Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap

ostravatterbranterna.se
from ostravatterbranterna.se More from this publisher
29.09.2013 Views

BILAGA 3 10 Huvudanledningen till kornknarrens utomordentligt starka minskning är förändringar inom jordbruket, framför allt då slåtterängarna förlorade sin betydelse i odlingslandskapet. En stor del av ängsmarkerna överfördes därvid till åker varvid de dränerades mycket effektivt. En annan viktig faktor var ändrad teknik med mekaniserad och tidigarelagd slåtter (bl.a. av fodervallar) och skörd. Det på senare tid utökade ensilageuttaget har därvidlag ytterligare tidigarelagt slåttern. Dränering av våtmarker och fuktstråk har haft starkt negativ inverkan, liksom annat som minskat den mosaikartade strukturen hos jordbrukslandskapet. Å andra sidan har ett av landets tätaste bestånd, på Lina myr på Gotland, åstadkommits genom utdikning. Flera observationer ffa kring Landsjön. Oklart om det skett någon häckning. Troligen sker dock 1-2 häckningar årligen vid Landsjön. I Sverige uppträder arten årligen i landskapen upp till Dalälven, framför allt i de östra delarna. En riksinventering 1994 indikerade att antalet spelande hanar uppgick till cirka 400 fördelade med cirka 150 på Öland, cirka 100 på Gotland samt cirka 150 på fastlandet. Konstaterade häckningar är fåtaliga och det är tveksamt i vad mån det finns en självreproducerande stam. Nyrekrytering sker sannolikt från andra delar av utbredningsområdet. Ett ökat uppträdande på senare år sammanfaller med att arten tros ha ökat i numerär i flera länder öster om Sverige, t. ex. i de baltiska staterna. Kornknarren häckar i ett bälte från Storbritannien och Frankrike österut till trakterna av Baikalsjön. Arten har gått tillbaka mycket starkt, i Sverige såväl som i västra Europa. I östra Europa är beståndet fortfarande stort och 90 % av världspopulationen finns i Ryssland. Fram till sekelskiftet var den allmän i hela kulturslättregionen norrut till mellersta Norrland. Den förekom ända upp i Lappland. Minskningen gäller både utbredning och numerär. Crex crex kornknarr EN 4 Kornknarrens huvudbiotop var tidigare slåtterängar, men även klövervallar och sädesfält på frisk till fuktig mark var viktiga. På senare tid har biotopvalet på fastlandet huvudsakligen omfattat fuktiga ängsmarker, dikeskanter, vassar samt andra ej odlade marker, ofta vid sänkta sjöar. På Öland och Gotland finns den huvudsakligen på fodervallar, på den senare ön ofta i anslutning till utdikad myrmark. Arten är överallt i Nordvästeuropa i påfallande grad knuten till marginalområden inom jordbrukslandskapet med mer ålderdomliga och småskaliga brukningsmetoder. Födan utgörs framför allt av insekter och andra smådjur, men även ogräsfrön och gröna växtdelar. Flyttar i augustioktober till de tropiska och södra delarna av Östafrika, åter i maj. Ryggradsdjur

Bilaga 4. Nyckelbiotopstyper i odlingslandskapet, ej grupperade. BILAGA 4 Tabell 1. Typer av nyckelbiotoper och naturvärden i odlingslandskapet, ej grupperade. Nyckelbiotopstyp Antal % av antalet Ekhage 101 23,3 Grova ädellövträd 65 15,0 Lövklädd hagmark 61 14,1 Allé 30 6,9 Hagmark med löv- och barrträd 23 5,3 Rasbrant 14 3,2 Bergbrant 13 3,0 Blandlövhage av björk-asp 13 3,0 Hassellund 11 2,5 Betad skog 10 2,3 Blandlövhage av ek-lind 10 2,3 Trädklädd kulturbetesmark 9 2,1 Annan hagmark 8 1,8 Lövskogslund 8 1,8 Gammal hustomt där inga hus numera är kvar 7 1,6 Lövängsrest 6 1,4 Strandskog 6 1,4 Liten sprickdal i fasta berget 5 1,2 Lövrika skogsbryn 4 0,9 Åkerholme 4 0,9 Öppen hagmark 4 0,9 Lövsumpskog 3 0,7 Sötvattenstrandäng 3 0,7 Naturlig skogsbäck 2 0,5 Ravin 2 0,5 Ädellövskog 2 0,5 Öppen kultiverad betesmark 2 0,5 Alsumpskog 1 0,2 Aspskog 1 0,2 Blandsumpskog 1 0,2 Hällmarkskog 1 0,2 Lövnaturskog 1 0,2 Lövrik barrnaturskog 1 0,2 Lövträd 1 0,2 Löväng 1 0,2 Summa antal / andel 434 100,0 1

Bilaga 4. Nyckelbiotopstyper i<br />

odlingslandskapet, ej grupperade.<br />

BILAGA 4<br />

Tabell 1. Typer av nyckelbiotoper <strong>och</strong> <strong>naturvärden</strong> i odlingslandskapet, ej grupperade.<br />

Nyckelbiotopstyp Antal % av antalet<br />

Ekhage 101 23,3<br />

Grova ädellövträd 65 15,0<br />

Lövklädd hagmark 61 14,1<br />

Allé 30 6,9<br />

Hagmark med löv- <strong>och</strong> barrträd 23 5,3<br />

Rasbrant 14 3,2<br />

Bergbrant 13 3,0<br />

Blandlövhage av björk-asp 13 3,0<br />

Hassellund 11 2,5<br />

Betad skog 10 2,3<br />

Blandlövhage av ek-lind 10 2,3<br />

Trädklädd kulturbetesmark 9 2,1<br />

Annan hagmark 8 1,8<br />

Lövskogslund 8 1,8<br />

Gammal hustomt där inga hus numera är kvar 7 1,6<br />

Lövängsrest 6 1,4<br />

Strandskog 6 1,4<br />

Liten sprickdal i fasta berget 5 1,2<br />

Lövrika skogsbryn 4 0,9<br />

Åkerholme 4 0,9<br />

Öppen hagmark 4 0,9<br />

Lövsumpskog 3 0,7<br />

Sötvattenstrandäng 3 0,7<br />

Naturlig skogsbäck 2 0,5<br />

Ravin 2 0,5<br />

Ädellövskog 2 0,5<br />

Öppen kultiverad betesmark 2 0,5<br />

Alsumpskog 1 0,2<br />

Aspskog 1 0,2<br />

Blandsumpskog 1 0,2<br />

Hällmarkskog 1 0,2<br />

Lövnaturskog 1 0,2<br />

Lövrik barrnaturskog 1 0,2<br />

Lövträd 1 0,2<br />

Löväng 1 0,2<br />

Summa antal / andel 434 100,0<br />

1

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!