Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
22 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP Almblombock Leptura revestita är en starkt hotad art (EN) i Sverige. Den lever främst i gren- och stamsår på levande almar. Den fullbildade skalbaggen besöker blommande buskar som skogskornell, hagtorn och rosväxter. I Vätterbranterna har den påträffats söder om Vista kulle. Foto: Lars Söderström. Ängs och hagmarksinventeringen Jönköpings län är ett av landets viktigaste län för ängs- och hagmarker. År 1990 inventerades Vätterbrantsområdets ängs- och hagmarker som en del av den rikstäckande inventeringen som påbörjades 1989 och som finansierades av Naturvårdsverket tillsammans med berörd kommun och länsstyrelse (Fasth m. fl. 1992). Under 2002 – 2004 pågår ett omdrev av inventeringen med en något annan metodik (ängs- och betesmarksinventeringen). Inventeringen blir klar först under hösten 2004 och har inte kunnat användas i detta arbete. Flygbildstolkning av löv En översiktlig lövskogskartering har gjorts med hjälp av IR-flygbilder (infraröda bilder) skala 1:30 000. Alla lövskogsytor över 1 ha förutom ung lövskog på hygge (
Pengar växer inte på träd – och på vilka träd skall staten lägga sina pengar? Metoder ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP Tillvägagångssätt vid val av särskilt prioriterade arter För att klara mångfalden i Sverige är alla områden med höga naturvärden, t.ex. nyckelbiotoper viktiga. Sannolikt finns det i södra Sverige till och med ett omfattande behov av att restaurera skogsmiljöer för att arterna skall överleva (Angelstam och Andersson 1997). Olika trakter och regioner har dock olika stort ansvar för att bevara olika miljöer. Troligen är det ur naturvårdssynpunkt effektivt att satsa resurser på de naturtyper som är typiska i just den trakten. Särskilt viktigt är det att prioritera resursanvändningen för bildande av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal, eftersom de statliga resurserna inte på långt när räcker för att bevara alla kända värdekärnor och för att klara den biologiska mångfalden. En del miljöer kanske förekommer förhållandevis allmänt i ett område men är sällsynta i andra delar av Sverige eller kanske Europa. Sådana miljöer brukar kallas ett områdes ansvarsmiljö. Motsvarigheten för arter blir följdaktligen ansvarsarter. Valet av ansvarsmiljöer och ansvarsarter bli mycket avhängt på vilken skala man väljer att titta på. Ur ett EUperspektiv är spillkråkan en ansvarsart för Sverige, men från svensk horisont så upplevs det inte särkilt motiverat att satsa särskilt på just den arten. Omvänt så satsar Sverige stora naturvårdsresurser på att bevara den vitryggiga hackspetten som är tämligen vanlig i Norge och Baltikum. Men, å andra sidan om den vitryggiga hackspetten med sina högt ställda krav kan överleva i ett svenskt landskap så håller det landskapet så höga biologiska kvalitéer att man kan anta att de flesta andra arter med liknade krav kan överleva där. Den vitryggiga hackspetten är därmed ett exempel på paraplyart – klarar naturvården paraplyarten så klaras de andra arterna. Fältgentiana Gentianella campestris ssp. campestris (VU) var tidigare ganska vanlig, men har på senare år minskat kraftigt på grund av minskad hävd. I Björstorp, NO Skärstaddalen, finns en individrik lokal med fler än 1000 exemplar. Foto: Claes Hellsten. 23
- Page 1: Östra Vätterbranternas naturvärd
- Page 4 and 5: 2 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 6 and 7: 4 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 8 and 9: 6 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 10 and 11: 8 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 12 and 13: 10 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 14 and 15: 12 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 16 and 17: 14 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 18 and 19: 16 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 20 and 21: 18 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 22 and 23: 20 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 26 and 27: 24 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 28 and 29: 26 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 30 and 31: 28 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 32 and 33: 30 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 34 and 35: 32 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 36 and 37: 34 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 38 and 39: 36 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 40 and 41: 38 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 42 and 43: 40 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 44 and 45: 42 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 46 and 47: 44 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 48 and 49: 46 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 50 and 51: 48 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 52 and 53: 50 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 54 and 55: 52 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 56 and 57: 54 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 58 and 59: 56 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 60 and 61: 58 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 62 and 63: 60 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 64 and 65: 62 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 66 and 67: 64 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 68 and 69: 66 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 70 and 71: 68 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
- Page 72 and 73: 70 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
22<br />
ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP<br />
Almblombock Leptura revestita är en starkt hotad art (EN) i Sverige.<br />
Den lever främst i gren- <strong>och</strong> stamsår på levande almar. Den fullbildade<br />
skalbaggen besöker blommande buskar som skogskornell, hagtorn<br />
<strong>och</strong> rosväxter. I Vätterbranterna har den påträffats söder om Vista<br />
kulle.<br />
Foto: Lars Söderström.<br />
Ängs <strong>och</strong> hagmarksinventeringen<br />
Jönköpings län är ett av landets viktigaste län för ängs- <strong>och</strong> hagmarker. År 1990 inventerades<br />
Vätterbrantsområdets ängs- <strong>och</strong> hagmarker som en del av den rikstäckande inventeringen som<br />
påbörjades 1989 <strong>och</strong> som finansierades av Naturvårdsverket tillsammans med berörd kommun<br />
<strong>och</strong> länsstyrelse (Fasth m. fl. 1992). Under 2002 – 2004 pågår ett omdrev av inventeringen<br />
med en något annan metodik (ängs- <strong>och</strong> betesmarksinventeringen). Inventeringen blir<br />
klar först under hösten 2004 <strong>och</strong> har inte kunnat användas i detta arbete.<br />
Flygbildstolkning av löv<br />
En översiktlig lövskogsk<strong>arter</strong>ing har gjorts med hjälp av IR-flygbilder (infraröda bilder) skala<br />
1:30 000. Alla lövskogsytor över 1 ha förutom ung lövskog på hygge (