1986-1 - Snättringe fastighetsägareförening

Årsmötet
Föreningens 67-e årsmöte hölls den
11 februari 1986 i Snättringe Fritidsgård.
Föreningens ordförande,
Per-Axel Lindqvist, kunde konstatera
att ca 100 personer hade kommit
för att följa årsmötesförhandlingarna.
Kvällens program innehöll
dessutom sång och pianospel
av tre elever från Maria Musikskola,
nämligen syskonen Sun-Kyo och
Sue-Kyung Choi samt Gunnar Jonasson,
målningstips förmedlades genom
Bernt Sahlberg, vilken representerade
Alfort & Cronholm. Kvällen
slutade med dragning i närvarolotteriet
där alla hade chans att få
fina priser.
Från årsmötesförhandlingarna kan
följande nämnas:
-Samarbetet med grannföreningarna
i Stuvsta och Fullersta har fortsatt
-Medlemsavgiften för 1987 blir 40:-
-Verksamhetsbidraget till Sveriges
Villaägareförbund skall vara 3 kr/
betalande medlem
-Val till styrelse- och kommittéledamöter
för 1986
-El-avgift på ca 2.000 kr uttages
av kommunen i samband med tillåtelse
om eluppvärmning i huset.
Avgiften kan överklagas inom 6
månader från fakturadatum
-Docenten. Byggnationen kan komma
att försenas p.g.a. för höga byggkostnader,
som ej helt överensstämmer
med statliga lånebeslut
-Motion avseende gemensamma vedinköp
upplästes. (Se sep. artikel).
Intresset för målningstips verkade
stort. De närvarande fick en mycket
målande beskrivning av experten
Bernt Sahlberg. Man kan konstatera
att noggrannhet är en dygd
vid målningsarbete. Alfort & Cronholm
har en avdelning som kallas
Tekno Service, till vilken man kan
ringa och få råd.
Musikstunden blev mycket uppskattad.
Sång och musik har ju alltid
gjort människor glada.
Glad blev också styrelsen över
att så många kom till årsmötet,
trots att kallelsen ej var den
vanliga, d.v.s. Extra Husbladet,
vilket tyvärr blivit försenat i år. Gunnar Jonasson och syskonen Choi
svarade för kvällens underhållning
SNÄTTRINGE FASTIGHETSÄGAREFÖRENINGS STYRELSE OCH KOMMITTÉER 1986
Styrelse
Per-Axel Lindqvist, ordf
Klas Ruthman, v ordf
Gösta Eriksson, kassör
Ingvar Gustavsson, v kassör
Göran Arnersten, sekr
Bernt Söderlund, v sekr
Gunnar Söderström, suppl
Hjalmar Leth, suppl
Lars Tiberg, suppl
Stadsplanekommitté
Per-Axel Lindqvist
Tage Eriksson
I nköpskommi tté
Gösta Eriksson
Ann-Sofi Ericsson
Börje Grana t h
Informationskommi tté
Klas Ruthman
Arne Jonasson
Lars Lehman
Lars Tiberg
Snättringe
Fastighetsägareförening
Box 2099
141 02 Huddinge
Festkommi tté
Ingvar Gustavsson
Bernt Söderlund
Birgitta Eriksson
Gunnar Söderström
Hjalmar Leth
Birgitta Jarl
Juridik- och försäkringsfrågor
Roland Söderström
Revisorer
Leif Andersson
Gunnar Fremin
Revisorssuppleanter
Ola Kristiansen
Gösta Sandh
Valberedning
Göran Arnersten
Per-Axel Lindqvist
SAMMANKALLANDE ÄR DEN SOM STÅR FÖRST
I VARJE KOMMITTÉ
Redaktion:
Klas Ruthman
Arne Jonasson
Lars Tiberg
Lars Lehman
Postgiro: 7 52 73-3
Bankgiro: 111-6664
2 Snättringe Husblad

Planteringstips
Denna artikel har skrivits för Hubladets
räkning av trädgårdsmästare
Folke Mattsson. Vi hoppas läsarna
kan få värdefulla planteringstips.
Entrén och framsidan av huset är
ansiktet utåt som alla förbipasserande
lägger märke till och skall
därför vara tilltalande året runt!
Med barrväxter och övriga städsegröna
växter kan man göra entrén
ombonad och trygg.
Lövfällande buskar typ schersmin
och vresrosor är exempel på växter
som lämpar sig bättre på den
del av tomten där man vistas sommartid.
"Städsegrön entré och blo­
Snättringe Husblad
mmande uteplats" är en bra regel
att hål la sig till.
För att åstadkomma en effektfull
barrväxtpiantering fordras en säker
smak för färg och form och inte
minstlång erfarenhet av växternas
utbredningsförmåga (blivande
storlek). Trots detta blir nog omflyttningar
och beskärningar nödvändiga
med tiden.
Vintern och den kalla våren 1985
var den besvärligaste under detta
århundrade. Barrväxter som har
klarat sig i 30-40 år drabbades av
omfattande skador, som vi bör ta
lärdom av när vi i fortsättningen
skall välja växter till våra täppor
här i Snättringe. Normalt räknar
vi oss till växtzon II (III) men
för att gardera oss bör vi om möjligt
välja växter för zon IV om
inte växtplatsen är vindskyddad
och
varm.
Speciellt odlingsvärda barrväxter
Tsuga diversifolia
(nordjapansk hemlock) är den härdigaste
av hemlockarterna med ett
mycket graciöst växtsätt. Den kan
nå en höjd av 2 m på 15 år. Växten
är svårförökad och därför sällsynt
i plantbutikerna.
Chamaecuparis notkatensis Viridis
är en annan mycket odlingsvärd
art och troligen den härdigaste
bland cypressarterna. Det är sällan
den härdigaste sorten också
är den vackraste.
Pinus mugo ' Mini Mops' , äkta dvärgtall
är ympad och växer kompakt
utan klippning. Vanliga s.k.
bergtallar är sällan odlingsvärda.
Fågelbogranar eller låga bredvuxna
idegranar är att föredra framför
vanliga bergtallar.
Pinus leucodermis Compact Gem
Dvärgform av ormskinnstal len med
mörkgröna långa barr är en st i —
I ig växt.
Thuja occ. sunkist (guldtuja)
är en av få gulbarriga barrväxter
som är härdiga hos oss.
Juniperus ch. Rochery Gem
har visat sig mer motståndskraftig
mot svampsjukdomar än fllera andra
kinesiska enar typ pfitzeriana.
Juniperus sqamata Blue Carpet
är en blabarrig, bredväxande en,
betydligt härdigare och friskare
än den vanliga blåenen sqamata
meyeri.
Thujopsis dolobrata (Hiba)
är alltid något gles och tanig som
ungplanta, men blir i motsats till
många andra vackrare för varje
år som går.
En stor, nästan bortglömd grupp
är Picea abies (gran). Här finns
ett otal former att välja bland, av
vilka alla är härdiga. Från elegant
hängande varianter till dvärgformer.
Juniperus communis
Namnsorten är likaså härdig och
naturligtvis finns det många andra
barrväxter lämpade för odling.
Städsegrön häck
Taxus media Hilli (idegran)
växer vackrare än sin kusin Hicksii.
För att få täta och vackra idegranar
bör plantorna klippas
sommartid och vintertid skall blötsnö
skakas av.
Önskar man en tujahäck bör namnsorten
pelartujor väljas i stället
för den vanliga häcktujan 'occidentalis'
som är gles och bredväxande
och fordrar sidoklippning tills
den nått full höjd.
Till sist. Varför är det ingen
,som tänkt på att våra svenska
pyramidenar är alldeles utmärkt
lämpade som häckväxter? Så varför
inte en enehäck nästa gång?
Olika växtformer kan användas vid
plantering av barrväxter

Fester - trettondagsafton
För 15:e aret i följd arrangerades
Julfest i Käl Ibrinksskolans lokaler.
Denna festlighet är ett gemensamt
arrangemang av fastighetsägareföreningarna
i Snättringe och Fullersta.
Till skillnad från föregående
år arrangerades såväl barnfest
som dansafton under samma dag,
nämligen Trettondagsafton.
Drygt 350 personer, varav cirka
200 barn kom för att dansa och
leka med Lifsandarna, vars ledare
är Arne Lif. Arets trollkonstnär,
MacEddie med dockan Charlie Nick
gladde många barn och vuxna.
För de som ville ta det lite lugnt
en stund visades barnfilmer nonstop.
Som vanligt serverades kaffe
eller saft med dopp. Dagens stora
händelse var dock de två "äkta"
jultomtarna, som delade ut godispåsar
till alla barn efter festens
slut.
För arrangörerna var emellertid ej
dagen slut ännu. Efter några timmars
uppfräschning av lokalerna
var det dags för nästa gäng, de
äldre barnen. Cirka 80 förväntansfulla
mogna ungdomar kom för att
svänga sina lurviga ben till den
populära dansorkestern "Friska
Fläktar". Därmed var två lyckade
fester till ända, till och med fixade
samma dag. Inget verkar för
mycket för de energiska festkommittéerna
i Snättringe och Fullersta.
Alltid färskt och fint snus
SNÄTTRINGEkiosken
Köp även färska färdbevis
specialitet från SL
ÖPPET:
månd—fred 11—20
lord—sönd 10—20
Korsningen
Häradsvägen/Snättringevägen
Telefon 711 16 30
Årets trollkonstnär MacEddie håller show med några blivande trollkarlar
och trollflickor. Som framgår av bilden fanns många kandidater till att
få komma upp på scenen för att hjälpa till.
Snättringe Husblad

Skrivelser
Snättringe Fastighetsägareförening
har till Huddinge kommun skickat
följande skrivelser
Bad i Snättringe
Vid området nedanför Matineholm
i Snättringe mot Långsjön har anlagts
gångstråk på ett föredömligt
sätt av kommunen efter utbyggnaden
av radhus.
För att öka Snättringebornas möjligheter
till bad, utöver baden vid
Kråkvik i Segel torp, Älvsjöbadet
samt Gömmarebadet, föreslår föreningen
att fritidsnämnden avsätter
medel och anlägger ett bad vid
Mat i neholm.
Hastighet snedsättning
På vägarna kring Snättringe- och
Utsäljeskolorna får man färdas med
en hastighet av 50 km/tim.
Med tanke på de många barn som
går till och från skolor och fritidshem,
hemställer föreningen att det
på följande gator införs en högsta
hastighet av 30 km/tim:
Omkring Snättringeskolan: Ängsvägen,
Källvägen, Tomtbergavägen,
Gråbergsvägen och Kvartsvägen.
Omkring Utsäljeskolan: Dalkantsvägen,
Snättringevägen, Ängsvägen,
Linneavägen och Atlestigen.
Utöver dessa två skrivelser har
insänts en gemensam (med bl.a.
Fullersta- och Stuvstaföreningarna)
skrivelse angående Gatubyggnadskostnader.
Det påpekas bl.a. att
fastighetsägarna drabbas av höga
kostnader (över 70.000 kr per fastighet),
svårigheter att åstadkomma
rättvis fördelning av kostnaden,
särskilt i äldre områden. Kommunen
beslöt i Oktober 1985 att tillsätta
en särskild kommitté i frågan. De
lokaIa fastighetsägareföreningarna
finner det anmärkningsvärt att de
ej blivit erbjudna att ingå i en
sådan kommitté.
Avslutningsvis föreslås att gatubyggnadskostnader
och därmed
sammanhängande kostnader skall
helt finansieras av skattemedel.
Denna skrivelse har insänts till
Kommunfullmäktige samt för kännedom
även till Gatukostnadsutredningen
och till samtliga politiska
partier i Huddinge. Nämnas kan
att lokaltidningen Mitt i Huddinge
har publicerat skrivelsen.
Gömmarerundan
Boka redan nu söndagen den 25
maj för den årliga Gömmarerundan.
Någon vecka före promenaden
kommer en separat kallelse
i brevlådan.
SKITEN SKALL BORT
En artikel om den urusla städningen
i Snättringe- och Kungsklippeskolorna
skrevs i Husbladets vårnummer
1985. Många av skolornas
elever och deras föäldrar hörde av
sig till Husbladet och tackade för
att artikeln publicerades.
Vi har av några Snättringeelever
blivit ombedda att återigen ta upp
frågan. Nedan följer ett citat ur
Husbladet från våren 1985.
"Naturligtvis ska vi omedelbart
åka ut och kontrollera läget. Är
det som det sägs ska skiten omgående
bort. Inte tusan ska barnen
behöva undvika toaletterna bara
för att det är smutsigt. Och finns
det duschar och avlopp ska de naturligtvis
fungera. Det här ska jag
ordna, det lovar jag."
Denna reaktion gjordes av Göran
Henriksson, städinspektör i Huddinge
kommun. Vi hoppas att detta
nummer av Husbladet kommer att
läsas av ansvariga för skolornas
städning och att en ny inspektion
genomförs. Det kanske inte skadar.
Snättringe Husblad 5

Vedinköp?
Till Snättringe Fastighetsägareförenings
årsmöte inkom följande motion
frän en av föreningens medlemar.
ANGÅENDE UTREDNING FÖR GEMEN­
SAMMA VED INKÖP
I en tid med höga bränslekostnader
har gamla beprövade värmekällor
alltmer tagits i bruk. Öppna spisar,
braskaminer och pannor för
fasta bränslen gapar efter ved.
Vedtillgången är inte särskilt stor
i vårt område. Möjligheterna
för den enskilde eldaren att skaffa
ved till rimligt pris är inte
de bästa. Troligen finns det en
stor efterfrågan på ved. Ett gemensamt
inköp, eventuellt tillsammans
med andra grannföreningar,
skulle möjliggöra inköp till ett
förmånligtpris.
Det finns skäl att bland medlemmarna
göra en förfrågan om intresse
föreligger.
Vill vi ha vissa träslag?
Ska veden vara färdighuggen, kluven
i enmeterslängder eller i tvåmeterslängder?
När önskas leverans?
Hur mycket är man beredd att
betala?
Jag är medveten om att man kan
ha miljömässiga synpunkter på förslaget,
men nog föredrar väl de
flesta doften av äkta ved framför
stanken av den brinnande bråte
som alltför ofta annars kommer till
användning.
Jag föreslår mötet att uppdra åt
styrelsen
-att utreda förutsättningarna för
gemensamt vedinköp, samt om resultatet
är gynnsamt,
-att verka för att gemensamt vedinköp
organiseras.
Med hopp om en välvillig behand-
I ing
Styrelsen tackar för denna motion
och har valt att publicera den i
Husbladet. Ni som är intresserade
av att gemensamt vedinköp organiseras
ombeds att kontakta Gösta
Eriksson eller någon annan i styrelsen.
Styrelsen är villig att ta
upp frågan om tillräckligt intresse
f i nns.
Frågan kommer även att tas upp
pa samordningsmöte med fastighetsägareföreningarna
i Fullersta och
Stuvsta.
Eldning
N o t i s e r
Visste ni att det enligt brandkåren
går bra att elda året om. Naturligtvis
måste man visa gott omdöme
och sunt förnuft. Se upp för torr
väderlek och kraftiga vindar. Kontrollera
även med brandkåren eller
SOS Alarmering AB om eldningsförbud
råder. Tel.nr. till SOS är
08/714 03 85. Där ger en automatisk
telefonsvarare besked om den
aktuella brandriskprognosen. Om
den är 4 eller 5 råder alltid eldningsförbud.
Om ni tänker tända
en större brasa ska alltid anmälan
göras till brandkåren. Tänk även
på grannarna. Om ni underrättar
dem att ni tänker elda så slipper
de underrätta er. Det blir mycket
trevligare då.
Brandkårsutryckningar
Under 1985 gjorde brandförsvaret
i Huddinge totalt 769 utryckningar.
Av dessa var hela 260 falska, felaktiga
eller- misstag. Vi hoppas
att denna trista statistik inte försämras
och att brandmännen tar
alla larm pa allvar även i fortsättni
ngen.
6 Snättringe Husblad

Trädbeskärning
Några medlemmar i föreningen har
hört av sig och tycker att beskärningen
av träd blivit väldigt dyr
jämfört med tidigare år.
Förklaringen är nog att vår förre
trädbeskärare tog ut en ovanligt
låg avgift för sina tjänster. Föreningens
inköpskommitté har tittat
på priser och funnit att vår nye
trädbeskärare absolut inte tar ut
något överpris. Nämnas bör att
den förre beskäraren har bett att
få slippa i fortsättningen. Han har
har hjälpt vara medlemmar på sin
fritid.
Stuvstabor gratuleras
Våra grannar i Stuvsta slipper få
en ny genomfartsväg. Ett förslag
har väckts att förlänga Segersminnesvägen
för att få en genomfartsled
till Hagsätra. Genom stark kritik
från bl.a. fastighetsägarna,
(kanske genom sin fastighetsägareförening)
har förslagets strukits
ur områdesplanen. Grattis alla ni
som vill fortsätta att bo i en bullerfri
och avgasfri miljö.
Snättringe Gård
För er som vill veta lite om hur
det var förr, citerar vi ur boken
"Så kom ett samhälle till", skriven
av Roland Söderström, mångårig
Snättringebo och dessutom hedersmedlem
i Snättringe Fastighetsägareförening
.
På Snättringe Gård låg från början
ett litet torp, vilket enligt en
karta från 1751 hette Snottinge. I
slutet av 1700-talet ändras namnet
till Snettinge. Detta namn hade
torpet fram till 1840-talet då det
fick sitt nuvarande. Namnet på torpet
bör delas upp i två hälfter
varav den ena är Snott- respektive
Snett-. Den andra halvan blir i
båda fallen -inge.
Den första halvan Snott- tror man
syftar på ordet snottra d.v.s. att
vara pratsjuk, och den senare vet
man att den syftar på att här bott
folk sedan lång tid tillbaka. Vissa
antydningar har gjorts att folk
skulle ha bott här redan på stenåldern.
Några bevis på detta finns
inte, men namnforskarna vet att
ortsnamn som slutar på "inge" och
"unge" tillhör de allra äldsta.
I en bok som skildrar en ort skall
man ge plats för diskussionsunderlag
- så även i denna. Det gäller
Snettinge som jag vill ge innebörden
"den sneda delen av Fullersta
ägor". Ty tittar man på en karta
över Snättringe, så finner man att
ju närmare man kommer Långsjön,
desto smalare blir vårt område.
Detta avsmalnande gör också att
området på kartan ser snett ut -
därav namnet. Sedermera han det
förvanskats till Snättringe.
Detta var några teorier om Snättringenamnets
uppkomst och innebörd.
Nu över till själva egendomen
Snättringe. Tidigare nämndes att
här endast varit ett litet torp
från början. Detta beboddes från
början och fram till mitten av
1700-talet av torpare som var an­
ställda vid Fullersta säteri.
Från 1700-talets mitt arrenderades
torpet ut som sommarnöje - eller
som det också kallades, "fåfänga"
- till rika stockholmare.
Snettinge torp arrenderas 1799 av
majoren Samuel Stiernstedt. Han
var son till baron Karl Johan Stiernstedt
som ägde Fullersta gård
under 1750-talet och måg till ägaren
av Fullersta säteri 1799 Carl
Albert Frisenheim.
Major Stiernstedt trivdes bra på
Snettinge torp och återkom varje
sommar fram till 1820.
Att han trivdes här förstår man då
man studerar hur här såg ut på
17- och 1800-talen: Runt torpet och
bort mot Stufsta stod skogen tät,
endast avbruten av Götalandsvägen
som gick från Skanstull till Kiel I —
brink rakt igenom nuvarande Snättringeområdet.
Fram till torpet
gick en väg från Segel torpshål let.
Att kalla den för väg var förresten
en stark överdrift. Den var snarare
en "kostig" på vilken det var
omöjligt att ta sig fram med häst
och vagn. Kom man med häst och
vagn for man nyssnämnda Göta
Landsväg framtill nuvarande Allévägen,
vars namn alltså härstammar
från den tid då en allé gick
från nuvarande Snättringevägen
förbi Snättringetorpet och torpet
Matinelund fram till Långsjön.
Detta och mycket annat intressant
står i Rolands bok. Bara en liten
notering att jämföras med dagens
förhållanden. Markpriset 1917 var
i Snättringe 6 öre per kvm. Redan
två år senare bildades Snättringe
Fastighetsägareförening. Föreningen
bildades dock under namnet Snättringe
- Milsten Tomtägareförening,
vilket ändrades till nuvarande
1948.
RÄTTELSER FRÄN EXTRA HUSBLADET
Tyvärr trycktes en felaktig annons
i Extra Husbladet, vilket delades
ut i mars i år. Drabbade blev den
fina föreningen "Sällskapet Blomstervännerna",
eftersom annonsen
från 1985 upprepades. Den riktiga
annonsen finner ni på denna
sida.
Dessutom har den uppmärksamme
noterat att inne i Extra Husbladet
står att matrikeln avser 1986.
Det skall naturligtvis avse 1985
års medlemmar.
Snättringe Husblad 7