Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

6
ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP
Sammanfattning
Östra Vätterbranterna i Jönköpings kommun är ett 43 000 ha stort område öster om Vättern
mellan Tenhult i söder och länsgränsen mot Östergötland i norr. Naturen i området är mycket
varierad främst genom den växlande topografin, klimatet och brukningshistoriken. Här finns
allt från rika ädellövskogsmiljöer till barrskogar med boreal prägel. Vätterbranterna hyser en
stor biologisk mångfald med en mängd rödlistade arter. Området är länets, och en av en av
Sveriges, viktigaste trakter för naturvård. Sedan år 2000 bedrivs ett intensivt naturvårdarbete
inom ramen för projekt Östra Vätterbranterna.
Området är från de flesta utgångspunkterna välinventerat. De högsta naturvärdena är
framför allt knutna till trädmiljöer i skogen och i odlingslandskapet och till det mosaiklandskap
de utgör. Det arbetet som denna rapport redovisar syftar till att bearbeta inventeringsmaterialet
till en vägledning för hur ett samlat, effektivt och långsiktigt naturvårdsarbete bör
bedrivas. Med naturvårdsarbete menas allt från bildande av naturreservat till jord- och
skogsbrukets vardagshänsyn. Genom att alla naturvårdsinsatser, små som stora, görs utifrån
gemensamma biologiska prioriteringar kommer positiva effekter uppnås på landskapsnivå
och sannolikheten för en långsiktig överlevnad bland de rödlistade arterna att öka. Grundtanken
är också att naturvårdskraften skall läggas på de arter och miljöer området har störst ansvar
för att värna. Totalt har nära 1 400 nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt registrerats i
skogen och i odlingslandskapet, totalt 2 270 hektar. Ca en tredjedel av nyckelbiotoperna i
”odlingslandskapet” ligger på skogmark, t.ex. skogsbeten. I skogen dominerar topografiskt
betingade nyckelbiotoper och i odlingslandskapet ädellövhagmarker. Ädellöv, i synnerhet
hamlingsträd, är mycket viktigt i båda typerna. Totalt berörs 5,1 % av den produktiva
skogsmarksarealen av nyckelbiotop eller naturvärdesobjekt.
Fram till våren 2004 har 231 rödlistade arter påträffats i Vätterbranterna. Av dessa har
37 pekats ut som särskilt prioriterade arter. De är valda utifrån att Vätterbranterna sannolikt
hyser en viktig del av deras svenska (i vissa fall europeiska) population. 15 viktiga miljöer
för biologisk mångfald i Vätterbranterna har beskrivits och rangordnats i Ansvarsmiljöer
(högsta värdenivå) eller Prioriterade miljöer (i två klasser). Lövtyperna och i synnerhet ädellövtyperna
dominerar. Till varje typ finns beskrivningar, jämförbara nyckelbiotopstyper, typexempel
i Vätterbranterna, artexempel och generella skötselråd. BRANTSKOG AV ÄDELLÖV-
RIK TYP, EK-TALLSKOG AV BERGIG TYP, BRANTSKOG AV ÄDELLÖVFATTIG TYP MED VARIERAD
BARRINBLANDNING och de HAMLADE TRÄDEN är utpekade som ansvarsmiljöer. Rödlistade arter
har grupperats efter vilket eller vilka trädslag de huvudsakligen är knutna till. Grupperna
är tall, gran, triviallöv och ädellöv. Flest rödlistade arter är knutna till ädellövträden.
Vätterbranterna som helhet utgör en värdefull trakt, men för att tydliggöra vissa särdrag
har området också delats in i 17 dellandskap, vardera mellan 330-2600 hektar. Kännetecknande
för ett dellandskap är att det där finns någorlunda generella och tydliga drag i naturen.
Vissa trädslag och vissa naturvärden knutna till de trädslagen är särskilt vanliga. Dellandskap
av fyra typer har avgränsats; tall, gran och triviallöv (ffa asp) (3), ädellöv (8), hamling (4)
och jätteträd (2). Områdena för hamling och jätteträd överlappar andra dellandskap. För varje
dellandskap ges en beskrivning, nyckelbiotopsdata, ingående särskilt prioriterade arter, exempel
på andra förekommande rödlistade arter, ingående ansvars- eller prioriterade miljöer,
befintligt områdesskydd, råd för framtida områdesskydd och råd för generell hänsyn. Hänsyn
vid markanvändning, rådgivning och områdesskydd inom ett dellandskap bör sträva efter att
stärka dellandskapets kännetecken och karaktär. Intryck och kunskap från fält och kunskap