Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP
fuga (NT), almlav Gyalecta ulmi (NT). Svampar: brödmärgsticka Perenniporia medullapanis
(NT), stor aspticka Phellinus populicola (NT).
Befintligt områdesskydd: –
Råd för områdesskydd: ädellöv
Råd för generell hänsyn: Många arter i landskapet finns i öppna, halvöppna eller slutna
ädellövmiljöer. I landskapet bör man gynna och ta hänsyn till ädellöv vid alla åtgärder
som röjning, gallring, slutavverkning och betesmarksrestaurering. Eken finns spridd i alla
lövbestånd och det finns fynd av rödlistade arter knutna till ek i landskapet. Troligen är det
därför lämpligt att i likhet med norra Skärstaddalen i skötseln skapa förutsättningar för framtida
grova ekar som evighetsträd.
Dellandskapet ingår i Skärstaddalens jätteträdslandskap och att vårda befintliga jätteträd
framför allt vid Drättinge är en viktig uppgift. I de många och långa övergångszonerna som
finns mellan hagmarkerna och de mer slutna lövbestånden bör skötseln inriktas på att skapa
och underhålla varierade och flikiga bryn. Spara död lövved.
Huskvarnabergen till Tenhult, Ä8
Namn: Huskvarnabergen till Tenhult
Typ: Ädellövbrant och lövrik kulturbygd vid Hakarp och längs Huskvarnaån.
Storlek: 1700 ha
Berör annat landskap: Angränsar till Södra Skärstaddalens ädellövskogslandskap
Beskrivning: Dellandskapet utgörs i huvudsak av den sammanhängande förkastningsbranten
från Huskvarnabergens naturreservat, genom Huskvarna tätort, ned till Tenhult.
Branten är helt dominerad av ädellöv med framför allt gammal ek. Ekdominansen ökar successivt
söderut mot Klevarp. Där jordtäcket är tunt förkommer gammal tall i blandning med
ek eller i hela bestånd. Vid de många små bäckmiljöerna som löper utför branten och i spridda
grönstensområden är i stället alm och ask vanliga. Detta är mycket viktiga miljöer för
många skyddsvärda arter även om miljöerna totalt sett upptar liten yta. Strands ravin i Huskvarnabergens
naturreservat är det förnämsta exemplet på ädellövskogsbrant på kalkrik
berggrund. I dellandskapet ingår även kulturbygd vid Hakarp och längs Huskvaranaån vilka
ligger utanför själva branten. Dessa har inkluderats eftersom det här finns många blandskogar,
lövblandskogar, lövklädda hagmarker med ett betydande inslag av ek. I Huskvarna tätort
(t.ex. vid Södra Parken och Pusta Kulle) finns förutom den sammanhängande ädellövskogbranten
även en stor mängd jätteträd av framför allt ek. Huskvarna kan som ytterst få andra
svenska städer stoltsera med naturvärden av mycket hög klass helt nära centrum. I dellandskapets
sydligaste ände, vid Tenhults herrgård, finns ett mindre område med jätteträd av ek.
Nyckelbiotoper: Totalt finns 62 områden beskrivna som nyckelbiotop eller naturvärdesobjekt,
varav 53 i skogen och 9 i odlingslandskapet. En viktig del av biotoperna är kartlagda
i en fördjupad nyckelbiotopsinventering för Huskvarna tätort (28). Vanligaste biotoptypen
är olika ädellövmiljöer i brantskog.
Exempel på Ansvarsmiljöer och Prioriterade miljöer: EK-TALLSKOG AV BERGIG TYP
(A), BRANTSKOG AV ÄDELLÖVRIK TYP (A). Utanför brantområdet: JÄTTETRÄD (P), BLAND-
LÖVHAGE AV EK-LINDTYP (P), IGENVÄXT ÄNG/HAGMARK AV EK/LINDTYP (P), m.fl.
71