Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
Östra Vätterbranternas naturvärden - arter, miljöer och dellandskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3<br />
BILAGA 3<br />
Hot (i huvudsak ur ArtDatabankens<br />
artfaktablad)<br />
Utbredning i ÖVB (i huvudsak<br />
enligt lst hotartsregister)<br />
Utbredning (i huvudsak enligt<br />
ArtDatabankens artfaktablad)<br />
ekologi (ur ArtDatabankens<br />
artfaktablad)<br />
Antal<br />
träff 1<br />
Ansv<br />
kat.<br />
Rödlist<br />
kat.<br />
Svenskt<br />
namn<br />
Artgrupp Latinskt<br />
namn<br />
1 träff, Strands ravin. Eftersom arten är känd från endast en<br />
växtplats kan slumpfaktorer göra att arten<br />
lätt försvinner från landet.<br />
I Sverige är luddbandmossa bara<br />
känd från en lokal belägen i östra<br />
Vätterbranten.<br />
CR 3 1 På den svenska lokalen växer arten på<br />
flera platser på en skuggig nästan lodrät<br />
något fuktig bergvägg i en nordvänd<br />
klippbrant skuggad av en tät ridå av<br />
grova träd, främst ask <strong>och</strong> alm. Den<br />
växer i en tjock päls av olika mossor<br />
bl.a. grov baronmossa, gul<br />
hårgräsmossa, blåsfliksmossa, platt<br />
fjädermossa <strong>och</strong> trädporella. Substratet<br />
utgörs av något humusklädda stenytor<br />
av ultrabasiska berg<strong>arter</strong> (gabbro <strong>och</strong><br />
diorit).<br />
luddbandmossa<br />
Mossa Apometzgeria<br />
pubescens<br />
Skogsbäckmossa hotas av förändringar i<br />
vattenkvalitet <strong>och</strong> hydrologi. Troligen utgör<br />
ökad exponering, exempelvis genom<br />
kalhuggning, ett hot mot åtminstone en del<br />
växtplatser.<br />
1 träff i Narbäcken. Arten borde kunna<br />
finnas i fler bäckraviner i ÖVB.<br />
Huvudutbredning längs Vättern <strong>och</strong> i<br />
Västra Götaland<br />
NT 3 1 Mossan växer på stenblock <strong>och</strong> klippor i<br />
bäckar <strong>och</strong> på sjöstränder, vanligen i<br />
skogsområden.<br />
skogsbäckmossa<br />
Mossa Hygrohypnum<br />
eugyrium<br />
3 träffar, alla vid Ölabäcken vid Öland. Ett begränsat antal lokaler med små<br />
enskilda populationer innebär att artens<br />
fortbestånd inom landet inte är säkrad,<br />
eftersom arten är känslig för ökad<br />
exposition <strong>och</strong> uttorkning.<br />
Huvudutbredning längs Vättern <strong>och</strong><br />
väster om Vänern.<br />
spindelmossa NT 3 3 Mossan växer antingen direkt på<br />
kalkhaltiga berg<strong>arter</strong> eller på andra<br />
mossor i kalkrikt <strong>och</strong> skuggigt läge.<br />
Vanligen utgörs substratet av fuktiga<br />
bergväggar i raviner, intill vattenfall eller<br />
forsar. I Dalsland <strong>och</strong> runt Vättern<br />
förekommer den även på strandklippor<br />
påverkade av skvalp.<br />
Mossa Cololejeunea<br />
calcarea<br />
1 träff, Strands ravin Ett litet antal <strong>och</strong> en begränsad population<br />
innebär att artens fortbestånd inte är<br />
säkerställd, även om några lokaler hittills<br />
skulle vara förbisedda.<br />
Arten känd från ett fåtal lokaler i<br />
Sverige. Finns med på europeiska<br />
rödlistan <strong>och</strong> i habitatdirektivet resp.<br />
Bernkonventionens bilagor över <strong>arter</strong><br />
som behöver skydd.<br />
EN 2 1 Mossan växer på grova gamla<br />
trädstammar av särskilt lind, ask <strong>och</strong> ek i<br />
sluten skog. Den föredrar träd med ett<br />
relativt högt bark-pH.<br />
Stamkvastmossa<br />
Mossa Dicranum<br />
viride<br />
Totalavverkning kring bäckar, dikning av<br />
sluttande skogskärr eller andra åtgärder<br />
som orsakar förändringar av den ytnära<br />
hydrologin. Att arten ofta har areellt mycket<br />
begränsade förekomster ökar dess<br />
sårbarhet.<br />
2 träffar. Girabäckens naturreservat,<br />
Getingaryd.<br />
Centraleuropeisk utbredning. De<br />
ekologiska kraven höjer ansvarsvärdet<br />
i ÖVB.<br />
bukspolsnäcka NT 3 2 Bukspolsnäckan förekommer framför allt<br />
i äldre ädellövskog på närings- <strong>och</strong><br />
kalkrikt underlag <strong>och</strong> är där lokaliserad<br />
till fuktiga raviner, översilningskärr <strong>och</strong><br />
basen av rasbranter. Permanent rörligt<br />
ytvatten tycks vara en förutsättning,<br />
liksom normalt skuggighet. Förekomst<br />
av lågor är gynnsamt.<br />
Snäcka Macrogastra<br />
ventricosa<br />
1 fynd, Strands ravin Arten är uttorkningskänslig, varför<br />
totalavverkning av skogen eller avvattning<br />
av marken sannolikt slår ut arten. De<br />
skånska lokalerna, i synnerhet Maltesholm,<br />
har idag mycket täta hjortdjurspopulationer.<br />
Deras tramp riskerar att skada hydrologin<br />
<strong>och</strong> det kraftiga betet leder till ett mera<br />
exponerat markskikt.<br />
Östspolsnäckan är en central- <strong>och</strong><br />
östeuropeisk art med fläckvis<br />
utbredning som sträcker sig från<br />
västra Ryssland via de Baltiska<br />
staterna <strong>och</strong> Polen till området längs<br />
nordöstra Tysklands Östersjökust.<br />
Den förekommer även på några<br />
spridda lokaler i södra <strong>och</strong> centrala<br />
Tyskland samt lokalt i Alpernas norra<br />
utkanter. Den är till stora delar knuten<br />
till bergsområden. I Sverige har den<br />
påträffats i östra Skåne <strong>och</strong> i ÖVB.<br />
Snäcka Bulgarica cana östspolsnäcka VU 3 1 Östspolsnäckan lever i skuggiga<br />
ädellövskogar, främst bokskogar men<br />
även Blandädellöv. Den föredrar fuktiga<br />
raviner eller branter med översilande<br />
vatten. Förekomst av lågor är gynnsamt.<br />
Den blir flera år gammal.<br />
1) Med ”träff” menas antalet träffar i lst:s hotartsregister. Varje ”träff” kan vara flera ex. av en art. Flera ”träff” kan komma från samma lokal, i så fall skrivs det i kolumnen ”Utbredning i ÖVB”.
Change language