Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BILAGA 3<br />
4<br />
Hot (i huvudsak ur ArtDatabankens<br />
artfaktablad)<br />
Utbredning i ÖVB (i huvudsak<br />
enligt lst hotartsregister)<br />
Utbredning (i huvudsak enligt<br />
ArtDatabankens artfaktablad)<br />
ekologi (ur ArtDatabankens<br />
artfaktablad)<br />
Antal<br />
träff 1<br />
Ansv<br />
kat.<br />
Rödlist<br />
kat.<br />
Svenskt<br />
namn<br />
Artgrupp Latinskt<br />
namn<br />
Avverkningar på de lokaler där arten<br />
förekommer utgör det största hotet.<br />
Vägdragning <strong>och</strong> förändringar av den ytnära<br />
hydrologin kan också försämra<br />
populationernas överlevnadsmöjligheter.<br />
6 träffar i ÖVB:s raviner.<br />
Vätterslundsbäcken, Västanå<br />
Naturreservat, Röttleåns mynning,<br />
Girabäcken, Getingaryd <strong>och</strong> Narbäcken.<br />
I Skandinavien förekommer den större<br />
barksnäckan endast på ett fåtal lokaler<br />
utmed den östra Vätternstranden<br />
mellan Jönköping i Småland <strong>och</strong><br />
Ödeshög i Östergötland.<br />
Förekomsterna är uppsplittrade på<br />
små områden med varierande<br />
populationstäthet. Artens<br />
huvudsakliga utbredningsområden är<br />
Centraleuropa <strong>och</strong> Baltikum med<br />
isolerade förekomster i södra England,<br />
Belgien <strong>och</strong> norra Tyskland.<br />
VU 3 6 Arten är bunden till de<br />
ädellövskogsbevuxna branterna utmed<br />
Vätternstranden, gärna i fuktiga raviner<br />
eller på översilningsmark, där<br />
grundvattnet går i dagen <strong>och</strong><br />
beskuggningen är god. Den är troligen<br />
kalkkrävande vilket tillgodoses av de<br />
kalkhaltiga jordlagren vid östra<br />
Vätternstranden.<br />
Snäcka Ena montana större<br />
barksnäcka<br />
Största hotet är avvattning av de lokaler där<br />
arten lever. Den tycks tåla ett måttligt<br />
skogsbruk. Den har ofta areellt mycket<br />
begränsade förekomster, vilket ökar dess<br />
sårbarhet.<br />
2 träffar vid bäckravinen mellan Gisebo<br />
<strong>och</strong> motorvägen (ett stycke norr om<br />
Strand).<br />
Utbredningen är huvudsakligen<br />
centraleuropeisk. I Sverige har den<br />
ansetts endast förekomma i Skåne.<br />
Snäcka Acicula polita nålsnäcka VU 3 2 Nålsnäckan lever på fuktiga eller blöta,<br />
gärna översilade marker i bokskog,<br />
hässlen, blandad sumplövskog eller<br />
öppnare kärr med riklig vegetation.<br />
Skogen tycks inte behöva vara gammal.<br />
De flesta förekomsterna ligger i<br />
sluttande, skogsbevuxna kärr ned mot<br />
bäckar.<br />
Arten hotas främst av bristen på torr, död<br />
lövträdsved. Eftersom den gärna vill ha<br />
solexponerad ved utgör igenväxningen av<br />
gamla trädbevuxna naturbetesmarker också<br />
ett hot.<br />
3 träffar. 1 i Getingaryd norr om Gränna,<br />
2 i Backafall nära Vista kulle<br />
Lokal <strong>och</strong> sällsynt skalbagge.<br />
Miljömässigt är vätterbranterna<br />
mycket passande.<br />
prydnadsbock NT 3 3 Prydnadsbockens larvutvecklingen sker i<br />
torr, hård <strong>och</strong> död lövträdsved.<br />
Angreppen påträffas oftast i grövre<br />
grenar eller klenare stamdelar av hassel,<br />
vildapel, lönn, bok, ek, lind m.fl. lövträd.<br />
Den besöker gärna blommor av hagtorn<br />
<strong>och</strong> kornell.<br />
Skalbagge Anaglyptus<br />
mysticus<br />
1 träff väster om Motell Vätterleden Avverkning av lövskogsbestånd till förmån<br />
för barrskog.<br />
Arten förekommer i sydöstra Sverige.<br />
Den är även känd från Danmark <strong>och</strong><br />
Norge samt från Mellaneuropa, men<br />
är över allt sällsynt. ÖVB borde ha<br />
flera lämpliga <strong>miljöer</strong> om arten skulle<br />
eftersökas.<br />
VU 2 1 Den dubbelhåriga brunbaggen är knuten<br />
till lövskog med murkna träd. Skugga till<br />
halvskugga<br />
dubbelhårig<br />
brunbagge<br />
Anisoxya<br />
fuscula<br />
Skalbagge<br />
C. micaceus är bunden till gamla, ihåliga<br />
lövträd i områden där den likaledes hotade<br />
bålgetingen förekommer. Det största<br />
problemet för arten torde vara bristen på<br />
sådana träd.<br />
5 träff på fyra lokaler i ÖVB. Kleven,<br />
Höjden söder om Råby, Huskvarna<br />
bergen <strong>och</strong> 2 ggr Backafall nära Vista<br />
kulle.<br />
I <strong>Östra</strong> Sverige från Skåne till<br />
Mälardalen. Bålgetingen påträffas<br />
framför allt i eklandskapen.<br />
NT 2 5 Arten har ett mycket specialiserat<br />
levnadssätt. Den lever i bålgetingsbon i<br />
ihåliga lövträd såsom bok, ek, ask, lönn<br />
<strong>och</strong> pil. Arten kan säkerligen anträffas i<br />
andra lövträd också om bara bålgetingen<br />
finns där.<br />
bålgetingfuktbagge<br />
Skalbagge Cryptophagus<br />
micaceus<br />
2 träffar i Vretaholm Upphört utmarksbete är det viktigaste hotet<br />
mot arten. Användande av avermektiner är<br />
ett annat hot som drabbat arten.<br />
Denna art påträffades förr från Skåne<br />
till Lycksele lappmark. Under senare<br />
tid har arten visat en kraftig<br />
tillbakagång <strong>och</strong> finns nu endast kvar i<br />
några av de sydligaste landskapen,<br />
främst Öland.<br />
EN 3 2 Arten lever på Öland på spillning ute på<br />
torra, varma marker. Kraven i ÖVB<br />
oklara.<br />
silverhårig<br />
storkortvinge<br />
Skalbagge Dinothenarus<br />
pubescens
Change language