Framtidens Energi 2012 januari - Svebio

ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA 

ANNONS 

Framtidens Energi 

– för en hållbar utveckling 

Samverkan en förutsättning 

för att klara energimål 

Energimyndigheten ska verka för ett tryggt, 

effektivt och miljövänligt energisystem. Därför 

arbetar myndigheten med hela utvecklingskedjan, 

från grundforskning till demonstration och 

kommersialisering, säger Birgitta Palmberger, chef 

för Energimyndighetens Teknikavdelning. 

Med siktet på framstående 

energiforskning 

Energiminister Anna-Karin Hatts perspektiv 

på svensk energiförsörjning är globalt. Fokus 

ligger på att utarbeta långsiktiga regler och på att 

både bygga ut förnybar energi och skapa förutsättningar 

för fortsatt drift av kärnkraft. I förlängningen 

ska Sverige bli klimatneutralt. 

4 5 6 

Mix av energikällor krävs 

på framtidens elmarknad 

En bra mix av olika energikällor i landet ger 

både bättre försörjningstrygghet och bättre 

elpriser. Det menar Kjell Jansson, vd för Svensk 

Energi, som framhåller att elnätsbranschen måste 

få chans till rimlig avkastning för att även i fortsättningen 

kunna investera för framtiden. 

Vindkraften kan ersätta kärnreaktorer Energi förbrukas i onödan Vatten stabil energikälla Bioenergin fortsätter att öka 

Ingår som bilaga i Dagens industri januari 2012.

Kärnkraft – det enda man får bygga! 

Sverige har inte byggt storskalig elproduktion det senaste kvartsseklet. Under lång tid har nybyggnation varit i 

praktiken förbjuden för alla eltekniker som ger stor eekt. Den nya kärntekniklagen tillåter ny kärnkraft att byggas. 

Därmed är kärnkraft den enda storskaliga elproduktion som får byggas i Sverige. 

Den 1 januari 2011 bröts ett 25 år långt 

stillestånd i svensk samhällsutveckling. Den 

nya kärntekniklagen gör det möjligt att 

bygga nya kärnkraftverk, men bara om en 

gammal reaktor tas ur drift. 

Det har under lång tid funnits total enighet 

i svensk politik att vi inte ska bygga ut 

de sista orörda älvarna eller bygga ny fossileldad 

elproduktion. Därmed återstår bara 

kärnkraft bland de tekniker som ger stora 

mängder el. 

När startar då bygget? Det är nu för första 

gången inte en politisk fråga, utan en affärsmässig. 

Dagens kärnkraftverk kommer 

att fungera tryggt och säkert många år till. 

Lönsamheten är en mer öppen fråga. Förr 

eller senare kommer det att vara en bättre 

sia om. Ett nybygge tar lång tid. Man kan 

på nätet för den första nya reaktorn. Därmed 

har ägarna den delikata uppgiften att 

förutse behoven ungefär tio år innan det är 

dags. 

Att tiderna förändras märks bland annat 

på högskolorna. Studenter strömmar till utbildningarna 

i kärnkraft på Chalmers, KTH 

och Uppsala Universitet. 

-Sverige har genomfört en mycket lyckad 

generationsväxling på universiteten, säger 

Jan Blomgren, föreståndare för branschinstitutet 

Svenskt Kärntekniskt Centrum. 

Vi har idag många unga, hungriga forskare 

och lärare och har kapacitet att ta emot de 

många studenter som vill göra en karriär 

inom kärnkraft. 

De nya verk som kommer att byggas de 

kommande åren är modernare och kraftfullare 

än dagens verk, men är i grund och 

botten snarlik teknik. Parallellt med detta 

utvecklas nu en ny generation kärnkraft 

med radikalt annorlunda teknik. Kärnkraftverk 

som använder avfallet från dagens 

reaktorer som bränsle utvecklas just nu, med 

Frankrike som ledande nation inom EU. 

Svenska forskare deltar i arbetet, och just 

ung och intresserad. Under 2011 ska 15 nya 

doktorander antas. 

-Kärnkraft är inte en teknik, utan många 

som samverkar, berättar Jan Blomgren. Vi 

behöver kärnfysiker, kemister, maskintekniker, 

eltekniker, miljövänner, allmänt påhittiga 

och en och annan psykolog, säger han 

med glimten i ögat. 

Skämt åsido, vi behöver många olika 

kompetenser, och inte bara tekniker. Säkerhet 

kommer alltid i främsta rummet, och 

där behöver vi kunskap om mänskligt beteende 

och hur värderingar påverkar teknik 

och miljö. 

Utbildning och forskning i kärnteknik samordnas av Svenskt Kärntekniskt Centrum. 

På SKCs hemsida www.swedishnuclear.se finns länkar till utbildningar i kärnteknik. 

Visste du att: 

– Om hela ditt livs behov av elström produceras med 

kärnkraft får bränslet – och avfallet – plats i en tekopp? 

– Sverige har mest kärnkraft i världen om man räknar el 

per person? 

– Det fanns en naturlig kärnreaktor i Gabon i Afrika för 

två miljarder år sedan? 

– Uran är ett av de 50 vanligaste grundämnena i jordskorpan? 

– En stor del av världens kärnkraftsbränslen tillverkas i 

Västerås? 

– De flesta reaktorer i världen använder svenska datorprogram 

för säkerhetsanalys?

Annons D E nnA tE m AtiD ning är E n A nnons F rån nExtmEDi A 

Annons 

Framtidens Energi Januari 2012 3 

Framtidens energiförsörjning 

– allas ansvar 

De nationella målen för energieffektivisering 

är högt ställda och innebär bland annat en halverad 

energianvändning i bostadssektorn år 2050. Men 

arbetet mot en förändrad energianvändning 

är komplext och måste utföras på 

flera olika nivåer. 

För att nå den energipolitiska mål- 

sättningen är de flesta överens om att 

en samverkan mellan olika aktörer är 

en förutsättning och det gäller att inte 

stirra sig blind på en lösning – alternativen 

är många. 

Vindkraft skulle på sikt kunna ersätta en del av 

kärnkraften, men samtidigt höjs röster inom basindustrin 

för att kärnkraften bör byggas ut. Alternativa 

källor anses inte producera tillräckligt mycket 

el och anses dessutom bli för dyra. Enligt Mats Gustavsson, 

BasEl, är kärnkraften det gångbara alter- 

Framtidens Energi 

– för en hållbar utveckling 

är producerad av NextMedia 

Arbetet 

mot en 

förändrad energianvändning 

är 

komplext 

2012 

23-24 MAJ KALMAR 

WWW.NATIONELLAVIND2012.SE 

nativet för basindustrin, där siktet är inställt på att 

på egen hand bygga ut kärnkraften. 

Vidare står transportsektorn för nästan 20 procent 

av den totala energianvändning- 

en i Sverige – den är till 96 procent 

beroende av fossila bränslen. Enligt 

Birgitta Palmberger, chef för Energimyndighetens 

Teknikavdelning, är det 

en stor utmaning för denna sektor att 

få in mer förnybart bränsle, både utifrån 

försörjningstrygghet och ur klimatperspektiv. 

Frågeställningarna inom energiområdet är således 

många och komplexa. Framtidens Energi ger 

dig chansen att följa den senaste utvecklingen på 

området. 

Trevlig läsning! 

Redaktionen 

Redaktionssekreterare Susanne Öhrström 

Skribenter Sandra Ahlqvist, Anette Bodinger, Joachim 

Brink, Håkan Edvardsson, Jakob Hammarskjöld, 

Cristina Leifland, Clas Lewerentz, Henrik Norberg, Sven 

Wettergrund, Annika Wihlborg, Christina B. Winroth 

Grafisk form Andreas Lathe, Stellan Stål 

Annonsförsäljning NextMedia, Media X Norr 

Tryck BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla; V-TAB, 

Landvetter; MittMediaPrint, Örnsköldsvik 

Om detta kan du läsa i Framtidens Energi 

4 Samverkan för att klara energimål 

Energimyndigheten verkar för heltäckande energisystem. 

5 Med siktet på framstående energiforskning 

Intervju med Energiminister Anna-Karin Hatt. 

6 Mix av energikällor krävs 

Bra mix av energikällor på marknaden ger bättre 

försörjningstrygghet. 

7 Bioenergin fortsätter att öka 

Mångsidig bioenergi blir allt mer populärt. 

8 Samarbete krävs för att klara energimålen 

Viktigt att samarbeta för att uppnå nationella mål för 

energieffektivisering. 

9 Urbanisering stärker fjärrvärmens position 

Fjärrvärmen på stark frammarsch i Sverige. 

10 Vindkraften kan ersätta kärnreaktorer 

Vindkraftens potential är stor som fem kärnreaktorer. 

11 Solenergi fångar nya lösningar 

Marknaden för solenergi blir allt smartare. 

12 Stor risk för elunderskott 

Kärnkraft nödvändigt för att säkra basindustrins energibehov. 

13 Energi förbrukas i onödan 

Potentiell energibesparing i anpassad ventilering. 

14 Alla kurvor pekar åt rätt håll 

EU-lagstiftning och tekniksprång banar väg för 

värmepumpbranschen. 

15 EU-program för effektivisering och förnybar energi 

Flera EU-program främjar utveckling av förnybara 

energilösningar. 

16 Vatten stabil energikälla 

Vattenkraftens roll som reglerare blir allt mer framträdande. 

18 Kommuner arbetar uthålligt 

Energimyndigheten ger redskap för att utveckla 

spetskompetens. 

Presenterade företag och organisationer 

20 Ruukki 

20 ÅF 

21 KTH:s Energiplattform 

22 Varberg Energi 

23 KMW 

23 Taurus Energy 

24 Chalmers / 

Göteborgs Energi 

25 Reijlers 

25 Citec Engineering 

26 Uppsala Universitet 

27 Siemens 

Ingår som bilaga i Dagens industri januari 2012 

28 Rock Energy 

29 Umeå universitet 

30 Piteå Kommun 

31 Mälardalens Högskola 

31 Seabased 

32 Rindi Energi 

33 Linnéuniversitetet 

33 High Voltage Valley 

34 SweHeat & Cooling 

34 Effpower 

35 LAFOR 

35 Geotec 

Frågor om innehållet besvaras av NextMedia 

Tel: 08-661 07 90 E-post: info@nextmedia.se 

För mer information om tema- och 

kundtidningar i dagspress kontakta: 

Niklas Engman 

Telefon 08-661 07 90, Mobil 070-774 84 90 

E-post: niklas.engman@nextmedia.se 

HÄR MÖTS NÄRINGSLIV OCH 

OFFENTLIG SEKTOR FÖR 9:E ÅRET I RAD 

kreation.se


Annons 

4 

”Samverkan – en förutsättning 

för att klara energimålen” 

Energimyndigheten ska verka för ett tryggt, effektivt och miljövänligt energisystem. 

– Därför arbetar vi med hela utvecklingskedjan, från grundforskning till demonstration och 

kommersialisering, säger Birgitta Palmberger, chef för Energimyndighetens Teknikavdelning. 

Energimyndigheten 

Text Anette Bodinger 

Energimyndigheten verkar inom olika 

samhällssektorer för att skapa villkor 

för en effektiv och hållbar energianvändning 

och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. 

I uppdraget från regeringen 

ingår att ansvara för finansiering av forskning 

och utveckling på energiområdet. Totalt 

har myndigheten cirka 1,3 miljarder 

kronor att fördela på olika projekt. 

– Många av projekten är samfinansierade. 

Tittar vi totalt på vår forskningsbudget 

satsar näringslivet lika mycket som staten, 

berättar Birgitta Palmberger. 

Stödet till forskning och teknikutveckling 

är en viktig motor för att driva på 

arbetet med utvecklingen av det svenska 

energisystemet. Nyttiggörande och kommersialisering 

av resultat är prioriterade 

frågor. 

– Samverkan mellan olika aktörer är en 

förutsättning för att de resultat som kommer 

fram ska göra nytta och bidra till den 

energipolitiska målsättningen. 

Energimyndighetens insatser sker inom 

sex temaområden: Bränsle, Bygg, Industri, 

Kraft, Systemstudier och Transport. 

– Ett prioriterat område är transportsektorn 

som står för nästan 20 procent av 

den totala energianvändningen i Sverige. 

Dessutom är den till 96 procent beroende 

av fossila bränslen. Att få in mer förnybart 

bränsle är en stor utmaning för denna sektor, 

både utifrån försörjningstrygghet och 

ur klimatperspektiv, säger Birgitta Palmberger. 

Smarta nät 

Smarta nät är ett annat viktigt fokusområde 

för Energimyndigheten. På 1990-talet 

gick staten in och stöttade ett kraftledningsprojekt 

med ny likströmsteknik. Resultatet 

ser vi i dag i ABB:s framgångsrika 

HVDC-teknik, High Voltage Direct Current, 

som är en av många viktiga komponenter 

i utvecklingen av smarta nät. 

– Framtidens smarta nät är mer eller 

mindre en förutsättning för att storskaligt 

kunna införa till exempel elbilar, solceller 

och ny förnybar kraftproduktion. Det 

handlar om att integrera solel och vindkraft 

på nätet och öka kundernas möjlighet 

att påverka sin egen energianvändning 

– och elproduktion. 

Ett intressant projekt är Norra Djurgårdsstaden 

som blir bland de första stadsdelarna 

i världen som byggs med ett smart 

elnät. Nätet ska kunna ta emot energi i 

små portioner och ge invånarna en möjlighet 

till aktivt energisparande. 

– Med hjälp av ett smart elnät ska de 

som bor och arbetar i stadsdelen kunna 

Birgitta Palmberger, chef för Energimyndighetens Teknikavdelning. 

Foto: Oskar Lüren 

Framtidens Energi Januari 2012 

styra elkonsumtionen, både genom att spara 

och genom att undvika elanvändning 

när konsumtionen är som störst. Energimyndigheten 

är med och delfinansierar utvecklingen 

av det smarta elnätet. 

Ett liknande projekt finns på Gotland, 

där finns mycket vindkraft men svårigheter 

att få in vindkraften i det existerande 

elnätet. Smart Grid Gotland, som projektet 

kallas, ska undersöka hur man kan bygga 

ett intelligent distributionsnät som kan 

hantera en stor andel oregelbunden vindkraft. 

Vågkraft 

Ett annat aktuellt projekt som delfinansieras 

av Energimyndigheten är demonstrationsparken 

för vågkraft i Sotenäs 

kommun. Sammanlagt 420 vågenergiomvandlare 

kommer att tillverkas och installeras 

i den nätanslutna anläggningen. 

Anläggningen ska demonstrera förmågan 

att producera 25 GWh el per år ur havsvågornas 

rörelse. 

– Projektet har redan uppmärksammats 

internationellt och erbjuder både en stor 

exportpotential och möjligheter till kostnadseffektiv 

massproduktion, konstaterar 

Birgitta Palmberger. 

Lång tradition 

Sverige har en lång tradition av energiforskning. 

Efter energikriserna på 1970-talet 

startade det statliga energiforskningsprogrammet. 

Sedan dess har Sverige arbetat 

aktivt för att ersätta olja med inhemska 

bränslen, med försurningsfrågor och under 

de senaste åren även med klimatfrågan. 

– Som myndighet medverkar vi i flera 

internationella forskningssamarbeten, såväl 

inom IEA, International Energy Agency 

och EU som i Norden. Frågorna handlar 

bland annat om ökad användning av förnybara 

energikällor samt utveckling av nya 

tekniker och system för energiförsörjning. 

Att sia om framtiden är inte lätt men om 

tio år menar Birgitta Palmberger att elek- 

Den el som produceras 

måste in i 

näten, men det gäller att 

även kunna styra användningen 

och hitta lösningar 

för att kunna lagra energin 

trifieringen av transportsektorn har slagit 

igenom på allvar. 

– Jag ser också en ökad användning av 

solen i olika former och att vi kommer att 

ha ännu mer vindkraft i våra nät. För att 

klara allt detta krävs att de smarta näten 

har hittat sina former. Den el som produceras 

måste in i näten, men det gäller att 

även kunna styra användningen och hitta 

lösningar för att kunna lagra energin.


Annons 


Med siktet på framstående 

energiforskning 

Energiminister Anna-Karin Hatt har ett globalt perspektiv på den svenska energiförsörjningen. Fokus ligger på att utarbeta 

långsiktiga och förutsägbara regler för att stärka industrins konkurrenskraft och på att både bygga ut förnybar energi och 

skapa förutsättningar för fortsatt drift av kärnkraft. I förlängningen är målet att göra Sverige klimatneutralt. 

Energipolitik 

Hur ska Sveriges energiförsörjning 

tillgodoses på lång sikt? 

Genom att politiken sätter målen 

och de långsiktiga ramarna och marknaden 

investerar utifrån de förutsättningarna. 

Min roll som 

energiminister är inte att de- 

taljstyra energimixen. Genom 

regeringens energiöverenskommelse 

vet marknaden vad som 

gäller. Det finns ett långsiktigt 

stöd för att öka andelen förnybar 

energi och att göra Sverige 

klimatneutralt. Regeringen har 

också tydliggjort att ny kärnkraft kan få 

byggas om marknaden är beredd att investera 

men att den måste stå på egna ben 

ekonomiskt, utan statliga subventioner. På 

lång sikt tror jag att Sverige kommer att 

ha tagit steget till en hållbar energiförsörj- 

På lång 

sikt tror 

jag att Sverige 

kommer att ha 

tagit steget till 

en hållbar energiförsörjning 

ning, det är vad jag kommer att jobba för. 

Vilka forskningsområden inom energi vill 

regeringen satsa på? 

Som minister även med ansvar för miljöteknikfrågorna 

vill jag inte att forskningen 

ska begränsas till ett snävt nationellt perspektiv. 

Vi ska satsa på forskning där vi är 

framstående och har en fördel, där vi har 

potential till stora klimatvin- 

ster i Sverige eller i andra länder, 

eller där svenska företag 

kan finna en marknad. Detta 

kan sedan i praktiken innebära 

forskning på en rad områden: 

från laboratorium till 

pilotanläggning, och från till 

exempel smarta elnät till biodrivmedel 

eller vågkraft. 

Hur ska Sverige tillhandahålla el 

för industrin så att den inte tappar 

konkurrenskraft? 

Genom långsiktiga och förutsägbara regler. 

Genom att bygga ut den förnybara energin 

som nu görs breddas elproduktionen och försörjningstryggheten 

ökar samtidigt som vi 

kan säkra internationellt konkurrenskraftiga 

priser. Genom de långsiktiga stöden och reglerna 

som regeringen slagit fast ges en tydlig 

signal till industrin om vilka de 

långsiktiga förutsättningarna är. 

Vilka möjligheter ser regeringen 

med energieffektivisering för att 

minska energiförbrukningen? 

Det finns en stor outnyttjad potential 

både inom industrin och 

inom hushålls- och servicesektorn 

för energieffektivisering. 

Inom EU pågår arbetet med ett 

energieffektiviseringsdirektiv och i Sverige 

har vi goda erfarenheter, inte minst genom 

programmen för energieffektivisering för 

den energiintensiva industrin. Jag hoppas 

att vi kan göra ännu mer här. 

Vilken roll spelar kärnkraften för 

energiförsörjningen i framtidens Sverige? 

Kärnkraften spelar, tillsammans med vat- 

tenkraften, en stor roll för Sveriges elförsörjning 

i dag. Regeringens ambition är att 

beroendet av de två stora el-produktionsslagen, 

vatten och kärnkraft, ska minska 

och att ny förnybar energi ska bredda vår 

elförsörjning. Men under 

överskådlig tid kommer 

kärnkraften vara viktig 

för Sverige. Alliansens klimat- 

och energiöverenskommelse 

innebär tydliga 

spelregler också för kärnkraften. 

Nu finns tydliga 

villkor för vad som gäller 

för eventuell nyproduktion: 

nya reaktorer får endast 

byggas för att ersätta gamla, det blir 

inga direkta eller indirekta statliga subventioner 

och kärnkraften måste i ökad 

utsträckning bära sina egna försäkringskostnader. 

Frågan om en sådan investering 

kommer att bli verklighet är ett beslut 

för marknadens aktörer att både fatta och 

finansiera, utifrån dessa tydliga spelregler 

och strikta säkerhetskrav. 

Inom EU 

pågår 

arbetet med ett 

energieffektiviseringsdirektiv 

och i 

Sverige har vi 

goda erfarenheter 

Energiminister Anna-Karin Hatt. Foto: Sandra Baqirjazid


Annons 

6 

”Mix av energikällor krävs 

på framtidens elmarknad” 

– Vi hoppas på en framtid där vi har en bra mix av flera olika energikällor i 

landet. På så vis får man både bättre försörjningstrygghet och bättre elpriser, 

säger Kjell Jansson, vd för Svensk Energi. 

Svensk Energi 


Förnybara energikällor är lågoddsare 

när man talar om framtidens energiförsörjning. 

Men Kjell Jansson på Svensk 

Energi menar att det finns en fara i att tänka 

i alltför snäva cirklar. 

– Om det enbart ska finnas vind- och 

solkraft i näten riskerar kostnaderna bli 

högre än nödvändigt. Vi är inte på något 

sätt emot förnybar energi men vill gärna se 

att den går att förena med annat, på så vis 

kan helheten fungera mycket bättre. 

Kjell Jansson, vd för 

Svensk Energi. 

Foto: Helena Wihlborg 

En aktuell fråga 

för Svensk Energis 

medlemmar är avkastningen 

på elnäten. 

– Elnätsverksamhet 

är kapitalintensiv. 

Det är väldigt 

mycket pengar nedplöjda 

i de ledningar 

och stolpar som 

finns i dag. Då måste man också få rimlig 

avkastning på det. Där har vi lite problem 

just nu, säger Kjell Jansson och syftar 

främst på Energimarknadsinspektionens 

beslut gällande intäktsramarna för åren 

2012-2015. Kritiken gäller framför allt att 

skäliga intäktsramar, enligt Energimarknadsinspektionens 

egen modell, beviljas 

först om 18 år. Hälften av landets elnätsföretag 

har överklagat Energimarknadsinspektionens 

beslut. 

– Elnätsbranschen är en viktig del i landets 

infrastruktur och måste bedrivas både 

seriöst och professionellt. Att inte få nyttja 

den intäkt som företaget behöver för att 

säkerställa drift med bibehållen hög leveranssäkerhet, 

och genomföra nödvändiga 

investeringar, 

Vi måste 

ta vårt 

ansvar för att 

modernisera 

elnäten och inte 

lägga över det 

på kommande 

generationer 

förrän om 18 år, 

känns onekligen 

verklighetsfrämmande. 

Smarta nät 

Kjell Jansson 

befarar att det 

fortsatta arbetet 

kring elnätsregleringen 

leder till 

mer hårdhänta prioriteringar för de kommande 

årens utvecklingsplaner. Detta blir, 

menar han, ett allvarligt hot mot den önskade 

utvecklingen kring smarta elnät. 

– Smarta elnät är en viktig del i att uppnå 

Europas och Sveriges mål att öka andelen 

förnybar elproduktion och att bli mer 

effektiva i vår energianvändning, exempelvis 

genom mer styrbara nät och ökad öppenhet 

mot kunden. 

Nu är risken att nödvändiga investeringar 

skjuts på framtiden. 

– Jag måste ändå hoppas på att vi får ett 

för det framtida kraftsystemet positivt utlåtande. 

Från branschens sida är det viktigt 

att såväl intäktsramar som tillståndsprocesser 

blir rimliga så att de inte bromsar 

upp investeringar som krävs för att vi ska 

kunna möta kundernas krav på morgondagens 

elsystem. 

Modernisering 

Kjell Jansson påpekar att elnätet måste moderniseras 

för att elkunderna ska kunna bli 

mer aktiva och påverka sin elanvändning 

och därmed sina kostnader. En del konsumenter 

vill exempelvis kunna producera el 

själva och sälja den el de personligen inte 

använder. En utbyggnad av elnäten är ock- 


så en förutsättning för att nya kraftverk, 

som vindkraftverk, ska kunna leverera el 

till kunderna. 

– Delar av elnäten har en lång livslängd 

men det krävs kontinuerlig förnyelse. Om 

vi minskar investeringstakten nu kan elnätsföretagen 

sänka kostnaderna kortsiktigt, 

men på längre sikt är detta inte 

hållbart. Vi måste ta vårt ansvar för att 

modernisera elnäten och inte lägga över 

det på kommande generationer.


Annons 


Bioenergianvändningen fortsätter att öka 

Bioenergin är ett mångsidigt energislag som ökar konstant i Sverige och 

utvecklingen visar inga tecken på att avta. I dag står bioenergin för nära 

en tredjedel av slutanvändningen av energi i Sverige. 

Bioenergi 

Text Annika Wihlborg 

Biobränslen framställs ur råvaror 

från skogsbruket och lantbruket; de största 

volymerna kommer från restprodukter 

och biprodukter från 

skogsindustrin och skogsbruket. 

– Biobränslen kan ofta produceras 

till relativt låg kostnad och 

är ofta ett fördelaktigt alternativ, 

även i jämförelse med andra 

förnybara energislag. Vårt mål i 

Svebio är att öka användningen 

av bioenergi på ett ekonomiskt 

och miljömässigt optimalt sätt. 

Det säger Gustav Melin, som är vd i Svebio, 

Svenska Bioenergiföreningen. 

Många spännande projekt 

Det pågår många spännande projekt inom 

bioenergi i Sverige. 

– Det finns konkreta planer på att bygga 

ut elproduktion från biobränslen, biokraft, 

med flera TWh och investeringar över 30 

miljarder kronor under de närmaste 3 – 4 

åren, säger Gustav Melin. 

Gustav Melin, Svebio. 

Ett exempel är Eons stora investering 

i Örebro, Bio70, ett kraftvärmeverk där 

man räknar med ett högt elutbyte från 

biobränslen. Liknande investeringar i nya 

kraftvärmeverk sker i en rad städer. Ett 

annat exempel är Göteborg Energi som 

bygger en anläggning för förgasning av 

biomassa – GoBiGas. Man förvandlar 

träbränsle till biometan 

som kan användas som fordonsbränsle. 

– Ett tredje exempel är talloljedieseln. 

Råvaran är en biprodukt 

från massaindustrin, 

tallolja, som bearbetas i flera 

steg, första av Sunpine i Piteå, 

därefter vid Preems raffinaderi, 

för att bli biodiesel av en typ 

som är närmast identisk med, och kan användas 

som, traditionell diesel, säger Gustav 

Melin. 

Ökningen fortsätter 

Förra året svarade bioenergin för 141 TWh 

i energitillförsel och stod för 32 procent av 

slutanvändningen av energi. Tillförseln ökade 

med 21 TWh på två år, mellan 2008 och 

2010. Den stora ökningen berodde dels på 

kall väderlek med ökat värmebehov, dels på 

Taggar för NIBEs höstkampanj 

Det finns konkreta 

planer på att bygga ut 

elproduktion från biobränslen, 

biokraft, med flera TWh 

1 2 3 4 

7 8 

NIBE BERGVÄRMEPUMPAR 

att industrin återhämtade sig, men det finns 

också en stark långsiktig ökande trend. 

– Koldioxidskatten ökar nu för industrin, 

vilket gör det fördelaktigt att byta ut 

eldningsolja mot pellets för många företag, 

säger Gustav Melin. 

SmartaSt i familjen! 

Med vår mest avancerade bergvärmepump NIBE F1245 

kan vem som helst göra personliga inställningar. Den har 

en användarvänlig färgdisplay som gör att du lätt kan ändra 

värmen, öka varmvattenmängden, överblicka drifttid och 

styra din förbrukning. Det gör den till den smartaste bergvärmepumpen 

och alla i familjen till smarta användare. 

Om du installerar en NIBE bergvärmepump sänker du 

dessutom din energikostnad med upp till 80%. 

Olika hem har så klart olika behov. Se även vår effektiva 

och enkla basmodell NIBE F1226. 

Läs mer om våra bergvärmepumpar på www.nibe.se 

Smartphone-användare! 

Läs av koden och upplev mer av oss. 

Ladda ner appen ”mopper” till din smartphone 

och scanna koden.


Annons 

8 

Samarbete krävs för att 

klara energimålen 

De nationella målen för energieffektivisering är högt ställda och 

innebär bland annat en halverad energianvändning i bostadssektorn 

år 2050. Men arbetet mot en förändrad energianvändning är komplext 

och måste utföras på flera olika nivåer. 

Energieffektivisering 


Sveriges riksdag har beslutat att Sverige 

ska minska energianvändningen i bostäder 

och lokaler med 20 procent fram till 

år 2020 och med 50 procent till år 2050. 

För att nå målen krävs energieffektivisering 

inom hela sektorn. Det gäller såväl 

nybyggnation och ombyggnation som den 

dagliga driften. 

– För att nå de högt ställda målen krävs 

samverkan mellan alla olika aktörer på 

marknaden, säger Tomas Berggren, ansvarig 

för energieffektivisering i byggnader på 

Energimyndighetens enhet för 

industri och byggnader. 

Parallellt med de nationella 

målen har EU en rad direktiv 

för energieffektivisering och 

förändringar är på gång. 

I förslaget till det nya energieffektiviseringsdirektivet 

ingår att medlemsländerna 

sätter nationella tak för primärenergitillförsel 

2020, som 

inledningsvis dock inte är bindande. Förslaget 

är att de nationella taken kan göras 

tvingande efter en översyn 2014. Medlemsstaterna 

ska rapportera sina framsteg 

årligen och vart tredje år ska uppdaterade 

nationella handlingsplaner presenteras. 

– Energifrågan ligger högst upp på EU:s 

agenda. Man har sett att förändringstakten 

vad gäller energieffektivisering är för låg. 

Därför skärper EU direktiven och försöker 

hitta nya styrmedel, konstaterar Tomas 

Berggren. 

Även om Sverige ligger ganska långt 

framme på området finns det enligt Tomas 

Berggren en stor potential av lönsamma åtgärder 

när det gäller energieffektivisering. 

– Många fastighetsägare och bostads- 

Tomas Berggren, Energimyndighetens 

enhet för industri och 

byggnader. 

För att nå 

de högt 

ställda målen 

krävs samverkan 

mellan alla olika 

aktörer på marknaden 

Kurt Eliasson, vd för SABO. 

bolag känner en osäkerhet om 

vilka konsekvenser de här åtgärderna 

för med sig. Det 

är Energimyndighetens 

roll att försöka främja 

och påskynda 

utvecklingen genom 

att ta fram nya 

lönsammare tekniker 

och ny kunskap. I praktiken 

måste det arbetet ske 

i samarbete med marknaden. 

SABO:s Skåneinitiativ 

Redan för fyra år sedan satte Sveriges 

Allmännyttiga Bostadsföretag, 

SABO, ett eget mål för minskad energianvändning 

i det så kallade 

Skåneinitiativet där anslutna 

bostadsbolag åtar sig att gemensamt 

minska sin energianvändning 

med 20 procent 

från år 2007 till 2016. Många 

av besparingarna sker genom 

driftåtgärder i den dagliga 

förvaltningen. 

– Sedan starten har 103 

kommunala bostadsbolag 

tillsammans minskat sin energianvändning 

med 5,1 procent. Det gör Skåneinitiativet 

till bostadsbranschens mest 

ambitiösa och största frivilliga energisparprogram, 

säger Kurt Eliasson, vd för 

SABO. 

Han berättar att SABO:s medlemmar 

renoverar och underhåller sina fastigheter 

med 13 miljarder kronor årligen. En del 

av de pengarna går till energieffektiviserande 

åtgärder. 

– Våra medlemmar energieffektiviserar 

i den utsträckning det är ekonomiskt lönsamt. 

De som systematiskt har bytt ut byggnadsdelar 

i ett hus under årens lopp har 

svårt att ekonomiskt motivera en totalupprustning 

inklusive energieffektivisering. 

Per Forsling, chef för förvaltningsutveckling 

på Fastighetsägarna 

Stockholm. 

Därför menar Kurt Eliasson att även 

Sverige borde använda medel ur strukturfonderna 

till renoveringar. 

– I dag finns inget statligt stöd för åtgärder 

som energieffektiviserar befintliga 

bostäder, trots att de flesta bostäder som 

kommer att finnas år 2050 redan är byggda. 

Det är långt ifrån alltid företagsekonomiskt 

lönsamt att energieffektivisera, även 

om det är lönsamt för samhället. Just därför 

kan pengar från strukturfonderna vara 

avgörande för om energieffektiviserande 

åtgärder genomförs eller inte. 

Gröna hyresavtal 

Per Forsling, chef för förvaltningsutveckling 

på Fastighetsägarna Stockholm, påpekar 

att energieffektivisering är ett 

långsiktigt och i många avseenden ett ganska 

tråkigt arbete. 

– Våra medlemmar är mycket intresserade 

av energieffektivisering av främst två 


skäl: att spara pengar och att spara miljö. 

Den mediala debatten är fokuserad på att 

man ska renovera sig till energieffektivitet. 

Men för fastighetsägare med mindre bestånd 

finns det en stor potential i att göra saker 

med små medel genom att vara duktig i 

förvaltningsskedet och effektivisera driften. 

För bostadsbolag med stora bestånd i det 

gamla miljonprogrammet, handlar det förstås 

om att göra energieffektiviserande åtgärder 

i samband med renoveringarna. Men 

Per Forsling menar att man inte får glömma 

bort den goda förvaltningen och vad den ger. 

– Vi arbetar mycket med bland annat 

gröna hyresavtal som går ut på att skapa 

incitament för hyresgästen att vidta miljövänliga 

åtgärder kopplade till lokal- 

användningen. Fastighetsägarens engagemang 

är dock lika viktigt. 

Båda parter åtar sig att göra olika saker, 

men målbilden, att spara pengar och 

miljö, är densamma.


Annons 


Urbanisering stärker fjärrvärmens position 

I Sverige får cirka fyra miljoner personer sitt varmvatten, och sina bostäder 

uppvärmda, via fjärrvärme. I takt med urbaniseringen tror Ulrika Jardfelt, 

vd Svensk fjärrvärme, på en stark utveckling för värmekällan. 

Fjärrvärme 

Text Christina B. Winroth 

Fjärrvärmen började byggas för att 

förbättra luften i städerna. Genom att förflytta 

förbränningen till ett enda ställe, i 

stället för att varje hus hade sin egen uppvärmningskälla, 

blev luften snabbt bättre. 

I dag distribueras fjärrvärmen genom ett 

välutbyggt distributionsnät som leder hett 

vatten ut till fastigheterna. 

– En av fördelarna med fjärrvärmeverk 

är att man i städer och 

tätorter slipper transporter 

av pellets och andra 

bränslen ut till bostäderna, 

eftersom värmekällan 

finns på en plats. 

I fjärrvärmeverken är 

det dessutom möjligt att 

använda svåra bränslen 

som sopor. Det är i dag 

förbjudet att deponera sopor och genom 

att förbränna dem återanvänder vi sådant 

som annars inte skulle komma till nytta. 

För att elda avfall krävs en avancerad rökgasrening 

för att undvika att giftiga ämnen 

sprider sig i luften. Det har verken en god 

teknik för, säger Jardfelt. 

Fjärrvärmen har sina rötter i 1940-talet 

då pionjärer bland de kommunala energiverkens 

ingenjörer vågade satsa på något 

nytt och oprövat. På den tiden eldades verken 

med kol och olja. Sedan dess har de 

fossila bränslena fasats ut. I dag är endast 

tio procent fossilt bränsle. 

– 90 procent av bränslet som används 

i verken är antingen förnybart eller är så 

kallad återvunnen värme. Det innebär att 

vi förbränner industriellt avfall som returträ, 

flis, stubbar, bark och grenar som blir 

över när bland annat annan industri förädlat 

skogen, men också att överskottsvärme 

från industriprocesser används direkt för 

att värma vattnet. Resurseffektiviteten är 

det absolut viktigaste för fjärrvärmen och 

Även om det 

byggs fler 

bostäder invid städerna 

kommer värmen från 

fjärrvärmeverken att 

räcka 

därför är också målet att öka användandet 

av industriell överskottsvärme i fjärrvärmenäten. 

Stor potential inom EU 

2011 är året då fjärrvärme på allvar hamnat 

på den europeiska kartan. Bland annat har 

direktiv från EU höjt intresset. Där framhålls 

satsningar på kraftvärme, där el och 

fjärrvärme produceras samtidigt, för att få 

resurserna att räcka och nå klimatmålen. 

– Fjärrvärme är ingen dröm, eller vision 

om att ny teknik ska kunna lösa klimatfrågan 

i framtiden, utan den är reell och 

tillgänglig. I Sverige distribueras 

värmen som genereras vid våra 

elproducerande kraftvärmeverk 

redan ut till våra hem. I Europa 

ligger man efter. Den värme som 

i dag kyls bort vid kolkraftverk 

skulle räcka till att värma hela 

Europa. 

I Sverige är utbyggnadspotentialen 

för fjärrvärmen 

begränsad. Däremot stärker urbaniseringen 

fjärrvärmens position 

för framtiden. 

– Ju tätare vi bor desto mer 

VIND 

wpd arbetar för närvarande med ett 15-tal projekt både på land och till havs med en total 

effekt på ca 2 600 MW. I Sverige är vi 19 medarbetare med sammanlagt över 130 års 

erfarenhet i branschen. Under wpd’s projektledning togs år 2011 Tysklands första 

kommersiella havsbaserade vindkraftspark Baltic 1 i drift. Vi ser fram emot att bygga våra 

svenska havsbaserade projekt så fort de ekonomiska förutsättningarna föreligger! 

www.wpd.se 

– Förtätningen i samhället 

kommer att göra fjärrvärmen 

ännu mer intressant, 

säger Ulrika Jardfelt, vd 

Svensk fjärrvärme. 

kan vi utnyttja överskotts- 

och spillvärme som bildas i 

samhället. Genom den allmännaenergieffektiviseringen 

blir våra fastigheter också 

mer energisnåla. Så även om 

det byggs fler bostäder invid 

städerna kommer värmen från 

fjärrvärmeverken att räcka till 

att värma upp också dessa 

fastigheter. Det gör fjärrvärmen 

ännu mer resurseffektiv 

och stärker absolut dess position 

inför framtiden.


Annons 

10 

Vindkraften kan ersätta 

fem kärnreaktorer 

I år producerar vindkraften cirka 5,4 TWh. Potentialen för denna förnybara energikälla är 

betydligt större än så. Med rätt vilja och rätt inställning, samt en höjd politisk ambitionsnivå, 

skulle vindkraften år 2020 kunna leverera 30 TWh på årsbasis. 

Vindkraft 


Fram tills relativt nyligen har utbyggnaden 

av vindkraften varit ganska jämn, 

men just nu befinner sig vindkraften i en 

kraftfull utveckling. Enligt Annika Helker 

Lundström, vd Svensk Vindenergi, bidrar 

vindkraften inte bara till att skapa en försörjnings- 

och energitrygghet som gör landet 

mer oberoende av bränsleimport, utan 

den bryter också upp gängse ägarstrukturer 

i elproduktionsledet. 

– Genom att vanliga konsumenter kan 

äga vindkraft och elproduktion, bidrar 

detta till att den förnybara energin ökar 

konkurrensen på elmarknaden. Dessutom 

flyttar energiproduktionen närmare användaren. 

I dag producerar vindkraften cirka 5,4 

TWh per år. Det motsvarar i det närmaste 

den årliga produktionen hos en svensk 

kärnkraftsreaktor. 

Om vindkraften fortsätter att utvecklas 

i samma takt som hittills, kommer energikällan 

i början av 2020-talet att kunna 

producera 30 TWh vindkraft på årsbasis. 

Det skulle motsvara cirka hälften av kärnkraftens 

årliga produktion. Men för att 

nå målet krävs att vissa åtgärder vidtas. 

Tillståndsprocessen får inte, som nu, vara 

för långdragen. Möjligheten att utveckla 

havsbaserad vindkraft måste realiseras. 

Dessutom behöver ambitionen i elcertifikatsystemet 

ökas. 

– I dag finns en kvotkurva i systemet 

med en prognos som säger att vi kan få 

plats med 11 TWh vindkraft till 2020. 

Men den snabba utbyggnad som 

vi har kommer vi att slå i taket 

av certifikatssystemet redan 

2015. Därför är det viktigt att 

man ökar ambitionen från 11 

TWh till en större mängd förnybart. 

Detta behöver innebära att 

kostnaden för konsumenterna 

ökar, vilket en ny rapport från 

Energimyndigheten visar. Det är 

dags för politikerna att se över 

möjligheten att öka ambitionen 

i certifikatssystemet. Vill 

Sverige ha 30 TWh vindkraft 

till 2020 kan vi leverera, men 

då är det viktigt att se till att 

alla olika faktorer kommer på 

plats, inte minst en utbyggnad 

av elnätet. 

Viktig för industrin 

Vindkraften bidrar inte bara till att producera 

förnybar energi. Det som ofta glöms 

bort är att den även ökar tillväxten för 

svensk industri. 

Annika Helker Lundström, 

vd Svensk vindenergi. 

Det är 

dags för 

politikerna att se 

över möjligheten 

att öka ambitionen 

i certifikat - 

systemet 

– Många svenska industriföretag är underleverantörer 

till vindkraftsbranschen. 

Det är lätt att missledas av att det bara är 

de företag som tillverkar och 

sätter upp verken som är vindkraftsbranschen. 

Företag som 

SKF och ABB, samt många 

andra företag som representerar 

den traditionella svenska 

industrin, har en kraftfull ut- 

Foto: Baldur Bragason 

veckling tack vare den globala 

vindkraftens efterfrågan på 

komponenter. 

Totalt sett arbetar branschen 

med att sänka kostnaderna för 

att ta fram vindkraftverk, men 

samtidigt är hela den förnybara 

branschen fortfarande i en 

utvecklingsfas. 

– Därför är det viktigt att 

det finns ett ekonomiskt styrmedel 

och att det anpassas efter 

utbyggnaden. Vi kan se att 

konsumentens kostnad för elcertifikatsystemet 

successivt sjunker, därför är det nu 

möjligt att höja ambitionsnivån. Sannolikt 

kommer EU:s medlemsländer att få ett 

krav på förnybar energi för 2030. Därför 

är det viktigt att se till att vi får en jämn 

utbyggnad fram till dess. 

Nya ledningsnät 

Fredrik Lindahl är ordförande i Svensk 

vindkraftförening. Han skulle gärna se en 

utbyggnad av elnäten för att kunna bygga 

i Norrland. 

– I södra Sverige är ersättningen god, 

men stora delar av ytan är redan bebyggd 

och många kommuner är inte positivt inställda 

till att vindkraft byggs. 

I norra Sverige är inställningen ofta mer 

positiv och man ser vindkraften som en 

möjlighet till landsbygdsutveckling 

och nya arbetstillfällen. 

– I norra Sverige kan det vara 

dyrt att koppla in sig på nätet 

och kabeldragningar kan bli 

långa. Därför behövs ett politiskt 

beslut att bygga ut ledningsnäten 

för en omställning av 

vår framtida produktionsanläggning. 

Genom att bygga ut näten 

kan vi inte bara bygga mer 

vindkraft, utan även höja värdet 

på vattenkraften genom att vi lättare kan 

exportera mer förnybar energi till Europa 

Fredrik Lindahl, ordförande 

Svensk vindkraftförening. 


Vindkraftsopinion 

I Svensk vindenergis Sifo-undersökning, i september, 

ställdes frågan ”Vad önskar du att din 

el helst är producerad från?” Svaren löd: 34 

procent vindkraft, 26 procent solkraft, 23 procent 

vattenkraft, 8 procent kärnkraft. 

I USA gjordes nyligen också en studie där man 

frågade generation X och Y (födda efter 60-talet) 

samma fråga. 70 procent ansåg att nästa 

energipolitiska mål bör vara satsningar inom 

förnybara källor som sol och vind. Motsvarande 

siffra för den äldre befolkningen hamnade 

på 47 procent. 

Foto: Marcus Nyberg 

och bygga industriell kunskap 

inom landet. 

– Tillsammans med Norge 

och Finland skulle vi kunna 

producera stora mängder förnybar 

kraft som kan pumpas ut 

i Europa och bidra till att Kyoto-avtalet 

håller. Med bra kraftmotorvägar 

kan vi ansluta oss 

till existerande europeiska nät, 

vara med och rusta upp dem, 

och transportera el långt, med 

små förluster, från ett starkt vindkraftskluster 

i Norden.


ANNONS 


Solenergi fångar nya lösningar 

Marknaden för solenergi blir allt smartare. Nu byggs tekniken in i 

tak och fasader och blir en naturlig del av byggnaderna. Det gäller 

både solceller och solfångare. 

Solenergi 

Text Sven Wettergrund 

På så sätt får tekniken dubbel funktion 

– energikälla och byggmaterial 

samtidigt. Industriellt och 

forskarmässigt ligger Sverige 

långt fram inom solenergiteknik, 

och har lika goda förutsättningar 

som Tyskland, som är 

världsledande på solenergianvändning. 

Det säger Lars Andrén som är 

ordförande i branschorganisationen 

Svensk Solenergi. 

Lars Andrén. 

– Senast jag var på Landvetter såg jag att 

parkeringshuset fått ett fasadmaterial med 

solceller. Såna exempel kommer nu kontinuerligt 

och då får man också en förbättrad 

ekonomi genom att man slipper köpa 

fasadmaterial, säger han. 

Solceller på högvarv 

El från solceller har haft ett rejält uppsving 

i fjol och i år. Lars Andrén pratar 

om en fördubbling bara un- 

der förra året. Regeringen 

har också beviljat 186 miljoner 

kronor i stöd för installationer 

av solceller nästa år. 

Huvuddelen används på offentliga 

byggnader men det 

ökar också kraftigt inom villasektorn. 

Den konventionella tekniken 

har en verkningsgrad på 14-15 

procent i dag. Genom ett teknikskifte 

kommer de siffrorna hamna kring 20 

Det mest 

intressanta 

är att priserna på 

solcellstekniken 

nästan halverades 

under 2010 

procent ganska snart, enligt Andrén. 

– Men det mest intressanta är att priserna 

på solcellstekniken nästan halverades 

under 2010. Det är en viktigare faktor 

än att man får en ökad prestanda. Konkurrenskraften 

för solel är betydligt större än 

vad som är allmänt känt. 

Sverige har också fördelen att 

ha ett välutbyggt elnät som kan 

ta emot el från solenergi. 

Solfångare, som omvandlar 

solinstrålningen till värme, har 

däremot en helt annan verkningsgrad 

jämfört med solceller. 

Mellan 50-70 procent, uppger 

Lars Andrén. 

Precis som med solceller blir 

det allt vanligare att integrera tekniken i 

tak och fasader. 

Standardiserar med 

andra värmesystem 

Han berättar också att man numera standardiserar 

solvärmen med andra värmesystem 

som värmepumpar, vedpannor och 

pelletspannor. Svenska regeringen har under 

en tioårsperiod beviljat ett årligt anslag 

på cirka 58 miljoner kronor 

för att uppmuntra användning 

av solfångare. Historiskt 

har bidraget endast omfattat 

villor men sedan 2009 inbegriper 

det alla byggnader. Till 

exempel idrottsanläggningar, 

campingplatser och offentliga 

byggnader. 

I år drog regeringen dock 

in anslaget. Skälet var att de alternativa 

värmekostnaderna har gått upp i pris, något 

som gynnar solvärmen. 

– Det är ett avbräck så klart. För villasektorn, 

där det går att utnyttja rot-avdraget, 

slår det inte så hårt. Men det är 

ANNONS 

olyckligt för alla andra tillämpningar som 

nu äntligen hade börjat komma igång, säger 

Lars Andrén. 

Vindkraft – kan det bli 

lönsamt ? 

Så här kan ett hus se 

ut där fasaden är uppbyggd 

med solceller. 

med eGl:s breda erfarenhet inom trading och portföljförvaltning kan vi tillföra 

handelsstrategier och produkter som säkrar intäkterna i vindkraftsprojekt. detta 

möjliggör finansiering av projekt samtidigt som lönsamheten säkras och optimeras. 

kontakta gärna eGl sverige för mer information. tel: +46 40 10 77 70. 

www.egl.eu 

Portföljförvaltning | Kontrakt för el och elcertifikat – upp till 10 år resp. 

5 år | Fysisk balanshållning | Handel med miljövärde 

ins_nordic_03_12_123x170.indd 1 20.12.11 16:12


ANNONS 

12 

Stor risk för elunderskott 

Mats Gustavsson är vd för BasEl i Sverige AB och Industrikraft i Sverige AB. Industrikraft 

verkar för att den svenska kärnkraften ska byggas ut för att säkra basindustrins 

framtid. Efter att förhandlingarna med Vattenfall havererat siktar nu 

basindustrin på att bygga ut den på egen hand. Men då krävs politiska förändringar. 

Basindustrins energibehov 

Text Henrik Norberg 

År 2004 bildades BasEl i Sverige AB 

av de 20 största elförbrukarna inom basindustrin. 

Anledningen till att en ny organisation 

såg dagens ljus var att medlemmarna 

ansåg att den avreglerade elmarknaden 

fungerade dåligt. Syftet med BasEl var att 

starta projekt som skulle resultera i ökad 

kraftproduktion. 

– Vårt första projekt var att starta vindkraftsföretaget 

VindIn. Företaget är igång 

och producerar el. Men vindkraft kommer 

aldrig att kunna producera tillräckligt 

mycket el och dessutom blir den elen för 

dyr utan subventioner. 

För att öka kärnkraftsproduktionen 

bildade BasEl Industrikraft i Sverige AB, 

som ägs av fem stora företag inom basindustrin. 

Enligt Mats Gustavsson är kärnkraft 

det enda alternativ som är gångbart 

i Sverige i och med att vattenkraften inte 

får byggas ut, vind inte kan leverera tillräckligt 

mycket och gas aldrig har varit ett 

alternativ för Sverige. 

Industrikraft har drivit samtal med 

kraftindustrin för att få till stånd en kärnkraftsutbyggnad, 

samtal som sedan en tid 

har strandat. 

Varför gav inte era diskussioner med 

kraftindustrin resultat? 

– De förhandlingar som inleddes med Vattenfall 

gick till en början bra. Men de 

avslutades eftersom kraftindustrin och basindustrin 

hade olika inställning om vilken 

tidshorisont man hade för planerna, säger 

Mats Gustavsson och fortsätter: 

De investeringsbeslut 

som fattas inom 

basindustrin kräver en 

långsiktig och förtroendeingivande 

energipolitik 

– Det är naturligt att den som behöver 

kraften, och vill ha den till konkurrenskraftiga 

priser, värdesätter att det inte uppstår 

en bristsituation. Den som däremot producerar 

kraften ser däremot inte nödvändigtvis 

en bristsituation som något negativt, 

inte under en avgränsad period i alla fall. 

Vi inom basindustrin är intresserade av att 

investera i ny kärnkraftsproduktion genom 

vårt gemensamma bolag Industrikraft AB. 

Ni vill undanröja politiska hinder. Vilka? 

– I dagens energiöverenskommelse fi nns 

det ett par skrivningar som omöjliggör för 

nya aktörer att komma in på kärnkraftsproducentmarknaden. 

En ny anläggning 

Mats Gustavsson, vd för 

BasEl och Industrikraft, 

arbetar för att basindustrin 

genom Industrikraft 

ska bygga kärnkraft. 

måste ligga på ett område som redan i dag 

har kärnkraftsproduktion, områden som 

idag ägs av kraftbolagen. Det står även i 

överenskommelsen att en ny reaktor endast 

får startas om en gammal släcks ner. 

Problemet är att det är kraftbolagen som 

bestämmer när dagens reaktorer ska tas ur 

bruk. Båda dessa skrivningar gör att nya 

aktörer får en dålig position på marknaden. 

Konsekvenser för basindustrin om det inte 

sker en utbyggnad? 

– Om företagen inte kan lita på den framtida 

elförsörjningen och om man dessutom 

ser ökade elpriser är risken att investeringar 

i industriproduktion inte sker i Sverige utan i 

Målet med PFE är att det ska bidra till att öka 

energieffektiviteten i svenska, energiintensiva 

industriföretag. 

Bakgrunden till PFE är att skatten på processrelaterad 

el höjdes från 0 till 0,5 öre/kWh den 1 juli 

2004. Enligt Energimyndigheten visar slutresultatet 

från den första femåriga programperioden att 

100 svenska energiintensiva industriföretag har 

åstadkommit en eleffektivisering på 1,45 TWh per 

år. Det motsvarar den årliga elanvändningen för 

konkurrentländer. De investeringsbeslut som 

fattas inom basindustrin kräver en långsiktig 

och förtroendeingivande energipolitik. 

Hur mycket bör den svenska kraftindustrin 

byggas ut? 

– Inom basindustrin tycker vi att det är 

rimligt att vi inom landets gränser ska 

kunna täcka det elbehov som fi nns. Vi ska 

alltså inte vara beroende av import. Detta 

betyder inte att vi inte vill se ”kablar” till 

kontinenten, men vi anser att överföringsförbindelserna 

bör byggas ut inom Sverige 

och Norden i första hand. Risken är stor 

att Sverige kommer att ha ett stort elunderskott 

i framtiden om vi inte satsar på förnyad 

kärnkraftsproduktion. 

Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) 

cirka 80 000 eluppvärmda villor eller motsvarande 

hela Uppsala kommun. Resultatet är mer än dubbelt 

så bra som den förväntan på 0,6 TWh som 

Sverige hade då programmet startades. 

De medverkande företagen har uppnått 

eleffektivisering genom dels en rad eleffektiviseringsåtgärder, 

dels genom förbättrade rutiner för 

energieffektiva inköp och projekteringar. Tillsammans 

har de 100 företagen gjort 1247 åtgärder 

och investerat sammanlagt 708 miljoner. 


Vilka är dagens fl askhalsar? 

– Vad gäller fl askhalsarna inom Sverige ser 

vi konsekvenserna av dem nu i och med indelningen 

i 4 elområden. De olika prisnivåerna 

inom de olika elområdena är avsedda 

att stimulera utbyggnad av kraftproduktion 

i områden med höga priser. Vi anser 

att det då borde vara möjligt att bygga ut 

alla typer av kraftproduktion inom dessa 

områden. I område 4 skulle det till exempel 

vara lämpligt att bygga ett nytt kärnkraftverk 

på Barsebäcks område. 

Ökad kraftproduktion är en väg att gå, energieffektivisering 

en annan. Vad har basindustrin 

gjort för att minska förbrukningen? 

– Företagen har arbetat på fl era fronter för 

att minska energiåtgången. Arbetet har 

varit framgångsrikt, men att effektivisera 

räcker inte eftersom produktionen ökar. 

Ett projekt som fl era företag har varit med 

i är Energimyndighetens PFE-program. 

– Det är viktigt att poängtera att Sverige 

har den renaste elproduktionen i världen, 

vilket innebär att industrins klimatpåverkan 

är liten. Men trots det ska vi betala 

priset för utsläpp som andra genererar. 

Innebörden är att svensk industri kan bli 

utkonkurrerad som en följd av de utsläppsrätter 

som vi måste betala för, trots att vi 

knappt släpper ut något.


Annons 


Energi förbrukas i onödan 

Hälften av arbetstiden står de flesta kontor tomma, ett resultat av att 

människor i dag är mer rörliga i sina arbeten. Detta innebär att ventilationen 

i kontor, med icke behovsstyrda system, ventileras helt i onödan 

medan elmätaren tickar. 

Behovsstyrd ventilation 


Allt fler fastighetsägare har fått upp 

ögonen för de potentiella energibesparingarna 

i anpassad ventilering. Detta har lett 

till att behovsstyrd ventilation fått ett ordentligt 

genomslag. 

– För att inte ventilera i onödan 

är behovsstyrd ventilation, 

med närvarogivare som registrerar 

om kontoret är bemannat 

eller inte, en bra investering. Är 

kontoret tomt dras ventilationen 

automatiskt ner. På samma sätt 

kan konferensrum, med mer sofistikerad 

utrustning för mätning 

av koldioxidhalt, regleras utifrån 

hur många som vistas i lokalen. 

Luftflödet dimensioneras hela tiden utifrån 

behov, säger Mats Holmqvist, ordförande i 

branschorganisationen Svensk ventilation. 

Genom att minska på ventilationen finns 

stora besparingar att göra. 

– Om man exempelvis drar ner ventilationen 

med 25 procent minskas fläktar- 

Läs mer om vår nya filterserie 

Hi-Flo XL på 

Mats Holmqvist, ordförande 

i Svensk ventilation. 

nas elförbrukning med hälften. Till detta 

ska läggas de besparingar som görs genom 

att den minskade ventilationen också innebär 

en mindre lufttillförsel. Ju mindre luftmängd 

som tas in, desto mindre energi går 

det åt till att värma upp den. 

Skolor är ett lysande exempel på en plats 

där behovsstyrd ventilation kan bidra till 

stora energibesparingar. 

– I skolorna är eleverna antingen i klassrummet, 

i matsalen eller i en 

annan lokalitet. Det innebär 

att många salar periodvis står 

tomma. Genom att ventilera där 

eleverna befinner sig och dra ner 

luftflödena i tomma lokaler, kan 

energi sparas. 

Eftersom det inte behövs full 

ventilation i alla skollokaler 

samtidigt, kommer beslutet att 

övergå till behovsstyrd ventilation 

också leda till att ventilationsanläggningen 

kan dimensioneras ner. Något som 

i sig ger en lägre investeringskostnad. 

Enhetliga system 

När det kommer till ventilationsanläggningars 

optimering och styrutrustning 

Ju 

mindre 

luftmängd 

som tas in, 

desto mindre 

energi går det åt 

till att värma upp den. 

finns det många parametrar att ta hänsyn 

till. Här behöver branschen enligt Holmqvist 

arbeta för ett bättre helhetstänkande. 

– Oftast finns det en leverantör för kylsystem, 

en för värme, en för ventilationsaggregat 

och en för styrutrustning etc. För att 

få mer optimerade system vore det önskvärt 

att någon tar ett helhetsgrepp och levererar 

så kompletta lösningar som möjligt. 

Som byggbranschen ser ut i dag görs 

styrutrustningarna i princip från grunden 

vid varje enskilt bygge. Eftersom det alltid 

är någonting som skiljer från en anlägg- 

ning till en annan, är det ett mödosamt arbete 

att gå igenom alla funktioner och på 

bästa sätt optimera systemet. Mer enhetliga 

system skulle göra det lättare. 

– I stort går leverantörerna mot ett systemtänkande 

för att leverera en så komplett 

lösning som möjligt. De leverantörer 

som inte har hela sortimentet söker i stället 

samarbeten för att vara en del av en helhetslösning. 

Om branschen kan foga ihop 

bättre paketlösningar skulle man kunna 

skapa en smartare styrning och en bättre 

optimering av systemen. 

därFör är dyra FiLter 

biLLigare än biLLiga. 

4% 

18% 

78% 

Fördelning av totalkostnaden 

www.camfil.se 

Service och avfall 

inköp filter 

energi 

Eftersom vi använder den senaste tekniken och de bästa materialen 

kostar våra nya luftfilter lite mer. Men på sikt är de avsevärt billigare. 

Energiförbrukning står för den allra största delen av den totala driftskostnaden 

i en ventilationsanläggning – faktiskt närmare 80 procent. 

Därför har vi fokuserat just på energieffektivitet. Med HiFlo XL kan 

du spara mer än 100 kronor per filter i total driftskostnad per år.


Annons 

14 

−Alla kurvor pekar åt rätt håll! 

En EU-lagstiftning som driver på, 

stora marknader som öppnar sig i 

Europa och nya tekniksprång får 

en redan blomstrande värmepumpbransch 

att se fortsatt ljust på utvecklingen. 

Värmepumpmarknad 

Text Clas Lewerentz 

Den svenska värmepumpmarknaden fortsätter 

att expandera kraftigt. Efter många 

års försäljningsframgångar på villasidan 

växer nu intresset för värmepumpslösningar 

även hos flerbostadshus och kommersiella 

fastigheter. 

– Vi ser allt fler fastighetsägare som är 

missnöjda med fjärrvärmepriserna. När 

det gäller fastighetssegmentet är branschen 

bara i introduktionsstadiet, säger 

Martin Forsén, VD för 

Svenska Värmepumpföreningen 

(SVEP). 

Samarbete med 

byggbranschen 

Även om framtiden ser ljus ut 

så finns det hinder som måste 

övervinnas, framhåller Martin 

Forsén. Ett hinder är olika kommuners 

försök att förhindra installationer 

av värmepumpar med motiveringen att 

Martin Forsén, VD, Svenska 

Värmepumpföreningen. 

biobränsleeldad fjärrvärme anses som ett 

bättre alternativ. 

– Det är, som vi ser det, ett 

hinder för energieffektivisering. 

En utmaning är att från 2020 

ska alla nya byggnader i Europa 

ha en standard som man kallar 

nära noll energi. Kravet gäller 

även befintliga byggnader som 

genomgår omfattande renove- 

ringar. Nya systemlösningar 

måste därför tas fram på kort 

tid. Det här är en stor huvudvärk 

för fastighetsägarna och byggföretagen. 

För värmepumpbranschen gäller det 

Smarta lösningar 

för framtiden 

att ta fram kostnadseffektiva 

och rationella lösningar så att 

man klarar de kommande energikraven. 

Lyckosam sits i Sverige 

Ett viktigt verktyg i EU:s arbete 

för att uppnå 20 procents 

minskad energianvändning 

till år 2020 är Ekodesigndirektivet som 

innebär att även värmeprodukter ska energimärkas 

och möta kraven på energieffektivitet. 

– Den lagstiftningen tror vi kommer 

att vara en ögonöppnare i Europa och en 

Nu står 

vi redo 

för övriga Europa 

där de 

stora säljvolymerna 

finns 


bra drivkraft för Sverige. Vi har ju haft en 

lyckosam sits här hemma under många år 

och har kunnat utveckla kunnande, produkter 

och produktionskapacitet. Nu står 

vi redo för övriga Europa där de stora säljvolymerna 

finns. 

Värmepumpbranschen har fortfarande 

en stor utvecklingspotential kvar, menar 

Martin Forsén. 

– Vi kan fortfarande göra större tekniksprång 

och har potential att bli mycket mer 

konkurrenskraftiga än vi är i dag. 

Väcker omvärldens avund 

Mellan 1990 och 2010 har elanvändningen 

i svenska byggnader gått ner över 20 

procent. Samtidigt har koldioxidutsläppen 

från byggnaderna minskat med 76 procent. 

– Många oljepannor har er- 

satts med värmepumpar och 

en stor mängd luft/luft-värmepumpar 

har installerats i hus 

med direktverkande el. Vi har 

också ersatt en stor mängd elpannor. 

På det viset har vi effektiviserat 

elanvändningen. 

Det här är något som andra 

länder tittar på med stor avund 

och undrar hur det varit möjligt. Därför är 

jag lite besviken på svenska myndigheter 

och på regeringen som inte har gått ut och 

marknadsfört Sverige och talat om hur vi 

faktiskt har lyckats med det här, avslutar 

Martin Forsén. 

Genom vår långa erfarenhet och 

höga kompetens hjälper vi våra kunder 

att skapa framtidens fjärrvärme. 

Tekniskt, ekonomiskt och 

miljömässigt. 

Hur kan vi hjälpa dig? 

www.fvb.se 

VÄSTERÅS STOCKHOLM BORÅS GÄVLE LINKÖPING NYKÖPING SUNDSVALL ÖREBRO EDMONTON TORONTO VANCOUVER MINNEAPOLIS SEATTLE


Annons 


EU-program för effektivisering 

och förnybar energi 

Fokus på energifrågor inom EU har stärkts de senaste åren. Flera program 

syftar till att främja och förstärka utvecklingen av effektiva och tillförlitliga 

hållbara energilösningar. IEE2 och FP7 är två av dessa program. 

EU-program 

Text Sandra Ahlqvist 

IEE2, Intelligent Energy Europe2, 

har som syfte att främja förnybara lösningar 

och energieffektivisering, för att underlätta 

genomförandet av nya lagar som 

antagits på EU-nivå. 

– De olika områdena inom IEE2 är 

uppbyggda dels kring effektivisering, dels 

kring förnybar energi och dels kring integrerade 

initiativ, i vilka man kombinerar 

de olika delarna för att få synergieffekter, 

berättar Lisa Lundmark, ansvarig för IEE2 

vid Energimyndigheten. 

En del av programmets medel kan enbart 

sökas av offentliga aktörer i syfte att förbereda 

för investeringar i storskaliga projekt, 

såsom energieffektivisering av byggnadsbestånd 

eller att förbättra lokala transporter. 

Övriga resurser finns tillgängliga även 

för privata aktörer, så länge projekten i sig 

inte är vinstdrivande. Lisa Lundmark poängterar 

att program som IEE2 och FP7 är 

centrala för att underlätta transnationella 

kunskapsutbyten. 

– Ytterst avser IEE2 att hjälpa både EU 

och Sverige att nå sina uppsatta energimål. 

Samarbeten över landsgränser banar väg 

för nya idéer, både på import och export. 

Sverige är inte alltid så bra på att dra till 

sig projektmedel, men inom dessa områden 

ligger vi långt fram. 

Framgångsrikt arbete 

Arbetet med IEE2 har varit framgångsrikt. 

Den nuvarande programperioden har pågått 

sedan 2007 och kommer 

att avslutas 2013. Nu pågår diskussioner 

kring hur det ska se 

ut i EU:s nästa budgetperiod, 

men Lisa Lundmark hoppas att 

innehållet i IEE2 kommer att 

finnas kvar. 

– Programmet har en karak- 

tär som inte finns någon annanstans. 

Vissa program, till 

exempel FP7, har fokus på FoU 

och andra har fokus på demonstration, 

medan IEE2 främjar de mjuka frågorna. 

Utvärderingar som gjorts visar på god nytta 

både för samhälle och inblandade aktörer. 

Lundmark hoppas på att IEE2 framöver 

ska bli känt för en större målgrupp, så att 

de möjligheter programmet öppnar upp för 

uppmärksammas. Hon förbereder nu informationsaktiviteter 

kring den nya ansökningsperiod 

för IEE-projekt som öppnats i 

början av 2012. 

– Programmet är brett och har många 

målgrupper, men ansökningarna är ojämnt 

spridda över landet. Det bästa vore om aktörerna 

såg en ansökan som en utmaning, 

Lisa Lundmark, Energimyndigheten. 

med stor potential och möjlighet att göra 

många typer av projekt. 

God europeisk forskning 

Svante Söderholm vid Energimyndigheten 

är svensk expert 

i programkommittén 

för energi inom 7:e ramprogrammet 

(FP7). Han 

håller med Lundmark 

om att programmen 

innebär stora möjligheter 

för de som vågar 

satsa. 

– Vem som än uppfyller 

kriterierna får söka till FP7. 

Grundtanken med programmet 

är att åstadkomma god 

Det finns 

ett stort 

behov av innovation 

och 

forskning för att 

samhället ska 

kunna möta de 

utmaningar vi 

står inför 

europeisk forskning som beaktar 

frågeställningar av europeiskt intresse. 

Målsättningen har skärpts och tydliggjorts 

efter Lissabonfördraget, efter att 

man på EU-nivå lagt märke till att Europa 

behöver bibehålla och stärka sin konkurrenskraft 

och, i förlängningen, skapa 

arbetstillfällen. Under våren fastställdes 

dessutom Innovation Union, ett 

forsknings- och innovationsprogram 

som utgör en central punkt 

i Europa 2020, den europeiska 

strategin för sysselsättning och 

tillväxt. Fokus i Innovation Union 

ligger på att se till att en stör- 

Foto: Johan Wingborg 

re del av forskningsresultaten 

nyttiggörs genom i första hand 

kommersialisering. 

– Det forskas mycket i Europa. 

Ur ett svenskt perspektiv är detta 

särskilt intressant, eftersom vi är ett litet 

land och inte kan vara världsbäst på allting. 

Genom program som FP7 

kan vi tillgodogöra oss relevant 

kunskap samtidigt som vi 

får möjlighet att sprida svensk 

forskning och bana väg för 

svensk industri. 

Behov av effektivitet 

Inom FP7 och dess föregångare 

har ett stort antal forskningsprojekt 

beviljats anslag. Svante 

Söderholm ger som exempel forskning 

inom solceller, innovativa vindkraftsystem 

Svante Söderholm, 

Energimyndigheten. 

för offshore vindkraftsproduktion, biobränsle 

från alger och storskaliga system 

för värme och kyla i statsmiljö. 

– Det finns ett stort behov av 

innovation och forskning för att 

samhället ska kunna möta de 

utmaningar vi står inför, som 

exempelvis klimathotet. Därför 

arbetar kommissionen utifrån 

perspektivet att det behövs 

en kraftfull satsning för att nå 

framgång. Den gör att kommissionen 

kan ställa krav och försäkra 

sig om god spridning av 

idéer som kommer hela Europa till gagn. 

Uppfylla delmål 

Kanslirådet Fredrik von Malmborg vid 

Näringsdepartementet bekräftar 

att program av den här 

typen banar väg för internationella 

kunskapsutbyten. Inriktningen 

skiljer sig mellan olika 

program och där IEE2 handlar 

om investeringar i mjuka frå- 


gor såsom kunskapsöverföring, 

handlar FP7 snarare om finansiering 

av teknisk utveckling. 

För att kunna ansöka till programmen 

är det viktigt att ens projekt bidrar 

till att uppfylla de mål som finns för 

Fredrik von Malmborg, 

Näringsdepartementet. 

delprogrammen, där fokus inom IEE2 ligger 

på antingen främjande och spridning 

av kunskap och arbetsmetoder, eller replikering 

av tidiga demonstrationsåtgärder. 

De projekt som 

har fått finansiering i 2011 års 

utlysning finns inom flera olika 

sektorer, till exempel byggnader, 

industri och transport. 

Svenskarna står sig, enligt 


von Malmborg, relativt väl i 

den internationella konkurrensen. 

Han poängterar dock 

att det gärna skulle kunna bli 

bättre: Energimyndigheten har fått i uppdrag 

att medvetandegöra och informera om 

EU:s finansieringsprogram och vilka medel 

som finns att söka för att öka antalet ansökningar. 

I EU:s övergripande program för konkurrenskraft 

och innovation 2014 – 2020 föreligger 

viss risk för att mjuka aspekter tappas 

bort och att fokus kommer att ligga på forsknings- 

och demonstrationsanläggningar. 

– Det är angeläget att behålla en viss 

inriktning på kunskaps- och erfarenhetsutbyten, 

så det bästa vore om branschorganisationer, 

kommuner och myndigheter 

med kanaler i Bryssel kan bidra till att uppmärksamma 

den här risken. I slutänden 

tjänar alla parter på det.


Annons 

16 

Vatten – stabil energikälla med 

potential inom vågkraft 

I takt med att vindkraften byggs ut kommer vattenkraftens roll som reglerare att bli 

ännu mer framträdande. För framtiden hoppas många också på vågkraftens genomslag, 

ett kraftslag som på sikt kan ha samma potential som vindkraften. 

Vatten- och vågkraft 


Generellt sett är de svenska vattenkraftverken, 

som byggdes i början av 

1900-talet, mycket bra. De har en god teknik 

och en verkningsgrad kring 91 procent; 

en vanlig bilmotor har en verkningsgrad på 

cirka 35 procent. 

– När kraftverken förnyas kan vi i dag 

maximalt öka verkningsgraden med 1-2 

procent. Då har vi gjort ett jättebra arbete, 

säger Gunnar Axheim, styrelseordförande 

Svenskt vattenkraftcentrum (SVC), ordförande 

i Svensk Energis arbetsgrupp för 

vattenkraftfrågor och vd för Vattenfalls vattenkraftverksamhet. 

I takt med att vindkraften utvecklas kommer 

vattenkraften att få en allt viktigare roll. 

– Vindkraftens produktion kan förändras 

snabbt vilket gör att det krävs ett stabilt 

kraftslag som snabbt kan sättas in för att 

hålla frekvensen uppe i näten när det inte 

blåser. När vattenkraften allt 

mer får rollen som en reglerare 

innebär det också att magasinnivåerna 

kommer att gå upp och 

ner i en mycket högre utsträckning, 

en utveckling som framför 

allt de närboende kommer att 

märka av. En av utmaningarna 

för framtiden är att förklara varför 

det ser ut på detta sätt. 

Vågkraften utvecklas 

Ett annat vattenkraftslag är vågkraft. Under 

1970-talet föreslogs och testades en 

Gunnar Axheim, styrelseordförande 

Svenskt vattenkraftcentrum. 

Boj och generator till Seabased vågkraftspark som planeras i Smögen. 

Foto: Seabased 

Foto: Erik Holmstedt 

rad olika tekniker för att utveckla 

vågkraften. Bland annat 

fanns en teknik som liknade en 

anka som låg och guppade på 

vattnet och på så sätt mekaniskt 

kunde överföra energin 

i vågorna till en generator för 

att generera elenergi. Ett halvt 

dussin andra tekniker provades 

i Norden, men ingen av dem visade 

någon lönsamhet vid den 

tidpunkten. 

Under årens lopp har dock flera innovationer 

för ny elektrisk generering gjorts, 

Ocean Harvester är en så kallad point absorber-konstruktion 

som är förankrad i havsbotten och genererar elektricitet 

när bojen på ytan rör sig upp och ned med vågorna. 

Foto: Ocean Harvesting 

innovationer som nu även har kunnat tilllämpas 

på vågkraft. 

En av innovatörerna bakom 

vågkraftens utveckling är Mats 

Leijon vid Uppsala universitet. 

– Under det närmaste året 

ska företaget Seabased, med 

statligt stöd, driftsätta och utvärdera 

cirka 420 av Leijons 

vågenergiomvandlare i havet 

nordväst om Smögen, vilket är 

ett utmärkt sätt att utvärdera 

potentialen i tekniken, säger 

Lars Sjunnesson, professor och 

före detta forskningschef vid Eon. 

Vågkraftsparken i Smögen baseras på 

vågkraftsaggregat, så kallade linjärgeneratorer, 

placerade på havsbot- 

ten. Aggregaten är via linor 

förbundna med bojar på ytan 

som fångar upp vågornas rörelseenergi, 

vilken omvandlas 

till elenergi i generatorerna. 

Aggregaten är i sin tur sammankopplade 

med varandra 

genom undervattensställverk 

till en vågkraftspark, från vilken en växelström 

kan levereras via en sjökabel direkt 

till det landbaserade elnätet. Går 

allt enligt plan blir anläggningen 

en av de största i världen med en 

märkeffekt på 10MW. 

Teknik för små vågor 

Ett annat svenskt projekt inom 

Eon är Ocean Harvesting i 

Karlskrona som använder sig av 

en svensk uppfinning av Mikael 

Sidenmark. I Smögen-projektet 

läggs stora delar av anläggningen på botten, 

i Karlskrona ligger den på ytan och guppar. 

Lars Sjunnesson, professor 

och före detta forskningschef, 

Eon. 

Det 

gäller 

bara att fortsätta 

med att testa och 

vidareutveckla 

olika tekniker 

Göran Tillberg, forskningschef, 

Eon. 


Vågkraftsaggregatet Ocean Harvester är 

en så kallad point absorber-konstruktion 

som är förankrad i havsbotten 

och genererar elektricitet när bojen 

på ytan rör sig upp och ned 

med vågorna. 

Ocean Harvester utgörs av en 

stor flytboj som rymmer generatorn 

och övrig teknik, en ankarvikt, 

en ankarlina och ett lod som 

samlar upp vågenergin och driver 

generatorn med ett begränsat 

vridmoment. 

För att utvärdera tekniken har 

den norska redaren Fred Olsens energiteknikbolag, 

Fobox AS, bjudit in Karlskronaföretaget 

att testa en 25 kW-prototyp i 

havet utanför Risör i sydöstra 

Norge. 

– Potentialen för vågkraft i 

Sverige är inte särskilt hög eftersom 

vi har förhållandevis 

små hav omkring oss. Samtidigt 

är vågenergi intressant då 

den har en hög energitäthet. 

Vågorna har också en jämnare 

rörelse och en bättre uthållighet än vinden, 

säger Göran Tillberg, forskningschef 

på Eon. 

Men det tar sin tid att nå 

fram. 

– Vågkraften befinner sig i 

dag där vindkraften befann sig 

för cirka 20 år sedan. I dag är 

vindkraften enormt stor. Vågkraften 

kan ha minst samma 

potential, det gäller bara att 

fortsätta med att testa och vidareutveckla 

olika tekniker och att 

få ekonomisk lönsamhet, säger Sjunnesson.

www.clintonagency.se 

www.intrum.se 

Intrum Justitia är Europas 

ledande företag inom 

Credit Management Services (CMS) 

och har omkring 3 300 

anställda i 22 länder. 

TILLSAMMANS 

VÄNDER VI TRENDEN 

Boosting 

Europe 

Boosting Europe is our contribution 

to improving the economy 

and creating jobs. 

We’re all in this together. 

Let’s change things for the better. 

www.intrum.com/boostingeurope 

Det går minst sagt lite trögt för Europa. Många bolag kämpar för sin överlevnad och under förra 

året gick över 220 000 europeiska företag omkull. Enligt vår erfarenhet hade dock var fjärde 

konkurs kunnat undvikas – om man fått betalt i tid. 

Ingen regering, inget företag eller land kan lösa problemen på egen hand. Om vi alla däremot 

hjälps åt kan vi tillsammans få snurr på de ekonomiska hjulen igen. 

På Intrum Justitia är vi specialister på kredithantering. Och trots att det är tuffa tider skapar 

våra tjänster möjlighet för företag att frigöra kapital, investera, anställa, utvecklas och växa. 

Och när företag går bra, gynnar det oss alla. 

Gemensamma problem löser vi bäst tillsammans. 

Ta reda på mer om Boosting Europe på www.intrum.com/boostingeurope


Annons 

18 

Kommuner arbetar uthålligt 

Sveriges kommuner spelar en central roll i skapandet av ett uthålligt samhälle. Genom expertstöd 

och nätverk ger Energimyndighetens program Uthållig kommun redskap för utvalda kommuner 

att utveckla sin egen spjutspetskompetens i energifrågor. 

Uthållig kommun 

Text Cristina Leifland 

Uthållig kommun går nu in i sin tredje 

etapp. Syftet med projektet är att stödja 

kommuner att göra det lokala samhället uthålligt 

och det har renodlats så att det nu 

ingår 38 kommuner mot tidigare 66. Fokus 

ligger på energieffektivisering och förnybar 

energi och hur dessa kan skapa affärsmöjligheter 

och långsiktiga planeringsförutsättningar 

för kommunerna. Man 

arbetar särskilt med två områden 

– den fysiska planeringen 

och näringslivspolitiken. 

– Kommunerna som deltar 

har valts ut därför att de har 

förutsättningar att forma spjutspetsprojekt 

som genomförs på 

lokal nivå. Vi har också ett tydligt 

fokus på politiker och på att Maria Steinbach Lindgren, 

Energimyndigheten. 

skapa forum för dessa att träffas, 

berättar Maria Steinbach Lindgren, 

ansvarig för programmet Uthållig 

kommun och energieffektiviseringsstödet 

på Energimyndigheten. 

Energimyndigheten 

bidrar med expertstöd, 

men det är 

kommunerna 

själva som 

sätter agen- 

Många 

kommuner 

arbetar 

oerhört målmedvetet 

med 

energifrågor 

dan och driver arbetet lokalt. Genom Uthållig 

kommun vill Energimyndigheten ge 

goda förutsättningar för kommuner som 

redan kommit långt i energiarbetet att ytterligare 

vässa sin kompetens och sprida 

kunskapen till andra. Länsstyrelserna spelar 

en viktig samordnande roll regionalt, 

bland annat i sitt uppdrag att stödja de 

kommuner och landsting som sökt energieffektiviseringsstödet. 

Energimyndighetens 

ambition är att lärdomarna ska spridas till 

alla kommuner och landsting och att ett 

kunskapsutbyte sker mellan dessa uppdrag. 

Samtliga Sveriges kommuner 

och landsting har möjlighet 

och uppmuntras att söka energieffektiviseringsstöd 

genom Energimyndigheten. 

Stödet är ett 

led i Sveriges arbete med att förverkliga 

Energitjänstedirektivet, 

där det tydligt 

framgår att offentlig sektor ska vara föregångare 

i omställningsarbetet. I dag har 

274 av Sveriges 290 kommuner sökt stödet 

och samtliga landsting är med i arbetet. 

För att beviljas stöd ska kommunerna 

och landstingen beskriva sitt strategiska 

arbete med energieffektivisering. 

– Många kommuner arbetar 

oerhört målmedvetet med energifrågor. 

Vi går igenom varje 

inrapporterad strategi noggrant 

och vill fungera som en resurs, så 

att man redan från början uppmärksammar 

eventuella svagheter 

och bygger en bra grund, 

säger Maria Steinbach Lindgren. 

Nyckeltalsrapport 

Programmet för energieffektiviseringsstöd 

har en årlig uppföljning i mars. Tillsammans 

med Sveriges Kommu- 

Enriching MorgondagEns EnErgi 

Yvonne Träff, Lidköpings 

kommun. 


ner och Landsting ska Energimyndigheten 

dessutom ge ut en nyckeltalsrapport om 

kommunernas klimat- och energiarbete, 

något som ger kommuner ett bra statistiskt 

underlag för att kunna göra jämförelser. 

Att kommuner är nyckelaktörer i arbetet 

med det uthålliga samhället uppmärksammas 

även av Nordiska 

Ministerrådet. Tillsammans med 

energimyndigheterna i de nordiska 

länderna har de arrangerat 

tävlingen Årets Energikommun. 

Lidköpings kommun fick ett särskilt 

omnämnande för sitt arbete 

med Lidköping Biogas, som 

är ett samverkansprojekt med 

Göteborg Energi och Swedish 

Biogas International. Lidköping 

Biogas framställer flytande gas ur framförallt 

restprodukter från livsmedelsindustri i 

närområdet. Anläggningen är en av de första 

av sitt slag i världen. 

– Detta öppnar upp för att även tunga 

fordon ska kunna drivas med biogas. När 

infrastrukturen byggts ut kan detta komma 

att få mycket stor betydelse för 

transportindustrin, säger Yvonne 

Träff, miljöstrateg på Lidköpings 

kommun. 

– Det har varit en 

lång process och vi 

är väldigt glada 

att detta har 

uppmärksammats! 

Ibland ger vi råd och studerar förutsättningarna 

för alternativ energi försörjning. Ibland utreder vi 

vilka platser som lämpar sig bäst för vindkraftutbyggnad 

med hänsyn tagen till vindförhållanden, 

naturvärden, påverkan på omgivningen och 

nätanslutningsmöjligheter. 

Oavsett verksamhet krävs nya lösningar för att 

möta dagens och morgondagens utmaningar. 

Det är där vi kommer in i bilden. 

Läs mer om oss och våra projekt på sweco.se.

Dalkias optimerade energihantering 

sparar miljoner 

Energieffektivisering är inte en belastning för landets kommuner och landsting. Det är snarare en möjlighet 

till besparing. Undersökningar som Dalkia har gjort visar att en medelstor kommun kan minska sina 

årliga kostnader med upp till 25 miljoner kronor genom förbättrad energihantering. 

Kraven på sänkta kostnader tvingar ofta kommuner och landsting att 

göra neddragningar i kärnverksamheten. Men ofta finns det ett enklare 

sätt att spara pengar, som i förlängningen även innebär en minskad 

miljöpåverkan och en mer hållbar energianvändning. 

Analyser som gjorts av Dalkia, en av Europas ledande leverantörer av 

energi- och tekniktjänster, visar att en optimal energihantering inom 

kommuner och landsting kan minska de årliga fastighetskostnaderna 

med 10 till 30 procent. För en medelstor kommun betyder det en 

besparing på 6 till 25 miljoner kronor per år, pengar som kan komma 

kärnverksamheten tillgodo. 

– Ibland saknas det ett helhetsgrepp och långsiktigt perspektiv på 

energihanteringen i många kommuner och landsting. Ansvaret är ofta 

uppdelat mellan brukare och fastighetsägare och det kan vara svårt för 

tjänstemännen att synliggöra alla kostnader som energihanteringen 

innebär, säger Johan Ström, affärsutvecklare på Dalkia. 

Effektiva energilösningar för kommunala fastigheter 

Energihantering är en komplex verksamhet som involverar flera aktörer 

och komponenter. Det handlar dels om val av energiform, tekniska 

system och utrustning, dels om brukarnas beteende. För att skapa sig en 

uppfattning om energihanteringen i enskilda kommuner och landsting 

gör Dalkia först en övergripande förstudie, i vilken energiförbrukning, 

driftskostnader och kvalitetskrav analyseras. Utifrån dessa parametrar 

identifierar Dalkia vilka effektiviseringspotential som finns. 

Vid ett fortsatt samarbete erbjuder Dalkia anpassade helhetslösningar 

som innebär att företaget tar ett långsiktigt totalansvar som skapar 

förutsättningar för både investeringar och förändrat brukarbeteende. 

– Vårt EPG-koncept (Energy Performance Guarantee) är unikt eftersom 

vi garanterar besparingar från första dagen, genom att vi tar över 

drifts- och underhållskostnaderna och kontrakterar en reduktion av 

fastigheternas energiförbrukning. Vi garanterar via avtal att kundens 

energieffektiviserings- och miljömål uppnås, säger Johan Ström. 

En optimal energihantering med minsta möjliga kostnad kräver ett 

långsiktigt tänkande. Dalkias erfarenhet är att eventuella investeringar 

måste ses ur ett livscykelperspektiv. Företaget strävar därför efter långa 

samarbeten på runt tio år i motsats till de korta avtal på tre till fem år 

som präglar marknaden idag. Många politiker och tjänstemän blir 

förvånade över besparingspotentialen som finns i långsiktig energihantering 

med helhetsperspektiv. 

– För många blir det en aha-upplevelse att se hur relativt enkla åtgärder 

kan få så stora effekter på energihanteringen, säger Johan Ström. 

Dalkias kompetens inom energieffektivisering har bidragit till att 

reducera våra kunders gemensamma koldioxidutsläpp med 7,1 

miljoner ton. Dalkia är en av Europas ledande leverantörer av energi- 

och tekniktjänster till företag och myndigheter. Vi är ett dotterbolag 

till Veolia Environnement och Electricité de France (EDF) och har sedan 

företaget grundades fokuserat på energi- och miljöoptimering. Dalkia 

har 53 500 anställda i 42 länder och en omsättning på 8,6 miljarder 

euro för år 2010. Dalkias nordiska verksamhet bedrivs av Dalkia AB 

med dotterbolag, som har 1 100 anställda och en total omsättning 

på nära 2 miljarder kronor.

20 Annons © NextMedia 

Geoenergi på nytt sätt 

– 40 procent av den totala energikonsumtionen i världen spenderas i hus, 

kontor och byggnader, säger Petteri Lautso, chef för hållbarhetsfrågor och 

arkitektur vid Ruukki. Enligt honom är det möjligt att nå nära nollnivåer för 

kontorsbyggnader. Det kan ske bland annat med energipålar som Ruukki 

utvecklat tillsammans med Uponor. Tekniken installeras just nu bland annat 

på nya Technopolis kontorshus i Jyväskylä i Finland. 

Energipålarnas användbarhet i olika typer 

av byggnader har utretts genom analyser, 

provpålar som installerats på provfält 

samt simuleringar. Med hjälp av energipålar 

kan man till exempel i affärsfastigheter 

Geoenergi kan utnyttjas i såväl stora byggnader 

som i villor. För att omvandla energin 

till värme behövs en värmepump, vars 

funktion grundar sig på förångning och kondensering 

av ett så kallat köldmedium som 

cirkulerar i dess maskineri. Ruukkis energipålar 

kombinerar grundläggning av byggnader 

med utvinning av jordvärme. 

i ett plan täcka 71 procent av värmebehovet 

och rentav 100 procent av kylbehovet 

med gratis geoenergi. 

Lösningar med energipålar utnyttjar 

förnybar, lokalt producerad energi, vilket 

förbättrar fastighetens energieffektivitet 

under hela dess livscykel. Förnybara energisystem 

ger inte bara poäng i olika certifi 

eringssystem utan är även av betydelse 

för byggnaders användare. 

Vid en jämförelse mellan energipålar 

och traditionella fjärrvärme- och kompressorlösningar 

var kostnaderna i fi nländska 

tester för energipålar 32 procent 

lägre. I kostnaden för observationsperioden 

på 25 år ingick investerings- och energikostnader. 

Jämfört med traditionella 

värme- och kyllösningar återbetalar sig 

investeringar i jordvärmelösningar med 

stålrörspålar i bästa fall på fem till åtta 

år, beroende på omständigheter och sekundär 

värmekälla. 

Ruukkis stålrörspålar ger 

värme ur jorden 

Som energipålar används antingen eRDstålrörspålar 

som monteras i borrhål eller 

eRR-stålrörspålar som pålas ner i jorden. 

Fakta: Technopolis kontorsbyggnad 

i Jyväskylä, Innova II 

Energipålar täcker cirka 

50 procent av byggnadens 

värmebehov och 35 procent 

av byggnadens kylbehov. 

Värme 318 MWh 

Kyla 427 MWh 

Användningen främjar förnybara energikällor 

samt sparar energikostnader och 

minskar påverkan på miljön på lång sikt. 

Ruukki är en finländsk stålkoncern med 

verksamhet i 27 länder. Företagets 

börsnamn är Rautaruukki Oyj. Koncernen 

var under 2010 bäst i klassen 

inom stålbranschen enligt den tyska 

Oekom-standarden för hållbarhet 

och 2011 toppade Ruukki branschen 

inom Dow Jones Sustainability Index. 

I december 2011 valdes Ruukki in i 

FN:s Global Compact och företaget 

är även medlem i Sweden Green Building 

Council. 

Några fler av Ruukkis bidrag 

till en hållbar framtid 

Energipaneler som minskar energiåtgången 

från byggnader. 

Solceller som fungerar i dimma och när 

det är molnigt väder. 

Vattenledningssystem 

Bullerstaket 

Hållbara ståltak även på kulturmiljöbyggnader 

såsom slott och kyrkor 

För fordon: lättare och mer hållfast stål 

som minskar vikten och därmed bränslebehovet 

och utsläppen. 

Effektiv logistik sker när stålkomponenterna 

levereras till byggplatsen precis då de behövs 

och prefabricerade så långt som möjligt. 

Stålet som material är evigt och kan återvinnas 

om och om igen. 

Annons © NextMedia 

Flytande naturgas för sjöfart, 

industrier och transporter 

År 2015 ska svavelhalten från marina bränslen begränsas till 0,1 procent 

inom SECA-området. 

Det fi nns marin dieselolja med låg svavelhalt men den är avsevärt dyrare än 

LNG, fl ytande naturgas. LNG är ett bränslealternativ som bör välkomnas av 

fl era olika anledningar. 

– LNG är betydligt miljövänligare än olja. 

Om sjöfarten övergår till LNG så måste 

terminaler byggas i SECA-området, vilket 

gör LNG tillgängligt också på land. LNG 

kan ge industrin i Mellansverige tillgång 

till en attraktiv energi som i dag 

fi nns i Mellan- och Sydeuropa 

och även kan användas i transportsektorn. 

Svensk industri kan 

bli mer miljövänlig och konkurrenskraftig. 

LNG banar väg för 

tryggade arbetstillfällen och ett 

Sverige baserat på miljövänliga 

energigaser, framhåller Michael 

Bernhardsson på ÅF-Industry 

AB, Energy Consulting. 

ÅF är ett av Sveriges ledande 

konsultföretag inom bland annat energi 

och har stor erfarenhet och kunskap om 

naturgas i Sverige och internationellt. 

När SECA-direktivet träder i kraft står 

man väl rustad för att hjälpa till att utveckla 

alternativ till oljan. LNG är det 

mest intressanta bränslet eftersom det är 

Michael Bernhardsson 

på ÅF-Industry AB, 

Energy Consulting. 

betydligt billigare än andra ”svavelfria” 

drivmedel. 

– LNG är relativt nytt i Sverige. CNG 

fi nns i Västsverige men utbyggnaden har 

förhindrats genom politiska beslut. Tyvärr 

har politiker nu förhastat 

sagt nej till 

gasledningen Skanled. 

Vi förutser att 

det blir en kraftig 

utveckling genom 

LNG och förväntar 

oss att svenska poli- 

tiker underlättar för 

detta, säger Michael 

Bernhardsson. 

SECA omfattar 

Östersjön, Nordsjön och 

Engelska kanalen och det är 

nu möjligt att bygga småskaliga 

anläggningar för LNG, 

vilket är mycket lämpligt för 

Sverige. Det fi nns en befi ntlig 

LNG-anläggning i Nynäs- 

i 

hamn och fl era planerade anläggningar. 

Nu behövs politiska beslut och regelverk 

för utbyggnad och användning av LNG. 

ÅF-Industry AB ligger i den absoluta framkanten 

när det gäller kunskap – marknadsmässigt 

och tekniskt – om naturgas, såväl 

i Sverige som internationellt. Företaget har 

kompetens inom hela kedjan av naturgas 

och stor erfarenhet av att utveckla lösningar 

för industrin. Företaget arbetar redan i 

dag med LNG-projekt och ska tillsammans 

med Mannheimer Swartling den 26 januari 

SECA omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. 

i 

I allmänhet lönar det sig att utnyttja 

stålrörspålar för utvinning av jordvärme 

när pålningsdjupet är minst cirka 15 meter. 

För mer information, beställ Ruukkis 

white paper om energipålar: 

Mats Larsson: 

mats.larsson@ruukki.com 

Johanna Parikka Altenstedt: 

johanna.parikka-altenstedt@ruukki.com 

www.ruukki.com 

www.ruukki.se 

hålla ett seminarium i Bryssel om LNG och 

andra energikällor i Sverige, berättar Michael 

Bernhardsson. 

– Naturgas kommer att spela en viktig 

roll i omställningen från olja. Vi vill vara 

med och utveckla den här energikällan 

i samarbete med fartygsägare, industri, 

energibolag och politiker för att tillsammans 

hitta optimala lösningar för Sverige. 

i 

ÅF är ett ledande konsultföretag som 

erbjuder kvalificerade lösningar och 

tjänster inom bland annat energi, industri, 

infrastruktur och IT. ÅF har omfattande 

erfarenhet av olika typer av naturgasoch 

biogassystem och är en av de teknikkonsulter 

med störst kunskap om denna 

energikälla på den svenska marknaden. 

ÅF erbjuder tjänster inom alla faser av 

energi, från förstudier till projektering, 

genomförande och speciallösningar. 

www.afconsult.com

© NextMedia 

KTH testar smarta elnät på riktigt – i realtid 

I ett litet rum på KTH står ett kluster av tretton sammankopplade datorer och diverse energiutrustning. 

Tillsammans simulerar de ett samhälle stort som Gotland. 

Här testas framtidens styrsystem för elnätet – i realtid. För det är med hjälp av Luigi Vanfrettis simulator 

för smarta elnät som en uthållig och leveranssäker energilösning ska utvecklas på KTH. 

En av världens stora utmaningar för framtiden 

är att kunna försäkra bra levnadsvillkor 

för jordens människor. 

Bra levnadsförhållanden är tätt 

sammanlänkade med tillgång 

till energikrävande tjänster. Om 

alla ska få ta del av det goda livet 

krävs att resurserna fördelas 

mer solidariskt. 

– Utvecklingen av en uthål- 

lig energilösning, med målet att 

föra in mer förnybar energi, är 

en av de centrala frågorna för 

mänsklighetens utveckling och 

bevarandet av miljön. Ett uthålligt 

system skapas genom stabila och säkra 

energitjänster, en effektiv konvertering av 

energikällorna samt ett maximalt utnyttjande 

av de energikällor som finns, säger 

Ramon Wyss, professor i teoretisk kärnfysik 

och föreståndare för Kungliga tekniska 

högskolans Energiplattform. 

I dag arbetar över 500 forskare och doktorander 

med framtidens energifrågor där 

energiplattformen öppnar nya möjligheter 

för gränsöverskridande lösningar. 

– Det handlar om allt från innovationer 

till byggnationer, effektivisering, smart 

omvandling, smarta nät och säkerhetsfrågor. 

Det är endast om vi ser till helheten 

som energifrågan kommer att kunna lösas. 

Med en mer jämlik resursfördelning kan 

Ramon Wyss, professor 

i teoretisk kärnfysik 

och ansvarig för KTH:s 

Energiplattform. 

världen också bli en fredligare plats, framhåller 

Wyss. 

Foto: Bea Tigerhielm 

Realtidssimulator 

En av forskarna vid KTH är 

Luigi Vanfretti, biträdande lektor 

i smarta elnät, specialiserad 

på överföringssystem. Med 

hjälp av en unik realtidssimulator, 

som utvecklats vid högskolans 

SmartTS Lab (Smart 

Transmission, Systems Laboratory) 

kan Vanfretti och hans 

medarbetare på allvar testa hur 

de smarta näten fungerar och 

vilka faktorer som måste hanteras 

vid övergången till de nya 

näten. I laboratoriet arbetar sju 

forskare för att i det helt unika 

forskningslaboratoriet simulera 

elnät av ungefär samma storlek 

som Gotlands. 

I simulatorn går det att lägga 

till olika faktorer som energi 

från vindkraft och att boende 

laddar sina elbilar, allt för att se 

hur det påverkar systemet. Fördelen 

med simulatorn, jämfört med traditionella 

beräkningar, är att man kan 

koppla verkliga kontrollsystem till simulatorn 

i syfte att undersöka tillförlitlighet, 

att mätvärden är exakta och för att stude- 

Luigi Vanfretti, biträdande 

lektor i smarta 

elnät, specialiserad på 

överföringssystem. 

ra vad som händer när det utsätts för yttre 

påverkan som oväder. 

– Med simulatorn kan vi utveckla 

nya applikationer och 

skapa ett bättre styrsystem när 

elnätet av någon anledning blir 

påfrestat. Framför allt kan vi 

utveckla ny mjukvara i form av 

verktyg som kan hjälpa elkraftsoperatörerna 

att undvika, eller 

minimera, nätstörningar som 

kan äventyra elförsörjningen. 

Risken att naturen ställer till det 

är långt större än att någon ska 

hacka ett IT-system, framhåller Vanfretti. 

Enligt Vanfretti kan ingen 

IT i världen skapa mer leveranssäkra 

elnät utan att nya 

lösningar för övervakning, styrning 

och kontroll av näten går 

före. 

– En avancerad IT-struktur 

utan de rätta verktygen för att 

hantera näten, är som att äga 

en jätteflott bil men vara oförmögen 

att manövrera den. Bra 

styrsystem är de smarta elnätens 

körkort, konstaterar Vanfretti. 

Får inte fallera 

När Vanfretti fått sina verktyg på plats är 

nästa utmaning att de bakomliggande IT- 

I ett litet rum på KTH står ett kluster av tretton sammankopplade datorer och diverse energiutrustning. Tillsammans simulerar de ett samhälle stort som Gotland. 

Här testas framtidens styrsystem för elnätet – i realtid. 

Foto: Janne Danielsson 

Lars Nordström, professor 

i informationssystem 

för kraftsystemstyrning. 

Annons 

21 

systemen är både säkra, utvecklings- och 

anpassningsbara för att kunna adaptera till 

förändringar på energiområdet. 

Lars Nordström är professor 

i informationssystem för kraftsystemstyrning 

vid KTH och 

arbetar med infrastruktur för 

smarta elnät. 

– I dag finns elen konstant i 

näten. När användaren trycker 

på en knapp kommer strömmen. 

Med mer förnybar energi, 

som sol och vind, i systemet får 

strömmen inte falla bort om det 

mojnar eller solen går i moln. Därför behöver 

vi skapa intelligenta nät som i samma 

sekund som de förnybara källorna slutar 

att mata el, automatiskt växlar om till el 

från reglerande kraftkällor, säger Nordström. 

Men det gäller att utveckla näten med 

förnuft. 

– När vi i dag ger oss in i ett elsystem 

som fungerar förhållandevis bra måste vi 

göra det med respekt. Det är viktigt att inte 

bara titta på de visioner som finns, utan 

försöka lösa de konkreta problem som 

finns i utvecklingen av de smarta näten, 

både vad gäller IT- och leveranssäkerhet. 

i 

Foto: Jann Lipka 

SmarTS Lab (Smart Transmission, Systems 

Laboratory) är ett forskningslaboratorium 

inom ramen för KTH:s Energiplattform 

som studerar elnät i realtid. Här löser och 

utvecklar högskolans forskare tillsammans 

hur framtidens smarta elnät ska bli 

både effektivt, tillförlitligt, leverans- och 

IT-säkert. 

Under året har NER (Nordic Energy 

Research) beviljat KTH sju miljoner 

kronor för att bedriva forskningen vid 

SmarTS Lab. Finansieringen kommer 

genom KTH:s medverkan i det nordiska 

forskningskonsortiet STRONgrid (Smart 

Transmission Grid Operation and Control). 

Vid en utvärdering placerade sig 

STRONgrid på NER:s tio-i-topp-lista över 

de mest kvalitativa projekten. Totalt har 

NER beviljat 24 miljoner NOK för att 

bedriva forskning inom STRONgrid. Energiplattformen 

samordnar också KTH:s 

deltagande i det europeiska energikonsortiet 

KIC InnoEnergy som drivs inom 

ramen för EIT (European Institute of Information 

and Technology). 

KTH 

Valhallavägen 79 

100 44 Stockholm 

Tel: 08-790 60 00 

E-post: energyplatform@kth.se 

www.kth.se


Vind, vatten och nytt värme- 

verk ger energi i Varberg 

Trots investeringar i miljardklassen står Varberg Energi väl rustat inför nästa års 75-årsjubileum. 

Resultatet har mer än fördubblats under de senaste tio åren och kunderna är nöjda. Med ett 

nytt värmeverk och fortsatt satsning på vindkraft kommer också utsläppen radikalt att minska. 

Förra året blev Varberg Energi uppmärksammade 

på tre olika sätt: av Greenpeace 

i klassen miljövänligt bolag, fjärde plats i 

Villaägarnas undersökning av bästa vinterpris 

och tredje plats i SKI:s undersökning 

av nöjda kunder. Madeleine Dragstedt är 

marknadschef på Varberg Energi: 

– Det är jätteroligt att kunderna visar så 

stort förtroende för oss, säger hon. 

Vind och vatten 

Madeleine Dragstedt har hand om VIVA, 

som är en satsning inom Varberg Energi 

där all el som kunden använder utgörs av 

förnyelsebar vind och vattenkraft. 

– En del producerar vi själva och en del 

får vi köpa in, säger Madeleine Dragstedt. 

Redan 1991 byggde Varberg Energi sin 

första vindkraftspark, sju verk från danska 

Vestas som i tjugo år troget levererat el. I 

dag står vindkraft tillsammans med vattenkraft 

för ungefär 22 procent av den elenergi 

som företaget producerar. Carl-Arne 

Pedersen är VD för Varberg Energi: 

– Vår affärsidé är att med kundens behov 

i centrum, god etik, affärsmässighet 

och hög leveranssäkerhet erbjuda energi- 

och bredbandstjänster och vi ska aktivt 

arbeta för ett hållbart samhälle med egen 

förnybar energiproduktion, säger Carl-Arne 

inledningsvis i sin företagspresentation. 

För honom är det inte bara ord utan något 

som ska sättas i handling: 

– Vi lever på kunderna, utan dem är vi 

ingenting. Vi är helt beroende av att ha 

nöjda kunder, säger Carl-Arne Pedersen. 

Förnyelsebar el 

Nästa år fyller Varberg Energi 75 år och 

några av de vattenkraftsturbiner som fortfarande 

är i produktion inom företaget är 

över 100 år gamla. Trots en lång historia 

är Varberg Energi ett framsynt företag, 

och lika viktigt som att arbeta för nöjda 

kunder är arbetet för ett hållbart samhälle. 

Miljöpolicyn slogs fast redan 2003 och fle- 

Formad som ett skepp kommer det nya 

värmeverket bli ett landmärke i Varbergs hamn. 

ra viktiga mål har satts upp för de närmsta 

åren. Ett exempel är att mer än 35 procent 

av den el som säljs ska utgöras av egenproducerad 

vind och vattenkraft. 

– Och det tänker vi genomföra, säger 

Carl-Arne Pedersen bestämt. 

Satsning på förnybar värme med flis 

– Sedan 2001 har vi byggt ut fjärrvärmeverksamheten 

från 10 GWh till 180 GWh. 

75 procent av vårt värmebehov tillgodoses 

av spillvärme från Södra Cell i Värös pappersmassafabrik. 

För att klara spetsvärmebehovet 

vintertid och som reserv vid avbrott 

av spillvärme används i dag naturgas och 

bioolja. 

Varberg Energi bygger nu ett nytt värmeverk 

i hamnen; leverantör av de två nya fliseldade 

ugnar som kommer att leverera 20 

MW värme är KMW Energy AB. Driftstart 

sker vid årsskiftet 2012/2013. Investeringen 

på 215 miljoner kronor är företagets största 

enskilda satsning hittills. Till detta bygger 

Varberg Energi också en ackumulatortank 

på 3500 kubikmeter för att jämna ut värmelasten 

över dygnet, både för samdrift med 

de två nya pannorna och för spillvärmen. 

Genom att använda flis i stället för naturgas 

och bioolja kommer kostnaderna 

minska och framförallt blir koldioxidutsläppen 

radikalt mindre. Ena sidan av huset 

som vetter mot sydväst kommer att täckas 

av 300 kvadratmeter solceller. De kommer 

att producera 60.000 kWh per år och samtidigt 

sparar man in kostnaden för traditionellt 

fasadmaterial. Trots att volymen på 

huset kommer bli stor för att bland annat 

få plats med flisförrådet har mycket omsorg 

lagts ner av Liljewall arkitekter och arkitekten 

Tomas Hago för att skapa en dynamisk 

byggnad i form av ett skepp. 

– Vi tycker det är jättekul att bygga det 

här huset och det kommer att bli ett landmärke 

när man kommer med tåg till Varberg, 

säger Carl-Arne Pedersen. Madeleine 

Dragstedt fortsätter: 

Carl-Arne Pedersen är VD på Varberg Energi och Madeleine Dragstedt är marknadschef. 

– För hela området kommer det att innebära 

en uppfräschning och en nystart. 

Stora investeringar 

Under de senaste tio åren har Varberg Energi 

gjort stora investeringar, totalt har en miljard 

lagts ner på bland annat ett modernt fjärrvär- 

i 

Varberg Energi är en energi- och IT-koncern 

som ägs av Varbergs kommun genom Varbergs 

Stadshus AB. Vi är i dag 95 anställda 

och omsätter årligen cirka 460 miljoner. 

Våra verksamhetsgrenar är el, fjärrvärme, 

naturgas, energitjänster, kabel-tv, bredband 

och Internettjänster. Vår omtanke om miljön 

innebär satsningar på egen produktion av 

förnybar energi. Varberg Energi säljer el 

under namnet VIVA, vilket står för vind och 

vatten – två rena och förnyelsebara energikällor. 

Vi har sedan starten expanderat både med 

nya verksamhetsgrenar och med nya medarbetare. 

1987 började vi bygga kabel-tv-nät 

i Varberg och ungefär samtidigt började vi 

också bygga ut naturgasledningarna. 1991 

menät, fiber och markförlagda kablar. Trots 

dessa stora investeringar har resultatet ökat 

stadigt för varje år och är i dag mer än fördubblat 

jämfört med för tio år sedan. 

– Mycket av vår framgång kommer tack 

vare våra mycket duktiga och kompetenta 

medarbetare, avslutar Carl-Arne Pedersen. 

uppförde vi vår första vindkraftpark och 

1997 började vi med att investera i modern 

kommunikation i fibernät. 2001 var vår 

överföringsledning av spillvärme från Södra 

Cell i Värö klar och då började vi på allvar 

bygga ut vår fjärrvärmeverksamhet. 

Västkustvägen 50 

432 42 Varberg 

Tel växel: 0340-62 88 00 

E-mail: info@varbergenergi.se 

Fax: 0340-62 88 99 

www.varbergenergi.se

© NextMedia 

Optimal utmaning för KMW Energi 

Effektiv och enkel bränslehantering vägde tungt i upphandlingen. Det tyckte 

Varbergs Energi AB som anlitade Norrtäljeföretaget KMW Energi för att leverera 

förbränningsanläggningar till Varbergs nya biobränsleeldade värmeverk. 

– Vi har kunnat erbjuda Varbergs Energi en 

optimal lösning på sin värmeproduktion. 

Vi hade inte det lägsta priset i upphandlingen 

men våra tekniska lösningar i kombination 

med prestanda och garantier avgjorde 

till vår fördel, säger Lars-Erik Jansson, försäljningschef 

på KMW Energi. 

Norrtäljeföretaget står för leverans av 

ugnar, pannor, rökgaskondensering och 

elektrofilter för rökgasrening. Kapaciteten 

för de två pannorna är totalt 20 megawatt. 

Ordervärdet ligger på runt 90 miljoner kronor, 

uppger Lars-Erik Jansson. 

– Det här är en turn-key-leverans där vi 

ansvarar för hela funktionen från inkommande 

bränsle via pannan till skorstenen. 

Leveransen koncentreras alltså till själva 

förbränningen, säger han. 

Värmeverket började byggas nu i höstas 

och ska vara i drift i början av 2013. 

Största investeringen hittills 

För det kommunalägda Varbergs Energi 

är värmeverket den största investeringen 

hittills. Värmeverket byggs för att klara 

fjärrvärmebehovet under vintertid när spillvärmen 

från den närliggande massaindustrin 

Södra Cell i Värö inte räcker till. Det kommer 

också fungera som en reservanläggning 

när Södra Cell inte kan leverera spillvärme 

vid planerade eller oplanerade stopp. 

© NextMedia 

i 

KMW Energi AB är en ledande svensk 

leverantör av hetvatten-, kraft- och kraftvärmeanläggningar 

som eldas med biobränsle. 

KMW Energi har i dag cirka 40 anställda, 

och både kontor och verkstad ligger i Norrtälje. 

Omsättningen 2010 uppgick till 188 

miljoner SEK. 

KMW Energi AB 

Baldersgatan 16 B 

761 21 Norrtälje 

Tel: 0176- 20 56 00 

www.kmwenergi.se 

Värmeverket i Varberg formas som ett skepp. 

En intressant poäng med värmeverket 

är att arkitekterna har format det som ett 

skepp. 

– Varbergs Energi ville att den skulle se 

så fördelaktig ut som möjligt eftersom den 

Taurus forskar för framtiden 

– utvecklar streckkodsmärkning av etanoljäst 

Forsknings- och utvecklingsbolaget Taurus Energy ligger sedan många år i framkant 

inom hållbar etanolframställning. Bolaget har utvecklat en unik metod för att märka de 

jäststammar som används vid produktionen. 

– Man kan jämföra det med en streckkodsmärkning 

av varje unik jäststam. Det är en 

genetisk markör som gör att vi alltid kan 

känna igen att det är vår jäst, berättar Lisbeth 

Olsson, professor i industriell bioteknik 

vid Chalmers och utvecklingschef på 

Taurus Energy. 

En viktig del av bolagets arbete är industrisamarbeten 

med potentiella kunder 

inom etanolproduktion – exempelvis i 

USA. Märkningen underlättar när Taurus 

Energy skickar prover som kunderna kan 

testa i sina egna försöksanläggningar. Eftersom 

jäststammarna går att identifiera är 

i 

Taurus Energy AB är ett forsknings- och 

utvecklingsbolag vars mål är att kommersialisera 

ett omfattande forsknings- och 

utvecklingsarbete kring etanolproduktion. 

Affärsidén är sedan 2006 att via 

licensavtal överlåta rätten att använda 

utvecklade metoder till energiproducenter 

på en global marknad. Taurus har ett tiotal 

världsledande patent som ett 20-tal internationellt 

erkända forskare har bidragit till. 

Företaget är lokaliserat i forskningsparken 

Ideon, Lund. 

Elia Tomas-Pejo och Rakesh Koppram tar fram 

jäststammar för Taurus Energy på Chalmers. 

det svårare för andra företag att använda 

dem utan licens. 

Taurus Energy AB 

223 70 Lund 

Tel: 046-286 86 10 

E-post: info@taurusenergy.eu 

www.taurusenergy.eu 

Lars-Erik Jansson framför en av ugnarna som är på gång att levereras. 

ska ligga i hamnområdet, säger Lars-Erik 

Jansson. 

KMW Energi skördar också andra framgångar. 

Nu i juni fick bolaget uppdraget 

att leverera ett kraftvärmeverk till Vetlan- 

– Märkningen 

spelar en mycket 

stor roll för kommersialiseringen 

av jäststammarna, 

säger Lisbeth Olsson. 

Miljövänligt alternativ 

Eftersom etanol är ett mer miljövänligt och 

hållbart alternativ än fossila bränslen kommer 

det att spela en allt större roll i framtiden. 

Men att framställa etanol i större 

skala är inte helt problemfritt. 

– En svårighet har varit att etanolframställningen 

konkurrerat med produktionen 

av livsmedel. Detta eftersom etanolen ofta 

utvinns ur den ätbara delen av råvaran, berättar 

Lisbeth Olsson. 

Sedan många år arbetar företaget i stället 

med en teknik för att framställa etanol 

ur restprodukter från jord- och skogsbruk, 

till exempel majsblast, vetehalm och träflis. 

Detta gör tillverkningen mer hållbar ur ett 

framtidsperspektiv eftersom råvaran utnyttjas 

maximalt. 

Stora volymer 

De olika råmaterialen innehåller varierande 

mängder inhibitorer som är en del av 

processen men som även försämrar jäs- 

Annons 

23 

da Energi och Teknik AB. Dessutom är det 

klart med en anläggning till Norge. 

– Nu har vi tre uppdrag som betyder 

väldigt mycket för vår sysselsättning, säger 

han. 

Annons 

Taurus Energy har utvecklat en metod för att streckkodsmärka 

jäststammar vid etanolframställning. 

ningen. Detta resulterar i mindre utvunnen 

etanol. Taurus Energy har därför utvecklat 

flera unika jäststammar. Varje stam är 

skräddarsydd för ett särskilt råmaterial 

och kompenserar för det enskilda råämnets 

inhibitorer på ett optimalt sätt. 

För att tekniken ska vara användbar i 

praktiken krävs att man kan framställa 

mycket stora volymer etanol och utnyttja 

råmaterialet maximalt. De unika jäststammarna 

spelar en viktig roll och detta är ett 

område där företaget kommit långt. 

– Vårt arbete går ut på storskalig produktion 

med hög produktionshastighet 

och minimala materialförluster. Här är 

industrisamarbeten viktiga och att kunna 

märka jäststammarna underlättar väldigt 

mycket, säger Lisbeth Olsson.


Chalmers och Göteborg 

Energi laborerar med vind 

Den 27 januari är det stolt invigning av Sveriges största vindkraftverk. Verket är ett 

samarbete mellan Göteborg Energi och Chalmers tekniska högskola i Göteborg. 

Ola Carlson är föreståndare för Svenskt 

vindkraftstekniskt centrum på Chalmers 

som i ett unikt samarbete med Göteborg 

Energi och SKF nu får möjlighet att direkt 

på plats forska på havsbaserad vindkraft. 

Verket som i dagarna invigs på Risholmen 

i Göteborgs oljehamn är ett så kallat offshorevindkraftverk, 

tänkt att placeras i 

vindkraftsparker till havs där tillgången på 

vind är som störst. 

– Det här är unikt i världen, att universitetsforskare 

får tillgång till ett nyutvecklat 

vindkraftverk och det är extra roligt att 

vi jobbar med hela verkets funktion, säger 

Ola Carlson. 

Växande industri 

Jonas Cognell är avdelningschef på Göteborg 

Energi som kommer att äga och sköta 

driften av verket. Han ser fl era viktiga 

affärsmässiga fördelar med samarbetet 

och en framtid för Sverige som leverantör 

av vindkraft, inte bara elström utan 

också en växande vindkraftsindustri. Redan 

i dag är många svenska företag viktiga 

leverantörer av komponenter till de 

stora vindkrafttillverkarna i Tyskland och 

Danmark. 

– På SKF i Gamlestaden är vindkraft ett 

snabbt växande område och där tillverkas 

stora lager till vindkraftsverk, och Göteborg 

Energi som en komplett tjänsteleve- 

rantör levererar elkraft, värme, kyla och 

energitjänster till SKF. På det sättet knyts 

säcken ihop, säger Jonas Cognell. 

Tiofaldigad effekt 

På Risholmen i Göteborgs hamninlopp 

står sedan tidigare ett tiotal verk och ett av 

dessa har tagits ned för att ersättas av det 

nya verket som kommer att ge lika mycket 

energi eller mer än de gamla som står kvar. 

Grovt räknat kommer cirka en tredjedel av 

alla lägenheter i stadsdelen Majorna i Göteborg 

(ungefär 3000 lägenheter) få sin elenergi 

från verket. 

Mäta vind 

Flera företag är med på vindkraftssatsningen 

inom Chalmers. Energimyndigheten och 

Västra Götalandsregionen har gjort det 

hela möjligt tillsammans med industriföretagen 

ABB, Diab, GE Wind Energy, Marström 

Composite, Semcon, SKF, Triventus 

Service och WindVector. Ola Carlson på 

Chalmers ser med nyfi kenhet fram emot 

vilka resultat som kommer att kunna tas 

fram i samarbetet som även innebär att 

studenter och doktorander ska arbeta ihop 

med ingenjörer på de olika företagen. 

– WindVector är ett intressant företag 

som är en avknoppning från försvarsindustrin. 

Med deras hjälp hoppas vi kunna använda 

radar för att mäta vinden 100 meter 

framför verket och därmed minska de mekaniska 

lasterna i kraftverket. Vi vet inte 

om vi kommer att lyckas, vilket alltid är 

spännande, skrattar Ola Carlson. 

Ökad kunskap 

Svenskt Vindkraftstekniskt centrum har 

bara varit igång ett halvår men med vindkraftslabbet 

på plats är data redan på väg 

in med västvindarna. 

– Målet är att skapa mer vindkraftstillverkning 

i Sverige och vårt uppdrag är att 

stödja med kunskap, säger Ola Carlson 

och fortsätter: 

– Forskningen utförs av tio professorer 

och tio doktorander som jobbar ihop med 

industrin under de kommande tre åren. Jag 

ser verkligen fram emot det, jag tycker personligen 

att det är spännande, säger Ola 

Carlson. 

Häftigt laboratorium 

Sverige missade förra vindkraftståget och 

ligger efter nu, men med nytt stort vindkraftverk 

och Vindkraftstekniskt centrum 

kommer Göteborg att ta ett jättekliv på 

kunskapens väg. Den svepta arean på Sveriges 

största verk är på 10 000 kvadratmeter, 

ungefär som en fotbollsplan. 

– Det kommer bli det häftigaste labbet 

som vi har sett, avslutar Jonas Cognell på 

Göteborg Energi. 

i 

Noggranna förberedelser krävs 

inför resandet av vindkraftverket 

i Risholmen i Göteborg. Samarbetet 

mellan Göteborg Energi 

och Chalmers är en storsatsning 

för svensk vindkraftindustri. 

För att stödja svensk industri med kunskap 

inom vindkraftens konstruktionsfrågor och 

för att utbilda nya generationer av ingenjörer 

med god kunskap om ämnet har 

ett forskningscentrum i vindkraftsteknik 

bildats. Chalmers har tillsammans med 

Energimyndigheten och företag med intresse 

för vindkraftverkstillverkning skapat 

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, eller 

“Swedish Wind Power Technology Centre” 

(SWPTC). 

Tel: 031-772 1662 

www.swptc.se 

Göteborg Energi 

Som Västsveriges ledande energiföretag 

erbjuder vi elnät, fjärrvärme, gas, kyla, 

energitjänster, förnyelsebar energi och 

data- och telekommunikation. 

Visionen om ett hållbart Göteborgssamhälle 

genomsyrar hela Göteborg Energis 

verksamhet. Att hushålla med resurser 

och skapa ett uthålligt energisystem i 

regionen är viktiga grundstenar för vår 

verksamhet. 

Tel: 031-62 60 00 

Fax: 031-15 25 01 

www.goteborgenergi.se

© NextMedia 

Rejlers bereder väg för morgondagens energi 

– Sol- och vindkraft byggs ut i hög fart, men det måste finnas ett nät att ansluta 

den förnybara energin till. Vi bereder väg för morgondagens energi, 

säger Anders Fransson, affärsområdeschef Elkraft och Energi på Rejlers. 

Vindkraft är en energikälla som kommer 

att växa betydligt de närmsta åren. Rejlers 

är involverade i ett antal stora vindkraftprojekt 

och efterfrågan på tjänster inom 

området är stor. För att vindkraften ska 

kunna anslutas till näten behöver nätbo- 

Anders Fransson, affärsområdeschef Elkraft 

och Energi på Rejlers. 

© NextMedia 

lagen bygga om stora delar av sina elnät. 

Det krävs nya ledningar, nya kablar och 

nya stationer. 

– Vi bereder väg dels genom att hantera 

tillståndsfrågor och miljökonsekvensbeskrivningar, 

dels genom att projektera och 

bereda underlagen som krävs för att entreprenörerna 

ska kunna bygga, säger Anders 

Fransson. 

Han påpekar att infrastrukturen kring 

de nya energikällorna har blivit något av 

en grundsten. 

i 

Rejlers tillhandahåller tjänster riktade mot 

både distribution och produktion av elkraft. 

De stora investeringarna som både nät- och 

elproduktionsbolag har framför sig väcker 

ett stort behov av kompetens inom teknisk 

analys, specificering, upphandling av energi- 

och kostnadseffektiva anläggningar samt 

dess projektgenomförande. 

Ett viktigt tillväxtområde inom energisektorn 

är förnybar energiproduktion där bland 

annat vindkraft expanderas kraftigt. Stora 

investeringar blir därför ett måste för att 

knyta ihop dessa nya kraftkällor i fungerande 

nät. Traditionellt utgör konstruktion, 

projektering och beredning samt analys 

och dokumentation av eldistributionsnät, 

– När det gäller till exempel vindkraftsparker 

vill bolagen vara säkra på att tillstånden 

är i hamn innan de börjar bygga. 

Det är här våra konsulter kommer in i bilden, 

säger Anders Fransson. 

Rejlers kan även bistå med besiktning av 

nybyggda vindkraftverk. 

– Vi har sex auktoriserade besiktningsmän 

som säkerställer att kunden får ett 

fungerande vindkraftverk och att alla anslutningar 

fungerar som avtalat. 

Långa relationer 

Rejlers firar 70-årsjubileum i år. Det hela 

startade 1942 då Gunnar Rejler satte i 

gång med att elektrifiera landsbygden i 

Småland. Sedan dess har det hänt en hel 

transformatorstationer och reläskyddsinstallationer 

en väsentlig del av uppdragen för 

Rejlers inom detta område. 

REJLERS 

Box 30233 

Lindhagensgatan 126 

104 25 Stockholm 

Tel: 08 692 10 00 

Fax: 08 654 33 39 

www.rejlers.se 

Lösningar för alla sorts kraftverk 

Teknikkonsultföretaget Citec stärker sin närvaro på den svenska och globala 

kraftmarknaden. Med mångårig erfarenhet och gedigen kompetens inom energibranschen 

erbjuder företaget allt från enstaka tjänster till helhetsansvar i 

arbetet med att bygga kompletta anläggningar. 

I januari 2012 sammanför Citec sina bolag, 

Citec Engineering, Citec Vehicle, Citec 

Civil och Citec Information till Citec Group. 

Citec har genom förändringen även 

delat in organisationen i affärsområden 

globalt, där affärsområdet Energy&Civil 

är verksamt inom energianläggningar värl- 

Christer Krig, affärsområdesansvarig för 

Energy&Civil i Sverige. 

den över. Med denna affärsområdesinriktning 

och lokal närvaro innebär det en 

fortsatt kraftfull satsning på den svenska 

energimarknaden. 

– Genom sammanslagningen av bolagen 

knyts tjänsteutbudet tätare samman, 

så att Citec kan leverera helhetslösningar 

till kraftindustrin. Citec arbetar med alla 

typer av kraftanläggningar, från mindre 

biobränsleverk till kärnkraftsindustrin, 

som företaget är certifierad leverantör till. 

Genom sammanslagningen av de båda bolagen 

förstärker vi vår expertis ytterligare 

och får en ännu bredare kompetens under 

ett och samma tak. Vi erbjuder tjänster 

inom alla led, från grundplanering och genomförande 

till dokumentering av olika typer 

av totalåtaganden, säger Christer Krig, 

affärsområdesansvarig för Energy&Civil i 

Sverige. 

Tekniska dokumentationslösningar 

– Citec har bred kompetens och erfarenhet 

inom området teknisk dokumentation för 

energianläggningar. Vi har identifierat och 

tagit fram koncept/lösningar som berör 

olika delar i leveranskedjan för att stötta 

våra energikunder i sin verksamhet och/eller 

ansvara över delar i projekt. I en del fall 

har det lett till en total outsourcing där vi 

ansvarar över helheten. Vi har kompetenta 

medarbetare som arbetar inom energiföretag 

med dess strukturer och information. 

Inom energibranschen erbjuder vi tjänster 

främst inom dokumentkontroll, teknikin- 

formation och sammanställning av dokumentation 

– publicering, digitalisering och 

driftsättning. Vi hanterar även LCA och 

LCC, utbildningsmaterial, kursutveckling 

och CE-märkning, säger Sanna Karlsson, 

Sales Manager. 

Modulariseringslösningar 

– Citec fortsätter med sin framgångsrika 

strategi inom modularisering och ligger i 

framkant när det gäller att utveckla verktyg 

i 3D. Arbetsprocessen förkortar ledtiden 

till kunden avsevärt. Tillvägagångssättet är 

unikt och en av Citecs styrkor. Möjlighet 

till kvalitetssäkring i tidigt skede är en av 

fördelarna, säger Christer Krig. 

Globalt står branschen inför omfattande 

satsningar på en hållbar och effektiv energiförsörjning. 

Behoven av energi ökar, 

samtidigt som kraven på minskade utsläpp 

och ökad andel förnybar energi skärps. Citec 

kommer att vara en aktiv aktör på en 

mycket dynamisk marknad och kommer 

att bidra med säkra och effektiva lösningar. 

Agerar globalt, närvarar lokalt 

– Citec fortsätter sin expansion såväl i 

Sverige som i övriga Europa, Asien, Ryssland 

och Arabien. Citec har en styrka i att 

kunna erbjuda kompetens med lokal förankring 

samt att även länka samman kompetenser 

globalt. Det gör att vi kan erbjuda 

de bästa lösningarna och kompetenserna 

vid varje tillfälle utan hänsyn till geografin, 

framhåller Christer Krig. 

Annons 

25 

del. I dag sysselsätter den svenska verksamheten 

850 personer varav 110 arbetar 

med elkraft och energi. Grundtanken är 

dock den samma, att bygga långsiktiga relationer 

med kunderna. 

– På så vis skapas goda möjligheter för 

att vi, tillsammans med nätägare och producenter, 

kan utveckla det som beställaren 

vill ha. 

De smarta näten ser Anders Fransson 

fortfarande som en utvecklingsprodukt. 

Men han påpekar vikten av att förbereda 

dagens nät för morgondagens möjligheter. 

– De nät som byggs och kompletteras 

i dag bör absolut innehålla smart utrustning. 

Då räcker det med att byta ut ett 

kort eller uppgradera ett program i takt 

med att nya, smarta funktioner lanseras. 

På sikt kommer det att spara både tid och 

pengar. 

Framtid 

Att sia om framtiden är inte lätt men om 

tio år är Anders Fransson övertygad om att 

”balkong-el” och energilagring är vedertagna 

komponenter i näten. 

– Då har vi också fått en ökad flexibilitet 

i de svenska kraftnäten. Rejlers verksamhet 

kommer att fortsätta att växa i takt 

med marknaden och vi arbetar med stor 

sannolikhet ännu mer med energieffektivisering 

och klimatproblematik. Det är områden 

som kommer att växa generellt sett, 

och vi kommer att vara en del av den utvecklingen. 

i 

Annons 

– Vi har dessutom lång erfarenhet av 

många globala projekt vilket är en fördel 

då vi snabbt kan sätta oss in i andra 

kulturer, tankesätt samt de regelverk som 

gäller lokalt. Citec har som mål att fördubbla 

sin omsättning under kommande 

femårsperiod. Efterfrågan på företagets 

tjänster är stort och genom att erbjuda 

effektiva och pålitliga lösningar bidrar vi 

till sänkta kostnader för våra kunder och 

minskad miljöpåverkan. Våra medarbetare 

är stolta över att kunna medverka till 

detta. 

Citec erbjuder helhetslösningar inom 

teknisk planering samt konsulttjänster för 

kraftverks-, byggnads-, tåg- och processindustrierna. 

Citec har även ett brett utbud 

av tjänster och lösningar inom teknikinformation. 

Antalet anställda uppgår för 

närvarande till totalt cirka 1 000 och omsättningen 

för 2010 var cirka 55 miljoner 

euro. Citec har sitt huvudkontor i Vasa, 

Finland, och har kontor i Finland, Sverige, 

Storbritannien, Frankrike, Tyskland 

och Indien. 

www.citec.com


Solen går upp som bränsle 

Snart kan forskare kontrollera artifi ciell fotosyntes 

Gör en notering i din almanacka. Om två år fi nns ett provrör på Ångströmlaboratoriet i Uppsala 

där bränsle skapas av sol och vatten. Det är ett stort steg bort från världens beroende av olja, kol, 

gas, kärnkraft och vindkraft. 

– I början får vi kort livslängd och liten effekt. Men vi vet redan att processerna fungerar. Ur solen 

kan vi utvinna all energi världen någonsin kommer att behöva. Med minimal miljöpåverkan, säger 

professor Stenbjörn Styring, institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap. 

Om någonting låter lite för bra för att vara 

sant, ja då brukar det vara lite för bra för 

att vara sant. Men nu kommer hårda resultat 

från solenergiforskare världen över 

som får tvivlare att tystna. Det fi nns två 

aktuella exempel från forskningen om 

konstgjord fotosyntes som nyligen blivit 

allmänt kända. Båda med globalt intresse 

och båda med koppling till Sverige och 

Uppsala: 

1. Forskare som jobbar med utgångspunkt 

från biologiska material kan nu 

styra fotosyntesen till att spjälka en vattenmolekyl 

för att få vätgas och syrgas. 

Vätgas som i sin tur kan driva bilar, bussar, 

värmeverk, med mera. Redan i dag har 

man också lyckats producera andra bränslen 

än vätgas: etanol, butanol och isopren. 

2. Forskare som jobbar med fotosyntes 

med utgångspunkt från konstgjorda molekyler 

och nanopartiklar har fl er och bättre 

katalysatorer att jobba med än någonsin. 

USA drivande 

President Barack Obamas miljard till solenergi 

har placerat en av solenergiforskningens 

frontlinjer i USA. Den andra fi nns 

i Europa – i Uppsala. Om korten spelas rätt 

förblir Sverige världsledande inom forskningen 

och tar täten i konstruktionen av 

miljövänliga energifabriker. 

Perspektivet är hisnande. Det handlar 

inte om något mindre än att bygga upp en 

ny global basindustri. En industri som tillverkar 

energi av sol och vatten. Som snart 

tar steget från provrör till pilotanläggningar. 

– Närmast till hands för vår del ligger fält 

på mellan 100 och 400 hektar där algernas 

energi utvinns i stället för att gå till algernas 

tillväxt, konstaterar professor Peter Lind- 

I arbetet med artificiell fotosyntes vid Ångströmlaboratoriet, 

Uppsala Universitet, studerar man 

blad vid institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap, 

Uppsala Universitet. 

En timme – ett år. 

Enligt Stenbjörn Styring, som jobbat med 

solenergi under 20 år, fi nns det ingen 

som tvivlar på solenergins potential. Som 

bränsle. Som energiförsörjningens bas. 

Samtidigt tvivlar ingen på hur svårt det är 

att skörda den. Att gräva upp kol eller borra 

efter olja är enkelt i sammanhanget. 

– Det räcker med att konstatera att jorden 

på en timme får så mycket energi från 

solen att det räcker till ett års energiförbrukning 

för hela 

världen. Där har du 

perspektivet. Men kritikerna 

har också haft 

rätt, säger Stenbjörn 

Styring och fortsätter: 

– Ingen påstår att 

det är enkelt att fånga 

in och lagra denna 

solenergi. Men nu vet 

vi att det går. Ta bara 

vätgasen. Att ha vät- 

gas är som att ha pengar. Har man den kan 

man omvandla den till vilket bränsle som 

helst, konstaterar Stenbjörn. 

Globalt 

Perspektivet i arbetet med solenergi är hela 

tiden globalt. Av världens energi används 

i dag 80 procent i form av bränslen, i huvudsak 

fossila. Endast 17 procent används 

som elektricitet. Tänker man på solenergi 

enbart i form av elproduktion träffar man 

alltså inte den stora utmaning världen står 

inför: att minska utsläppen av koldioxid 

samtidigt som mängden lättillgänglig energi 

ökar. Och det även för människor utanför 

västvärlden. 

– Vi måste börja titta på, och behandla, 

solen som vår primära energikälla. Det 

fi nns inget exakt datum för när vi kan hantera 

solenergin så stabilt och utvinna den så 

effektivt som vi behöver. Man kan inte låsa 

sig vid det sättet att tänka, utvecklingen är 

en process i många steg, säger Professor 

Leif Hammarström, institutionen för fotokemi 

och molekylärvetenskap och avslutar: 

– Fler och fl er forskare och företag söker 

sig till fältet. Resultaten börjar komma 

in. Det är nu det händer. Världen över. Vill 

Sverige ligga kvar i frontlinjen är det idé 

Uppsala Universitet och Ångströmlaboratoriet samlar några av världens 

mest välkända forskare inom solbränsle. Från vänster: Stenbjörn Styring, Leif 

Hammarström och Peter Lindblad. 

att samla landets aktörer i en gemensam 

plattform. För att industri, forskning och 

utbildning ska arbeta med samlad kraft. 

bland annat cyanobakterier. Foto: Martin Ekman Schematisk bild av en tänkt solbränslecell byggd 

på molekylära katalysatorer och nanostrukturer. 

i 

Fakta/Solbränsle 

En outsinlig, ren energikälla med 

global spriding. 

Ingredienserna är solljus och vatten. 

Forskarna utnyttjar fotosyntetiska 

principer. 

Artificiell fotosyntes skapar bränslen. 

Produktionen kan ske i algodlingar 

eller i paneler med konstgjorda 

molekyler. 

Solbränsle är lagrad solenergi. 

www.fotomol.uu.se

© NextMedia 

Grön jätte med helhetstänk 

Siemens valde ny strategi 

Siemens har levererat den vindkraftpark till IKEA som gör att miljöjättens varuhus i Sverige drivs av 

förnyelsebar energi. Med SCA och Statkraft skrevs landets största ramavtal inom vindkraft. 

– Siemens tog fram en radikalt ny strategi för fem år sedan. Vi har renodlat verksamheten till energi, 

industri, infrastruktur och sjukvård med fokus på långsiktig hållbarhet, transparens och god affärsetik i 

ett multinationellt perspektiv, säger Ulf Troedsson, VD och koncernchef för Siemens Sverige. 

Nej, Siemens gör varken mobiltelefoner eller 

datorer längre. I dag växer man snabbt 

inom sina fyra utvalda affärssektorer världen 

över. Vilket betyder att elbilen du kommer 

att köra om några år har en motor 

från Siemens. 

Att hamnen som tar emot dina varor 

från Kina övervakas och styrs av Siemens 

system. 

Att sjukhuset du kanske måste besöka 

har utrustning från Siemens. 

Att fastigheten du jobbar i får värme, 

ventilation och ljus energioptimerat från 

Siemens. 

Att vind- och solkraftverkens kraft produceras 

i enheter från Siemens. 

Att höghastighetståget, spårvagnen eller 

tunnelbanan du åker i levereras av Siemens. 

– Det där är en del av det vi gör i dag och 

vi har ett helhetstänkande i allt. De nya energisystem 

som utvecklas är ett exempel. 

Det är förnyelsebar kraft som produceras 

och distribueras mer effektivt än någonsin. 

Som driver apparater och maskiner med 

högre prestanda och lägre förbrukning än 

tidigare, konstaterar Ulf Troedsson. 

Vindkraft 

Konkurrensen inom vindkraft är mördande. 

Investeringarna är stora. Verken blir 

hela tiden lättare och effektivare. Siemens 

har valt att utveckla en turbin utan växel- 

låda med ett väsentligt mindre antal rörliga 

delar. För svensk marknad har Siemens också 

utvecklat ett avisningssystem. Systemet 

värmer bort isen från bladen och ger därmed 

en högre produktion under vintertid. 

– Att vi vann upphandlingen från SCA 

och Statkraft betyder att vi får i uppdrag 

att installera verk som ger en effekt på upp 

till 550 megawatt. En femtedel av den totala 

effekt svensk vindkraft levererar i dag, 

säger Ulf Troedsson. 

Hållbar energianvändning 

Siemens arbetar i dag med sex miljoner 

kvadratmeter fastigheter i Sverige. Offentliga 

och privata. Generellt sparar man 20- 

30 procent energi åt de kunder som väljer 

att få sin förbrukning av värme, ventilation 

och belysning analyserad och åtgärdad. En 

normal återbetalningstid är 2,5 till 6 år. 

– Man kan uppnå stora besparingar med 

enkla åtgärder till liten kostnad. Till exempel 

genom närvarostyrning. Lek bara med 

tanken att miljonprogrammet skulle ses 

över. Inom verkstadsindustrin kan man 

spara mycket energi genom att byta till 

frekvensstyrda motorer, berättar Ulf Troedsson. 

Framtidens el 

– Få känner till att vi driver ett av Sveriges 

tio största verkstadsföretag, Siemens Industrial 

Turbomachinery, i Finspång. 3 000 

personer jobbar där med utveckling, tillverkning 

och försäljning av turbiner till 

kraftverk i hela världen, säger Ulf Troedsson. 

– Vi har hela kedjan från produktion 

av energi, utrustning för transmission och 

distribution samt håller även på att utveckla 

system för lagring av energi. En viktig 

del i framtidens energisystem är smarta elnät 

som gör det möjligt att styra konsumtion 

mot produktion på ett optimalt sätt. 

Det är en förutsättning för att vindkraft 

och solkraft ska kunna utnyttjas optimalt 

och kunna bli en stor del av elproduktionen. 

Enkelt uttryckt handlar det om att 

kunna lagra energi och att skapa incitament 

för att energi ska användas som mest 

när den produceras som mest. Exempelvis 

kan bilar laddas och tvättmaskiner köras 

på tider när kraften är som billigast. Framtidens 

elnät är smarta. 

Elbilarna kommer 

Siemens är världens största tillverkare av 

elmotorer. Innan bolaget ändrade kurs var 

man också stora inom bland annat insprutningsteknik 

till diesel- och bensinmotorer. 

– Vi menar allvar med vår kursändring. 

Vi lämnade den konventionella biltekniken 

för några år sedan men satsar nu stort på att 

bli en ledande leverantör av elmotorer, motorstyrning 

och laddning till elbilar och hybridbilar. 

Genom ett samarbete med Volvo 

– 2013-2015 har alla stora 

bilmärken en eller flera modeller. 

Då kommer elbilens stora 

genombrott. Då finns också 

början till sammanhängande, 

smarta elnät, säger Ulf Troedsson, 

VD och koncernchef för 

Siemens Sverige. 

Annons 

27 

Turbin utan växellåda. Nya former på bladen. 

Automatisk avisning. Tillsammans ger moderniseringarna 

effektivare och lättare vindkraftverk. 

Personbilar ska vi utveckla kommande generation 

av elbilar, säger Ulf Troedsson. 

När det gäller morgondagens bilar och 

drivmedel jobbar Siemens också med vätgas. 

Koncernen är bland annat involverad 

i projekt med storskalig vätgasproduktion. 

Vätgas kan, som bekant, användas för att 

driva turbiner som generar el eller som 

bränsle i exempelvis fordon. 

– Vi har en helhetssyn på vår verksamhet. 

Det måste vi ha om vi ska kunna bidra 

till att människor kan hålla den levnadsstandard 

de har i dag eller till och med höja 

den. Vi måste ta vårt ansvar för en hållbar 

framtid, säger Ulf Troedsson och avslutar: 

– Naturens resurser är ändliga. Det positiva 

är att vi kan göra skillnad. De energilösningar 

och ny teknik vi har i dag kunde 

vi inte drömma om för 20 år sedan. Tänk 

bara vad vi då kan göra ytterligare 20 år 

fram i tiden. 

i 

Antal anställda 

Sverige: 4700 

Världen: 360 000 

Omsättning 

Sverige: ~18 miljarder kronor 

Världen: 73,5 miljarder Euro 

Affärssektorer 

Energi 

Industri 

Infrastruktur 

Sjukvård 

www.siemens.se


Geoenergi ger hållbara fastigheter 

för framtidens krav 

Geoenergi är ett av de i särklass mest kostnadseffektiva och miljövänliga sätten att 

värma och kyla fastigheter. 

Rock Energy erbjuder nyckelfärdiga helhetslösningar för större fastigheter och har 

unik kompetens under ett tak för att garantera trygghet och kvalitet. 

Rock Energy är ett helägt dotterbolag till 

Züblin Scandinavia, som är ett av Europas 

ledande företag inom bland annat djupgrundläggning 

och borrning, och Bravida, 

Sveriges största företag inom el, ventilation 

och VVS. Genom samarbetet mellan två av 

marknadens absolut ledande aktörer har 

Rock Energy unik helhetskompetens och 

finansiella muskler, vilket borgar för att 

kunden ska få optimala lösningar och långsiktig 

trygghet. Företaget samarbetar direkt 

med slutkunden och kan på så sätt förebygga 

framtida problem och skräddarsy varje 

projekt. 

– Vi har all kompetens ”in-house” och 

våra tjänster spänner över hela kedjan, 

från tidig analys till projektering, installation, 

underhåll och service, berättar Göran 

Hoffsten och Jim Larsson, arbetschef respektive 

teknisk chef på Rock Energy. 

Geoenergi är oerhört kostnadseffektivt 

och innebär stora miljömässiga fördelar, 

med kraftfullt minskade utsläpp av växthusgaser. 

De lösningar som Rock Energy 

erbjuder riktar sig framför allt till större 

kommersiella fastigheter och större 

bostadsrättsföreningar. I dag får merparten 

av de kommersiella fastigheterna i 

Sverige sin energi från fjärrvärme. Genom 

att övergå till geoenergi kan fastighetsägare 

minska sina kostnader för värme, kyla 

och varmvatten med mellan 65 och 90 procent. 

I genomsnitt får fastighetsägaren tillbaka 

fem gånger insatsen. När det gäller 

klimatpåverkan är skillnaderna inte mindre 

dramatiska. Den svenska snittelen 

som geoenergin utnyttjar för 

att driva pumparna är i det närmaste helt 

koldioxidfri. Detta kan jämföras med fjärrvärme 

där 40 procent av det bränsle som 

tillämpas producerar koldioxid under värmeproduktion. 

Under 2008, exempelvis, 

använde fjärrvärmeanläggningar sådana 

växthusgasproducerande och icke hållbara 

bränslen som torv, fossilbränsle, industriöverskottsvärme, 

gas och avfall (inklusive 

plast). Många av dessa bränslen kräver 

dessutom en omfattande hantering som 

även den producerar växthusgaser. 

Geoenergi ses därför som en viktig pusselbit 

då Sverige förverkligar målet att öka 

andelen förnybar energi från 40 till 49 procent. 

– För fastighetsägare blir det allt viktigare 

att profilera sig när det gäller miljö och 

uthållighet. Hyresgäster ställer höga miljökrav, 

eftersom det påverkar deras eget 

varumärke positivt. Dessutom ökar fastighetens 

värde, betonar Jim Larsson. 

– En annan viktig aspekt är att geoenergi 

ger fastighetsägare energimässigt oberoende 

och gör dem mindra sårbara för prishöjningar 

och störningar i näten. De blir också 

väl förberedda för att möta samhällets allt 

hårdare miljökrav. Geovärme är sedan ett 

tiotal år väl etablerat på småhusmarknaden, 

men nu börjar allt fler ägare till större 

fastigheter få upp ögonen för de stora fördelarna, 

framhåller Göran Hoffsten. 

Jim Larsson och Göran 

Hoffsten, Rock Energy. 

– Geoenergi är en energilösning för såväl 

dagens som framtidens behov. Rock Energy 

står för nytänkande och kundanpassade 

lösningar i den absoluta framkanten. 

i 

Rock Energy är ett integrerat joint venture 

mellan Züblin och Bravida, två av Skandinaviens 

ledande företag inom geoteknik, 

geoenergi och installationer. Tyskägda Züblin 

är ett av Europas största företag inom bygg 

och infrastruktur och har stark internationell 

närvaro. Bravida är Sveriges marknadsledande 

företag inom installation och service av 

el, vvs och ventilation. Rock Energy erbjuder 

nyckelfärdiga helhetslösningar för geovärme 

och -kyla för större fastigheter på den 

nordiska marknaden och arbetar direkt mot 

slutkunden. Geoenergi tillvaratar värme och 

kyla i exempelvis berggrunden eller vatten 

och är ett av de mest kostnadseffektiva och 

hållbara sätten att värma och kyla hus. 

www.rockenergy.se 

www.bravida.se 

www.zueblin.se

© NextMedia 

Grönt guld ersätter fossil olja 

Forskningsmiljön Bio4Energy satsar på att bli världsledande på grön teknik 

baserad på skogsråvara. 

– Skogen är en enorm energiresurs. Vi måste ta reda på allt den kan ge, 

säger föreståndaren Stellan Marklund, professor vid Umeå universitet. 

Miljön står i fokus och målet är att framställa 

ett helt igenom effektivt och miljövänligt 

bioraffi naderi. De biobränslen och ”gröna” 

kemikalier som tas fram ska kunna ersätta 

produkter gjorda av fossila bränslen. 

Forskarna studerar allt från trädens 

egenskaper till förädling av råvaran som 

ska kunna användas utan spill och miljöföroreningar. 

Till exempel har forskare inom Bio4Energy 

uppfunnit teknik för att framställa 

ren och energirik etanol och biodiesel. Programmets 

experter på nanoteknologi har 

Forskarna försöker bland annat utveckla 

ett konstgjort blad som kopplar samman 

alla viktiga processer i fotosyntesen. Om 

det lyckas blir det också möjligt att kontrollera 

energiproduktionen i processen. 

– Vårt mål är att framställa ett enkelt 

membran, ”det konstgjorda bladet”, som 

med hjälp av solljus kan producera vätgas 

och syrgas. En sådan typ av membran skulle 

kunna användas för att driva bilar, för 

hushållens energiförsörjning och för annan 

utrustning, säger forskningsledaren professor 

Johannes Messinger. 

För mer än två miljarder år sedan utvecklade 

vissa bakterier förmågan att utvinna 

energi ur solljus genom att dela upp 

vatten i syre, protoner och elektroner. Genom 

artifi ciell fotosyntes skulle det gå att 

kombinera dessa protoner med elektroner 

för att på ett effektivt sätt bilda miljövänliga, 

kemiska bränslen som exempelvis väte. 

– Fotosyntesen är en av de mest imponerande 

biologiska processer som fi nns. Den 

tagit fram en effektiv metod för att producera 

väte – som kan bli till bränsleceller eller 

driva industriella processer – ur solenergi. 

Men framförallt studerar man träd ur 

alla upptänkliga vinklar. 

– Vi skannar av olika ämnen för att se 

om de har någon biologisk aktivitet. Detta 

kan till exempel leda till upptäckter av nya 

mediciner, enligt Stellan Marklund. 

Strategisk forskningsmiljö 

År 2010 utsåg Sveriges regering Bio4Energy 

till en strategisk forskningsmiljö. 

förändrade hela evolutionen och skapade 

det syre som gör att vi kan andas, konstaterar 

Messinger. 

Och kanske kan forskarna, genom att 

på konstgjord väg återskapa fotosyntesen, 

nu lösa stora delar av världens miljö- och 

energiproblem. 

Ljusenergi omvandlas till bränslen 

– Vi vill anpassa fotosyntesens förmåga 

att använda ljus för att spjälka vatten i en 

anordning som kan omvandla ljusenergi 

direkt till kemiska bränslen, förklarar Johannes 

Messinger. 

Redan i dag går det att med hjälp av solceller 

och den elektricitet som alstras dela 

vatten i väte och syre. Men dagens metoder 

är ineffektiva och kräver sällsynta och 

dyra metaller som till exempel platina eller 

ruthenium. 

– Vi använder oss av metaller som är 

vanligt förekommande i jordskorpan, som 

mangan och kalcium, precis de metall- 

Sammanlagt 90 forskare ingår i konstellationen 

som drivs av Umeå universitet, 

Luleå tekniska universitet och Sveriges 

lantbruksuniversitet. Forskningsinstituten 

Innventia och Energitekniskt centrum i Piteå 

samt fl er än 20 stödföretag gör miljön 

komplett. 

– Vi har samlat toppforskare och ledande 

företag inom grön teknik, säger Stellan 

Marklund. 

Under 2012 fördjupar man samarbetet 

med Norrlands pilotparker inom bioraffi - 

naderi och startar en forskarskola. 

– Forskarskolan kommer att effektivisera 

doktorandutbildningen inom bioenergi 

och bioraffi naderi. Vi har en högklassig utbildning 

på energisidan och kommer att ta 

in den kunskap vi inte har utifrån, säger 

Stellan Marklund. 

ler som medverkar i fotosyntesen. De är 

billigare att framställa och det är en förutsättning 

om vi ska kunna utveckla en 

konstgjord fotosyntes på ett hållbart sätt, 

säger Johannes Messinger. 

Forskningsprojektet fi ck under hösten 

ett anslag på drygt 40 miljoner kronor 

av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. 

Forskningsmiljön består av ett nätverk av 

forskare från olika delar inom Umeå universitet 

– biologer, kemister, fysiker, matematiker 

– från nanoexperter till experter på 

fotosyntes. Samtliga ingår i några av Umeå 

universitets starka forskningsmiljöer: ”Solljus 

som bränsle”, ”Ljus i naturvetenskap 

Annons 

29 

Stellan Marklund, professor vid Umeå universitet 

och föreståndare för Bio4Energy. 

Foto: Karl-William Sandström/Synk & Mikael Lundgren 

Konstgjord fotosyntes vår nästa energikälla? 

En timmes solljus innehåller mer energi än vad vi människor gör av med på ett 

år. I sökandet efter en ren och hållbar energikälla använder forskare vid Umeå 

universitet naturens egna krafter. En artifi ciell fotosyntes kan vara lösningen. 

Johannes Messinger, professor i biologisk kemi. 

Foto: Mattias Pettersson 

och teknik” samt ”Växt- och skogsbioteknik”. 

Åtskilliga samarbetar också inom 

forskningsprojektet Bio4Energy. 

i 

Umeå universitets utbildning och 

forskning berör många människor. 

Universitetet vill bidra till tillväxt och utveckling 

både lokalt, regionalt, nationellt 

och internationellt genom att samarbeta 

med företag, organisationer, myndigheter 

och andra aktörer eller genom kompetensstöd 

för innovationsutveckling. 

Umeå universitet är ett av landets största 

bredduniversitet med forskning och utbildning 

inom alla vetenskapsområden. Drygt 

37 000 studenter har valt att läsa vid 

universitetet. De undervisas av omkring 

2 000 forskare och lärare. Umeå universitet 

har totalt över 4 000 medarbetare. 

www.umu.se


Diesel och vind är Piteås gröna guld 

1 101 vindkraftverk. Utveckling av biobränsle och produktion av miljövänlig diesel. 

Solenergi och ett nav för satsningar på förnyelsebar energi i norra Europa. 

– Våra projekt utvecklas mycket bra. Då attraheras fler aktörer som ser att det vi gör 

i Piteå fungerar. Samtidigt som vi sparar energi och minskar utsläpp skapas regional 

tillväxt. Många vill ta del av den utvecklingen, konstaterar kommunalråd Peter Roslund. 

Piteå, historiskt känt inom trä- och skogsindustrin, 

skriver sin nya historia. Den stavas 

förnyelsebar energi. Och den 

stabila kommunen med 40 500 

invånare har kommit långt. 

Längre än många andra. 

Den mest kända satsningen 

är den stora vindkraftparken, 

kallad Markbygdenprojektet. 

I december 2011 kom tillståndet 

för den första etappens 314 

verk. Fas 2 är på projekteringsstadiet. 

2020 ska alla 1 101 verk 

vara på plats. En investering på 

cirka 70 miljarder kronor. Det 

kräver samordning med andra 

samhällsaktörer, lokala entreprenörer 

och internationella 

storföretag. 

För samordningen ansvarar projekten 

Vindfyr och Vindkraftscentrum i Barentsregionen. 

Parallellt med detta planeras för 

i 

Solander Science Park 

Johan Hedin 

Tel +46 911 23 20 11 

johan.hedin@solandersciencepark.se 

– Genom våra satsningar 

gör vi Piteå mer 

attraktivt att bo och 

verka i för kommande 

generationer, säger 

Peter Roslund, kommunalråd 

i Piteå. 

en betongfabrik, så att tornen till vindkraftsverken 

kan byggas på orten. 

Samarbeten 

En konkurrensfördel är att regionen 

har många kompetenta 

underleverantörer. Här finns 

kompetens i form av svetsare, 

anläggningsarbetare, rörfirmor, 

elektriker och annan personal 

som behövs för byggprocessen. 

Utöver denna baskompetens 

finns också spetsforskning 

inom bioenergi, ett gott samarbete 

med regionens företag 

och Luleå tekniska universitet. 

Samarbetet sker inom ramen 

för Solander Science Park. 

Där finns också en inkubator och processer 

för att nya idéer inom förnyelsebar 

energi ska förvandlas till verklighet. 

I gränssnittet näringsliv, forskning, sam- 

Med utveckling av bland 

annat diesel och vindkraft 

kompletteras och utvecklas 

Piteås näringsliv. Tidigare 

känt för bland annat 

en expansiv skogs- och 

trävaruindustri. 

Vindkraftcentrum i Barentsregionen 

Stefan Lundmark 

Tel: +46 70 269 60 16 

stefan.lundmark@vindkraftbarents.se 

hällsutveckling. Med lokalt och internationellt 

perspektiv. 

Goda exempel 

Piteå lever som man lär. Både företagen 

och kommunen. Energiska 

Piteå är mer än en ordvits. 

Det är ett löfte. Kommunen tar 

krafttag för att minska sin egen 

energikonsumtion. I ett investeringsprogram 

går man igenom 

fastigheter för energieffektivisering. 

Energikonsumtionen ska 

ned med minst 30 procent. 

– Massabruken har gått från 

olja till biobränsle och förser 

Piteå med fjärrvärme. Det har 

minskat de fossila koldioxidutsläppen 

med 42 procent på tio år. Till 2020 

ska Piteå bli nettoexportör av förnyelsebar 

energi. Redan nu är vi självförsörjande 

på hushållsel, detta genom 

de 28 vindkraftverk som är 

i drift i dag, säger Åsa Wikman, 

projektledare för Uthållig kommun. 

Pite-diesel 

Vindkraft, solkraft, pellets, vattenkraft, 

miljövänligt bostadsbyggande 

och restprodukter från 

skogen i all ära, frågan är om 

inte dieseln från norr är det mest 

uppseendeväckande i Piteås breda 

energisatsning. Redan i dag 

kör de som tankar miljödiesel på 

Preem med Pite-bränsle i tankarna. 

– Det är en råtalldiesel som utvinns 

ur tallolja, enligt en process 

som forskats fram i Piteå. 

Råtalldieseln produceras av 

Sunpine. Den raffineras sedan 

i Göteborg innan den levereras 

till Preem, berättar Åsa. 

Men även biobränslet bio- 

DME, som utvinns genom förgasning 

av svartlut, har sitt 

ursprung i Piteå. Det är en verksamhet 

på pilotstadiet. Världens 

första anläggning för bioDMEproduktion 

finns vid Energitekniskt 

centrum (ETC), i Piteå. 

Denna teknik, med förgasning av 

biobränsle i en småskalig kraftvärme- 

Vindfyr 

Jens Sperens 

Tel: +46 70-6090699 

jens.sperens@vindfyr.se 

– Piteå är en av de 38 

spjutspetskommunerna i 

energimyndighetens program 

Uthållig kommun, 

säger Åsa Wikman, 

projektledare för Uthållig 

kommun. 

– Utvecklingen sker 

i samarbete mellan 

offentliga aktörer, vår 

industri och olika investerare, 

konstaterar Anna 

Mård, projektledare 

för Energy Innovation 

Arena. 

Uthållig kommun 

Åsa Wikman 

Tel: +46 911 69 60 08 

asa.wikman@pitea.se 

anläggning, kan generera el lokalt, men 

också leverera värme ut på lokala närvärmenät. 

Energimyndigheten står 

bakom projektet och har förklarat 

att potentialen för småskaliga 

kraftvärmeanläggningar är 

mycket stor. Intresset för tekniken 

finns på många marknader 

i Europa, Nordamerika och Asien. 

I ett projekt med en aktör i 

Vietnam undersöks möjligheten 

att använda risskal som bränsle. 

Framtiden 

Spjutsspetsforskningen inom 

förgasning av biomassa och de 

framgångar man rönt är en del 

av grunden till Svenskt förgasningscentrum 

som leds av Luleå tekniska 

universitet och ETC i Piteå. Piteå satsar 

även på en mötesplats i form av 

ett energicentrum där företag, 

forskning och visitor center ska 

rymmas. Hösten 2011 har Piteå 

påbörjat visionsarbetet för 

en plattform för satsningar inom 

förnyelsebar energi och hållbar 

utveckling i norra Sverige. Arbetsnamnet 

är Energy Innova- 

tion Arena. 

– Det kan tyckas vara mycket 

sagt, men den som har en idé eller 

ett projekt inom förnyelsebar 

energi och kontaktar oss kan 

vänta sig en koppling till en redan 

existerande satsning i vårt 

nätverk, konstaterar Anna Mård, projektledare 

för Energy Innovation Arena. 

Politisk stabilitet 

Satsningarna kräver bred förankring och 

ett stabilt politiskt klimat. Lokalt och regionalt. 

Piteås kommunalråd Peter Roslund, 

S, beskriver den politiska enigheten på följande 

sätt: 

– Att enas om att Piteå ska vara ett långsiktigt 

hållbart samhälle är en styrka. Vi 

kan inte längre vänta på att någon annan 

tar ansvar för vår miljö. Vi måste själva 

agera. Därför fortsätter vi den målmedvetna 

satsningen på förnyelsebar energi inom 

flera områden. Det stöds i såväl vårt eget 

tillväxtprogram, i klimat- och energiplanen 

som i regionens utvecklingsprogram. 

Aktörer för förnyelsebar energi 

Energy Innovation Arena 

Anna Mård 

Tel: +46 70 580 85 70 

anna.mard@pitea.se

© NextMedia 

Mälardalens högskola forskar i framtidens energi 

Forskarna vid Mälardalens Högskola utvecklar framtidens smarta energilösningar. 

Arbetet ligger i områdets framkant och intresset från näringslivet är stort. 

Erik Dahlquist är professor i energiteknik 

och forskningssamordnare vid Mälardalens 

Högskola. Han berättar att 

forskningsinitiativet Future Energy är resultatet 

av ett medvetet beslut att fokusera 

på hållbar energi och att målsättningen är 

att förena olika forskning och teknik under 

samma tak. 

– Future Energy-forskningen är oerhört 

angelägen inför framtiden. Det är ett absolut 

måste att samhället utvecklar energilösningar 

som är anpassade för en växande värld. 

På Mälardalens högskola fokuserar vi på 

två områden: förnybar energi och intelligent 

energi. Forskningen inom förnybar energi 

handlar till exempel om biobränsle och solenergi 

medan intelligent energi bland annat 

Professor Erik Dahlquist. 

© NextMedia 

handlar om smart grids, alltså smarta elnät. 

Integrera solenergi 

Resurseffektivisering i byggnader är ett konkret 

exempel på hur Future Energy kan användas 

i verkligheten. 

– Det handlar om att använda el på smarta 

sätt genom nya tekniker, till exempel installationstekniska 

lösningar med solfångare 

och värmeåtervinning ur ventilationsluft. På 

många håll optimerar man uppvärmning och 

ventilation genom IT-baserade system, varav 

vissa automatiskt reglerar temperaturen i 

byggnader utifrån behov. Ett annat exempel 

är smarta elmätare, som direkt visar för användaren 

hur energiförbrukningen ser ut. 

Forskningen röner stort intresse från 

den regionala industrin. Företag som ABB, 

Korsnäs, Västerås avfallsbolag, VAFAB, 

Mälarenergi och Eskilstuna energi och miljö 

medverkar i olika projekt. Dahlquist ser 

mycket positivt på den dialog man har med 

företagen, vilken ofta utmynnar i nya projektförslag. 

Framtidens tekniker i dag 

Inom Future Energy är det i nuläget flera 

spännande projekt på gång. 

– Om 20 år är våra energibehov markant 

annorlunda, med mycket sol- och vindkraft 

och många elbilar. Energitillgången kommer 

att variera och priserna likaså, vilket ger 

både möjligheter och problem. Marknaden 

Doktorand Elena Tomas Aparicio. 

är ännu inte mogen för sådan dynamik, så 

inom forskningen tittar vi på nya prismodeller, 

alltså olika typer av elavtal och prissättning 

på el. 

För att göra verklighet av framtidens energisystem 

finns det ett stort behov av ingenjörer 

med energikompetens och det lär inte 

sjunka i framtiden. Elena Tomas Aparicio är 

programsamordnare för ingenjörsprogrammen 

inom energi vid MDH. 

– Det är viktigt att utbilda duktiga ingenjörer 

som kan se till att moderna system 

kommer att användas av våra industrisamarbetspartner 

också, säger hon och fortsätter: 

– På MDH utbildas ingenjörer inom energi 

och de flesta får jobberbjudanden innan 

de gått klart sin utbildning. I höst startar vi 

dessutom en ny masterutbildning inom just 

hållbara energisystem, som är inriktad mot 

den allra senaste forskningen. 

Enorm potential med vågkraft 

Företaget Seabased skrev i december 2011 avtal med Fortum inför byggandet 

av världens största vågkraftspark. Avtalet är ett starkt steg på vägen mot 

att på allvar etablera vågkraftens roll som en miljövänlig och kostnadseffektiv 

förnybar energikälla. 

Seabased utvecklar system för utvinning 

av elenergi ur havsvågor. Företaget 

startades 2001 och har därefter 

fört fram vågkraft som 

ett attraktivt och hållbart energialternativ. 

Nyligen kom 

genombrottet: EU-kommissionen 

sade ja till de 139 miljoner 

kronor i stöd som Energimyndigheten 

beslutat om för att 

Seabased ska uppföra den hittills 

största vågkraftsparken i 

världen. Strax därefter undertecknade 

företaget avtal med 

VD Billy Johansson, 

Seabased. 

Fortum, vilket blev startskottet för arbetet. 

– Den vågkraftspark vi ska anlägga i 

Sotenäs är en demonstrationsanläggning 

som ska kopplas till det svenska stamnätet, 

så den är relativt sett liten även om 

den för vågkraft blir världens största. En 

av vågkraftens fördelar är dock att den är 

skalbar, så om allt går bra kan en park utökas 

efter hand. Ser man till hela Europa 

är potentialen enorm. För några år sedan, 

då tekniken ännu inte var så utvecklad, 

uppskattade man möjligheterna till produktion 

av 2000 TWh per år, vilket är vad 

hela Västeuropa förbrukar i nuläget. Med 

dagens teknik är siffran än större, säger 

Billy Johansson, VD för Seabased. 

Pålitlig och effektiv 

För många andra förnybara energikällor 

är nyttjandemöjligheterna 

ojämna och svåra att förutse 

– vågkraften har lång utnyttjandetid, 

produceras med beprövade 

material, samt är stabil och lätttare 

att reglera. 

– När man utvecklar sådana här system 

är det en grundförutsättning att de är konkurrenskraftiga 

över lång tid. På så vis blir 

produktionen mindre beroende av subventioner 

och ändrade tariffer. Till skillnad 

från exempelvis vattenkraft kan man dessutom 

börja nyttja vågkraft så fort det första 

aggregatet är på plats i en större park. 

Ur miljösynpunkt tros det att vågkraftsparkerna 

faktiskt kommer att bidra till bättre 

marina förhållanden. Exempelvis västkusten 

har få naturliga rev och där skulle aggregaten 

fungera som artificiella rev och förbättra 

omständigheterna för både fisk och skaldjur. 

Söker medarbetare 

Just nu söker Seabased nya medarbeta- 

i 

Annons 

31 

Forskningsinitiativet Future Energy vid 

Mälardalens högskola har hållbar utveckling 

i fokus. Här kombineras teknik, 

ekologi och ekonomi, och profilen är en 

av Sveriges starkaste inom processoptimering 

riktad mot processindustrin och 

energisektorn. Forskarna samarbetar med 

både svenska och internationella företag 

och forskningsmiljöer kring utveckling och 

applicering av nya energilösningar. 

Mälardalens högskola 

Box 325, 631 05 Eskilstuna 

Box 883, 721 23 Västerås 

016 - 15 36 00, 021 - 10 13 00 

info@mdh.se 

www.mhd.se 

Annons 

re med erfarenhet inom konstruktion och 

projekt, framförallt med inriktning på mekanik 

och elsystem. Företaget har, i och 

med nya EU-beslut, omvandlats från att 

vara ett bolag i vänteläge till att framöver 

bli kraftigt expansivt. 

– Vi är inne i en spännande fas av kommersialisering 

och expansion. Vi vill gärna 

ha nya medarbetare med siktet ställt 

internationellt, för inom kort kommer vi 

att ta oss ut i världen. Därför är det positivt 

om vi får in nya förmågor som är 

sugna på att deltaga i utvecklingen av vågkraft 

världen över. 

i 

Seabased utvecklar system för utvinning 

av elenergi ur havsvågor. Företagets ambition 

är att vara ledande inom området 

hållbar energiteknik. Genom innovativa 

och kostnadseffektiva lösningar för vågbaserad 

elproduktion skapas långsiktiga 

värden för bolagets kunder, partner, aktieägare 

och för samhället. 

Seabased AB 

Sylveniusgatan 5 D 

754 50 Uppsala 

Tel: +46 (0)18 504 810 

E-post: info@seabased.com 

www.seabased.com


Färdig Värme från Gotland 

Gotländska Rindi Energi har levererat fjärrvärme till Sveriges kommuner sedan 1995. 

Nyligen startades initiativet Färdig Värme, inom vilket energibolaget bistår industri 

och näringsliv med att ställa om från fossila bränslen till biobränslen. 

Ända sedan Rindi Energi etablerades har 

fokus inom verksamheten legat på att leverera 

fjärrvärme på ett resurseffektivt sätt 

och samtliga av företagets anläggningar 

är baserade på biobränslen. 

Fram till 2005 invigdes 

ett nytt värmeverk med tillhörande 

nät och kundanläggningar 

varje år, för att lokalt kunna 

tillhandahålla energi till små och 

medelstora svenska kommuner. 

Bo Hägg är vd för Rindi Energi; 

han berättar att nyckeln har 

varit att förädla den småskaliga 

fjärrvärmen, något många större aktörer 

inte velat lägga så mycket fokus på. 

– Under 1990-talet avreglerades många 

energibolag och de kommuner som inte 

själva kunde etablera fjärrvärme såg sig om 

efter leverantörer som kunde erbjuda helhetslösningar. 

Det passade oss som handen 

i handsken. Nu är vi i färd med att ta den 

erfarenhet vi samlat på oss kring fjärrvärme 

och kombinera den med vår kompetens 

kring att bygga och driva energianläggningar, 

för att understödja industrins och 

näringslivets övergång till hållbar energi 

och lägre driftskostnader. 

Vd Bo Hägg, 

Rindi Energi. 

Ekonomiskt och ekologiskt 

Ett hållbart tankesätt genomsyrar hela 

Rindi Energi och hänsyn till miljön står 

högt på agendan. Företaget bedriver ett 

aktivt miljöarbete och vill kombinera det 

med kostnadsbesparingar för kunden. 

Redan har flera aktörer visat intresse för 

Rindi Energis tjänster och arbetet har till 

exempel rönt framgångar genom ett miljöpris 

från Vårgårda kommun. 

– Grunden är att vi har en resurssnål inriktning, 

säger Henrik Rosengren, ansvarig 

för Färdig Värme, och fortsätter: 

– Det är viktigt att hushålla med resurser 

oavsett om det är pengar eller råvaror. 

Vi lyssnar till våra kunder och skräddarsyr 

därefter våra erbjudanden för att passa deras 

krav, så att vi kan möta industrins energi- 

och värmebehov samtidigt 

som vi bidrar till att energiförsörjningen 

rör sig bort från fossila 

bränslen. 

Att kombinera lyhördhet och 

lång erfarenhet till specialanpassade 

lösningar har blivit ett 

framgångskoncept. Rindi Energi 

har, i det delägda bolaget Vårgårda 

Ångfabrik AB, byggt en 

panncentral för leverans av ånga 

till Lantmännens fabrik för produktion av 

Doggy hundmat. På köpet fick företaget två 

mindre industrier inkluderade i samma nät. 

– Vi ersatte fabrikens oljeanläggning på 

plats genom att bygga en panncentral för 

ånga, som dessutom producerar hetvatten 

till fjärrvärmen i Vårgårda. Det är något av 

en specialvariant, men det går helt i linje 

med vår verksamhet – vi ersatte kundens 

drift av en panncentral så att de fick möjlighet 

att ägna sig åt sin kärnverksamhet, 

säger Henrik Rosengren. 

Unik helhetslösning 

2015 kommer skatten på fossila 

bränslen inom industrin att höjas 

ytterligare, vilket kommer att 

skapa starka incitament att leta 

efter alternativa energikällor. Då 

Rindi Energi redan är engagerade 

i övergången och därutöver 

har två egna pelletsfabriker 

i Dalarna kommer företaget att 

stå väl rustat inför den ökade efterfrågan. 

– Marknaden för bioenergi 

är på stark uppgång och det finns ett stort 

behov hos näringslivet att skifta fokus på 

Henrik Rosengren, ansvarig 

för Färdig Värme 

på Rindi Energi. 

sin energiförsörjning. Vi vill finnas med på 

den resan. Till exempel arbetar vi regionalt 

i närheten av våra producerande fabriker 

för att, tillsammans med en ingenjörskonsultfirma 

och en leverantör av pelletspannor, 

kunna utföra bland annat beräkningar, 

installationer och service i ett närkoncept. 

Det är verkligen spännande och 

därtill intressant för det område 

vi utvinner mycket av vår 

skogsråvara i. 

– Vi erbjuder våra kunder helhetslösningar; 

vi sköter allt ifrån 

bränsle till att bygga nya pannor 

och ansvara för drift och underhåll. 

Vi garanterar att värmen 

baseras på biobränslen såsom 

pellets, skogsbränslen och liknande. 

Det är ett unikt paket, 

som få har möjlighet att erbjuda. Vi kan värme 

helt enkelt, avslutar Henrik Rosengren. 

i 

Foto: Anders Malm / Studio Liverpool & Dacke 

Rindi Energi AB är ett gotländskt energibolag 

som levererar fjärrvärme till 

slutkonsumenter över stora delar av 

Sverige. Företaget ska vara en internationell 

aktör inom förnyelsebar energi och 

vänder sig till kommuner, industrier eller 

andra möjliga kunder och partner i såväl 

Sverige som andra länder, vad gäller 

både byggande och drivande av anläggningar 

för leverans av värme och ånga 

baserat på förnyelsebar energi. 

Rindi Energi AB 

Box 1192, 621 22 Visby 

Telefon: 0498-291550 

E-post: info@rindi.se 

www.rindi.se

© NextMedia 

Ledande forskning om hållbara byggnader 

Byggnader står för en stor del av energianvändningen både i Sverige och globalt. 

Samtidigt påverkas de av en komplex väv av faktorer. Vid Linnéuniversitetet bedrivs 

ledande forskning om hur vi skapar en energieffektiv och hållbar byggd miljö. 

Trots att byggnader har en stor miljöpåverkan 

både när de byggs, används och till slut 

rivs, så forskas det förvånansvärt 

lite om deras livscykel sedd ur 

ett hållbarhetsperspektiv. Linnéuniversitetet 

är emellertid ett lysande 

undantag. Forskargruppen 

för en hållbar byggd miljö bedriver 

forskning i den internationella 

framkanten och flera av gruppens 

rön har publicerats i ledande ve- Professor Leif 

tenskapliga tidskrifter. 

Gustavsson. 

– Vi arbetar för att utveckla byggnader 

som är energi- och resurseffektiva över hela 

sin livscykel, men som också är hållbara med 

hänsyn till ekonomiska och sociala faktorer. 

Målsättningen är att bättre förstå hur vi kan 

minska användningen av energi och naturresurser, 

minska de miljöskadliga utsläppen 

och förstå betydelsen av att öka använd- 

i 

Linnéuniversitetet bedriver utbildning och forskning 

i Växjö och Kalmar och har 35 000 

studenter. Universitetet har flera starka forskarmiljöer 

och mycket av forskningen sker 

i samarbete med industrin och samhället. 

Forskargruppen för en hållbar byggd miljö är 

ledande på forskning om ökad energieffektivitet 

och hållbarhet för vår byggda miljö. Medarbetarna 

har publicerat ett hundratal vetenskapliga 

© NextMedia 

ningen av förnybara material och energikällor, 

berättar Leif Gustavsson, professor och 

forskningsledare. 

Ser till hela kedjan 

För att skapa hållbara byggnader är 

det viktigt att ta ett helhetsgrepp och 

se till hela kedjan från naturresurser 

till levererad tjänst, som bra inomhusklimat. 

Material och energislag 

som används vid produktionen är 

viktiga liksom att byggnaden är energisnål 

under de år som den brukas och gärna 

att energin kommer från förnybara källor. 

– Man måste hålla isär värme och el för 

att få ett mått på primärenergianvändningen 

och därmed behovet av naturresurser. Det är 

viktigt att el och värme produceras effektivt 

och med hög verkningsgrad, gärna i samproduktionsanläggningar 

säger Leif Gustavsson. 

artiklar och konferensbidrag de senaste fem 

åren. Viktiga fokusområden är systemanalyser 

av bioenergi, byggnadskonstruktion, energieffektivitet 

och hur dessa interagerar. 

www.lnu.se/SBEr 

Trä är allt mer uppmärksammat som hållbart 

byggmaterial. En aspekt av materialvalet 

är att byggnaderna, när de tjänat ut, kan 

demonteras på ett sätt som gör att materialen 

kan återanvändas och energiinnehållet 

utvinnas. Forskningen vid Linnéuniversitetet 

i kombination med kommunens och Södras 

engagemang har lett till att Växjö var bland 

de första städerna att bygga flervåningshus 

med trästomme. Nyligen har åttavånings 

passivhus med extremt låg energianvändning 

byggts med trästomme. 

Befintliga byggnader utmaning 

En stor utmaning som många länder står 

inför är att rusta upp äldre bostadsområ- 

Bostadshus i åtta våningar uppfört 

med trästomme i Växjö. Byggnadsprojektet 

omfattade fyra hus och 

vann stora samhällsbyggarpriset 

2010. 

Annons 

33 

den, som miljonprogramsområdena i Sverige. 

– Det är avgörande att detta genomförs 

energieffektivt. Det behövs paketlösningar 

för energirenoveringar med målsättningen 

att halvera primärenergibehovet och samtidigt 

förbättra boendemiljön. Det är en lika 

stor utmaning som när miljonprogrammet 

genomfördes. Det krävs samverkan mellan 

företag, samhälle och forskning. Innovation, 

lärande och förändring är då nyckelbegrepp, 

framhåller Leif Gustavsson. 

– Det går att bygga hållbart och det finns 

ett starkt och växande intresse från samhällets 

och industrins sida för de här frågorna, 

vilket är glädjande. 

Smart Grids i fokus hos High Voltage Valley 

Västvärldens energianvändning håller på att förändras. Förnybara energikällor 

blir allt mer centrala och nya innovationer presenteras kontinuerligt. 

Inom teknikklustret High Voltage Valley utvecklar man lösningar som möjliggör 

en mer dynamisk energianvändning. 

Utvecklingen inom energibranschen medför 

krav på större flexibilitet i elnät och 

energianläggningar. En av lösningarna 

heter Smart Grids. 

Teknikklustret High Voltage 

Valley (HVV) är i framkanten 

av arbetet med dessa smarta elnät, 

som i kombination med olika 

styr- och övervakningssystem 

mäter och reglerar energi. Lars 

Nordström från KTH är delprojektledare 

för utvecklingen av 

ICT-arkitektur för SmartGrid-projektet vid 

HVV: 

– I dag produceras elen på 

några få platser och distribueras 

därefter enkelriktat ut i landet. 

Med den utveckling vi nu ser, 

där exempelvis privatpersoner 

producerar sin egen el, blir styrningen 

av nuvarande nät otillräcklig. 

Samspel med 

existerande system 

Nordström berättar att andra 

länder redan kommit långt i 

implementeringen av dylika 

system. I Sverige handlar det 

Lars Nordström, KTH. 

i första hand om att bygga upp automationsstyrsystem 

som kan detektera och 

rätta till fel. 

– Det är först på senare tid som 

vi har sett en attitydförändring 

både från branschens och politikernas 

håll, vilket är centralt för 

fortsatt utbyggnad. Elbranschen 

är en stabil bransch, med höga 

krav på driftsäkerhet. Därför är 

den ibland motvillig att prova nya 

lösningar. För att underlätta en 

omställning har HVV och KTH utvecklat 

ett system för styrning av Smart Grids som 

Den FUD-plattform som 

finns på plats i Ludvika 

och är en del av HVV:s 

SmartGrid-projekt. 

samspelar med existerande system, så att 

anpassningen kan göras gradvis. 

Standardiserad kommunikation 

Smart Grids har fördelar ur ekonomisk synpunkt 

såväl som ur miljösynpunkt. 

Peter Ydersten är representant för 

nätbolaget VB Energi i HVV:s projekt. 

Han säger att en stor fördel 

hittills är att ett standardiserat, fabrikatöverskridandekommunikationssätt 

har utvecklats, vilket möjliggör 

sömlöst samspel mellan olika maski- 

ner och system. 

– Vi vill naturligtvis ha så hög tillgänglighet 

till kund som möjligt och 

det är detta som driver oss att vara engagerade 

i SmartGrid-projektet. Smarta nät ger mer 

i 

Peter Ydersten, 

VB Energi. 

High Voltage Valley är ett klusterinitiativ där akademi, 

stora och små företag samt offentliga aktörer samarbetar 

inom olika områden som är viktiga för att säkra och 

vidareutveckla regionens världsledande position inom 

elkraftteknik. Klustret har sin utgångspunkt i Ludvika. 

HVV driver sedan 2009 ett forskningsprojekt kallat 

SmartGrid Energilagring som till största del får sin 

finansiering ur VINNOVA:s program Miljöinnovationer. 

Projektet har slutdatum december 2013. 

Annons 

felsäker och kundanpassad energi, samtidigt 

som vi kan sänka våra underhållskostnader. 

Ydersten förklarar att syftet med 

SmartGrid-projektet är att till exempel kunna 

etablera stabila energilager och styra mer 

effektivt i näten. Väsentligt är 

dock att systemen håller långsiktigt. 

– Branschens system har en 

brukartid på 40-50 år, så det 

gäller att överväga alternativen 

noga. Smart Grids kan bidra till 

att få bättre kontroll på energi- 

anläggningar och ger därtill helt 

nya möjligheter att snabbt felsöka 

nät, så att man kan sänka avbrottstiderna 

ännu mer. Det är fördelar vare 

sig små eller stora företag kan bortse från. 

High Voltage Valley 

Fredsgatan 27, Box 832 

771 28 Ludvika 

Telefon: 0240-56 55 10 

info@highvoltagevalley.se 

highvoltagevalley.se


SweHeat främjar exporten av svensk fjärrvärmekompetens 

Fjärrvärme och fjärrkyla är Sveriges största cleantechbransch. Med väl utbyggda 

system finns här kompetens, erfarenhet och goda exempel. Sverige 

har drygt sextio års erfarenhet av fjärrvärme som nu är högintressant för Europa, 

Nordamerika och Kina. 

Fjärrvärme möjliggör miljövänliga, klimatsmarta 

och energieffektiva uppvärmningsformer 

där en central anläggning 

producerar hett vatten som värmer hela 

samhällen. I Sverige är anslutningsgraden 

till fjärrvärmenätet över femtio procent, 

jämfört med den genomsnittliga anslutningsgraden 

i övriga Europa som ligger på 

tio procent. Fjärrvärme och fjärrkyla är 

den enskilt viktigaste tekniken för att reducera 

EU:s koldioxidutsläpp och minska beroendet 

av fossila bränslen. 

– De kondenskraftverk som används i 

stora delar av Europa kyler bort två tredjedelar 

av tillförd energi. I dessa länder kyls så 

mycket värme bort att det skulle räcka för 

att värma ländernas alla byggnader. I kraftvärmeverk 

utgör spillet endast tio procent 

av den totala energimängden, säger Håkan 

Knutsson, styrelseordförande i Sweheat. 

Högre eltillgänglighet än solenergi 

Många europeiska länder står inför omfattande 

investeringar i fjärrvärmenät, där 

svensk kompetens kommer till stor nytta. 

Ett fjärrvärmenät ger en flexibilitet att 

även ta tillvara spillvärme från industrier, 

utnyttja energin från avfall, geoenergi och 

solvärme. Biobränsle är en form av lagrad 

solenergi, som i biokraftvärme ger effektiv 

produktion av värme och el, med en tillgänglighet 

och utnyttjandegrad vida överlägsen 

vindkraft och solceller. 

– Sweheat fyller en viktig funktion som 

nav för svenska företag. Tillsammans kan 

dessa aktörer erbjuda tjänster och teknik 

som omfattar hela värdekedjan. Under 

2012 inleder vi ett samarbete med Energimyndigheten, 

Tillväxtverket och Exportrådet 

som ska bidra till att bygga en starkare 

exportplattform för de drygt hundratalet 

svenska företag som har potential att exportera, 

säger Håkan Knutsson. 

Världsledande på fjärrkyla 

Sverige är inte bara duktigt på fjärrvärme, 

utan också fjärrkyla. Faktum är att Sverige 

är världsledande på fjärrkyla. I Stockholm 

finns världens största fjärrkylenät. 

Det drivs huvudsakligen med frikyla, från 

havsvattnet. 

– En annan spännande fjärrkylelösning 

finns i Malmö. Kyla som uppstår när de under 

vinterperioden producerar värme med 

hjälp av en värmepump. Denna kyla säsongslagras 

sedan i en akvifär. Varma sommardagar 

pumpas det kalla vattnet upp för 

användning, säger Håkan Knutsson. 

I Göteborg omvandlas spillvärme till 

kyla genom absorptionteknik. 

SweHeat and Cooling, Swedish Council for 

District Heating, är en förening som sedan 

1993 arbetar med att främja svensk fjärrvärmeexport. 

Under 2012 inleds ett samarbete 

med Energimyndigheten och Tillväxtverket 

Framtidens lösning är fjärrvärme. 

ESS i Lund kommer att bli 

världens grönaste labb när det står 

klart. En stor andel av energin som 

används på ESS återvinns och omvandlas 

till fjärrvärme och fjärrkyla för Lund. 

i Illustration: ESS 

med målet att öka antalet medlemmar och 

främja den svenska exporten av teknik och 

kompetens på fjärrvärmeområdet. 

SweHeat & Cooling 

C/O Sustainable Business Hub 

Anckargripsgatan 3, 211 19 Malmö 

040-6285130 

info@sweheat.com 

www.sweheat.com 

Annons © NextMedia 

Batterispecialister med lång erfarenhet 

Området elektrisk energilagring med olika typer av batteriteknologi har utvecklats 

enormt de senaste tio åren. Både på industri- och myndighetsnivå 

uppmärksammar man allt mer möjligheterna att använda de nya teknologierna, 

såväl ur miljö- som ur ekonomiska perspektiv. 

Per Svantesson är CEO för Effpower, ett 

ingenjörsföretag som är specialiserat på 

batterisystem. Han menar att den senaste 

utvecklingen lagt grunden till dagens och 

kommande års ökade användning av avancerade 

batterilösningar i olika industriella 

applikationer. 

– Den batteriteknologi som nu finns tillgänglig 

gör att vi kan utforma produkter 

som tidigare varit omöjliga både ur användarsynpunkt 

och ur ekonomisk synvinkel 

och utvecklingen har bara börjat. I takt 

med detta öppnas möjligheter för politiska 

beslutsfattare att genom riktlinjer och lagstiftning 

öka användandet av miljövänliga 

lösningar i hela samhällssystemet. Exempel 

på dylika åtgärder är olika skattelättnader 

och andra incitamentsprogram och jag tror 

i 

Effpower startades 1999 för att kommersialisera 

ett genombrott inom bipolär 

batteriteknologi. Företaget erbjuder 

skräddarsydda och heltäckande batterilösningar 

och energilagringssystem för 

hybrid- och elfordon, vindkraft, solcellsanläggningar 

och andra industriella 


att det är nödvändigt för att skynda på utvecklingen. 

Möter utmaningar 

Effpower har verkat i energibranschen i 

över elva år och har spetskompetens inom 

batteriteknologi och elektrisk energilagring. 

Deras verksamhet innefattar allt från 

tekniska utredningar, utveckling av batterisystem 

och avancerad testning till konstruktion 

och produktion av kompletta 

batterisystem färdiga att installeras i fordon, 

vindkraftverk eller andra industriella 


– Efter många års forskning och utveckling 

inom batteriteknologi är vi i färd med 

att styra om vår inriktning mot att tillhandahålla 

ingenjörstjänster i syfte att bistå 

Effpower AB 

Kärrlyckegatan 20B, 418 78 Göteborg 

Tel: 031-55 90 90 

www.effpower.com 

Per Svantesson, CEO för Effpower. 

industrin att på bästa sätt utnyttja de teknologier 

som finns på marknaden. Effpowers 

styrka ligger i en djup kunskap om 

battericeller och förmågan att konstruera 

robusta batteripaket som klarar kundernas 

krav på till exempel prestanda, hållbarhet, 

kylning och integration. 

Effpower ska växa 

Framöver kommer Effpower att sikta på en 

expansion ut i Europa. Elektrisk energilagring 

i batterier har i många applikationer visat 

sig vara det mest praktiska sättet att lagra 

energi och teknologin har en ljus framtid. 

– Vi kan inte slösa med energi som resurs 

i framtiden. Effpower kan bidra ge- 

Effpower är specialister på batterilösningar. 

nom utveckling av effektiva och smarta 

batterisystem – det är för oss drivkraften 

bakom vad vi gör. Världen har knappt sett 

början på de möjligheter som finns. 

Branschens stora tillväxt har resulterat 

i att behovet av erfaren personal växer 

mer än tillgången. Effpower erbjuder en 

stimulerande arbetsmiljö med intressanta 

utmaningar för sina medarbetare och har 

genom detta byggt upp en stab med erfarna 

specialister. 

– I dag söker vi i första hand batterispecialister 

och kompetens inom systemsidan, 

men också erfarna projektledare som 

kan driva komplexa projekt gentemot avancerade 

kunder, exempelvis fordonsindustrin.

© NextMedia 

Ökad efterfrågan på LAFOR:s 

bergvärmelösningar 

I Täby utanför Stockholm arbetar energiföretaget LAFOR med två 

stora energiprojekt som omfattar 60 000 kvadratmeter boyta. 

Projekten kommer att resultera i kraftigt minskade driftkostnader, 

lägre miljöbelastning samt högre marknadsvärde på fastigheterna. 

Energiföretaget LAFOR bygger stora värme- 

och kylanläggningar som baseras på 

värmepumpar. Företagets kunder utgörs 

av till exempel bostadsrättsföreningar samt 

publika och kommersiella fastigheter. 

– En vanlig missuppfattning är att bergvärme 

enbart lämpar sig för 

villor, vilket är helt fel. Just nu 

arbetar vi till exempel med två 

stora geoenergiprojekt åt Akelius 

Fastigheter i Täby utanför 

Stockholm, säger Claes Forsman, 

VD för LAFOR. 

Ökar marknadsvärdet 

på fastigheten 

Att geoenergi, eller bergvärme 

som det kallas i dagligt tal, ge- 

nererar stora besparingar är den främsta 

anledningen till att allt fler investerar i en 

anläggning. Enligt Claes Forsman lyder en 

tumregel att bergvärme, gärna kombinerat 

med frånluftåtervinning, kan spara cirka 

2/3 av uppvärmningskostnaden. 

© NextMedia 

Claes Forsman, VD för 

LAFOR. 

Men det finns även andra fördelar som 

att klimatpåverkan minskar när till exempel 

oljeanvändningen minskar. Därtill 

ökar marknadsvärdet på fastigheten. 

Enligt den oberoende företagsgruppen 

TAM Group, som hjälper fastighetsägare 

att optimera avkastningen 

på fastigheter, överstiger värdestegringen 

på fastigheten investeringen 

efter installation med 

råge. 

Täby visar vägen 

I Täby arbetar LAFOR med 

två stora projekt på uppdrag 

av Akelius Fastigheter: i Gribbylund 

och på Fregattvägen. I 

Gribbylund sker en konvertering 

från direktverkande el till vattenburen värme 

med radiatorer, markförlagda kulvertar 

och gemensamma energicentraler. Totalt 

byggs åtta energianläggningar som baseras 

på bergvärme med återvinning av all frånluftvärme 

samt laddning av borrhålen. 

På Fregattvägen i Täby arbetar LAFOR med att 

konvertera till bergvärme i sju byggnader med en 

stor gemensam värmepumpscentral och ”satellitanläggningar” 

i alla höghus. Systemet är uppkopplat 

mot ett gemensamt bergkollektorsystem. 

– Värmen lagras i berget som om det 

vore ett stort batteri. Energin, eller värmen, 

tas sedan ut vid ett senare tillfälle när vintern 

kommer, säger Mikael Ronge, projektledare 

på LAFOR för centrala Gribbylund. 

I det andra bostadsområdet i Täby, Fregattvägen, 

medför LAFOR:s lösning såväl 

stora kostnadsbesparingar som miljövinster 

när oljepannor ersätts med bergvärme, 

se bild. LAFOR:s energisystem har mycket 

hög driftsäkerhet. De styrs av datorer som 

är uppkopplade mot internet för driftövervakning. 

Drifttekniker kan följa alla händelser 

och ofta åtgärda fel redan innan de 

har inträffat. 

i 

Annons 

35 

LAFOR har drygt 25 års erfarenhet 

och kunskap av att bygga storskaliga energianläggningar. 

LAFOR:s specialitet är stora och medelstora 

värme- och klimatanläggningar på 

totalentreprenad för bostadsrättsföreningar, 

publika och kommersiella fastigheter. 

LAFOR har byggt många effektiva, 

energibesparande och väl fungerande 

anläggningar genom åren. Referensobjekt 

finns för alla typer av anläggningar, 

vilket gör bolaget till en trygg och naturlig 

samarbetspartner. 

www.lafor.se 

Geoenergi – en naturresurs att räkna med! 

När solen lyser på oss lagras energi i mark och berg – geoenergi. Och det 

är ansenliga mängder solenergi som lagras in. Effekten av solen når ner till 

drygt 400 meters djup. Därefter tar geotermin, värme från jordens inre, över 

i allt större utsträckning. 

Att värma upp en stor bergmassa tar lång 

tid och därför tar det också lång tid att 

kyla ner berget. Den trögheten gör att fastighetsägare 

kan tillgodogöra sig energin 

även under den tid på året som solen inte 

har så stark intensitet eller till och med ”lyser” 

med sin frånvaro. 

En naturresurs som är 

välkänd och enkel 

En geoenergianläggning till en fastighet består 

oftast av ett borrhål kopplat till en vär- 

i 

Många och stora fördelar 

Geoenergi är ett av de mest ekonomiska 

och mest miljövänliga energislag som finns. 

Därför används den i dag av runt 400 000 

fastighetsägare, tusentals hyreshus, industrier, 

varuhus, kontorshus och restauranger. Och 

allt sker på den enskilde ägarens initiativ. 

Geoenergi tar i dag över 12 TWh gratis 

energi ur marken i Sverige. 

Geoenergi står för 17-20 % av bostadsuppvärmningen, 

villor och flerbostadshus. 

Geoenergin är förnybar precis som sol, 

vind och vatten. Den finns överallt och har 

inga geografiska hinder. 

mepump. Borrhålets djup varierar beroende 

på vilken marktemperatur man har och på 

hur stort energiuttag man ska göra. Vanliga 

djup i Sverige är mellan 150 – 250 meter. 

Det populäraste systemet benämns 

”bergvärme”. Värmepumpen hämtar energin 

genom att cirkulera en vätska i en 

slang – kollektorn – som sitter monterad 

i ett borrhål. Kollektorn fungerar som värmeväxlare 

mellan värmepump och bergmassa. 

Vätskan i den ingående slangen i 

borrhålet har en lägre temperatur än berget 

Geoenergi är samlingsnamnet för sjö-, 

berg- och markvärme respektive -kyla samt 

borrhålslager och akviferlager. 

Mer information finns på: 

www.svenskgeoenergi.se 

www.geotec.se 

och därför strömmar värmeenergi 

till från omgivningen 

och värmer upp vätskan. 

Värmeenergin kan sedan 

förädlas i värmepumpen som 

därefter kan överföra den till 

ett konventionellt vattenburet 

uppvärmningssystem och 

även användas för varmvattenproduktion. 

Utväxlingen av energi 

från geoenergi till småhus är 

drygt tre (energifaktor 3). 

Större fastigheter 

De större fastigheterna och industrierna 

använder ofta framgångsrikt 

system med många, tätt liggande 

borrhål – så kallade borrhålslager. Då 

samverkar borrhålen och en större bergmassa 

utnyttjas. Borrhålslagren blir väldigt 

effektiva när det finns ett kylbehov. Då utvinns 

värme under vinterperioden varvid 

berget blir kallt – och när det är kylsäsong, 

vänds systemet och kylan hämtas hem varvid 

berget återuppvärms till vintersäsongen. 

Dessa system går att göra mycket stora 

och med stora miljömässiga och ekonomiska 

vinster. IKEA och Biltema är några av de 

företag som valt att installera geoenergi för 

kyla och värme till många av sina varuhus. 

Utväxlingen av energi från borrhålslager 

ligger normalt mellan 4 – 7. 

Ser en kraftig ökning fram i tiden 

Under de senaste två åren har det skett en 

Foto: ©BLOM 

Annons 

Illustration, Geotec 

markant ökning av installationer i bostadsrättsföreningar 

som konverterar från företrädelsevis 

fjärrvärme. Anläggningarna 

blir också större och större. Även installationer 

i större fastighetskomplex och industrier 

fortsätter att öka i allt större takt. 

Tredje största förnybara energikällan 

I dag är geoenergi den tredje största förnybara 

energikällan, näst vattenkraft och 

biobränsle. Den finns överallt, är tyst och 

syns ej heller från utsidan när den väl är 

installerad. Det är en naturresurs Sverige 

inte har råd att vara utan. 

Johan Barth 

VD Geotec

Stort intresse för 

energieffektiva 

ventilationsprodukter 

Systemair är en av världens ledande leverantörer av 

energi effektiva ventilationsprodukter. Systemairs 

produkter skapar bra luft och inomhusklimat i lokaler, 

bostäder och tunnlar i hela världen. Och trenden är tydlig 

– efterfrågan på smarta och energisnåla produkter med 

energiåtervinning ökar. 

l Idag erbjuder Systemair ventilationsprodukter 

som kan användas både vid nybyggnationer 

och för energieffektivisering av det befintliga 

bostadsbeståndet. 

– För oss är energieffektivisering inget nytt, 

tvärt om har vi sedan starten 1974 arbetat med 

ventilationsprodukter som är bra för både hälsa 

och miljö, samtidigt som det är en bra investering, 

säger Gerald Engström, VD för Systemair. 

Ledande inom ventiLation 

Systemairs resa inleddes 1974 men den fortsätter 

framåt och idag finns vi i 41 länder i Europa, 

Nord- och Sydamerika, Mellanöstern, Asien, Afrika 

och Australien. Vi sysselsätter cirka 3 000 personer 

och har en årlig omsättning på cirka 3,5 miljarder 

SEK. Sedan grundandet av Systemair har bolaget 

uppvisat positiva rörelseresultat och under de 

senaste 15 åren har den genomsnittliga tillväxten 

uppgått till cirka 15 procent. Huvudkontoret ligger i 

Skinnskatteberg. 

Nyligen fick Systemair sin största order någonsin 

då Skanska Healthcare AB gjorde en 

beställning på 115 luftbehandlingsaggregat. 

Affären är på cirka 60 miljoner kronor och 

en viktig kugge för att skapa världens mest 

energieffektiva sjukhus, Nya Karolinska Solna. 

Sveriges första oPS-byggnad 

Byggnaden är världens största OPS (offentligprivat 

samverkan)- sjukhus och ska certifieras 

enligt LEED (Leadership in Energy and Environmental 

Design), vilket ställer höga krav på 

en byggnads miljöegenskaper, i såväl energiaspekten 

och övrig miljöpåverkan. 

– Det är en globalt vedertagen miljöcertifiering 

som bara ges byggnader som lever upp till 

särskilt högt ställda miljökrav, vilket är ett kvitto 

på att våra satsningar inom energieffektivitet 

har burit frukt, säger Pär Johansson, försäljningschef 

för Systemair Sverige. 

Systemair valdes ut bland totalt 73 tillfrågade 

Pär Johansson, försäljningschef för Systemair Sverige. 

aggregatleverantörer och ett viktigt kriterium 

var leverantörernas förmåga att sänka driftkostnaden. 

– Swedish Hospital Partners kommer att 

ansvara driften av sjukhuset fram till och med 

2040, så för dem var det viktigt att förena högt 

ställda miljökrav med en låg driftkostnad, fortsätter 

Pär Johansson. 

vinnare av Stora inneklimatpriset 

2011 fick Systemair ännu ett erkännande för 

arbetet inom energieffektivisering. I samarbete 

med entreprenören Gösta Schelin och konsultföretaget 

PQR Consult utsågs Systemair till 

vinnare av Stora Inneklimatpriset. Priset ges för 

ett luftbehandlingssystem med från- och tilluft 

samt värmeväxling som företagen utvecklat 

tillsammans. 

– Lösningen gör att 90 procent av värmeenergin 

återvinns vilket ger en energibesparing 

upp till 40 kilowattimmar per kvadratmeter och 

är applicerbar på merparten av Sveriges, flerbostadshus, 

avslutar Pär Johansson. 

» Systemair valdes ut bland totalt 

73 tillfrågade aggregatleverantörer 

och ett viktigt kriterium, 

var leverantörernas förmåga att 

sänka driftkostnaden. « 

Systemair AB · Industrivägen 3 · 739 30 Skinnskatteberg 

Telefon 0222 440 00 · mailbox@systemair.se · www.systemair.com

Framtidens Energi 2012 januari - Svebio

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?