Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
60 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP Skogsbeten/bondeskogar med lång skoglig kontinuitet är en typ av barrblandskog som kan ha både höga biologiska och kulturhistoriska värden. Sannolikt användes förr all barrblandskog i Vätterbrantern till utmarksbete. Foto: Peter Jonsson. Nyckelbiotopstyper: Betad skog, barrskog. Typexempel: Ryd, Askarp, Eskilstorp, Sandvik (lövsumpskog) Beskrivning: Detta är barr- eller barrlövblandskog som genom bete och plockhuggning fått en skiktad och varierad struktur. Träd med långa kronor och kjolgranar viktiga kännetecken. Om det inte det gått allt för lång tid sedan det plockhöggs och betades finns det här och var gläntor med gräsmark. Löv, t.ex. asp kan ha vuxit upp i de gamla luckorna. Naturvärden: De gamla betesskogarna har stora natur- och kulturvärden. Ur naturvårdssynpunkt är dessa skogar ofta svårbedömda eftersom de inte alltid håller de naturskogsstrukturer och arter som vanligen visar på hög biologisk mångfald. Det är dock troligt att de gamla betesskogarna har naturvärden, t.ex. en rik marksvampflora, som vi idag inte har kunskap om och som vi därför förbiser. De gamla betesskogarna är också en del av vårt kulturarv som håller på att gå förlorat genom trakthyggesbruket. Den skogliga kontinuiteten, det vill säga att marken varit skogsbevuxen under mycket lång tid, är troligen avgörande för naturvärdena i dessa miljöer. Ofast har skogsområden av denna typ ett högre naturvärde om de ligger på gammal utmark än om de ligger på gammal inägomark. Detta kan undersökas med hjälp av historiska kartor. Några exempel på signalarter: Lavar: gammelgranslav Lecanactis abietina. Svampar: viktigaste signalartsgruppen. Olika arter som trivs i halvöppna barrskogar, gärna på kalkhaltig jord, ur släktena spindelskivlingar Cortinarius spp., jordstjärnor Geastrum spp., riskor
ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP Lactarius spp. m.fl. Skalbaggar: granbarkgnagare Microbregma emarginata, bronshjon Callidium coriaceum, reliktbock Nothorhina punctata. Fåglar: skogsduva Columba oenas. Tidigare markanvändning: Utmarksbete, plockhuggning för olika ändamål. Naturvårdande skötsel: Dessa miljöer bör skötas genom kontinuerlig plockhuggning och bete. Om det gått lång tid sedan den traditionella skötseln kan det vara nödvändigt med större restaureringshuggningar för att återskapa variation och mindre luckor. Träd skall finnas i alla åldersklasser och föryngras naturligt. Större hyggen som bryter kontinuiteten är troligen förödande för bl.a. svampfloran. Bäckar 15. Olika miljöer nära vattendrag. A ***, P **, P* eller normal prioritet De vattenanknutna miljöerna fångas i stort sett upp av andra prioriterade typer. Naturvärdena ökar vanligtvis av närheten till vatten och sådana närområdena är generellt sett mycket högt prioriterade i naturvårdsarbetet. Den exakta prioriteringsnivån beror av vilken typ som angränsar till vattendraget. Nyckelbiotopstyper: rasbrant, ravin liten, sprickdal, bäckdal, kanjondal, naturlig skogsbäck, vattenfallsskog. Typexempel: Röttleån, Narbäcken Beskrivning och naturvärden: Vätterbranternas bäckar och åar har oftast mycket höga terrestra (på land) naturvärden i direkt anslutning till vattnet. Dessa naturtyper fångas upp i andra prioriterade typer men naturvärdena blir oftast än högre eftersom de ligger vid vatten. De limniska (i vattnet) naturvärdena är däremot oftast ganska medelmåttiga i Vätterbrantsområdet. Ölandsbäcken och Vätterslundsbäcken är inte vattenförande året runt och kring dessa är också naturvärdena framför allt knutna till närmiljön. Narbäcken har mycket höga naturvärden i närmiljön, men även här är de limniska lägre. Röttleån och Huskvarnaån är har delvis även limniska naturvärden, t.ex. är en sträcka i nedre delen av Röttelån ett mycket bra uppväxtområde för öring. Huskvarnaån har en del naturvärden i de längre, meandrande och lugnflytande partierna med bl.a. ett artrikt fågelliv. Samtliga vattendrag är kraftigt påverkade av rensning och har vandringshinder för fisk. Några exempel på signalarter: se respektive biotoptyp, i huvudsak rika ädellövskogstyper. I vattenmiljön: öring Salmo trutta, strömstare Cinclus cinclus och utter Lutra lutra. Tidigare markanvändning: Samtliga vattendrag är kraftigt påverkade av rensning, dammar etc. och har vandringshinder. Naturvårdande skötsel: Det är viktigt att vid jord- och skogsbruksåtgärder ta hänsyn i kantzonen till vattendragen. En förstörd kantzon påverkar vattendraget negativt och naturvärden finns också ofta i själva zonen. Flera av Vätterbranternas vattendrag är i behov av restaurering. Källa: Gustafsson, J och Haag, T. 1999. Nyckelbiotopsinventering, Skogsvårdsstyrelsen, mm 61
- Page 12 and 13: 10 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 14 and 15: 12 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 16 and 17: 14 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 18 and 19: 16 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 20 and 21: 18 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 22 and 23: 20 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 24 and 25: 22 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 26 and 27: 24 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 28 and 29: 26 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 30 and 31: 28 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 32 and 33: 30 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 34 and 35: 32 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 36 and 37: 34 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 38 and 39: 36 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 40 and 41: 38 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 42 and 43: 40 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 44 and 45: 42 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 46 and 47: 44 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 48 and 49: 46 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 50 and 51: 48 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 52 and 53: 50 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 54 and 55: 52 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 56 and 57: 54 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 58 and 59: 56 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 60 and 61: 58 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 64 and 65: 62 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 66 and 67: 64 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 68 and 69: 66 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 70 and 71: 68 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 72 and 73: 70 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 74 and 75: 72 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 76 and 77: 74 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 78 and 79: 76 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 80 and 81: 78 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 82 and 83: 80 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 84 and 85: 82 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 86 and 87: 84 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 89 and 90: BILAGA 1 1 Bilaga 1. Rödlistade ar
- Page 91 and 92: Organismgrupp BILAGA 1 3 Vetenskapl
- Page 93 and 94: Organismgrupp BILAGA 1 5 Vetenskapl
- Page 95 and 96: BILAGA 2 1 Bilaga 2. Rödlistade ar
- Page 97 and 98: Cyphelium tigillare sydlig ladlav N
- Page 99 and 100: Opilo mollis VU 5 Oplosia fennica t
- Page 101 and 102: 1 BILAGA 3 Bilaga 3. Beskrivande ta
- Page 103 and 104: 3 BILAGA 3 Hot (i huvudsak ur ArtDa
- Page 105 and 106: 5 BILAGA 3 Hot (i huvudsak ur ArtDa
- Page 107 and 108: 7 BILAGA 3 Hot (i huvudsak ur ArtDa
- Page 109 and 110: 9 BILAGA 3 Särskilt prioriterade a
- Page 111: Bilaga 4. Nyckelbiotopstyper i odli
ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP<br />
Lactarius spp. m.fl. Skalbaggar: granbarkgnagare Microbregma emarginata, bronshjon Callidium<br />
coriaceum, reliktbock Nothorhina punctata. Fåglar: skogsduva Columba oenas.<br />
Tidigare markanvändning: Utmarksbete, plockhuggning för olika ändamål.<br />
Naturvårdande skötsel: Dessa <strong>miljöer</strong> bör skötas genom kontinuerlig plockhuggning<br />
<strong>och</strong> bete. Om det gått lång tid sedan den traditionella skötseln kan det vara nödvändigt med<br />
större restaureringshuggningar för att återskapa variation <strong>och</strong> mindre luckor. Träd skall finnas<br />
i alla åldersklasser <strong>och</strong> föryngras naturligt. Större hyggen som bryter kontinuiteten är troligen<br />
förödande för bl.a. svampfloran.<br />
Bäckar<br />
15. Olika <strong>miljöer</strong> nära vattendrag. A ***, P **, P* eller normal prioritet<br />
De vattenanknutna <strong>miljöer</strong>na fångas i stort sett upp av andra prioriterade typer. Naturvärdena<br />
ökar vanligtvis av närheten till vatten <strong>och</strong> sådana närområdena är generellt sett mycket högt<br />
prioriterade i naturvårdsarbetet. Den exakta prioriteringsnivån beror av vilken typ som angränsar<br />
till vattendraget.<br />
Nyckelbiotopstyper: rasbrant, ravin liten, sprickdal, bäckdal, kanjondal, naturlig<br />
skogsbäck, vattenfallsskog.<br />
Typexempel: Röttleån, Narbäcken<br />
Beskrivning <strong>och</strong> <strong>naturvärden</strong>: <strong>Vätterbranternas</strong> bäckar <strong>och</strong> åar har oftast mycket höga terrestra<br />
(på land) <strong>naturvärden</strong> i direkt anslutning till vattnet. Dessa naturtyper fångas upp i<br />
andra prioriterade typer men <strong>naturvärden</strong>a blir oftast än högre eftersom de ligger vid vatten.<br />
De limniska (i vattnet) <strong>naturvärden</strong>a är däremot oftast ganska medelmåttiga i Vätterbrantsområdet.<br />
Ölandsbäcken <strong>och</strong> Vätterslundsbäcken är inte vattenförande året runt <strong>och</strong> kring dessa är<br />
också <strong>naturvärden</strong>a framför allt knutna till närmiljön. Narbäcken har mycket höga <strong>naturvärden</strong><br />
i närmiljön, men även här är de limniska lägre. Röttleån <strong>och</strong> Huskvarnaån är har delvis<br />
även limniska <strong>naturvärden</strong>, t.ex. är en sträcka i nedre delen av Röttelån ett mycket bra uppväxtområde<br />
för öring. Huskvarnaån har en del <strong>naturvärden</strong> i de längre, meandrande <strong>och</strong> lugnflytande<br />
partierna med bl.a. ett artrikt fågelliv. Samtliga vattendrag är kraftigt påverkade av<br />
rensning <strong>och</strong> har vandringshinder för fisk.<br />
Några exempel på signal<strong>arter</strong>: se respektive biotoptyp, i huvudsak rika ädellövskogstyper.<br />
I vattenmiljön: öring Salmo trutta, strömstare Cinclus cinclus <strong>och</strong> utter Lutra lutra.<br />
Tidigare markanvändning: Samtliga vattendrag är kraftigt påverkade av rensning,<br />
dammar etc. <strong>och</strong> har vandringshinder.<br />
Naturvårdande skötsel: Det är viktigt att vid jord- <strong>och</strong> skogsbruksåtgärder ta hänsyn i<br />
kantzonen till vattendragen. En förstörd kantzon påverkar vattendraget negativt <strong>och</strong> <strong>naturvärden</strong><br />
finns också ofta i själva zonen. Flera av <strong>Vätterbranternas</strong> vattendrag är i behov av restaurering.<br />
Källa: Gustafsson, J <strong>och</strong> Haag, T. 1999. Nyckelbiotopsinventering, Skogsvårdsstyrelsen,<br />
mm<br />
61