Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

More documents

Recommendations

Info

20 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP Jätteträdsinventering I samband med nyckelbiotopsinventeringen i odlingslandskapet noterades och beskrevs även jätteträd. Jätteträd definieras vanligen som ett träd med en brösthöjdsdiameter på minst en meter. I inventeringen ändrades gränsen något till att gälla alla träd med en omkrets på minst 300 cm. För hamlade och döda träd har stammar med omkrets ned till 290 cm tagits med. Jätteträdsinventeringen är inte fullständig då endast de träd som hittades i odlingslandskapet noterades. Jätteträd inväxta i skogsbestånd ingår inte (Fasth 2000). Nyckelbiotopsinventering i skyddade områden De båda nyckelbiotopsinventeringarna har inte berört skyddade områden. För att öka kunskapen om de befintliga naturreservat som finns i Jönköpings län utfördes nyckelbiotopsinventering i ett urval av Jönköpings läns reservat. I Vätterbranterna ingick Ramlaklint och Uvaberget, Västanå raster med Röttleån och Brattaberget (Fasth 1999). Hotartsregistret - Länsstyrelsens register över rödlistade arter På Länsstyrelsen i Jönköping registreras fortlöpande information om rödlistade arters förekomster i ”hotartsregistret” 7 . Insamlade data kommer från många olika källor, från privatpersoner, ideella organisationer och inventeringar med statliga medel. En hel del kommer ifrån ArtDatabanken och Skogsvårdsorganisationen samt från Länsstyrelsen. Uppgifter som lämnas in kan ha sitt ursprung i allt från herbariematerial från 1800-talet till riktade inventeringar efter en specifik art. Registret utgör ett viktigt underlag för ett flertal verksamheter på Länsstyrelsen. Det finns både växter och djur i registret med ett par undantag, flodkräftsinformation finns i kräftregistret och fiskinformation finns i fiskregistret. Tabell 5 Ingående rödlistekategorier i Länsstyrelsens databas över hotade arter. 8 Kategori Definition av kategori EX Utdöd (Extinct) när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen dött. RE Försvunnen (Regionally Extinct) Ekjättar i Aranäs. Foto: Peter Jonsson. när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är kapabel till reproduktion inom landet har dött eller försvunnit. CR Akut hotad (Critically när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom en 7 Registret är uppbyggt i Access och består av flera olika tabeller. I dessa lagras bl. a. data som hör specifikt till arten, lokalinformation, fynddata etc. För att datan ska vara lättare att arbeta med finns en kartapplikation i ArcView som uppdateras regelbundet. 8 Rödlistekategorier enligt Gärdefors, U. (ed.) 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP Endangered) mycket nära framtid. EN Starkt hotad (Endangered) om den inte uppfyller något av kriterierna för Akut hotad men ändå löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd. VU Sårbar (Vulnerable) om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad eller Starkt hotad, men löper stor risk att dö ut i vilt tillstånd i ett medellångt perspektiv. NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar men är nära att uppfylla kriterierna för Sårbar. arter om vars utbredning och/eller populationsstatus man inte har tillräckliga kunskaper om. Utöver de rödlistekategorier som redovisas ovan finns ytterligare en kategori arter i registret som Länsstyrelsen bedömt vara regionalt hotade eller sällsynta (R). Vilken information som finns lagrad för respektive artfynd varierar. I äldre material finns inte så många detaljerade uppgifter, framför allt är det tydliga lägesangivelser som saknas. Fynduppgifter som registrerats på senare tid är däremot ofta detaljerade. I den biologiska analysen har endast arter som påträffats efter 1970 använts, men de flesta fynd är från sena 1990-talet eller 2000-talet. De regionalt sällsynta har inte använts i detta arbete. Då en fynduppgift lämnas till Länsstyrelsens hotartsregister är en del variabler viktigare än andra att lämna information om. Förutom artens namn är det viktigt med lägesangivelse (koordinater samt i klartext eller en markering på karta), typ av biotop, datum och uppgiftslämnare. Om information om antalet individer och eventuella hot mot fyndplatsen kan lämnas så är det en fördel. Det är viktigt att alla fynd rapporteras – hur skall annars brukaren och myndigheterna kunna värna arterna? Källa: Yvonne Liliegren Årsrapport för 2003 från regional miljöövervakning. Djur och växter i Jönköpings län. Meddelande 2003:24. 21
Page 1: Östra Vätterbranternas naturvärd
Page 4 and 5: 2 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
Page 72 and 73:
70 ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURV
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 89 and 90:
BILAGA 1 1 Bilaga 1. Rödlistade ar
Page 91 and 92:
Organismgrupp BILAGA 1 3 Vetenskapl
Page 93 and 94:
Organismgrupp BILAGA 1 5 Vetenskapl
Page 95 and 96:
BILAGA 2 1 Bilaga 2. Rödlistade ar
Page 97 and 98:
Cyphelium tigillare sydlig ladlav N
Page 99 and 100:
Opilo mollis VU 5 Oplosia fennica t
Page 101 and 102:
1 BILAGA 3 Bilaga 3. Beskrivande ta
Page 103 and 104:
3 BILAGA 3 Hot (i huvudsak ur ArtDa
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
9 BILAGA 3 Särskilt prioriterade a
Page 111:
Bilaga 4. Nyckelbiotopstyper i odli
Page 114 and 115:
2 BILAGA 5 Figur 2. Resultat från
Page 117 and 118:
BILAGA 6 Bilaga 6. Exempel på avgr
Page 119 and 120:
BILAGA 7 Bilaga 7. Kartor över del
Page 121:
BILAGA 7 3
show all

Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?