Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
48<br />
ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP<br />
Brantskog av ädellövrik<br />
typ i Röttleåns ravin. Området<br />
har mycket höga<br />
<strong>naturvärden</strong> <strong>och</strong> är en<br />
ansvarsmiljö för Vätterbranterna.<br />
Foto: Peter Jonsson.<br />
Beskrivningar <strong>och</strong> råd för ansvars<strong>miljöer</strong> <strong>och</strong><br />
andra prioriterade <strong>miljöer</strong><br />
Viktiga <strong>miljöer</strong> <strong>och</strong> biotoper med löv<br />
Ädellöv <strong>och</strong> annat löv är mycket viktigt för <strong>Vätterbranternas</strong> biologiska mångfald. De olika<br />
lövtyperna har karaktäristiska drag orsakade av markförhållanden, klimat, historik mm. Det är<br />
sällan några strikta gränser mellan de olika typerna utan de övergår successivt i varandra. En<br />
ek-tallskog av bergig typ övergår ofta i en ”brantskog av ädellövrik typ” som övergår till en<br />
”igenväxt hagmark av ask-almtyp”. Denna övergår kanske i sin tur i en trädklädd betesmark.<br />
Övergångarna kan ske på korta sträckor. Typerna skall därför ses som ett översiktligt stöd för<br />
att förstå, värdera <strong>och</strong> sköta olika löv<strong>miljöer</strong> beroende på dess olika karaktär, artinnehåll <strong>och</strong><br />
historik.<br />
Jätteträd <strong>och</strong> hamlade träd ingår ofta som delobjekt i de olika lövtyperna. Men de gamla<br />
ädellövträden är extra betydelsefulla för mångfalden <strong>och</strong> de presenteras därför som egna biotoper.<br />
Vattendragen i området har sällan några större <strong>naturvärden</strong> i själva vattnet, men närmiljön<br />
kring vattendragen är ofta naturvårdsintressanta. Vattendragsanknutna biotoper presenteras<br />
under en rubrik, men egentligen är detta olika varianter av ffa. lövtyperna. Biotopernas<br />
naturvärdeskvalitet höjs oftast av närheten till vattendraget.<br />
<strong>Vätterbranternas</strong> naturbetesmarker är inte mer biologiskt värdefulla än i andra delar av<br />
länet. Här är det snarare träd- <strong>och</strong> buskvärdena i odlingslandskapet som är det mest naturvårdsintressanta.<br />
Torrängar, framför allt på kalkhaltig berggrund, är dock ur ett länsperspektiv<br />
är en särkilt naturvårdsintressant naturtyp i området. Tyvärr är betestrycket på många<br />
platser i området för lågt för att bevara en artrik betesmarksflora. Ett tillräckligt betestryck är<br />
också en viktig förutsättning för att bevara <strong>arter</strong> knutna till träd- <strong>och</strong> buskskiktet i öppna <strong>miljöer</strong>.<br />
1. Brantskog av ädellövrik typ. A ***<br />
BRANTSKOG AV ÄDELLÖVRIK TYP är den artrikaste <strong>och</strong><br />
viktigaste biotoptypen i <strong>Östra</strong> Vätterbranterna. Naturtypen<br />
har högsta prioritet i naturvårdarbetet <strong>och</strong> är också en ansvarsmiljö<br />
för området. Nyckelbiotopstyper:<br />
Ädellövnaturskog (delvis), Bergbrant (delvis), Rasbrant<br />
(delvis)<br />
Typexempel: Narbäcken, Grav, Boeryd, Strands ravin<br />
i Huskvarnabergens naturreservat, Västanå naturreservat,<br />
m.fl.<br />
Beskrivning: Rika ädellövskogar i nedre delen av<br />
branter eller raviner. Det är ofta blockrikt <strong>och</strong> flera lodytor.<br />
På något flackare partier är marken mullrik. Den underliggande<br />
berggrunden är ofta näringsrik <strong>och</strong> basisk. Trädskiktet<br />
är varierat <strong>och</strong> samtliga ädellövträd kan vara representerade.<br />
Lind, lönn <strong>och</strong> alm är vanliga liksom gamla ham-
Change language