Livet med en ny njure - Akademiska sjukhuset

Livet med en 

ny njure 

Patienthandbok 

Kerstin Claesson, Maria Elofsson, 

Marie Kjällander Morén, Torbjörn Linde, 

Ingrid Skarp, Helene Sellgren-Wiman, Siri Tasnadi, 

Gunnar Tufveson, Åsa Urtel, Jan Wahlberg, 

Sigrid Wegener, Jonas Wadström 

Producerad med stöd av Astellas Pharma 

Enheten för transplantation och leverkirurgi 

Akademiska Sjukhuset i Uppsala 

Medeon Science Park, SE-205 12 Malmö, Tel 040-650 15 00

Innehållsförteckning 

1. Förord 1 

Akademiska sjukhuset 2 

2. Njursvikt 3 

Njurarna 3 

Njurarnas funktion 3 

Orsaker till njursvikt 4 

Behandling 5 

3. Njurdonation 7 

Levande givare 7 

Avlidna givare 8 

OFO-Mellansverige 9 

4. Under väntetiden 11 

Väntelistan 11 

Hur väljs mottagaren ut? 11 

Var anträffbar! 12 

Nytillkommen sjukdom 13 

Utlandsresa 13 

Kallelse till transplantation 13 

Dialysutrustning 14 

Förbered resan 14 

Utebliven transplantation 15 

Kontakt med Akademiska sjukhuset 15 

Kostråd före transplantation 16 

Fysisk aktivitet före transplantation 16 

Rökstopp 18 

Kurator 18 

I väntan på njurtransplantation 19

5. Transplantationen 21 

Förberedelser på sjukhuset 21 

Operationen 22 

6. Vårdavdelning och rutiner 25 

Provtagning och kontroller 26 

Måltider 26 

Ronder 26 

Medicinutdelning 27 

Värdesaker 27 

Besök 27 

Telefon 28 

Parfym 28 

Rökning 28 

Vårdtid 28 

Undervisning 28 

Forskning 29 

7. Den första tiden efter transplantationen 31 

Smärtlindring 31 

Operationssåret 32 

Magen 32 

Att komma igång efter operationen 33 

Andningsinstruktioner 34 

Aktivitet och träning under vårdtiden 35 

8. Komplikationer efter transplantationen 37 

Blödning efter operationen 37 

Förträngning av njurartären 37 

Lymfansamling i operationsområdet 37 

Komplikationer från urinledaren 38 

Blodpropp i den transplanterade njurens blodkärl 38

9. Levnadsråd 39 

Hygienråd under sjukhusvistelsen 39 

Fortsatt aktivering – efter utskrivning: 

Varför vara aktiv? 39 

Första tiden hemma 40 

Utökad aktivitet 41 

Att tänka på 42 

Kost efter transplantation 42 

Livsmedelshygien 44 

10. Immunsystemet 45 

Immunhämmande behandling: 

Allmänt 46 

Biverkningar 46 

Förebyggande behandling/underhållsbehandling 47 

Läkemedel 47 

Avstötningsbehandling 50 

Läkemedel vid avstötningsbehandling 50 

11. Infektioner efter transplantationen 53 

CMV-infektion 53 

Pneumocystisinfektion 53 

Lunginfektioner 54 

Urinvägsinfektioner 54 

Svampinfektioner 55 

Infektionsförebyggande åtgärder 55

12. Hälsoproblem efter transplantationen 57 

Högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom 57 

Diabetes 57 

Magsår 59 

Benskörhet 59 

Gikt 59 

Psykisk och social återhämtning 60 

Hudproblem 61 

Gynekologiska kontroller 61 

13. Efterkontroller 63 

Läkarbesök och prover 63 

Egna kontroller 

Kontroll av munhålan 64 

Viktkontroller 64 

14. Övriga råd 65 

Hudkontroll 65 

Solinformation 65 

Soltips 65 

Alkohol 66 

Rökning 66 

Tandvård 66 

Samliv och graviditet 67 

Husdjur 67 

Utlandsresor och vaccinationer 68 

15. Telefonnummer och webbadresser 69 

16. Ordlista 71 

Egna anteckningar 75

12/08 

F ö r o r d 

Förord 

Den här skriften berättar vad som händer eller kan hända före en 

njurtransplantation, under sjukhustiden och efter utskrivningen 

från sjukhuset. 

Både du som skall njurtransplanteras och dina anhöriga kan ha 

nytta av att läsa den här informationspärmen innan du kommer till 

sjukhuset för att njurtransplanteras. 

Pärmen har löstagbara sidor som kan bytas ut om behandlingar 

eller rutiner förändras. 

Ta med dig den här pärmen till sjukhuset 

när du skall njurtransplanteras. 

På avdelningen används pärmen som 

en del i undervisningen. 

Det är också bra om du tar den med till mottagnings- 

besöken den första tiden efter transplantationen. 

1

Akademiska sjukhuset 

751 85 UPPSALA 

Växel 018-611 00 00 

Växeln öppen hela dygnet 

www.akademiska.se 

Vår strävan är att ta hand om sjuka människor på bästa sätt, oavsett 

sjukdom, i trygg miljö med kunskap som ständigt utvecklas. 

Vi vill att du ska känna att du blir bemött och behandlad med 

kunnande, vänlighet och respekt. 

2 

F ö r o r d

12/08 

NJURBARK 

NJURVENER 

N j u r s v i k t 

Njursvikt 

Njurarna 

HÖGER NJURE NJURARTÄRER VÄNSTER NJURE 

URINLEDARE 

Njurarna är belägna strax under de nedersta revbenen. Hos vuxna 

är njurarna cirka 12 cm långa och väger omkring 180 gram. 

Njurarnas funktion 

• Utsöndra slaggprodukter som bildas vid ämnesom sättningen 

• Utsöndra överskott av salt och vatten 

• Producera hormoner som har betydelse för reglering 

av blodtrycket 

• Stimulera benmärgen att producera röda blodkroppar 

så att blodbrist inte uppstår 

BRÖSTKORG 

NJURBÄCKEN 

Om den transplanterade njuren fungerar tillfredsställande har den 

samma funktioner som friska njurar. De olika funktionerna behöver 

dock inte komma tillbaka samtidigt, direkt efter transplantationen. 

3

Orsaker till njursvikt 

Njurarnas förmåga att rena blodet överstiger vida behovet. Om 

någon sjukdom drabbar njurarna så kan ungefär 80% av njurfunktion 

försvinna innan den drabbade får några besvär eller symtom. 

Genom förändrade kostvanor klarar man sig dock alldeles utmärkt 

även om njurfunktionen bara är 20% av den normala. Vid en njurfunktion 

motsvarande 5–10% av den normala blir dock den blodrenande 

förmågan för liten och dialysbehandling eller njurtransplantation 

måste komma till stånd. 

Njurarna producerar urin. Till urinen utsöndras slaggprodukter 

från blodet, som på så sätt renas. Kronisk njursvikt innebär att njurarna 

drabbas av sjukdom som med tiden gör att de inte klarar sin 

uppgift. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är kronisk njurinflammation, 

polycystisk njursjukdom och njurskada på grund av långvarig 

diabetessjukdom (socker sjuka). Den vanligaste orsaken hos 

barn är missbildningar i urin vägarna, det vill säga njurarna, urinledarna, 

urinblåsan eller urinröret. Allvarlig kronisk njursvikt kallas 

urinförgiftning (uremi). Utan behandling är detta ett dödligt tillstånd. 

Den behandling som finns är dialys eller njurtransplantation. 

4 

N j u r s v i k t

12/08 

N j u r s v i k t 

Behandling 

Dialys innebär att man på konstgjord väg utför njurarnas arbete. 

Det finns två sorters dialysbehandling, bloddialys och pås dialys. 

Vid bloddialys (hemodialys) får patientens blod passera genom ett 

filter och en apparat som renar det. Vid påsdialys (peritonealdialys, 

PD) sker reningen genom att en speciell vätska tappas in och ut ur 

bukhålan flera gånger per dygn. Bukhinnans blodkärl fungerar då 

som filter. Vid transplantation ersätter en ny njure de sjuka njurarnas 

funktion. 

Njurar var de organ som man först började transplantera och 

sedan 1960-talet är njurtransplantation en etablerad behandlingsmetod 

vid kronisk njursvikt. I Sverige görs 300–350 njurtransplantationer 

per år, varav ca 80 stycken vid Akademiska sjukhuset 

i Uppsala. Av dessa genomförs 30–40 procent med njurar från 

levande givare. 

Transplantationssjukvård omfattar mycket mer än det kirur giska 

ingreppet och de första veckorna efter operationen. Det gäller 

under hela den tid som den transplanterade njuren fungerar. 

För att en njurtransplantation ska bli en meningsfull behandling 

måste patienten: 

• ha ett acceptabelt medicinskt allmäntillstånd. 

• ha förutsättningar att klara inte bara operationen utan också 

eventuella problem som kan uppkomma efteråt. Det kan vara 

komplikationer som till exempel avstötning, infektioner eller 

problem som innebär ytterligare operationer. 

• kunna följa de ordinationer och råd man får av läkare och annan 

sjukvårdspersonal. 

5

12/08 

N j u r d o N a t i o N 

Njurdonation 

Givare av en njure kan antingen vara en nyss avliden person eller 

levande närstående person, besläktad eller nära vän. Numera accepteras 

även anonyma donatorer. En transplantationslag reglerar verksamheten 

både vid transplantation med organ från en nyss avliden 

givare och vid transplantation av organ från en levande givare. 

Levande givare 

Att ta beslutet om att donera en njure skall vara helt frivilligt. 

Givaren måste vara frisk och behöver för att konstatera detta genomgå 

en noggrann medicinsk utredning. Att få en njure från en levande 

givare har flera fördelar. Njuren är konstaterad bra, vänte tiden 

till transplantation blir kortare och opera tionen kan planeras vid en 

för mottagaren medicinskt lämplig tidpunkt. Resultaten visar att 

personer som fått en njure från en levande givare har minst 5–10 % 

bättre chans att njuren fungerar efter ett år jämfört med de personer 

som får en njure från en avliden givare. Även långtidsreslutatet 

(5–20 år) är mycket bättre med njure från levande givare, jämfört 

med avliden givare. Vi rekommenderar därför alltid alla patienter 

att efterhöra om det finns en tänkbar givare i familjen eller bland 

vänner. Känner du dig tveksam till att själv fråga dina närstående 

kan din njurmedicin doktor, muntligen eller via brev, fråga dessa. 

Mer information om levande givare finns i ”Informationsbroschyr 

som riktar sig till lev ande givare av njurar”. 

Akademiska sjukhuset har tillsammans med försäkringsbolaget 

If, skapat en speciell försäkring för levande givare, som gäller från 

det att utredningen påbörjas till 2 år efter genomförd operation/ 

transplantation. Den är en komplement till patientförsäkringen 

och gäller för givare till mottagare som behandlas vid njurmedicinsk 

klinik. Samtliga sjukhus inom Uppsala-Örebro regionen har 

tecknat denna försäkring. 

7

Avlidna givare 

Tillgången på njurar från en nyss avliden person är starkt begränsad 

och kan variera år från år. Under hela 1990-talet har antalet avlidna 

givare minskat. 

Orsaker till minskningen är flera. Den förmodligen främsta 

orsaken är det förbättrade omhändertagandet vid sjukdomstillstånd 

i hjärnan. 

Den vanligaste sjukdomen som föregår död med total hjärninfarkt 

är hjärnblödning. Död genom olycksfall utgör endast 

20–30% av antalet avlidna givare. De flesta givarna är över 50 år. 

Tiden innan isättningsoperationen kan starta blir längre, om man 

jämför med en njurtransplantation med en njure från en levande 

givare. Oftast dröjer det 10–20 timmar efter det att njurarna är 

utopererade från den avlidna givaren, tills dess blodcirkulationen 

till njurarna är återställd hos mottagaren. 

Resultaten efter transplantation med en njure från en av liden 

givare är dock bra. Ett år efter operationen fungerar ca 85–90% 

av njurarna. 

Den avlidna givaren förblir anonym. Ytterst lite medicinsk information 

om den avlidne avslöjas, liksom den transplanterade 

personen förblir anonym för den avlidnes efterlevande. 

8 

N j u r d o N a t i o N

12/08 

OFO – Mellansverige, 

Organisationen för Organdonation 

Ett samarbete med sjukhus i vår region, se bild, pågår ständigt. 

En särskild organisation, OFO – Mellansverige, har etablerats i 

sam arbete med Stockholm läns landsting i syfte att underlätta processen 

vid organdonation samt att bistå när organdonationen skall 

genom föras. Detta samarbete ger bl a som resultat att vid varje 

dona tions tillfälle fördelas en njure till varje transplantationsenhet, 

alltså Akademiska sjukhuset och Huddinge sjukhus. 

Information till sjukvårdspersonal, för att öka kunskapen om 

organdonation, upptar en stor del av Organisationens arbete. 

Mellansverige 

N j u r d o N a t i o N 

(3,9 milj inv) 



9

12/08 

Under väntetiden 

Väntelistan 

När du är accepterad för njurtransplantation, med en nyss av liden person 

som givare, blir du uppsatt på njurtransplanta tionsväntelistan. 

Eftersom vi aldrig vet säkert när en njure finns tillgänglig för 

transplantation, kan vi inte bestämt ange hur många månader eller 

år du får vänta. Variationen i väntetid beror bland annat på vilken 

blodgrupp du har, tillgången på givare och förekomst av förvärvade 

antikroppar mot främmande vävnadstyper. 

Hur väljs mottagaren ut? 

Du blir alltid transplanterad med en njure från en givare med samma 

blodgrupp, alltså blodgrupp A till A, B till B, O till O och blodgrupp 

AB till blodgrupp AB. Väntetiden blir som regel 1 år till 

2–3 år. Mottagare med blodgrupp AB (en sällsynt blodgrupp) får 

dock oftast kortare väntetid, det vill säga månader till något år. 

Om en mottagare har utvecklat sk antikroppar mot främmande 

vävnadstyper kan väntetiden bli betydligt längre. Orsaken till att man 

har utvecklat dessa antikroppar kan vara att man tidigare genom gått 

njurtransplantation, graviditet eller fått blodtransfusion. Möj ligheten 

att finna en njure till en person med antikroppar är oftast 

god, men man behöver genomgå fler för en lighetstester mellan 

möjliga givare och mottagaren, innan man finner en passande njure. 

En ytterligare möjlighet är att få en njure via Scandiatransplant 

vilket är en nordisk samarbetsorganisation som hjälper till att finna 

en identisk eller näst intill identisk givare i Norden. Ett fåtal mottagare 

får sin njure den här vägen varje år. Sedan starten av njurtransplantation 

har vetskapen om fördelarna med samma vävnadstyp 

mellan givare och mottagare funnits och här fyller Scan dia transplant 

en viktig funktion. 

u N d e r v ä N t e t i d e N 

11

Vi praktiserar också åldersmatchning. Detta innebär att vi tar hänsyn 

till den avlidne givarens ålder när vi väljer ut en mottagare. Alltså 

erhåller en äldre mottagare oftast en njure från en äldre givare. 

Dock förekommer inte några absoluta åldersgränser utan den situation 

som föreligger vid donationstillfället styr urvalet av mottagare. 

Var anträffbar! 

Det är nödvändigt att vi kan nå dig när vi har en njure tillgänglig. 

Du måste alltså vara beredd att med kort varsel åka till Akademiska 

sjukhuset. 

För att kunna hitta dig snabbt behöver vi en lista med telefonnummer 

där du kan tänkas vara anträffbar, tex bostaden, arbetet, 

maka/make/sambos arbete, släkt, vänner mm. 

Alla patienter på väntelistan erbjuds att låna en personsökare 

via dialysavdelningen. 

Meddela oss alltid om du byter dialysdagar eller dialysform. 

12 

u N d e r v ä N t e t i d e N

12/08 

Nytillkommen sjukdom 

Det är viktigt att du inte blir kallad till Akademiska sjukhuset för 

transplantation i onödan. 

Om du drabbas av ”tillfällig sjukdom” under väntetiden, annat 

än din njursjukdom, måste din läkare meddela detta till transplantationsenheten. 

Om du får en infektion med feber eller om du 

utreds för t ex hjärtsjukdom är du inte aktuell för transplan tation 

under den tiden. Är du osäker vid tex förkylning är du själv välkommen 

att ringa och rådgöra om ditt tillstånd. Du behåller hela 

tiden din plats på väntelistan. När du eller din läkare bedömer att 

du är frisk igen vill vi ha besked om det. 

Utlandsresa 

Om du reser utomlands tar vi ned dig från väntelistan de dagar 

som du är borta. Vid hemkomsten återtar du din plats på listan. 

Under väntetiden kan du oftast resa inom Sverige och kvarstanna 

på väntelistan. Meddela oss vart du skall åka och hur lång 

tid du avser att vara borta. 

Kallelse till transplantation 

När det finns en lämplig givare blir du uppringd av en läkare eller 

sjuksköterska vid Akademiska sjukhuset. 

Du kan bli uppringd när som helst på dygnet. Oftast önskar vi 

att du omedelbart åker till Uppsala. Beställ taxi. Hör efter med ditt 

eget Landsting (tala med personalen på dialysavdelningen) hur du 

ska göra för att resa hit när du blir inringd. Oftast måste man åka 

med något taxibolag som ditt Landsting har avtal med. Vid fram - 

komsten till Akademiska sjukhuset följer chauffören med till avdelningen 

för eventuell påskrift. Du själv ska inte betala resan! 

Anhöriga får följa med men vi kan inte erbjuda någon sängplats. 

Om någon anhörig vill vistas i Uppsala den första tiden efter 

operationen, kan vi bistå med att förmedla rum på patienthotell. 


13

Om den anhörige får ersättning för vistelsen avgörs av den medicinskt 

ansvarige läkaren på ditt hemorts lasa rett. Förbered detta i 

tid och fråga sjuksköterska eller kurator på din dialysavdelning om 

möjligheten till ersättning för anhörigas boende i Uppsala. Varje 

landsting har egna bestämmelser för ersättning för anhöriga. 

Dialysutrustning 

Om du har CAPD-behandling så tag med påsar och utrustning för 

påsbyte för ca 24 timmar. Om du har ”nattmaskin” skall den inte 

tas med. Fråga den doktor eller sjuksköterska som ”ringt in” dig 

om du skall fullfölja ditt nattpass eller om du omedelbart skall avbryta 

dialysen. 

Förbered resan 

Det är bra att i god tid tänka igenom vad du skall ha med dig till 

Akademiska sjukhuset. Detta rekommenderar vi dig att ta med: 

14 

• Aktuell läkemedels-/medicinlista 

• ID-kort, t ex körkort 

• Hygienartiklar 

• Tofflor och inneskor. Bör vara stadiga och kunna 

regleras med snörning eller kardborre, då fötterna 

tillfälligtvis kan svullna efter transplantationen 

• Morgonrock, joggingoverall eller liknande om du 

så önskar 

• Denna informationspärm 

• Tidsfördriv, t ex böcker, tidningar, handarbete, 

CD-spelare, Mp3-spelare. 


12/08 

Utebliven transplantation 

Ibland kan du bli kallad till Akademiska sjukhuset som reserv. Det 

kan innebära att du inte blir transplanterad utan får åka hem efter 

några timmar. Anledningen att vi förfar på detta sätt är att vinna 

tid. Den först utvalda mottagaren kan tidigare ha uppvisat immunologiska 

hinder i de förenlighetstest som gjorts. Innan det slutliga 

beslutet är taget upprepas förenlighetstestet med färskt blod, taget 

direkt efter ankomst till sjukhuset. Att utföra testningen tar ca 4–6 

timmar. Resultatet av den nya testomgången avgör vem som blir 

transplanterad. Vår strävan är hela tiden att nedbringa tiden som 

njuren förvaras utanför kroppen. 

Ibland inträffar det att en mottagare får åka hem utan att bli 

transplanterad, trots att alla tester och undersökningar är acceptabla. 

Det kan hända att kirurgen under uttagsoperationen finner 

att den ena eller båda njurarna inte är användbara, eller att den ena 

njuren saknas. Detta är sällsynt men inträffar ett par gånger varje år. 

Kontakt med Akademiska sjukhuset 

Patientkoordinatorn är en sjuksköterska med erfarenhet av transplantationsprocessen, 

från donation till operation och efter vård. 

Koordinatorn arbetar nära transplantationsavdelningen vid Akademiska 

sjukhuset och har också tät kontakt med dialysenhet erna och 

njurmottagningarna i regionen. 

Om du vill lämna meddelande, rapportera nytillkommen tillfällig 

sjukdom, få ytterligare information eller bara har behov av att 

prata är det till patientkoordinatorn du ska ringa. 

Du är alltid välkommen att kontakta patientkoordinator vid 

transplantationsenheten. Säkraste tiden är vardagar, men om du 

behöver framföra ett meddelande övrig tid går det också bra under 

veckoslut och längre helger. Kontakta då vårdavdelning 70F, 

Akademiska sjukhuset. 

Önskar du besöka oss, gärna tillsammans med någon an hörig, är 

du välkommen att kontakta patientkoordinatorn och av tala en tid. 


15

Kostråd före transplantation 

Att vara i näringsmässigt så bra skick som möjligt hjälper dig att 

klara av operation och rehabilitering på ett bra sätt. Njursvikt kan 

ge illamående och dålig aptit som påverkar matin taget. Att äta bra 

så att brist på viktiga näringsämnen inte uppstår kan vara svårt, 

men är mycket viktigt. 

Proteinreducerad kost används ibland som en del av behandlingen 

av kronisk njursvikt innan det är dags att starta i dialys. 

Det är viktigt att följa ordinationerna noggrant för att undvika 

näringsbrist. 

När dialysbehandling startats skall kosten istället vara prote i n - 

rik i och med att extra protein förloras under dialysen; – gäller både 

bloddialys (HD) och peritonealdialys (PD). En bloddialys innebär 

en energiförlust och om man är under- eller normalviktig behöver 

maten även innehålla extra energi. 

Vid PD utnyttjas en del av det socker som finns i dialysväts kan 

som energikälla och risken att bli överviktig ökar. Det blir därför 

extra viktigt att maten är rik på protein och andra närings ämnen. 

Både över- och undervikt ökar risken för komplikationer under 

och efter en transplantation. Om du behöver gå ned i vikt, banta 

klokt och följ de råd som dietisten ger. 

Det finns specialkomponerade näringsdrycker som kan användas 

som komplement till maten både när man är ordinerad proteinreducerad 

kost och dialyskost. 

Fysisk aktivitet före transplantation 

God kondition och muskelstyrka ger stora fördelar när man genomgår 

en operation. Man har lättare att vara uppe och röra sig 

första tiden efter operationen. Det minskar riskerna för blodpropp 

och lunginflammation och man återhämtar sig snabbare. 

Vid en njurtransplantation är det extra viktigt att ha god kondition 

och muskelstyrka eftersom kortison – en av de mediciner du 

behöver för att dämpa kroppens immunförsvar – har som biverkan 

16 


12/08 

att det försvagar muskulaturen (se kapitlet om ”Immunhämmande 

be handling” sidan 46). Att vara i god fysisk kondition innebär även 

rent allmänt bättre förutsättningar i samband med en transplantation. 

Du vinner alltså mycket på att du förbereder dig inför transplantationen 

genom att vara fysiskt aktiv. Kombinerad muskel- och 

konditionsträning 30–45 minuter två till tre gånger per vecka är 

ofta tillräckligt. Träna regelbundet även om väntetiden inför transplantationen 

är lång. Med träning menas allt du gör som bidrar till 

att öka din fysiska aktivitet, även vardagsmotion som att promenera 

till affären, cykla till jobbet, städa etc. Försök hitta aktiviteter 

som du tycker är roliga och utöva dem gärna tillsammans med 

andra. Du kan pröva olika aktiviteter, exempelvis långpromenader, 

stavgång, simning, gymnastik eller dans. Om du tröttnar på en 

aktivitet, sluta inte träna – byt aktivitet! Tänk också på att det kan 

ta ett tag innan en ny aktivitet har blivit en vana – ha tålamod! 

Behöver du råd eller tycker det är svårt att komma igång på 

egen hand, vänd dig till sjukgymnasten på din vårdcentral eller din 

dialysavdelning. Stäm av med din läkare om du känner dig tveksam 

om en träningsform är lämplig för dig. 


17

Rökstopp 

På avdelningen är det rökförbud. Medtag vid behov nikotin ersättningsmedel. 

Vi rekommenderar i första hand att du som röker 

passar på att sluta under väntetiden. Vinsterna är många med att 

sluta i god tid före transplantationen. Vid rökstopp 8 veckor före 

en operation har studier visat fördelar som bättre sårläkning, bättre 

blodcirkulation – även till den nya njuren – och som helhet snabbare 

återhämtning. 

Det är också stor fördel att vara rökfri som transplanterad. 

Du som känner att du behöver stöd att sluta röka kan höra 

efter hos din läkare vilken hjälp som finns att tillgå. 

Har du tillgång till dator finns bra hemsidor att besöka. Du 

kan även ringa till Sluta Röka Linjen. (Se sidan 69, Telefonnummer 

och webbadresser). 

Kurator 

Varje njurmedicinsk klinik har som regel tillgång till en kurator. 

Till en kurator kan du vända dig med olika sociala frågor. Det kan 

gälla oro för din familj, arbete och ekonomi eller annat som påverkar 

dig. 

Att vara kroniskt njursjuk innebär stora förändringar i livsmönstret. 

Att vänta på en njurtransplantation innebär ett hopp om att slippa 

dialys, men kan också medföra oro för den kommande operationen 

och behandlingen. Man kan också påverkas av hur närstående 

reage rar och vilket stöd man får av den närmaste omgivningen. 

18 

Kuratorn kan hjälpa dig och dina anhöriga med: 

• Stödjande och bearbetande samtal 

• Information om vad samhället kan ge för hjälp 

• Kontakter med arbetsgivare, försäkringskassa, 

landsting, kommun eller andra myndigheter 


12/08 

Det är värdefullt om dina närmaste har möjlighet att vara med när 

du får information om vad en transplantation innebär. 

Om du bor långt från transplantationsenheten kan anhöriga 

vilja besöka dig och vara hos dig under vårdtiden. Kuratorn på ditt 

hemortssjukhus känner till ditt landstings ersättnings regler för till 

exempel logi. 


I väntan på njurtransplantationen 

Väntetiden för njurtransplantation kan kännas väldigt lång. Det 

gäller alla som väntar på att få en njure oavsett om det är från levande 

givare eller avliden givare. Att tiden känns lång beror på att 

man väntar på något som ska inträffa men man vet inte säkert när 

det händer. Man ser inte slutet. Därför blir väntan på en njure ibland 

en psykisk stress. För den som står på transplantationsväntelistan 

kommer erbjudandet om en passande njure alltid överraskande 

även om man har väntat i flera år. Den som ska få en njure från en 

levande givare kan få vänta på att utredningen måste kompletteras. 

Detta kan tex bero på att det egna hälsotillståndet eller givarens 

hälsotillstånd måste förbättras/stabiliseras samt att ett passande 

operations datum ska bestämmas. 

En psykiskt jobbig situation kan vara när man kallats in för 

transplantation men den inte blir av pga att njuren inte passar eller 

om en levande givar transplantation måste skjutas upp pga tillfällig 

sjuk dom hos någon part.Inför transplantationstillfället sker en psykisk 

fokusering/uppladdning, så när det blir uppskjutet kan det 

kännas som ”luften går ur”. Det går att ”ladda om” men då blir det 

ofta att man tar med en reservation för att inte bli besviken igen. 

19

12/08 

t r a N s p l a N t a t i o N e N 

Transplantationen 

Förberedelser på sjukhuset 

Förberedelserna inför en njurtransplantation ter sig olika beroende 

på om du ska transplanteras med en njure från nyss avliden eller få 

en njure av en närstående person. Du som ska få en njure från en 

närstående donator kommer tillsammans med donatorn till avdelningen 

två dagar före operationen och det finns god tid för undersökningar, 

provtagning och information. 

Om du ska få en njure från en avliden givare är tiden begränsad 

– den donerade njuren ska opereras in så snart som möjligt – och du 

blir kallad till sjukhuset bara några timmar före transplantationen. 

När du kommer till avdelningen visar personalen dig till din 

säng. Före operationen tas blodprover, EKG och en lungröntgen 

görs. 

En sjuksköterska gör ett ankomstsamtal och du får träffa en 

läkare som undersöker dig. Om möjlighet finns, får du träffa en sjukgymnast. 

Ibland kan man behöva få dialys före transplantationen. 

21

Inför transplantationen måste du duscha och använda en bakteriedödande 

tvål. Använd inte kroppslotion efter dusch med bakteriedödande 

tvål eftersom det försämrar effekten. Av hygieniska skäl 

bör du inte gå barfota utan använda tofflor eller liknande. Detta 

gäller under hela vårdtiden. För att du skall känna dig lugn får du 

en avslappnande medicin innan du åker till operationsavdelningen. 

Operationen 

När du kommer till operationsavdelningen tas du omhand av en 

narkossköterska. Narkosen inleds med att du får ett sömnmedel. 

När du har somnat förs en tub ned i luftstrupen och kopplas sedan 

till en respirator som sedan sköter andningen under operationen. 

Efter operationen kan man ibland ha en övergående irritation i 

halsen efter tuben i luftstrupen. När du är sövd sätts en kateter i 

urinblåsan. Katetern har man kvar ca 3 dagar efter operationen. 

Du får också en tunn slang i ett blodkärl på halsen. Via denna slang 

får du dropp under operationen. Vanligen behåller vi även denna 

slang några dagar efter operationen. 

22 

t r a N s p l a N t a t i o N e N

12/08 

Själva det operativa ingreppet tar ungefär 2–3 timmar. Den transplanterade 

njuren sätts in via ett ca 2 dm långt snitt ovan ljumsken, 

antingen på höger eller vänster sida. Se bild. Man håller sig hela 

tiden utanför själva bukhålan vilket gör att tarm funktionen blir 

mycket lite påverkad. Detta medför att man vanligen kan börja äta 

och dricka redan dagen efter operationen. 

Njurens blodkärl ansluts till de blodkärl som går ned till benet 

enligt bild nedan. Urinledaren från den transplanterade njuren 

kopplas sedan till urinblåsan. I samband med detta lägger man in 

en liten plastslang, ”dubbel-J stent”, som ligger i urinledaren och 

ned i blåsan. Detta görs för att skydda förbindelsen mellan urinledare 

och blåsa den första tiden efter operationen. Cirka tio dagar 

efter operationen avlägsnas plastslangen. Detta görs på ett enkelt 

och snabbt sätt med ett tunt rör, s k flexibelt cystoscop, som förs in 

i urinblåsan. 

Innan operationen avslutas lägger man in en slang i ope rationsområdet 

för dränage av sårvätska. Detta sårdränage avlägsnas 

1–3 dagar efter operationen. 

TRANSPLANTERAD 

NJURE 

t r a N s p l a N t a t i o N e N 

23

12/08 

Vårdavdelning och rutiner 

Vårdavdelningen för transplantation och leverkirurgi, 70F, ligger 

på 3:e våningen ingång 70, Akademiska sjukhuset. Förutom 

njurtransplanterade patienter och närstående givare vårdas här 

också patienter som genomgått bukspottkörteltransplantation, 

lever transplantation eller andra leveroperationer. Vi vårdar även 

patienter som behöver en dialysfistel eller dialyskateter. I mån av 

plats vårdar vi också allmänkirurgiska patienter. 

På avdelningen arbetar läkare, sjuksköterskor och under sköterskor. 

Dietist, kurator och sjukgymnast finns knutna till avdel ningen. 

Sjuksköterskor och undersköterskor jobbar under dagen i vårdpar 

där de har ansvar för patienterna på vissa salar. 

v å r d a v d e l N i N g o c h r u t i N e r 

25

Provtagning och kontroller 

Mellan kl 6.00 och 7.00 tas blodprov dagligen av nattper sonalen. 

Mellan kl 7.30 och 8.30 tas puls, blodtryck, temperatur och 

vikt av dagpersonalen. 

På eftermiddagen tas puls, blodtryck och temperatur. 

Under hela vårdtiden mäts hur mycket du dricker och kissar 

för att kontrollera njurens funktion. 

Måltider 

Frukost serveras mellan kl 8.00 och 9.00, lunch 11.45, middag 

16.45 och kvällsfika mellan 20.00 och 21.00. Alla mål tider serveras 

vid buffévagnen vid avdelningsköket. För ny opererade och svårt 

sjuka patienter serveras maten vid sängen. Annars får man gärna 

äta ute i dagrummet. 

Det är viktigt med handhygienen när man handskas med mat, 

speciellt på vår avdelning där många äter mediciner som sänker 

immunförsvaret. Tvätta och ha handsprit på händerna innan du tar 

något från buffévagnen. 

Drycker finns att ta från kylskåpet vid buffévagnen. 

Ronder 

Morgonronden börjar ca kl 9.30. Då fattas viktiga beslut om din 

be handling och eventuella undersökningar. Det är ofta många personer 

som går med på morgonronden eftersom den är till för diskussioner 

och undervisning av berörd personal. 

Eftermiddagsronden går ca kl 16.00. Då deltar endast en läkare 

och ansvarig sjuksköterska. Detta är därför ett bättre tillfälle för dig 

att ställa frågor. Det går också bra att be om enskilt samtal med 

läkare. Var inte rädd för att ställa frågor! 

26 

v å r d a v d e l N i N g o c h r u t i N e r

12/08 


Medicinutdelning 

All medicindelning görs av avdelningens sjuksköterskor pga att 

dos och mediciner ändras och byts ofta. Du får nya recept och ny 

medicinlista när du blir utskriven. 

Värdesaker 

Sjukhuset ansvarar inte för personliga värdeföremål. Tänk på att 

inte ta med dig stora summor pengar eller stöldbegärliga föremål 

du inte behöver. Vi rekommenderar att du låser in värdesaker i 

skåp som finns på avdelningen och endast har dem framme när du 

behöver dem. 

Besök 

Det är fria besökstider dags- och kvällstid på avdelningen. Det 

innebär att man som besökare måste visa hänsyn till andra patienter 

och respektera när besök är olämpligt. Besökande måste lämna 

rummet när patienten får behandling eller när städ ning utförs. 

Högst två personer får komma på besök sam ti digt. Personer som 

har pågående infektioner ska inte besöka dig. 

27

Telefon 

Du har möjlighet att koppla in en telefon vid sängen till en viss 

dygnskostnad och markeringsavgift. Räkningen debiteras via ditt 

hemtelefonnummer. Tänk på att visa hänsyn till medpatienter. Telefonen 

får ej användas efter kl 22.00. Mobil telefon får endast användas 

ute på avdelningens balkong. 

Anhöriga kan alltid ringa till avdelningen, som har telefon 

018-611 46 65, om de vill tala med en sjuksköterska. Vi kommer 

att be dig om tillstånd och att namnge vilka personer vi får lämna 

ut uppgifter till. 

Parfym 

Hela Akademiska sjukhuset är parfymfritt av hänsyn till dem som 

är allergiska. Tänk på att det kan finnas starka dofter även i tvålar, 

krämer, spray etc. 

Rökning 

Akademiska sjukhuset är rökfritt. Det finns dock några ställen 

utom hus som man får röka på. 

Vårdtid 

På avdelningen finns fem enkelsalar, tre tvåbäddssalar och två fyrbäddssalar. 

Enkelsalarna används i första hand till dem som är svårt 

sjuka. Vårdtiden är cirka 2 veckor, men kan bli längre beroende på 

hur du mår, hur njuren mår och eventuella komplikationer. 

Undervisning 

Under vårdtiden kommer du att få lära dig hur det är att leva som 

transplanterad. På avdelningen finns en undervisningsansvarig 

sjuksköterska som kommer att undervisa dig efter ett utarbetat 

program. I detta ingår också information av dietist och sjukgymnast. 

28 


12/08 


Forskning 

Forskning är en nödvändighet för att resultaten vid transplantation 

skall kunna förbättras. Därför bedrivs transplantation bara vid 

Universitetssjukhus. Vi bedriver därför intensiv forskningsverksamhet 

kring transplantation. Hos oss pågår i regel alltid en eller 

flera studier, både läkemedels studier och andra projekt drivna av 

våra egna läkare. Du kommer med största sannolikhet att bli tillfrågad 

om du vill delta i en studie när du kommer hit för att bli 

transplanterad. Du får muntlig och skriftlig information av läkare 

och sjuksköterska om den studie som är aktuell då. Du får naturligtvis 

möjlighet att ställa frågor angående studie och tid att tänka 

efter innan du bestämmer dig för att delta eller inte. Om du vill 

delta får du med din namnteckning ge ditt skriftliga medgivande. 

I samarbete med olika läkemedelsföretag bedriver vi en intensiv 

forskning på läkemedel som ska minska risken för avstötning av 

transplanterade organ, detta i syfte att förbättra resultaten efter 

transplantation. Såväl helt nya som redan etablerade läkemedel ingår 

i dessa läkemedelsstudier. 

29

Forskningsstudierna bedrivs under välkontrollerade former. Alla 

studier på patienter i Sverige är innan de startas först granskade 

och godkända av forskningsetisk nämnd. Läkemedels studier måste 

även godkännas av Läkemedelsverket. 

Att delta i studier är alltid frivilligt. Om du inte vill delta så får 

du den ordinarie behandlingen. Du kan när som helst avbryta ditt 

deltagande i en studie utan närmre förklaring om du så önskar. 

Likaså avbryter doktorn ditt deltagande om han/hon anser att 

behandlingen kan vara till skada för dig. Ditt deltagande medför 

kanske inte några fördelar för just dig men inte heller några nackdelar. 

Dock bidrar du med att föra utvecklingen framåt och ger en 

hjälp för framtida patienter som behöver transplanteras. 

Om du väljer att delta i en studie innebär det att vissa efter - 

kontroller på ditt hemortssjukhus byts ut mot kontroller på transplantationskirurgiska 

mottagningen i Uppsala, hur många vari erar 

från studie till studie. Sektionen gör allt för att underlätta det eventuella 

res an det och du behöver inte betala för dessa extra resor och 

mottagnings besök. Vi har två heltidsanställda forsk nings sjuk sköterskor 

som arbetar med sektionens forskningsstudier. 

När du kommer hit kan det kännas stressigt med alla förberedelser 

inför operationen, därför vill vi på detta sätt redan nu förbereda 

dig på att du kan bli tillfrågad om studie deltagande. Det är 

dock inte säkert att du blir det, då vi kanske inte har någon studie 

på gång just då. 

30 


12/08 

Den första tiden efter 

transplantationen 

Smärtlindring 

Människor upplever smärta olika och därför behövs individuell 

smärtlindring. Du deltar aktivt i din smärtbehandling genom att 

du talar om för oss när du känner att det börjar göra ont. Du kommer 

också att få skatta din smärtupplevelse med hjälp av en skala: 

VAS (visuell analog skala). Skalan är från ”Ingen smärta” till ”Värsta 

tänkbara smärta”. 

Direkt efter transplantationen får du smärtstill ande injektioner som 

sedan byts ut mot tabletter, hela tiden anpassat efter ditt behov. 

Målet med smärtlindringen är att ta bort sårsmärtan så mycket att 

du kan vara uppe och röra dig utan att känna alltför stort obehag. 

Det är bra att veta att smärtan ofta inte försvinner helt under de 

första dagarna efter operationen. 

d e N F ö r s t a t i d e N e F t e r t r a N s p l a N t a t i o N e N 

31

Operationssåret 

Det förband du får över såret kontrolleras regelbundet av din sjuksköterska 

eller undersköterska. Vid behov tvättas såret och förbandet 

byts. Ibland kan det läcka sårvätska och då måste förbandet 

bytas ofta. Stygnen alternativt sårklamrarna får i allmänhet sitta 

kvar i cirka 2–3 veckor. 

Magen 

Det kan vara svårt att sköta magen efter operationen. Både operationen 

och de smärtstillande läkemedlen minskar tarmens rörelser. 

Gas i tarmen orsakar ofta knip. Målet är att magen ska vara igång 

inom 4 dagar efter operationen. Om du är uppe och rör dig mycket 

kommer tarmen lättare igång men ofta kan man behöva något 

laxer ande medel. Sjuksköterskan eller undersköterskan kan tala om 

för dig vad som är lämpligt att äta och dricka vid förstoppning. 

32 

d e N F ö r s t a t i d e N e F t e r t r a N s p l a N t a t i o N e N

12/08 

Att komma igång efter operationen 

För att återhämta sig bra efter operationen är det viktigt att röra sig 

ofta. Du får lättare igång magen, sårsmärtan klingar ofta av snabbare 

och risken för blodproppar minskar. Upprätt läge befrämjar 

också andningen som lätt blir nedsatt i samband med sängläge och 

narkos. 

• Bäst är att komma upp och gå. 

• Sitt uppe så ofta du orkar. 

• Om du ligger, ändra läge ofta och rör på ben och fötter. Särskilt 

bra är det med kraftiga fottramp: Trampa kraftigt upp och ned 

med fötterna 20 gånger. Upprepa varje timme. 

Ett bra sätt att komma ur sängen visas här: 

1. Rulla över på sidan 2. För ut benen – tryck ifrån. 

3. Sätt dig upp! 

Den här uppstigningstekniken är skonsam medan läkning pågår. 


33

Andningsinstruktioner 

Narkos kan tillfälligt medföra slem i luftvägarna. Slemmet är viktigt 

att få upp. Sängläge och narkos innebär också en sämre ventilering 

av lungorna. För att motverka detta och förebygga exempelvis 

lung inflammation kommer du att få göra andningsgymnastik. Det 

är speciellt viktigt de första dygnen efter operationen. Sjukgymnasten 

på avdelningen kommer att instruera dig. 

Andningsprogrammet kommer du att få göra en gång varje vaken 

timme, helst i sittande. 

• 10 djupa andetag 

• 20–30 andetag genom ett andningsmotstånd, en sk PEP-ventil 

som du kommer att få låna medan du är på av delningen. 

• Få upp eventuellt slem. Sjukgymnasten kommer att in struera 

hur du kan göra det på bästa sätt. 

34 

d e N F ö r s t a t i d e N e F t e r t r a N s p l a N t a t i o N e N

12/08 

Aktivitet och träning under vårdtiden 

Under vårdtiden kommer du successivt att få öka din aktivitetsnivå. 

Arbetet med att återfå och förbättra din fysiska förmåga efter 

transplantationen startar direkt efter operationen. Förutom promenader, 

först i korridoren och sedan även utomhus, kommer du 

att få gå i trappor, cykla på träningscykel och göra ett lättare 

trä nings program. Har du svårt att utföra något anpassar vi programmet 

individuellt. Innan du skrivs ut får du tillfälle att stämma 

av med sjukgymnasten dina tankar om fortsatt aktivitet och 

träning hemma. Då har du också möjlighet att ställa frågor och få 

information om hur du på ett bra sätt kan fortsätta att vara aktiv 

efter utskrivning. 


35

12/08 

Komplikationer efter 

transplantationsoperationen 

Som vid alla operativa ingrepp kan kirurgiska komplikationer inträffa 

efter en njurtransplantation. Lyckligtvis är allvarliga komplikationer 

ovanliga. 

Blödning efter operationen 

En komplikationen i det tidiga förloppet efter en njurtrans plan tation 

kan vara blödning i operationsområdet. Ibland krävs en ny 

operation för att kontrollera blödningen. 

Förträngning av njurartären 

I det sena förloppet efter en njurtransplantation kan en förträngning 

i pulsådern till njuren uppträda. Detta upptäcks vanligen genom 

att njurens funktion försämras. En ultraljudsundersökning kan ofta 

påvisa denna komplikation som sedan bekräftas med en kärlröntgen. 

Behandlingen sker på röntgenavdelningen genom att man för upp 

en kateter via punktion av kärl i ljumsken, upp till det förträngda 

området. På katetern finns en ballong som kan blåsas upp och vidga 

förträngningen. Resultaten efter denna behandling är mycket goda. 

Lymfansamling i operationsområdet 

(Lymfocele) 

Lymfocele är en komplikation som upptäcks vid ultraljuds undersökning. 

Vanligtvis ger ett lymfocele inga besvär och försvinner 

spontant så småningom. I enstaka fall ger lymfocelet en tryckkänsla 

och kan också trycka på njurens urinledare och orsaka hinder för 

urinens passage till blåsan. I dessa fall brukar vi med ultraljudshjälp 

k o m p l i k a t i o N e r e F t e r t r a N s p l a N t i o N s o p e r a t i o N e N 

37

sticka in en liten kateter i lymfansamlingen. Denna kateter får ligga 

kvar så länge det kommer lymfa. I sällsynta fall blir det nödvändigt 

med en operation för att bli av med lymfocelet. 

Komplikationer från urinledaren 

Blodförsörjningen till urinledaren kan ibland vara nedsatt. Det kan 

medföra att urinledaren ej läker ihop med urinblåsan med läckage 

av urin ut i operationsområdet som följd. Detta inträffar vanligen 

inom 1–2 veckor och åtgärdas i allmänhet med en ny operation. 

Den nedsatta blodförsörjningen kan också leda till förträngning av 

urinledaren. Denna komplikation uppträder oftast senare i förloppet 

efter en transplantation. Ett sätt att åtgärda detta är att röntgenläkare 

lägger in en kateter genom bukväggen och in till njurbäckenet. 

Via denna kateter kan man sedan föra in en ballongkateter och 

vidga det förträngda området. En förträngning av urinledaren kan 

också åtgärdas med en operation. Både urinläckage och urinledarförträngning 

är numera sällsynta komplikationer. 

Blodpropp i den transplanterade 

njurens blodkärl 

En sällsynt men allvarlig komplikation är blodpropp i njurens kärl. 

Om denna komplikation upptäcks tidigt kan njurens funktion räddas 

genom en ny operation varvid man avlägsnar blodproppen och 

återställer blodcirkulationen. I vissa fall har dock njuren skadats så 

mycket att den inte går att rädda. Alla patienter får i samband med 

transplantationen och en tid efter ett blodförtunnande läkemedel 

för att förebygga blodpropp. 

38 

k o m p l i k a t i o N e r e F t e r t r a N s p l a N t i o N s o p e r a t i o N e N

12/08 

l e v N a d s r ä d 

Levnadsråd 

Alla som får immunhämmande läkemedel är känsligare för infektioner 

(se kapitlet Immunhämmande behandling). Det betyder 

inte att man måste hållas isolerad utan det går bra att röra sig fritt 

på avdelningen. Du får gärna träffa dina med patienter i de gemensamma 

utrymmena men vill du träffa någon inne på en patientsal 

ska du först fråga sjuksköterskan och medpatienten. 

Hygienråd under sjukhusvistelsen 

• Att vara noggrann med handhygienen är det bästa du kan göra 

för att undvika smittsamma ämnen. De flesta infektionssjukdomar 

sprids via kontaktsmitta, det vill säga via händerna och 

att man tar i något som är ”förorenat”. Tvätta alltid händerna 

noga och använd handsprit efter toalett besök och före måltid. 

• Använd bara de särskilda patienttoaletterna. Tvätta alltid av toalettsitsen 

och spolknoppen före och efter toalettbesöket med ytdesinfektion 

som finns i plastflaskor på alla toaletter. 

• Duscha och byt underkläder regelbundet. Du kan duscha även 

när du är nyopererad. Underlivshygien är särskilt viktig när du 

har en urinkateter, KAD. 

Fortsatt aktivering – efter utskrivning: 

Varför vara aktiv? 

Att få en ny njure innebär inte att du automatiskt får god kondition 

och god muskelstyrka. Det får du bara genom att regelbundet 

vara aktiv. Den vardagliga fysiska aktiviteten som att gå till affären, 

cykla till jobbet, städa m m är viktig. För ytterligare effekt komplettera 

gärna med annan motion och träning efter intresse och behov. 

Att vara fysiskt aktiv stimulerar både kropp och själ och motverkar 

en del av kortisonets biverkningar. Fysisk aktivitet ökar skelettets 

hållfasthet, musklernas uthållighet, ledernas rörlighet och hjälper 

39

till med att hålla vikten. Med fysisk aktivitet ger du kroppen en 

marginal för de påfrestningar som avstötningsbehandling, infektioner 

eller eventuella andra medicinska komplikationer innebär. 

Dess utom medför det positiva effekter på blodtryck, blodfett och 

insulin känsligheten i kroppen. 

Första tiden hemma 

Du vinner mycket på att fysisk aktivitet ingår i dina vardagsrutiner. 

Att vara aktiv kommer du att ha nytta av resten av livet. Hur du 

väljer att vara aktiv bestäms i stor utsträckning av ditt allmäntillstånd, 

din grundkondition och dina intressen. En rimlig nivå är att 

vara aktiv minst 60 minuter per dag under sjukskrivningen, till 

exem pel genom att gå dagliga promenader, cykla eller följa ett träningsprogram. 

Ytterligare tips är stavgång, gärna i kuperad terräng, 

och att ta trapporna så fort tillfälle ges. Var även öppen för andra 

möjligheter att vara aktiv i din vardag. Undvik tunga lyft och 

magmuskel träning de första 6–8 veckorna. 

40 

l e v N a d s r ä d

12/08 


Utökad aktivitet 

Redan efter två till tre månader kan du börja med aktiviteter som 

till exempel golf, dans, gymnastik eller jogging. Är du intresserad 

av idrott som innebär snabba tänjningar av hälsen orna som tennis, 

badminton och innebandy bör du vänta ytter ligare en tid med 

dem, vanligtvis 3–6 månader. 

På grund av medicineringen är du infektionskänslig och bör 

undvika simhallar och allmänna duschrum de första 3–6 månaderna 

efter transplantationen. Efter denna tid är simning en utmärkt 

motionsform men bör kompletteras med någon aktivitet 

som stärker skelettet, exempelvis promenader. 

41

Att tänka på 

All fysisk belastning bör ökas successivt, tex gångsträckor, tempo, 

antal trappor. Det är också viktigt att värma upp före ansträngande 

aktiviteter. Genom uppvärmning och successiv träningsstegring 

undviker du skador på framför allt ledband, muskler och leder. 

Avsluta med nedvarvning och tänk på att dricka ordentligt. 

För att förbättra konditionen behövs minst två till tre pass på 

30–45 minuter i veckan där du blir svettig, får ökad puls och ökad 

andhämtning. Det kan till exempel vara raskare promenader. Komplettera 

med övningar för muskelstyrkan. Viktiga muskelgrupper 

är axel- och skulderparti, sätesmuskler och lårmuskler. Varva gärna 

olika aktiviteter. 

Kost efter transplantation 

Den allra första tiden efter operationen rekommenderas en relativt 

sett proteinrik kost. Över en längre tid är ett obalanserat stort 

prote inintag dock en belastning för den nya njuren. 

Grundbudskapet är att det inte längre finns behov av några 

spe cialdieter. Bra matvanor är dock en grund för största möjliga 

välbefinnande både på kort och lång sikt. En del av de immunförsvarsdämpande 

mediciner som ordineras påverkar ämnesomsättningen 

och kan bidra till förhöjda blodfettvärden och högre blodsockervärden. 

Det är vanligt med ökad aptit. Matråden syftar till 

att förebygga problem med höga blodfetter, försämrad sockeromsättning, 

oönskade snabba viktförändringar, samt att välja fett med 

42 

Att vara aktiv är en viktig ”medicin” 

som du kan ge dig själv! 

Obs! Ansträngande aktiviteter ska ej bedrivas 

om du har feber eller infektion i kroppen. 

Om du har några frågor angående fysisk aktivitet, 

be din läkare att remittera dig till en sjukgymnast. 


12/08 

gynnsam påverkan på immunförsvaret. Bra fetter är enkelomättade 

fetter i raps- och olivolja och fleromättade fiskfetter. 

Råden överensstämmer i stort med hur man idag bedömer att 

en bra diabeteskost bör se ut, med några tillägg. 

• Sträva efter att uppnå och bibehålla normalvikt. 

• Sträva efter att äta på regelbundna tider. Tre huvudmål, frukost, 

lunch och middag, samt något mellanmål är en bra fördelning 

av matintaget. 

• Välj fett av bra kvalitet: Ät fisk ofta, även fet fisk, minst 2 ggr/ 

vecka, använd raps- eller olivolja, bredbara bordsmargariner och 

flytande margarin. Att dagligen använda en salladsvinägrett på 

färska grönsaker är en god vana. (Grundrecept; 1 del vinäger och 3 

delar raps- eller olivolja av god kvalitet, samt kryddor efter smak.) 

• Ät inga stora mängder av feta charkuterier, feta ostar, smör, 

hårda margariner, grädde eller créme fraiche. 

• Ät fiberrikt. Välj grovt bröd, gärna surdegsbakat, och ät rikligt 

med grönsaker. 

• Ät gärna frukt 2–3 gånger dagligen. Undvik grapefrukt, tranbär 

och stjärnfrukt. Grapefrukt och tranbär innehåller ett ämne som 

påverkar hur dina mediciner tas upp från tarmen. Stjärnfrukt 

kan vara giftig om njurfunktionen är nedsatt. 

• Drick mycket, minst 2 liter per dag. Drick i första hand energisnåla 

drycker som vatten, mineralvatten med relativt låg salthalt 

och te. Kaffemängden kan behöva begränsas på grund av den 

ökade risken för magkatarr (se avsnitt Hälso problem efter transplantation). 

• Drick mycket sparsamt med saft, läskedryck, juice och endast 

måttligt med mjölk (ca ½ liter/dag). Var även försiktig med 

intag av ”lightdrycker”, då de kan ge ett ökat hungersug. 

• Undvik godis, kaffebröd och smaksatta sötade mejeriprodukter. 

• Försök att hålla saltintaget relativt lågt då ett stort saltintag 

bidrar till ett högre blodtryck. 


43

Livsmedelshygien 

Då immunförsvaret är nedsatt är det viktigare än annars att maten 

är fräsch. Maten kan bli smittförande om den inte hanteras rätt. 

Var noga med utgångsdatum och hantering. 

• Skölj frukt, bär och grönsaker noga. 

• Skär aldrig grönsaker och kött eller fisk på samma skärbräda 

utan att diska redskapen emellan. 

• Drick inte opastöriserad mjölk och ät inte ost gjord på opastöriserad 

mjölk. Se särskilt upp med dessertostar. 

• Vakuumförpackad fisk är märkt med för lång håll barhetstid med 

tanke på bakterietillväxt. Se till att ha god marginal till utgångsdatum. 

• Var noga med temperaturen; varm mat skall vara riktigt varm 

och kall mat skall vara kall. 

• Låt inte mat stå framme i rumstemperatur länge. 

• Kyl ner rester som skall sparas snabbt och förvara under tättslutande 

lock i kylskåp. 

• Mat som upphettas i mikrovågsugn skall uppnå minst 72°C, dvs 

bli så het att avsvalning krävs. 

• De första 3–6 månaderna, bör sushi och andra rätter där fisk, 

kött eller ägg förtärs råa undvikas. 

Använd ditt goda omdöme! Ledstjärnan skall var att maten är 

fräsch. Maten skall lukta gott, se god ut och smaka gott. 

44 


12/08 

i m m u N s y s t e m e t 

Immunsystemet 

När man transplanterar flyttas ett organ från en individ till en annan. 

Immunsystemet hos den individ som får detta organ uppfattar det 

reflexmässigt som både farligt och främmande. Denna reaktion är 

obehandlad mycket kraftig och skulle förstöra det transplanterade 

organet. Därför måste alla patienter som transplanteras inta läkemedel 

som dämpar immunreaktioner. Den immunsystemdämpande 

behandling som du får är alltså avsedd att förhindra denna reflexmässiga 

reaktion av ditt immunsystem. Om allt går bra är avsikten 

att din kropps immunsystem skall vänja sig vid närvaron av den nya 

njuren. Hur denna tillvänjning går till är bara delvis kartlagt, men 

ett flertal ganska fiffiga reaktioner inom både ditt immunsystem 

och din transplanterade njure gör att behovet av denna skyddande 

medicinering minskar med tiden. Men observera att behovet av 

skyddande medicin aldrig försvinner helt. En viss underhållsbehandling 

är alltid nödvändig. 

Den inledande behandlingen för att trycka ned ditt immunsystem 

ger en så kraftig hämning att den även påverkar din förmåga 

att försvara dig mot andra inkräktare som virus, bakterier 

och svamp. 

45

Immunhämmande behandling: 

Allmänt 

Trots att immunhämmande medel ges får upp till en tredjedel av 

alla transplanterade patienter en eller flera avstötningsepisoder. 

Dessa går dock i de allra flesta fall att häva genom att öka och/eller 

ändra medicineringen. Risken för avstötning är störst de första 

mån aderna efter transplantationen och minskar med tiden. 

Biverkningar 

Samtidigt som dessa medel motverkar avstötning av det transplanterade 

organet gör de dig mer mottaglig för infektioner. Risken för 

infektion är störst de första månaderna efter transplantationen. 

Förutom ökad infektionskänslighet ger de olika medi cinerna 

var för sig olika biverkningar. Om en medicin ger uttalade biverkningar 

sänker man oftast dosen av just den medi cinen, vilket brukar 

medföra att biverkningarna minskar eller försvinner. Ibland måste 

man byta till ett annat medel som kan verka bättre för just den 

patienten. All behandling med immundämpande medel är individuell 

och är en balansgång mellan önskad effekt och biverkningar. 

Detta gäller såväl dosering som val av preparat. Informera alltid 

läkare och sjuksköterskor om du upplever biverkningar av din 

medicin! Men ändra aldrig någonsin doserna av dina mediciner på 

eget bevåg – risken för avstötning är stor annars! 

46 

Så länge det transplanterade organet fungerar 

måste du ta immunhämmande läkemedel. 

i m m u N s y s t e m e t

12/08 


Förebyggande 

behandling/underhållsbehandling 

Denna brukar bestå av en kombination av två eller tre olika slags 

mediciner och ges i relativt höga doser tidigt efter transplantationen. 

Efterhand minskas doserna. Ibland kan antalet mediciner minska 

med tiden, ibland får man byta ut någon av medicinerna mot en 

annan. Behandlingen måste dock fortsätta så länge det transplanterade 

organet finns kvar. 

Avstötningsbehandling ges om en avstötning av det transplanterade 

organet konstaterats. Sådan behandling ges på sjukhus, under 

3–14 dagars tid. (Se avsnitt om avstötnings behandling.) 

Läkemedel 

Sandimmun Neoral ® innehåller substansen cyclosporin A. Medicinen 

ges som kapslar eller som lösning och tas vanligen morgon 

och kväll, med 12 timmar mellan doserna. Halten av läkemedlet i 

blodet mäts tre gånger per vecka på avdelningen och sedan vid 

varje återbesök. Detta prov tas 12 timmar efter föregående läkemedels 

dos och före morgondosen. Ibland behöver man ta ytterligare 

ett blodprov, exakt 2 timmar efter medicinintaget, för att på 

ett säkrare sätt kunna styra medi cineringen. Doseringen av läkemedlet 

är högst individuell och styrs av läkemedelskoncentration i 

blodet, njurfunktionen, tid efter transplantationen samt eventuella 

biverkningar. 

De vanligaste biverkningarna av läkemedlet är njurpå verkan, 

högt blodtryck, darrningar, tandköttsinflammation, ökad behåring, 

diabetes, höga blodfetter. Man kan en kort stund efter intag 

av läkemedelsdosen få värmekänsla i kroppen. Detta brukar minska 

eller försvinna så småningom, när dosen sänks. 

Prograf ® innehåller substansen tacrolimus. Det är i kapselform 

och tas morgon och kväll. Biverkningarna liknar dem för Sandim- 

47

mun Neoral ® men skiljer sig åt på några punkter: Prograf ® påverkar 

blodfetter, blodtryck och tandkött i mindre grad men kan, fram - 

för allt i höga doser, ge sömnsvårigheter och huvudvärk. Medlet 

ger ej ökad behåring men kan istället orsaka hår avfall. Liksom för 

Sandimmun Neoral ® styrs doseringen genom att man mäter läkemedlets 

koncentration i blodet före morgondosen. 

Olika patienter upplever olika biverkningar, en del upp lever inga 

alls. Vissa patienter tål Sandimmun Neoral ® bättre än Prograf ® , 

andra tvärtom. 

Advagraf ® innehåller precis som Prograf ® substansen tacrolimus 

men är en nyare medicin som man bara behöver ta en gång om 

dagen. Biverkningarna för Advagraf ® är desamma som för Prograf ® 

(se avsnittet om Prograf ® ) Advagraf ® är i kapselform. 

Koncentrationen av Advagraf ® i blodet är avgörande för vilken 

dos du får. Blodprovet tas på morgonen innan du tagit medicinen. 

Även i ett senare skede, när du går på efterkontroller, behöver vi 

kontrollera koncentrationen av Advagraf ® i blodet. Ta därför med 

dig medicinen till provtagnigen, så att du kan ta den direkt efter. 

Rapamune ® innehåller substansen sirolimus. Medlet finns som 

mixtur och som tabletter. Det tas vanligen en gång dagligen och 

doseringen styrs efter koncentrationsbestämningar, precis som för 

Sandimmun Neoral ® , Prograf ® och Advagraf ® . Medlet kan användas 

ensamt eller i kombination med något annat immundämpande 

medel. Medicinen ger ingen njurpåverkan men kan ge ledbesvär, 

förhöjda blodfetter, näsblödning, förhöjda leverprover, sänkt antal 

vita eller röda blodkroppar samt kan ge en sällsynt form av lunginflammation. 

Medicinen omsätts långsamt i kroppen och koncentrationsbestämning 

görs högst en gång i veckan. 

Certican ® innehåller substansen everolimus. Medlet kan ges som 

tilläggsmedicin till lågdos Sandimmun Neoral ® , Prograf eller 

48 


12/08 

Advagraf ® eller bara tillsammans med kortison. Biverkansmönstret 

är mycket likt det som ses för Rapamune, med en skillnad, den omsätts 

snabbare och därför tas den som regel två gånger per dygn. 

Cellcept ® innehåller substansen mykofenolatmofetil. Medlet finns 

både som kapslar och som tabletter. Det doseras två gånger dagligen, 

vanligen i fasta doser. Någon gång kan koncentrationsbestämningar 

behöva göras. De vanligaste biverkningarna är diarré, 

ledbesvär, benägenhet för vissa virusinfektioner, magbesvär, lågt 

antal vita och röda blodkroppar. Med let påverkar ej njurfunktionen. 

Det kombineras oftast med något annat immundämpande medel 

men kan i vissa fall, särskilt när en längre tid gått efter transplantationen, 

ges ensamt. 

Myfortic ® innehåller samma aktiva substans som Cellcept ® , men 

har en annan beredningsform. Den används ofta som andrahandsmedel, 

när man får magbesvär av Cellcept ® . Ibland ger vi 

det även som förstahandsmedel. Användningen är densamma 

som för Cellcept ® . 

Prednisolon ® heter även som substans prednisolon. Det är ett kortisonpreparat 

i tablettform som tas en eller två gånger per dag. Direkt 

efter transplantationen ges höga doser som sedan trappas ner. 

Medlet kan ge ökad aptit, diabetes, förhöjt blodtryck, skör och 

finnig hud, förhöjda blodfetter, nedsatt muskelstyrka och benskörhet. 

Höga doser kortison, direkt efter transplantationen, kan 

påverka känslolivet – oftast som sömnsvårigheter, rastlöshet och 

hyper aktivitet. Vid den låga dos kortison som är under hållsdos på 

lång sikt brukar biverkningarna inte vara påtagliga. Kortison ingår 

i de flesta kombinationer av immun dämpande medel som ges 

efter transplantationen men i utvalda enskilda fall kan kortisonbehandlingen 

avslutas. 


49

Simulect ® heter basiliximab. Medlet verkar mot en del av cell ytan 

på vissa vita blodkroppar. Det ges via en spruta direkt i blodet under 

transplantationen plus en likadan spruta 4 dagar senare. Biverkningar 

är mycket sällsynta. 

Zenapax ® innehåller daclizumab och liknar i hög grad Simulect ® . 

Medlet ges som ett dropp i blodet under transplantationen samt 

ytterligare fyra gånger, med 14 dagars mellanrum. 

Avstötningsbehandling 

Avstötningsbehandling ges som tillägg till underhållsbe handlingen 

om avstötning konstateras. Ibland kan under hållsbehandlingen 

behöva minskas något eller ändras under på gående avstötningsbehandling. 

Risken för infektioner, speciellt virusinfektion, ökar 

under och strax efter avstötningsbehandling. Därför ges ibland i 

samband med avstötningsbehandling före byggande behandling 

mot en särskild virusinfektion, CMV (se avsnitt om infektioner 

efter transplantationen). 

Läkemedel vid avstötningsbehandling 

Solu-Medrol ® (methylprednisolon) är ett kortisonpreparat. Det 

ges direkt i blodbanan en gång per dygn under några få dagar, oftast 

3–4. Blodsockerstegring, känsla av upprymdhet samt sömnsvårigheter 

är vanliga biverkningar. 

ATG är antikroppar mot vita blodkroppar, finns av flera olika 

fabrikat och med olika varumärken. Används oftast som avstötningsbehandling 

med Solu-Medrol ® inte gett tillräcklig effekt 

eller om av stötningen redan från början bedöms som kraftig. 

Preparatet ges i dropp i blodet en gång per dygn. Vanliga 

biverk ningar under behandlingen, framförallt under de första två 

dagarna, är feber, frossa, allmänpåverkan, ledvärk, muskelvärk, 

diarré, sänkt antal vita blodkroppar och blodplättar. Behandlingstidens 

längd avgörs av effekt och biverkningar. Vanlig behand- 

50 


12/08 

lingstid är 7–10 dagar. För att dämpa biverkningarna brukar under 

de första behandlingsdagarna ges extra kortison samt febernedsättande 

medel. Medlet behöver ges i en central venkateter, dvs en 

droppslang som ligger i ett stort blodkärl på halsen. 

OKT-3 ® är antikroppar mot vita blodkroppar och används ibland 

istället för ATG vid svår avstötning. Biverkningarna lik nar dem för 

ATG, med tillägg av nackstelhet och ljusskygghet. 

Behandlingstidens längd är oftast 7–10 dagar. Medlet ges som 

en daglig injektion i blodet. 


51

12/08 

Infektioner efter 


Utmärkande för patienter som tar immundämpande medicin är att 

man kan drabbas av sk opportunistiska infektioner, det vill säga 

infektioner av mikroorganismer som normalt inte orsakar sjukdom. 

Dit hör Cytomegalvirusinfektion (CMV) och Pneumocystisinfektion 

(en sorts lunginflammation). 

i N F e k t i o N e r e F t e r t r a N s p l a N t a t i o N e N 

CMV-infektion 

De flesta människor har någon gång under livet haft en lindrig 

CMV-infektion och man bär då med sig viruset i kroppen för all 

framtid, dock utan att detta medför någon sjukdom. Vid behandling 

med immundämpande medel kan detta virus igen orsaka en 

infektion. Symtomen är vanligen febertoppar och sjukdomskänsla. 

Viruset kan också angripa lever och lungor. Patienter där prover 

visar att man inte tidigare i livet haft en lindrig CMV-infektion 

kan få en allvarligare CMV-sjukdom om man får en njure från en 

givare som har haft sjukdomen. Dessa patienter ger vi förebyggande 

behandling med ett anti-virus medel (Valtrex) de första tre 

månad erna efter transplantationen. Tidigare var CMV-infektionen 

en all varlig komp likation till transplantation. Lyckligtvis har vi nu 

effek tiva mediciner mot viruset så att infektionen kan botas i praktiskt 

taget alla fall. 

Pneumocystisinfektion 

Vi ger nu också alltid förebyggande behandling mot Pneumocystisinfektionen. 

Denna behandling består antingen av en tablett 

Bactrim dagligen under 6 månader eller att man får andas in ett 

preparat som heter Pentacarinat en gång per månad i 6 månader. 

Med denna behandling är numera Pneumocystisinfektioner 

ovanliga. 

53

Lunginfektioner 

Det är viktigt att förebygga lunginflammation, som i det tidiga 

skedet efter transplantation kan förekomma. Åtgärder är tidig uppstigning 

redan dagen efter operation samt att göra den andningsgymnastik 

som sjukgymnasten lärt ut. Lunginflammation behandlas 

i förekommande fall med antibiotika. 

Urinvägsinfektioner 

Efter transplantationen kontrolleras regelbundet om det finns 

bakte rier i urinen. Är så fallet ges antibiotikabehandling även om 

man inte har vanliga symtom i form av urinträngningar och sveda. 

En allvarligare form av urinvägsinfektion är förenad med hög feber, 

frossa och påverkan av njurfunktionen. Denna typ av infektion 

kräver dropp med antibiotika och inläggning på sjukhus. 

54 

i N F e k t i o N e r e F t e r t r a N s p l a N t a t i o N e N

12/08 

i N F e k t i o N e r e F t e r t r a N s p l a N t a t i o N e N 

Svampinfektioner 

Allvarliga svampinfektioner är ovanliga. Däremot är ytlig svampbeläggning 

på tunga och svalg vanligt. För att motverka detta får 

alla transplanterade patienter förebyggande behandling med en 

lösning (Mycostatin) att ta i munnen fyra gånger dagligen under 

de tre första månaderna. 

Infektionsförebyggande åtgärder 

Under de tre första månaderna bör man undvika att komma i nära 

kontakt med infekterade människor och om möjligt helt avstå från 

att vistas på platser där många människor är samlade, exempelvis 

biografer och bussar. 

Likaledes bör man undvika byggarbetsplatser och ladugårdar 

pga viss risk för infektion med mögelsporer (Asper gillus). 

Var alltid noggrann med handhygienen! 

55

12/08 

Hälsoproblem efter 


Högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom 

De flesta njursjuka har högt blodtryck och behandlas med ett eller 

flera blodtryckssänkande medel före transplantationen. Tiden närmast 

efter transplantationen brukar blodtrycket fortsätta vara högt, 

kanske t o m högre än före transplantationen. Efterhand som tiden 

går blir blodtrycket ofta bättre. Blodtrycket påverkas dels av hur 

bra den transplanterade njuren fungerar, dels av de immunhämmande 

medlens blodtryckshöjande verkan. Det är viktigt att med 

mediciner normalisera ett förhöjt blodtryck eftersom det är skadligt 

både för hjärta, blodkärl och den transplanterade njuren. 

Njursjukdom ger i sig ökad risk för sjukdomar i hjärta och 

blodkärl, framförallt genom åderförkalkning. Risken minskar om 

man ser till att blodtryck och blodfetter är normala. Sund kost och 

regelbunden motion är de viktigaste faktorerna som minskar riskerna, 

liksom god blodsockerkontroll för den som är diabetiker. 

Därutöver är mediciner ofta också nödvändiga för att sänka blodtryck 

och blodfetter. 

All form av tobaksrökning är en stark riskfaktor för utveckling 

av hjärt- och kärlsjukdomar. Att sluta röka är den största enskilda 

investering i sin hälsa en njursjuk eller transplanterad person kan 

göra! 

Diabetes 

Den som har diabetes före transplantationen måste oftast ändra sin 

insulindosering efter operationen. Kortisonbehandling och ökad 

aptit gör att insulinbehovet ökar. Samtidigt blir man ofta mer rörlig 

och börjar träna mer vilket kan minska insulinbehovet efter 

transplantationen. Man måste mäta blodsockret ofta och vara 

h ä l s o p r o b l e m e F t e r t r a N s p l a N t a t i o N e N 

57

eredd att ändra insulindoserna efter omständigheterna. I denna 

nya och ovana situation är det bäst att låta läkare dosera insulinet. 

Efterhand kan patienten själv återta ansvaret för sin insulin - 

medici nering. 

Även för den som inte har diabetes ökar insulinbehovet efter 

transplantationen. Det beror mest på de immunhämmande läkemedlen, 

fra Prednisolon ® . Normalt tillverkar kroppen det extra 

insulin som behövs men om man har ett anlag för åldersdiabetes 

kan bukspottkörtelns reservkapacitet vara otillräcklig och diabetes 

uppstår efter transplantationen. Behandling med insulin eller blodsockerreglerande 

tabletter blir nödvändig. Rätt sorts mat och regelbunden 

motion hjälper till att hålla blodsockret under kontroll, 

liksom att undvika övervikt. Särskilt viktigt är det att avstå från 

sötsaker och söta drycker. Med tiden sänks doserna av kortison och 

då kan ofta insulindosen sänkas. De som fått en kortisonutlöst diabetes 

kan ibland övergå från insulin till tabletter och några kan till 

och med slippa medicin – men alla måste fortsätta vara noga med 

kost och motion. 

58 

h ä l s o p r o b l e m e F t e r t r a N s p l a N t a t i o N e N

12/08 

Magsår 

Risk för magsår och magkatarr ökar efter en transplantation. Symptomen 

kan vara magsmärtor, sura uppstötningar, illa mående, kräkningar, 

ständig hungerkänsla eller snabb mättnadskänsla. Blodiga 

kräkningar eller svart avföring är allvarliga symptom på blödande 

magsår och bör leda till akut läkarkontakt. Stress samt mediciner, 

särskilt kortison, är de viktigaste orsakerna till dessa besvär. Förebyggande 

medicin mot magkatarr/magsår ges under cirka 3 mån - 

a der efter transplantationen. De vanligaste sådana medicinerna är 

Andapsin ® och Pantoloc ® . 

Benskörhet 

Benskörhet gör att man lättare drabbas av benbrott eller smärtsamma 

sättningar i ryggkotorna. Det finns flera orsaker till benskörhet: 

Inaktivitet, rökning, kortisonbehandling, diabetes, hög ålder 

mfl. Ofta samverkar flera faktorer. Kvinnor drabbas oftare än män 

och risken ökar med åldern. Benskörhet kan förebyggas genom 

daglig motion plus rökstopp. Det är också viktigt att man får i sig 

tillräckligt med kalk genom maten. Kalk finns i riklig mängd i 

mjölk och ost. 

Före utskrivning från sjukhuset görs en bentäthetsundersökning 

och vi rekommenderar fortsatta regelbundna kontroller. Påvisad 

benskörhet behandlas oftast med extra kalktabletter plus D-vitamin. 

Om benskörheten är uttalad ges ofta tillägg av ett s k bifosfonatpreparat, 

tex Fosamax ® . 

Gikt 

Giktsjukdomen är inte ovanlig hos transplanterade patienter. Typiska 

symptom är återkommande starkt smärtsamma inflammationer 

i enstaka leder. Detta är förenat med förhöjda halter av urinsyra 

(= urat) i blodet – men alla som har förhöjda värden av urinsyra i 

blod drabbas inte av gikt. Behandling av gikt går ut på att med 


59

olika mediciner sänka halten urinsyra i blodet. Oftast behövs sedan 

också förebyggande behandling för att hindra återfall av gikten. 

Vanliga inflammationslindrande läkemedel vid akut giktattack bör 

undvikas av njurtransplanterade eftersom dessa medel kan skada 

den transplanterade njuren. Fråga din läkare vilka läkemedel du 

kan ta vid akut giktattack. 

Psykisk och social återhämtning 

En njurtransplantation siktar på en ökad livskvalitet. Den innebär 

att du kan få tillbaka fysisk och psykisk kraft som du förlorat pga 

njursjukdomen. Många kan ha väntat flera år på denna dag och 

några har kunnat få en ny njure före dialysstart eller efter endast 

en kort tids dialysbehandling. Oavsett vilket så är det en vändpunkt 

där du kan slippa den bundenhet som många känner i dialysbehandling. 

En njurtransplantation ger möjligheter att återfå det 

friare livet. 

Den psykiska återhämtningen påverkas ofta av hur nya njuren 

fungerar, dvs fungerar transplantatet bra mår själen bra och tvärtom. 

Ibland kan man känna en övergående nedstämdhet trots att 

allt har gått bra. Nya förväntningar och krav från en själv och omgivningen 

kan bidra till detta. Transplantationen kan också väcka 

funderingar om liv och död. Man kan ha funderingar kring donatorns 

person, känna tacksamhet, men ibland också skuldkänslor 

gentemot den som donerat njuren. Ibland kan man höra uttrycket 

”att leva med någon annans njure”. Den nya njuren är en gåva till 

dig från en medmänniska som önskade detta. Därför är njuren din. 

Berätta för din läkare och dina anhöriga om eventuella psykiska 

reaktioner. Med kuratorn kan du samtala om dina tankar och känslor. 

Man kan också få prata med någon från sjukhuskyrkan. Vid allvarligare 

psykiska reaktioner är det viktigt att man får hjälp av en psykiater 

och/eller psykolog. Be vårdpersonalen hjälpa dig med att få 

kontakt med någon av dessa. 

60 

h ä l s o p r o b l e m e F t e r t r a N s p l a N t a t i o N e N

12/08 

Njurtransplantationen innebär inte att du blir omedelbart fullt 

återställd. Prestationsförmågan blir bättre med tiden men känslan 

av kraftlöshet kan finnas kvar. Det kan exempelvis betyda att man 

inte orkar arbeta heltid, utan får börja med deltidstjänst. Har du 

funderingar kring arbete och rehabilitering kan du få vägledning av 

kuratorn. 

Hudproblem 

Skör hud får många som länge ätit kortison, särskilt om dosen varit 

hög. Man får då också lätt små ytliga blödningar (= blåmärken) 

under huden om man stöter mot något. 

Den första tiden efter transplantationen, när kortisondosen är 

hög, är det inte ovanligt att man får finnar, akne. Vid varje sänkning 

av kortisondosen kan aknen blomma upp en smula för att 

sedan gradvis förbättras. Om aknen är svår kan lokalbehandling 

med salva, kräm eller våtservetter ges. 

Den som är transplanterad och äter immunhämmande medel 

har en ökad risk att utveckla hudtumörer med tiden. Risken ökar 

om man ofta utsätter sig för kraftigt solljus eller solarieljus. Den 

som är transplanterad bör alltså undvika överdrivet solande och 

skydda sig med kläder och solskyddsmedel om man måste vara ute 

länge i stark sol. (Se även avsnitt Övriga råd på sidan 63.) 

Gynekologiska kontroller 

Efter transplantationen rekommenderas att kvinnor gör regelbundna 

gynekologiska hälsokontroller pga ökad benägenhet att 

utveckla cellförändringar i underlivet. Detta bör ske varje eller 

vartannat år, beroende på ålder och tid efter transplan tationen. 


61

12/08 

e F t e r k o N t r o l l e r 

Efterkontroller 

Läkarbesök och prover 

Den närmaste tiden efter transplantationen kommer du att behöva 

gå på provtagning och läkarbesök ca 2 gånger/vecka för att kontrollera 

den nya njurens funktion. Efter några mån ader, när man 

ser att njurens funktion är stabil samt att du mår bra, kommer besöken 

att kunna glesas ut. 

Vid kontrollerna tas blodprover, vikt, blodtryck och urinprov. 

Efter ett par timmar är provsvaren klara och du får då träffa en 

läkare som bedömer provsvaren och ev justerar dosen av mediciner. 

• Om du bor i Södermanland,Värmland, Örebro, Västmanland, 

Dalarna och Gävleborgs läns landsting kommer dessa kontroller 

att ske hos din doktor på hemortsjukhuset. 

• Om du bor i Uppsala läns landsting sker kontrollerna på njurmedi 

cinkliniken på Akademiska sjukhuset. 

Vid 6 månader, 1, 2, 5 och sedan vart 5:e år efter transplantationen 

kommer du att kallas till årskontroll hos någon av transplantationskirurgerna 

från Akademiska sjukhuset. Denna kontroll sker på ditt 

hemortssjukhus. 

63

Egna kontroller: 

Kontroll av munhålan 

Eftersom man den första tiden efter transplantationen är mer infektionskänslig, 

finns risk att man får svamp eller Herpes Simplex 

(mun herpes) i munnen. Svamp yttrar sig som vita beläggningar i 

munnen och herpes ger blåsor på munslem hinnan. Du bör därför 

titta i munnen 1 gång/dag t ex vid tandborstning. Om du hittar 

förändringar skall du kontakta behandlande doktor. 

Viktkontroller 

Snabb viktuppgång kan vara ett tecken att njurens funktion försämrats. 

Du bör därför väga dig varje dag före frukost de tre första 

månaderna efter transplantationen. Om du gått upp 1 kg eller mer 

under ett dygn skall du kontakta behandlande läkare. 

64 

e F t e r k o N t r o l l e r

12/08 

ö v r i g a r å d 

Övriga råd 

Hudkontroll 

Det finns på längre sikt en ökad risk för hudtumörer efter en transplan 

tation. Oftast rör det sig om godartade förändringar, men det 

finns också elakartade som det är viktigt att behandla på ett tidigt 

stadium. Solexponerad hud är mest utsatt. Visa din läkare om du 

har en hudförändring, vårta eller födelsemärke som växer, ändrar 

form eller färg, kliar eller blöder. Har du många födelsemärken kan 

det vara bra om du visar upp dem för en hudläkare en gång om året. 

Solinformation 

Nästan alla gillar att vara ute i solen och njuta av värmen men det 

finns bra och dåliga sätt att njuta av solen. 

Du som är transplanterad ska vara extra försiktig så du inte 

bränner dig. 

Soltips 

Var försiktig med att vara i solen sommartid mellan kl 11 och 15. 

Lär dig hur mycket sol du tål. Om huden blir röd eller börjar 

att strama är skadan redan skedd. 

Det allra effektivaste solskyddet är våra kläder. Kläder skyddar 

både mot UVA- och UVB-strålar. En keps eller solhatt skyddar huvudet. 

Ett par jeans släpper t ex inte igenom några strålar alls och en 

t-shirt, tunn klänning eller skjorta har en solskyddsfaktor på ca 7. 

Använd solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor, helst 15 eller 

högre, som ett komplement till kläderna på ytor som är svåra att 

skydda som t ex händer och ansikte. 

Tänk på att även reflekterat ljus kan ge solbränna (t ex kan snö 

reflektera ca 85 % av solen, vatten ca 20 %, sand ca 20 % och gräs ca 

2 %. Alltså blir solstrålningen mycket starkare när du åker skidor 

och seglar än när du klipper gräsmattan. 

65

Ögonen är känsliga för sol. Använd solglasögon med UV-skydd 

när ljuset är för starkt. 

Du kan bli bränd även en mulen dag. 

Undvik att sola i solarium. Detta ger också dåligt skydd mot 

kommande solstrålning. 

Alkohol 

Det finns inga speciella alkoholrestriktioner för njurtrans planterade. 

Det är däremot nödvändigt att du alltid både kan ta och få behålla 

medicinen för att inte öka risken för avstötning. Det kan också vara 

bra att veta att levern vanligtvis blir belastad av de nya medicinerna 

och det är därför klokt att dricka måttligt. 

Rökning 

Som njursjuk har du en ökad risk för sjukdomar i hjärta och kärl. 

Den bästa satsningen man som rökare kan göra för sin fortsatta 

hälsa är att sluta röka helt. 

Tandvård 

Vissa läkemedel kan ge muntorrhet och leda till olika tandproblem 

t ex karies. Andra läkemedel medför ökad tillväxt av tandköttet. 

Ibland kan man byta ut läkemedlen, men inte alltid. Var noga med 

munhygienen och besök tandläkare regel bundet. Berätta för din 

tand läkare och tandhygienist att du är transplanterad och tala om 

vilka mediciner du tar. I samband med vissa tandbehandlingar 

kan bakterier ibland komma in i blodet. För att förebygga detta får 

du en dos av något antibiotikum i tablettform. Din behandlande 

läkare eller tandläkare kan välja läkemedel. Under de första tre 

mån aderna efter transplantationen bör du inte gå till tand hygienist 

för behandling. 

66 

ö v r i g a r å d

12/08 

ö v r i g a r å d 

Samliv och graviditet 

När hälsan och lusten återkommit kan du också återuppta din sexuella 

aktivitet. 

Sjukdom, mediciner och handikapp påverkar på olika sätt vår 

sexualitet och förmåga att uttrycka denna. Sexualiteten är privat 

och detta gör att den inte alltid uppmärksammas vid sjukdom. Impo 

tensproblem är till exempel inte ovanligt. Efter som orsakerna kan 

vara många bör du diskutera eventuella problem med din läkare. 

Njurtransplantatet hindrar inte ett normalt samliv. Många 

kvinnor i fertil ålder som slutat menstruera under dialysbehandling 

återfår vanligen sin mens efter njurtransplantationen. Detta gör att 

möjligheten till graviditet är mycket större efter transplantationen. 

Graviditet bör dock undvikas under det första året efter njurtransplantationen. 

Om du därefter planerar graviditet bör du först samråda 

med njurmedicinläkare och gynekolog. Vissa mediciner kan 

behöva sättas ut. Ändra inte själv på medicineringen under graviditeten, 

tex genom att sänka doserna för att skydda fostret. Om 

njurfunktionen är dålig och blodtrycket svårbehandlat ökar risken 

för komplikationer under graviditeten. Kondom, hormonspiral 

och p-piller kan användas som preventivmedel. Diskutera valet 

med din läkare. Som skydd mot sexuellt överförbara sjuk domar 

eller oönskade graviditeter rekommenderas kondom. 

Husdjur 

Det är i allmänhet ingen större fara med att ha husdjur. Under de 

första tre månaderna efter transplantationen bör du inte byta i 

kattlåda eller fågelbur. Om du tänker skaffa husdjur efter transplantationen 

kan det vara lämpligt att först diskutera detta med din 

behandlande läkare. Använd sunt förnuft! 

67

Utlandsresor och vaccinationer 

Rådgör alltid med din läkare innan du reser utanför Norden. 

Du får inte vaccinera dig med vaccin som innehåller lev ande 

virus, till exempel vaccin mot påssjuka och röda hund. Vaccin med 

avdödat virus går bra, till exempel influensa- och stelkrampsvaccin. 

Rådgör med din läkare före vaccinering om lämplig tidpunkt. 

Var extra noggrann med vad du äter och dricker så att du undviker 

magsjuka. Tänk på att ta med mediciner för hela semesterperioden 

och reservmediciner i handbagaget. Be din läkare att 

skriva ett intyg på att du är transplanterad och vilka mediciner du 

måste ta. Ta reda på vart du ska vända dig om du skulle bli sjuk på 

semestern. 

Vid varje utlandsresa ska du liksom alla andra svenska medborgare 

kontakta din försäkringskassa för att få ett Europeiskt sjukförsäkringskort. 

Det ger dig rätt till akut sjukvård inom EU på 

samma villkor som vistelselandets medborgare. För andra länder 

finns andra regler som försäkringskassan kan upplysa om. 

68 

ö v r i g a r å d

12/08 

Telefonnummer 

och webb-adresser 

TELEFONNUMMER 

Akademiska sjukhusets telväxel 018-611 00 00 

Avdelning 70F 018-611 46 65 

Transplantationskirurgiska mottagningen 018-611 31 70 

Patientkoordinator 018-611 46 71 

018-611 96 77 

Forskningssköterska 018-611 46 44 

018-611 97 85 

Njurförbundet 08-668 15 70 

Sluta Röka Linjen 020-84 00 00 

www.akademiska.se 

www.sjukvardsradgivningen.se 

www.sos.se 

www.rnj.se 

www.ettamneomlivet.nu 

www.organdonation.se 

www.forsakringskassan.se 

www.apoteket.se 

www.transplantsweden.se 

t e l e F o N N u m m e r o c h w e b b a d r e s s e r 

WEBB-ADRESSER 

69

12/08 

A 

o r d l i s t a 

Ordlista 

ANGIOGRAFI Kärlröntgen. Kontrastmedel sprutas in i blodbanan, 

vanligen via en plastkateter inlagd i ljumsken. Blodkärlen kan på detta vis 

avbildas med hjälp av röntgen. 

ANONYM NJURGIVARE En levande njurdonator som anonymt ger 

en njure till okänd njursjuk person. 

ANTIKROPPAR Äggviteämnen som tillverkas i kroppen för att 

oskadliggöra främmande ämnen, t ex bakterier och virus. Antikropparna 

kan finnas kvar efter en infektion, som man då är immun mot. 

ARTÄR Pulsåder, som för blod från hjärtat till de olika organen. 

AVSTÖTNING Se REJEKTION. 

B 

BIOPSI Vävnadsprov från ett organ, granskas i mikroskop. 

C 

CDK Central dialyskateter. En grov plastslang för bloddialys, vanligtvis 

lagd i ett blodkärl på halsen. 

CRP Blodprov, s k ”snabbsänka”. Ett högt CRP är tecken på infektion. 

CVK Central venkateter. En tunn plastslang som sätts in i ett blodkärl 

på halsen. Via denna kan man ge dropp och injektioner. 

D 

DIABETES Sockersjuka. En ämnesomsättningssjukdom som beror på 

en brist på eller otillräcklig effekt av insulin. 

E 

EKG Elektrokardiogram. Visar hur hjärtat arbetar. 

71

G 

GIKT Ämnesomsättningssjukdom med förhöjd urinsyra (urat) och 

ibland anfall av svår ledsmärta. 

H 

HEMOGLOGIN (Hb) Blodvärde (röda blodkroppar). 

HYPERTONI Högt blodtryck. 

I 

IMMUNFÖRSVAR Kroppens naturliga försvar mot främmande 

ämnen. Försvaret upprätthålls av både antikroppar och T-lymfocyter. 

IMMUNOSUPPRESSION Hämning av immunsystemet. 

INTRAVENÖS Direkt i ett blodkärl (ven). 

K 

KARIES Hål i tänderna. 

KAD Se URINKATETER. 

KREATININ (Krea) Ämne i blodet som ger upplysning om 

njur funktion. 

L 

LICENSPREPARAT Ett läkemedel som ännu inte har blivit registrerat 

och godkänt. 

N 

NARKOS Sövning. 

NJURARTÄR Pulsåder som går till njurarna. 

72 

o r d l i s t a

12/08 

O 

OSTEPOROS Benskörhet. 

P 

PROTEIN Äggviteämne som finns i t ex kött, fisk och ost, och behövs 

för att bygga upp muskler. 

R 

RECIDIV Återfall, t ex av grundsjukdomen. 

REJEKTION Avstötning. Immunförsvarets attack mot den transplanterade 

njuren när den immunhämmande medicineringen är otillräcklig. 

T 

T-LYMFOCYTER En slags vita blodkroppar som har betydelse för 

im mun försvaret och som är aktiva vid en avstötningsepisod. 

TROMBOCYTER Ett slags blodkroppar (blodplättar). 

U 

ULTRALJUDSUNDERSÖKNING Undersökning med hjälp av 

ljudvågor som inte förorsakar obehag eller ger strålning. 

UREA Ämne i blodet som ger upplysning om njurfunktionen. 

URINKATETER (KAD) En tunn gummislang som förs in i urinröret 

som leder urinen ut från urinblåsan till en uppsamlingspåse. 

V 

VEN Blodkärl som för blodet åter till hjärtat. 

VIRUS Små mikroorganismer som orsakar vissa infektioner. 

o r d l i s t a 

73

12/08 

e g N a a N t e c k N i N g a r 

Egna anteckningar 

75

76 

e g N a a N t e c k N i N g a r

Livet med en ny njure - Akademiska sjukhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?