Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

ostravatterbranterna.se
from ostravatterbranterna.se More from this publisher
29.09.2013 Views

52 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP Fällmossa Antitrichia curtipendula är en ofta använd signalart. Ölmstad- Ånaryd. Foto: Peter Jonsson. knutna till gamla ädellövträd. Det är inte ovanligt att dessa lövtyper ligger i anslutning till BRANTSKOG AV ÄDELLÖVRIK TYP. Man finner dem vanligen på näringsrika och tämligen djupa jordar. Trädskiktet är ibland uppblandat med lind, björk, fågelbär och klibbal. Hassel, hagtorn, nypon och apel är vanliga i buskskiktet. Floran och naturvärdena varierar beroende på om marken ännu hävdas eller håller på att växa igen. Om den är mycket igenvuxen förs den till ”IGENVÄXT ÄNG/HAGMARK AV ASK-ALM TYP” De goda markförhållandena ger en rik flora med ängs eller lundarter beroende på graden av igenväxning. Naturvärden: Hamlade träd, jätteträd och mulmträd har stor betydelse för en mängd arter bland skalbaggar, lavar, fåglar mm. Död ved som hela träd eller i eller på delar av levande träd är viktigt för framför allt skalbaggar. Ädellövträden har inte sällan lång kontinuitet på ängar och betesmarker vilket anses betydelsefullt för flera rödlistade arter. Även markfloran kan ha höga naturvärden. Ett varierat buskskikt medför ytterligare värden för helheten, t.ex. kan fjärilsfaunan vara artrik. Hagmarksträden är viktiga som komplement till ädellövträden i närliggande skogsmark. Några exempel på signalarter: Mossor: fällmossa Antitrichia curtipendula, baronmossor Anomodon spp., guldlockmossa Homalothecium sericeum, krusig ulota Ulota crispa. Lavar: almlav Gyalecta ulmi, blek kraterlav Gyalecta flotowii, blekspikar Sclerophora spp., grynig filtlav Peltigera collina. Svampar: fingersvampar Clavaria spp., vaxskivlingar Hygrocybe spp. mfl. ängssvampar. Tidigare markanvändning: Områdena har använts till slåttermark, betesmarker och lövtäkt. Många slåttermarker har övergått till betesmarker under 1900-talet. Naturvårdande skötsel: Traditionell hamling och slåtter är den bästa skötseln. Kreatursbete är ett utmärkt sätt att hålla biotoperna öppna och gynna markfloran. Det är viktigt att säkerställa rekryteringen av nya hamlingsträd. Om det gått en tid sedan området hävdats så är frihuggning, röjning och restaureringshamling viktiga åtgärder. Död ved skall alltid värnas. 6. Blandlövhage av ek-lindtyp .P * BLANDLÖVHAGAR AV EK-LINDTYP med gamla träd hyser ofta rödlistade arter. De har hög prioritet i naturvårdsarbetet. Nyckelbiotopstyper: Saknas. I nyckelbiotopsinventeringen i odlingslandskapet används ”blandlövhage av ek-lindtyp”. Typexempel: Aranäs, naturreservatet Vretaholm, Fingalstorp (något ung).

ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP Beskrivning: Hagmarker med ek och lind blandat med andra trädslag såsom asp, björk, ask, rönn och sälg. Flera av herrgårdarnas parker faller in under denna typ. I buskskiktet är en, nypon och apel vanliga. På marken dominerar ängsflora med varierad sammansättning. Naturvärden: Hamlade träd, jätteträd och mulmträd har stor betydelse för en mängd arter bland skalbaggar, lavar, fåglar mm. Död ved som hela träd eller i eller på delar av levande träd är viktigt för framför allt Stor kandelaberformad lind i blandlövhage av eklindtyp. Foto: Peter Jonsson. skalbaggar. Ädellövträden har inte sällan lång kontinuitet på betesmarkerna vilket anses betydelsefullt för flera rödlistade arter. Även markfloran kan ha höga naturvärden men dessa marker är ofta gödslade vilket är negativt för floran. Ett varierat buskskikt medför ytterligare värden för helheten, t.ex. kan fjärilsfaunan vara artrik. Hagmarksträden är viktiga som komplement till ädellövträden i närliggande skogsmark. Några exempel på signalarter: Mossor: guldlockmossa Homalothecium sericeum. Lavar: gammelekslav Lecanographa amylacea, rosa skärelav Schismatomma pericleum, hjälmbrosklav Ramalina baltica, gul dropplav Cliostomum corrugatum. Svampar: fingersvampar Clavaria spp., vaxskivlingar Hygrocybe spp. mfl. ängssvampar. Tidigare markanvändning: Vanligen slåttermarker som överförts till betesmarker under 1900-talet. Naturvårdande skötsel: Kontinuerligt bete i kombination med buskröjning är nödvändigt för att behålla naturvärdena. De flesta arter i hagmarken är beroende av ljus och värme. Om markfloran är artrik är det viktig att ta hänsyn till även den i skötseln. Sträva efter ett artrikt buskskikt med många olika blommande buskar. Det är viktigt att tänka på rekrytering av nya grova ädellövträd som kan ta över naturvärdena i hagmarkens trädskikt. Död ved skall alltid värnas. 7. Igenväxt äng/hagmark av ask-alm typ. P ** IGENVÄXT ÄNG/HAGMARK AV ASK-ALM TYP är ofta mycket rika på sällsynta arter. Miljön är mycket högt prioriterad i naturvårdsarbetet. Nyckelbiotopstyper: Lövängsrest. Typexempel: Lönnemålen, Vässingsarp, Boeryd, Gunnemålen, del av Girabäckens naturreservat, m.fl. Beskrivning: Bestånd med många gamla hamlingsträd av ask och alm som inte hamlats på lång tid. Betet och hävden i övrigt har oftast upphört helt och fältskiktet saknar därför hävdgynnade arter. Marken är frisk eller fuktig och näringsrik. En yngre generation med ask, alm, lönn, björk, asp och gran står och tränger de gamla träden. Buskskiktet är ofta dåligt ut- 53

52<br />

ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP<br />

Fällmossa Antitrichia curtipendula<br />

är en ofta använd<br />

signalart. Ölmstad-<br />

Ånaryd.<br />

Foto: Peter Jonsson.<br />

knutna till gamla ädellövträd. Det är inte ovanligt att dessa lövtyper ligger i anslutning till<br />

BRANTSKOG AV ÄDELLÖVRIK TYP. Man finner dem vanligen på näringsrika <strong>och</strong> tämligen djupa<br />

jordar. Trädskiktet är ibland uppblandat med lind, björk, fågelbär <strong>och</strong> klibbal. Hassel,<br />

hagtorn, nypon <strong>och</strong> apel är vanliga i buskskiktet. Floran <strong>och</strong> <strong>naturvärden</strong>a varierar beroende<br />

på om marken ännu hävdas eller håller på att växa igen. Om den är mycket igenvuxen förs<br />

den till ”IGENVÄXT ÄNG/HAGMARK AV ASK-ALM TYP” De goda markförhållandena ger en rik<br />

flora med ängs eller lund<strong>arter</strong> beroende på graden av igenväxning.<br />

Naturvärden: Hamlade träd, jätteträd <strong>och</strong> mulmträd har stor betydelse för en mängd<br />

<strong>arter</strong> bland skalbaggar, lavar, fåglar mm. Död ved som hela träd eller i eller på delar av levande<br />

träd är viktigt för framför allt skalbaggar. Ädellövträden har inte sällan lång kontinuitet<br />

på ängar <strong>och</strong> betesmarker vilket anses betydelsefullt för flera rödlistade <strong>arter</strong>. Även markfloran<br />

kan ha höga <strong>naturvärden</strong>. Ett varierat buskskikt medför ytterligare värden för helheten,<br />

t.ex. kan fjärilsfaunan vara artrik. Hagmarksträden är viktiga som komplement till ädellövträden<br />

i närliggande skogsmark.<br />

Några exempel på signal<strong>arter</strong>:<br />

Mossor: fällmossa Antitrichia<br />

curtipendula, baronmossor<br />

Anomodon spp., guldlockmossa<br />

Homalothecium sericeum, krusig<br />

ulota Ulota crispa. Lavar: almlav<br />

Gyalecta ulmi, blek kraterlav<br />

Gyalecta flotowii, blekspikar<br />

Sclerophora spp., grynig filtlav<br />

Peltigera collina. Svampar: fingersvampar<br />

Clavaria spp., vaxskivlingar<br />

Hygrocybe spp. mfl. ängssvampar.<br />

Tidigare markanvändning: Områdena har använts till slåttermark, betesmarker <strong>och</strong> lövtäkt.<br />

Många slåttermarker har övergått till betesmarker under 1900-talet.<br />

Naturvårdande skötsel: Traditionell hamling <strong>och</strong> slåtter är den bästa skötseln. Kreatursbete<br />

är ett utmärkt sätt att hålla biotoperna öppna <strong>och</strong> gynna markfloran. Det är viktigt att<br />

säkerställa rekryteringen av nya hamlingsträd. Om det gått en tid sedan området hävdats så är<br />

frihuggning, röjning <strong>och</strong> restaureringshamling viktiga åtgärder. Död ved skall alltid värnas.<br />

6. Blandlövhage av ek-lindtyp .P *<br />

BLANDLÖVHAGAR AV EK-LINDTYP med gamla träd hyser ofta rödlistade <strong>arter</strong>. De har hög prioritet<br />

i naturvårdsarbetet.<br />

Nyckelbiotopstyper: Saknas. I nyckelbiotopsinventeringen i odlingslandskapet används<br />

”blandlövhage av ek-lindtyp”.<br />

Typexempel: Aranäs, naturreservatet Vretaholm, Fingalstorp (något ung).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!