Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Barrblandskogsbrant med<br />
lövinblandning i Högemålen.<br />
Foto: Peter Jonsson.<br />
ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP<br />
lingsträd. Buskskiktet kan vara rikt med t.ex. hassel, skogstry <strong>och</strong> måbär. Vispstarr, blåsippa,<br />
ramslök, skogsbingel är exempel på vanliga <strong>arter</strong> i fältskiktet. Mossfloran är ofta mycket rik<br />
med <strong>arter</strong> som kranshakmossa, fällmossa <strong>och</strong> olika baronmossor.<br />
Naturvärden: Markförhållanden, mikroklimat, skrymslen, skugga <strong>och</strong> fuktighet ger<br />
förutsättningar för en stor artrikedom hos mer eller mindre störningskänsliga <strong>arter</strong>. Block <strong>och</strong><br />
sten har ofta en rik påväxt av mossor. Molluskfaunan (snäckor) innehåller ofta skyddsvärda<br />
<strong>arter</strong>. De gamla ädellövträden är mycket värdefulla <strong>och</strong> det finns ofta gott om död ved. De<br />
rika ädellövbranterna utgör ofta de värdefullaste kärnorna i större ädellövområden. Om det<br />
samtidigt finns bäckar, källor etc. höjs naturvärdet ytterligare.<br />
Paraplyart: större barksnäcka Ena montana<br />
Några exempel på signal<strong>arter</strong>. Mossor: grov fjädermossa Neckera crispa, platt fjädermossa<br />
Neckera complanata, fällmossa Antitrichia curtipendula, baronmossor Anomodon<br />
spp., klippfrullania Frullania tamarisci, guldlockmossa Homalothecium sericeum, mörk<br />
husmossa Hylocomiastrum umbratum, kalkkrusmossa Tortella tortuosa, porellor Porella<br />
spp., krusig ulota Ulota crispa m.fl. Lavar: grynig filtlav Peltigera collina, traslav Leptogium<br />
lichenoides, almlav Gyalecta ulmi. Kärlväxter: Blåsippa Hepatica nobilis, ramslök Allium<br />
ursinum, ormbär Paris quadrifolia, tandrot Cardamine bulbifera, gullpudra Chrysosplenium<br />
alternifolium.<br />
Tidigare markanvändning: Områdena har ofta varit obrukbara för slåtter. Hamling<br />
har varit vanligt liksom bete i de minst branta delarna. I sen tid har vedhuggning haft den<br />
största påverkan.<br />
Naturvårdande skötsel: Fri utveckling är ofta det bästa alternativet för dessa <strong>miljöer</strong>.<br />
Den naturliga störningen är ras <strong>och</strong> skred. De viktigaste <strong>arter</strong>na är ofta mer eller mindre störningskänsliga.<br />
Vanligen har det gått lång tid sedan senaste hamlingen <strong>och</strong> träd med hamlingsspår<br />
är nu inväxta <strong>och</strong> har höga flerstammiga kronor. Restaureringshamling, som kräver<br />
ljushuggning, är sällan motiverat. Graninväxning är sällan något större problem på de rika<br />
markerna, men om det skulle växa in gran så kan det vara lämpligt att röja/gallra bort den.<br />
2. Brantskog av ädellövfattig typ med varierad barrinblandning. A ***<br />
13. BARRBLANDSKOGSBRANTER (MED LÖVINBLANDNING). P **<br />
Brantskogar av ädellövfattig typ med ett varierat inslag av<br />
tall <strong>och</strong> gran hyser ofta rödlistade <strong>arter</strong>. Typen har högsta<br />
prioritet i naturvårdarbetet <strong>och</strong> är en ansvarsmiljö för <strong>Östra</strong><br />
Vätterbranterna. Oftast gäller ju mer löv desto värdefullare<br />
ur naturvårdssynpunkt. Om lövinslaget är lågt, eller t.o.m.<br />
saknas, så övergår typen till ”BARRBLANDSKOGSBRANTER<br />
(MED LÖVINBLANDNING)”. Prioriteten för denna är lägre<br />
men likväl ”mycket hög”.<br />
Nyckelbiotopstyper: aspskog (delvis), lövnaturskog<br />
(delvis), bergbrant (delvis), rasbrant (delvis), lövrik barrnaturskog<br />
(delvis), barrnaturskog (delvis).<br />
Typexempel: Högemålen, Rävlinge, Hultsjö, m.fl.<br />
Beskrivning: Brantskogar av ädellövfattig typ <strong>och</strong><br />
barrblandskogsbranter finner man i bergssluttningar, ras-<br />
49