Mångfald bygger välfärd - Karlskrona kommun

N U M M E R 01 2 0 13 

Karlskrona 

56° 9´41´´N 15° 35´21´´E 

Mångfald 

bygger välfärd 

Ekoturism gynnar Holmsjö 

Vision Karlskrona 2030 • Turist på förbjuden mark 

Äldreomsorg på elitnivå 

Längtan till Vedebylund 

Uppkoppling i Nävragöl 

Montex på Europakartan

Tidningen ”i Karlskrona” 

ges ut av 

Karlskrona kommun 

för att ge information 

om vad som sker inom 

näringsliv och kommunal 

verksamhet. 

Finns som taltidning 

på www.karlskrona.se 

Utgivare: 


371 83 Karlskrona 

tel 0455-30 30 00 

www.karlskrona.se 

Ansvarig utgivare: 

Ulla Nelson 

Produktion: 

Infab AB 

Norra Smedjegatan 4 

371 33 Karlskrona 

www.infabab.se 

Text: 

Christer Carlbäck 

Projektledare: 

Ina Håkansson 

Formgivning: 

Ingrid Henell 

Redaktion: 

Ulla Nelson 

Tina-Mari Eriksson 

Sara Persson 

Bengt Lingman 

Sofia Kummel 

Anna Wallin 

Heléne Söderström 

Hans Juhlin 

Ina Håkansson 

Christer Carlbäck 

Foto: 

Andreas Blomlöf 

där inget annat anges 

Tryckeri: 

Printfabriken 

Upplaga: 

33 000 ex 

Copyright: 


2013 

Samarbete är vår melodi 

Tack alla ni som gjorde Melodifestivalen i Karlskrona till en fest! Det är härligt att se 

företag, föreningar, skolor och andra jobba tillsammans för ett 

gott värdskap. Resultatet överträffar vad varje aktör kan skapa 

på egen hand. 

Vi tar samma refräng när vi nu planerar den sommarfest som 

ska ersätta Sail Karlskrona – vi hjälps åt att överträffa förväntningarna. 

Först är studenterna från Hyper Island som samlar in 

önskemål från kommuninvånarna och Leijon Event som undersöker 

vad varje företag, förening och eldsjäl vill bidra med. 

Vi hoppas att många vill bidra, men vet också att ett lyckat 

evenemang främst beror på dem som gästar det. 

Men det är mer än event som ska göra Karlskrona attraktivt. 

Flera av våra kommunala förvaltningar och bolag arbetar enligt 

konceptet KALAS, som ska få företag och medborgare att känna 

sig bemötta som om de vore bjudna på fest. 

Att det finns driv och engagemang i Karlskrona märker jag 

också vid mina besök hos medarbetarna i den kommunala 

verksamheten. Pedagogerna på Lillskogens förskola och personalen 

på det särskilda boendet i Bastasjö är bara några av alla 

som gör ett fantastiskt arbete för vår välfärd. 

Med gemensamma krafter stärker vi Karlskronas attraktionskraft 

– om det så gäller den godaste skolmaten eller det 

bästa melodifestivalarrangemanget. Ju fler som väljer att bo 

i Karlskrona, desto fler blir vi som kan lyckas tillsammans. 

9 

Karlskrona gör sig 

redo för fler tåg, 

fler passagerare 

och mer gods. 

innehåll 

Camilla Brunsberg 

Kommunstyrelsens ordförande 

4 

3 Ekoturism vid sjön 

4 Utan mångfald stannar Karlskrona 

6 I strålkastarljuset 

7 I hetluften: elitidrottens betydelse 

8 Vision Karlskrona 2030 är klar 

9 Hoglands park blir mötesplats 

9 Bättre järnvägar banar väg 

10 Nytt smart gymnasieprogram 

11 Storsatsning på evenemang 

12 Värdskapskonceptet KALAS 

13 Dramatisk historia blir turism 

14 Miljonregn över äldreomsorgen 

15 Nävragöl i täten för byanäten 

16 I huvudet på: krafthandlaren 

17 Karlskronahem bygger prisvärt 

18 Montex vill bara bli bättre 

19 ”I Karlskrona” in brief 

Elvira Kosovac 

(omslagsbilden) på 

Backsippans förskola 

trivs med att jobba 

i en internationell miljö.

Läge 

för 

ekoturism 

På kontinenten bor många tätt inpå varandra. På semestern 

ratar de gärna storstadspulsen till förmån för naturnära stillhet. 

Därför gör fritidsvillorna vid Husgölsstacken i Holmsjö succé. 

Joakim Åkesson på Skogstorp gård har 

för sett sitt skogsbruk med ett extra ben och 

tagit steget in i besöksnäringen. Han har 

renoverat ett och byggt tre nya hus för uthyrning 

i en satsning på småskalig, miljövänlig 

landsbygds utveckling. 

– Kommunen och länsstyrelsen vill främja sats- 

ningar som denna, säger Joakim Åkesson. Jag fick 

dispens från strandskyddet för att kunna etablera 

i sjönära läge. Holmsjö är mycket vackert och ligger 

ju även nära attraktiva besöksmål som Örlogsstaden 

Karlskrona, Glasriket och Öland. 

Modernt semesterliv 

Fritidsvillorna är ritade av Mats Jacobsson och Michael 

Rusack och är byggda för åretruntboende för exempelvis 

barnfamiljer. Husen har en modern inredning av hög 

kvalitet och är utrustade med tvätt- och diskmaskin 

samt golvvärme och braskamin. Hållbarhetstanken 

i Karlskrona nr 01 2013 | 3 

TExT: CHRISTER CARLBäCK 

FoTo: ANDREAS BLoMLÖF 

reflekteras i ett ekologiskt reningsverk, som använder 

vass, och i sjövärme. Varje hus har en båt så att hyresgästerna 

kan ro ut och fiska. 

Internationell kundkrets 

Satsningen har förverkligats med 

hjälp av entreprenörer i bygden och 

gynnar Holmsjös näringar såsom 

affär, kiosk och restaurang. Redan 

första sommaren var det gott om 

gäster, och det är ingen tvekan om 

att efterfrågan finns. 

– Vi har bland annat tagit emot 

holländare, schweizare, tyskar och 

danskar, men inga svenskar så här 

långt. Svenskar vill hellre hyra våra 

hus vid havet. Våra gäster från kontinenten har däremot 

längtat efter att få uppleva stillheten i inlandet, 

säger Joakim Åkesson.

4 | i Karlskrona nr 01 2013 

Utan mångfald 

Olika språk och kulturer utvecklar 

kommunens verksamheter och ger 

bättre service. 

För ett jobb på äldreförvaltningen krävs främst 

kunskap inom vård och omsorg. 

– Men den som har ett extra språk med sig 

har en extra kompetens, säger Eva Herbertson, 

utveck lingschef på äldreförvaltningen. Det är 

bra att ha olika kulturer i verksamheten, för det 

utvecklar helheten. Vi lär oss till exempel av 

varandra att man kan se på familj och åldrande 

på olika sätt. 

Inom äldreomsorgen finns en ”språkbank” 

som listar undersköterskor med språkkunskaper 

så att äldre med utländsk bakgrund kan få hjälp 

av någon som kan deras modersmål. 

– Det är oerhört viktigt att äldre personer med 

exempelvis en demenssjukdom får hålla igång sitt 

modersmål och att de blir förstådda, säger Eva 

Herbertson. 

Möt Rex, Tawfik och Elvira som alla har flyttat 

till Sverige. De har olika bakgrund, men gemensamt 

har de viljan att jobba och på olika sätt bidra 

till det svenska samhället. 



stannar Karlskrona 

Rex – teknikern som blev 

undersköterska 

Karriären var utstakad för Rex Berisha. Som blivande 

maskiningenjör hade han förtur till ett bra jobb, men orolig- 

heterna i det forna Jugoslavien tvingade den då 16-årige 

kosovoalbanske gymnasisten att fly. Han kom ensam till 

Göteborg och fick vänta i sju år på uppehållstillstånd – 

under ständigt hot om utvisning. 

– Jag deltog i utbildningar och lärde mig svenska, för jag 

ville in i samhället. Men det var svårt att få jobb. Min handläggare 

på Arbetsförmedlingen motarbetade mig och blev 

till och med arg när jag tog egna initiativ. 

Rex Berisha understryker att integration handlar om att 

se till helheten. 

– Vi är alla olika. Visst är arbetet ett sätt att vara en del 

av samhället, men man måste också ta del av kultur- och 

umgängeslivet. Det finns många utlänningar som känner sig 

ensamma i Sverige, trots att de jobbar. 

Rex Berisha gick omvårdnadsprogrammet, men hade 

inte rätt till studiestöd. Han försörjde sig under studietiden 

genom att jobba nätter och helger inom handikappomsorgen. 

Idag bor han i Nättraby med sin fru och två barn 

och arbetar som undersköterska inom äldreförvaltningen 

i Karlskrona. 

– Det är inte mitt drömyrke, men jag trivs och vi gör en 

viktig insats. om kriget inte hade kommit, hade jag bott 

kvar, haft ett annat utgångsläge och helt andra mål i livet, 

precis som varje människa har rätt att ha.

Tawfik – ordnar liv och jobb 

på landet 

Tawfik Ghosheh är den driftige företagaren som skapar 

arbetstillfällen på den svenska landsbygden – och som ger 

extra livskraft åt samhällen som Fågelmara. 

Han driver butiker utanför Varberg, i Borgholm och i 

Fågelmara inom lanthandelskedjan Tempo samt äger 

fastigheterna och inventarierna bakom butikerna i Tving, 

Nävragöl och Holmsjö. I februari anställde han tio personer. 

– Jag har drivit många företag i mitt liv, både i Jerusalem 

och sedan jag kom till Sverige, men aldrig någonsin gjort 

konkurs, säger han. Ibland går det dåligt, men då gäller det 

att orka ta i och jobba 18 timmar per dygn. 

I Fågelmara har han till exempel investerat tre miljoner 

kronor och lyckats skapa en trevlig mötesplats. Butiken är 

en livsnerv som nu går riktigt bra. 

– Man måste ut och jobba för att lära sig svenska. Jag 

har inte gått i skolan, utan lärt mig genom att prata med 

kunder och leverantörer. Se hur bra det har gått för dem 

som jag anställde i Holmsjö. Nu har de tagit över butiken, 

de lär sig svenska och alla i byn är glada. 

”Jag är tacksam över att någon vågar satsa här 

hos oss i lilla Fågelmara. Vi behöver verkligen 

ha en butik eftersom Konsum är nedlagt. Nu är 

lokalen renoverad, sortimentet utökat och man 

blir trevligt bemött och får bra service.” 

Ann-Marie Jönsson, Fågelmarabo och frekvent kund 

i lanthandeln. 

Elvira – inspirationskällan 

för nya svenskar 

När Elvira Kosovac var liten i Bosnien drömde hon om att 

bli polis. När hon gick på gymnasiet kom kriget, och 1992 

flydde hon till Sverige. Genom Arbetsförmedlingen fick hon 

en praktikplats på Backsippans förskola i Kungsmarken. Det 

var då som hon upptäckte tjusningen i att arbeta med barn. 

– Jag jobbade sedan länge på Saltkråkans förskola på 

Saltö och utbildade mig samtidigt till förskollärare på distans. 

Nu har jag varit på Backsippan i tre år. Det viktigaste är att 

lära sig språket fort, för det är jobbigare än man kanske tror 

att inte kunna göra sig förstådd. Det bästa sättet att lära 

sig svenska är att vara ute i samhället och jobba och träffa 

människor. Det lär jag ut till mina egna barn liksom till de 

barn jag har på förskolan. 

Många av barnen i Kungsmarken kommer från olika 

länder. Elvira Kosovac förstår deras situation väl och är extra 

mån om att uppmuntra dem att lära sig fler svenska ord. 

På många sätt blir hon en förebild för nytillkomna svenskar. 

– Barnen och föräldrarna ser mig och tänker att kan hon, 

då kan vi också! 

Hon bor i Jämjö med sambo och två barn och hon älskar 

sitt arbete: 

– Det är helt underbart att jobba på Backsippan. Min 

önskan är att alla människor får prova på att jobba i en så 

internationell miljö. Det gör oss alla rikare! 

Elvira Kosovac tycker att det är viktigt med en mix av 

folk från olika kulturer runt om i samhället, så att både 

svenskar och invandrare inser att alla är olika. 

– Alla invandrare är inte på ett visst sätt, utan vi är alla 

olika. Men vi har alla mycket att ge Sverige, bara vi får 

chansen att komma ut och jobba. 

”Det är värdefullt för oss att Elvira har en djup 

förståelse för hur det kan vara för barn som har 

sina rötter i en annan del av världen. Men det är 

egentligen bara en bonus, för det allra viktigaste 

är hennes kompetens som förskollärare.” 

Susanne Trossö, förskolechef, Sunnadals förskolor 

i Karlskrona nr 01 2013 | 5

Bild från Paraply Produktion 


strålkastarljuset 

27/4 Miss Li 

I vår ska det låta 

Evenemangsvåren går i musikens tecken. 

Den 19-20 april kommer Tomas Ledin till Telenor 

Arena Karlskrona med sin show ”Ledin Showtime”. 

Paraply Produktion radar i sin tur upp flera musikfester 

med Konsthallen som arena. 

15/3 Caj Karlsson 

29-30/3 Rock- och bluesfestival 

12/4 Amanda Jenssen 

11/5 Cookies N Beans 

Våra bästa idrottare 

En del är kändisar, men många är doldisar. Faktum är att 

ett 50-tal lokala idrottare belönas vid Karlskrona kommuns 

årliga utdelning av medaljer till dem som minst vunnit SMguld. 

De är aktiva inom allt från skytte och kanot till tennis 

och friidrott. Vid årets ceremoni får europeiska ungdomsmästarinnan 

i styrkelyft, Frida Leandersson, ta emot priset 

som ”Karlskronas bästa idrottare 2012”. 

– Vi delar även ut stipendier till två talanger samt två 

föreningsledare, berättar Ann-Katrin olsson, chef för idrottsoch 

fritidsförvaltningen. 

Ett 20-tal elitidrottare från lokala föreningar har även utsetts 

till representanter för Team Karlskrona. Som medlemmar 

i detta ”lag” uppmuntras de att vara ambassadörer för 

Karlskrona och förebilder för alla unga löften i kommunen. 

Jubilarer i teknik och prakt 

2013 är ett stort jubileumsår i Karlskrona – bland annat när 

det gäller ny och beprövad teknik. Nätverket TelecomCity, 

som arbetar för tillväxt inom ICT (informations- och kommunikationsteknik) 

tillsammans med kommun, högskola och 

näringsliv, firar 20 år med kulmen 

under TelecomCity Catwalk 

och DevCon i september. 

Karlskrona vattenverk firar 

150 år med Öppet hus den 23 

november. Den dagen 1863 togs 

vattenberedningen i Lyckeby i 

drift och vatten började pumpas 

in till Trossö (se även sid 20). 

I höst blir vattenverket, 

efter tio 

års ombyggnation, 

redo för det 

nya vattenförsörjningssystemet 

som 

inkluderar Johannishusåsen. 

Även Hoglands park firar 

att det är 150 år sedan som 

”Trossös gröna lunga” blev en 

”förskönad stadspark”. Parken 

får en paviljong med servering 

och ny lekplats (se sid 9). 

Foto: Sara Persson 

”Karlskronas bästa 

idrottare 2012” 

Frida Leandersson, TK Trossö. Foto: Andreas Blomlöf

hetluften 

Vad tycker du själv? 

Kristofer Johansson, musiker, Trossö: 

– Jag tror att det är mycket viktigt, särskilt för 

barn och ungdomar som behöver goda förebilder. 

Det ger invånarna i en stad något att samlas 

kring, se bara hur många som följer KHK fastän 

det har gått dåligt. även de som inte är så intresserade 

blir ju påverkade på ett eller annat sätt. 

Hanna Nilsson, gymnasist, Holmsjö: 

Dela med dig av dina synpunkter på 

www.karlskrona.se/ikarlskrona 

Hur viktig är 

elitidrotten? 

Kommunen uppmärksammar sina toppidrottare med särskilda 

medaljer och bland klubbar och föreningar tar man till allt från 

sponsorer till sammanslagningar för att kunna klara såväl bredden 

som drömmen om eliten. Debattsidan ”I hetluften” ställde 

denna fråga till flanörer vid Hoglands park: Hur viktigt är det för 

en ort att ha ett lag eller individuella idrottare på elitnivå? 

– Har man elitidrottare så är det förstås positivt, 

men om man inte har det så gör det ingenting 

alls. Idrott är för mig en social grej, något man 

gör för att träffas. Föreningen eller klubben är 

främst till för gemenskapen. 

Nasar Kamal, datorlärare på gymnasiet, 

Kungsmarken: 

– Det är ett måste. Sport är bra och mycket 

viktigt. Idrottarna och lagen representerar 

så mycket för staden, människorna och hela 

samhället. 

Kent Petersson, bovärd och arbetsledare 

på PBA, Trossö: 

– Det är jätteviktigt! Ett lag som tar sig upp i 

eliten placerar Karlskrona på kartan och ser 

till att folk runtomkring får upp ögonen för staden. 

Det är till exempel positivt med KHK som fått 

flera storlag med fans att resa hit. Karlskrona 

ligger avsides och vi behöver verkligen all 

reklam vi kan få. 


Kristofer Johansson 

Hanna Nilsson 

Nasar Kamal 

Kent Petersson


VISIoN KARLSKRoNA 2030: 

”Med sitt unika läge är Karlskrona 

ett nav i en växande region. Här 

finns det goda livet och de bästa 

förutsättningarna för ett expansivt 

näringsliv. Genom samarbete skapar 

vi en framtid som håller”. 

Vision Karlskrona 2030 är spikad 

Karlskrona har en ny målbild för framtiden – 

Vision Karlskrona 2030. Bakom visionen står medborgare, 

näringsliv och samtliga politiska partier i kommunfullmäktige, 

så nu kan alla börja arbeta för att förverkliga den. 

– Karlskrona 2030 är en ledstjärna för oss som jobbar 

inom kommunen, men den måste också fungera för alla 

som bor och verkar i Karlskrona, säger kommundirektör 

Ingrid Augustinsson Swennergren. 

Hon poängterar att det intensiva arbete som föregick 

visionen inkluderade informationsmöten, en omfattande 

medborgardialog och ett flertal politiska diskussioner. 

Visionen bygger därför på en mängd synpunkter från 

kommuninvånare, politiska partier, föreningar, organisationer 

och näringsliv. 

– Nu vill det till att vi alla också funderar på hur vi kan 

hjälpas åt för att förverkliga visionen, det är inget som 

kommunen kan göra på egen hand. 

De närmaste åren prioriteras fem utvecklingsområden, 

så det finns möjlighet för många att delta i arbetet. Utvecklings 

områdena är: attraktiv livsmiljö, snabba kommunika- 

tioner, utbildning och kunskap, upplevelsernas Karlskrona 

och näringslivets Karlskrona. 

– Det kan kännas som om 2030 ligger väldigt långt borta, 

men ska visionen bli verklighet måste vi sätta full fart nu, 

säger Ingrid Augustinsson Swennergren. 

Här följer några exempel på hur kommunen redan 

startat arbetet. 

Foto: Leif Gustavsson

Vi ses i parken! 

Idel framstående arkitekter – som Gustaf III:s trädgårdsarkitekt Fredrik Magnus 

Piper och Knut Forsberg – har varit involverade i utvecklingen av Hoglands 

park. När den blompyntade paradparken nu jubilerar med 150 år har tekniska 

förvaltningen anammat landskapsarkitekten Ulf Nordfjells idéer om att återskapa 

dess ursprungliga funktion som sprudlande och smakfull mötesplats. 

Snäckan rivs och ersätts av en inglasad paviljong med atrium för uteservering. 

– På 1800-talet fanns det en mötesplats i parken i form av ett schweizeri 

med servering, berättar Anders Jaryd, chef för tekniska förvaltningen. 

Det revs dock på 1900-talet. Istället kom Snäckan med sin scen för tal, 

musik och underhållning. 

– Vi vill att man ska kunna träffas och njuta av mat och dryck i parken, säger 

Anders Jaryd. Vi har satt som önskemål för serveringen att det ska vara öppet 

alla dagar, från 10 till 22. Det blir även en mindre scen, som vänder sig både 

mot cafépubliken och utåt parken. 

Parken har fått en extra tillströmning av folk sedan centrumhållplatsen för 

bussarna anlades vid Parkgatan. Eftersom den blivit en knutpunkt ska det även 

uppföras nya, fräscha toaletter. Enligt planen ska paviljongen invigas den 5 juli. 

(snart) 

Det går fler tåg 

Arbete pågår för att utveckla Karlskronas infrastruktur. Det ger förutsättningar 

för snabbare kommunikationer och sätter Karlskrona på transportkartan. 

I juli ska södra delen av Kust-till-kust-banan vara klar och göra det 

enklare att ta tåget mellan Karlskrona och Stockholm respektive Göteborg. 

Med kapacitet för åtta dubbelturer per dag till Emmaboda slipper man förstärka 

med bussar. Persontrafiken på banan mellan Karlskrona och 

Emmaboda startar den 15 december i år och det är Veolia Transport AB 

som ska bedriva tågtrafiken. 

– Upprustningen underlättar in- och utpendling, säger Tore Almlöf, chef för 

strategisk planering på kommunledningsförvaltningen. Man kan bo kvar och 

vidareutbilda sig på BTH eller Linnéuniversitet, och arbetsmarknaden blir 

större. 

även Blekinge kustbana mot Köpenhamn är snabbare, då nya mötesplatsen 

Ångsågsmossen vid Åryd gör att tågen slipper vänta tio minuter i 

Karlshamn. 

Godstrafiken ska göra Karlskrona till en länk mellan norra och södra 

Europa. Tack vare Verköbanan ska godset till och från Polen kunna rulla 

på järnväg. Lastbilstrafiken minskar till förmån för sjöfart och järnväg, 

vilket gynnar miljön. 

Vidare satsas stora pengar på kollektivtrafiken. Av de 261 miljoner kronor 

som satsas på kollektivtrafik i Blekinge, avser drygt 78 miljoner Karlskrona. 

Därutöver finns det planer på förbättringar även för bil- och flygtrafiken. 

E22:ans nya förbifart vid Jämjö är inplanerad närmare 2020. 

– Flygtrafiken är onekligen viktig – inte minst för näringslivet, säger 

Tore Almlöf. Vi behöver ett flyg härifrån till en stor flygplats på kontinenten. 

Attraktiv livsmiljö 

Vi ska ta vara på våra unika miljöer med 

skärgården, staden och landsbygden. 

Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett 

kreativt och öppet kulturliv med en internationell 

atmosfär. Med olika sorters boenden 

i attraktiva miljöer får alla möjlighet till ett 

aktivt liv, oavsett ålder. 

Snabba kommunikationer 


Vi ska ha en väl utbyggd infrastruktur som 

gör det lätt att ta sig till och från Karlskrona. 

Genom fortsatt utveckling av hamnen på 

Verkö blir vi ett centrum för gods- och 

persontrafiken i Östersjön. Den digitala infrastrukturen 

och den väl utbyggda lokaltrafiken 

– med buss, tåg eller båt – gör vardagen 

enkel i Karlskrona. 

SWECO architects


Ny gymnasieutbildning 

öppnar fler dörrar 

– Vårt koncept känns helt unikt, säger Tommy Rönneholm, utvecklingschef på 

utbildningsförvaltningen i Karlskrona. Utbildningen är yrkesförberedande 

för en bra arbetsmarknad och samtidigt högskoleförberedande för dem 

som vill läsa vidare. Den kan ge jobb direkt, men också en god grund för 

vidare studier till exempelvis polis, jurist, brandman, socionom, psykolog 

eller förskollärare. 

Barn- och fritidsprogrammet på Ehrensvärdska gymnasiet har hittills 

erbjudit inriktningarna Pedagogiskt arbete och Friskvård och hälsa. 

När Handikappförvaltningen aviserade ett behov av personal med den kompetens 

som ges på inriktningen Socialt arbete, väcktes tanken på att erbjuda även den. 

Tommy Rönneholm tog kontakt med polis, socialtjänst, räddningstjänst och kriminalvård 

för att få veta vad som krävs. Det visade sig vara lätt att få in ”måste kurserna” 

Utbildning och kunskap 

Socialt arbete är en ny utbildning, utformad i samarbete med flera yrkeskårer. 

Den kan ge jobb efter gymnasiet – men ger också behörighet för högskolan. 

i programmet – och alla tillfrågade jublade. 

– Aldrig förut har en ny utbildning känts så rätt direkt, säger Tommy Rönneholm. 

Samtliga inblandade förvaltningar och myndigheter välkomnar upplägget. Vi kan 

i princip ta emot hur många sökande som helst. 

Barn- och fritidsprogrammet blir nu en lika möjlig väg till högskolebehörighet inom 

sociala ämnen som de naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga programmen. 

Utbildningen ges från hösten 2013. 

Vi ska ha skolor och utbildningar som håller hög kvalitet 

på alla nivåer. Vi har utbildningsmiljöer som stimulerar till 

kreativitet och nyskapande. Genom ett nära samarbete 

med näringslivet ges möjligheter till ett livslångt lärande. 

Foto: Andreas Blomlöf

Foto: Marinmuseum 

Veteranbåtsdagarna bjuder på tidlös skönhet. 

Besöksnäringen ska nå elitnivå – och Karlskrona ska bli 

mästare på evenemang. Därför öronmärker Karlskrona 

kommun 15 miljoner kronor extra under tre år. 

Det är kommunens bolag Utveckling i Karlskrona AB som ska göra det 

bästa av pengarna i samarbete med föreningar, organisationer och 

näringslivsaktörer. 

– Målet är att göra Karlskrona till en attraktivare kommun för 

turister, företag och invånare, säger Bengt Lingman, vd för Utveckling 

i Karlskrona. 

Inbjuder till samarbete 

Tanken är inte att kommunen ska driva projekten och evenemangen, 

utan det ska engagerade företag och föreningar göra. Med pengarna 

ska kommunen kunna agera samarbetspartner åt dem som vill 

och kan agera för att utveckla Karlskrona som en het och ledande 

evenemangsstad. Satsningen välkomnar evenemang inom allt från 

klimat, miljö och landsbygdsutveckling till idrott, hälsa och kultur. 

Det är också sagt att satsningarna ska ske i hela kommunen – 

i staden, vid kusten och på landsbygden. 

– Ett fint evenemang som vi redan nu vet kommer att utvecklas 

ytterligare till sommaren är Veteranbåtsdagarna, som arrangeras 

av Marinmuseum och Förlags AB Albinsson och Sjöberg, säger 

Bengt Lingman. 

miljoner 


15 

för fler evenemang 

Hålla nollan eller tolv poäng? Njut av Timo Leinonens KHK 

eller Melodifestivalen! Foto: Andreas Blomlöf 

Upplevelsernas Karlskrona 

Vi ska erbjuda ett brett utbud av upple velser 

kring vår unika skärgårds- och världsarvs- 

miljö. Med hög kvalitet och gott värdskap kan 

vi locka besökare året om och göra besöksnäringen 

till en ny basnäring i Karlskrona. 

Visionen 2030


KALAS – 

ett gott koncept för värdskap 

Karlskrona kommun arbetar målmedvetet, och på ett bokstavligen 

festligt sätt, för att bli mer välkomnande i sin myndighets- 

utövning. Konceptet kallas KALAS. 

– Våra kunder är våra gäster, och vi måste bemöta 

dem därefter, säger stadsarkitekt Hans Juhlin, chef för 

samhällsbyggnadsförvaltningen. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen, tekniska förvaltningen 

och Utveckling i Karlskrona AB samarbetar för att bli 

så tillgängliga som möjligt för medborgarna och för att 

förenkla för företag som vill etablera sig eller växa. 

Hans Juhlin och hans medarbetare påminner varandra 

om att alltid vara på topp som värdar för kunderna och 

att betrakta dem som bjudna på KALAS. 

K 

för Kreativitet 

– Vi måste se möjligheterna i varje ärende, 

säger Hans Juhlin. Vi vill bidra med 

kunskap och stimulera utvecklingen i kommunen! 

A för Attityd 

Begreppet ”den empatiske byråkraten” står för handläggarnas möjlighet att 

vara förstående, pedagogiska och tydliga. Bemötande och tillgänglighet till 

handläggare och information är a och o. 

L 

för Leverans 

Näringslivets Karlskrona 

Ett ärende från ett företag måste inte 

alltid behandlas snabbt – men korrekt, 

Vi ska ha ett fortsatt dynamiskt och inno vativt 

effektivt och i rimlig tid. Genom att engagera sig 

näringsliv som ligger i framkant internationellt 

i dialogen med företaget kan kommunen fatta 

sett. Samarbete mellan kommun, högskola 

ett rättsäkert beslut som gagnar alla parter. 

och näringsliv får våra företag att växa och 

utvecklas. Vår region är ledande inom miljö- 

A 

och energiområdet och vår unika kompetens 

för Ansvar 

lockar nya företag att etablera sig i Karlskrona. 

Kommunen ska ta ansvar i sin 

myndighetsroll, ha förståelse för 

kundens behov och önskemål och ta hänsyn 

Utförligare information på karlskrona.se 

till olika sakområden och intressen. 

och e-tjänster som förenklar kontakten 

S 

med kommunen ingår i samhällsbygg- 

för Samverkan 

nadsförvaltningens handlingsplan. 

– Tillsammans kan vi förbättra värdskapet och 

En servicetelefon för snabbare kontakt 

utveckla Karlskrona, säger Hans Juhlin. Vi har 

har redan bockats av på listan. 

skapat en förvaltningsöverskridande lotsgrupp som samordnar 

ärenden så att kunden inte bollas mellan olika handläggare.

TExT: CHRISTER CARLBäCK. FoTo BAKGRUND: © Carolina Risberg Hansson & Fort Sweden. 

FoTo RUNSTEN: © Vikingabyn Valshall. Vinjett: Ingrid Henell 


Historien väcks till liv 

– till turisternas glädje 

Världsarvet i all ära. Men Karlskrona har mer i sin rika historiska skattkista som kan 

locka besökare. Vad sägs om ett besök i vikingabyn – eller i militärbunkern? 

Inte långt från Brofästet Senoren växer vikinga- 

byn Valshall fram. Redan förra sommaren 

smygöppnade den nya attraktionen – och 

lockade 5 000 besökare. 

– För att locka besökare till skärgården 

måste man renodla något, menar initiativtagaren 

Michael Helgesson på Kulturkompaniet 

AB. Utländska turister är nyfikna 

på vikingarna och det finns massor med 

lämningar i Östra skärgården. 

Han refererar till ”fotspårsturismen”, 

alltså resor i romanfigurers eller fictionhjältars 

spår. Kanske kan Katarina 

Mazettis vikingaskildring ”Blandat blod”, 

som översätts till polska och franska, 

ge något av en Arneffekt på Senoren? 

– Vi vill visa hur vikingarna levde och 

låta barn familjerna vara med och bygga. 

Dramatik drar publik 

Michael Helgesson är även involverad 

i den ekonomiska föreningen Fort Sweden, 

som driver en ny sajt som listar militärhistoriska 

anläggningar. Det är flera aktörer som valt att 

samarbeta istället för att konkurrera om kulturarvet. 

– Jag höll stadsvandringar på temat ”om ryssen 

kommer” och märkte hur många besökare som vill 

utforska hemliga ställen. Vi utvecklade konceptet 

genom att avsluta vandringen med en middag 

à la Sovjettiden. 

Samtidigt arrangerade Jannike och Pelle 

Nordensson på Nordensson Travel visningar 

av olika bunkeranläggningar och lockade 

flockar av ”bunkerturister”. 

– Bunkerturismen riktar sig inte bara till 

special intresserade, utan till företag och barn- 

familjer och andra som är fascinerade av det 

fördolda. 

Den svensk-polska besöksnäringsaktören 

Cross Baltica har nu också anslutit sig till 

Fort Sweden. 

Talrika besöksmål 

Region Blekinge och Karlskrona kommun stöder 

projektet, och dessutom gick priset för bästa 

utveck lingsprojekt 2012 från BTH Innovation till 

Fort Sweden. Priset omsattes till webbkartan 

om anläggningarna som medlemmarna visar. 

– Vi har 1 500 objekt att visa, säger Michael 

Helgesson. Inom en mil från Stor torget har vi den 

största koncentrationen av bunker anläggningar 

i Europa. Det finns till exempel en från 1959 som 

rymmer 6 000 personer! 

i Karlskrona nr 01 2013 | 13


Miljonregn 

över driftig äldreomsorg 

Äldreomsorgen i Blekinge presterar på 

topp – och belönas av regeringen. Allra 

mest, 23 miljoner kronor, får den alerta 

äldreomsorgen i Karlskrona kommun. 

– Jag har det utmärkt här på Fregatten, säger 76-årige Peter 

von Busch. 

Förre marinmuseichefen Peter von Busch, som sedan i 

höstas bor i en tvåa med havsutsikt i servicehuset Fregatten 

på Pantarholmen, strör vackra lovord över en äldreomsorg 

som ofta hamnar under anhörigas och medias kritiska lupp: 

– Jag önskar bara att jag hade flyttat hit tidigare istället 

för att bo ensam. Mina barn känner sig tryggare när de vet 

att jag får tillsyn och mat. 

Belöning efter prestation 

Regeringens nationella satsning på äldreomsorgen är inget 

förskottsbidrag för att stimulera planerade åtgärder – utan en 

lön efter bevisad prestation. Bland de förbättringar som 

genomförts i Karlskrona märks utökad kontakt med anhöriga, 

minskad medicinförbrukning genom läkemedelsgenomgång, 

förebyggande insatser mot fallolyckor och undernäring samt 

bättre vård i livets slutskede. 

”Vi jobbar rätt” 

Heléne odehammar, sjuksköterska på 

Fregatten, välkomnar ”återbäringen”: 

– Det handlar dock mest om träget arbete. 

Vi har jobbat på rätt sätt länge med våra 

mjuka värden, men när vi nu för in allting i 

kvalitetsregistret i datorn blir våra framsteg 

synliga och mätbara och går att följa upp. 

Nu hoppas hon att pengarna ska hjälpa 

dem att bli ännu bättre. Arbetet kan till 

exempel utföras effektivare med hjälp av 

modern teknik. 

Heléne Odehammar, 

sjuksköterska på Fregatten 

Rätt skydd för rätt risk 

Heléne odehammar hade ett ankomstsamtal med riskanalys 

när Peter von Busch skulle flytta in efter sin stroke. Då fick 

han börja gå på gympa med balansträning och fick höftskyddsbyxor 

som ska ge skydd mot höftfrakturer. 

– Jag följer upp allt kring Peter tillsammans med läkaren, 

sjukgymnasten, arbetsterapeuten och vårdpersonalen, 

säger Heléne odehammar. 

Förebyggande arbete 

Regeringens mål är att olika vårdgivare ska förebygga tillsammans. 

Undviker man en höftfraktur, kan man spara både 

lidande och hundratusentals kronor. 

– Vi och Landstinget Blekinge jobbar redan bättre ihop 

och planerar för de enskildas bästa, säger Eva Herbertson, 

utvecklingschef på äldreförvaltningen. Ingen ska ju ligga 

på sjukhus om det inte är nödvändigt. Däremot ska man 

alltid få hjälp när man behöver det. 

Heléne Odehammar och Peter von Busch.

Nävragöl 

i täten 

för byanäten 

Stadsnätet når nu även delar av landsbygden. Med gemensamma 

krafter har de boende i Nävragöl och 16 kringliggande byar nått 

långt i arbetet för att kunna surfa med högsta hastighet. 

– Vi har grävt klart de 4,5 milen och lagt ner alla rör, säger Kurt Edvinsson, vice ordförande 

i den ekonomiska föreningen bakom byanätssatsningen. 

Nästa steg innebär att Affärsverken hyr in sig i de tomma rören och fyller dem med 

optisk fiber. Då blir byanätet en del av Stadsnätet och byborna kan fritt välja operatörer 

och leverantörer av digitala tjänster via ”Karlskronaporten”. 

Stadsnäten ska växa 

Få kommersiella operatörer satsar på landsbygden. För att få bredband även i de 

minsta samhällena, vill regeringen att de kommunala stadsnäten ska växa ut från 

städerna. Därför finns ett bidrag att söka hos länsstyrelsen för ekonomiska föreningar 

som vill förbereda infrastrukturen genom att gräva ner tomma rör. 

– Det har tagit extra fart den senaste tiden, säger Björn Löwenadler, projektledare 

på Affärsverken. Vi samarbetar nu aktivt med ett tiotal föreningar som befinner sig i 

olika stadier och förbereder för fiber. Det krävs stort engagemang från föreningarna, 

de måste själva söka bidrag och lägga ner rör. 

Öppet nät 

När byanätet är igång får de anslutna tillgång till Affärsverkens öppna stadsnät, det 

vill säga hög hastighet och ett rikt utbud av tjänster. Dessutom samarbetar Affärsverken 

med andra stadsnät i regionen, vilket ger fler valmöjligheter, ökad driftsäkerhet 

och ofta också pressade priser på de digitala tjänsterna ut mot slutkund. 

Alla är välkomna 

I Nävragöl drog fiberprojektet igång 2010. Byborna startade en ekonomisk 

förening, sökte och fick bidrag samt upphandlade entreprenörer. Nu är 

det färdiggrävt utanför 260 fastigheter och samarbetet är igång med 

Affärsverken. 

–Vi har 130 medlemmar, så hälften är med i föreningen. Men vi har 

gjort det möjligt för alla att ansluta sig i framtiden, säger Kurt Edvinsson. 

www.affarsverken.se/byanat 


Föreningsstyrelsen samlad i Nävragöl, 

sittande fr v: Kurt Edvinsson, vice ordförande, 

Ingemar Larsson. ordförande, Lars Wihlborg, 

ledamot. Stående fr v: Åke Underbäck, 

suppleant, Jan-Erik Wennerhov, byombud för 

Nävragöl samhälle, Jan Jeppsson, sekreterare, 

Claes Andersson, suppleant, och 

Monica Strandhag, kassör. 

FAKTA 

Stadsnätet är Affärsverkens 

bredbandsnät i Karlskrona. 

Fibernätet på landsbygden, 

som Affärsverken köpte 

häromåret, är en fortsättning 

på Stadsnätets utveckling. 

De byanät som bildas, blir en 

del av Stadsnätet. 

Så fixar du byanätet 

1. Starta ett engagemang i byn. 

2. Ta en tidig kontakt med Länsstyrelsen. 

3. Bilda ekonomisk förening. 

4. Sök bidrag hos Länsstyrelsen. 

5. Anlita någon att gräva ner rör. 

6. Skriv avtal med fiberleverantör.


huvudet på 

Jörgen Johansson är krafthandlare på Affärs- 

verken Energi AB, som är ett dotterbolag till 

det kommunägda bolaget Affärsverken. Han 

studerar allt från råvarupriser till väder och vind 

för att kunna göra bästa möjliga inköp av el. 

Hur blev du krafthandlare? 

– Jag var inköpare av olja, gas, kol och biobränsle för 

fjärrvärme på den tiden då elmarknaden skulle avregleras. 

Chefen tyckte att jag borde kunna köpa in elen också, och 

så blev det. Idag är elen som vilken råvara som helst på en 

avreglerad internationell marknad. 

Vad går ditt jobb ut på? 

– Som krafthandlare, elinköpare eller elportföljsförvaltare 

gäller det att agera på den internationella marknaden och ha 

koll på allt som påverkar elpriset. Jag lägger ett pussel som 

består av matematiska och systematiska beräkningar kring 

råvarupriser, valutor och utsläppsrätter samt uppgifter om 

väderleksprognoser med nederbörds-, vind- och temperaturförhållanden. 

Jag måste veta när vi ska köpa och när vi 

ska sälja på de olika börsliknande plattformarna på nätet, 

inom ramen för fastställd riskpolicy. Målet är att vi ska 

kunna trygga våra inköp av el på ett smart sätt som 

gynnar alla våra kunder. 

Vad är det bästa med ditt jobb? 

– Att ingen dag är den andra lik. Jag kan tycka mig ha kontroll 

med datorer och väderleksprognoser när det plötsligt kommer 

vulkanaska från Island och ändrar alla förutsättningar. Det 

är en intellektuell utmaning att både bevaka och utnyttja 

prissvängningar på råvarumarknader och i valuta, samtidigt 

som det är spännande att snegla in i kristallkulan för att 

försöka ligga steget före. 

8 olika 

Jörgen Johansson 

Krafthandlare 

Uppvuxen på Öland 

Bor på Öland 

Skolad till mariningenjör i Stockholm, 

vid Flottan i Karlskrona samt inom 

råvaruhandel i kraftverksbranschen 

År inom Affärsverken: 2 

150 

3personer 

arbetar 

med krafthandel på 

Affärsverken Energi AB. 

10 miljoner kronor 

omsätter de tre krafthandlarna en vanlig dag. 

yrken finns att välja på inom Karlskrona 

kommuns olika verksamheter. 

väderleksprognoser får Jörgen Johansson varje dygn.

Hög 

bostadskvalitet – 

och rimliga hyror! 

Första 

inflyttningen: 

sommar/höst 

2014 

Det är en utmaning att bygga nya fler bo- 

stadshus till ett pris som ger rimliga hyror. 

Karlskronahem verkar nu lyckas med 

konststycket i nya Vedebylund. 

På den förra handels trädgårdstomten i Lyckeby bygger 

Karlskronahem tre hus. Ett äldreboende har redan påbörjats, 

men det blir också två fastigheter som ska rymma totalt 50 

lägenheter, främst tvåor och treor, med hög standard. Det 

ena ska hyras av Karlskrona seniorhusförening och rymma 

kooperativa hyres rätter planerade för seniorer, och det andra 

ska enligt planen bli ett ”vanligt” hyreshus. 

Bygger enligt önskemål 


Karlskronahem har, med noggrannhet och tålamod, sett till 

att upphandla byggentreprenörer som kan bygga hus med 

hög kvalitet till rimligt pris. Man har låtit processen ta sin 

tid, och entreprenörerna har fått fundera igenom möjligheterna 

och återkomma med förslag tillsammans med sina 

arkitekter. Karlskronahem har till exempel framfört höga 

krav på energieffektivitet, medan seniorhusföreningen 

begärt öppna planlösningar och god tillgänglighet. 

– Vi bygger till rimligt pris, utan att försaka något, säger 

Per Myrbeck, vd för Karlskronahem. Vi kommer dessutom 

att få en energikostnad för husen som är halverad jämfört 

med många andra hus! 

Lyckeby blommar igen 

De många som är intresserade av en lägenhet med närhet 

till såväl affärer som samhällsservice blir nöjda, och 

Karlskrona kan växa. 

– Jag är nöjd med att vi får till samma nivå i båda husen, 

säger Per Myrbeck. Samtliga lägenheter får helkaklade 

badrum, ekparkett och god förvaring. Dessutom kommer 

garageplats att ingå i hyran. 

Seniorhuset börjar byggas i sommar. 



RITNING: KARLSKRoNAHEM


Eric Ullström, vd. 

Montex, som firar 20 år, är kontraktstillverkaren som närapå effekti- 

viserat bort tillverkningen. Företaget erbjuder allt från inköp 

till montering, lagerhållning och distribution. Det gör Montex 

till en samarbetspartner för specialistföretag som vill fokusera 

på sin produktutveckling och försäljning. 

– Vi använder själva hundratals olika tillverkare, från 

Åre till Kina, så att vi kan välja leverantör utifrån kund och 

projekt, säger vd Eric Ullström. Ibland har vi beställningar 

på små serier av små produkter, ibland på 20 meter långa 

maskinlinjer. Vi anlitar dem som har rätt teknisk kompetens. 

Montex letar således upp och skriver avtal med leverantörer 

för sina kunders räkning, samt sköter om material inköp. 

Kunderna kan även få hjälp att trimma och slimma processen 

redan i konstruktions- och produktutvecklingsstadiet. 

Effektivisering i alla led 

Det är företagsfilosofin om ständig förbättring som ligger 

bakom Montex framgångar. Enligt Eric Ullström handlar det 

om ren och skär överlevnad: 

– Det är svårt att höja priserna. Därför måste vi hela tiden 

optimera processerna. Vår personal jobbar extremt hårt för 

ständig förbättring. 

Optimera 

mera 

är 

Montex melodi 

Hur ökar man sin omsättning från 60 till 80 miljoner kronor med en 

oförändrad personalstyrka på 22 man? Ständig förbättring är svaret, 

enligt Montex i Jämjö. 

Medicinteknik på export 

Över hälften av de produkter som monteras, limmas, gjuts 

och lagras på Montex går på export, framförallt till Strasbourg 

i Frankrike. 80 procent av omsättningen härrör från 

jättar inom den medicintekniska branschen, men Montex 

hjälper också lokala företag som BAGA Water Technology 

och MRT System. 

Internationella kunder 

Geografiskt bevandrade undrar förstås hur det fungerar att 

producera för internationella kunder i Jämjö. 

– Inga problem, vi ligger ju strax intill E22, säger Eric 

Ullström. Däremot har våra kunder det svårt att ta sig hit 

över dagen. Vi hade kunnat vara dubbelt så stora om vi 

hade legat i en storstadsregion med flygplats. Men vi 

tänker inte flytta. Vi har investerat 14 miljoner i vår 

anläggning i Jämjö. 

Montex står för ”monteringsexperten”. Företaget är 

ISO-certifierat inom kvalitet, miljö och medicinteknik 

samt certifierat av internationella kunder.

Foto: Matz Arnström 

– in brief 

notiser 

Vinnande namnet är … Mältan! 

Det nya kraftvärmeverket har inlett en ny epok i Bubbetorps historia. Det handlar inte längre bara 

om hantering och återvinning av avfall, utan också om miljövänligt närproducerad el och värme. 

Idén om ett namnbyte kom från ett medborgarförslag, politikerna accepterade förslaget och en 

tävling utlystes. Juryn föll för Mältan. Det är geografiskt och historiskt förknippat med platsen och 

anknyter till mältningsprocessen, som kan beröra såväl värmeverket som återvinningen. 

– Vinnaren får som utlovat prova på och använda våra produkter gratis i en vecka, säger 

Anna Wallin, Affärsverkens marknads- och försäljningschef. 

Stadsmarinan närmar sig hamn 

Karlskronas nya stadsmarina tar form, men allt hinner inte 

bli helt färdigt till sommaren. Kommunen följer lagen om 

offentlig upphandling, vilket ibland innebär start för olika 

åtgärder vid olika tidpunkter. 

– Vi ska byta ut bryggorna, men för bättringsåtgärderna 

i vattnet måste samordnas med arbetena iland, 

säger hamnchef Anders Jonsson. Vi hoppas 

att alla har överseende med att marinan 

är arbetsplats ett tag till. 

På klaffen, som tidigare var av och påfart till 

färjan, byggs under sommaren en ny byggnad 

som beräknas bli klar under hösten. Det innebär 

att hamnkontor, duschar och toaletter under sommaren 

kommer att finnas i en tillfällig modullösning. Fler byggnader 

i Stadsmarinan planeras bli klara under 2014. 

• This magazine from Karlskrona Municipality reflects municipal 

activities and business. 

• “Thank you to everyone who made Melodifestivalen (the Swedish 

song contest) into a party! Together we’re now also going to set 

up a summer party to increase Karlskrona’s attractiveness,” says 

Camilla Brunsberg, Chairman of the Municipal Executive Board. 

• German and Dutch eco tourists are happy to visit the new holiday 

homes in peaceful Holmsjö all year round. 

• Diversity builds welfare. Elvira and Rex work for the municipality, 

while Tawfik focuses on his shop in Fågelmara. 

• The municipality rewards its elite sportsmen and women, and 

uses them as role models in Team Karlskrona. 

• In 2013 TelecomCity will be 20 years old, while both Karlskrona 

Waterworks and Hoglands park celebrate their 150th anniversaries. 

• Music features prominently in this spring’s events. There will be 

a number of music festivals in Karlskrona konsthall (art gallery). 

• Vision Karlskrona 2030 has been confirmed. The municipality 

is already working to create an attractive living environment, 

including renovations to Hoglands park, and for better communications. 

A new upper secondary course in the field of social work has 

been created, and SEK 15 million will be invested for more events. 

The municipality is also working to achieve better hospitality by 

treating all entrepreneurs and citizens as invited guests. 


Foto: Andreas Blomlöf 

Din guide till äldreomsorgen 

Som äldreinformatör i Karlskrona jobbar Yvonne 

Pettersson med uppsökande och förebyggande 

verksamhet samt som kontaktperson för råd och 

vägledning i frågor som rör äldre och närstående. 

Hon erbjuder hembesök till seniorer som fyller 80 eller 

90 år under året, för att informera om vad kommunen 

och övriga samhället har att erbjuda när det gäller stöd 

och aktiviteter. Hon informerar också om hur man kan 

förebygga fallolyckor i hemmet och om hjälp och 

stödinsatser som finns att få för anhöriga. 

– Den enskilde ska känna sig trygg med att veta 

vem hon eller han kan vända sig till, säger Yvonne 

Pettersson, som nås på tel 0455-30 30 64. 

• The history of Karlskrona is attractive – new initiatives allures 

Viking lovers to Senoren and bunker tourists to the military history 

sites listed on the Fort Sweden website. 

• Care of the elderly in Blekinge is leading the way – and the 

Municipality of Karlskrona is being rewarded with SEK 23 million by 

the government. 

• People living in Nävragöl and the surrounding areas are creating 

a village broadband network for those intending to connect to the 

City Network. 

• Jörgen Johansson, energy trader at Affärsverken, monitors 

feedstock prices, wind and weather so that he can make the best 

possible electricity purchases - benefiting the customers. 

• Karlskronahem is building new apartment blocks in Vedebylund 

– to a high standard at a reasonable price. 

• Contract manufacturer Montex in Jämjö is conquering the 

European market by means of continuous improvement. 

• Karlskrona’s city marina is taking shape. During autumn, 

among other things the new harbour office will be completed. 

• Yvonne Pettersson, information officer for the elderly, provides 

advice and guidance on everything to do with care of the elderly. 

• The CHP station and the waste disposal facility in Bubbetorp 

have now been given a new name: Mältan. 

• Vattenborgen [The Water Castle] in Stortorget was built in the 

1860s to take the water from Lyckeby. It now houses a restaurant 

and a museum of art.

Vattenborgen 

Trossöborna drack länge uselt brunnsvatten, i bästa 

fall utspätt med vatten per pråm från land. Efter 

150 år av tekniska bryderier och en koleraepidemi, 

fick Karlskrona på 1860-talet – som tredje stad 

i Sverige – rejäl vattenförsörjning. Från Lyckeby 

drogs ett järnrör till en vattenreservoar högst 

upp på Stortorget. Syftet var att säkra tryck, 

flöde och tillgång. Då romantikerna vurmade 

för medeltiden, byggdes Vattenborgen i 

kalksten med stolt torn och skottgluggar. 

Lagom till år 1900 förbättrades systemet 

med nya huvudrör samt en stor reservoar på 

Bryggareberget. Under förra seklet tjänade 

Vattenborgen som reservreservoar och 

servering, men stod ofta tom. 2007 tog 

Rizah och Senad Kulenovic över borgen, 

restaurerade den och byggde ut den till 

restaurang och konstmuseum. 

Faktaunderlag: 

Katarina olsson, Karlskrona kommun 

Tyck till om ”i Karlskrona” 

Gå in på: www.karlskrona.se/ikarlskrona eller 

förmedla dina synpunkter och idéer till Karlskrona 

kommun på Facebook.

Mångfald bygger välfärd - Karlskrona kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?