Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

52
ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP
Fällmossa Antitrichia curtipendula
är en ofta använd
signalart. Ölmstad-
Ånaryd.
Foto: Peter Jonsson.
knutna till gamla ädellövträd. Det är inte ovanligt att dessa lövtyper ligger i anslutning till
BRANTSKOG AV ÄDELLÖVRIK TYP. Man finner dem vanligen på näringsrika och tämligen djupa
jordar. Trädskiktet är ibland uppblandat med lind, björk, fågelbär och klibbal. Hassel,
hagtorn, nypon och apel är vanliga i buskskiktet. Floran och naturvärdena varierar beroende
på om marken ännu hävdas eller håller på att växa igen. Om den är mycket igenvuxen förs
den till ”IGENVÄXT ÄNG/HAGMARK AV ASK-ALM TYP” De goda markförhållandena ger en rik
flora med ängs eller lundarter beroende på graden av igenväxning.
Naturvärden: Hamlade träd, jätteträd och mulmträd har stor betydelse för en mängd
arter bland skalbaggar, lavar, fåglar mm. Död ved som hela träd eller i eller på delar av levande
träd är viktigt för framför allt skalbaggar. Ädellövträden har inte sällan lång kontinuitet
på ängar och betesmarker vilket anses betydelsefullt för flera rödlistade arter. Även markfloran
kan ha höga naturvärden. Ett varierat buskskikt medför ytterligare värden för helheten,
t.ex. kan fjärilsfaunan vara artrik. Hagmarksträden är viktiga som komplement till ädellövträden
i närliggande skogsmark.
Några exempel på signalarter:
Mossor: fällmossa Antitrichia
curtipendula, baronmossor
Anomodon spp., guldlockmossa
Homalothecium sericeum, krusig
ulota Ulota crispa. Lavar: almlav
Gyalecta ulmi, blek kraterlav
Gyalecta flotowii, blekspikar
Sclerophora spp., grynig filtlav
Peltigera collina. Svampar: fingersvampar
Clavaria spp., vaxskivlingar
Hygrocybe spp. mfl. ängssvampar.
Tidigare markanvändning: Områdena har använts till slåttermark, betesmarker och lövtäkt.
Många slåttermarker har övergått till betesmarker under 1900-talet.
Naturvårdande skötsel: Traditionell hamling och slåtter är den bästa skötseln. Kreatursbete
är ett utmärkt sätt att hålla biotoperna öppna och gynna markfloran. Det är viktigt att
säkerställa rekryteringen av nya hamlingsträd. Om det gått en tid sedan området hävdats så är
frihuggning, röjning och restaureringshamling viktiga åtgärder. Död ved skall alltid värnas.
6. Blandlövhage av ek-lindtyp .P *
BLANDLÖVHAGAR AV EK-LINDTYP med gamla träd hyser ofta rödlistade arter. De har hög prioritet
i naturvårdsarbetet.
Nyckelbiotopstyper: Saknas. I nyckelbiotopsinventeringen i odlingslandskapet används
”blandlövhage av ek-lindtyp”.
Typexempel: Aranäs, naturreservatet Vretaholm, Fingalstorp (något ung).