Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

10
ÖSTRA VÄTTERNBRANTERNAS NATURVÄRDEN – ARTER, MILJÖER OCH DELLANDSKAP
Syfte
Syftet med den ”biologiska analysen” är att sammanställa och bearbeta den befintliga kunskapen
om Östra Vätterbranternas naturvärden och därmed skapa ett beslutsunderlag så att
det praktiska naturvårdsarbetet kan ge största möjliga naturvårdsnytta. Med naturvårdsarbetet
menas allt från bildandet av naturreservat till skogs- och jordbrukets vardagshänsyn. Den biologiska
analysen kommer att påverka myndigheternas prioriteringar gällande naturreservat,
biotopskyddsområden, naturvårdsavtal, nokås 2 och restaureringsstöd. Den kommer också vara
ett stöd för den rådgivning som Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen ger till markägare.
Analysen kommer även att finnas som ett stöd för t.ex. Södras och Sydveds rådgivning och
gröna skogbruksplaner. Genom att alla naturvårdsinsatser, små som stora, görs utifrån gemensamma
biologiska prioriteringar kommer positiva effekter uppnås på landskapsnivå och
sannolikheten för en långsiktig överlevnad bland de prioriterade arterna att öka.
Hur djupt bör man analysera?
Att göra en grundlig vetenskaplig genomgång av en arts ekologiska krav och hur väl landskapet
svarar upp mot dem är i sig ett mycket stort arbete. Att göra en genomgång för de omkring
231 rödlistade arter som hittills påträffats i Vätterbranterna är gigantiskt. Den ”biologiska
analysen” är därför är en översiktlig genomgång av de rödlistade arter vi känner till,
grovt vad de kräver och vad som skulle kunna öka överlevnadschanserna för de viktigaste av
dem. Vi har bedömt att arbetet är tillräckligt noggrant för att det skall göra stor nytta. Vid avvägningen
mellan noggrannhet och djup mot kostnad skall man väga in att analysarbetet tagit
resurser från det praktiska naturvårdsarbetet ute i området. Det goda får inte bli det bästas fiende.
Några viktiga frågeställningar inför arbetet
Utgångspunkten är att naturvårdsarbetet skall inriktas på de viktigaste arterna och miljöerna
och att insatserna bör optimeras på landskapsnivå.
Frågeställningar för trädmiljöer
• Vilka är de dominerande nyckelbiotopstyperna?
• Finns det ansvarsmiljöer? Prioriteringar?
• Finns det aggregat eller stråk av vissa typer av miljöer och arter framför allt utifrån trädslag?
• I vilka betesmarker finns de högsta trädvärdena? Finns det koncentrationer av jätteträd
och finns det koncentrationer av hamlingsträd?
2 NOKÅS = Natur- och Kulturåtgärder i Skogen