fredrikshamn, Saimen 

och Moskva. Dessutom är företaget marknadsledare i Fjärran 

östern när det gäller hanteringen av godstrafi ken över Finland 

till Ryssland. Personalen omfattar omkring 900 personer 

och omsättningen i fj ol uppgick till 134,2 miljoner euro. 

Kari Savolainen utnämndes till verkställande direktör för 

Steveco i september 2005. Före det hade han arbetat på Posten 

där han var direktör för Logistik-gruppen. ”Jag antog en stor 

utmaning då jag tog emot platsen som vd för Steveco. Även om 

den ekonomiska situationen vid företaget var god då recessionen 

slog till har störtdykningen i godstrafi ken ställt vår verksamhet 

inför enorma utmaningar. Vi har en intressant höst 

framför oss. Traditionellt är hösten årets brådaste tid eftersom 

handelns distributionskedjor fylls till brädden med gods inför 

julförsäljningen.” 

I mars 2008 minskade Stevecos personalstyrka eftersom 

enheten i Fredrikshamn upphörde. Efter det har företaget klarat 

sig med permitteringar. ”Jag hoppas att ekonomin vänder 

mot det bättre snabbt så vi inte blir tvungna att ta till större 

nedskärningar, utan kan klara oss med de anpassningsprogram 

vi redan har igång.”

FINLAND – 

EN INNOVATIV MILJÖ 

Lester Thurof, professor i nationalekonomi på 

MIT i Boston beskrev i början av 1990-talet olika 

samhällsekonomier i världen. Han menade 

att USA var världsbäst på att skapa nya innovationer, 

den tyska ingenjörskonsten var bäst 

på att att ööverföra 

innovationerna till industriell produk- 

tion me medan japanerna var experter på att skapa de allra 

eff ektiv ektivaste marknaderna utifrån innovationerna. På 

den tiden tide var Finland ett industriland som Tyskland. 

Men för Finlands del har världsordningen nu för- 

ändrats ändrats. John Kao, professor i Harvard, publicerade ny- 

ligen en 

artikel i Harvard Business Review där han be- 

skriver skriver världens v hetaste innovationscenter i dag. Bland 

dem dem tar han faktiskt upp Finland. I själva verket kan 

Finland Finlands styrka i framtiden ligga i att erbjuda en inno- 

vations vationsvänlig miljö, snarare än industriell produktion 

eller ren 

teknologi. 

En gammal g sanning är att nationens framtid ligger 

hos de unga. u Enligt PISA-undersökningen hör Finlands 

skolsyst skolsystem till världens bästa. Universiteten håller på 

att stöp stöpas om och åtminstone det universitet jag repre- 

sentera senterar, Aalto-universitetet, kommer att höja den fi n- 

ländska 

universitetsvärlden till nya nivåer. Det fi nns 

alltså uunderlag 

för den gamla sanningen, i framtiden 

ännu mmer 

så. 

Möjligen Möjl är det svårt att bara med de ungas krafter 

skapa innovationer in 

som står på en ekonomiskt stabil 

grund. Ofta O behövs dessutom erfarenhetsbaserad sak- 

kunska kunskap och insikt för att idéerna verkligen ska kun- 

na upps uppstå och omsättas i praktiken. Samarbete är en 

styrka ooch 

bakom innovationerna behövs många slags 

individe individer och många olika former av kompetens. Dess- 

utom be behövs en gynnsam omgivning där idéerna kan 

komma 

fram och föras vidare. Det är här samarbetet 

mellan 

företag och universiteten kommer in. 

Traditionellt Trad har man mestadels tänkt på innovatio- 

ner som 

något produktorienterat. Men produktutveck- 

ling och 

tekniska innovationer är bara en del av hel- 

heten. KKundrelationer, 

kunderfarenhet och upplevelse, 

distribu distributionskanaler och servicehelheter är exempel på 

andra andra områden o där vi kan skapa innovationer. 

Service Serv är ett lämpligt område för ett land som Fin- 

land, där dä innovationsmiljöer som kräver stora kapital- 

insatse insatser kan var svåra att få till stånd. Globalt kan vi 

”Ofta behövs 

erfarenhetsbaserad 

sakkunskap och 

insikt för att idéerna 

verkligen ska kunna 

omsättas i praktiken” 

se en omfattande digitalisering av olika serviceformer 

och samtidigt förnyas ofta verksamhetsmodeller och 

processer samtidigt på ett fundamentalt sätt. Det här 

är ett område där Finland har möjligheter och därför 

lönar det sig att satsa på det. 

Vi kan tillsammans leda in Finland i en ny uppgång. 

Tillsammans kan vi, oberoende av ålder eller karaktär, 

såväl erfarna som unga och fritt tänkande, utveckla 

nya servicekoncept och sträva efter framgång. 

Timo Saarinen 

professor, vice rektor, ordförande för Service Factory 

Helsingfors handelshögskola, Aalto-universitetet 

Växlande syn på ett bättre arbetsliv Kolumn 

HSE 


22 

Dygnet runt Företagarens vardag och fest 

TEXT HANNA REPO | FOTO JANNE SAVON 

Var och en som arbetar på larmservicecentralen i Hertonäs tar emot omkring 200 larm per dygn. Alla larm tas upp till behandling, från början till slut. 

TRYGGHET dygnet runt 

Övervakningsfi rman Turvatiimi vakar över att 

allt är i sin ordning på kontor och i hem också då 

ingen är på plats. På larmcentralen som ligger i 

Hertonäs i Helsingfors tar man emot larm från 

hela landet. Från larmcentralen tillkallas också 

de väktare som åker ut till stället där larmet kom 

ifrån. Det är härifrån man följer med 

övervakningsrundor och sköter all 

fastighetsteknik. 


Genom övervakningskameror och 

dörrtelefoner kan man kontrollera 

att rätt personer kommer igenom.

15.00 

Brådskan från förmiddagen börjar lägga sig 

på larmservicecentralen i Hertonäs. Fem 

vakthavande sitter framför sina monitorer 

och telefonerna har tystnat. Eftermiddagstimmarna 

präglas av lugn och ro, men det är 

lugnet före stormen. Till Turvatiimi, där någon 

alltid är på alerten, kommer 6 000–7 000 

olika larm i veckan och alla behandlas lika 

grundligt. 

”Vi får informationen genom dataöverföring 

via vårt datanätverk och telefonlinjerna. 

Vår uppgift är att vidarebefordra informationen 

enligt avtalen. Vi får in fastighetstekniska 

larm, samtal av personer som behöver 

service och brottslarm. Folk ringer faktiskt hit 

direkt. Då har de vanligen fastighetstekniska 

problem, t.ex. en låst dörr men inga nycklar”, 

berättar servicechef Ari Piipponen. 

Alla larm från hela Finland dirigeras via 

Hertonäs. Turvatiimi har omkring 800 anställda 

runt om i landet och största delen av 

dem är väktare. 

Företaget tar hand om kundernas trygghet 

varje sekund av dygnet. ”Det här är som 

huvudet på en kropp. Här håller vi i trådarna 

och styr verksamheten dygnet runt. Man 

kunde också se larmcentralen som företagets 

hjärta, all trafi k går igenom här. 

17.00 

Arbetstakten trappas upp på larmcentralen. 

Då andra företag stänger för dagen kan de 

anställda som går hem utlösa larm. Dataskärmarna 

blinkar. De vakthavande har sina larmövervakningsprogram 

igång och följer med 

loggarna där. 

”All information som syns på skärmen är 

viktig på sitt sätt. Inget får slinka förbi kontrollen. 

På maskinerna fi nns inte bara övervakningsprogram 

utan också olika redskap 

som underlättar övervakningen”, säger Piipponen. 

Om en kund t.ex. ringer upp oss dyker det 

upp uppgifter om det objekt vi övervakar för 

kunden på vår skärm. På det sättet kan vi 

genast veta vad som är på gång. ”Då vi tar 

emot ett nytt larm tar vakthavande genast 

upp fallet till behandling. För varje objekt har 

vi separata åtgärdsanvisningar. I själva verket 

kan anvisningarna t.o.m. variera från tidpunkt 

till tidpunkt för ett och samma objekt.” 

Den vanligaste orsaken till att Turvatiimi 

De vakthavande och jourchefen följer uppgifterna om de övervakade objekten på skärmarna. 

sänder ut vakter är inbrottslarm. Bara omkring 

två av hundra handlar om verkliga 

inbrott eller ofog. Redan felinställd ventilation 

kan leda till att larmet går. Alla larm 

undersöks utan undantag och utan förutfattade 

meningar. 

”Det är särskilt viktigt att vi gör precis 

som vi har avtalat med kunden. I vissa fall 

ringer vi upp en kontaktperson, i andra sänder 

vi väktare på plats omedelbart. All verksamhet 

bygger på de individuella avtalen 

med kunderna. Där defi nieras vad som ska 

göras och när.” 

Alla funktioner är så automatiserade som 

möjligt. Det gör verksamheten effektivare och 

minimerar mänskliga fel och feltolkningar. 

”Man kan se 

larmservicecentralen 

som företagets hjärta, 

all trafi k går 

igenom här.” 

18.00 

Turvatiimi har väktare i köpcenter, fabriker, 

kontorsfastigheter och privata hem. Det går 

faktiskt att anlita en väktare för egna fester. 

Då tar väktaren hand om vaktmästaruppgifterna. 

Det fi nns också områdesväktare som 

dygnet runt går eller kör rundor inom sitt 

eget område. Larm som kommer in förmedlas 

då till den områdesväktare som befi nner 

sig närmast till hands. Servicecentralen har 

bl.a. ansvar för att öppna och stänga portar 

och sköta kameraövervakning, medan larmcentralen 

tar emot larmuppgifter och styr 

den operativa verksamheten. 

Enligt Piipponen har efterfrågan på kameraövervakning 

börjat öka. ”Det är framtidens 

produkt. En annan växande trend är positioneringstjänsterna. 

Med våra positioneringstjänster 

kan man exempelvis följa med hur långtradare 

och de varor de transporterar rör sig.” 

Verksamheten på Turvatiimi är modern, 

automatiserad och fi nslipad in i minsta detalj. 

Ett intyg på det är certifi katet som Det 

Norske Veritas har beviljat. Certifi katet beviljas 

bara till företag som uppfyller mycket 

högt ställda kvalitetskrav. 


24 

Dygnet runt 

19.00 

De vakthavande i Hertonäs följer intensivt 

med vad som händer på skärmarna och svarar 

genast när telefonen ringer. Samtidigt 

startar väktaren Mikko Salmi bilen i parkeringsgrottan 

under Turvatiimis huvudkontor i 

Böle. Intill förarplatsen fi nns inget säte utan 

där fi nns i stället en massiv gjutjärnsbalk 

fastbultad i bilens stomme. Fast i balken 

sitter väktarnas nyckelknippor. ”Det är lättare 

att stjäla bilen än att knycka de här nycklarna”, 

säger Salmi med ett skratt. 

En annan specialutrustning i Salmis bil är 

radiokontakten till larmcentralen, en stor 

laddningsbar fi cklampa och positioneringsutrustning. 

Salmi är på väg till universitetets 

byggnader i Gumtäkt. 

20.30 

Det fi nns efterfrågan på övervakningstjänster. 

”Vi har inte sagt upp personal på över två 

år. Kursen är uppåtgående och trots recessionen 

har vi förbättrat vårt resultat”, säger 

Piipponen. 

På larmcentralen förbereder sig personalen 

inför natten som alltid är hektisk. Under 

tiden har Salmi kunnat konstatera att allt är 

lugnt på universitetsområdet. Efter det beger 

han sig på en runda i Östra centrums köpcenter. 

Affärerna stängs och väktaren ser till att 

folk småningom tar sig ut. Dörrarna stängs 

men väktarna stannar kvar hela natten. 

22.00 

Salmi svänger in på gården framför ett helsingforsföretag. 

Väktaren plockar fram de 

rätta nycklarna och beger sig ut på sin runda. 


Inne i byggnaden kontrollerar Salmi också att 

brandskyddet är i ordning och att alla lampor 

och kaffekokare är släckta. Brand- eller vattenskador 

förstör vanligen betydligt mer än 

inbrottstjuvar. Därför är det vanligt att väktarna 

får gå in på företag och kontrollera 

utrymmena. 

24.00 

I Hertonäs ringer telefonen. Till all tur är det 

bara någon som behöver service och inga 

inbrottstjuvar. Varje person på larmcentralen 

tar emot omkring tvåhundra larm per dygn. 

Nu tar vakthavanden som sitter närmast 

väggen emot kvällens tredje inbrottslarm. 

Vanligen kommer uppgifterna direkt in i 

Också Helsingfors universitets campus i Gumtäkt vaktas av Turvatiimi. 

övervakningsprogrammet på datorn. Det går 

vidare till behandling inom tio sekunder och 

den vakthavande som har tagit emot larmet 

får ringa upp den bilburna väktare som befi nner 

sig närmast objektet i fråga. Väktaren i 

bil kan vara framme inom tio minuter. I bästa 

fall kan väktaren svänga in på inbrottsplatsen 

inom en minut efter det att larmet har 

nått centralen i Hertonäs. 

De distrikt områdesväktarna övervakar 

täcker hela huvudstadsregionen så att avstånden 

till platserna larmen kommer från 

alltid ska vara korta. På andra håll i Finland 

kan det räcka längre för väktaren att köra till 

stället i fråga. 

Ingen syns till, men fönstren är krossade.

Väktare Mikko Salmi jobbar nattskift. Han går aldrig ensam in på ställen det har kommit larm om. Innan polisen kommer ska han i stället vaka över om 

någon kommer ut ur byggnaden eller lämnar platsen. 

Väktaren som kommit till platsen stannar 

kvar och väntar på poliserna som dyker upp 

rätt snabbt och har med sig en hund. 

”Ofta kan regn och vind åstadkomma mer 

skada än tjuvar, så det är viktigt att hindra 

att ytterligare skador uppkommer”, berättar 

Salmi. 

Områdesvakten som kommit till platsen 

rapporterar läget till larmcentralen och berättar 

vad han gjort. I Hertonäs skriver de 

vakthavande en slutrapport eftersom varje 

incident behandlas där från början till slut 

och dokumenteras. 

01.00 

Salmi tar kontakt med Turvatiimis central. 

Det ska han göra med jämna mellanrum, 

annars antas något ha hänt och en annan bil 

sänds ut för att hitta honom. 

De här säkerhetsåtgärderna är inte onödiga. 

Salmi har varit med om skottlossningsincidenter. 

Också oroliga platser, där det t.ex. 

rör sig narkomaner, kan göra jobbet farligt 

ibland. För det mesta handlar det i alla fall 

om lugn övervakning. Vanligen lugnar sig 

situationen bara av att en väktare kommer 

till platsen. 

03.00 

Nattens bråda timmar börjar lugna sig. Över 

larmcentralen i Hertonäs lägger sig lugnet 

åter och pulsen hos de vakthavande återgår 

till det normala. Men alla är på alerten hela 

tiden. Då morgonen gryr och företagen öppnar 

sina dörrar igen, går pulsen upp på nytt. 

Salmi kör sin runda genom den tysta 

staden. Han har tre timmar kvar av sitt 

arbetspass. 

TURVATIIMI OYJ 

• Finländskt företag som erbjuder 

säkerhetstjänster och övervakningsteknik 

• sysselsätter 800 personer 

• är verksamt i hela landet och 

övervakar mer än 10 000 objekt 

• noterat på Helsingfors börs på 

nordiska listan 

• hör till Virala-koncernen med 

släkten Ehrnrooth bakom sig 


26 

Må väl Tips för hur du kan må bättre 

TEXT HANNA REPO | FOTO KIRSI TUURA 

KUNDENS ETERA 3/09

Med mjuka och varma yllesockor på fötterna blir insomningssvårigheterna 

ett minne blott. Vetenskapliga 

undersökningar visar att yllesockor hjälper en 

att somna också då arbetet känns stressande och då 

hösten blir kallare. 

Då hudens temperatur är 33 grader Celsius har en 

människa varken kallt eller hett. Till natten borde 

temperaturen i extremiteterna stiga högre än så, annars 

kan det räcka klart längre att somna. Enligt nya 

schweiziska forskningsrön löper de som lider av kalla 

extremiteter en dubbelt så hög risk för att drabbas av 

sömnstörningar. 

Även Arbetshälsoinstitutets undersökningar bekräftar 

att man sover bättre med yllesockor på fötterna. 

”Om temperaturen i fötterna sjunker under 

33 grader exempelvis för soldater som sover i tält så 

sover de sannolikt dåligt. Det samma gäller hemma 

i sängen”, berättar Hannu Rintamäki, professor i tilllämpad 

fysiologi på Arbetshälsoinstitutet. 

Temperaturen i huden på fötterna sjunker ganska 

lätt då man sover i en tunn pyjamas eller nattlinne. 

Plocka alltså fram yllesockorna så dyker nog John 

Blund upp! Ordentlig vila är en viktig del av vårt 

välbefi nnande! 

Etera arbetar också för att främja välbefi nnande 

i arbetet. Läs om våra tjänster för 

välbefi nnande i arbetet på adressen etera.fi . 


28 

Två åsikter Också olika viljor kan dra åt samma håll 

FOTO MARKUS SCHULTE 


Oberoende av från vilket håll man ser på saken behöver unga 

handledning inför arbetslivet. Möjligheten att lära känna arbetslivet 

har effekter som sträcker sig långt in i framtiden. Vi borde inte dra 

in på möjligheterna att öva sig, trots att tiderna är dåliga. 

ARBETE ÅT UNGA – 

ELLER HUR VAR DET? 

Det här skulle vara den tid då unga behövs i arbetslivet mer 

än någonsin förut och då en mängd möjligheter står öppna 

för dem. Från och med nästa år är åldersgrupperna som 

lämnar arbetslivet större än de som träder in i arbetslivet. 

Regeringen önskar att unga människor utbildar sig i rask takt och 

sedan gör en så lång arbetskarriär som möjligt. 

Men hur gick det sedan? På grund av nedgången i ekonomin är 

arbets- och praktikplatser så gott som omöjliga att hitta. Arbetslivet 

erbjuder inget fotfäste och lockar faktiskt inte heller. Ekonomiska 

informationsbyrån rapporterar att omkring fyrtio procent av alla 

unga upplever arbetslivet som skrämmande: de unga är bekymrade 

för hur de ska klara sig och orka i arbetet redan innan de har kommit 

ut i arbetslivet. 

Vad är det i arbetet som skrämmer? Vi kan iaktta ett fenomen 

som är nytt för hela människans 20 000 år långa utveckling: den 

biologiska och sociala mognaden särskiljs. Biologiskt sett blir individer 

könsmogna i allt yngre ålder, men den psykosociala mognad som 

behövs i arbetslivet uppnås allt senare, klart efter tjugo års ålder. En 

biologiskt fullt utvecklad individ har fortfarande lång väg kvar till att 

vara fullvuxen och redo för arbetslivet. På den vägen behövs familjens 

och samhällets stöd. 

Under recessionen på 1990-talet marginaliserades en del unga, då 

de inte fi ck plats på arbetsmarknaden, och egentligen inte någon 

annanstans heller. Deras arbetskarriärer kom av sig och kom inte 

heller igång igen när ekonomin vände uppåt på nytt. Egentligen hade 

vi inte råd med en sådan utveckling då, och vi har säkert inte det nu. 

Vi måste garantera unga en möjlighet att bygga upp sin egen 

arbetsförmåga och sin kompetens, trots ett osäkert ekonomiskt läge. 

De unga behöver uppmuntrande handledning som introducerar dem 

till arbetslivet och ger dem färdigheter i att söka arbete. Vi får inte 

blockera vägen in i arbetslivet och därför behövs praktikplatser och 

-perioder, oberoende av ekonomiska fl uktuationer. 

Det gäller att uppmuntra unga att ta chansen. Den utbildning, 

praktik eller arbetsplats som nu erbjuds kanske inte är drömplatsen 

och utkomsten är inte i toppklass, men det man vinner är erfarenhet. 

Man behöver inte fortsätta med sitt allra första jobb hela livet. När 

det igen dyker upp fl er alternativ på arbetsmarknaden, då är det 

möjligt att välja. Om man väljer att sitta vid sidan om och vänta på 

bättre tider blir det svårt att ta språnget tillbaka. 

Harri Vainio är direktör på Arbetshälsoinstitutet. 

”En biologiskt 

fullt utvecklad 

individ har 

fortfarande lång 

väg kvar till att 

vara fullvuxen 

och redo för 

arbetslivet.”

”I gymnasiet 

försvinner sedan 

arbetslivet i 

dammet bakom 

en hög 

skolböcker.” 

SLÅR DE UNGA UT 

DIG I DITT ARBETE? 

Om du frågar dig själv vad du vill ha för jobb - får du då 

svaret: ”mitt nuvarande”? Förhoppningsvis! 

Om vi ställer samma fråga till en 15–20-åring är det 

troligt att svaret blir: ”int’ vet jag”. För unga kan arbetslivet 

kännas mycket avlägset, och just därför är det väldigt viktigt att 

de unga får bli bekanta med arbetslivet redan under skoltiden. Den 

PRAO-period som ingår i de övre klasserna i grundskolan är ett utmärkt 

exempel på hur arbete ger de unga erfarenheter och kunskap 

för vardagen. 

I gymnasiet försvinner sedan arbetslivet i dammet bakom en hög 

skolböcker. Det är svårt att hitta ett samband mellan det man lärt sig 

och det vardagliga livet. Värre blir det dessutom om studiehandledningen 

fungerar som en trasig dator. 

Bara med hjälp av ordentlig handledning kan de unga hitta sina 

egna nischer. Utan studiehandledning famlar de däremot i blindo. 

Genom studiehandledningen kan man också påverka de ungas 

föreställningar om arbetslivet, eftersom de ofta uppfattar det som 

osäkert. 46 procent av fl ickorna och 31 procent av pojkarna upplever 

arbetslivet som skrämmande. När de unga får verkliga kunskaper om 

vad det innebär att arbeta och om olika möjligheter, hittar de sig 

sannolikt lämpliga branscher och söker sig snabbare ut i arbetslivet. 

Ute på arbetsplatsen kan en ung person i alla fall skilja sig från de 

andra anställda som en falsk ton. Den unga generationen som nu 

växer upp styrs allt kraftigare av värden. Arbetsgivarföretagets värdegrunder 

måste passa ihop med den ungas världsbild för att arbetet 

ska fungera. 

För att arbetet ska fungera i mer än 40 år för den som i dag är ung 

måste vi satsa mer på välbefi nnande i arbetet. Vi måste sköta om 

arbetstagarna. Det behövs också andra sporrar än löneförhöjningar. 

Rutinerna för att följa upp välbefi nnande i arbetet måste bli lika 

vardagliga som att koka kaffe. 

En mångsidig personal är en omåttlig rikedom för ett företag, och 

därför måste också de unga tas med. De stjäl inte arbetsplatser utan 

för i stället med sig nya synvinklar. Genom att sprida information om 

arbetslivet bland unga och sköta om arbetstagarna kan vi säkerställa 

en mångsidig framgång. 

Ville Virtanen är ordförande för Finlands gymnasistförbund. 


30 

Fråga oss om välbefinnande i arbetet 

KREETTA JÄRVENPÄÄ 

Har du något att fråga om 

välbefi nnande i arbetet? 

Arbetshälsoexpert Sirpa Arffman svarar i detta nummer av 

tidningen på läsarnas frågor om välbefi nnande i arbetet och om 

hur man utvecklar det. Du kan sända in dina frågor på adressen 

Kundens Etera, PB 20, 00241 Helsingfors, eller per e-post på 

adressen tyohyvinvointi@etera.fi . 

BRA STÄMNING 

Finns det ett samband mellan bra stämning 

och välbefi nnande i arbetet? 

Det fi nns det, de hänger ofta ihop. På en välmående 

arbetsplats är stämningen alltid bra, och 

tvärtom. På arbetsplatser där stämningen är 

god följer man arbetsplatsens normer och stöder 

ledningens beslut och de egna arbetskamraterna. 

I en välmående arbetsgemenskap får 

människan uppskattning för sitt arbete och har 

möjlighet att påverka. 

En god stämning på arbetsplatsen är en av 

de viktigaste faktorerna bakom arbetstagarnas 

förmåga att orka i arbetet. Hela arbetsplatsen 

har ansvar för att stämningen är god. Chefen 

kan inte ensam upprätthålla stämningen på 

arbetsplatsen, men chefen ansvarar för att leda 

ansträngningarna för att upprätthålla en god 

stämning. 

FÖRETAGARENS FÖRMÅGA ATT ORKA 

Lönar det sig för företagare att satsa på 

välbefi nnande i arbetet? 

Om en företagare mår dåligt och blir utmattad 

äventyras hela företagets och eventuella arbetstagares 

framtid. Därför är det särskilt viktigt att 

företagare sköter om sig själv och sin förmåga 

att orka. 


TA KONTAKT 

Eteras tjänster för 

välbefi nnande i arbetet 

tyohyvinvointi@etera.fi 

etera.fi 

Reservera tid i din kalender för planering och 

pappersarbete. Upprätthåll din egen yrkesskicklighet 

och kompetens, utbilda dig och träffa 

andra företagare. Även om arbetet drar dig med 

sig borde du hitta tid för avkoppling och vila. 

Motion och hälsosamma levnadsvanor stöder 

din förmåga att orka i arbetet. Håll fast vid ditt 

liv som helhet – ordna med tid för familj, vänner, 

hobbyer och vila. 

SATSNINGAR OCH INBESPARINGAR 

Lönar det sig att satsa på välbefi nnande i 

arbetet? Ger åtgärder för välbefi nnande i 

arbetet någon ekonomisk nytta? 

Absolut, eftersom produktivitet och välbefi nnande 

i arbete går hand i hand. Åtgärder för 

arbetstagarnas välbefi nnande är investeringar 

på samma sätt som nya arbetsredskap eller 

renovering av lokalerna. Produktiviteten och 

effektiviteten i arbetet växer märkbart då ledningen, 

arbetsarrangemangen, kompetensen, 

ergonomin och hälsofrågorna sköts som de ska. 

Även en liten förbättring ger besparingar. 

Besparingarna kan vara stora trots att satsningarna 

på välbefi nnande i arbetet hålls på en 

mycket måttfull nivå. De största besparingarna 

uppkommer då sjukfrånvaron minskar och riskerna 

för arbetsoförmåga förebyggs, samt i och 

med att arbetet blir smidigare och tryggare och 

håller en högre kvalitet. Pengar som investeras i 

välbefi nnande i arbete får man tillbaka mångdubbla. 

På 70-talet var satsningar på välbefi nnande i 

arbetet något som personalen krävde. Numera 

är de ett strategiskt val från företagets sida, och 

viljan till utveckling kommer från företagsledningens 

sida. En välmående personal är en framgångsfaktor 

– inte en kostnadspost. 

UNDERSÖKNINGAR SOM STÖD 

Kan man undersöka välbefi nnande i arbetet? 

Det kan man och det lönar sig. En undersökning 

av arbetstagarnas välbefi nnande i företaget är 

ett bra sätt att inleda en systematisk och målinriktad 

verksamhet för välbefi nnande i arbetet. 

Arbetstagarna får redogöra för sin egen syn på 

hur de mår i sitt arbete – ingen annan kan ju 

veta det bättre. Genom undersökningen får 

företaget en uppfattning om sina risker, utvecklingsobjekt 

och starka sidor. Etera har ett omfattande 

forsknings- och jämförelsematerial så 

resultaten från enskilda företag kan jämföras 

med forskningsrön för motsvarande bransch 

eller yrke. Genom undersökningen kan man 

också följa upp effekten av de åtgärder som 

vidtas. 

Mera information om Eteras undersökningar 

av välbefi nnande i arbetet ger vår enhet för 

välbefi nnande i arbetet. 

TEMADAG FÖR VÄLBEFINNANDE I 

ARBETET 

Hurdan är en bra dag för välbefi nnande i 

arbetet? 

En temadag för välbefi nnande i arbetet ska 

motsvara företagets strategiska behov och 

personalens behov. Den utgör en del av en systematisk 

och målinriktad verksamhet. Målet är 

att öka arbetstagarnas och ledningens gemensamma 

förståelse för frågor i anknytning till 

arbetet och välbefi nnande i arbetet – frågor 

som är viktiga för alla. Under dagen kan man ta 

upp antingen några nyckelfrågor med tanke på 

utvecklingen av arbetet, eller ett delområde i 

taget. Frågor man kan behandla är bland annat 

information, arbetsplanering, arbetsgemenskapen, 

ergonomi, hälsa och mentalt välbefi nnande. 

En temadag för välbefi nnande i arbetet 

fungerar bättre ju närmare dess teman ligger 

själva arbetet och frågor som berör det. Man 

behöver inte heller ta sig långt bort från arbetsplatsen. 

En temadag som ordnas på själva arbetsplatsen 

kan fungera alldeles bra.

Vår kundtjänst står till din tjänst per telefon 

vardagar kl. 8–16 

Försäkringsrådgivning för 

arbetsgivare och hushåll 

tel. 010 553 3060 

asiakaspalvelu@etera.fi 

Försäkringsservicecentralen kan 

banda in samtal för utbildningsbruk. 

Försäkra per telefon 

tel. 010 553 3060 

Kuopio regionalkontor 

Tulliportinkatu 8 

70100 Kuopio 

tel. 010 553 3608 

kuopio@etera.fi 

Uleåborg regionalkontor 

Sepänkatu 20, 5 vån. 

90100 Uleåborg 

tel. 010 553 3475 

oulu@etera.fi 

Webbtjänster, kundstöd 

tel. 010 553 3060 

asiakastuki@etera.fi 

Storkunder 

tel. 010 553 3053 

suurasiakkaat@etera.fi 

Företagartjänsten 

tel. 010 553 3060 

yel@etera.fi 

Eteras regionalkontor står till din tjänst i Kuopio, 

Uleåborg, Tammerfors och Åbo 

Tammerfors 

regionalkontor 

Kuninkaankatu 22 A, 4 vån. 

33210 Tammerfors 

tel. 010 553 3425 

tampere@etera.fi 

Föreslå ämnen för artiklar och delta i 

utlottningen! 

Föreslå ett bra ämne för en artikel i Kundens Etera och berätta vad du tycker om vår 

tidning! Du kan sända in ditt förslag och din respons på denna blankett per post, portot 

är redan betalt. Du kan också faxa blanketten på nummer 010 553 3477. Det går dessutom 

bra att ge respons och delta i lottningen över internet på adressen etera.fi . Sänd in din 

respons senast den 30.11.2009. Bland alla som svarat lottar vi ut tre Sagaform örtkrukor. 

Vinnarna informeras personligen. 

Åbo regionalkontor 

Varvsplan 1–3 

20100 Åbo 

tel. 010 553 3538 

turku@etera.fi 

Vad skulle du vilja läsa om i Kundens Etera? _______________________________________ 

__________________________________________________________________________ 

Vilken artikel tyckte du bäst om i detta nummer? __________________________________ 

__________________________________________________________________________ 

Kontaktuppgifter med tanke på lottningen 

Namn och företag ___________________________________________________________ 

Företagets adress ____________________________________________________________ 

Postnummer och -kontor ______________________________________________________ 

Telefonnummer _____________________________________________________________ 

E-postadress _______________________________________________________________ 

Utnämningar 

Marianne Ståhlberg 

har utnämnts till 

kundrådgivare på Åbo 

regionalkontor. 

Päivi Välimäki 

har utnämnts till 

försäljnings- och 

servicekoordinator. 

Etera 

betalar 

portot 

Etera 

Informationen 

Kod 5002390 

00003 Svarsförsändelse 


Eteras nya webbtjänst – 

Så enkel att din dator kan bli frustrerad. 

Det är verkligen enkelt att sköta arbetspensionsärenden på etera.fi . Nopsa-anmälningarna gör du t.ex. på några sekunder. 

Testa den nya anmälningsmetoden Nopsa på adressen etera.fi /motivaattori så deltar du i utlottningen av en Nopsa-cykel. 

På samma adress hittar du också hjälp om din dator blir frustrerad över att allt är för enkelt… 

Läs mera om Eteras Nopsa på adressen etera.fi . 

ETERA ÄR ETT ÖMSESIDIGT PENSIONSFÖRSÄKRINGSBOLAG SOM FÖRSÄKRAR ARBETSTAGARE OCH FÖRETAGARE I ALLA BRANSCHER.

kundens - Etera

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?