Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

ostravatterbranterna.se
from ostravatterbranterna.se More from this publisher
29.09.2013 Views

60 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP Skogsbeten/bondeskogar med lång skoglig kontinuitet är en typ av barrblandskog som kan ha både höga biologiska och kulturhistoriska värden. Sannolikt användes förr all barrblandskog i Vätterbrantern till utmarksbete. Foto: Peter Jonsson. Nyckelbiotopstyper: Betad skog, barrskog. Typexempel: Ryd, Askarp, Eskilstorp, Sandvik (lövsumpskog) Beskrivning: Detta är barr- eller barrlövblandskog som genom bete och plockhuggning fått en skiktad och varierad struktur. Träd med långa kronor och kjolgranar viktiga kännetecken. Om det inte det gått allt för lång tid sedan det plockhöggs och betades finns det här och var gläntor med gräsmark. Löv, t.ex. asp kan ha vuxit upp i de gamla luckorna. Naturvärden: De gamla betesskogarna har stora natur- och kulturvärden. Ur naturvårdssynpunkt är dessa skogar ofta svårbedömda eftersom de inte alltid håller de naturskogsstrukturer och arter som vanligen visar på hög biologisk mångfald. Det är dock troligt att de gamla betesskogarna har naturvärden, t.ex. en rik marksvampflora, som vi idag inte har kunskap om och som vi därför förbiser. De gamla betesskogarna är också en del av vårt kulturarv som håller på att gå förlorat genom trakthyggesbruket. Den skogliga kontinuiteten, det vill säga att marken varit skogsbevuxen under mycket lång tid, är troligen avgörande för naturvärdena i dessa miljöer. Ofast har skogsområden av denna typ ett högre naturvärde om de ligger på gammal utmark än om de ligger på gammal inägomark. Detta kan undersökas med hjälp av historiska kartor. Några exempel på signalarter: Lavar: gammelgranslav Lecanactis abietina. Svampar: viktigaste signalartsgruppen. Olika arter som trivs i halvöppna barrskogar, gärna på kalkhaltig jord, ur släktena spindelskivlingar Cortinarius spp., jordstjärnor Geastrum spp., riskor

ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP Lactarius spp. m.fl. Skalbaggar: granbarkgnagare Microbregma emarginata, bronshjon Callidium coriaceum, reliktbock Nothorhina punctata. Fåglar: skogsduva Columba oenas. Tidigare markanvändning: Utmarksbete, plockhuggning för olika ändamål. Naturvårdande skötsel: Dessa miljöer bör skötas genom kontinuerlig plockhuggning och bete. Om det gått lång tid sedan den traditionella skötseln kan det vara nödvändigt med större restaureringshuggningar för att återskapa variation och mindre luckor. Träd skall finnas i alla åldersklasser och föryngras naturligt. Större hyggen som bryter kontinuiteten är troligen förödande för bl.a. svampfloran. Bäckar 15. Olika miljöer nära vattendrag. A ***, P **, P* eller normal prioritet De vattenanknutna miljöerna fångas i stort sett upp av andra prioriterade typer. Naturvärdena ökar vanligtvis av närheten till vatten och sådana närområdena är generellt sett mycket högt prioriterade i naturvårdsarbetet. Den exakta prioriteringsnivån beror av vilken typ som angränsar till vattendraget. Nyckelbiotopstyper: rasbrant, ravin liten, sprickdal, bäckdal, kanjondal, naturlig skogsbäck, vattenfallsskog. Typexempel: Röttleån, Narbäcken Beskrivning och naturvärden: Vätterbranternas bäckar och åar har oftast mycket höga terrestra (på land) naturvärden i direkt anslutning till vattnet. Dessa naturtyper fångas upp i andra prioriterade typer men naturvärdena blir oftast än högre eftersom de ligger vid vatten. De limniska (i vattnet) naturvärdena är däremot oftast ganska medelmåttiga i Vätterbrantsområdet. Ölandsbäcken och Vätterslundsbäcken är inte vattenförande året runt och kring dessa är också naturvärdena framför allt knutna till närmiljön. Narbäcken har mycket höga naturvärden i närmiljön, men även här är de limniska lägre. Röttleån och Huskvarnaån är har delvis även limniska naturvärden, t.ex. är en sträcka i nedre delen av Röttelån ett mycket bra uppväxtområde för öring. Huskvarnaån har en del naturvärden i de längre, meandrande och lugnflytande partierna med bl.a. ett artrikt fågelliv. Samtliga vattendrag är kraftigt påverkade av rensning och har vandringshinder för fisk. Några exempel på signalarter: se respektive biotoptyp, i huvudsak rika ädellövskogstyper. I vattenmiljön: öring Salmo trutta, strömstare Cinclus cinclus och utter Lutra lutra. Tidigare markanvändning: Samtliga vattendrag är kraftigt påverkade av rensning, dammar etc. och har vandringshinder. Naturvårdande skötsel: Det är viktigt att vid jord- och skogsbruksåtgärder ta hänsyn i kantzonen till vattendragen. En förstörd kantzon påverkar vattendraget negativt och naturvärden finns också ofta i själva zonen. Flera av Vätterbranternas vattendrag är i behov av restaurering. Källa: Gustafsson, J och Haag, T. 1999. Nyckelbiotopsinventering, Skogsvårdsstyrelsen, mm 61

ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP<br />

Lactarius spp. m.fl. Skalbaggar: granbarkgnagare Microbregma emarginata, bronshjon Callidium<br />

coriaceum, reliktbock Nothorhina punctata. Fåglar: skogsduva Columba oenas.<br />

Tidigare markanvändning: Utmarksbete, plockhuggning för olika ändamål.<br />

Naturvårdande skötsel: Dessa <strong>miljöer</strong> bör skötas genom kontinuerlig plockhuggning<br />

<strong>och</strong> bete. Om det gått lång tid sedan den traditionella skötseln kan det vara nödvändigt med<br />

större restaureringshuggningar för att återskapa variation <strong>och</strong> mindre luckor. Träd skall finnas<br />

i alla åldersklasser <strong>och</strong> föryngras naturligt. Större hyggen som bryter kontinuiteten är troligen<br />

förödande för bl.a. svampfloran.<br />

Bäckar<br />

15. Olika <strong>miljöer</strong> nära vattendrag. A ***, P **, P* eller normal prioritet<br />

De vattenanknutna <strong>miljöer</strong>na fångas i stort sett upp av andra prioriterade typer. Naturvärdena<br />

ökar vanligtvis av närheten till vatten <strong>och</strong> sådana närområdena är generellt sett mycket högt<br />

prioriterade i naturvårdsarbetet. Den exakta prioriteringsnivån beror av vilken typ som angränsar<br />

till vattendraget.<br />

Nyckelbiotopstyper: rasbrant, ravin liten, sprickdal, bäckdal, kanjondal, naturlig<br />

skogsbäck, vattenfallsskog.<br />

Typexempel: Röttleån, Narbäcken<br />

Beskrivning <strong>och</strong> <strong>naturvärden</strong>: <strong>Vätterbranternas</strong> bäckar <strong>och</strong> åar har oftast mycket höga terrestra<br />

(på land) <strong>naturvärden</strong> i direkt anslutning till vattnet. Dessa naturtyper fångas upp i<br />

andra prioriterade typer men <strong>naturvärden</strong>a blir oftast än högre eftersom de ligger vid vatten.<br />

De limniska (i vattnet) <strong>naturvärden</strong>a är däremot oftast ganska medelmåttiga i Vätterbrantsområdet.<br />

Ölandsbäcken <strong>och</strong> Vätterslundsbäcken är inte vattenförande året runt <strong>och</strong> kring dessa är<br />

också <strong>naturvärden</strong>a framför allt knutna till närmiljön. Narbäcken har mycket höga <strong>naturvärden</strong><br />

i närmiljön, men även här är de limniska lägre. Röttleån <strong>och</strong> Huskvarnaån är har delvis<br />

även limniska <strong>naturvärden</strong>, t.ex. är en sträcka i nedre delen av Röttelån ett mycket bra uppväxtområde<br />

för öring. Huskvarnaån har en del <strong>naturvärden</strong> i de längre, meandrande <strong>och</strong> lugnflytande<br />

partierna med bl.a. ett artrikt fågelliv. Samtliga vattendrag är kraftigt påverkade av<br />

rensning <strong>och</strong> har vandringshinder för fisk.<br />

Några exempel på signal<strong>arter</strong>: se respektive biotoptyp, i huvudsak rika ädellövskogstyper.<br />

I vattenmiljön: öring Salmo trutta, strömstare Cinclus cinclus <strong>och</strong> utter Lutra lutra.<br />

Tidigare markanvändning: Samtliga vattendrag är kraftigt påverkade av rensning,<br />

dammar etc. <strong>och</strong> har vandringshinder.<br />

Naturvårdande skötsel: Det är viktigt att vid jord- <strong>och</strong> skogsbruksåtgärder ta hänsyn i<br />

kantzonen till vattendragen. En förstörd kantzon påverkar vattendraget negativt <strong>och</strong> <strong>naturvärden</strong><br />

finns också ofta i själva zonen. Flera av <strong>Vätterbranternas</strong> vattendrag är i behov av restaurering.<br />

Källa: Gustafsson, J <strong>och</strong> Haag, T. 1999. Nyckelbiotopsinventering, Skogsvårdsstyrelsen,<br />

mm<br />

61

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!