Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BILAGA 3<br />
6<br />
Hot (i huvudsak ur ArtDatabankens<br />
artfaktablad)<br />
Utbredning i ÖVB (i huvudsak<br />
enligt lst hotartsregister)<br />
Utbredning (i huvudsak enligt<br />
ArtDatabankens artfaktablad)<br />
ekologi (ur ArtDatabankens<br />
artfaktablad)<br />
Antal<br />
träff 1<br />
Ansv<br />
kat.<br />
Rödlist<br />
kat.<br />
Svenskt<br />
namn<br />
Artgrupp Latinskt<br />
namn<br />
Den viktigaste orsaken till fältgentianans<br />
tillbakagång är upphörande slåtter <strong>och</strong> bete<br />
på ogödslade gräsmarker. Även gödsling av<br />
naturbetesmarker slår snabbt ut<br />
populationerna. En annan hotorsak är<br />
förändrad hävd på de kvarvarande<br />
lokalerna, från traditionell slåtter med<br />
efterbete till enbart bete. De flesta av<br />
dagens lokaler för fältgentiana hävdas<br />
genom bete, men har ofta ett förflutet som<br />
slåttermarker. En tredje, mycket viktig<br />
hotorsak är att spridningsmöjligheterna i det<br />
närmaste försvunnit genom att den<br />
traditionella hanteringen av slåtterhö<br />
upphört.<br />
7 träffar. Viktigaste lokalen i Kättilstorp<br />
(1400 ex), 2 lokaler nära Svarttorp, 1<br />
Jakobstorp Ö öm Ören, 2 lokaler nära<br />
Hakarp, 1 vid Örserum. Inga tydliga<br />
koncentrationer.<br />
Finns spridd upp till södra<br />
Västerbotten. Ansvarsart för<br />
Jönköpings län <strong>och</strong> då även för ÖVB.<br />
fältgentiana VU 3 7 Fältgentiana förekommer i huvudsak i<br />
ogödslade slåtter- eller betesmarker.<br />
Den är starkt knuten till de artrikaste<br />
gräsmarkerna, vilket tyder på att den är<br />
en god indikator på lång hävdkontinuitet.<br />
Kärlväxt Gentianella<br />
campestris<br />
ssp.<br />
campestris<br />
Ärtvickern har försvunnit från ett flertal<br />
lokaler, främst i Östergötland. Arten är<br />
begärlig för kreatur, varför bete är olämpligt<br />
på lokalerna. Största hotet numera är<br />
"vårdande" röjningar i framför allt<br />
buskskiktet <strong>och</strong> skogsavverkningar.<br />
Granplanteringar har skett på några<br />
växtplatser.<br />
7 träffar från grovt tre lokaler, fynden<br />
samlade i brantomådet mellan Vista<br />
Kulle <strong>och</strong> Huskvarnabergen.<br />
Viktiga lokaler i Östergötland <strong>och</strong><br />
norra småland.<br />
Kärlväxt Vicia pisiformis ärtvicker VU 3 7 Ärtvickern växer i stenig <strong>och</strong> snårig<br />
terräng, där trädskiktet utgörs av ädla<br />
lövträd, såsom ek, hassel <strong>och</strong> lind.<br />
Växtplatserna ligger oftast i<br />
syd/västexponerade rasbranter med<br />
lundvegetation. Den förefaller<br />
kalkgynnad <strong>och</strong> förekommer ofta i ett<br />
fältskikt med rik örtflora på relativt torr,<br />
mullrikjord. Den trivs bäst med ett<br />
måttligt ljusinsläpp. Blomning uteblir vid<br />
alltför kraftig beskuggning. Den är något<br />
kulturgynnad.<br />
Larverna är känsliga för låga syrgashalter<br />
<strong>och</strong> därmed för ökad belastning av<br />
organiskt material. I likhet med de flesta<br />
andra dagslände<strong>arter</strong> är den sannolikt även<br />
känslig för försurning. Förutom dessa<br />
hotfaktorer tillkommer även uttag av vatten<br />
för bevattningsändamål.<br />
2 träffar, 1 lokal, Stensjöån nära<br />
Stensjön, Ulvsnäs<br />
Ytterst sällsynt i Sverige. Finns i ett<br />
15-tal vattendrag o Skåne, norra<br />
Småland <strong>och</strong> Västergötland<br />
- NT 3 2 Arten utvecklas i åar med snabbt<br />
rinnande vatten där bottnen består av<br />
löst liggande stenar, under vilka dess<br />
larver håller till. Dess livcykel är ettårig.<br />
Fullbildade sländor påträffas<br />
företrädesvis i juni.<br />
Slända Rhithrogena<br />
germanica
Change language