Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

14
ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP
Vattnet i landskapet
Rapporten fokuserar på skog och odlingslandskapets trädvärden. Det är generellt också här de
högsta naturvärdena finns även om både ett par sjöar och delar av Vätterbäckarna är fina naturmiljöer.
I bäckarnas fall är det framför allt närmiljön kring vattendraget som har höga naturvärden.
Här följer en kort beskrivning av vattendrag, våtmarker och sjöar.
Vattendrag
Vattendragen i Vätterbranterna har sina källor på höglandet i öster och rinner i huvudsak i
västlig riktning ut i Vättern. Huskvarnaån i söder är det största vattendraget. Den är kraftigt
reglerad och skiljer sig genom sin storlek från de andra mindre vattendragen. Ån meandrar
med flera lugnflytande partier. Röttleån rinner från Bunn, via Övre och Nedre Kvarnasjöarna,
och ut i Vättern strax söder om Gränna. Nedre delen av Röttleån upp till första vandringshindret
vid Jerusalems kvarn utgör det största uppväxtområdet för Vätternlevande öring och
harr på östra sidan av Vättern. Sträckan är kort men fisktätheten är mycket hög. Narbäcken
utgör gräns mot Östergötland i norr och har hög naturvärden i anslutning till vattnet. Flera
mindre bäckar avvattnar området men de torkar oftast ut delar av året, t.ex. Ölandsbäcken,
Sandvikabäcken och Vätterslundsbäcken. Naturvärdena i anslutning till åarna och bäckarna är
ofta mycket höga, däremot är vattenvärdena betydligt lägre på grund av långvarigt nyttjande.
Mer läsning om Vätterbranternas vattendrag i: Gustafsson, J och Haag, T. 1999. Biotopkartering
av fem Vätterbäckar. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 1999:44.
En bäck kastar sig utför branten
på sin väg mot Vättern. Västanå
naturreservat.
Foto: Claes Hellsten.