Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Share Embed Flag
Download ePaper

Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

ostravatterbranterna.se
from ostravatterbranterna.se More from this publisher
29.09.2013 Views

58 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP Ek på gränsen mellan Eskilstorp och kyrkans mark. Foto: Peter Jonsson. berliknande kronor. Hamlingsträden finns i dagens eller det gamla odlingslandskapet, inte sällan i bergbranter eller inväxta i slutna lövbestånd. På några ställen i Vätterbranterna åter och nyhamlas det aktivt. Naturvärden: Löv har använts som kreatursfoder under mycket lång tid och de återstående hamlingsträden är det äldsta levande biologiska kulturarvet som finns kvar. Till de hamlade träden finns en rik biologisk mångfald knuten. Hamlingsträden är ofta de äldsta trädindividerna i landskapet och de kan vara en viktig länk i en månghundraårig kontinuitet av gamla lövträd. Oftast finns det fler arter på och i ett gammalt hamlingsträd än på ett träd av samma trädslag som inte varit hamlat. Hamlingsträden blir ofta innanrötade och utvecklas till hålträd som nyttjas av fåglar, fladdermöss och bin. I den murkna veden lever en stor mängd insekter. Hamlingsträden, särskilt av alm och ask, får också en barkstruktur med en speciell lav- och mossflora. Paraplyart: almlav Gyalecta ulmi Några exempel på signalarter: Mossor: fällmossa Antitrichia curtipendula, baronmossor Anomodon spp., guldlockmossa Homalothecium sericeum, platt fjädermossa Neckera complanata, trubbfjädermossa Homalia trichomanoides. Lavar: grynig filtlav Peltigera colllina, blekspikar Sclerophora spp., almlav Gyalecta ulmi, traslav Leptogium lichenoides, blek kraterlav Gyalecta flotowii, blekskaftad nållav Chaenotheca cinerea. Tidigare markanvändning: Lövtäkt för kreatursfoder Naturvårdande skötsel: Kontinuerlig hamling, det vill säga lövskörd vart 3-6:e år är den bästa skötseln. Restaureringshamling är ofta, men inte alltid, en mycket viktig åtgärd för att förlänga livstiden på de gamla hamlingsträden. Hamlingsträd har mycket höga naturvärden även efter att de har dött och bör därför sparas som döda. När, hur och om man skall restaureringshamla kräver både eftertanke och kunskap. I en del fall kan det vara bättre att låta hamlingsträdet förbli invuxet i ett skogsbestånd (skötselavsnitt för t.ex. IGENVÄXT ÄNG/HAGMARK AV ASK-ALM TYP). Nyhamling är också mycket viktigt, särskilt i anslutning till de gamla hamlingsträden för att skapa ”arvtagare” som kan ta över den biologiska mångfalden i framtiden. Hamlingsträden skall stå i öppna hävdade miljöer. Att vårda, bevara och skapa nya hamlingsträd är en av de mest angelägna natur- och kulturvårdsinsatserna inom Vätterbranterna. Källa: Fasth, T. m.fl. 2000, Aronsson m.fl. 2001 12. Jätteträd, P, ** Enskilda JÄTTETRÄD är viktiga för en lång rad rödlistade arter. Jätteträden är därför mycket högt prioriterade i naturvårdsarbetet. Sverige har en mycket stor andel av Europas bestånd av jätteträd och därför har vi från internationell horisont ett särkilt ansvar att bevara och vårda dessa. Nyckelbiotopstyper: Ädellövträd, kan ingå i andra nyckelbiotopstyper. Typexempel: Enstaka jätteträd finns spridda över hela Vätterbrantsområdet men de blir vanliga vid större gårdar som Lyckås, Vretaholm, Aranäs, Drättinge. Andra

ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP exempel är Näs, Bunnström, Ramsjöholm, Strömsholm, Östanå och Ulvsnäs. Beskrivning: Många jätteträd (ofta ekar, men även t.ex. alm och ask) med en diameter över en meter, är mycket gamla, ofta mer än 400 år. Ekar ägdes under lång tid av staten, förutom på adelns marker. När kronans äganderätt upphörde på 1800-talet avverkades många av ekarna på böndernas marker, där de under lång tid setts som ett hinder i ängsskötseln. Idag finner vi därför den största koncentrationen av jätteträd i herrgårdsmiljöerna, ofta i parker och alléer, men även i betesmarkerna. Naturvärden: Jätteträden har ett mycket högt bevarandevärde. De kan vara värd för en stor mängd arter som lever på, i, och av träden. En uppskattning är att över 1 500 växt- och djurarter mer eller mindre är beroende av en jätteek. Ett jätteträd är mångformigt och varierat och det finns en mängd olika miljöer i och på samma träd. Ihåligheter med mulm är livsmiljö för en stor mängd vedlevande insekter. Svampar och lavar kan växa på bark och ved. Fåglar och fladdermöss utnyttjar trädens håligheter och grova grenar för att bygga bo. Några exempel på signalarter (enbart arter knutna till ek): Lavar: hjälmbrosklav Ramalina baltica, gammelekslav Lecanographa amylacea, rosa skärelav Schismatomma pericleum, grå skärelav Schismatomma decolorans, gul dropplav Cliostomum corrugatum, liten blekspik Sclerophora peronella, blyertslav Buellia violaceofusca. Svampar: oxtungssvamp Fistulina hepatica, korallticka Grifola frondosa, skumticka Spongipellis spumeus, blekticka Pachykytospora tuberculosa. Jätteträd av andra trädslag har en annan artstock, se t.ex. avsnittet HAMLADE TRÄD. Tidigare markanvändning: Jätteträden påträffas i alléer, parker, gårdsträd, ängs- och betesmarker. Flera jätteträd är hamlade träd som använts för lövtäkt. Naturvårdande skötsel: Jätteträd i skog bör frihuggas från konkurrerande träd. Den biologiska mångfalden knuten till jätteträd är nästan uteslutande beroende av ljus och värme. Jätteträden har stora naturvärden även efter att de har dött och bör därför sparas som döda. Det är viktigt att sörja för rekrytering av arvtagare till jätteträden, leveranstiden är flera hundra år. Jätteträden har mycket höga naturvärden även efter det att de har dött. Tyvärr finns på de flesta platser ett kraftigt generationsglapp mellan dagens och framtidens jätteträd. Detta kan överbryggas något genom att i skötseln skada yngre träd (bland annat för att leda in röta) för att påskynda mulmbildning. Aspar bildar mulm betydligt snabbare än t.ex. ek och kan tjäna som mellanvärd för mulmlevande skalbaggar i väntan på att nya mulmekar skall utvecklas. Barrblandskogar 13. Barrblandskogsbranter (med lövinblandning), P, ** Se typ 2. Brantskog av ädellövfattig typ med varierad barrinblandning. 14. Skogsbeten / bondeskogar med lång skoglig kontinuitet. P * Skogsbeten eller bondeskogar med lång skoglig kontinuitet är ofta en svårbedömd naturtyp. Även om en del av dem för ögat inte ser särkilt intressanta ut ur naturvårdssynpunkt hyser de sannolikt naturvärden som går förlorade vid kalavverkning. De har också höga kulturvärden. SKOGSBETEN / BONDESKOGAR MED LÅNG SKOGLIG KONTINUITET har därför hög prioritet i naturvårdsarbetet även om noggranna undersökningar och överväganden bör ske i varje enskilt område. 59

58<br />

ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP<br />

Ek på gränsen mellan<br />

Eskilstorp <strong>och</strong> kyrkans<br />

mark.<br />

Foto: Peter Jonsson.<br />

berliknande kronor. Hamlingsträden finns i dagens eller det gamla odlingslandskapet, inte<br />

sällan i bergbranter eller inväxta i slutna lövbestånd. På några ställen i Vätterbranterna åter<br />

<strong>och</strong> nyhamlas det aktivt.<br />

Naturvärden: Löv har använts som kreatursfoder under mycket lång tid <strong>och</strong> de återstående<br />

hamlingsträden är det äldsta levande biologiska kulturarvet som finns kvar. Till de<br />

hamlade träden finns en rik biologisk mångfald knuten. Hamlingsträden är ofta de äldsta<br />

trädindividerna i landskapet <strong>och</strong> de kan vara en viktig länk i en månghundraårig kontinuitet<br />

av gamla lövträd. Oftast finns det fler <strong>arter</strong> på <strong>och</strong> i ett gammalt hamlingsträd än på ett träd<br />

av samma trädslag som inte varit hamlat. Hamlingsträden blir ofta innanrötade <strong>och</strong> utvecklas<br />

till hålträd som nyttjas av fåglar, fladdermöss <strong>och</strong> bin. I den murkna veden lever en stor<br />

mängd insekter. Hamlingsträden, särskilt av alm <strong>och</strong> ask, får också en barkstruktur med en<br />

speciell lav- <strong>och</strong> mossflora.<br />

Paraplyart: almlav Gyalecta ulmi<br />

Några exempel på signal<strong>arter</strong>: Mossor: fällmossa Antitrichia curtipendula, baronmossor<br />

Anomodon spp., guldlockmossa Homalothecium sericeum, platt fjädermossa Neckera<br />

complanata, trubbfjädermossa Homalia trichomanoides. Lavar: grynig filtlav Peltigera colllina,<br />

blekspikar Sclerophora spp., almlav Gyalecta ulmi, traslav Leptogium lichenoides, blek<br />

kraterlav Gyalecta flotowii, blekskaftad nållav Chaenotheca cinerea.<br />

Tidigare markanvändning: Lövtäkt för kreatursfoder<br />

Naturvårdande skötsel: Kontinuerlig hamling, det vill säga lövskörd vart 3-6:e år är<br />

den bästa skötseln. Restaureringshamling är ofta, men inte alltid, en mycket viktig åtgärd för<br />

att förlänga livstiden på de gamla hamlingsträden. Hamlingsträd har mycket höga <strong>naturvärden</strong><br />

även efter att de har dött <strong>och</strong> bör därför sparas som döda. När, hur <strong>och</strong> om man skall restaureringshamla<br />

kräver både eftertanke <strong>och</strong> kunskap. I en del fall kan det vara bättre att låta<br />

hamlingsträdet förbli invuxet i ett skogsbestånd (skötselavsnitt för t.ex. IGENVÄXT<br />

ÄNG/HAGMARK AV ASK-ALM TYP). Nyhamling är också mycket viktigt, särskilt i anslutning<br />

till de gamla hamlingsträden för att skapa ”arvtagare” som kan ta över den biologiska mångfalden<br />

i framtiden. Hamlingsträden skall stå i öppna hävdade <strong>miljöer</strong>. Att vårda, bevara <strong>och</strong><br />

skapa nya hamlingsträd är en av de mest angelägna natur- <strong>och</strong> kulturvårdsinsatserna inom<br />

Vätterbranterna.<br />

Källa: Fasth, T. m.fl. 2000, Aronsson m.fl. 2001<br />

12. Jätteträd, P, **<br />

Enskilda JÄTTETRÄD är viktiga för en lång rad rödlistade<br />

<strong>arter</strong>. Jätteträden är därför mycket högt prioriterade i<br />

naturvårdsarbetet. Sverige har en mycket stor andel av<br />

Europas bestånd av jätteträd <strong>och</strong> därför har vi från<br />

internationell horisont ett särkilt ansvar att bevara <strong>och</strong><br />

vårda dessa.<br />

Nyckelbiotopstyper: Ädellövträd, kan ingå i andra<br />

nyckelbiotopstyper.<br />

Typexempel: Enstaka jätteträd finns spridda över<br />

hela Vätterbrantsområdet men de blir vanliga vid större<br />

gårdar som Lyckås, Vretaholm, Aranäs, Drättinge. Andra

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!