Katalog 76 - Svenska Antikvariatföreningen

antikvariat 

mats rehnström 

Katalog 76 

V i t t e r h e t 

från 1800-talet

Denna katalog består i huvudsak av nykatalogiserat material och har 

vuxit fram under några år. Den innehåller vitterhet – branschens benämning 

på äldre skönlitteratur – från svenskt 1800-tal. Den äldsta skriften är 

Lorenzo Hammarskölds Försök öfver konsten att öfversätta poemer från 1807 

och den yngsta Fjällrosen. Poetisk kalender för 1872 tryckt 1871. 

De 250 posterna är alla utvalda exemplar som antingen är fint bundna eller 

häftade och efter omständigheterna i bra skick, har intressanta provenienser 

eller dedikationer. Sammanlagt finns ett trettiotal dedikationsexemplar i 

katalogen och några ypperliga associationsexemplar. Många av de klassiska 

samlarna på området passerar också revy: Axel Abramson, Gustaf Berndtsson, 

bröderna Bengt och Gustaf Bernström, Christoffer Eichhorn, Elof Förberg, 

J. Viktor Johansson, Thorsten Laurin, Lars A. Lindgren och Per A. 

Sjögren. Här finns också skrifter ur herrgårdsbibliotek som Herrborum, 

Odensviholm och Östanå. 

Den aktuella tidsperioden är spännande ur litteraturhistoriskt perspektiv. 

Seklet inleddes med en strid mellan vad som kallas den gamla och nya 

skolan. I katalogen finns från den sistnämnda många av de centrala stridsskrifterna 

och programpublikationerna, bl.a. tre intressanta exemplar av 

Phosphoros och en sällsynt fin svit av Poetisk kalender. Under perioden skedde 

en litterär omorientering från idyll och fransk-klassicism över romantik 

och göticism till realism och samtidsskildring. Det i många diktsamlingar 

från seklets början vanliga inslaget av översättningar och tolkningar var 

nästan uteslutande av antik, fransk och tysk litteratur, medan Thekla Knös 

på 1850-talet introducerar samtida amerikanska poeter för en svensk publik. 

1800-talets uppfinningar, händelser och omvälvningar avspeglar sig i ämnesval, 

som ångfartygs- och järnvägsvisor, dikter om daguerrotypin och frimärket, 

förlusten av Finland 1809, grekiska frihetskriget, Polens frihetskamp 

och upploppen i Stockholm 1838, liksom industrialismen och demokratiska 

strävanden. 

Även tekniskt och kommersiellt blåser förändringens vind genom materialet, 

då boken under denna tid utvecklas från att vara en hantverksprodukt

för en relativt begränsad publik till en industriell vara på något som börjar 

likna en massmarknad. 

Materialens utveckling och försämring vad gäller papprets och skinnens 

hållbarhet gör att det är svårt att hitta vissa böcker i riktigt goda exemplar 

från seklets mitt och andra hälft. Exempelvis är många av romanerna därför 

i dålig kondition, där ett flitigt läsande också spelat in. Boksamlaren måste 

ha andra skickglasögon för denna period, än när det gäller 1800-talets början. 

Att hitta Blanches Bilder ur verkligheten i acceptabelt skick är en utmaning 

och Almquists romaner som här bjuds ut är svåra att finna i så prydliga 

exemplar. Beskrivningarna i katalogen är som vanligt petigt noggranna, 

trots att det i de flesta fall rör sig om mycket fina exemplar. 

Även för dem som inte redan är bitna vill jag med denna katalog slå ett 

slag för den svenska 1800-talsvitterheten som samlarområde. Det rör sig 

om ett intressant litterärt landskap där det finns mycket att upptäcka i såväl 

texterna som den historiska bakgrunden. Tiden rymmer både svavelosande 

stridsrop och varma vänskapsband, liksom småskuren provinsialism och 

nyväckt internationalism. Här finns en del av den bästa svenska skönlitteraturen 

och poesin samt några av de mest utstuderade pekoralen. Vackra 

bokband och läckra tryckta omslag tävlar om uppmärksamheten och duktiga 

typografer har smyckat många medelmåttiga texter, samtidigt som ett 

mästerverk som Liljor i Saron lyfter trots tryckeriets slitna stilar. 

Trevlig läsning! 

Mats Rehnström 

Ps. Antikvariatet ger oregelbundet, men vanligen varannan vecka, ut nyhetsbrev 

via e-post. De innehåller alltid 25 nykatalogiserade poster från firmans olika ämnesområden. 

Dessutom publiceras några gånger om året cyberkataloger med 

speciella teman. Dessa utskick är självfallet gratis. Anmäl dig gärna för att få dem 

till din e-postadress om du inte redan är prenumerant. Ds.

1. (afzelius, a. a.) Smedsflickan från Söderfors. Minne från Gustaf IV Adolfs 

hof. Sthlm, Z. Hæggström, 1844. 12:o. iv, 42, (1) s. Häftad i tryckt grönt omslag. 

Oskuren. Några småfläckar på främre omslaget. Lätt lagerfläckig. Fint ex. *1000 

På vers. 

2. ahlstrand, j. e. Skaldestycken. Sthlm, Dahlströmska boktryckeriet, 1856. 

8:o. 168 s. Häftad i lätt solkigt vitt glättat tryckt omslag. Ryggen med liten 

skada upptill och en kort reva nedtill. Bra inlaga med några enstaka obetydliga 

småfläckar. Fint ex. *1500 

J. E. Ahlstrand (f. 1814) var snushandlare från Kristianstad och känd pekoralist, ”poet 

i H. Bagers manér” enligt Linnström. Hans lyriska ådra uppmärksammades av bl.a. 

Strindberg. I dikten ”Vintern” finns t.ex. följande stämningsbild: ”Ibland flickan mellan 

tvenne knän / uppå kälken, syns hos gossen åka / uppå isen vid ett skönt månsken, / men 

fogelfängarn skådar knappt en kråka.” 

3. (almquist, c. j. l.) Amalia Hillner. Roman af författaren till Törnrosens bok. 

I–II. Sthlm, L. J. Hjerta, 1840. Stor 12:o. (4), 253 + 250 s. Obetydligt nött samtida 

mönsterpressat blått klbd. Brunstänkta snitt. Ryggen lätt blekt. Pärmhörnen 

med små stötmärken. Liten fläck i marginalen på titelbladet. Fläckar på 

s. 121–26 i andra delen. Med Louise Sederholms namnteckning, Georg Odéens 

och Carl Olov Sommars exlibris. Fint ex! *2500 

Almquistiana 233. Översattes tidigt till danska och tyska. 

4. (almquist, c. j. l.) Amorina eller historien om de fyra. I–II. Jönköping, J. P. 

Lundström, 1839. 8:o. (4), xl, (2), 224 + (4), 225–364 s. Marmorerat och lackat 

hfrbd med guldornerad rygg och gulbrun titeletikett. Stänkta snitt. De tryckta 

omslagen medbundna. Ytterfalsarna lite nötta. Nya för- och eftersättsblad. Enstaka 

småfläckar. Ngt lagerfläckig på s. 17–32, 192–216 och 247–56. Litet hål i 

s. 17 med förlust av en bokstav. Små revor i övre marginalen på s. 177 och 193. 

Med Gustaf Hallgrens exlibris. *4500 

Almquistiana 229. Amorina påbörjades 1821 och var nästan färdigtryckt året därpå. Av 

hävd har antagits att några ark då föll i händerna på Almquists farbror, biskopen i

1, 2, 26, 51.

Härnö sand Eric Abraham Almquist, och att denne fick sin brorson att inställa utgivningen. 

Bo Bennich-Björkman presenterade 1986 en alternativ förklaring som tar fasta på 

en brand 1822 hos Almquists förläggare boktryckaren E. A. Ortman. Delar av Ortmans 

lager förstördes och den ekonomiskt hårt trängda förläggaren var sannolikt tvungen att 

välja säkrare investeringar än Amorina. De redan tryckta arken tycks ha sålts som makulatur 

och bara några ytterst få exemplar är bevarade. Föreliggande omarbetade andra 

upplaga är den första kompletta. 

5. (almquist, c. j. l.) Amorina eller historien om de fyra. I–II. Jönköping, J. P. 

Lundström, 1839. 8:o. (2), xl, (2), 224 + (4), 225–364 s. Fint obetydligt nött 

samtida grönt halvsaffianbd med guldornerad rygg och grönstänkta snitt. En 

lagad reva i övre marginalen på s. vii i del I och i samma del en gammal lagning 

tvärs över s. 145 med smärre bokstavsförluster. Ett litet hål med viss förlust 

av pagineringen på s. 139 och 187 i del I. Ett tumavtryck i yttermarginalen på 

s. 149–50 och några små solkfläckar i nedre marginalen på s. 163–64 och i 

övre marginalen på s. 167–68, även dessa i del I. Liten brun fuktfläck nedtill i 

inre marginalen på s. 287–310 i del II. Med P. E. Bergfalks och Herman Rydins 

namnteckningar, den senare daterad 1890. Boken har enligt en handskriven 

notering från 1930 tillhört Ebba och Anton Blanck. Första delen saknar ett 

smutstitelblad. *2500 

Uppsalaprofessorn Pehr Erik Bergfalk (1798–1890) var jurist och ekonom samt elev och 

vän till E. G. Geijer och juristen och politikern Herman Rydin. Denne hade en son med 

samma namn som 1907 blev utnämnd till generaldirektör och chef för Telegrafstyrelsen. 

Hans dotter Ebba var gift med professorn i litteraturhistoria Anton Blanck. 

6. (almquist, c. j. l.) De dödas sagor. Med ett föregående bref om den skandinaviska 

Nordens betydelse för Europas fornhistoria. Jönköping, J. Sandwall, 

1845. 8:o. (2), clxxxii, (2), 180 s. Ngt nött samtida hfrbd med guldornerad 

rygg och stänkta snitt, etikettsignerat O. E. Teurner. Svaga repor i skinnet på 

ryggen och tryckt nummeretikett överst på främre pärmen. Obetydligt bruntonad. 

Bra ex. med Herman Asplings namnstpl på försättsbladet. Ur Nils Bonniers 

samling. *1750 

Almquistiana 309. Första tryckta upplagan av det tidiga outgivna arbetet ”Murnis” från 

1819, dock mycket omarbetat. Texten trycktes senare om i Törnrosens bok, imperialoktavutgåvans 

tredje del, 1850, under den ursprungliga titeln ”Murnis”. Bertil Romberg 

sammanfattar handlingen i sin biografi över Almquist från 1993: ”En man trolovas med 

sin älskade, men gud skiljer de båda älskande åt på jorden, och kvinnan drunknar. […] 

När han dör kommer han till himmelen och återförenas där med sin älskade. De stiger 

upp till Murnis’ ö, den mest paradisiska delen av himmelen. Här får de – liksom alla andra 

som troget älskat varandra på jorden – fortsätta sitt samliv efter döden […]”. Texten 

röjer Almquists intresse för swedenborgianismen och är sannolikt det första svenska 

försöket att omsätta Swedenborgs andevärld i skönlitterär form. Almquistbiografen 

Henry Olsson (1937) meddelar också att boken präglas av ”en erotisk detaljering, som 

mest av allt liknar pubertetsönskedrömmar”. Stycket om ”Nordens betydelse för Europas 

fornhistoria” inleder sannolikt volymen för att de hädangångna andarna i romanen 

var galler, bosatta på ön Aurigny utanför Bretagne.

7. (almquist, c. j. l.) Det går an. En tafla ur lifvet af författaren till Törnrosens 

bok. Sthlm, L. J. Hjerta, 1839. 12:o. 168 s. Lätt nött samtida hfrbd med guldornerad 

rygg och sprängda snitt. Bra inlaga med endast några enstaka lagerfläckar. 

Sista bladet med en gammal lagning i inre marginalen. Med Harald 

Swanbergs namnteckning. *7500 

Almquistiana 231. Andra upplagan som har ett nyskrivet förord. Första upplagan trycktes 

1838 men makulerades och är endast känd i ett par exemplar. Inget har synts till på 

marknaden sedan Göteborgs universitetsbibliotek köpte ett på Carlanders auktion 1892. 

8. (almquist, c. j. l.) Det går an. En tafla ur lifvet af författaren till Törnrosens 

bok. Sthlm, L. J. Hjerta, 1839. 12:o. 168 s. + (snellman, j. v.) Det går 

an. En tafla ur lifvet. Fortsättning. Sthlm, L. J. Hjerta, 1840. 12:o. (4), 188 s. + 

(palmblad, v. f.) Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla, utgifven 

icke av Richard Furumo utan af hofmarskalken Hugo Löwenstjerna sjelf. Uppsala, 

Leffler och Sebell, 1840. 8:o. (4), 139, (1) s. + (silfverstolpe, malla 

montgomery) Månne det går an? Fortsättning af Det går an. Uppsala, Leffler 

& Sebell, 1840. 12:o. (2), 64 s. + (blanche, a.) Sara Widebeck. En tafla ur 

lifvet, af –e. Fortsättning till: Det går an n:o 1 och Det går an n:o 2. Sthlm, 

A. G. Hellsten, 1840. 12:o. 96 s. + (stålberg, wilhelmina) Eva Widebeck, 

eller det går aldrig an. En arabesk ur lifwet. Af faster Karin. Sthlm, Elmén & 

Granberg, 1840. 12:o. 96 s. Två trevliga samtida hfrbd med blindpressade och 

guldornerade ryggar samt rödstänkta snitt. Ryggarna ngt blekta och skinnet 

ställvis ytligt nött. Rester av en bortskrapad gammal namnteckning på insidan 

av främre pärmarna. En mindre fuktfläck i nedre marginalen på s. 51–52 i det 

första arbetet. Små sotfläckar i övre marginalen på s. 18–19 i det tredje arbetet. 

De följande arbetena har författarnamnen skrivna med blyerts och därefter 

ifyllda med kulspetspenna på sina respektive titelblad. Det sista arbetet oskuret 

och med en liten solkfläck i övre hörnet på s. 20. Små hål i nedre marginalen 

på s. 29–31. Med A. Lundströms exlibris. *10000 

Almquistiana 231 för första arbetet. Leijonhufvud & Brithelli s. 156 för det fjärde arbetet 

och s. 163 för det sista. Almquist i andra upplagan som har ett nyskrivet förord. Snellmans 

fortsättning är den mest betydelsefulla bidraget i ”Det går an”-debatten. Trycket 

är utformat på samma sätt som originalet. Även de övriga arbetena är inlägg i debatten 

och tillsammans utgör de ett representativt urval av de många skrifterna i ämnet. Undertiteln 

på Blanches arbete anspelar på Almquists original och J. V. Snellmans följdskrift 

till vilka han har skrivit en farsartad fortsättning. ”Arabesken” utspelar sig även den i 

Lidköping. 

9. (almquist, c. j. l.) Folkskrifter. Berättelser ur fäderneslandets historia. N:o 

1. Gustaf Wasa i Dalarne. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 26 

s. Häftad och oskuren. Ngt nött och med enstaka småfläckar, bl.a. en liten fläck 

i texten på s. 17–24. Bläckplump i nedre yttre hörnet på titelbladet. *1500 

Setterwall 1094. Jämför Almquistiana 277 för en upplaga från samma år men med helt 

avvikande kollationering. En ny upplaga utkom 1840.

10. almquist, c. j. l. Folkskrifter. Blandade ämnen. N:o 3. Ryska minnet i Norrköping 

eller ryssarnes härjning i Swerige år 1719. Berättelse. Sthlm, Elméns 

och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 48 s. Häftad i senare ryggremsa. Oskuren 

och delvis ouppskuren. Lätt bruntonad och med enstaka småfläckar. Lätt naggad 

i kanterna och med liten skada i pappret på titelbladet. *2000 

Almquistiana 278. 

11. almquist, c. j. l. Folkskrifter. Blandade ämnen. N:o. 1. Arbetets ära. Sthlm, 

Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 16 s. + almquist, c. j. l. Folkskrifter. 

Blandade ämnen. N:o. 2. Grimstahamns nybygge. Berättelse. Sthlm, Elméns 

och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 36 s. + almquist, c. j. l. Folkskrifter. 

Blandade ämnen. N.o 3. Ryska minnet i Norrköping eller ryssarnes härjning i 

Swerige år 1719. Berättelse. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 48 

s. + (almquist, c. j. l.) Folkskrifter. Berättelser ur fäderneslandets historia. 

N:o 1. Gustaf Vasa i Dalarne. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 

26 s. + almquist, c. j. l. Ladugårds-arrendet. Berättelse. (8) Folkskrifter: 

blandade ämnen. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 35, (1) s. 

Grönt hklbd från 1900-talets mitt med sparsamt guldornerad rygg i försiktig 

tidspastisch och svart titeletikett i skinn (Bonniers bokbinderi). Inlagan lätt 

lagerfläckig på sina håll. Smärre fuktfläckar i det första arbetet fram till s. 8 och 

i det andra från titelbladet till s. 17. Bra ex. *5000 

Almquistiana 268 för Arbetets ära som omtrycktes som tredje boken av ”Lifvets hjelp” i 

Törnrosens bok, imperialoktavupplagans andra del. Almquistiana 273 för Grimstahamns 

nybygge som förmodligen är andra upplagan. Almquistiana 278 för Ryska minnet i Norrköping. 

Jämför Almquistiana 277 för en annan upplaga av Gustaf Vasa i Dalarne. Setterwall 

1094 för Gustaf Vasa i Dalarne. Almquistiana 279 eller 280 för Ladugårds-arrendet, 

detta exemplar har ”psalm- och evangelii-/bok” på s. 33. Samtliga arbeten utgivna i 

Uppsala av W. Lundeqvist. Ruben G:son Berg skriver i Svenskt biografiskt lexikon apropå 

föreliggande Almquistarbeten: ”Religiöst social är den vackra förkunnelsen ’Arbetets 

ära’, och i samband med dessa arbeten stå de folkskrifter, varmed han 1838 inledde den 

svenska allmoge- och hembygdsskildringen. […] ’Grimstahamns nybygge’ och ’Ladugårdsarrendet’ 

äro fyllda av direkt folkuppfostrande tendens, ett slags egnahemsnovellistik 

sjutti år före egnahemsrörelsens framträde. Dessa skildringar äro icke endast de 

första utan alltjämt bland de yppersta i sitt slag.” 

12. (almquist, c. j. l.) Fria fantasier hvilka, betraktade såsom ett helt, af herr 

Hugo Löwenstjerna stundom kallades Törnrosens bok, stundom En irrande 

hind. I–XIV. Sthlm, J. Hörberg, 1832–51. 8:o. 114 + 244, 1–18 + (4), 282 + (4), 

499 s. & 1 blad musiknoter + (2), 86 + (2), 160, 1–34 + xvi, 190, 1–99 + (4), 99, (1 

blank), 1–28 + (4), 71, (1 blank), 1–69 + (8), 96, 1–65, (1 blank), 1–6 + (4), 110, 

1–9 + (4), 164 + (4), 147, (1 blank), 1–28 + (4), 182 s. Fem eleganta hfrbd utförda 

i tidstypisk stil med rikt guldornerade ryggar och rödstänkta snitt (Hedberg). 

De på sina håll ganska sköra inlagorna ställvis lager-, fukt- och småfläckiga och 

är i de två första delarna tryckta på blåtonat papper. Ganska snävt skurna i övre 

marginalerna på sina håll. Sporadiska revor och några avrivna hörn. Enstaka små

marginalanteckningar och förstrykningar i blyerts. I början en hel del revor och 

lagningar; i del II har titelbladet en reva och är lagat i yttre marginalen och i 

nedre hörnet. Även deltitelbladet lagat i nedre hörnet. Del III med ett lagat nedre 

hörn på s. 17 och i del IV är titel-, deltitelbladet och s. 1 lagade i inre marginalen. 

I samma del en lagad reva i nedre marginalen och in i texten på s. 73. Titel- och 

deltitelbladet till del IV lagade i marginalerna. Samma del med en liten tråkig 

fläck på s. 230–40 och ett par lagade hörn på s. 449–51. Del VI har en liten tråkig 

fläck på s. 70–83. Liten pappersförlust på titelbladet i del VIII. Delarna VIII–XII 

ställvis ngt mer fläckig än de övriga. I sista pagineringsföljden i del XIII är nedre 

marginalen bortklippt på sista bladet. Med Fredr. Langenbergs blå namnstplr på 

titelbladen. *15000 

Almquistiana s. 125–38. Samtliga delar i första upplagan. Till första delen trycktes även 

sex sidor med titeln ”Gudahataren”. Dessa makulerades och är idag kända i ett enda 

exemplar, som finns på Kungliga biblioteket och kommer ur Almquists eget bibliotek. 

13. (almquist, c. j. l.) Gabrièle Mimanso. Sista mordförsöket emot konung Ludvig 

Filip i Frankrike, hösten 1840. Roman af författaren till Törnrosens bok. I–III. 

Sthlm, L. J. Hierta, 1841–42. 12:o. (4), 236 + 234 + 292 s. Fint obetydligt nött samtida 

grönt halvsaffianbd med guldornerad rygg och grönstänkta snitt. Ryggen ngt 

blekt och med några små fläckar. Övre främre pärmhörn bräckt. Bra inlaga med 

enbart några småfläckar i sista delen på s. 203–04 i övre marginalen och i texten 

på s. 250. Med P. E. Bergfalks och Herman Rydins namnteckningar, den senare 

daterad 1890. Boken har enligt en handskriven notering från 1930 tillhört Ebba 

och Anton Blanck. Bra ex. *3750 

Almquistiana 234. För kommentarer om provenienserna se nr 5. 

14. (almquist, c. j. l.) Grå kappan, eller bedröflig och mycket angenäm historia 

om den däjelige prinsen Rosimandro, hwilken af en elak trollqwinna blifwit på 

det ömkeligaste förwandlad; dock sluteligen genom liuflig älskog igen till sin 

rätta gestalt återstäld. Nyköping, P. E. Winge, 1818. 8:o. 24 s. Tagen ur band. Skör i 

häftningen. Genomgående fuktfläckig och solkig. Inlagd i en välgjord nutida blått 

stänkdekorerad låda med blå titeletikett av skinn. *6000 

Almquistiana 240. Den ytterst sällsynta första upplagan! I Almquistiana förtecknas 26 

senare upplagor under varierande titlar från åren 1825–84. 

15. (almquist, c. j. l.) Gustaf Wasa i Dalarne. (2) Folkskrifter. – Fäderneslandets 

historia. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 24 s. Häftad i senare 

ryggremsa. Ngt solkig och med spridda småfläckar. Minimal reva överst på titelbladet 

och fuktrand i övre marginalen på s. 11–16. *900 

Setterwall 1094. Almquistiana 277 för första upplagan som utkom 1839 under titeln Folkskrifter. 

Berättelser ur fäderneslandets historia. N:o 1. Gustaf Wasa i Dalarne. Föreliggande 

tredje upplaga nämns inte alls. 

16. (almquist, c. j. l.) Hvad är kärlek? En vigtig fråga, till hvars utredande jag 

föranleddes genom några reflexioner under mitt sista vistande i Stockholm. 

Sthlm, A. Gadelius, 1816. 12:o. 36 s. Tunt lackat hfrbd från slutet av 1800-talet

3, 5, 6, 7, 8, 13, 19, 22, 24 (liggande). 

med guldornerad och blindpressad rygg. samt stänkta snitt. Det tryckta omslaget 

medbundet. Ryggen ngt blekt och med en liten fläck. Omslaget ngt solkigt, det 

främre mer. Författarnamnet skrivet för hand i samtiden i nedre marginalen på 

titelsidan. Med en fläck på det sista bladet. Med Elof Förbergs exlibris. *10000 

Almquistiana 201. Den mycket ovanliga skriften är inspirerad av Swedenborg enligt 

Martin Lamm. Elof Förberg var hovtandläkare och en av initiativtagarna till grundandet 

av Svenska Linnésällskapet. Han var en av de främsta boksamlarna i början av 1900- 

talet. Bland hans samlarområden märktes särskilt Stockholmiana, Linné och Strindberg 

samt svensk vitterhet. 

17. almquist, c. j. l. Ladugårds-arrendet. Berättelse. (8) folkskrifter: blandade 

ämnen. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 35, (1) s. Grönt mönstrat 

pappbd med tryckt titeletikett (Norstedts). Ryggen och delar av främre pärmen 

ngt blekta. Inlagan ngt nött och skrynklig. Titelsidan och sista opaginerade sidan 

ngt solkiga. Fuktränder från s. 13 till slutet. Thorsten Laurins exlibris. *1600 

Almquistiana 279 eller 280, detta exemplar har ”psalmbok och evangelii-/bok” på s. 33.

18. (almquist, c. j. l.) Parjumouf. Saga ifrån Nya Holland. Sthlm, A. Gadelius, 

1817. 12:o. 98 s. Grönt halvmarokängbd med upphöjda bind och guldornerad rygg 

(Hedberg). Övre guldsnitt. Ryggen lätt blekt. Främre tryckt omslag medbundet. 

De inledande bladen med några små lagningar i inre marginalen. Solkrand i inre 

marginalen på s. 23 och sista sidan ngt bruntonad. Inlagan sannolikt tvättad. 

Tryckt på blåtonat papper. Gustaf Bernströms guldpressade pärmexlibris. *9000 

Almquistiana 202. Almquists Parjumouf är förmodligen det första svenska skönlitterära 

verk vars handling är förlagd till Australien. Den nya kontinenten kallas förutom 

Nya Holland även ”Ulimaroa”, ett namn Almquist säkerligen funnit i geografen Daniel 

Djurbergs skrifter. Både Cook och Banks hade hört ordet användas på Nya Zeeland som 

beteckning för Australien. 

19. (almquist, c. j. l.) Smaragd-bruden. Följderna af ett rikt nordiskt arf. Af 

författaren till Törnrosens bok. Norrköping, Östlund & Berling, 1845. 16:o. 468, 

471–86 s. Fint obetydligt nött samtida grönt halvsaffianbd med guldornerad rygg 

och grönstänkta snitt. Pärmsidor och hörn ngt nötta. Ryggen med obetydliga småfläckar. 

Bra men aningen bruntonad inlaga. Med P. E. Bergfalks och Herman Rydins 

namnteckningar, den senare daterad 1890. Boken har enligt en handskriven 

notering från 1930 tillhört Ebba och Anton Blanck. *3750 

Almquistiana 236. Furuland O:4. Utkom i serien ”Original-bibliothek i den sköna litteraturen”. 

En dansk översättning utkom 1859–60. För provenienserna se nr 5. 

20. (almquist, c. j. l.) Syster och bror, en af Stockholms hemligheter. Romantiserad 

berättelse af författaren till Törnrosens bok. Norrköping, Östlund & Berling, 

1847. 8:o. 280 s. Nära samtida lätt nött hfrbd med guldornerad och blinddekorerad 

rygg. Ryggen med litet skrapmärke och frampärmens ytterfals bitvis 

med ytlig sprickbildning och liten spricka nederst. Ngt stötta hörn. Ett fåtal lätt 

lagerfläckiga blad. Några fläckar på s. 61–65 och en svag fuktrand på s. 69–110. 

Med Elof Förbergs exlibris. *1500 

Almquistiana 238. Furuland O:14. Utkom som häfte 8–10 i ”Original-bibliothek i den 

sköna litteraturen”. För kommentarer om proveniensen se nr 16. 

21. (almquist, c. j. l.) Syster och bror, en af Stockholms hemligheter. Romantiserad 

berättelse af författaren till Törnrosens bok. Norrköping, Östlund & Berling, 

1847. 8:o. 280 s. Enkelt samtida skinnbd med oxiderad titeltext. Ryggen med 

litet nagg upptill. Det blekrosa tryckta omslaget medbundet. En delvis beskuren 

samtida tillskrift upptill på det främre omslaget. Mindre solkfläckar på s. 6–7 och 

163–66. Små bläckfläckar i nedre marginalen på s. 95–102 och en mindre fuktfläck 

i yttermarginalen på s. 115–18. Liten reva i övre marginalen på s. 219. *2500 

Almquistiana 238. Furuland O:14. Utkom som häfte 8–10 i ”Original-bibliothek i den 

sköna litteraturen”. 

22. (almquist, c. j. l.) Tre fruar i Småland. Roman af författaren till Törnrosens 

bok. I–III. Jönköping, J. P. Lundström, 1842–43. 8:o. (4), vii, (1 blank), 192 + (4), 

204 + (4), 282, (1) s. Fint obetydligt nött samtida grönt halvsaffianbd med guldor-

nerad rygg och grönstänkta snitt. Några minimala småfläckar på ryggen. En liten 

bläckfläck i texten på s. 70 i del I, några tuschstreck på s. 83 i del II och en smärre 

solkfläck på s. 22. Sista delen har en del störande spegeltryck. Med P. E. Bergfalks 

och Herman Rydins namnteckningar, den senare daterad 1890. Boken har enligt 

en handskriven notering från 1930 tillhört Ebba och Anton Blanck. *6000 

Almquistiana 235. Två översättningar gjordes till tyska 1843–44 respektive 1845. För 

kommentarer om provenienserna se nr 5. 

23. (almquist, c. j. l.) Tre fruar i Småland. Roman af författaren till Törnrosens 

bok. I–III. Jönköping, J. P. Lundström, 1842–43. 8:o. (4), vii, (1 blank), 192 + 

(4), 204 + (4), 282, (1) s. Tre oskurna häften i blå tryckta omslag. Omslagen med 

smärre defekter och flera av dem loss. Snedlästa och delvis lösa i häftningen. 

Inlagda i välgjord löspärm med mörkröd skinnrygg, enkel guldornering och 

grön titeletikett samt med tillhörande skjutkassett. Några spridda lager- och 

småfläckar. Smårevor i inre marginalen på s. 133–40 i första delen. Bläckfläck 

på s. 157–60. Sista bladet loss och med smärre revor. Andra delen med lagerfläck 

på s. 24–25 och liten fläck i nedre marginalen på s. 35–40. Med W. Flincks 

namnteckning på omslagen. *5000 

Almquistiana 235. Två översättningar gjordes till tyska 1843–44 respektive 1845. 

24. (almquist, c. j. l.) Törnrosens bok. Imperial octav upplaga. (I)–III. Sthlm, 

P. A. Norstedt & söner, 1839–49 respektive Thimgren och Hultman, 1850. Stor 

8:o. (4), xxxvi, 164 + (4), 165–400 + (4), 192 s. Praktfullt lackat och marmorerat 

hfrbd med rikt guldornerad rygg och röd titel- respektive deltiteletikett (Hedberg, 

1945). Övre guldsnitt, övriga snitt putsade. Ryggen aningen blekt. Bra 

inlaga, med en fläck på s. 57 i del I och en del lite bruntonade sidor. Fint ex. 

med Per A. Sjögrens exlibris. *7500 

Almquistiana 224 respektive 226–227 som inte nämner de inledande opaginerade sidorna 

i tredje delen. En andra upplaga av den första delen utkom 1858. 

25. (almquist, c. j. l. & hammarsköld, l.) Hermes. Samling af afhandlingar. 

I–II. Sthlm, J. Imnelius respektive E. A. Ortman, 1821. 8:o. (8), 172 + (4), 75, 

i–iii, 77–171, 174–75, 174–210, (18) s. Samtida ngt nött hfrbd med sparsamt 

guldornerad rygg, brun titeletikett och gula snitt. Främre pärmen ngt nött vid 

det främre kanten. Författarnamnen skrivna i blyerts i innehållsförteckningen. 

Smärre marginalnoteringar i blyerts. Det första arbetet har en fuktfläck i övre 

marginalen på de första 20 sidorna. Även den andra delen har en del fuktfläckar 

i den övre marginalen på s. 57–75 och mot slutet av det opaginerade 

bihanget. Med A. Grafströms namnteckning. *5000 

Lundstedt 48. Almquistiana 301. Allt som utkom. Tidskriften, som redigerades av Almquist 

och Hammarsköld, innehåller litterära och filosofiska uppsatser. Almquist har författat 

artiklarna ”Om brottsliges behandling”, ”Om det nya stridssättets idee” och ”Om 

enheten af epism och dramatism”. Bland det övriga innehållet märks en lång artikel om 

Persiens fornhävder signerad V. F. Palmblad. Artikeln, som omfattar nära 200 sidor, rör 

bl.a. zoroastrismen och Firdusi. Hermes avslutas med ett opaginerat bihang som inne-

håller handlingarna i tryckfrihetsmålet mot densamma. Det sista bladet i detta bihang 

består av bokreklam, bl.a. nämns att Amorina är under tryckning, liksom ett tredje häfte 

av Hermes. Anders Grafström (1790–1870) var student i Uppsala och medverkade med 

poetiska bidrag i nya skolans organ. Mellan honom och Hammarsköld verkar dock aldrig 

någon större sympati ha uppstått. Han var ledamot i Svenska akademien från 1839 

och gift i tur och ordning med två av F. M. Franzéns döttrar. 

26. (altén, v. a.) Spanska flugor från Pinden. Första flocken. Jönköping, N. E. 

Lundström, 1834. 16:o. 56 s. Häftad i ngt nött grönt glättat tryckt glättat pappomslag. 

Författarnamnet textat i bläck på främre omslaget. Enstaka lagerfläckar. 

En reva i titelbladet och inre marginalen på s. 15. Bra ex. med J. G. Dumraths 

namnteckning. *1000 

Omslaget med titeln: ”Spanka flugor från Pinden. Första flocken”. Allt som utkom. Innehåller 

bl.a. en dikt vid öppnandet av Göta kanal vid Söderköping den 26 september 1832. 

Författaren (1802–56) var handelskontorist i Stockholm och Göteborg samt förestod 

senare en undervisningsanstalt för unga fruntimmer i Jönköping. 

27. (ameen, g.) Aforismer. Minnen af litterära soiréer i Carlskrona vintren 1845– 

1846. På åhörarinnors önskan i tryck utgifne och dem tillegnade. Jönköping, J. 

Sandwall, 1846. 8:o. (8), 70, (1) s. Trevligt obetydligt solkigt halvpergamentbd 

med sparsamt guldornerad rygg och vinröd titeletikett i marokäng. Fint marmorerade 

snitt. Lätt bruntonad och med enstaka småfläckar. Små revor på de 

första bladen. Några smärre förstärkningar i innermarginalen. Bra ex. *900 

Innehåller bl.a. ”Om fru Nordenflycht”, ”Om romaner och romanläsning”, ”Om naturvetenskapernas 

studium” och ”Om nordisk folkpoesi och folkmusik”. Georg Fredrik 

Ameen (1811–98) var sjöfficer, boktryckare och postdirektör. Han lät utge ett flertal 

småskrifter och översättningar. 

28. (andrée, a.) Petter Drygbergs romantiska äfventyr vid akademien af Sankt 

Göran. Första delen. Malmö, N. H. Thomsons boktryckeri, 1830. 8:o. (4), 124 s. 

Häftad och oskuren i tryckt gråpappersomslag. Omslaget ngt fläckigt. Genomgående 

med fuktrand och en del smärre lagerfläckar. En del pappersförluster i 

yttermarginalen, t.ex. på s. 113. *1250 

Allt som utkom. 

29. (arfwedson, c. d.) Spionen i den förnäma werlden i Stockholm. Eller en 

och annan upptäckt om höga narrar, främmande äfventyrerskor och inhemska 

skojare, af en roturier. Första akten. Sommaren. Sthlm, Elméns & Granbergs 

tryckeri, 1831. 8:o. 34 s. Elegant rött halvsaffianbd från slutet av 1800-talet med 

sparsamt guldornerad rygg och marmorerade snitt (Hedberg). Några senare 

blyertsnoteringar på försättsbladet och marginalanteckningar i bläck i yttermarginalen 

på s. 4. Sista bladet har några mindre fläckar i nedre marginalen. 

Med Pontus Nohres exlibris. *2800 

Klemming s. 251. Akrell 959. En andra upplaga trycktes samma år. Någon fortsättning 

utkom ej. Författarattribueringen är inte helt säkerställd och H. Wretman har också utpekats 

som ett alternativ till Arfwedson som författare. L. Manderström var en av de karikerade 

under namnet baron Slusk och F. Ridderstolpe var Djurgårds-skojaren i denna 

ryktbara pamflett. Anteckningarna på sidan 4 löser de olika pseudonymerna i rollistan.

30, 31. 

30. arwidsson, a. i. Svenska fornsånger. En samling af kämpavisor, folk-visor, 

lekar och dansar, samt barn- och vall-sånger. I–III. Sthlm, P. A. Norstedt & 

söner, 1834–42. 8:o. xxiii, (1 blank), 424, (32) + xvi, 482, (48) + xxvi, 562 s. + 

arwidsson, a. i. Prenumerations anmälan. [=rubrik]. Sthlm, P. A. Norstedt 

& söner, 1832. 4:o. (1) s. Tre fina samtida lätt nötta hfrbd med breda upphöjda 

bind, rikt guldornerade och blindpressade ryggar. Gula snitt. Ryggen till del 

II aningen mera nött och ryggen till den tredje delen med ngt avvikande men 

snarlik ryggdekor. Delvis lätt lagerfläckiga inlagor med enstaka fuktfläckar. 

Titelbladen ngt lagerfläckiga, till del I–II endast i marginalen. En liten pappersförlust 

i yttre marginalen på s. 37 i del III. Anmälans är vikt och dess nederdel, 

där prenumeranter skulle teckna sig, är bortklippt. Stilig svit på bättre och 

tjockare papper med L. F. Rääfs exlibris. *14000 

Arwidsson hade sedan 1827 i samarbete med L. F. Rääf planlagt vad som skulle bli Svenska 

fornsånger, trots att Rääf upplevde sig ha dåliga erfarenheter av att låta utomstående ta 

del av sina samlingar. Arbetet drog ut på tiden och det dröjde till den 11 maj 1832 innan 

en prenumerationsanmälan trycktes. I denna uppger Arwidsson att hans arbete ska utgöra 

”ett slags fortsättning” på Geijers och Afzelius Svenska folk-visor och huvudsakligen 

innehålla L. F. Rääfs och J. Wallmans samlingar, ”frukter af långvariga och oförtrutna 

bemödanden.” I ett brev från Rääf till Arwidsson daterat bara 15 dagar efter prenumerationsanmälan 

framgår att Rääf deltog aktivt i värvandet av subskribenter. Han betonade 

att anmälan borde delas ut frikostigare och helst vara mer utförlig i sin beskrivning av

projektet, ”den borde omständligare utvecklas uti något tidningsblad, hvaraf exemplar 

skulle åtfölja listorna”. I förordet till del I framhålls ”den bekanta Rääfska samlingen, 

allmänt känd, bland älskare af våra fornqväden, såsom, i sitt slag, inom vårt land den 

rikaste till innehåll och mångfald.” Rääfs nära samarbete med Arwidsson framgår även 

av Rääfs otryckta självbiografi där han om Svenska fornsånger skriver att ”hvarje ark 

lemnades till min granskning”. Första delen recenserades i förhållandevis uppskattande 

ordalag av Geijer i första numret av Swenska litteratur-föreningens tidning 1835. 

31. arwidsson, a. i. Svenska fornsånger. En samling af kämpavisor, folk-visor, lekar 

och dansar, samt barn- och vall-sånger. I–III. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 

1834–42. 8:o. xxiii, (1 blank), 424, (32) + xvi, 482, (48) + xxvi, 562 s. Tre nära 

samtida mörkgröna skinnbd med upphöjda bind, guldornerade och blindpressade 

ryggar, dubbla pärmlinjer i guld respektive svart, kantförgyllning och 

inre denteller. Hela guldsnitt. Lite solk på pärmarna och obetydligt gultonade 

inlagor. Diskret lagning på titelbladet till första delen. Detta har även några 

småfläckar. Med liten reva nederst på s. 253 i andra delen och ljus fuktrand 

på s. 145 och 151 i tredje delen. Fint ex. med tillskrift från Leonie Kostner till 

Adelaïde Lewenhaupt daterad i Strasbourg 1854 på främre pärmens insida i 

vardera volymen. *4000 

Banden är sannolikt utförda i Strasbourg. 

32. aspelin, d. Skaldestycken. Sthlm, J. Imnelius, 1819. 8:o. (4), 99, (1 blank, 1) 

s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg, brun titeletikett i glättad papp och 

svagt gula snitt. Ryggen ngt blekt och flammig. Inlagan med sporadiska lagerfläckar, 

dock mest i början. Gustaf Pipers kladdiga namnteckning upptill på 

titelbladet, vilken även har fläckat de efterföljande bladen. Med Gustaf Pipers 

litograferade exlibris och Nils Gyllenbågas namnteckning, den senare daterad 

1950. *1800 

Allt som utkom. Den vittra prästen David Aspelin tillhörde sedan ungdomen kretsen 

kring Tegnér. Denna samling innehåller bl.a. dikten ”Sång öfver Sveriges och Norriges 

förening” vilken tilldelats Svenska akademiens stora pris 1815 för att den stod ut i ”en 

tid, som börjat se bannlysta ur sin litteratur förnuft, smak och anständighet”. De oförnuftiga, 

smaklösa och oanständiga nya strömningarna i litteraturen lämnade dock inte 

heller Aspelin oberörd. I denna samling återfinns t.ex. den av göticism tydligt anfrätta 

”Joms-vikingarne. Forntida-saga i fyra sånger”. Gustaf Piper (1771–1857) var i sin ungdom 

militär och slutade sina dagar i Lidköping med överstekammarjunkares titel. Han 

ägde Mariedal och Stola i Västergötland och hans bibliotek om ungefär 4000 volymer 

ärvdes till Hedensberg i Västmanland. 

33. atterbom, p. d. a. Inträdes-tal i Svenska akademien den 29 maj 1840. Sthlm, 

P. A. Norstedt & söner, 1840. 8:o. (2), 123, (1) s. Grönt samtida mönsterpressat 

klbd med sparsamt guldornerad rygg och marmorerade snitt. Ryggen blekt 

och med några småskavanker upp- och nedtill. Inlagan ställvis lagerfläckad. 

En liten fuktfläck i övre marginalen från s. 115 till slutet. Med C. A. W. Keys 

och A. A. Sjögrens namnteckningar, den senare daterad 1890. Med en privat 

blindstpl i nedre yttre hörnet på försätts- och titelbladet. *900 

”Säljes till förmån för Lings enka och barn.” Atterbom efterträdde denne i akademien.

34. atterbom, (p. d. a.). Lycksalighetens ö. Sagospel i fem äfventyr. I–II. Uppsala, 

Palmblad & c., 1824–27. 8:o. (6), 342, (1) + (8), 459 s. Två fina samtida hfrbd 

med rikt guldornerade ryggar, bl.a. med lyror, och grönstänkta snitt. Ryggarna 

blekta och del II med en mindre fläck på titelfältet. Genomgående bra inlagor 

men med några smärre och oftast bleka solkfläckar i del I på s. 21, 160 och 339 

samt i del II på s. 153, 163 och 195–96. Del II är ställvis tryckt på tunt papper 

vilket förorsakat en del småhål, varav två med obetydliga bokstavsförluster på 

s. 98 och 102. Med T. Wensjoes namnteckning. *5000 

Klemming s. 228 och 240. En andra omarbetad upplaga utkom 1854. Översattes även till 

tyska. Ture Wensjoe (1801–65) var präst och översättare. 

35. atterbom, (p. d. a.). Lycksalighetens ö. Sagospel i fem äfventyr. I–II. Uppsala, 

Palmblad & c., 1824–27. 8:o. (6), 342, (1) + (8), 459 s. Två trevliga blåmarmorerade 

pappbd med guldlinjerad rygg och benvita titeletiketter (Johanna Röjgård). 

Övre stänkta snitt, i övrigt oskuren inlaga. I första delen är den yttersta 

delen av de övre yttre hörnen bortrivna fram till s. 39 och det nedre hörnet på 

s. 49. Nagg och smårevor i yttermarginalen på s. 193. I andra delen fuktfläckar 

i nedre hörnet fram till s. 10 och sporadiskt därefter. Även fuktfläckar upptill i 

yttermarginalen på s. 111–16. En reva i nedre hörnet på s. 121. Bra ex. *4800 

Klemming s. 228 och 240. En andra omarbetad upplaga utkom 1854. Översattes även 

till tyska. 

36. atterbom, p. d. a. Lycksalighetens ö. Sagospel i fem äfventyr. I–II. Örebro, 

N. M. Lindh, 1854. 8:o. xii, (2), 285, (1 blank, 1) + (6), 421, (1) s. Två samtida 

ganska nötta hfrbd med rikt guldornerade men helt oxiderade ryggar. Gröna 

sprängda snitt. Inlagan fläckig. De gråblå tryckta omslagen medbundna. Genomgående 

med diskreta blyertsmarkeringar. Med handskriven dedikation till 

Bernhard von Beskow ”från hans evigt tacksamme vän”, von Beskows exlibris 

och Svenska akademiens blåstpl. *9000 

Första upplagan utkom 1824–27, detta är en omarbetad upplaga utgiven kort före Atterboms 

död 1855. Den ingår som del I–II i Samlade dikter, vilket framgår av de medbundna 

serietitelbladen. Atterboms och Beskows vänskap var djup och varade från början av 

1820-talet fram till Atterboms död. Deras omfattande brevväxling publicerades 1926–28 

och berör bl.a. arbetet med Lycksalighetens ö. I ett brev till Beskow daterat den 21 december 

1854 skriver Atterbom: ”Med den härifrån i öfvermorgon (lördagen d. 23) afgående 

diligencen till Stockholm tager jag mig friheten tillsända dig några ex. af Lycks.

ö, af hvilka du torde vara god att sjelf behålla ett och låta de andra (5) utdelas enligt 

sina adresser. […] Nog vore det roligt, om de 5 exemplaren kunde hinna kringbäras på 

söndags-morgonen; men kanske låter detta ej göra sig utan förmycket omak.” Beskow 

svarade dagen därpå: ”Jag skall låta efterfråga bokpaketet, så att, om möjligt, innehållet 

kan komma såsom julklapp” och den 12 januari 1855 skrev Beskow: ”ännu en gång tack 

för din sköna Lycksalighets-ö, som är något annat än Skandiska lutar till att blifva under 

detta Verhängnissvolles Jahr! Gud gifve, att det må aflöpa någorlunda skonligt. ’Ön’ 

utdelades till de uppgifna vännerna sjelva jul-aftonen, säkert en kärkommen jul-klapp.” 

Den 21 januari tackar Atterbom för besväret och skriver att han endast mottagit ett fåtal 

friexemplar att dela ut till vänner. ”Gud vet bäst, hur högt jag uppskattar ditt och din 

Lauras omdöme. Om min ’Ö’ i sin förnyade skepnad gör er nöje, och befinnes äfven ha 

något vunnit vid sin förnyelse: så är detta mig en ljuf belöning. […] Jag har visserligen ej 

kunnat genom mina mödor tillvägabringa ett verk, så omnibus numeris absolutum; men 

mitt bästa till dess förbättring har jag gjort; åtminstone så långt, som det under de mest 

ogynsamma yttre omständigheter kunnat göras. Hela denna revision har jag börjat, fortsatt 

och fullbordat i en ständig omgifning af dödens skuggor, nämligen vid sidan af en 

långsamt mot grafven tynande, outsägligt älskad maka, ja, så godt som omedelbart vid 

hennes dödssäng. […] De förbättringar jag gjort, äro många och (såsom jag tror) verkliga; 

att jag under lyckligare omständigheter hade kunnat göra ännu flera, är sannolikt.”. 

37. atterbom, (p. d. a.). Minnes-ord öfwer Per Ulrik Kernell talade på Östgötha 

nations sal i Upsala den 22 maj 1824. Andra upplagan. Uppsala, Palmblad & c., 

1825. Liten 8:o. (4), 116 s. + atterbom, (p. d. a.). Tal i anledning af h.k.h. arfprinsen 

Carl Ludvik Eugen’s födelse; hållet på gustavianska lärosalen d. 18 maj 

1826. Uppsala, Palmblad & c., 1826. Liten 8:o. 56 s. Läckert samtida rött halvsaffianbd 

med guldornerad rygg och gula snitt. Första arbetet genomgående 

lagerfläckigt och det andra med en genomgående fuktfläck i de nedre marginalerna. 

Smärre solkfläckar och lagerfläckig mot slutet. Med Eric Törnqvists 

exlibris. *2200 

Det första arbetet avslutas med dikten ”Am Grabe Peter Ulrich Kernell’s” av August 

von Platen. Kernell var Atterboms kusin och Malla Silfverstolpes favorit. Han umgicks i 

Uppsalaromantikernas kretsar och uppskattades särskilt som Bellmansångare. Han efterlämnade 

en reseskildring som kom att tryckas i många upplagor. Arvprinsen i det 

andra arbetet blev sedermera kung under namnet Karl XV. 

38. atterbom, p. d. a. Samlade dikter. I–II. Uppsala, Leffler & Sebell, 1837–38. 

8:o. viii, 328, (4) + (2), 383, (5) s. Två ljusbruna lackade hfrbd med breda upphöjda 

bind, rikt guldornerade ryggar och övre guldsnitt, övriga snitt endast 

putsade (Hedberg). Ryggarna ngt blekta. De tryckta omslagen medbundna. I 

den första delen några sotfläckar i yttermarginalen på s. 87–88. Fläckar efter 

ett bokmärke upptill i inre marginalen och i den övre på s. 222–23. Gamla 

lagningar nedtill i yttermarginalen på s. 281 och på s. 283 in i texten. Smärre 

revor på s. 111 och 273 i texten och i nedre marginalen på s. 273, 305 och 313. 

I del II revor i nedre marginalen på s. 15–17 och i texten på s. 17 och 31. Stiligt 

ex. *2500

33, 34, 37, 39. 

39. atterbom, p. d. a. Skrifter. I. Uppsala, Palmblad & c., 1835. 8:o. (7, 1 blank), x, 

16, 16:1–8, 17–556, (3) s. Elegant samtida hfrbd med breda upphöjda bind, rikt 

guldornerad och blindpressad rygg och brunstänkta snitt. Skinnet överst på 

ryggen till en mindre del bortnött och pärmhörnen ngt stukade. En praktiskt 

taget ren inlaga som till en del är tryckt på blåtonat papper. *2000 

Allt som utkom. Denna del innehåller ”Studier till philosophiens historia och system” 

som även har ett eget titelblad med impressum. 

40. becker, c. von. Försök i skaldekonsten. Sthlm, J. Imnelius, 1820. 8:o. (8), 

146 s. + (boileau-despreaux, n.) Skalde-konsten. Öfversättning med förändringar. 

Sthlm, A. Gadelius, 1817. 8:o. (8), 56 s. Samtida obetydligt nött elegant 

mörkgrönt halvsaffianbd med trevligt guldornerad rygg, bl.a. i form av 

lyror. Stänkta snitt. Liten fläck på titelbladet till första arbetet. Andra arbetet 

tryckt på ljusblått papper. Trevligt samlingsband. *2500 

Carl von Becker (1775–1831) var lagman i Västergötland och bodde på Traneberg på Kållandsö 

vid Vänern. Enligt legenden ska han ha mördat sin svåger Carl Svante Ulfsparre 

i trädgården, låtit trädgårdsmästaren få skulden och sedan först på sin dödsbädd erkänt 

mordet. Men han skrev också poesi och belönades därför av Svenska akademien inte 

mindre än fem gånger. Boileau-Despreux L’art poetique utkom första gången 1674 och i 

svensk översättning första gången 1721. För översättningen i föreliggande upplaga stod

G. Snoilsky, som också passade på att ersätta Boileaus många exempel med motsvarande 

svenska, bl.a. av Kellgren, Leopold och Gyllenborg. Översättaren var farbror till den 

berömda skalden och boksamlaren. 

41. (beronius, b.) Härolden H. Skaldestycke. Skara, P. Hedenius 1832. 8:o. 32 s. 

Häftad i samtida ngt nött blått omslag. Titelbladet med vad som tycks vara en 

kontrollstpl. *1500 

Författaren var kyrkoherde i Segerstad i Västergötland och Warholm menar i sitt herdaminne 

att han ”i synnerhet gjort sig känd såsom utgifvare af ’Härolden H.’, en bok, 

hvaruti alla orden börja med H.” Stämpeln består också av ett H. 

42. (beskow, b. von) Erik den fjortonde. En dramatisk dikt. I–II. Sthlm, J. Hörberg, 

1827. 8:o. (8), vii, (1 blank, 2), 166 + (2), 117 s. Trevligt samtida lätt nött 

hfrbd med rikt guldornerad rygg och gröna titeletiketter i glättad papp. Ryggens 

mittfält med guldornerad strålkrans med inlagd papprundel med förgylld 

stjärna. Grönstänkta snitt. Den nedre titeletiketten lite naggad i kanten. Titelbladet 

till del I bundet efter preliminärbladen. Några småfläckar, se t.ex. s. 6–12 

och 57–60 i del II. Ett rättelseblad saknas, vilket ofta är fallet i dedikationsexemplaren. 

Med handskriven dedikation på försättsbladet till ”fru grefvinnan 

De Geer”. Fint ex. *2500 

Klemming s. 238. Första delen har undertiteln ”Erik konung”, andra delen ”Eriks försoning. 

Sorgespel i fem akter”. Utspelar sig bl.a. på Stockholms och Gripsholms slott, i 

Storkyrkan, Vadstena och Uppsala. 

43. beskow, b. von. Minnesbilder. I–II. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1860–66. 

8:o. Litograferat titelblad, (2), 324 s. + litograferat titelblad, (2), 392 s. Två 

samtida mönsterpressade mörklila klbd med guldornerade ryggar och blindpressade 

pärmar. Ryggarna och övre delen av bakre pärmen till första volymen 

hårt blekta. Första delen med enstaka småfläckar och liten reva överst på s. 91. 

Andra delen med liten fuktrand inledningsvis samt med lite solk på s. 155. Med 

Hjalmar Bergmans namnteckning. *1000 

Innehåller minnesteckningar över Johan Olof Wallin, Fabian Wrede, Lars Nilsson Kagg, 

Urban Hjärne, Bengt Erland Fogelberg, Jonas Magnus Stjernstolpe, Johannes von Müller, 

Emanuel Swedenborg, Per Frigel, Gustaf Fredrik von Rosen och Axel Arvid Raab. 

Namnteckningen tillhör en namne till författaren Hjalmar Bergman. 

44. beskow, b. von. Ryno, eller den vandrande riddaren. Skådespel med sång 

i tre akter. Första gången uppförd på Kongl. stora theatern den 16 maji 1834. 

Musiken af E. Brendler och en musik-älskare. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 

1834. 8:o. (4), 90 s. Ngt nött samtida hfrbd med sparsam guldornering på den 

rikt blinddekorerade ryggen och stänkta snitt. Alrotsmarmorerade pärmsidor. 

Inlagan med en fuktfläck i yttermarginalen till s. 48. En del vikta hörn. Med 

en handskriven dedikation till Fr. Tholander och Torsten Bloms namnteckning 

daterad 1974. *2000 

Klemming s. 257. Musikälskaren som bidrog till musiken var kronprins Oskar (I). Brendler 

hade nämligen avlidit mitt i arbetet. Dramat utspelar sig i Sverige omkring år 1500. 

Fredrik Tholander (1806–72) var läkare i Stockholm och familjen von Beskow tillhörde 

hans patienter. Han kallades Svenska läkaresällskapets ”lefvande lexicon”.

45. beskow, b. von. Schwedens Ahnen, ein, mit dem grossen Preise von der 

Schwedischen Akademie belohntes Gedicht. Übersetzung mit beigefügtem 

Originaltexte, wie auch mit geschichtlichen Anmerkungen versehen. Göteborg, 

S. Norberg, 1838. 8:o. 82 s. Obetydligt nött samtida blått mönsterpressat 

pappbd med helt guldsnitt. Bra inlaga. Fint ex. med en handskriven dedikation 

till Hans Järta från utgivaren. *1750 

Med svensk och tysk parallelltext, den senare i frakturstil. Titelbladet anger att skriften 

såldes ”in Commission bei J. J. v. Rohden in Lübeck”. Översättaren D. W. Dunckel var 

”Königl. Schwed. Hofprediger, Probst und Pfarrer der Deutschen Gemeinde zu Gothenburg”. 

Diktcykeln Sverges anor trycktes första gången 1827. 

46. (beskow, b. von) Sverges anor. Egenhändigt diktmanuskript. 4:o. (24) s. + 

beskow, b. von. Sverges anor. Skaldestycke. Skrift, som vunnit Svenska akademiens 

stora pris, 1824. Sthlm, J. Hörberg, 1827. 8:o. (2), 17 s. Det första arbetet 

är bundet i ett obetydligt nött läckert blått saffianimiterande samtida pappd 

med guldpräglade pärmbordurer och oval röd titeletikett på främre pärmen. 

Med en handskriven dedikation till J. W. Sprengtporten. Det tryckta arbetet 

häftat i ett fint samtida glättat blått omslag med helt guldsnitt. Omslaget med 

några småfläckar. Bra inlaga tryckt på fint tunt velinpapper. Även här en handskriven 

dedikation till J. W. Sprengtporten. *9000 

Separattryck ur Svenska akademiens handlingar del XI 1827. En tysk översättning utkom 

1838. Dikten, som närmar sig Esaias Tegnérs bildrika manér, blev senare föremål 

för Rune bergs nedgörande kritik. Jacob Wilhelm Sprengtporten (1794–1875) var vid 

denna tid överhovjägmästare och blev 1830 överståthållare i Stockholm. Han gav själv 

ut ”Vittra tidsfördrif” 1855. Han var gift med Ulrika Vilhelmina Brahe och hade ett stort 

bibliotek och en manuskriptsamling på sitt gods Sparreholm i Södermanland.

47. beskow, b. von Sverges anor. Skaldestycke. Skrift, som vunnit Svenska akademiens 

stora pris, 1824. Sthlm, J. Hörberg, 1827. 8:o. (2), 17 s. Samtida trevligt 

ngt nött mörkrött saffianryggbd med helt guldsnitt. Pärmarna med mönsterpressat 

rött saffianimiterande pärmpapper med förgylld ramlinje och hertigkronor 

i hörnen. Exemplar på velinpapper. Med kronprins Oskar (I):s pärmexlibris, 

prins Augusts namnstpl och Ellen von Platens exlibris. *5000 

Sjögren 306 för Oskar I respektive 388 för prins August. Separattryck ur Svenska akademiens 

handlingar del XI 1827. En tysk översättning utkom 1838. Dikten, som närmar sig 

Esaias Tegnérs bildrika manér, blev senare föremål för Runebergs nedgörande kritik. 

Bernhard von Beskow utnämndes till handsekreterare hos kronprins Oskar 1825. 

46. 

48. beskow, b. von. Wandrings minnen. I–II. (Sthlm), J. Hörberg, 1833–34. 8:o. 

Litograferat titelblad, (3, 1 blank, 2), viii, 249 s. & 7 faksimilplr + litograferat 

titelblad, (2), 302, (1) s. Ngt nött rött samtida halvsaffianbd med guldornerad 

rygg och gula snitt. Pärmarna, i synnerhet den främre, hårt nött upptill. Inlagorna 

lagerfläckiga på sina håll och med en fläck i texten på s. 207–08 i del I. 

Några gamla lagningar på s. v–vi i inre marginalen och i yttre marginalen på s. 

247 i del I. En reva i texten på s. 114, en smärre pappersförlust i nedre marginalen 

på s. 145 i del I och en liten reva i övre marginalen på s. 141 i del II. *1750 

Kleberg 690. Del I utkom i en andra upplaga 1834. De litograferade titelbladen med

40, 42, 43, 44, 45, 47, 48. 

fina vinjetter vilka avbildar ”Carls-Kilde vid Echrum” och ”Petrarcha’s graf vid Arqua”. 

Faksimilerna är skriftprov av Oehlenschläger, Baggesen, Amalie von Helvig, Goethe, 

Tieck, Grillparzer m.fl. Behandlar Beskows resa 1819–21 till Tyskland, vidare över Prag 

och Wien samt slutligen till Italien, som hela andra delen beskriver. De musikbilagor och 

den plansch som var tänkta till andra delen utkom aldrig och av en tredje del trycktes de 

första 160 sidorna, vilka dock inte utgavs och bara är kända i några få exemplar. 

49. blanche, a. Banditen. Berättelse. Norrköping, Östlund & Berling, 1848. 12:o. 

496 s. Samtida mörkbrunt hfrbd med guldornerad rygg och grönstänkta snitt. 

Några smärre skrapskador på rygg och främre fals. Bra inlaga men några små 

tråkiga fläckar på s. 368–72 och 382–86. Med Theodor Rudelius respektive 

Folke Rudelius exlibris och den senares namnteckning. *1500 

Furuland O:20. Ingick i ”Original-bibliothek i den sköna litteraturen”. Översattes till 

tyska 1852 och danska 1853. 

50. blanche, a. Bilder ur verkligheten. I–IV. Sthlm, J. & A. Riis respektive Hörbergska 

boktryckeriet, 1863–65. 8:o. Extra litograferat titelblad, (2), 231 + 238, 

(2) s. + extra litograferat titelblad, (4), 230, (2) + 256, (4) s. Två samtida ngt 

nötta hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerade och blindpressade 

ryggar samt rödstänkta snitt. Ryggarna blekta och första volymen med ett litet 

hål överst. Pärmkanter och hörn lite stötta. Inlagorna med en del småfläckar

och del I genomgående ngt bruntonad. Solkfläckar på s. 44–47 och 132–36 i 

del II där det även återfinns en äldre lagning i övre marginalen på s. 237. I del 

III några revor i texten på s. 15 och även solkfläckar på s. 131–34 och 187–88. 

Ett par små hål, dock utan textförluster på s. 203 i del IV. Med Evy Stjernwalls 

namnteckning och Carl von Knorrings namnstpl, den senare på försättsbladen 

och i nedre marginalen på s. 61 i del I och III. *4000 

Sista två opaginerade sidorna i del IV med bokannonser från Bonniers. Av del I utkom 

en andra upplaga 1864. En femte del publicerades posthumt i senare utgåvor av verket. 

Texterna hade ursprungligen publicerats som följetonger i Illustrerad tidning, vilken 

Blanche utgav 1857–63. Delarna innehåller en mängd småberättelser samlade under deltitlarna: 

”Hyrkuskens berättelser”, ”En prestmans anteckningar”, ”En skådespelares äfventyr” 

och ”Strödda anteckningar”. Här finns mycket teaterinteriörer, situationsbilder 

från Stockholm och personporträtt, bl.a. av Emelie Högqvist och Jenny Lind. 

51. (blanche, a.) Publiken och tidningarne, eller den rysliga tuppfäktningen. 

Stort spektakel i två öppningar, med chörer, balletter, fäktningar, evolutioner, 

saltomortalsprång och sidosparkar. Andra upplagan. Sthlm, D. M. Lublin & co., 

1838. 8:o. 64 s. Häftad i lätt solkigt och nött tryckt omslag. Ouppskuren och 

med sporadiska fuktränder. *800 

Klemming s. 276. Debutboken. Första upplagan utkom tidigare samma år, liksom en 

norsk översättning. I det satiriska ”skådespelet” innehas rollerna av sin tids ledande 

tidningar: Aftonbladet, Dagligt allehanda, Argus, Granskaren, Minerva, Freja m.fl. 

52. blanche, a. Wålnaden. Roman. I–IV. Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1847. 

8:o. 180 + 181–378 + 379–600 + 601–768 s. Nött samtida hfrbd med ngt fläckad 

guldornerad rygg och alrotsmarmorerade, lite ojämnt blekta pärmar. Stänkmarmorerade 

snitt. Enstaka smärre fläckar. Hyggligt ex. med P. E. Bergfalks 


Med en tryckt dedikation ”Till mina vänner i Norrland!”. Utkom ursprungligen i 12 

häften. Förläggare var L. G. Rylander som för säkerhets skull angivit på titelbladen att 

firman höll till i ”Bazarn å Norrbro”. Romanen utspelar sig i Stockholm och Uppsala. 

53. (bolander, sophie) Georg Bogislaus Stael v. Holstein. Romantiserad teckning 

från svenska fångarnes vistande i Ryssland under Carl XII:s tid, af S – e 

– der. Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1854. 8:o. (2), 206 s. Samtida grönt 

halvsaffianbd med sparsamt guldornerad rygg och guldpräglad titeltext på 

rygg och främre pärm. Grönstänkta snitt. Ryggen blekt och med några minimala 

fläckar. Ovanligt ren inlaga med endast någon enstaka obetydlig fläck. 

Trevligt ex. från Östanå. *1250 

Leijonhufvud & Brithelli s. 36. 

54. braun, w. von. Samlade arbeten. I–VI:1–2. Sthlm, I. Marcus, 1867–70. 8:o. 

Grav. porträtt, iii–xxiii, (1 blank, 3, 1 blank), 476 + (6), 402 + (4), 384 + (2), 539, 

(1) + (2), 456, 1–101, (1) + (6), 416 + 242, (1) s. & 1 tryckt plansch. + carlén, 

j. g. Bihang. Några blad om Wilhelm von Braun. Hans lefnad och skaldskap 

antecknade. Sthlm, I. Marcus, 1870. 8:o. xxxxviii s. Sex brunröda oklbd med

ikt guldornerade rygg- och pärmdekorationer samt blindpressade ramverk på 

pärmarna. Författarens guldpräglade profil på ryggarna och främre pärmar. 

Brunstänkta snitt. Ryggarna obetydligt nötta överst och nederst. Det graverade 

porträttet har gjort avtryck på titelbladet till del I. Rena inlagor med några 

enstaka obetydliga fläckar. Delar av yttermarginalerna på s. 17–18 och 23–24 i 

del V bruntonade. Ytliga sprickor i häftningen i del I och IV samt i bihanget. 

Med Elof Förbergs respektive Carl Reuterswärds exlibris. Fin svit. *2500 

Utkom ursprungligen i 22 häften. 

55. braun, w. von. Z. Poetisk kalender. Sthlm, J. Beckman, 1858. 8:o. (4), 261, (1 

blank, 2) s. Samtida trevligt mönsterpressat brunt klbd med sparsamt guldornerad 

rygg och enkel blindpressad ramdekor på pärmarna. Svag fuktfläck i 

nedre snittet som trängt in i marginalen. Liten fläck på s. 10 och i nedre marginalen 

på s. 75–87. Bra ex! *750 

Utgiven på Adolf Bonniers förlag. Klemming s. 375 för ”Carl XI i Åhus prestegård”. 

Wilhelm von Braun (1813–60) var militär och författare och en av sin tids mest folkkära 

poeter. Genom att sälja sina dikter till bl.a. kalendrar lyckades han med det för tiden 

ovanliga konststycket att försörja sig på sitt skrivande. 

56. (bremer, fredrika) Nya teckningar utur hvardagslifvet. Andra delen. Nina. 

Komplett i tvänne afdelningar. I–II. Sthlm, L. J. Hjerta, 1835. 12:o. (6), 419 + 

(2), 421–841 s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och ljusbruna snitt. Ryggen 

ngt nött och flammig. Fin inlaga. En samtida namnteckning, Lilljecrona, 

och Nina Pleijels daterad 1929. *1750 

Leijonhufvud & Brithelli s. 39. Översattes till danska, engelska, holländska, polska och 

tyska. Arbetet med denna fristående fortsättning av Presidentens döttrar påbörjades 

sanno likt våren 1834 men utkom först i december året därpå. Romanen möttes av hård 

kritik i samtiden. 

57. (bremer, fredrika) Trälinnan. En teckning ur forntiden, af författarinnan 

till Teckningar ur hvardagslifvet. Sthlm, L. J. Hjerta, 1840. 12:o. 115, (1 blank, 

4) s. Häftad i tryckt omslag. Oskuren. Omslaget med liten fuktfläck på främre 

omslaget och några små lagerfläckar. Enstaka blad med mindre lagerfläckar, 

t.ex. s. 22–27. Bra ex. med D. Dahlqvists namnteckning. *2500 

Leijonhufvud & Brithelli s. 40. Klemming s. 286. De avslutande opaginerade sidorna 

består av förlagsreklam från L. J. Hjertas förlag. Översattes till danska och engelska. 

Läsdramat Trälinnan var färdigskrivet redan 1836 men omarbetades och trycktes inte 

förrän fyra år senare. Carina Burman skriver i sin biografi över Bremer: ”Stycket är 

remarkabelt genom att nästan alla roller är skrivna för kvinnor, men också eftersom 

Bremer valt att placera en kvinnlig träl i huvudrollen. Hennes romaner utspelar sig ju 

mestadels i högreståndsmiljöer, där berättaren ofta avviker genom sin blygsammare 

härkomst. ’Trälinnan’ är dock skriven ur ett verkligt ’underdog’-perspektiv.” Bremer 

skriver 1841 till Tegnér: ”Mina stackars barn äro bra fulla af fel och brister, Ingen är rätt 

som jag ville ha den, utom – trälinnan. Hon har vunnit föga gunst hos publiken, men 

jag har för henne en moderlig – – kanske svaghet.” D. Dahlqvist tycks ha haft all svensk 

skönlitteratur från 1800-talets första hälft i fina häftade exemplar.

58. brinkman, c. g. von. Inträdes-tal, hållit i Svenska akademien, den 3 november 

1828. Aftryck för vänner. Sthlm, C. Deleen, 1828. 8:o. (2), 98 s. Bra rött halvsaffianbd 

från 1900-talets första hälft med guldornerad rygg och rödstänkta 

snitt. Några obetydliga nötningar upp- och nedtill på ryggen. Enstaka lager- 

och småfläckar. Med Herman Meeths exlibris. *900 

Separat ur Svenska akademiens handlingar. Talarens ämne är en minnesteckning över 

Johan Adam Tingstadius, företrädaren på akademistolen. Herman Meeths (1880–1957) 

drev den varuhuskedja med hans namn som fusionerade med Åhlén & Holm 1971. 

Meethsvaruhus fanns bl.a. i Stockholm vid Hötorget och på Kungsgatan i Göteborg. 

Hans exlibris har valspråket ”Framåt”. 

54. 

59. brinkman, c. g. von. Vitterhets-försök. Aftryck för vänner och bekanta. I–II. 

Sthlm, C. Deleen, 1842. 8:o. (4), 190, viii + (2), 176, xiv, (1) s. Två volymer, 

häftade i tryckta gula omslag. Ryggarna lätt blekta. Andra delens bakre omslag 

med reva. Inlagorna stundtals lite lösa i häftningen, försättsbladet i första delen 

och s. 131–34 i andra delen är helt loss. Reva nederst på s. 21 i första delen 

och småfläckar i övre marginalen på s. 91–96 i samma del. Fint ex. *1750 

Carl Gustaf von Brinkman (1764–1847) var ämbetsman och diplomat, liksom ledamot av 

både Svenska akademien och Vetenskapsakademien. Han debuterade som skönlitterär 

författare i Tyskland redan 1789 under pseudonymen ”Selmar”. På svenska framträdde

58, 60, 61, 64, 66. 

han inte i vitterheten förrän i mitten av 1820-talet. Brinkman var också boksamlare och 

byggde upp en av de finaste boksamlingarna som funnits i Sverige. Den överläts efter 

hans död till Uppsala universitetsbibliotek och hans stora handskriftssamling placerades 

hos Trolle-Wachtmeister på Trolle-Ljungby i Skåne. 

60. brinkman, c. g. von. Vitterhets-försök. Aftryck för vänner och bekanta. I–II. 

Sthlm, C. Deleen, 1842. 8:o. (4), 190, viii + (2), 176, xiv, (1) s. Lätt nött samtida 

mörkgrönt halvsaffianbd med blindpressad och guldornerad rygg och glättade 

gula snitt. Ryggen obetydligt blekt. Främre ytterfalsen med mindre spricka 

nedtill. Spår av maskbesök i den inre främre falsen. Inlagan genomgående lätt 

bruntonad i marginalerna och med enstaka småfläckar. Några småfläckar på 

s. 81–82 i del I. Med en handskriven dedikation till ”hr. kansli rådet Myhrman” 

och A. von Posts exlibris. *4000 

Kanslirådet och fullmäktigesuppleanten i Jernkontorets direktion, Gustaf Myhrman 

(1780–1872), var bl.a. en av stiftarna av Götiska förbundet 1811. Han var vän med Eric 

Gustaf Geijer och mecenat åt Johan Niclas Byström. Hans syster var gift med Esaias 

Tegnér, Brinkmans vän. 

61. börjesson, j. Brödraskulden. Erik XIV. Senare avdelningen. Tragedi i fem 

akter. Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1861. 8:o. (6), 81 s. Samtida blått oklbd 

med guldpräglad titel på främre pärmen. Aningen blekt rygg. Svag missfärg-

ning på s. 58–59. Fint ex. med handskriven dedikation till teaterdirektören Edv. 

Stjernström. *1000 

Klemming s. 393. Arbetet är mer en fristående del än en fortsättning på förra avdelningen 

som utgavs 1846 och året därpå sattes upp på Dramatiska teatern. Händelserna 

utspelar sig 1577 i Vadstena, Gripsholm, Stockholm och Örbyhus. Edvard Stjernström 

(1816–77) var skådespelare och drev 1854–63 Mindre teatern i Stockholm. 

62. (böttiger, c. w.) Den gamle kungen. Poem för svenskar. Sthlm, P. A. Norstedt 

& söner, 1841. 8:o. 8 s. + Svenskarnes svar på poemet, Den gamle kungen. 

Sthlm, Nordströmska boktryckeriet, 1841. 8:o. (4) s. Elegant marmorerat pappbd 

med rödbrun titeletikett i skinn på främre pärmen (Hedberg). Obetydliga 

lagerfläckar i nedre marginalen på s. 8. Med Lars A. Lindgrens exlibris. *600 

Hyllning till Karl XIV Johan. 

63. (böttiger, c. w.) En majdag i Wärend. Swenskt tillfällighetsstycke i en akt, 

med sång och dans. Första gången uppfördt på Kongl. theatern i Stockholm, 

thorsdagen den 11 maj 1843, årsdagen af h.m. konungens kröning. Sthlm, Hörbergska 

boktryckeriet, 1843. 12:o. 76 s. + Plancher till En majdag i Wärend. U.o., 

(1843). Folio. (1) s. & 4 handkolorerade litograferade plr. Två enkla hklbd med 

handskrivna titeletiketter på främre pärmen. Textdelen oskuren. Några fuktränder 

i nedre marginalen och minimal reva överst på s. 73 i första volymen. 

Planschvolymen med småfläckar och lagningar på titelbladet samt med delvis 

lagad pappersskada på baksidan av första planschen, som också är ngt gulnad. 

Enstaka fukt- och småfläckar på planscherna, vilka även har diskreta blyertsanteckningar. 

Den andra planschen med visst färgkladd. Med Carl Trolle- 

Bondes monogramstpl på etiketterna, hans exlibris i två varianter och med 

Trolleholms stpl på försättsbladet till planschvolymen. *6000 

Klemming s. 298. Den ovanliga och separat utgivna planschbilagan omnämns inte av 

Klemming. Linnström placerar volymen i sitt Svenskt boklexikon under ”Malmberg” med 

kommentaren att det ”om denne saknas uppgift”. Svenskt konstnärslexikon tror att det 

kanske är ett missförstånd och lanserar litografen L. T. Öberg som en möjlig upphovsman. 

De avbildade skådespelarna är enligt gamla anteckningar: C. Hjortsberg, Almlöf, 

Jenny Lind, Dannström och Belletti. Den sistnämnda spelade en kringfarande italienare 

som sålde gipsfigurer.

64. böttiger, c. w. Nyare sånger. Jämte öfversättningar af några Uhlands romanser 

m.m. Sthlm, J. Hörberg, 1833. Stor 12:o. 132 s. Samtida grönt halvsaffianbd 

med sparsamt guldornerad rygg. Blåstänkta snitt. En obetydlig fläck 

i titelfältet. Enstaka småfläckar. Bra ex. med C. J. Schmidts namnteckning på 

försättsbladet. *1000 

Översättningarna av Uhland upptar s. 95–120 och 126. 

65. böttiger, c. w. Nyare sånger. Jämte öfversättningar af några Uhlands romanser 

m.m. Sthlm, J. Hörberg, 1833. Stor 12:o. 132 s. Häftad i obetydligt 

solkigt tryckt vitt omslag. Oskuren och delvis ouppskuren. Fint ex. från Herrborum. 

*900 

66. böttiger, c. w. Ungdomsminnen från sångens stunder. Uppsala, Palmblad 

& c., 1830. 8:o. (2), 131 s. Elegant samtida rött halvsaffianbd med guldornerad 

rygg med lyra. Pärmarna ställvis ytligt nötta och pärmhörnen stukade. Bra 

inlaga med någon enstaka obetydlig fläck. En gammal notering i blyerts på 

försättsbladet. *1500 

Författarens debut. En andra upplaga utkom samma år och redan 1833 kom tredje upplagan. 

Anteckningen berättar att boken tillhört Dora Albertina Indebetou, född Almgren. 

67. (cajander, z.) C. J. L. Almqvists ”Det går an,” uppfattad såsom en christlig 

idé, af en finsk flicka, jemte postscriptum eller några finska runor. Sthlm, (P. A. 

Norstedt & söner respektive) I. Marcus, 1847. 8:o. 33 s. Fint marmorerat pappbd 

från 1900-talets första hälft med röd titeletikett av skinn (Norstedts). Ryggen 

ngt blekt. Titelbladet och de sista två bladen lagade i inre marginalen. Titelsidan 

och sista blanka sidan ngt solkiga. Med Harald Nordensons guldpressade 

spegelmonogram på den främre pärmens insida. *1000 

Tryckningen påbörjades av P. A. Norstedt & söner. 

68. carlén, j. g. Samlade dikter. Med musikbilagor. Sthlm, I. Marcus, 1870. 8:o. 

(4), 376 s. Samtida amatörbundet klotryggbd med handskriven titeltext på rygg 

och främre pärm. Pärmarna klädda med vaxat rutat papper. Sporadiska småfläckar. 

Pappersförlust i nedre marginal på s. 49 och en trist solkfläck på s. 

58–66, även denna i nedre marginalen. Inlagan ngt bruntonad på de inledande 

opaginerade sidorna och från s. 209 till slutet. En handskriven dikt på främre 

pärmens insida och en inklistrad handskriven dedikation till J. E. Martin daterad 

den 28 mars 1872. *1000 

Det är inte bara papperskvalitén som ändras vid sidan 209 utan det tycks vara ett annat 

tryckeri som tar vid och sannolikt är de första 208 sidorna tryckta vid ett tidigare 

tillfälle. Skriftställaren Johan Gabriel Carlén (1814–75), kanske mest känd genom sitt 

äktenskap med Emilie Flygare-Carlén, ägnade sig i sin ungdom åt juridiska studier och 

lät bl.a. utge en ny upplaga av 1734 års lag. Här finns dikter som ”Kinnekulle”, ”Gamle 

tornväktarens nattvisa”, ”Leckö”, ”Jul-marknaden i Stockholm”, ”Kontoristens kärlekssång”, 

”Boktryckerikonstens uppfinnare”, ”Rysslands frihetsbön”, ”Från Bellmans 

skugga vid en folkfest på Djurgården”, ”Långods från torget”, ”Linné”, ”Kommunism”,

63.

”Skalden Ingelman”, ”Till Marcus Larsson vid anblicken af hans taflor” och ”Vid minnesvården 

öfver fornforskaren Axel Emanuel Holmberg”. Samlingen avslutas med diktsviterna 

”Romanser ur svenska folklifvet” och ”Minnen från tingslifvet för trettio år 

sedan”. Den handskrivna dikten på främre pärmens insida, ”1859. Den trettonde mars”, 

är sannolikt egenhändigt skriven av Carlén själv och troligen har han även förfärdigat 

det märkliga bandet. 

69. (cederborgh, f.) Toni. Dram i 3 akter. (Efter en verklig händelse på St. 

Domingo.) Sthlm, A. Gadelius, 1819. 8:o. 55 s. Häftad och oskuren i samtida 

gråpappersomslag. Enstaka småfläckar, se t.ex. s. 27–28. Titelbladet har en liten 

fläck och är lite solkigt i nedre marginalen. Bra ex. *2500 

Klemming s. 214. Utspelar sig på St. Domingo. I handlingen figurerar bl.a. ”Congo Hoango, 

neger”, ”Babekan, mulattska” och ”Toni, hennes dotter, mestiz”. 

70. cederström, r. Minnes-sång öfver konung Carl XIV Johan. Sthlm, Hörbergska 

boktryckeriet, 1846. 8:o. 37, (3 blanka) s. Häftad i tryckt pappomslag. 

Ryggen sprucken och med några smärre solkfläckar på främre omslaget. Inlagan 

obetydligt småfläckig på sina håll. Med en handskriven dedikation till Erik 

Flach. *500 

Rudolph Cederström föddes i Värmland 1816 och var bl.a. kammarherre. Han skrev 

även romanen Spanioren i Särna. Erik Flach (1783–1853) var major och på senare år 

postinspektor i Karlstad. Han var Georg Adlersparres adjutant och deltog i 1809 års 

statskupp. 

71. choræus, m. Samlade skaldestycken. Örebro, N. M. Lindh, 1815. 8:o. xxxiv, 

243, 144–150, 251–311 s. Vackert samtida hfrbd med guldornerad rygg, mörkbrun 

titeletikett och gula snitt, etikettsignerat H. G. Björkblad, Stockholm. 

Ryggskinnet med några småfläckar vid falsarna och ett litet ytligt skrapmärke 

upptill. Bra inlaga med några enstaka lager- och småfläckar. En bit av det nedre 

hörnet på s. 195 avrivet. Fint ex. *2500 

Utgiven med förord av F. M. Franzén. Bokbindaren Hans Gustaf Björkblad drev sin 

verksamhet från 1811 till 1827 då gesällen Carl Jonas Tollstén arrenderade verkstaden. 

H. G. Björkblad, som var född i Åbo, var son till Henrik Björkblad, även han bokbindaremästare. 

Han gick i lära hos H. C. Richter under åren 1803–06 och fick, då han 

den 8 juli 1811 ansökte om att få göra sitt mästarprov, genast tillåtelse att hos Benjamin 

Schneidler göra ett prov. Det godkändes den 5 augusti och Björkblad blev medlem av 

Bokbindareämbetet. 

72. choræus, (m.) & wallin, (j. o.). Omarbetade kyrko-psalmer. Ny upplaga. 

Sthlm, C. Delén, 1812. 12:o. (6), 236 s. Samtida fint hfrbd med guldornerad 

rygg och brunröd titeletikett i glättad papp samt gult snitt. Obetydliga nötningsmärken 

i skinnet på ryggen. Lite knappt skönjbara bläckstänk på titelbladet 

och delvis ngt lagerfläckig, se t.ex. s. 81–90. Reva och pappersnagg på s. 15. 

Mycket bra ex. *800 

Utgiven på A. Wiborgs förlag. Första upplagan utkom 1807. De senare upplagorna utvidgades 

successivt. Det här är den första samlade.

73. cramær, m. Ljud och oljud. Poetiska preludier. Sthlm, Schultze & comp., 

1845. 8:o. (8), 242, (1) s. Samtida rött halvsaffianbd med guldornerad rygg 

och infärgade snitt. Pärmpappren mönsterpressade och i en ljusare röd nyans. 

Ryggen lite nött upptill och med en liten spricka överst i främre ytterfalsen. Ett 

litet maskhål i främre yttre falsen och angreppen fortsätter i den inre. Märken 

av lack på insidan av pärmarna. Inlagan genomgående bruntonad med vita 

fläckar. Sporadiska fuktränder, företrädesvis i övre marginalen. Ngt solkig på 

en del håll, t.ex. på s. 73–80. *2000 

Mauritz Cramær (1818–48) hette Palmlund fram till 1840. Enligt Svenskt biografiskt lexikon 

var Cramærs levnad ”så överfylld av näringsbekymmer, olyckor och sjukdomshemsökelser, 

att omfattningen av den litterära alstring, han ändå visade sig mäktig, verkar 

så mycket märkligare.” Efter att ha blivit anklagad för oredlighet och stöld men i den 

efterföljande rättegången blivit helt rentvådd, fortsatte dock den brutala behandlingen 

från polismyndighetens sida, vilket gjorde att hans radikalism och bitterhet blommade 

ut. Det framkommer bl.a. i detta arbete där hans sympati för en mer avancerade tidsrabulismen 

kommer till uttryck i en versifierad hyllning till M. J. Crusenstolpe (”Din 

penna så skarp och så blixtrande är/ som krigarens slipade svärd […]”). Det väsentliga 

i Cramærs litterära produktion är dock hans författarskap för scenen med teaterstycken 

som Femhundra riksdaler banko, Symamsellerna och En half million. Föreliggande arbete 

innehåller dikter som ”Den svenska scenen”, ”En söndagsmiddag på Norrbro”, ”Krutexplosionen 

å Kastellholmen”, ”Rånarens jubel”, ”Dramatikern August Blanche”, ”Skaldinnan 

Wilhelmina”, ”De olympiska spelen”, ”Konstberiderskornas farväl”, ”Katthafvet 

och Nybron” och sist ”Den svenska parnassen. Fantastisk morgondröm” med versifierade 

porträtt av Tegnér, Bremer, Knorring, Almquist, von Braun, Sätherberg och många fler. 

74. (crusenstolpe, m. j.) Morianen, eller Holstein-Gottorpiska huset i Sverige. 

Tidsbilder, tecknade på fästningen. I–VI. Sthlm, L. J. Hjerta, 1840–44. 12:o. 

Front, (2), 319, (1 blank, 1) s. + front, 400 s. + front, 324 s. + front, 430, (1) s. + 

front, 417 s. + front, 652 s. Sex samtida olivgröna mönsterpressade klbd med 

sparsamt guldornerade ryggar och grönstänkta snitt. Ryggarna ngt blekta och 

några med obetydliga småfläckar. Ryggen till del V med svag repa. Inlagorna 

ställvis lite småfläckiga och då sidorna på en del håll är bruntonade, även inslag 

av vita fläckar, vilket också är fallet på den litograferade planschen i del 

I. Fuktfläckar förekommer från början till s. 14 och sporadiskt till s. 22 i del 

II, överst i inre marginalen från s. 286 till slutet i del III, i nedre marginalen 

på s. 124–48 i del V och i nedre marginalen på s. 371–86 och 407–20 i del VI. 

Bläckfläck i texten på s. 340–42 i del II. Nagg i övre marginalen på s. 287–92, 

331–40 och 355–64, några avrivna nedre hörn på s. 277–79, en felaktigt skuren 

yttermarginal på s. 323 och några lagningar i inre marginalen på s. 414–15 i del 

IV. Slutligen en liten reva i övre marginalen på titelbladet till del VI. Med C. E. 

Billqvists namnteckning och B. W. Bengtssons exlibris. Bra svit. *2800 

Översattes till danska 1841–44 och till tyska 1842–44. Gav även upphov till en följdskrift 

av J. A. Fahlroth, ”Crispus patibuli” 1844. Möjligen är banden en tidig typ av originalklotband 

från Hjertas förlag.

75. (crusenstolpe, m. j.) Vedergällningsrätten. Novell. Sthlm, f.d. Imnelii 

tryck eri, 1821. 8:o. 50 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Ryggen 

med förlust av omslagspapper. Delvis lätt lagerfläckig, det avslutande bladet 

hårdare. Med D. Dahlqvists namnteckning på titelbladet. *1500 

Med denna novell och de samma år utgivna Kollerstad och Denise från Normandie debuterade 

Crusenstolpe som författare. Dessa noveller återutgavs 1842 i samlingen Första 

fjätet på skriftställarebanan. D. Dahlqvist tycks ha haft all svensk skönlitteratur från 

1800-talets första hälft i fina häftade exemplar. 

76. dahlgren, c. (f.). Aftonstjernan. Poetisk kalender för år 1833. Sthlm, P. A. 

Norstedt & söner, 1832. 12:o. (4), 152 s. Trevligt hfrbd med guldornerad rygg 

med lyra. Blåstänkta snitt. Ryggskinnet skavt upp- och nedtill samt med en 

mindre ytlig reva överst vid den bakre falsen. Enstaka småfläckar. En reva vid 

det övre hörnet på s. 33. Några tumavtryck i marginalerna, t.ex. på s. 53 och 81. 

Bläckfläck i texten på s. 41–42 och solkfläckar i texten på s. 72–75 och ett nagg 

i yttermarginalen på s. 75. Med C. J. Risbecks stpl. *800 

Var tänkt som ett appendix till författarens Freja. Innehåller novellen ”Förlofningen” 

och ett antal dikter, bl.a. en elegi över Stjernstolpe och ”En skål för naturforskningen”. 

Här finns också dikten ”Något om Slompen”, en häst i Lappland som Læstadius beskrivit 

i sin Journal. 

77. dahlgren, c. (f.). Freja. Poetisk kalender för år 1832. (I)–II. Sthlm, P. A. Norstedt 

& söner, 1830–31. 12:o. (2), 48, 1–155, (1) + (2), 235, (1) s. + dahlgren, 

c. (f.). Freja. Poetisk kalender för år 1833. III. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 

1831. 12:o. (6), 179 s. Tre nötta häftade volymer med solkiga rosa tryckta omslag 

av glättat papper. Omslaget till del II delvis loss. Inlagorna oskurna, ställvis 

solkiga och med småhål och mindre revor i yttermarginalerna, t.ex. i del I där 

det även förekommer en gammal lagning. Ett avrivet övre hörn på s. 3 i del II 

och därifrån till s. 10 även kraftiga fuktfläckar. Med samtida namnteckningar, 

A. Engel, och spår av borttaget exlibris på främre omslagens insidor. *1500 

Innehåller bl.a. dikterna ”Till en flicka klädd som gosse”, ”Mollbergs frieri” och romanen 

”Ungdomsfantasier, eller Nahum Fr. Bergströms krönika af och öfver honom 

sjelf” samt novellen ”De tre familjerna”. Carl Fredrik Dahlgren (1791–1844) utbildade 

sig till präst i Uppsala och kom där i kontakt med fosforisterna. Tillsammans med A. J. 

Cnattingius stiftade han Manhemsförbundet och var sedermera även mycket aktiv i 

Bellmanska sällskapet, Aganippiska sällskapet och Par Bricole. Han publicerade texter 

i kalendrar och tidskrifter, och då främst Phosphoros. Dahlgren var en av de mest aktiva 

deltagarna i fosforisternas kommitté för utgivande av Markalls sömnlösa nätter och skrev 

där ”Andra natten” tillsammans med Livijn. Han var också en av utgivarna bakom tidningen 

Kometen som utkom 1825–27. 

78. (dahlgren, c. f.) Mollbergs epistlar. (I). Sthlm, J. Imnelius, 1819. 8:o. (2), 42 

s. + (dahlgren, c. f.) Mollbergs epistlar. Djurgården den första maji. En camera 

optica uti nio taflor. Andra häftet. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 

1820. 8:o. (2), 88 s. Två fina glättade blå pappbd från 1900-talets första hälft 

med bruna titeletiketter och endast putsade snitt (Norstedt & söners bokbin-

65, 59, 57, 77.

71, 72, 73, 74. 

deri). Ryggarna lätt blekta och med några små nötningar. De ursprungliga 

gråpappersomslagen medbundna. Inlagorna genomgående med en del småskavanker. 

Del I har en fläck i texten och en gammal lagning i nedre hörnet på s. 

1. Bläckfläckar i nedre hörn på s. 11–20 och i yttermarginalen på s. 37–40. Den 

andra delen har gamla lagningar i nedre marginalen på titelbladet, i övre hörn 

på s. 18 och i övre marginal på s. 33–36 samt i hörnen på sista sidan. Bläckkludd 

i yttermarginalen på s. 6 och bläckfläckar i nedre hörn på s. 9–16. Fuktfläckar i 

yttermarginalen på s. 11–12 och några små fläckar på s. 25–26. Med en samtida 

signatur ”T. L. S. S.” nederst på första titelbladet och en handskriven dedikation 

i del II till ”friherrinnan Afzelius”. Gösta Häggströms exlibris. *2800 

Med denna skrift fick Dahlgren sitt genombrott som författare. Texterna kretsar kring 

smutsiga gator, fylleslag och slottsparker i Stockholm. Att påstå att Dahlgren var starkt 

influerad av Bellman är knappast en överdrift. Möjligen var dedikationens mottagare 

författaren Arvid August Afzelius fru Sofia Ottiliana Ramsay, förvisso inte av friherrlig 

släkt, men adlig. 

79. (dahlgren, c. f.) Odalgumman, icke en pendant till Odalmannen. Ett poëtiskt 

quodlibet för år 1830. Af författaren till Babels torn norr ut. Sthlm, L. J. 

Hjerta, 1829. 12:o. 120 s. Rött lackat hfrbd med hårt blekt guldornerad rygg 

och marmorerade snitt (Hedberg, osignerat). Det blå tryckta omslaget med-

undet, det bakre ngt solkigt. Något smutsiga vikspår i övre hörnet på s. 1–16. 

Sista bladet småfläckigt. Med Elof Förbergs exlibris. *750 

Odalmannen hette en kortlivad tidskrift utgiven 1823–24 av Hans Järta. För kommentarer 

om proveniensen se nr 16. 

80. dahlgren, c. f. Samlade ungdoms-skrifter. I–II. Sthlm, H. A. Nordström, 

1828. 8:o. (4), 188 + (8), 182, (2) s. Välbevarat och elegant rött samtida halvsaffianbd 

med breda upphöjda bind, guldornerad och blindpressad rygg samt 

grön titeletikett. Blåstänkta snitt. Några obetydliga smårevor och fläckar. Liten 

fläck i texten på s. 16 och lagad reva och fuktfläck i övre yttre hörnet på s. 

103–04 i del I och lagad reva i övre marginalen på s. 87–88 i del II. Stort ex. 

med en del bevarade råkanter. *3500 

Bland här föreliggande dikter märks: ”Thorilds monolog”, ”Den siste phosphoristen”, 

”Mollbergs philosophi”, ”Till Tegnér, då han blef biskop”, ”Fragmenter ur min journal 

vid en resa till Finland”, ”Försök till ett tal öfver en svafvelsticka”, ”Tal på Barbaradagen”, 

”Min resa till Småland” och ”Sannfärdig berättelse om den märkliga batalj, som 

i medio af november 1824 levererades mellan några böcker i mag. Wiborgs boklåda”. 

81. dahlgren, c. f. Samlade ungdoms-skrifter. Andra delen. Sthlm, H. A. Nordström, 

1828. 8:o. (10), 182 s. Ganska nött samtida hfrbd med guldornerad och 

blindpressad rygg samt stänkta snitt. Yttre falsar spruckna upptill. Inlagan 

genomgående lätt lagerfläckig och med sporadiska marginalnoteringar och 

understrykningar i blyerts. Med 

en handskriven dedikation till J. 

Hed rén och Harald Mårtensons 

exlibris. Ur Per-Erik Lindahls bibliotek. 

Del I saknas. *900 

Bland här föreliggande dikter märks: ”Min resa till Småland” 

och ”Sannfärdig berättelse om den märkliga batalj, som i 

medio af november 1824 levererades mellan några böcker i 

mag. Wiborgs boklåda”. Denna andra del består till stor del 

av ”Mollbergs epistlar”. Johan Jacob Hedrén (1775–1861) var 

vid denna tid kyrkoherde i Jakobs församling i Stockholm 

och överhovpredikant. Han slutade sina dagar som biskop i 

Linköpings stift. 

82. (dahlgren, c. f.) Toilett-kalender för 1833. Sthlm, Norstedt & söner, 1832. 

16:o. Grav. front, vi, (34), 132 s. Samtida mycket fint rött saffianbd med rikt 

guldornerad rygg- och pärmdekor, bl.a. i form av lyror som mittornament på 

pärmarna. Helt guldsnitt. I lätt nött nyare marmorerad kassett. Inledningsvis 

interfolierad i kalenderdelen. Titelbladet lätt bruntonat och med reva. Några 

småfläckar på s. 8–12 och pappersförlust med viss textförlust på s. 33–34. 

Handskriven dedikation ”till min hulda maka af författaren”. *2800 

Med novellerna ”Aning och sympathi” och ”Ja och nej” samt ett antal dikter. Dahlgren 

hade den 29 juli 1832 gift sig med Sofia Kristina Christiernson (1808–90).

83. dahlgren, c. f. Tumme-liten. Poetisk riksdagskalender för år 1841. Sthlm, 

P. A. Norstedt & söner, 1840. 12:o. (4), xi, (1 blank), 92 s. Häftad och oskuren 

i samtida gult tryckt omslag. Främre omslaget med en oidentifierad signatur 

överst, ”CGWg”. Lite slarvigt uppskuren här och där med en del obetydliga 

pappersförluster i hörnen, t.ex. på s. 65–67. *600 

Inleds med en ”Vördsam dedikation till h:r brukspatron Thore Petré” och fortsätter 

med bl.a. ”Stats-utskotts-visa”, ”Visa om auktorieteterne på ståndsläktarne”, ”Sång till 

herrar riksdagsmän från Östergöthland” och ”Till riksdagsmannadottern för detta ’liten 

Charin’ numera den stora, på hennes bröllopsdag”. 

84. dahlgren, c. f. Verser vid skalden Karl A. Nicanders jordfästning den 18 

februari 1839. Inkomsten tillfaller hans i torftiga vilkor stadde moder. Sthlm, 

P. A. Norstedt & söner, 1839. 8:o. 8 s. Häftad. Med smärre veck i marginalerna. 

Sista sidan med mörktonad rand i högerkanten. Duplettmarkering i blyerts på 

titelsidan. *750 

Häftet såldes för 4 skilling b:co. 

85. edman, j. f. Familien eller åskslaget. Skådespel i fem öppningar författadt. 

Mariefred, (J. F. Edman), 1817. 8:o. (4), 115, (3) s. & 1 utvikbart grav. notblad. 

Häftad i ngt nött samtida glättat blått pappomslag med handskriven nummeretikett 

upptill på ryggen och diskret tryckt nummer på främre pärmen. Omslaget 

ngt fläckigt, med blekt rygg och fuktskada på bakre delen. Inlagan delvis 

loss från omslaget. Delvis bruntonad och lätt lagerfläckig samt med spridda 

småfläckar. *1750 

Klemming s. 208. I en inledande anmärkning beklagas tryckets bristfällighet. Innehåller 

några insprängda brev från det svenska fälttåget i Tyskland 1813 och en avtryckt 

längre soldatvisa med fotnoten ”af våra soldater verkeligen sjungen, då de gingo ut til 

Tyskland”. I det självutlämnade efterordet berättar författaren om sina olyckor i livet 

och hur en ovädersdag födde idén till föreliggande skönlitterära försök. Han påpekar 

också att det lilla arbetet är ”et utbrott af en gammal mans känslor, icke författad för 

att af kritiken bedömmas --- Den är endast för mig, de närmast anhörige och kanske, 

för någre deltagande vänner. -- Den känslofulle, som bevärdigar den med några ögonkast, 

hoppas jag öfverser dess brister, och då -- då hafva de tårar, som vid författandet, 

deraf så ofta, fugtade papperet, icke runnit förgäfves ifrån författaren.” J. F. Edman var 

boktryckare, ärvde fadern J. Edmans officin i Uppsala 1794, vilken han drev till 1810. 

1817 startade han det första tryckeriet sedan reformationen i Mariefred. Han dog 1824. 

86. (engström, j.) Eolsharpan. Ett echo från fordom. I–II. Sthlm, Z. Hæggström, 

1830. 8:o. (8), 164 + (6), 152 s. Trevligt samtida hfrbd med breda upphöjda 

bind, guldpräglad och blindpressad rygg, vilken domineras av en lyra, ljusröd 

titeletikett i glättad papp och gula snitt. Ryggskinnet nött på binden. Ren inlaga 

med några obetydliga revor i övre marginalen, t.ex. på s. 81 i del II. *1750 

Klemming s. 247. Innehåller dramerna ”Erik Segersäll” och ”Hjalmar och Ingeborg” 

samt ett antal dikter. På slutet av andra delen återfinns ett redigerat utdrag ur Anders 

Fryxells Berättelser ur svenska historien om gestalterna Hjalmar och Ingeborg. Jon Engström 

(1794–1870) var läkare, författare och tidningsredaktör, född i Fliseryds socken 

på gården Kärnebo. Efter undervisning av informator i hemmet studerade han först i

Uppsala och sedan i Lund där han 1818 blev medicine doktor och kirurgie magister. Han 

tillträdde sedan en befattning som bataljonsläkare vid Värmlands regemente. Efter sju 

år lämnade Engström denna tjänst och läkaryrket för gott och återvände till hemlänet 

där han köpte skogsgården Kolsrum i Högsby socken. 1829 blev han innehavare av 

herrgården Knapegården i Ryssby varifrån han kom att driva omfattande skogs- och virkesaffärer 

– de som skulle ge honom namnet ”Trädoktorn”. Efter att ha anlagt ett flertal 

sågverk med stora uppdämningar kom han i konflikt med andra markägare, varav flera 

tillhörde adeln. Redan under Värmlandstiden hade han börjat som författare med flera 

diktsamlingar och dramatiska arbeten. Mest känd har han blivit för sina nyckelromaner 

Nybyggarne (1838) respektive Björn Ulftand och konsorter (1840) som till stor del handlade 

om stridigheter mellan en skogsägare och hans grannar. I dessa böcker häcklar han 

sina antagonister, dåtidens aristokrater och byråkrater. Han utgav även flera reseskildringar. 

För att få en bättre plattform för att sprida sina omstridda åsikter startade han 

1841 tidningen Barometern med redaktion på Knapegården. I sin tidning, senare flyttad 

till Kalmar, uppmärksammade han tidens sociala problem, bl.a. det utbredda spritmissbruket. 

Han drev Barometern till 1865 då utgivningsbeviset övertogs av boktryckaren 

Anders Petersson. 

87. fahlcrantz, c. e. C. J. L. Almqvist såsom författare i allmänhet och såsom 

theolog isynnerhet. Skärskådad. I–II. Uppsala, Wahlström & c., 1845–46. 8:o. 

87, (1) + (4), 154, (1) s. Två fina marmorerade pappbd med rödbruna titeletiketter 

på rygg och på främre pärm samt stänkta snitt (Norstedts). De tryckta 

omslagen medbundna. Ryggarna ngt blekta liksom även upptill på de främre 

pärmarna. Titeletiketterna med felstavat författarnamn. Ren inlaga i del I, medan 

del II är lätt lagerfläckig. I denna del även en solkfläck i övre marginalen på 

s. 78–88 och några fuktfläckar i inre och övre marginalen från s. 145 till slutet. 

Med Harald Nordensons guldpressade spegelmonogram på de främre pärmarnas 

insidor. *1500 

Fahlcrantz var känd för sin ortodoxa syn på teologien och som hetsig polemiker mot 

oliktänkande, vilket föreliggande angrepp på Almquist är ett exempel på. 

82.

76, 78, 80, 86, 89, 91, 92, 93. 

88. Fjällrosen. Poetisk kalender för 1872. Sthlm, Associations-boktryckeriet, 1871. 

16:o. (6), 161, (6) s. & 1 stålsticksplansch och 1 litograferad plansch. Med tryckta 

noter i texten. Läckert rödbrunt oklbd med guldpräglad titeltext på främre 

pärm och marmorerade snitt. Guldpräglade girlanger på främre pärmen och 

blindpressade pärmlinjer på främre och bakre pärm. Övre främre pärmhörn 

ngt bräckt. Fin inlaga med det främre glättade litografiska omslaget medbundet. 

Handskriven dedikation av förläggaren Wilhelm Norén till C. Eichhorn. 

Med dennes och Gustaf Berndtssons exlibris. *2000 

Klemming s. 475 för ”Uppfostran. Komedi i två akter. Bearbetning från Blum” av V. 

Planckh som enligt en anteckning av Eichhorn var denna kalenders redaktör. ”Innehåller 

bl.a. ”Fjellrosen, tillegnan”, ”Nemi-sjön”, ”Förbjudna kyssar”, ”En fransk husars 

minnen” och avslutas med ett arrangemang för piano med titeln ”Lilla mormor”. Två 

översatta berättelser av Heinrich Zschokke ingår även. Bland bidragsgivarna fanns Claës 

Johan Ljungström och Eichhorn själv. 

89. (flygare)-carlén, emilie. Fideikommisset. Roman. I–III. Sthlm, N. H. 

Thomson, 1844. Liten 8:o. 320 + 368 + 270, (2 blanka) s. Trevligt men ngt nött 

samtida hfrbd med guldornerad rygg och gröna sprängda snitt. Inre främre 

falsen ngt sprucken. Sporadiska lagerfläckar. Första delen lite brunflammig

i början. I del II en liten solkfläck i texten på s. 364 och i sista delen en del 

fingeravtryck i nedre hörnet på s. 34, i nedre marginalen på s. 96–97 och i yttermarginalen 

på s. 202. *2500 

Leijonhufvud & Brithelli s. 71. Furuland K:98. Ingick i ”Kabinets bibliothek af den 

nyaste literaturen. Nionde samlingen”. Andra upplagan utkom 1870 och den tredje 1887. 

Översattes till danska, engelska, franska, holländska och tyska. 

90. flygare-(carlén), emilie. Kyrko-invigningen i Hammarby. I–III. Sthlm, 

N. H. Thomson, 1840–41. Liten 8:o. 247 + 249–496 + 497–718 s. Två samtida 

bruna hfrbd med guldornerade och blindpressade ryggar. Ryggarna lite nötta 

upp- och nedtill. Vid främre yttre fals till del I är skinnet lite avskavt. Ytterfalsar 

och pärmar med en del skavanker och pärmhörnen lite stötta. Inlagorna 

generellt lite småsolkiga och med en del fukt- och lagerfläckar. Enstaka bläcknoteringar 

i marginalerna. Några större bruna fläckar på s. 161–62 och 173–76 

i nedre marginal och text och i övre hörn på s. 197–98 i del I. Några fläckar i 

yttermarginalen på s. 577–84 i del III. Med C. J. Risbecks bokägarmärke. *1750 

Leijonhufvud & Brithelli s. 71. Furuland K:69. Aberstén & Tiselius 1844. Ingår i Thomsons 

”Kabinets bibliotek af den nyaste litteraturen. Sjette samlingen.” Kyrko-invigningen 

gavs ut i en andra upplaga 1869 och en tredje 1884. Översattes även till danska, holländska 

och tyska. 

91. franzén, f. m. Om svenska drottningar. Historiskt tal, i anledning af konung 

Gustaf IV Adolphs förmälning med prinsessan Fredrika Dorothea Wilhelmina 

af Baden, hållet den 4 november 1797 för kongl. academien i Åbo. Ny oförändrad 

upplaga. Örebro, N. M. Lindh, 1823. 8:o. (4), 106, (2) s. Fint samtida rött 

halvsaffianbd med guldornerad rygg och gula snitt. Försättsbladet ngt missfärgat 

efter tidigare inlagt tidningsurklipp. Bra inlaga som bara är obetydligt 

lagerfläckig. Ett bortrivet nedre hörn på s. 81. Med Fredrik von Rosens grav. 


Setterwall 332. Första upplagan trycktes i Åbo 1797. Fredrik von Rosen (1782–1846) var 

adjungerad ledamot av Svea hovrätt och hovmarskalk. Carlander påpekar att hans exlibris 

av misstag försetts med en friherrlig krona i stället för en adlig. 

92. franzén, f. m. Skaldestycken. Första bandet. Åbo, J. C. Frenckell, 1810. 8:o. 

(2), xvi, 412 s. Elegant alrotsmarmorerat samtida hfrbd med guldornerad rygg, 

röd titeletikett och gula snitt. Ett ytligt litet maskangrepp på bakre pärm. Genomgående 

bra inlaga men med ett par gamla lagade revor i nedre marginalen 

på s. vi och 265, en liten tryckfärgsfläck på s. 116 och en liten, men intensiv 

lagerfläck på s. 134–43. Även ett par svaga fuktfläckar på s. 148. Med de förgyllda 

initialerna ”P. H. E.” nederst på ryggen. Stort fint ex. *6500 

Allt som utkom. Med den omtryckta varianten av s. 353–54. Den ursprungliga mycket 

sällsynta varianten innehöll dikterna ”Den sedda”, ”Inskrift på en galge” och ”Tankespråk. 

Efter Augustus” som ersattes av dikterna ”Sång efter Sappho” och ”Neni efter 

Catullus”. Boken är av allt att döma bunden i Finland.

93. franzén, f. m. Skaldestycken. Första bandet. Åbo, J. C. Frenckell, 1810. 8:o. 

(2), xvi, 412 s. Lätt nött samtida mörkblått glättat pappbd med guldornerad 

rygg, rödbrun titeletikett och gula snitt. Bra inlaga men med en fläck i texten 

på s. 13–14, smärre pappersförlust nedtill i yttermarginalen på s. 213 och ett hål 

på s. 303. Med Folke Trägårdhs namnteckning. Ett trevligt ex. om än ngt snävt 

skuret. *3500 

94. (fryxell, s.) Pehrmässefärden eller Daniels resehändelser. Komisk originalroman 

af Frans Filibert Törntagg. I–II. Göteborg, L. Torbjörnsson, 1824–25. 

Liten 12:o. (2), 208 + 240 s. Ngt nött lackat hfrbd från slutet av 1800-talet 

med sparsamt guldornerad rygg och svarta infärgade ryggfältsavdelare. Röda 

snitt. Författarnamn i bläck på första titelbladet. Fuktfläckar i första delen på 

s. 87–90 och s. 97. Andra delen med spridda råkanter, bl.a. i form av förlorade 

hörn på s. 73–80. Mycket liten fläck på s. 62 i samma del. Bra ex. med Axel Abramsons 

exlibris och stpl. *4800 

Åhlén & Åhlén 18.92. Böök fann ett Stagneliusporträtt (magister Zirkelström) i boken 

och detta styrks av att Stagnelius och Samuel Fryxell varit kurskamrater i Uppsala. Boken 

blev beslagtagen p.g.a. utfall mot prästerskapet och dopsakramentet och Fryxell 

avsattes som präst och dömdes till fängelse. Av de 500 exemplar som ska ha tryckts av 

vardera delen beslagtogs 196 exemplar av första delen och 102 av den andra. 

95. geijer, e. g. Minnen. Utdrag ur bref och dagböcker. Första delen. Uppsala, 

Palmblad & c., 1834. 8:o. (4), 204, (1) s. + geijer, e. g. Skaldestycken. Uppsala, 

Palmblad & c., 1835. 8:o. (6), 175, (7), iv s. Samtida lätt nött hfrbd med guldornerad 

och blindpressad rygg och gula snitt. Bra inlaga, där det andra arbetet 

mestadels är tryckt på blåtonat papper. Enstaka smärre lagerfläckar. Mindre 

pappersförluster i de övre hörnen på s. 143 och 159 i det första arbetet. Bägge 

arbetena avslutas med en namnteckning i blyerts, Broman. En anteckning på 

försättsbladet, ”Till minne efter farbror. 8/3 –74.” och Hanna Bromans namnteckning. 

*1250 

Setterwall 4685 för det första arbetet som var allt som utkom. En andra upplaga gavs ut 

samma år. I det andra arbetet är dikterna ordnade kronologiskt. 

96. geijer, e. g. Skaldestycken. Uppsala, Palmblad & c., 1835. 8:o. (6), 175, (7), 

iv s. Brandrött samtida mönsterpressat pappbd med gula snitt. Ryggen med 

några smärre skavanker, bl.a. en pappersförlust nedtill där den ljusa underpappen 

tittar fram. Pärmhörnen lite stötta. 

Inlagan tryckt på blåtonat papper. Enstaka 

lager- och småfläckar. Ett tumavtryck i yttre 

marginalen på s. 52. Med Olof Östergrens 

namnteckning och exlibris, Pro Finlandiaauktionens 

exlibris och en handskriven dedikation 

till ”friherrinnan Jennings, född 

Rosenhane”. *6750

Dikterna är ordnade kronologisk. Sofia Eleonora Jennings, född Rosenhane (1757–1837) 

var gift med hovmarskalken och legationssekreteraren Johan Jakob Frans Jennings och 

”stod i mycken nåd hos drottning Sofia Magdalena” enligt Elgenstierna. Hon var en 

framstående mecenat. Pro Finlandiaauktionens exlibris är formgivet av Otto G. Carlsund. 

Boken klubbades för 62 kronor på auktionen. 

97. geijer, e. g. Valda smärre skrifter. I–II. Sthlm, L. J. Hjerta, 1842. 8:o. (6), 

474 + (4), 359, (1) s. Charmigt samtida svart halvsaffianbd med lite snett och 

valhänt guldornerad rygg och gröna sprängda snitt. Bra inlaga med enbart 

enstaka obetydliga lagerfläckar. Sista bladet har en gammal lagning i inre marginalen. 

*1000 

Ur innehållet: ”Om falsk och sann upplysning afseende på religionen. 1811.”, ”Vid brukspatron 

B. G. Geijers graf. 1814.”, ”Om omqvädet i de gamla skandinaviska visorna. 1816.”, 

”Betraktelser öfver det europeiska colonialväldets grundläggning. 1819” och ”Thorild. 

Tillika en philosophisk eller ophilosophisk bekännelse. 1820.” 

98. geijer, e. g. & afzelius, a. a. Svenska folk-visor från forntiden, samlade 

och utgifne. I–III & noter. Sthlm, Strinnholm och Häggström respektive Z. 

Haeggström respektive Kongl. privilegierade not tryckeriet, 1814–(18). 8:o respektive 

4:o. Grav. titelblad, (2), lxviii, 249, (1) + (4), 258, 260–64, 264–304, (2) 

+ 254, (2) s. + 31 + 28 + 30 grav. notsidor. Fyra nötta samtida hfrbd med rikt 

guldornerade ryggar, titeletiketter av glättad papp och stänkta snitt. Ryggen 

till notbilagan skadad överst och dess titeletikett naggad. Smärre lagerfläckar, 

mest i del I. I del I har s. xlix ett avrivet övre hörn och s. lix–lx en liten 

bläckfläck. Del II med en solkfläck i övre marginalen på s. 179. Med Thorsten 

Laurins exlibris. *10000 

Det graverade titelbladet föreställer en blind sångare med harpa på macphersonskt manér. 

Tredje delen har också undertiteln ”med öfversättning av motsvarande skotska folksånger”. 

Likheterna mellan den skotska och svenska folkpoesin ses som ”tydliga vittnen 

om en tid, då alla dessa nordiska folk, som bebodde Östersjöns och Nordsjöns öar och 

stränder hade språk och litteratur gemensamt”. 

99. grafström, a. Skalde-försök. Första häftet. Sthlm, H. A. Nordström, 1826. 

8:o. (6), 94 s. Nött och blekt samtida glättat pappbd. En del av pappbandets 

ytliga skikt bortnött och det underliggande gråpappret tittar fram. Bra inlaga 

med några enstaka råkanter. Med en handskriven dedikation till J. H. Schröder, 

dennes exlibris, Georg Malmstens namnteckning och Axel Abramsons exlibris. 

*1000 

Ett andra häfte utkom 1832. Innehåller bl.a. dikten ”Norrland” och några ”öfversättningar 

och imitationer efter österländska skalder” hämtade ur Herders och Goethes 

bearbetningar. J. H. Schröder var professor och universitetsbibliotekarie i Uppsala. 

100. granberg, p. a. Skaldestycken. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1813. 

8:o. (4), 115, (1) s. Fint samtida rött halvsaffianbd med smakfullt guldornerad 

rygg och gula snitt. Försättsbladet lite bruntonat p.g.a. tidigare förvaring av 

tidningsurklipp. Genomgående ngt lagerfläckig och delvis lite småfläckig, t.ex. 

på s. 21. Med Fredrik von Rosens grav. exlibris. *1500

Klemming s. 198 för den lyriska tragedin ”Jorund” som upptar sidorna 65–115 och utspelar 

sig i Uppsalas omgivningar. Granbergs Skaldestycken innehåller bl.a. översättningar 

av Tibullus, Schiller, Rahbek och Baggesen. Fredrik von Rosen (1782–1846) var 

adjungerad ledamot av Svea hovrätt och hovmarskalk. Carlander påpekar att hans exlibris 

av misstag försetts med en friherrlig krona i stället för en adlig. 

101. gravallius, e. Skaldestycken. I. Sthlm, A. Gadelius, 1818. 8:o. (8), 174, (2) s. 

Samtida lätt nött hfrbd med guldornerad rygg och rödbrun ngt blekt och obetydligt 

naggad titeletikett. Rödstänkta snitt. Ryggen ngt solkig och med små 

ytliga maskangrepp i skinnet överst på främre ytterfalsen, där det även är en 

minimal spricka. Titelbladet med liten skada invid innerfalsen och därför delvis 

loss. Bitvis ngt lagerfläckig och med enstaka småfläckar. Inledningsvis ngt 

solkig. Trots småskavanker ett bra och trevligt ex. med Gustaf Pipers grav. 

exlibris samt med dennes delvis beskurna namnteckning på titelbladet. *1500 

Allt som utkom. Inleds med ett antal religiösa dikter till olika högtider och fortsätter 

sedan med allt från sorgverser, satirer som ”Spöket” och ”Bränvinsförbudet” till ”Vid 

riddareslaget på Näs sätesgård” och ”Min lilla dotters visa”. Daniel Ehrenfried Gravallius 

(1777–1849) prästvigdes 1803 och deltog som bataljonspredikant i fälttågen 1809 

och 1813–14. Han verkade vid sidan av sin prästgärning som satirisk poet och teologisk 

skriftställare under nära 50 år. Gravallius debuterade 1802 med Promenad-läsning och 

erhöll samma år ”mention” av Svenska akademien för sitt skaldestycke ”Religionen”. 

Gustaf Piper (1771–1857) var i sin ungdom militär och slutade sina dagar i Lidköping 

med överstekammarjunkares titel. Han ägde Mariedal och Stola i Västergötland och 

hans bibliotek om ungefär 4000 volymer ärvdes till Hedensberg i Västmanland. 

102. gravander, l. f. Skaldestycken. Falun, C. R. Roselli, 1831. 8:o. (8), 152 s. 

Samtida hfrbd med blindpressad och guldornerad rygg, mörkbrun titeletikett 

och gröna stänkta snitt. En liten gul nummeretikett upptill på främre pärmen. 

Ryggen lite blekt och nött. Bra inlaga med bara några smala fuktränder i övre 

marginalen i början och på slutet. Tryckt på blåtonat papper på s. 33–48. Med 

Bernhard von Beskows exlibris, Södermanlands och Nerikes nations i Uppsala 

stpl och Uppsala universitetsbiblioteks utgallringsstpl. *1100 

Utgavs av C. G. Kröningssvärd. Provinsialläkaren i Falun Lars Fredric Gravander (1778– 

1815) erhöll i början på 1810-talet flera pris av Svenska akademien för sina vittra stycken. 

Han ägnade sig även åt översättningar av klassiker och Hammarsköld noterar torrt att 

”de förråda alla en ganska knapp poetisk kallelse”. Bernhard von Beskow skänkte sitt 

betydande bibliotek att fördelas mellan ett antal institutioner och skolor. Mindre delar 

har senare kommit ut på marknaden vid gallringar. 

103. hallgrén, g. En liten samling tillfällighets-dikter. Nyköping, P. M. P. Lundberg, 

1865. 8:o. (4), 48 s. Häftad i gult tryckt omslag. Några spridda lagerfläckar. 

Bra ex. *750 

Författaren var arrendator i Sörmland och född i Arboga 1807. I denna samling återutgiver 

han en hel del dikter från Tillfällighets-dikter 1858, men nya är t.ex. ”Ännu är icke 

Polen förlorat”, ”Skarpskyttesång” och ”Skenäs 1861”. 

104. hallgrén, g. Tillfällighets-dikter. Eskilstuna, f.d. Larssonska officinen, 1858. 

8:o. 48 s. Samtida fint rött halvsaffianbd med rikt guldornerad rygg och guldpräglad 

titeltext på främre pärmen och gula snitt. Främre pärmen är obetydligt

lekt upptill. Genomgående lagerfläckig. Ett bokmärke har lämnat en del spår 

på s. 24–25. En liten reva i yttermarginalen på sista bladet. Med en handskriven 

dedikation till Mattias von Post på ett medbundet delvis förtryckt blad, Matts 

Esséns exlibris och bibl.stpl från Tullmuseum på Dalarö. *900 

Med dikter som ”Gustaf Wasas tal till dal-allmogen vid Mora kyrka 1520”, ”Tankar under 

ett starkt åskväder”, ”Till fru A. C. då hon som nygift öfverflyttade till Finnland”, ”Tecknadt 

i en landsflyktig ungrares dagbok”, ”Hälsning till Hagby”, ”Tankar vid excellencen 

grefve Gustaf Trolle Bondes graf” och ”Poesiens makt”. 

105. hallgrén, g. Tillfällighets-dikter. Eskilstuna, f.d. Larssonska officinen, 

1858. 8:o. 48 s. + hallgrén, g. En liten samling tillfällighets-dikter. Nyköping, 

P. M. P. Lundberg, 1865. 8:o. (4), 48 s. Bra halvpergamentbd från slutet 

av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn samt 

infärgade snitt. Ryggen lätt solkig. Inlagorna lätt bruntonade. Första arbetet 

med avrivet nedre hörn på s. 37, svag fuktfläck i marginalen på s. 23–48 samt 

några småfläckar på s. 41–44 och 47–48. Andra arbetet med ljus fuktrand överst 

på de sista bladen. Med ett medbundet delvis förtryckt dedikationsblad med 

handskriven dedikation till herr Emil Bogman. Axel Abramsons exlibris. *1250 

I andra arbetet, som delvis trycker om dikter från det första, återfinns bl.a. dikterna: 

”Ännu är icke Polen förlorat”, ”Skarpskyttesång” och ”Skenäs 1861”. 

106. (hammarsköld, l.) Allmänna journalistens heders-krans, flätad af några 

små oskyldiga anmärkningar och digter. Honom till rättvis berömelse och androm 

till förmodelig ro och uppmuntran. Sthlm, J. Imnelius, (1818)–19. 8:o. 

(4), 40 s. Fint marmorerat klbd med rödbrun titeletikett av skinn och rödstänkta 

snitt (Hedberg, 1925). Inlagan ställvis lätt solkig och ngt lagerfläckig. 

En bläcknumrering på titelsidan. *2000 

Åhlén & Åhlén 18.71. Smädesskrift mot P. A. Wallmark med anledning av en recension 

han skrivit i Allmänna journalen rörande första delen av Hammarskölds Svenska vitterheten. 

Arbetet avslutas med ”Testimonia eruditorum de Markallio”, ett förebud om Markalls 

sömnlösa nätter. Skriften kastades enligt uppgift in i Wallmarks bostad på julaftonen 

1818 ”under sjelva den glada familjemåltiden”! 

107. hammarsköld, l. Försök öfver konsten att öfversätta poemer. Skaldebref. 

Imitation efter Horatii epistel till pisonerna. Sthlm, C. F. Marquard, 1807. 8:o. 

15 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Obetydligt lagerfläckig. Med J. Bergstrands 

namnteckning daterad 1828 på främre omslagets insida och på sista 

sidan en rund stpl som vittnar om att häftet har sålts av Joh. E. Hedins antikvariat 

& pappershandel i Gävle. *1250 

108. (hammarsköld, l.) Kärleks-qväden. Uppsala, Stenhammar & Palmblad, 

1811. 8:o. 45, (2) s. Häftad i ngt solkigt tryckt vitt omslag. Bakre omslag med en 

liten skada i kanten. Inlagan med enstaka obetydliga fläckar. *1250 

Hammarskölds arbete har Ovidius och Goethe som mönster och uppvisar enligt Svenskt 

biografiskt lexikon ”en viss talang i skildringarna av en erotisk epikurism, som på vissa 

punkter förebådar Stagnelius”.

109. (hammarsköld, l.) Lyceum. I–II. Sthlm, C. Delén, 1810–11. 8:o. (2), 163, 

(1 blank), 1–30, (2) + (4), 219 s. Grönt stänkdekorerat pappbd från början av 

1900-talet med brun titeletikett i skinn och stänkta snitt (Norstedts). Ryggen 

ställvis ytligt nött och pärmhörnen stötta. De främre brandgula tryckta omslagen 

medbundna. I del I är titelbladet och det sista opaginerade bladet lagade i 

inre marginalen, några fläckar i inre marginalen på s. 5–7 och tämligen lagerfläckig 

på s. 129–63. Del II har svaga, men knappast störande, fuktfläckar i övre 

och yttre marginalen från och till på de första 90 sidorna och även från s. 209 

till slutet. Med Fr. Lagerbergs namnteckning och Thorsten Laurins guldpräglade 

pärmexlibris. *4000 

Lundstedt 392. Allt som utkom. Tidskriften var tänkt att ges ut i 12 häften om året. 

Utgivare var Lorenzo Hammarsköld i samarbete med Benjamin Höijer, J. J. Berzelius 

och C. A. Agardh. Bland uppsatserna märks ”Öfversigt af svenska litteraturen ifrån år 

1803, då Åbo litteratur-tidning upphörde, och till närvarande tid”, ”Anmärkningar öfver 

brännvinsbränning; af Chaptal”, ”Om Pestalozziska upfostringssättets grunder”, 

”Glucks idéer till omskapning af det lyriska skådespelet”, ”Försök till öfversättning af 

Iliadens 22:dra sång, efter Homeros”, ”Gylfe. Allegori” av Ling, ”Till recensenten af 

Aeneis på svenska öfversatt; af öfversättaren” av G. J. Adlerbeth, ”Försök till en sammanställning 

af de vigtigare kemiska upptäckter, som blifvit gjorde under loppet af de 

sist förflutna åren” av J. J. Berzelius, ”Försök till en bibliografi öfver de manuskripter 

och litterära rariteter som finnas i Kongl. allmänna biblioteket i Stockholm” av L. Hammarsköld 

och ”Försök att förklara upphofvet till skön konst och dess första arter” av B. 

Höijer. Dessutom finns ett antal grundliga recensioner. Ett prospekt till Lyceum, som 

publicerades i Stockholms posten hösten 1810, startade den tioåriga litterära fejden mellan 

den s.k. gamla och nya skolan. 

110. hammarsköld, l. Läsning i hvarjehanda. I–II. Skara, F. J. Leverentz, 1810. 

8:o. 95, (2) + 96 s. Två häftade och oskurna volymer med samtida ngt nötta 

klistermarmorerade omslag. Bakre omslag till del I med fläck och ryggen med 

reva nedtill. Främre omslag till del II med liten reva upptill. Liten fläck i del I 

på s. 24 och i yttermarginalen på s. 25 samt två små bläckfläckar på s. 64. Med 

L. F. Rääfs exlibris. *6000 

Lundstedt 384. Allt som utkom. Andra häftets titel avslutas med texten ”utgifven af 

sällskapet Pro joco”. Även detta häfte är dock utgivet av Lorenzo Hammarsköld. Han var 

vid denna tid livligt engagerad som publicist, inte minst sporrad av den nya tryckfrihetsförordningen 

och de nya strömningar inom litteraturen som började göra sig gällande 

i Sverige vid denna tid. Första häftet innehåller bl.a. Hammarskölds viktiga sonettcykel 

”Svenska skalder”. Bland översättningarna återfinns ”Några ord öfver resultaterne af 

fransosernes expedition till Egypten” (där bl.a. Åkerblads hieroglyfforskning refereras) 

och texter av t.ex. Goethe, Lukianos och Petrarca. I andra häftet publiceras bl.a. en 

omarbetad version av Lings ”Kärleken” och en översättning av ”Francesca och Paolo” ur 

Dantes Inferno. Författaren och publicisten Lorenzo Hammarsköld var sedan tidiga tonåren 

bekant med familjen Rääf och hyste under en tid en olycklig kärlek till L. F. Rääfs 

yngre syster Eleonora. Hammarsköld var under studietiden i Uppsala tongivande i de 

nyromantiska kamratgrupperingarna vid Östgöta nation i vilka också L. F. Rääf ingick.

111. hammarsköld, l. Poetiska studier. Sthlm, C. Delén, 1813. 8:o. (8), 197, (1 

blank, 4) s. Trevligt obetydligt nött samtida mörkbrunt hfrbd med fint guldornerad 

rygg och vinröd titeletikett. Gula snitt. Pärmarna ngt nötta. Lagerfläckig 

och med spridda småfläckar. Från undre snittet har två kraftiga fläckar trängt 

upp i nedre marginalen. Med Husebybibliotekets lilla etikett på bakre pärmens 

insida. Ur Per-Erik Lindahls bibliotek. *1500 

Innehåller förutom egna alster även översättningar av Ovidius, Dante, Herder, Goethe, 

Schlegel m.fl. 

112. (hammarsköld, l.) Sju timmar på Fitja. En liten samling af noveller. Svenska 

originaler. Sthlm, E. A. Ortman, 1821. 12:o. (4), 179, (1) s. Sött litet grönt lackat 

hfrbd från början av 1900-talet med upphöjda bind, guldornerad rygg, svart 

titeletikett och övre guldsnitt, de övriga endast putsade (Hedberg). Ryggen ngt 

blekt. Författarnamnet skrivet med bläck på titelsidan. En tryckfärgsfläck på 

s. 22 med liten textförlust. För övrigt en ren inlaga. Äldre understrykning och 

liten marginalanteckning på s. 125. Ur Bengt Bernströms bibliotek. *7500 

Inspirerad av Goethes Unterhaltungen deutscher Ausgewanderten sammanfogar Hammarsköld 

ett antal olikartade noveller i en ramberättelse där ett sällskap som i väntan på 

skjuts till Stockholm från Fittja gästgivargård använder väntetiden till att berätta historier 

för varandra. ”Den ytterst sällsynta ou som på en bokauktion hösten 1877 betalades 

med 10 kronor” (citat ur J. V. Johanssons auktionskatalog 1966). 

113. hammarsköld, l. Svenska vitterheten. Historiskt-kritiska anteckningar. Andra 

upplagan, öfversedd och utgifven af P. A. Sondén. Sthlm, Z. Hæggström, 

1833. 8:o. xvi, 647 s. Fint mörkblått pappbd med benvit titeletikett (Johanna 

Röjgård). Gammalt mörkt infärgat snitt. Bra inlaga tryckt på blåtonat papper 

med endast sporadiska småfläckar. *1500 

Almquist 13. Första upplagan utkom 1818–19. Med biografier och verkförteckningar som 

i många fall kan vara svårfunna på andra håll. Ett underhållande standardverk i den 

”rätta” utökade andra upplagan. 

114. Hebe. Poetisk calender för 1831. Med 6 vignetter och 2 musikbilagor. Sthlm, 

Z. Hæggström, 1830. 12:o. 427, (1) s. & 6 plr & 1 utvikbar notbilaga. Lätt nött 

och obetydligt solkigt tryckt opappbd. Enstaka småfläckar. Några smårevor i 

marginalen på s. 383–96. Lagning i nedre hörnet på 391. Notbilagan med småfläckar 

och reva. Bra ex. *1250 

Utgiven av G. H. Mellin och O. Fryxell m.fl. Här finns även bidrag av bl.a. C. W. Böttiger, 

A. A. Grafström, Assar Lindeblad, C. F. Ridderstad och E. W. Ruda. Planscherna av 

C. Wahlbom illustrerar Mellins novell ”Korsriddaren”. bland dikterna märks ”Linbråkningen”, 

”Den vilde jägaren”, ”Romanhjelten”, ”Hymn till Stagnelius”, ”Carl X Gustafs 

monolog på Borgholms slott” och ”Ornäs”. 

115. hollander, s. a. Vitterhets-försök. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1849. 8:o. 

(4), 254 s. Rött samtida saffianryggbd med guldornerad rygg och förgyllda 

ramverk på pärmarna som är klädda med brandrött mönsterpressat papper. 

Helt guldsnitt. Ryggen ngt repig samt nött upp- och nedtill. Pärmarna ngt båg-

95, 100, 102, 104, 111, 112, 113, 115. 

nade. Inlagan genomgående lagerfläckig. Med en handskriven dedikation till 

G. A. Bredenberg. *900 

En utvidgad upplaga utkom 1853. Med tryckt dedikation till Bernhard von Beskow. 

Innehåller bl.a. ett antal verser framförda i Frimurarorden och dikterna ”Haga”, ”Sång 

för Vermlands nation” och ”Till Jenny Lind” samt minnesdikter över bl.a. Wallin, Tegnér, 

Franzén och Byström. 

116. ingelman, g. g. Skaldeförsök. I–IV. Sthlm, J. A. Walldén respektive N. H. 

Thomson, 1828–38. 8:o. (6), 130, (1) + (4), 124 + (8), 116 + (4), 120 s. Samtida 

hfrbd med blindpressad och guldornerad rygg samt grönstänkta snitt. Ryggskinnet 

ytligt nött överst samt vid falsarna. Liten spricka överst i främre innerfalsen. 

En gammal lagad reva i nedre marginalen på titelbladet till första delen 

och i samma del förekommer även sporadiska blyertsanteckningar. Andra 

delen med revor i yttermarginalen på s. 69, i nedre marginalen och in i texten 

på s. 77 och i inre marginalen på s. 123. Sista delen, som delvis har bevarade 

råkanter, med en liten solkfläck i nedre marginalen på s. 7. Bra ex. *2500 

Den tredje delen består av ”Griftekrans jemte några andra skaldeförsök i hvarjehanda 

ämnen” och har ingen delbeteckning. Innehåller dikter som ”Dödskallen”, ”Madagaskarisk 

sång”, ”Till ett vittert fruntimmer, med en afskrift af Tegnérs poëmer”, ”Till 

professor Westin, d. 22 sept. 1828”, ”Invocation till vintern”, ”I kammarherren Bernh.

von Beskows stambok”, ”Skål till Byström”, ”Rop till Pohlen”, ”Verser, afsjungne vid 

Djurgårds-brunn, i ett talrikt sällskap på Johans dag 1830”, ”Verser, afsjungna på Linnéiska 

sällskapets stiftelsedag, d. 23 maj 1832”, ”Mordängeln”, ”Hebe, af Westin”, ”Jägarevisa”, 

”Ossian” och ”På Linnés födelsedag”. Dessutom återfinns en del översatta dikter 

av Arndt, Bürger, Hugo, Kind, Krummacher, Schiller m.fl. och en mängd personskrifter, 

t.ex. över Adolf Bellman och Curt von Stedingk. 

117. ingelman, g. g. Walda skalde-försök. Sthlm, W. F. Dalman, 1843. 8:o. (2), iii, 

(1 blank), 3–279 s. Häftad i obetydligt fläckigt tryckt omslag med mindre nagg. 

Ryggen defekt med en reva vilket gör att inlagan är delad mellan s. 96 och 97. 

Några bläcknoteringar på insidan av främre omslaget. Obetydligt fläckig på en 

del håll. *600 

Innehåller bl.a. dikterna ”Madagaskariska sånger”, ”Julen i Norden”, ”Mordängeln”, ”Johan 

Gutenberg”, ”Thorönsborg”, ”Prolog vid Nya theaterns öppnande”, ”Linnés födelsedag” 

och avslutningsvis ett antal gravverser. Göran Ingelman (1788–1844) läste in en 

juris kansliexamen i Lund och flyttade därefter till Stockholm 1818 för att tjänstgöra i 

ämbetsverken. Hans karriär ledde dock aldrig längre än till en underordnad befattning 

i Riksarkivet, där han ”arbetade lamt på register till rådsprotokoll och äldre registratur” 

men passade på att skriva beställda tillfällighetsdikter. Som tillfällighetspoet var 

Ingelman en av sin tids mest anlitade vid bröllop, begravningar och andra familjehögtider 

men även då uppdraget t.ex. gällde text till oratorier och kantater. ”Han levde blott 

i och för sin poetiska kallelse”, har J. V. Snellman yttrat, ”nöjd med en ringa lott av livets 

goda, lyckligt obekymrad om världens gång i övrigt.” Ingelman drunknade i Norrström 

året efter föreliggande arbete publicerades. 

118. (jacobsson, c. f.) Humoristiska piller att taga på julgröten, eller julklappar 

till alla, höga som låga; af Jeremias Lunkentus. Sthlm, H. G. Nordström, 1832. 

8:o. 48 s. Marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med svart titeletikett 

av skinn på främre pärmen (Hedberg). Det tryckta gråpappersomslaget 

medbundet. Författarnamnet skrivet i bläck på titelbladet. Genomgående lätt 

lagerfläckig. Trevligt ex. *1400 

På omslaget är tryckt ”Julklappar” inom ovalt ramverk. Författaren var av judisk börd 

och hette före sitt kristna dop Phais Jacobsson. Han skrev ett antal av sin samtid mycket 

uppmärksammade paskiller. Hans julklappar på vers föräras bl.a. ett flertal av samtidens 

kända män och kvinnor, liksom Stockholms krogar och dagblad. 

119. jedeur, e. Odéum. En samling af öfversatta lyriska skaldestycken jemte biographier 

och originalförsök utgifne af Elof Jedeur. Göteborg, S. Norberg, 1832. 

8:o. Extra grav. titelblad, vi, 432 s. & 3 utvikbara litograferade musikbilagor. 

Samtida hfrbd med blindpressad och guldornerad rygg och gröna stänkta 

snitt. Ryggskinnet lite avskavt på ena kanten vid titelfältet. En mörkare fläck 

mitt på ryggen och en liten gul nummeretikett upptill på främre pärmen. Bra 

inlaga med några enstaka lagerfläckiga sidor. En liten handskriven etikett med 

texten som användes på ryggtiteln inklistrad i den inre marginalen vid s. 3. 

Med Bernhard von Beskows exlibris och Södermanlands och Nerikes nations i 

Uppsala stplr. *2000 

Det tryckta titelbladet har endast texten ”Odéum.” och impressum. Musikbilagorna 

innehåller sex sånger av bl.a. Carl Maria von Weber. Med översättningar av Johann

Heinrich Voss, Friedrich von Schiller, Johann Wolfgang von Goethe, Gottfried August 

Bürger, Friedrich von Matthisson, Johann Gottfried Herder, Friedrich von Hagedorn, 

Johann Gaudenz von Salis-Seewis, Gottlieb Konrad Pfeffel, Friedrich von Schlegel, 

Ludwig Gotthard Kosegarten och Jens Immanuel Baggesen. Dessutom innehåller samlingen 

översättningar av Horatius och Anakreon (varav ett ode efter Ludwig Christoph 

Heinrich Höltys tyska version), några översättningar av anonyma dikter, kortfattade 

biografier över de översatta författarna samt från s. 333 ”Original-försök” av Jedeur. 

Elof Jedeur (1783–1841) var vice lektor vid Västerås gymnasium. Bernhard von Beskow 

skänkte sitt betydande bibliotek att fördelas mellan ett antal institutioner och skolor. 

Mindre delar har senare kommit ut på marknaden vid gallringar. 

120. Josefina. Poetisk almanach för år 1831. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1830. 

16:o. Grav. titelblad, (14), 176, (2) s. & 6 litograferade plr & 1 utvikbart litograferat 

notblad. Litet sött rött saffianbd med guldornerad rygg, guldpräglade 

pärmbordurer och lyror samt helt guldsnitt. Bandet inlagt i en marmorerad 

pappkassett. Ryggen lite skadad överst och bakre pärmen med några smårepor. 

Främre pärmen har några små fuktfläckar. Inre främre falsen delvis sprucken. 

Planscherna har svaga fuktränder i övre marginalen. Ett litet hål i övre marginalen 

på s. 31 och en fuktfläck på s. 49–50. *1800 

Klemming s. 247–48 för ”Glädjen. Prolog” på s. 61–76 respektive ”Misantropen” på s. 

108–17. Utgiven på P. G. Bergs förlag. Den första planschen föreställer ”Atala i grafven” 

efter en målning av Girodet som ställdes ut i Paris 1808 med en beskrivande text. De 

övriga planscherna är porträtt av Esaias Tegnér, J. J. Berzelius, Johan Niklas Byström, 

Frans Michael Franzén och Fredrik Westin, alla försedda med korta biografier. Med 

bidrag av von Brinkman, Grafström och Tegnér samt översättningar av Chateaubriand, 

Lamartine, Milton, Moliere, Oehlenschläger och Schiller. 

121. järta, h. Odalmannen. Populär tidskrift, utgifven af Hans Järta. Första häftet. 

+ Bihang till första häftet. + Andra häftet. Falun, O. U. Arborelius et comp., 

1823–24. 8:o. 144 + 243, (1) + (4), 186, (1) s. Nära samtida blågrönt hklbd med 

sparsamt guldornerad rygg. Ryggen ngt blekt och klotet lite nött upptill. De 

bakre tryckta omslagen till häfte I och II med sina innehållsförteckningar medbundna. 

Första delen har en solkfläck i inre marginalen på s. 43 och en mindre 

fuktfläck i övre marginalen från s. 139 till slutet. Bihangets titelblad aningen 

solkigt, rättelser införda med rödpenna och talrika marginalanteckningar på 

s. 53–55, en del för- och understrykningar med blyerts och en liten fuktfläck i 

nedre marginalen från s. 239 till slutet. Andra delen har ett felskuret övre hörn 

på s. 127. Den friherrliga grenen av familjen Mannerheims röda lacksigill på 

titelbladen till första delen och bihanget. Med två gamla namnteckningar, 

Gust. Andersson och Carl Gust. Rydberg, den förra överstruken. *1000 

Lundstedt 127. Odalmannen var en av Järta länge planerad tidskrift som dock endast 

utkom i två häften och ett bihang. Han blev besviken på bristande intresse att medverka, 

främst från Tegnér, som han då räknade som sin meningsfrände. Tidskriften innehöll 

utom ett litterärt ”fridsrop”, en recension av J. O. Wallins profana diktning, Järtas egna 

dalaromantiska dikter, uppsatser som preliminärt skisserade hans samhällssyn, en analys 

av Adam Smith (ofullbordad) och en om USA:s samhällsliv.

108, 109, 125, 127.

116, 121, 123, 126. 

122. järta, h. Odalmannen. Populär tidskrift, utgifven af Hans Järta. I–II. + Bihang 

till första häftet. Falun, O. U. Arborelius et comp., 1823–24. 8:o. 144 + (4), 

186, (1) + 243, (1) s. Tre ngt nötta oskurna häften i tryckta blåpappersomslag. 

Handskriven titel på ryggen till bihanget. Inlagorna delvis tryckta på blåtonat 

papper. Del I och bihanget delvis ouppskurna. Andra delen har en liten reva i 

nedre marginalen på s. 175. En gammal lagning i yttermarginalen på s. 191 i 

bihanget. Trevlig svit. *1800 

123. (karl xv) En samling dikter af C. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1863. 8:o. Extra 

litograferat titelblad, (4), 242, (2) s. + (oskar ii) Ur svenska flottans minnen. 

Dikter af Oscar Fredrik. Prisbelönta af Svenska akademien. Sthlm, P. A. 

Norstedt & söner, 1858. 8:o. 114 s. Praktfullt rött skinnbd med guldornerad 

rygg med svarta bindmarkeringar och helt guldsnitt. Blindpressade pärmbordurer 

inramade av guldpräglade linjeramar. Karl XV:s förgyllda krönta namnchiffer 

på främre pärm och ett likaledes förgyllt ornament på den bakre pärmen 

samt guldpräglade pärmkanter. Ryggen ngt nött överst och nederst samt 

vid falsarna. Liten spricka nederst i främre ytterfalsen. Blanka gråblå för- och 

eftersättsblad. Ett tunt bläckstreck i den nedre marginalen på s. 35 i det första 

arbetet. Det andra arbetet lagerfläckigt på en del ställen. *2000

Klemming s. 377 för stycket ”Några timmar på Kronobergs slott den 29 oktober 1658” 

som återfinns avtryckt på s. 79–114 i det andra arbetet. Det första arbetet innehåller bl.a. 

”Heidi, Gylfes dotter”, ”En vikingasaga”, ”Hafsfrun” och ”Tre nätter”. Ur svenska flottans 

minnen översattes till tyska. En andra upplaga utkom 1861. 

124. kiellman-göransson, (j. a.). Westerlånggatans engel. Sthlm, Östlund & 

Berling, 1850. 8:o. 384 s. Samtida obetydligt nött hfrbd med dekorativt guldornerad 

rygg och marmorerade snitt. Med små fläckar på s. 46 och 258. Bra ex. 

med Carl Robert Lamms och Harald Kjerrulfs exlibris. *1750 

Furuland O:33. Utkom i serien ”Nytt original-bibliothek i den sköna litteraturen, af 

utmärkta författare och författarinnor inom fäderneslandet”. En ny upplaga utkom 1878. 

Översattes även till danska och tyska. Carl Robert Lamms exlibris är utformat av Carl 

Larsson. 

125. (knorring, sophie von) Tante Lisbeths 19:de testamente. Novell. Sthlm, 

Z. Hæggström, 1838. 12:o. 226, (2) s. Häftad i tryckt omslag. Författarnamnet 

i bläck nederst på ryggen. Solkfläck nedtill på främre omslaget och det bakre 

med råkant ytterst. Några svaga fuktränder i övre marginalen i början och på 

slutet och några solkfläckar i yttermarginalen på s. 105–16. Fint ex. *2500 

Leijonhufvud & Brithelli s. 97. Översattes till både danska 1839 och tyska 1843. Det sista 

opaginerade bladet med bokreklam. 

126. (knorring, sophie von) Vännerna, af författaren till Cousinerna. I–III. 

Sthlm, Z. Hæggström, 1835. 8:o. 110 + 102 + (2), 96 s. Tre tunna gröna samtida 

halvsaffianbd med sparsamma guldorneringar på ryggarna, rödstänkta snitt 

och guldpräglad titeltext på rygg och främre pärm. Ryggarna till del II och 

III ytligt skrapade vilket ger ett ngt flammigt intryck. Bra inlagor med endast 

enstaka obetydliga fläckar. Från Östanå. *1750 

Leijonhufvud & Brithelli s. 97. Översattes till danska och tyska. 

127. (knös, thekla) Dikter af T. K. I–II. Uppsala, C. A. Leffler, 1852–53. 8:o. (2), 

221, (3) + (4), 212 s. Två häftade och oskurna volymer i tryckta omslag. Del I i 

grönt obetydligt solkigt omslag, del II i ljusblått. Bägge volymerna ngt snedlästa. 

Del I ouppskuren på sina håll. En reva i övre marginalen på s. 217 i del 

I och en pappersdefekt i yttermarginalen på s. 143 i del II. Från biblioteket på 

Herrborum. *3500 

Leijonhufvud & Brithelli s. 98. En andra upplaga av del I trycktes i Helsingfors 1853 

och en tredje i Uppsala samma år. Med ett företal av P. D. A. Atterbom. Innehåller bl.a. 

dikterna ”Alkoranens bud”, ”Zigenarflickan”, den av fotografin inspirerade ”Hjertats 

daguerreotyp”, ”Bakningsvisa” (”Baka, baka/ liten kaka”) och skaldestycket ”Ragnar 

Lodbrok” med vilket Knös vann Svenska akademiens stora pris 1851. På s. 201–12 i del 

II avtrycks översättningar av de samtida amerikanska poeterna William Cullen Bryant 

(1794–1878), Ralph Waldo Emerson (1803–82) och Henry Wadsworth Longfellow 

(1807–82). Thekla Knös (1815–80) växte upp i Uppsala där hennes mor Alida höll litterär 

salong. Såväl Alida som Thekla tillhörde de mer kända personerna i stadens sällskapsliv 

och författare som Geijer, Atterbom m.fl. hörde till umgängeskretsen. Svenskt biografiskt 

lexikon menar att skaldestycket ”Ragnar Lodbrok” saknar ”all originalitet” men tillägger 

”I de smärre dikter som utgavs 52–53 med företal av Atterbom, kommer K:s talang bätt-

e till sin rätt. Några är barnvisor, som blev mycket omtyckta, andra hämtar motiv från 

naturen o vardagslivets förhållanden. Det är ’täcka’ poem i efterromantikens idealistiska 

o idylliska stil”. Atterbom skriver i sitt förord att Geijer några få veckor före sin död hade 

givit honom i uppdrag att dels färdigställa en minnesstod över Thorild, dels möjliggöra 

utgivningen av Thekla Knös dikter: ”Loford öfver deras författarinna, uttalade med hela 

värman af en faderlig vän, voro de sista utlåtelser jag från hans läppar hörde.” 

128. kræmer, r. von. Diamanter i stenkol. Dikt. Sthlm, C. M. Thimgren, 1857. 8:o. 

ix, (5), 160 s. Lätt nött violett oklbd med blindpressad och guldpräglad dekor 

samt marmorerade snitt. Ryggen blekt. Det tryckta omslaget medbundet, men 

delvis blekt och lagerfläckigt samt med liten lagning. Titelbladet lätt lagerfläckigt. 

Fint ex. med handskriven dedikation till Lina Benedicks. *6000 

Utgiven på Adolf Bonniers förlag. Diktsviten Diamanter i stenkol behandlar och skildrar 

en resa till England och Skottland. Här drev Kræmer teserna att det moderna framväxande 

samhället, som t.ex. fabriker, järnvägsstationer eller ånglok bar på poetiska 

värden, liksom att det vardagliga talspråket i högsta grad var användbart inom poesin. 

Strindberg menade senare att realismens intåg i Sverige skedde genom dessa Kræmers 

skildringar. Men det var talspråket i dikten som väckte debatt, inte minst från Herman 

Bjursten som ansåg att Kræmer eftersträvade ”pigspråkets införande i litteraturen”. 

Kræmers försvar, en samling tidningsartiklar, samlades och utgavs i en särskild skrift 

Om språkfrågan, 1858. Lina Benedicks, född Karolina Charlotta Cantzler, var gift med 

brukspatronen Edvard Otto Benedicks. Robert von Kræmers svärmor var syster till Edvard 

Otto. 

129. kræmer, r. von. Dikter. Sthlm, I. Hæggströms boktryckeri, 1867. 8:o. (8), 167 

s. Häftad och oskuren i tryckt ljusgrått omslag. Bra inlaga om än med några 

spår av slarvig uppskärning. Från biblioteket på Herrborum. *1200 

Bland annat med två dikter riktade till Jenny Lind samt dikterna ”Medevi”, ”Afsked från 

Upsala”, ”Gotland”, ”Ekolsund”, ”Postfrimärket”, ”Sörmländsk natur” och ”Vid underrättelsen 

om Friherre J. R. Muncks frånfälle”. Robert von Kræmer (1825–1903) var jurist, 

militär, författare, språkforskare och politiker. 

130. kræmer, r. von. Nordens natur. Skaldestycke. Sthlm, Thimgren och Hultman, 

1851. 8:o. 36 s. Fint samtida mönsterpressat svart pappbd med titeln i guld 

på främre pärmen. Pärmarna med blindpressade ramverk. Ryggen ngt nött och 

sprucken överst i främre falsen. Med handskriven dedikation till författarens 

mormor. Fint ex. ur Gustaf Bernströms bibliotek med dennes anteckning ”coll. 

cat.” *2000

128, 132. 

Utgiven på A. Bonniers förlag. Robert von Kræmers debut hade prisbelönats av Svenska 

akademien året innan. Innehåller dikterna ”Siljan”, ”Elfdalen”, ”Der vägen slutar vid 

Lidens by på Elfdalens norra gräns”, ”På Bals-berget midt på Dalskogen”, ”Jättarnes 

hämnd”, ”Åreskutan”, ”Indals-elfvens floddal”, ”Ångermanna-elfven. På färjan vid Nyland” 

och ”Fyris-slätten”. Avslutas med förklaringar över de använda versslagen och 

några, mest topografiska, detaljer i dikterna rörande bland annat Älvdalen och Uppsala. 

131. kræmer, r. von. Om Atterbom. Bidrag till hans bild. Sthlm, C. Müller, 1861. 

8:o. (2), 16, (1 blank, 1) s. Häftad i nött och delvis blekt tryckt omslag. Omslaget 

är även lite naggat runtom. Bra ex. med handskriven dedikation till Otto 

Benedicks. *1750 

På vers. Dikten började sannolikt skrivas vid Atterboms död 1855, utan att bli färdig. I 

den första strofen står ”Nej, skalden sjelf jag känt…, och han är död./ Ja, hela år han 

hvilat re’n i mullen,/ och dock jag intet offer bar till kullen!” I Robert von Kræmers föräldrahem 

tillhörde Atterbom umgängeskretsen. Edvard Otto Benedicks (1818–77) ledde 

verksamheten vid Gysinge och Dannemora bruk efter sin bror Gustafs död. Kræmers 

svärmor var syster till Edvard Otto. 

132. kræmer, r. von. Sydfrukter. Dikt. Sthlm, J. Beckman, 1853. 8:o. (2), 142, 

(2) s. Fint lätt nött samtida ljusbrunt hfrbd med rikt guldornerad rygg och 

marmorerade snitt. Det gula litograferade omslaget använt som pärmpapper.

133, 139, 142. 

Bra inlaga med endast några enstaka bruntonade sidor. Med A. T. Björkmans 

namnteckning på försättsbladet. *2000 

Dikten behandlar en resa till Italien med nedslag på Sicilien, i Neapel, Rom, Toscana och 

Venedig. I förordet förebådar han den kommande Diamanter i stenkol som utkom 1857: 

”Dock! han [författaren] bekänner, det en annan uppgift skulle ligga honom ännu mera 

om hjertat. Den neml., att bevisa det ogrundade i den allmänt gängse fördomen mot vår 

tids sträfvanden, betraktade såsom poëtiska ämnen. En sångare-vandring kring Britannien! 

Ett försök att frambesvärja det poëtiska i nutidens högsta politiska och materiella 

kultur!” 

133. kullberg, a. c. (af). Poëtiska försök. I–II. Sthlm, Kongl. ordens-boktryckeriet, 

1816. 8:o. (8), 159, (1) + (2), 150 s. Samtida ngt nött läckert och originellt 

blindpressat saffianbd med smalt guldornerat ramverk på pärmarna och gula 

snitt, stämpelsignerat på eftersättsbladets insida av H. C. Richter. Ryggen ngt 

blekt. Någon enstaka småfläck. Med Gustav Oxenstiernas exlibris, Göteborgs 

museums stpl och duplettstpl på titelbladet samt Anders Börjes guldpräglade 

namn på insidan av frampärmen och dennes bläckanteckning på bakre pärmens 

insida. *3500 

Andra delen innehåller en översättning av Semiramis av Voltaire och ”Oscar, Ossians 

son” (från franskan). Anders Carlsson af Kullberg (1771–1851) krönte sin långa ämbets-

mannakarriär med utnämningen till biskop i Kalmar 1830 trots att han inte hade någon 

teologisk utbildning. Han tillhörde kretsen kring Gyllenborg, Leopold och Oxenstierna 

och valdes in i Svenska akademien 1817. Gustav Oxenstierna var skalden J. G. Oxenstiernas 

son och det är inte omöjligt att det fint bundna exemplaret var en gåva från Kullberg 

till fadern. H. C. Richter (1756–1829) var en av sin tids främsta bokbindare i Stockholm. 

Han var född i Åbo där han också hade sin lärlingstid. Därefter vistades han en längre 

tid i St. Petersburg där han uppenbarligen satte upp en egen verksamhet. 1793 flyttade 

han till Stockholm efter att 1791 av Gustav III blivit befriad från att lämna mästarprov 

till Bokbindarmästarämbetet och beviljats rätt att öppna egen verkstad. Arvid Hedberg 

skriver i Stockholms bokbindare att ”Richters verksamhet har lämnat vackra vittnesbörd 

om hans yrkesskicklighet”. 

134. (kullberg, k. a. af) Genre-målningar af en plankstrykare. No I–III. Kalmar, 

A. Westins boktryckeri, 1842–43. 8:o. 66 + (2), 54 + 64 s. Bra marmorerat 

pappbd med svart titeletikett (Sven Olssons bokbinderi, Söderköping). Spår 

av borttaget exlibris på främre pärmens insida. De tre tryckta omslagen medbundna. 

Första delen med enstaka småfläckar och genomgående fuktränder i 

nedre och yttre marginalen. Fint ex. med Hjalmar Lundgrens monogram i guld 

på främre pärmen. *2800 

Allt som utkom av serien. De tre delarna har undertitlarna ”Den nya tidningen”, ”Kontanter 

och romaner” och ”Riksdagsmanna-walet”. Karl Anders af Kullberg (1813–57) var 

son till A. C. af Kullberg och ämbetsman, bl.a. vid domstolsväsendet, men lämnade all 

offentlig tjänst för att ägna sig åt sitt författarskap. Han gjorde sig främst ett namn som 

novellist och kåsör. 

135. (kullberg, k. a. af) Maximilian eller en sammanswärjning under Erik 

XIV:s regering. Novell af K. K-g. Kalmar, J. Zander och A. F. Wåhlin, 1834. 

12:o. 194 s. Häftad och oskuren i tryckt omslag. Ryggen småsolkig och med 

en pappersförlust nedtill. Obetydligt lagerfläckig och med sporadiska småhål i 

yttermarginalen. *800 

136. levin, c. h. Runor från lifvets runestaf, affattade. Jönköping, J. Sandwall, 

1848. Liten 8:o. 108 s. Häftad i grönt tryckt omslag. Ryggen defekt med revor 

vilket gör att inlagan är till stora delar nästan helt loss i häftningen. Med en 

gammal tillskrift. *500 

Utgiven av Albert Bonniers förlag. Carl Herman Levin (1816–83), verkade som präst 

inom främst Maria Magdalena församling i Stockholm och utnämndes till hovpredikant 

1856. Han var även sekreterare i samfundet Pro fide et christianismo under åren 1858– 

71. Förutom föreliggande arbete utgav han bl.a. Poetiskt hafsskum från Sotaskären (1841) 

och Psaltare och Lyra (1843). Levin redigerade även Fosterlandsvännen 1844–46, deltog 

som medarbetare i utgivandet av Konversations- och universallexikon 1857–66 och författade 

åtskilliga tal, avhandlingar, recensioner och poem i kyrkliga, litterära och politiska 

tidningar och poetiska kalendrar. 1849 prisbelönades Levin av Svenska akademin med 

dess andra guldmedalj för en avhandling i vältalighet: ”Om sambandet mellan den estetiska 

känslan och den religiösa.” Tillskriften, undertecknad av signaturen ”C. C”, lyder: 

”Om sådan en poët haft aldraminsta vett/ helt säkert denna bok ej hade dagen sett!”.

137. (liedbeck, jetta) Dikter af J. L. Med förord af professor Atterbom. Uppsala, 

P. Hanselli, 1849. 8:o. (4), 168, (2, 1 blank, 1) s. Häftad, oskuren och ouppskuren 

i blekt rosa tryckt omslag. Ryggen med en del defekter och främre omslaget 

delvis loss i nedre del. Ett hack i övre marginalen på s. 145. *900 

Leijonhufvud & Brithelli s. 110 med avvikande kollationering. Jetta Liedbeck (1810–93) 

var dotter till Per Henrik Ling och sedan 1833 gift med Per Jacob Liedbeck. 

138. (lindeberg, a.) Anna Cajsa Frodig, i sin förnedring och i sin upphöjelse. 

Andra upplagan. Sthlm, Elméns & Granbergs tryckeri, 1830. 8:o. (2), 53 s. & 1 

handkolorerad plansch. Häftad i samtida gråpappersomslag. Lite solk på titelbladet 

och liten pappersförlust i planschens ytterkant. Fint ex. *2800 

Första oillustrerade upplagan utkom 1829, men med titeln Andra akten, eller Anna Cajsa 

Frodig, i sin förnedring och i sin upphöjelse som en fortsättning på den samma år utgivna 

Anna Cajsa Frodigs resa till Stockholm av okänd författare. Den ursprungliga texten om 

Anna Cajsa Frodig är en berättelse om flickan från landet som misslyckas i storstaden 

och till slut hamnar på spinnhuset. I Lindebergs fortsättning ärver hon en stor summa 

pengar, försätts på fri fot, introduceras i societeten men flyttar slutligen till England. I 

Björck & Börjessons katalog 297, nr 834 återfinns ett exemplar med samma kollationering 

och priset 25 kronor. 

139. lindeberg, a. Samlade arbeten. I–II. Sthlm, L. J. Hjerta, 1835. 8:o. (8), vi, 

(1, 1 blank), 611, (1) + (4), vii, (1 blank), 472 s. Två trevliga samtida obetydligt 

nötta hfrbd med rikt guldornerade ryggar, bl.a. med stämplar i form av en lyra 

och en luta vilande mot varandra, och grönstänkta snitt, etikettsignerade A. M. 

Högberg, Norrköping. Ryggarna lätt blekta och med liten fläck överst på den 

andra volymen. Bitvis lagerfläckiga. Första delen med kritstreck på s. 204 och 

märken av fukt inklusive fuktrand mot slutet. Inköpsanteckningar i kulspets 

på bakre pärmens insida i första delen. Bra ex. med svartstpl ”C.U.” på främre 

pärmarnas insidor. *3500 

I första delen är de vittra arbetena samlade och den innehåller bl.a. ”Blanka, tragedi”, 

”Demosthenes, sorgespel”, ”Ode till Napoleon” och ”Till de återkommande svalorna”. 

Andra delen innehåller statsvetenskapliga och juridiska skrifter och inlägg, bl.a. om 

tryckfrihet och domstolväsendet. Anders Lindeberg (1789–1849) var utgivare av Stockholms 

posten från 1821 till 1833, då den fick läggas ned p.g.a. dålig ekonomi. Ett av hans 

största intressen var teatern, han ville bl.a. reformera Kungliga teatern och om detta inte 

lyckades upprätta en privat teater, fri från statligt förmyndarskap. Detta visade sig omöjligt. 

Lindeberg ingav 1834 en skrivelse till JO där han beskyllde kungen för att handla 

lagstridigt och egennyttigt i fråga om teatermonopolet samt erinrade om 25-årsminnet 

av den dag då en svensk kung störtades för att han illa vårdat sitt lands intressen. Han 

åtalades för majestätsbrott och dömdes till döden. Han benådas emellertid till tre år 

på fästning men vägrade godta detta, utan anhöll istället om att bli halshuggen på sin 

födelsedag den 8 november, tillika dagen för Stockholms blodbad. Regeringen räddade 

sig genom att utfärda en amnesti till åminnelse av 24-årsdagen av Karl Johans ankomst 

till Sverige och Lindeberg blev fri under farsartade former. Han öppnade 1842, utan 

tillstånd, Nya teatern vid Kungsträdgården och lyckades driva den några år innan han 

av bl.a. ekonomiska skäl var tvungen att ge upp.

140. (lindeberg, a.) Tycket. Ett fragment ur min kärleks- och äktenskaps-historia. 

Sthlm, R. Ecksteins boktryckeri, 1819. 8:o. 27 s. Häftad. Ngt lagerfläckig och 

titelbladet aningen solkigt. Sista bladen med hål i övre marginalen och några 

små bläckstänk. Med D. Dahlqvists namnteckning. *900 

D. Dahlqvist tycks ha haft all svensk skönlitteratur från 1800-talets första hälft i fina 

häftade exemplar. 

141. lindeblad, a. Cylinda. Ett romantiskt poëm. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1824. 8:o. 47, (1) s. Häftad i tryckt omslag som har några obetydliga fläckar. 

Inlagan lätt lagerfläckig. *1000 

Med tryckt tillägnan till Tegnér. Behandlar på vers det grekiska frihetskriget. Assar 

Lindeblad (1800–48) föddes i Lackalänga i Skåne och blev docent i estetik i Lund 1831. 

Vid sidan om sin akademiska och kyrkliga karriär skrev han dikter i sin mentor Tegnérs 

anda, där bl.a. den sydsvenska idyllen och det grekiska frihetskriget besjungs. Hans 

radikalt liberala politiska åskådning tog sig även uttryck i en Svensk frihetssång, diktad 

till riksdagen 1834. På kallelse av familjen Ramel blev han 1838 kyrkoherde i Öved, där 

han slutade sina dagar som häradsprost. 

142. lindeblad, a. Samlade vittra skrifter. I. Nya vittra skrifter. Malmö, B. Cronholm, 

1851. 8:o. (6), xxi, (1 blank), 140 s. Ngt solkigt men trevligt blekblått 

oklbd med guldornerad rygg, förgyllda pärmbordurer och mittställda lyror 

samt helt guldsnitt. Inlagan genomgående ganska lagerfläckig, på sina ställen 

hårt. Med Sofi Gadds namnteckning. *1200 

Med dubbel titel: ”Nya wittra skrifter af Assar Lindeblad. Efter författarens död utgifne”. 

Allt som utkom. Den biografiska inledningen författad av P. Wieselgren. Med dikter 

som ”Tegnérs död”, ”Den drunknade familjen”, ”Byron och Marianna”, ”Blekings vår”, 

”Djupafors”, ”Asarums källa”, ”Greklands frid”, ”Österländska tänkespråk” och ”Psalmförsök” 

samt en rad personverser. Bandet är definitivt bundet i Lund. 

143. lindeblad, a. Svenska sången. Akademiska föreläsningar. Första delen. 

Lund, Lundbergs och Lönnegrens officin, 1832. 8:o. xv, (1), 224 s. Samtida lätt 

nött mycket trevligt rött halvsaffianbd med rikt guldornerad rygg. Sprängda 

snitt och pärmar med mönsterpressade ljusröda papper och fina ramverk i guld. 

Små skador i ytterhörnen på pärmarna. Titelbladet och sista bladet delvis loss. 

Genomgående ngt lager- och småfläckig, men annars ett mycket fint ex. ur Per- 

Erik Lindahls bibliotek. *1750 

Allt som utkom. Litteraturhistoriska föreläsningar från fornåldern till Messenius. 

144. ling, (p. h.). Eddornas sinnebildslära, för olärde framställd. Sthlm, Cederborgska 

boktryckeriet respektive G. Scheutz, 1819–20. 8:o. (6), 24, (2), 25–186 

s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag med handskriven titeletikett 

på främre omslaget. Genomgående lätt lagerfläckig. Ett litet hål med minimal 

textförlust på s. 89. Med en prydlig handskriven dedikation till Axel Leijonhufvud. 

Från Trolleholm. *2000 

Fiske s. 363. Med tryckt dedikation till Curt von Stedingk. Författaren skriver avslutningsvis: 

”Härmed sluta wi eddalärans framställning af den skapade och icke skapade 

werlden. Wi skola i nästa del afhandla naturgudomligheterna, hwilka röja samma poetiska 

framställningssätt, samma lefwande sinnebilder.” Någon sådan fortsättning utgavs

143, 149, 151, 152, 157, 161, 164. 

dock aldrig. Den handskrivna dedikationens mottagare är antingen översten m.m. Axel 

Leijonhufvud (1755–1826) eller hans son med samma namn (1812–97) som 1827 blev 

kadett vid Karlberg. Den senare var svärfar till Carl Trolle-Bonde som byggde upp det 

stora biblioteket på Trolleholm. 

145. ling, (p. h.). Eylif den göthiske. Sorgspel. Sthlm, C. Delén, 1814. 8:o. Grav. 

titelblad, (6), 84 s. Samtida trevligt lite nött marmorerat pappbd. Gula snitt. 

Ryggen med obetydligt nagg överst. Bra ex. med G. T. Atmers stpl på försättsbladet. 

*900 

Klemming s. 200. Pjäsen handlar om bohushövdingen Eylif och utspelar sig ”nära Swinesund. 

Tiden är wid 1020. – Skådeplatsen föreställer en gammal göthisk sal med dubbla 

ingångar och ett lönnhwalf.” 

146. ling, (p. h.). Gylfe. Sthlm, C. Deleen, 1814. 8:o. Grav. titelblad, (8), 498, (1, 

1 blank), 1–24 s. Marmorerat pappbd med grön titeletikett i skinn samt rödstänkta 

snitt. Det samtida marmorerade omslaget medbundet. Främre omslaget 

och det grav. titelbladet förstärkta och lite lagade i yttermarginalen. Inlagan 

delvis med råkanter och de sista 150 sidorna delvis ouppskurna. Genomgående 

ngt bruntonad. En mindre reva i yttermarginalen på s. 487. Med en överstruken 

handskriven dedikation till ”conrector G. Palm” och Bror Emil Hildebrands 

namnteckning, daterad Lund den 14 maj 1826. Kurt Nilssons exlibris. *2500

Med det sällsynta titelbladet till en aldrig utgiven fjärde avdelning och en ofullbordad 

”Historisk och geografisk ordförklaring öfver Gylfe” om 24 sidor. Dessutom en liten 

lapp medbunden med texten: ”Erinran: Den 16:de och måhända äfwen 17:de sången 

af Gylfe utkommer innan kort. Framtiden bestämmer sedan dess widare fortsättning. 

En afhandling om nordiska mytherna i alfabetisk ordning är redan under pressen, och 

tryckes i samma format som Gylfe.” De första utkasten till Gylfe publicerades i första 

häftet av Lyceum 1810 och en bokupplaga utkom första gången 1812. Texten omarbetades 

och utvidgades kraftigt inför föreliggande tredje upplaga. Arbetet, som blev Lings 

litterära genombrott, är ett magnifikt versepos i storstilad götisk anda som allegoriskt 

behandlar Sveriges förlust av Finland 1809. Några anmälare smittades av entusiasmen 

och jämförde texten med Iliaden. Andra var mer tveksamma, och t.ex. vägrade Erik 

Gustaf Geijer att ens recensera arbetet. Bror Emil Hildebrand (1806–84) blev filosofie 

magister i Lund 1826. 

147. ling, (p. h.). Kärleken. Herdedigt. Sthlm, Kongl. ordens-boktryckeriet, 1816. 

8:o. 23, (1) s. Marmorerat pappbd med mörkgrön titeletikett (Hässlers). Enstaka 

lager- och småfläckar. Med Lars A. Lindgrens exlibris. *600 

Klemming s. 191, upplaga c. Den korta pjäsen Kärleken föreligger här i första separata 

upplagan. Arbetet publicerades första gången 1810 i Läsning i hvarjehanda II och andra 

gången i Klytia I 1813. 

148. ling, (p. h.). Tirfing eller dödssvärdet. Romantisk dikt i tio sånger. (I)–II. 

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet respektive Kongl. ordens-boktryckeriet, 

1836. 8:o. 98 + 81, (3) s. Grönt hfrbd från början av 1900-talet med guldornerad 

rygg. Det blå tryckta omslaget medbundet. Ryggen blekt. Titelbladet till första 

delen ngt solkigt, liksom främre omlaget. Några svaga fuktfläckar fram till s. 

14 och i den andra delen fukt- och småfläckar till s. 5, på s. 19–32 och från s. 

73 till slutet. Med Bibliotheca Qvarnforsianas stpl och en handskriven tillskrift 

”till Mary De Ron från Lings gumma”. *900 

Det tryckta omslaget är gemensamt för båda delarna. Ett fragment av dikten trycktes 

tidigare samma år i tidskriften Skandia. 

149. Linnæa borealis. Poetisk kalender 1841. Utgifven af B. E. Malmström och C. J. 

Bergman. Uppsala, Leffler & Sebell, 1840. 8:o. xxiv, 209, (1) s. & 3 utvikbara 

litograferade notblad. Samtida fint hfrbd med dekorativt guldornerad rygg 

och pärmar klädda i mönsterpressat papper. Marmorerade snitt. Obetydliga 

småfläckar på titelbladet och inledningsvis i marginalen. Fläckar på s. 68–72. 

Bra ex. med J. H. G. (?) von Knorrings namnteckning på försättsbladet. *800 

Med bidrag av bl.a. Atterbom, Bremer, Böttiger, Franzén, Geijer och Wallin samt några 

tidigare ”otryckta fragmenter” av Thorild. Utgivaren C. J. Bergman diktar om bl.a. 

”Sjelfmörderskan” och ”Gottland” och Johan Nybom skrev titeldikten. Det fristående 

”sommarhäftet” utkom 1842. 

150. (livijn, c.) Axel Sigfridsson. Roman. Sthlm, Cederborgska boktryckeriet, 

1817. 8:o. 108 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Ryggen lite 

defekt upp- och nedtill. Några sidor ouppskurna. Pappersförluster och smårevor 

på s. 5–7. Bra ex. *7500

Ofullbordad, endast denna första del utkom. Ytterligare tre ark, sidorna 109–56 finns 

tryckta men saknar uppgift om tryckort och år. Enligt Kungliga biblioteket utgavs dessa 

aldrig. En svensk bildningsroman i Goethes anda. Texten behandlar den moderna kvinnans 

krav på möjlighet till förhållande utan giftermål och föregriper därmed Almquists 

Det går an. Likheten har ansetts vara så stor att det har diskuterats om Almquist läst och 

lånat från berättelsen eller inte. 

151. livijn, c. Samlade skrifter. Utgifne af Adolf Iwar Arwidsson. I–II. Örebro, 

N. M. Lindh, 1850–52. 8:o. xxiv, 442, (1) + (4), 386 s. Samtida moarémönstrat 

klbd med guldornerad rygg och sprängda snitt. Ryggen blekt och pärmsidorna 

småfläckiga. Bra inlaga med endast sporadiska obetydliga fläckar. Första delens 

titelblad med liten reva nedtill. Med Carl Ludvig [?] von Hohenhausens namnteckning. 

*2500 

Klemming s. 205 för ”Hafsfrun”. Inleds med en kort levnadsteckning. Utöver ”Spader 

dame” ingår också berättelsen ”Axel Sigfridsson” som delvis utgavs redan 1817. Texten 

behandlar den moderna kvinnans krav på möjlighet till förhållande utan giftermål och 

föregriper därmed Almquists Det går an. Likheten har ansetts vara så stor att det har 

diskuterats om Almquist läst och lånat från berättelsen eller inte. I andra delen ingår 

bl.a. den regerings- och oppositionskritiska pamfletten ”Om ministère och opposition i 

Sverige” som 1831 utgavs under pseudonymen Jan Jansson. 

152. (livijn, c.) Spader dame. En berättelse i bref, funne på Danwiken. Sthlm, 

J. Hörberg, 1824. 8:o. 192, (1) s. Lätt nött nära samtida hfrbd med blindpressad 

och guldornerad rygg samt stänkta snitt. Ryggen med obetydligt nagg 

överst och ytterfalsarna med små repor. Ngt stötta pärmhörn. Spridda lager- 

och småfläckar, se t.ex. nedre marginalen på s. 64–67 och 146. Det avslutande 

rättelsebladet med pappersförluster i inre marginalen. Bra ex. med Caroline 

Widegrens namnteckning på försättsbladet. *2000 

Livijns enda fullbordade roman. I sin civila karriär var Clas Livijn (1781–1844) en skicklig 

och organiserad administratör som steg till generaldirektör för Fängelsestyrelsen. 

Hans litterära bana däremot är full av grandiosa utkast och ofullbordade verk. Hans 

främsta alster är denna bisarra brevroman, där breven är skrivna av en dåre på Danviks 

hospital, och ställda till en flera år tidigare drunknad vän. 

153. (livijn, c.) Spader dame. En berättelse i bref, funne på Danwiken. Sthlm, 

J. Hörberg, 1824. 8:o. 192, (1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag 

med smärre defekter vid rygg och hörn. Obetydlig fläck i nedre marginalen 

på s. 53. Bruna fläckar i nedre marginalen på s. 77–84. Lagad reva i nedre 

marginalen på s. 119. Minimalt hål i texten på s. 171 med en bokstavs textförlust. 

Lätta lagerfläckar på de sista bladen. Ungefärligen samtida ägarnamnteckning 

”Ebba” på omslaget och titelbladet. Ur J. Viktor Johanssons samling med 

dennes skyddande pappersomslag och löspärm i papp med knytband. *2500 

J. V. Johansson förvärvade gärna häftade exemplar av den svenska vitterhetens klassiker 

till sin egen boksamling. Ofta lät han, som här, göra lösa skyddande omslag till dem.

154. Markalls sömnlösa nätter. I–II. Sthlm, E. A. Ortman, 1820–21. 8:o. 90, (1) + xii, 

3–210, (2) s. Ngt nött samtida hfrbd med blindpressad och guldornerad rygg 

samt blåstänkta snitt. Bra inlaga med några enstaka råkanter. Det första titelbladet 

en aning solkigt. Ett hål i nedre marginalen på s. 27 i den andra delen. 

22 blanka blåtonade blad medbundna på slutet där det första har en påbörjad 

handskriven lista över de pseudonymer som återfinns i texten. Med en handskriven 

ägaretikett på insidan av främre pärmen: ”C. Fant, Ups. 1820”. *2800 

Första delen i första upplagan, andra upplagan av denna del utkom samma år. Den nya 

skolans satiriska stridsskrift mot akademisterna och deras mest ihärdiga försvarare P. A. 

Wallmark (”den hjärneberöfvade Markall”) med bidrag av L. Hammarsköld, P. A. Sondén, 

P. D. A. Atterbom, C. F. Dahlgren, J. C. Askelöf och C. Livijn. Den ”Andra natten” 

skrevs i första hand av Dahlgren med hjälp av Livijn. Carl Johan Fant (1798–1875) var 

son till E. M. Fant och anställdes 1822 på Uppsala universitetsbibliotek, där han slutade 

som chef. 

155. (mellin, g. h.) Karl August Nicander. Nekrolog. Sthlm, A. G. Hellsten, 1839. 

8:o. 11 s. Häftad med samtida glättad svart ryggremsa. Inlagan lätt skrynklig. 

Titelbladet och sista sidan lätt solkiga. *650 

Karl August Nicander (1799–1839) väckte under studietiden i Uppsala uppmärksamhet 

för några smärre poem, publicerade i Kalender för damer och för den separat utgivna 

dikten Runeswärdet och den förste riddaren. För Nya dikter mottog Nicander stipendium 

från såväl kronprins Oskar som Svenska akademien, och han använde pengarna för en 

längre vistelse i Italien. Hemma i Sverige och Stockholm igen präglades hans liv av ständig 

fattigdom och han misskötte tjänsten som kopist vid Krigsexpeditionen. Mot slutet 

av sitt liv fann han en beskyddare i Adolf Bonnier, till vilken han också sålde förlagsrätten 

till sina skrifter. Nicander begravdes liksom Stagnelius, också han en misslyckad 

kopist, på Maria kyrkogård i Stockholm. 

156. mellin, g. h. Sveriges sista strid. Fantastiskt nattstycke. Tredje upplagan, 

öfwersedd och tillökad med upplysande anmärkningar. Sthlm, (A. Bonniers 

boktryckeri, 1867). 8:o. 103, (5) s. Trevligt blått klistermarmorerat pappbd med 

svart titeletikett i skinn och rödstänkta övre snitt, övriga endast putsade (Hedberg, 

osignerat, 1948). Det illustrerade omslaget medbundet. Små skrapmärken 

vid falsar, pärmkanter och hörn. Det främre omslaget har en liten reva överst i 

inre marginalen och det bakre med ett lagat nedre hörn. En ren inlaga. *1500 

Första och andra upplagan utkom 1840. Det expressiva svarta omslaget med vit text 

avbildar bl.a. ett lejon och en exploderande granat(?). Till denna upplaga har Mellin 

lagt till noter på slutet och författat ett förord i vilken han tar utgångspunkt i ett ryskt 

statsbesök hos den åldrade Karl XIV Johan. Kontrasten mellan den ”gråhårige hjelten” 

och den självmedvetne ryssen inspirerade Mellin till denna egenartade framtidsberättelse 

som väckte stor uppståndelse i sin samtid. Mellin beskriver hur Sverige ockuperas 

av Ryssland och en rad kända personer får här, under sina verkliga namn, uppträda 

som frihetshjältar eller förrädare, bl.a. Blanche, Almquist och Geijer. Romanen, som till 

större del utspelar sig i Stockholm med omnejd, inleds med kapitlet ”Striderna wid Ulriksdals 

och Stockholms slott”. Svenskt biografiskt lexikon skriver: ”M framträder i denna 

skrift som en utpräglad representant för den ryskfientliga och finlandsrevanschistiska 

falangen inom samtida liberalism.”

157. munck af rosenschöld, p. Samling af poesier. Sthlm, A. J. Nordström, 

1807. 8:o. 43, (2, 3 blanka) s. Elegant lackat hfrbd med guldornerad rygg och 

röd titeletikett samt rödstänkt övre snitt, de övriga endast putsade (Hedberg). 

Ryggen obetydligt blekt och ryggskinnet ngt nött vid främre falsen och upptill 

på främre pärmen. En liten ljusare brun fläck nedtill vid den främre falsen. Fin 

inlaga. Med Carl Guldstrands exlibris. *1500 

Innehåller bl.a. ett antal personskrifter och fabler samt en Martialisöversättning och ett 

”Profstycke til en öfversättning af Les essays de Michel seigneur dela Montagne. Kapitlet 

om fåfängan.”, vilket sannolikt är den första Montaigneöversättningen till svenska. 

158. munck af rosenschöld, p. Samling af poesier. Sthlm, A. J. Nordström, 

1807. 8:o. 43, (2, 3 blanka) s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. 

Fint ex. *1250 

159. nicander, k. a. Fjärilar från Pinden och Linda i blomsterkorgen. Sthlm, 

E. A. Ortman, 1822. 12:o. (6), 97 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. En 

liten skada nedtill på ryggen. Spår av en bortriven auktionsremsa på insidan av 

främre omslaget. Inlagan delvis ouppskuren. Enstaka lagerfläckar. En liten reva 

i yttermarginalen på s. 15 och ett mindre hål på s. 87, även detta i yttermarginalen. 

Bra ex. *4800 

Med en tryckt dedikation till Charlotta, Karl Otto och Lovisa Wrangel från ”läraren och 

vännen”. 

160. nicander, k. a. Nya dikter. I–II. Sthlm, J. Hörberg, 1827. 8:o. (10), 69 + (2), 

56 s. Häftad i samtida nött marmorerat pappomslag med trasig rygg. Inlagan 

delvis lite lös i häftningen. Enstaka småfläckar. Delvis lite smutsad i övre marginalen. 

Med vackert handskriven dedikation till N. M. af Tannström och Gustaf 

Rudbecks namnteckning daterad 1907. *5000 

Första häftet innehåller uteslutande ”Konung Enzio, den siste Hohenstaufen. Lyrisk 

dikt i romanser.” och det andra ”Tassos död” och en mängd mindre dikter, t.ex. ”Dödsbön. 

(Efter Robert Burns)” och ”Minne af Carl Berhard Wadström”, den senare med en 

kompletterande biografisk teckning på prosa. Karl August Nicander (1799–1839) väckte 

under studietiden i Uppsala uppmärksamhet för några smärre poem, publicerade i Kalender 

för damer och för den separat utgivna dikten Runeswärdet och den förste riddaren. 

För Nya dikter mottog Nicander stipendium från såväl kronprins Oskar (till vilken samlingen 

är dedicerad) som Svenska akademien, och han använde pengarna för en längre 

vistelse i Italien. Hemma i Sverige och Stockholm igen präglades hans liv av ständig 

fattigdom och han misskötte tjänsten som kopist vid Krigsexpeditionen. Mot slutet av 

sitt liv fann han en beskyddare i Adolf Bonnier, till vilken han också sålde förlagsrätten 

till sina skrifter. Nicander begravdes jämte Stagnelius, också han en misslyckad kopist, 

på Maria kyrkogård i Stockholm. Nils Magnus af Tannström (1777–1842) hade 1812 utnämnts 

till kronprins Oskars lärare och var även medlem i Götiska förbundet. Han var 

Geijers vän och både litterärt intresserad och orienterad. 

161. nicander, k. a. Nya dikter. I–II. Sthlm, J. Hörberg, 1827. 8:o. (10), 69 + (2), 

56 s. + nicander, k. a. Rosalfs lefnad och död. En dikt. Uppsala, Palmblad 

& c., 1823. 8:o. 30 s. Stiligt samtida lätt nött hfrbd med rikt guldornerad rygg,

l.a. med lyra och blomster, samt blåstänkta snitt. Försättsbladet bortskuret. 

Enstaka spridda småfläckar, se t.ex. s. 60–61 i första arbetets första del. Mycket 

fin samlingsvolym med Gustaf Ferdinand Askers namnteckning, daterad 1830, 

på främre pärmens insida. *2000 

162. nicander, k. a. Runeswärdet och den förste riddaren. Sorgspel. Uppsala, 

Palmblad & c., 1820. 8:o. (6), 182 s. Samtida fint alrotsmarmorerat hfrbd med 

sparsamt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett i glättad papp. Stänkta 

snitt. Pärmpappret lätt nött och med några småfläckar. Några minimala skador i 

skinnet vid främre ytterfalsen. Enstaka spridda småfläckar. Pappersförtunning 

överst på s. 29. Mycket fint ex. med osignerad handskriven 14-radig dedikationsvers 

på försättsbladet från författaren ”Till Daphne!”. *7500 

Klemming s. 217. En ny upplaga utkom 1835. Utspelar sig år 850 med Ansgar i en av 

rollerna. Tegnér kallade detta korta epos ”utan undantag den mest genialiska tragedi 

vi hittills äga på svenska.” Detta omdöme till trots har skådespelet aldrig uppförts. Dedikationsdikten 

har följande lydelse: ”När skalden fram med lifvets fackla träder, / och 

låter höra sina sångers röst, / hvart ord, hvar blick af bifall honom gläder, / och göms 

som minnets blomma i hans bröst. / Men om ett hjerta på sin väg han finner / för dikten 

öppet, varmt och rent som ditt, / sin skönsta lager då hans hjessa vinner, / då blir hans 

hjerta saligt såsom mitt. / Försmå då ej det offer, som jag sänder, / af trofast minne och 

tillgifvenhet. / Jag slår min harpa bättre, då jag vet / mitt Runesvärd i amazonens händer.” 

Dikten är undertecknad ”ΤEΛOΣ”.

163. nicander, k. a. Runor. Med teckningar af Hugo Hamilton. Sthlm, J. Hörberg, 

1825. Stor 4:o. Litograferad front, (2), 46 s. & 14 litograferade plr. Ganska 

nött samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och brun titeletikett. Pärmhörnen 

stukade. Främre inre falsen ngt sprucken. Inlagan tryckt på velinpapper 

och genomgående med bruksspår och talrika solkfläckar. Några mindre revor i 

nedre marginalen på planscherna på s. 13 och 33. Med en handskriven dedikation 

till O. J. Södermark daterad den 25 januari 1830 och en vackert handskriven 

dikt av författaren på försättsbladet. *6000 

Publicerades första gången i häfte 10 av Iduna 1824. Hugo Hamilton (1802–71) var ämbetsman 

men i sin ungdom också aktiv som konstnär. Han gjorde även illustrationer till 

två diktsamlingar av Tegnér. Nicander tillbringade åren 1834–36 som Hamiltons gäst 

på Boo herrgård i Närke. Konstnären Olof Johan Södermark (1790–1848) och Nicander 

umgicks i Rom och dikten handlar bl.a. om det porträtt som Södermark målade av 

Nicander där. 

164. (norling, g. c.) Skizzer på vers. Sthlm, P. G. Berg, 1844. 12:o. 48 s. Samtida 

obetydligt nött rött saffianryggbd med fint guldornerad rygg och marokängimiterande 

brandröda pärmpapper med guldpräglad pärmbordure samt helt 

guldsnitt. Lite skrapmärken i bakre ytterfalsen och nedre hörnet på frampärmen 

stukat. Lätt bruntonad inlaga med enstaka småfläckar. Några samtida för-

114. 

171.

166, 169, 172, 176. 

stärkningar i inre marginalen har lämnat bruntonade avtryck i inre marginalen 

på flera av sidorna. Mellan s. 22–23 har ett syrahaltigt bokmärke varit placerat 

och delvis bruntonat de närmast liggande sidorna. Medbundet i volymen är 

också ett handskrivet dedikationsblad ställt till W. Haffner, och ett par, också 

av författaren, handskrivna sidor med tillägg. Fint ex. med W. Haffners initialer 

i guld på främre pärmen. Med Evert Fredrikssons exlibris. *1500 

Med dikter som ”Till Tegnér”, ”Orr-leken”, ”På Wallins psalmbok” och ”Till ett fruntimmer, 

som reste till Amerika” samt översättningar av Hugo, Lenau, Schiller m.fl. De 

handskrivna tilläggsbladen består av en innehållsförteckning, bunden vid den tryckta 

innehållsförteckningen, och nio blad på slutet med diverse poem och hyllningsdikter, 

t.ex. ”På Oscars-dagen ombord på h.m. fregatt Eugenie till ankars i Pyrei hamn”. Gustaf 

Christian Norling (1807–70) var kammarskrivare och med tiden kamrer i Riksgäldskontoret. 

Wolfgang von Haffner (1806–92) var norsk officer och statsråd, samt lärare åt 

kronprins Oskars söner. 

165. (nyberg, julia christina) Nya dikter af Euphrosyne. Tredje bandet. Sthlm, 

L. J. Hjerta, 1842. 8:o. iv, 275 s. Samtida lätt nött hfrbd med rikt guldornerad 

rygg och grönstänkta snitt. Pärmarna har brandröda mönsterpressade pärmpapper 

och förgyllda ramverk. Ryggen blekt och med några små skrapmärken. 

Inlagan med några obetydliga fläckar. De avslutande bladen med en svag bruntoning 

i övre hörnet. Med Karl Johan Metzéns namnetikett och Eskil Metzéns

exlibris samt beteckningen ”3. band.” på guldpressad etikett på frampärmens 

insida. *500 

Leijonhufvud & Brithelli s. 129. Nya dikter är en fristående tredje del av författarens 

Samlade dikter som utkom i två band 1831–32. 

166. (nyberg, julia christina) Nyare dikter af Euphrosyne. Sthlm, Z. Hæggström, 

1828. 8:o. 295, (1) s. Stiligt klarrött samtida halvsaffianbd med rikt guldornerad 

rygg och gula snitt. Ytliga repor på pärmsidorna och kanterna ngt 

nötta. En ovanligt ren inlaga. En liten pappersförlust i yttermarginalen på s. 15 

och en reva i nedre marginalen på s. 245. Fint ex. *3500 

Leijonhufvud & Brithelli s. 129. Klemming s. 243 för den dramatiserade sagan ”Psyche” 

och s. 244 för ”Christophorus”. Samlingen innehåller därutöver bl.a. Julia Christina 

Nybergs (1785–1854) mest berömda dikt ”Den stackars Anna, eller molltoner från 

Norrland”, mer känd som ”Vårvindar friska” och dikterna ”Minnessång öfver Hedv. 

Ch. Nordenflycht”, ”Kolarflickan i skogen”, ”Sapphos klagan”, ”Cartesii hufvudskål”, 

”I professor Fahlcrantz’ attelier”, ”Mosaik-tafla från Mosebacke” och ”Vid Dramatiska 

theaterns brand”. 

167. (nyberg, julia christina) Nyare dikter af Euphrosyne. Sthlm, Z. Hæggström, 

1828. 8:o. 295, (1) s. Häftad och oskuren i ngt blekt litograferat pappomslag. 

Ryggen med några ytliga pappersflagor. En förhållandevis fin inlaga med 

endast några enstaka fläckar, t.ex. några bruna fuktfläckar i texten på s. 139–40. 

Lite slarvigt uppskuren på sina håll, vilket resulterat i en smärre reva i nedre 

marginalen på s. 217. Med en samtida namnteckning, Hedvig Sofie Winström 

(?). Bra ex. *2250 

168. (nyberg, julia christina) Samlade dikter af Euphrosyne. I–II. Örebro, 

N. M. Lindh, 1831–32. 8:o. 318 s. & 2 litograferade plr + (6), 303 s. & 1 litograferad 

plansch. Häftade och oskurna i två ngt nötta tryckta pappomslag. Ryggarna 

med obetydligt nagg upp- och nedtill, ngt mörknade och med några minimala 

maskhål. Yttre falsar med några revor. Delvis lagerfläckiga inlagor. Fuktfläckar 

i nedre marginalen från s. 129 till slutet i del I och från s. 65 till slutet i del II. 

Ett litet hål i övre marginalen på s. 75 och några revor i yttre marginalen på s. 

161 i del II. Ovala gamla förlagsstplr nederst på främre omslagen. *2500 

Leijonhufvud & Brithelli s. 129 nämner bara en plansch i första delen. I detta exemplar 

finns planscher avsedda för s. 23 och 32. Alla planscher är av Holmbergsson. En helt 

fristående fortsättning med titeln Nya dikter utkom 1842. 

169. (nyberg, julia christina) Samlade dikter af Euphrosyne. I–II. Örebro, 

N. M. Lindh, 1831–32. 8:o. Extra insatt litograferat porträtt, 318 s. & 2 litograferade 

plr + (6), 303 s. & 1 litograferad plansch. Två prydliga lätt nötta samtida 

hfrbd med guldornerade och blindpressade ryggar samt stänkta snitt, etikettsignerade 

A. M. Högberg, Norrköping. Inlagan lite småfläckig och med lagerfläckar, 

på några ställen mer omfattande. Första delen med fuktrand i yttre 

marginalen och obetydlig pappersförlust i övre marginalen på s. 211–14. Andra 

delen med understrykning på s. 4, reva i nedre marginalen på s. 47, längre reva

på s. 231, minimalt hål i övre marginalen på s. 111 och namnteckning på s. 194. 

Tillskrift på titelbladen till Carin Linck daterad ”24 decemb. 1832”. *3500 

Namnteckningen i andra delen är skriven under dikten ”Till bruks-patronen och riddaren 

C. J. Adlervald” och lyder ”Julia Svärdström”, vilket är författarens flicknamn. 

Det är svårt att säga om det rör sig om en slags attribuering eller om namnteckningen är 

egenhändig, samma hand har skrivit gåvotillskriften på titelbladen. 

170. nyblæus, g. Johan Banér. Dikt i fem sånger. Lund, Berlingska boktryckeriet, 

1848. 8:o. (6), 66, (2) s. Häftad i tryckt omslag med lite småsolk. Reva i ryggen 

och nästan helt loss i häftningen mellan s. 14 och 15. Några fläckar i yttre snittet. 

Med handskriven dedikation till ”Emilie kärleksfullt från Gustaf”. *800 

En av de få vittra skrifter från militären, gymnasten och skriftställaren Gustaf Nyblæus 

(1816–1902) vilken skrev desto mer om fysisk fostran och militära spörsmål. Dedikationen 

är kanske skriven till hans syster Emilie Christina Setterwall (1815–65). 

171. nybom, j. Samlade dikter. Ny upplaga. I–II. Uppsala, J. Sundvallson respektive 

Sthlm, E. Westrell, 1853–54. Liten 8:o. 312 + 400 s. & 1 utvikbar tryckt 

musikbilaga. Två ngt nötta samtida opappbd med tryckta pärm- och ryggdekorationer 

på vitt glättat papper. Pärmpappret avskavt vid främre fals i del I och 

med en spricka överst i främre ytterfalsen i del II. En repa på främre pärm i 

samma del. En auktionslapp klistrad på försättsbladet till del I. Inlagorna med 

enstaka mindre lagerfläckar. *800 

Första upplagan utkom 1844 i fyra delar och den tredje liksom föreliggande andra i två 

delar 1861–63. Innehåller bl.a. ”Byron i Grekland”, ”Sång över Esaias Tegnér”, ”Fruntimmers-galleri”, 

”Erotiska dikter” och ”Grafminnen”. 

172. (oskar ii) Ur svenska flottans minnen. Dikter af Oscar Fredrik. Prisbelönta 

af Svenska akademien. Sthlm, Norstedt & söner, 1858. 8:o. 114 s. Lätt nött bra 

samtida hfrbd med dekorativt guldornerad rygg och effektfullt mönsterpressat 

pärmpapper. Enstaka obetydliga lagerfläckar. Med P. M. F. Holmqvists namnteckning 

på främre pärmens insida. *750 

Klemming s. 377 för stycket ”Några timmar på Kronobergs slott den 29 oktober 1658” 

som återfinns avtryckt på s. 79–114. En andra upplaga utkom 1861 och boken översattes 

även till tyska. 

173. (palmblad, v. f.) Slängkyss åt Törnrosens boks, och nu-tidens förnämsta 

svenska författarinnors snille. Linköping, A. Petré & sons boktryckeri, 1841. 

8:o. (2), 53 s. + (palmblad, v. f.) Den nyaste solförmörkelsen på publicismens 

himmel eller sista acten i går-an-dramat. Ur tidningen Tiden, med betydliga 

tillägg. Uppsala, Wahlström & c., 1851. 8:o. 99 s. Blågrått marmorerat pappbd 

från mitten av 1900-talet med röd titeletikett. De båda arbetenas tryckta omslag 

medbundna. Det första arbetet genomgående lätt lagerfläckig. En oval 

förlagsstpl på titelbladet till det andra arbetet. *2000 

Den första skriften föranleddes av Almquists Fria fantasier. Det andra arbetet trycktes 

i något förkortad form i tidningen Tiden nr 51–52, 1851 där Palmblad var redaktör från 

1847. Palmblad hade tidigare bidragit i ”Det går an”-debatten med Törnrosens bok, nemligen 

den äkta och veritabla som utkom 1840.

174. (palmblad, v. f.) Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla, utgifven 

icke av Richard Furumo utan af hofmarskalken Hugo Löwenstjerna sjelf. 

Uppsala, Leffler och Sebell, 1840. 8:o. (4), 139, (1) s. Fint marmorerat pappbd 

med rödbruna titeletiketter på ryggen och på den främre pärmen samt stänkta 

snitt (Norstedts). Det tryckta omslaget medbundet. Ryggen ngt blekt. Några 

enstaka småfläckar. Med Harald Nordensons guldpressade spegelmonogram 

på den främre pärmens insida. *1500 

Ett inlägg i den då bekanta ”Det går an”-striden. Även med ett titelblad med texten: 

”Protokoller i herr Hugos akademi. Hvilka, betraktade såsom ett helt, stundom blifvit 

kallade Julen på jagtslottet, stundom äfven Den irrande Furumo.”. 

175. Phosphoros. Månadsskrift. Uppsala, Stenhammar och Palmblad, 1810–(14). 

8:o. Grav. titelblad, 384 s. + grav. titelblad, 582 s. + grav. titelblad, 390, (6) s. Tre 

fina samtida ngt nötta hfrbd med rikt guldornerade ryggar med lyror i ett av 

ryggfälten och glättade titeletiketter i papp samt gula snitt. Ryggarna lite småfläckiga. 

Det första bandet bitvis med en liten fläck ytterst i marginalen. Några 

177.

178, 179. 

blad felinbundna i inledningen till 1812 års årgång och ett i den sista årgången. 

Med V. F. Palmblads tryckta exlibris, C. J. Dahlbäcks namnteckning och Pro 

Finlandia-auktionens exlibris. Palmblads exlibris i första volymen nästan helt 

bortrivet. Ett svåröverträffat associationsexemplar! *35000 

Lundstedt 391. De bekanta orangefärgade omslagen finns inte medbundna i detta exemplar. 

Identiska band har synts även på andra exemplar och de är bundna av antingen 

Dahlbom eller Gällstedt i Uppsala. Phosphoros, med P. D. A. Atterbom och V. F. Palmblad 

som redaktörer, var en litteraturhistoriskt banbrytande tidskrift, ett programblad för 

den nya skolan och det forum där dess företrädare publicerade sina tyngst vägande 

verk. Den utgavs från juli 1810 till 1813 och utkom i 6 häften för 1810, 6 dubbelhäften 

för 1811, 2 häften för 1812 och 1 häfte för 1813. Enligt Ljunggren, som ingående behandlar 

tidskriften i Svenska vitterhetens häfder, utkom häftena högst försenade. T.ex. utgavs 

sista häftet för 1811 inte förrän den 28 april 1812, av de två häftena för 1812 utkom det 

ena i juni 1812 och det andra under våren 1813. Efter flera förseningar utkom i slutet av 

augusti 1814 häftet för 1813, det avslutande häfte som Palmblad kallade ”fosforens sista 

glans”. Detta häfte innehåller också ett register för hela verket uppställt alfabetiskt efter 

bidragsgivarna, vilka delvis bara framträder under signatur. Förutom av redaktörerna 

finns bidrag av bl.a. A. A. Afzelius, C. F. Dahlgren, P. Elgström, C. C. Gjörwell, J. C. F. 

Hæffner, L. Hammarsköld, S. J. Hedborn, G. Ingelgren, C. Livijn, F. B. Schwerin, P. A. 

Sondén, C. G. Spens och C. Stenhammar. Exemplaret har tillhört Phosphoros ena redak-

tör Vilhelm Fredrik Palmblad (1788–1852) som även författat ett stort antal av texterna i 

samlingen. Hans bibliotek såldes efter tryckt förteckning på auktion i Uppsala 1853 och 

dessa volymer har där nummer 1773–1775. Norrlänningen C. J. Dahlbäck blev student i 

Uppsala 1848. Han publicerade sig i pedagogiska och filosofiska ämnen och slutade som 

rektor i Falun. På Pro Finlandiaauktionen återfinns exemplaret som nummer 908 och 

klubbades för 300 kronor. 

176. Phosphoros. Månadsskrift. Uppsala, Stenhammar och Palmblad, 1810–(14). 

8:o. Grav. titelblad, 384 s. + grav. titelblad, 582 s. + grav. titelblad, 390, (6) s. Tre 

fina lätt nötta samtida hfrbd med rikt guldornerade ryggar med lyror i ett av 

ryggfälten och bruna titeletiketter i glättad papp samt gula snitt. Ryggskinnet 

lite naggat överst på den tredje volymen. Det andra arket i tredje bandet är 

liksom s. 225–40 i samma del omkastade vid inbindningen. Bitvis ngt lagerfläckig 

inlaga. Gammalt bläckkludd på s. 101–02 i andra bandet. Det graverade 

titelbladet till det tredje bandet lite fläckigt. Med Samuel Fryxells, Carl 

M. Medforts, Carl M. Lings samt Karl Johanssons namnteckningar, den första 

daterad 1818 och den sistnämnda daterad i Vänersborg 1871. Med Samuel 

Fryxells anteckningar om ”Phosphoros” innehåll på insidan av bakre pärmen 

till den tredje volymen. Trevligt ex. *10000 

Exemplaret har tillhört prästen Samuel Fryxell (1794–1875) som bl.a. skrev romanen 

Pehrmässefärden eller Daniels resehändelser (1824). Fryxell hade varit kurskamrat med 

Stagnelius i Uppsala. 

177. Phosphoros. Månadsskrift. Uppsala, Stenhammar och Palmblad, 1810–(14). 

8:o. Grav. titelblad, 64 + (2), 67–128 + (2), 131–191, (1) + (2), 195–256 + (2), 

259–320 + (2), 323–84 s. + grav. titelblad, 96 + (2), 99–196 + (4), 201–92 + (2), 

295–390 + (2), 393–470 + (2), 473–582 s. + grav. titelblad, 80 + (2), 83–176 + 

(4), 181–390, (6) s. Femton ngt nötta häften i lite olika format med de typiska 

orangefärgade, glättade och tryckta omslagen. Omslagen till de två avslutande 

delarna är blanka, men samtida och i samma färg. Ett häfte oskuret. Några 

häften lite småfläckiga, i synnerhet häfte VI, 1811. Reva i övre marginalen på s. 

189 i årgång två. Bläckfläck på de avslutande bladen i häfte II, 1812. *15000 

178. Poetisk kalender för åren 1812–22. Utgifven af Atterbom. I–IX. Uppsala, Palmblad 

& c. respektive Zeipel och Palmblad och Sthlm, Kongl. privilegierade 

not-tryckeriet, (1816)–24. 12:o. (2), xxii, (3, 1 blank), 96, 1–84 s. & 4 utvikbara 

notblad + (2), 132, 1–122, (2), 1–58, 47–48, (4) s. & 1 utvikbart notblad + grav. 

titelblad, (4), lxiv, 96, 96 1/2–97 1/2, 97–210, (2), 1–64, (2) s. & 1 utvikbart 

notblad + grav. titelblad, (4), 151, (1 blank, 2), 1–160 s. & 1 utvikbart notblad + 

grav. titelblad, (2), xliii, (1 blank), 5–138, (2), 1–200, (3) s. & 1 utvikbart notblad 

+ grav. titelblad, (2), 101, (1 blank, 1, 1 blank), 1–180, 191–216, 1–142, (2) s. 

& 3 utvikbara notblad + grav. titelblad, 213, (3), 1–88 s. & 4 utvikbara notblad + 

grav. titelblad, (6), 3–248, 1–124 s. & 1 utvikbart notblad + grav. titelblad, 303, 

1–20, (3) s. & 6 utvikbara notblad. Fem fina samtida mörkgröna halvsaffianbd

med guldornerade ryggar med lyror i mittfälten. Delvis stötta hörn och lätt 

nötta kanter. Några spridda enstaka rost-, lager- och småfläckar. Årgång 1813 

samt musikbilagorna till 1812/1813 med tilltagande små revskador i yttre marginalen 

och litet pappersfel i övre marginalen på s. 131–32. Små solkfläckar i 

företalet till årgång 1816 på s. xvi–xvii och revor i s. 17–20 p.g.a. tunt papper. 

Smutstitelbladet till årgång 1817 hämtat från annat ex. Nagg i marginalen på 

s. 111–12 i första pagineringsföljden och på s. 129–30 i andra pagineringsföljden 

i årgång 1818. Smärre tryckfärgstänk på uppslagen vid s. 20–21 och 28–29 

i första pagineringsföljden i årgång 1819 samt marginalnaggar från s. 133 till 

slutet i sista pagineringsföljden. En ljus fläck i texten på s. 203–13 i årgång 1820 

och mindre smutsfläck på s. 169 i årgång 1821. Notbilagorna delvis felbundna. 

Samtliga försättsblad med bortklippta namnteckningar samt Henric Hallbäcks 

namnstpl. Läcker svit. *18000 

Kalendern för 1812–13 i den gemensamma tredje upplagan tryckt 1824 och för 1814–15 

i den gemensamma andra upplagan tryckt 1817. Poetisk kalender blev populärare bland 

allmänheten än Phosphoros och därmed en viktig plattform för spridandet av nya skolans 

program. Den hade som förebild tyska litterära kalendrar och innehåller både dikt och 

prosa samt en del översättningar, inte minst av tyska författare. Atterboms skrev mycket 

själv, men även hans vänner bidrog med material och medarbetarskaran var talrik, bland 

vilka kan nämnas Afzelius, Dahlgren, Geijer, Gottlund, Hammarsköld, Hedborn, Ingelgren, 

Nicander, Julia Christina Nyberg, Palmblad och Sondén. Bland Atterboms främsta 

bidrag räknas diktcykeln ”Blommorna” och det kvasidramatiska fragmentet ”Fågel blå”. 

179. Polyfem. Ett blad att läsa på sängen. Första-fjerde samlingen med vardera 52 

nummer och femte samlingen med 58 nummer. Sthlm, Marquardska tryckeriet, 

1809–12. 4:o. (1066) s. + (hammarsköld, l.) Strödda underrättelser om de 

wittra striderna på tyska parnassen. [=rubrik]. Sthlm, Marquardska tryckeriet, 

1810. 4:o. (8) s. Tre samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, 

röda titeletiketter och rödstänkta snitt. Främre yttre falsen till den tredje 

bandet sprucken och den inre lagad med en tygremsa. Ryggarna lackade och 

ngt torra och flagiga. Placerade i en modern skinnskodd kassett. Handskrivna 

innehållsförteckningar på för- och eftersättsbladen. Enstaka äldre marginalanteckningar. 

Författarnamnet till respektive artikel ofta tillskrivet med blyerts. 

En del blad har ett ngt avvikande format och är därför vikta i nedre marginalen 

för att passa i bandet. En del lager-, solk- och fuktfläckar, t.ex. i nr 3 av den 

andra samlingen. Med J. E. Landerstedts och Joh. Svenssons namnteckningar, 

den förra daterad 1812 och den senare 1893. *9500 

Lundstedt 381. Denne nämner bara 57 nummer i femte och sista samlingen. Detta exemplar 

är komplett med Hammarskölds bilaga till nummer 21 i första samlingen. Lundstedt 

nämner ytterligare två bilagor, men till dessa refereras ej i tidningen, utan de är nog 

snarast att betrakta som fristående följdskrifter och är inte medbundna här. Ovanlig 

och betydelsefull litterär tidning som gavs ut av Johan Christoffer Askelöf och där bl.a. 

Agardh, Atterbom, Hammarsköld, Livijn och Palmblad medarbetade. En av den nya 

skolans viktigaste publikationer.

180. (pontin, m. af) Poetiskt album. Samling af skaldestycken öfver de ämnen, 

som förekomma i Lithographiskt album. 1831. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 

1831. 8:o. (37) s. Häftad i tryckt gråpappersomslag. Ryggen med revor. Genomgående 

fuktfläck, företrädesvis i nedre marginalen. Med A. Lindbergs namnteckning. 

*1200 

Magnus Martin Pontin, adlad af Pontin (1781–1858) var läkare och nära vän till J. J. 

Berzelius samt vitter författare. Bland dikterna märks: ”Ett ungt fruntimers grafställe 

vid Ide-fjorden, i Norge”, ”Gustafs kyrka i Dalarna”, ”Strömsholms slott”, ”Odin. Staty i 

marmor af Fogelberg”, ”Jagt-hästarna”, ”Carl Johan Fahlcrantz”, ”Stockholms slott” och 

”J. N. Byström”. 

181. (posse, catharina elisabeth) Små fåglar från Kinnekulle. Sthlm, L. J. 

Hjerta, 1841. 8:o. (2), 84 s. Häftad med grönt tryckt omslag. Omslagets rygg 

nött och med revor. Genomgående lagerfläckig. *900 

Leijonhufvud & Brithelli s. 136. Catharina Elisabeth Posse (1818–80) född Ehrenborg 

och gift 1856 med J. A. Posse. Denna diktsamling är hennes debut. 

182. Rosa. Vittert album, samladt och utgifvet till förmån för artisternes och litteratörernes 

pensionsförening […]. Fem musikbilagor. Sthlm, J. Beckman, 1854. 

8:o. x, 333, (1) s. & 4 litograferade notblad varav tre dubbelsidiga. Häftad i 

ngt nött och blekt rosa tryckt omslag. En reva upptill i ryggen. Inlagan ren 

och delvis ouppskuren. Med J. O. Mörners blyertssignatur. Från biblioteket på 

Herrborum. *1000 

Med bidrag av bl.a. A. A. Afzelius, P. D. A. Atterbom, A. Blanche, Fredrika Bremer, 

F. M. Franzén, Thekla Knös, A. Mankell, Ulrika von Strussenfeldt, Wilhelmina Stålberg, 

H. Sätherberg, Jeanette och Louise Granberg. Förutom skönlitteratur och lyrik innehåller 

antologin även reseberättelser och texter som M. Schücks ”Några erinringar om en 

svensk teaterskola” och G. O. Hyltén-Cavallius ”Wärend, för 200 år sedan”. 

183. (ruda, e. w.) Brynolfs äfventyr. En dikt i sjutton sånger. Kalmar, P. Ahlquist, 

1828. 8:o. 94, (2 blanka) s. Häftad i samtida marmorerat omslag. Baksidan av 

främre omslaget med spår av ett borttaget exlibris. Enstaka lagerfläckar. Med 

handskriven dedikation till Carl Jacob af Nordin. *2250 

Författarens debut, en parodi på Frithiofs saga. Carl Jacob af Nordin var lektor i historia 

vid Härnösands gymnasium och son till Carl Gustaf Nordin som var biskop där. 

184. runeberg, j. l. Sveaborg. Poem. Karlskrona, C. F. Skough, 1855. 8:o. (4) s. 

Ngt mörktonad i marginalerna. Har varit vikt. Med några samtida rättelser i 

blyerts. *500 

Om Sveaborgs kapitulation 1808. Var tänkt att ingå i första delen av Fänrik Ståls sägner 

som utkom 1848, men Runeberg valde av pietet gentemot den kapitulerande befälhavaren 

Cronstedts barn att inte inkludera dikten. Utan författarens vetskap kom den dock 

att publiceras i svenska tidningar och separat i ett antal upplagor i Sverige, den äldsta 

tycks vara den som trycktes i Växjö 1852. 

185. (rydberg, c. h.) Almanach för riksdagen året efter werldens första beskattning, 

1853. Till de allvarsamma statsmännens horizont, belägen wid småpersedlarnes 

polhöjd. Emot hans kongl. maj:ts nådigste stadgande, om uteslu-

187, 189, 190, 191, 192, 193, 194. 

tande privilegium för dess Wetenskaps-akademi utgifwen af ett mindre lärdt 

samfund. Total solförmörkelse under hela riksdagen. Sthlm, C. M. Thimgren, 

1853. 16:o. 47 s. Med illustrationer i texten. Häftad. Bra ex. med en liten prydlig 

anteckning upptill på titelsidan som också har en liten fläck. *1250 

Efterliknar i typografi och format de almanackor som Vetenskapsakademien gav ut. Författaren 

gav även ut skämtsamma almanackor till åtminstone riksdagarna 1847 och 1865. 

Carl Henrik Rydberg (1820–1902) fick sin första novell ”Ett litet manuskript” publicerat 

i Aftonbladet 1843, vars redaktion han tillhörde 1844–51. Samtidigt var han verksam i tidningen 

Friskytten och blev uppmärksammad genom sin ironiska och stilistiska förmåga. 

Han var även en omtyckt dramatisk skriftställare med pjäser som Också en profet och 

Alladins lampa. Under åren 1856–65 och 1872–74 utgav han skämttidningen Kapten Puff. 

186. rydqvist, j. e. Framfarna dagars vittra idrotter i jemförelse med samtidens; 

en tafla i tvenne afdelningar. Skrift som vunnit heders-accessit i Svenska akademien 

1827. Sthlm, C. Deléen, 1828. 8:o. (2), iv, (4), 3–241 s. Nära samtida 

hfrbd med guldornerad och blindpressad ryggdekor och stänkta snitt. Ryggen 

ngt blekt. Sista bladet med små pappersskador i inre marginalen mot falsen. 

Fint ex. med P. von Möllers stpl och Skottorps exlibris. *1000 

Separatupplaga ur Svenska akademiens handlingar XII 1829. Johan Erik Rydqvist (1800– 

77) blev senare kunglig bibliotekarie, tillika språkforskare och ledamot av Svenska akademien. 

Peter von Möller byggde upp en fin boksamling på Skottorps slott i Halland.

187. Samlaren. Vitter ströskrift. I–III. Sthlm, F. Cederborgh respektive F. Cederborgh 

& comp., 1814–15. 8:o. 60 + 82, (2) + (4), 52 s. Bra brunt stänkdekorerat 

pappbd med svart titeletikett och gamla sprängda snitt (Johanna Röjgård). 

Bra inlaga med sporadiska marginalnoteringar. Några små solkfläckar i övre 

marginalen på s. 12–13 i del I. *2500 

Allt som utkom. Utgavs av Fredrik Cederborgh och Jonas Magnus Stjernstolpe. Innehåller 

ett urval dikter av samtida författare, vilka dittills i huvudsak bara blivit publicerade 

i tidningar. Här återfinns t.ex. Tegnérs ”Nore” och ett antal dikter av Cederborgh själv. 

Tredje häftet upptas i sin helhet av ”Nattäfventyret” som enligt en gammal anteckning 

är författad av G. Scheutz. 

188. schartau, g. j. Napoleon och pohlackarne. Poetisk-historisk skildring i tvenne 

afdelningar. Lund, Lundbergska boktryckeriet, 1837. 8:o. iv, 67, (1) s. Häftad 

i gult tryckt omslag. Ryggen med ett par små revor överst. Genomgående lätt 

lagerfläckig. Gamla marginalanteckningar i blyerts på s. 9. Nagg i övre marginal 

på s. 19–21. Med John Papes exlibris. *600 

Med en hyllningsvers till Jacob Falkman, färgerifabrikör och sedermera driftig lantbrukare 

och godsägare på Vanstatorp och Södertou samt känd som välgörare för den unge 

Henrik Reuterdahl, den blivande ärkebiskopen. Man kan väl ana att en del av de Falkmanska 

håvorna även kommit författaren till del. Gustaf Johan Schartau (1794–1852) var 

fäktmästare vid Lunds universitet. 

189. sehlstedt, e. Telegrafen. Optisk kalender för 1858. Sthlm, J. Beckman, 1857. 

Liten 8:o. 67, (1) s. Bra och obetydligt nött halvpergamentbd från 1900-talets 

mitt med titeletikett i skinn och sparsamt guldornerad rygg (Bonniers bokbinderi). 

Det litograferade omslaget medbundet. Fint ex. med Carl Olov Sommars 


Innehåller bl.a. ”Höstbref från Sandhamn”, ”Fyrtornet” och ”Vid Brylån (Till en ung 

ångbåtskapten)”. På det fina omslaget avbildas en telegraf. Författaren bodde åren 

1852–68 på Sandhamn där han var verksam som tullinspektör. Kalendern utgavs i faksimiltryck 

1985. 

190. (sjöberg, e.) Dikter af Vitalis. Sthlm, J. A. Ewaldt, 1824. 12:o. (2), 20 s. Trevligt 

tunt gult svampmålat pappbd med benvit titeletikett med texten: ”Vitalis” 

(Johanna Röjgård). Inlagan tryckt på blåtonat papper och delvis med råkanter. 

Några få små lagerfläckar. *2750 

Separat ur Brage, vitter tidskrift försett med eget titelblad. 

191. (sjöberg, e.) Hittills osamlade skrifter af Vitalis. Göteborg, A. Lindgren, 

1850. 16:o. (2), 98 s. Elegant klistermarmorerat pappbd från början av 1900-talet 

med rödbrun titeletikett i skinn och endast putsade snitt (Hedberg). Det 

glättade gröna tryckta omslaget medbundet. Bra inlaga med endast några enstaka 

obetydliga fläckar. Med N. C. Gerles namnteckning. Fint ex. *1800 

Med ett förord av den anonyma utgivaren. Innehåller bl.a. ”Trollhättan. Den 15 juli 

1815” och ”Sång och uppmuntran till det arma kreaturet Pegasus” samt översättningar 

efter Goethe och Moore.

192. (sjöberg, e.) Nyare dikter af Vitalis. Sthlm, Marquardska boktryckeriet, 1825. 

8:o. (2), 61, (1) s. Läckert samtida hfrbd med blindpressad och guldpräglad 

rygg, mörkbrunt infärgat titelfält och alrotsmarmorerade pärmsidor. En mindre 

bläckfläck upptill på främre pärmen. Smärre solkfläck i nedre marginalen 

på s. 33 och några mindre pappersförluster i övre marginalen på s. 41–43. Med 

handskriven tillskrift på försättsbladet: ”Thure Hedström af fru Berg”. *3500 

Innehåller bl.a. dikterna ”Julkalaset”, ”Natursonen”, ”Kung Pharao” och ”Anderöster” 

samt avslutas med ”Perin och paradiset” som är översatt efter Thomas Moore. 

193. (snellman, j. v.) Det går an. En tafla ur lifvet. Fortsättning. Sthlm, L. J. 

Hjerta, 1840. 12:o. (4), 188 s. Elegant lackat hfrbd med upphöjda bind, guldornerad 

rygg, ljusbrun titeletikett och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade 

(Hedberg, 1927). Omslaget medbundet, det bakre med några lagningar i inre 

marginalen. Inlagan med en genomgående liten fuktfläck i övre hörnet. Bra ex. 

ur Bengt Bernströms bibliotek. *2500 

Snellmans fortsättning är den mest betydelsefulla följdskriften i ”Det går an”-debatten. 

Trycket är utformat på samma sätt som originalet. 

194. (sommelius, g. l.) Vallmoknoppar, plockade på steppen, af Beppo. Sthlm, P. A. 

Norstedt & söner, 1846. 12:o. vii, (1 blank), 181 s. Brandrött samtida saffian bd 

med guldornerad rygg, pärmdekor och helt guldsnitt. Ryggen blekt och mer 

ljusbrun än röd. Främre falsen sprucken upptill. Fin inlaga. Med S. E. Casparssons 

namnteckning och Hjalmar Lundgrens guldpräglade pärmexlibris. *1500 

Gustaf Lorens Sommelius var löjtnant vid kungl. Elfsborgs regemente och stupade som 

frivillig i slaget vid Dybböl i Schleswig 1848. 

195. sparre, p. Adolf Findling eller tre år under drottning Kristinas regering. I– 

III. Sthlm, L. J. Hjerta, 1835. 8:o. (4), 252 + (2), 276 + (2), 255 s. Tre vackra samtida 

hfrbd med rikt guldornerade ryggar, röda titel- respektive gröna deltitel - 

etiketter samt gula snitt. Ryggarna obetydligt blekta och snedlästa. Pärmhörnen 

obetydligt stukade och nötta. Inlagorna i gott skick med endast sporadiska 

småfläckar. En liten fuktfläck i övre marginalen på s. 38–90 i del I och några 

bleka fläckar i yttermarginalen på s. 135–38 i del II. Med Odensviholms exlibris. 

Trevlig svit. *2750 

Pehr Sparre (1790–1871), ”Sveriges Walter Scott”, hade en imponerande militär karriär 

bakom sig innan sin litterära debut 1829 med Thora eller Grimsholms saga. Bl.a. deltog 

han i återerövringen av Gotland våren 1808, de därpå följande landstigningsförsöken 

i Finland, vinterfältslaget på Åland och expeditionen till Västerbotten 1809, om vilken 

han 1865 publicerade sina Anteckningar rörande expeditionen åt Westerbotten år 1809. I 

striden vid Sävar blev han svårt sårad i högra armen och året därpå fick Sparre guldmedalj 

för tapperhet i fält. Senare deltog han i fälttågen i Tyskland 1813 och Norge 1814. 

1832–56 var han den första översten för det regemente som ursprungligen kallades Sjöartilleriregementet 

men från 1845 Marinregementet. Hans litterära debut följdes bl.a. av 

Den siste friseglaren 1832, Standaret 1847 och Sjö-kadetten i konung Gustaf III:s tid 1850. 

Han tilldelades 1870 Karl Johans pris för litterära förtjänster av Svenska akademien. 

Adolf Findling utspelar sig i slutskedet av drottning Kristinas regeringstid.

137, 173, 188, 222.

195, 196, 197 

196. sparre, p. Den siste friseglaren. I–III. Sthlm, L. J. Hjerta, 1832. 8:o. (9, 1 

blank), 278 + (7, 1 blank), 302 + (9, 1 blank), 433 s. Tre vackra samtida hfrbd 

med rikt guldornerade ryggar, röda titel- respektive gröna deltiteletiketter 

samt gula snitt. Ryggarna helt obetydligt blekta och banden med några smärre 

skavanker på pärmsidorna. Pärmhörnen lite stukade och nötta. Inlagorna i gott 

skick med endast sporadiska småfläckar. Med några fläckar i yttermarginalen 

på s. 14–18 och en del småhål och pappersförluster beroende på pappersförtunning 

på sina håll, t.ex. på s. 167 i yttermarginalen och på s. 269 i nedre 

marginalen i del I. Ett avrivet nedre hörn på s. 81 i del II. Några blad felbundna 

i del III. Med Gustaf Wilhelm Carlesons initialer, ”G. W. C”, på titelbladen och 

Odensviholms exlibris. Trevlig svit. *2750 

Den siste friseglaren utspelar sig under Karl IX:s tid, inte minst i Östergötland. I förordet 

redogör författaren för sina tankar om den historiska romanen. Gustaf Wilhelm Carleson 

(1785–1857) var militär, men drog sig tillbaka till sin hustrus ärvda gods Odensviholm 

i Tjusttrakten 1828. 

197. sparre, p. Dikter. Med fyra af C. T. Staaff komponerade illustrationer. Sthlm, 

Huldberg & komp:s boktryckeri, 1860. 8:o. (4), 204 s. & 4 litograferade plr. 

Fint samtida mörkt brunlila klbd med guldornerad rygg och främre pärm, den

akre med blindpressad dekor. Helt guldsnitt. Ryggen lätt blekt. Inlagan med 

enstaka obetydliga lagerfläckar. På främre pärmen guldpräglat: ”E. F. Minne af 

den 23 juli 1861”. Torsten Lenks exlibris med texten: ”Båtvika Arvika”. *1000 

Bland dikterna märks: ”Slottsruinen vid Lyckeby”, ”Efter läsningen af Fänriks Ståls sägner”, 

”Slutet på ett afskedstal till Jenny Lind” och ”Den elektriska telegrafen”. 

198. (stagnelius, e. j.) Liljor i Saron. I–III. Sthlm, C. Deleen respektive Ecksteinska 

boktryckeriet, 1821. 8:o. (8), 59, (1) + (4), 102, (1) s. Bra mörkblått pappbd 

med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). 

Inlagan oskuren. Delarna lite olika i formatet. 

De tillsammans tryckta delarna II–III 

på sämre papper och med några småfläckar. 

Dess titelblad är mörktonat och med en liten 

fläck samt små förluster av papper i hörnen, 

ngt småfläckig på s. 17–18 och en liten 

bläckfläck i texten på s. 43–44. Det avslutande 

rättelsebladet med längre professionellt 

lagad reva med pappersförluster. *40000 

SWIM 17:880–81 & 18, s. 178. Klemming s. 219 

för ”Martyrerna”. Sidorna 39–40, 63–66, 79–80 i 

andra häftet är utbytesblad och i den av författaren 

rättade versionen. På s. 80, rad 30 är ordet 

”vålnad,” inkomplett ”vålnr” och det därpå 

följande ordet ”gå” har fallit bort som vanligt. 

Pressvarianten på s. 74, rad 17 i versionen ”ord 

och tecken”. Liljor i Saron och i synnerhet skådespelet 

”Martyrerna”, som inleder häfte II–III, 

hyllades av fosforisterna och den nya skolan 

medan Tegnér anmärkte på dramats inslag av 

”poëtisk onanism”. 

199. stagnelius, e. j. Samlade skrifter, utgifne af L. Hammarsköld. I–III. Sthlm, 

J. Hörberg, 1824–26. 8:o. (4), 51, (1 blank, 1, 1 blank), 53–225 + (4), 489, (1) + 

(2), 500, (1) s. Två samtida mycket eleganta röda marokängbd med breda upphöjda 

bind, rikt guldornerade ryggar, gröna titeletiketter, rik guldornerad och 

blindpressad pärmdekor samt kantförgyllning. Hela guldsnitt. Helt försumbar 

nyansskillnad i färgen mellan banden som är nötta på de undre pärmkanterna 

på båda volymerna och överst och nederst på ryggen på den första samt med 

några obetydliga repor i skinnet. Enstaka småfläckar, se t.ex s. 222, 280–81 och 

416 i del II, de två senare med minimala textförluster. Rättelse på s. 292 i del 

II. Reva överst i s. 5 och 37 samt marginallagning i s. 31 i del III. Saknar fyra 

opaginerade sidor prenumerantförteckning i början av del I, vilka aldrig varit 

medbundna. Praktex. ur Bengt Bernströms bibliotek. *17500 

Utgiven på A. Wiborgs förlag. Första upplagan av författarens samlade skrifter. En ny 

upplaga utkom 1830–33. Exemplaret var avbildat på främre omslag i den tredje auktionskatalogen 

över Bengt Bernströms bibliotek.

200. stagnelius, e. j. Samlade skrifter, utgifne af L. Hammarsköld. I–III. Sthlm, 

J. Hörberg, 1824–26. 8:o. (4), 51, (1 blank, 6), 53–225 + (4), 489, (1) + (2), 500, 

(1) s. Tre fina men ngt nötta samtida band med guldornerade och blindpressade 

samt delvis infärgade ryggar och ovanliga grönmönstrade snitt. I ryggdekoren 

ingår gripar och lyror. Pärmsidorna är rött alrotsmarmorerade och dess 

insidor samt för- och eftersättsbladen vackert blåmarmorerade. Tredje bandets 

främre ytterfals med spricka nederst. I första delen en gammal lagning i yttermarginalen 

på s. 35. Del II och III genomgående kraftigt lagerfläckiga och den 

sista delen har på de första 70 sidorna en smärre fuktfläck i yttermarginalen. 

Stort ex. med samtida tillskrifter till Peter Tetens Hald från S. L. Lovén och 

Maja Hellgrens exlibris. *3500 

Banden är av allt att döma bundna av Elsa Maria Berggren i Lund. Sven Ludvig Lovén 

(1809–95) var kusin till prästen och folklivsforskaren Nils Lovén och utnämndes 1830 

till docent i zoologi vid Lunds universitet. Hans forskning inriktade sig främst till de 

ryggradslösa havsdjuren. 

201. stagnelius, e. j. Samlade skrifter, utgifne af L. Hammarsköld. Andra upplagan, 

öfversedd och rättad. I–III. Sthlm, J. Hörberg, 1830–33. 8:o. (6), 225 + 

(4), 489, (1) + (2), 500 s. Tre trevliga ngt nötta samtida ljusa hfrbd med rikt 

guldornerade ryggar och titel- och deltiteletiketter i glättad papp. Bruna snitt. 

Ryggarna med några små fläckar och lite torra. Några lätt lagerfläckiga blad, i 

synnerhet i del III. Med A. Wiborg & c:s bokhandelsetikett fäst på insidan av 

frampärmarna. *2000 

Första upplagan utkom 1824–26. Både den och föreliggande upplaga utkom på Wiborgs 

förlag. 

202. stjernstolpe, (j. m.). Efterlemnade skrifter. Utgifne af Bernh. v. Beskow. 

Sthlm, J. Hörberg, 1833. 8:o. Litograferat porträtt, (10), 167 s. Ngt nött samtida 

hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg samt stänkta snitt. Ryggen med 

några små repor och pärmhörnen stötta. Frontespisen med ett par fuktfläckar i 

yttermarginalen och dess skyddspapper med en lång reva. Några revor i nedre 

marginalen på s. 11–13 och 101. Ett avrivet övre hörn på s. 71. Med handskriven 

dedikation till expeditionssekreteraren Göran Wåhlberg från utgivaren. *1250 

Med tryckt dedikation till Par Bricole och en inledande levnadsteckning författad av 

von Beskow på s. 1–48 och med minnesverser av denne och Dahlgren på de närmast 

följande sidorna. Stjernstolpe hade varit Beskows informator. Bland texterna återfinns 

”Om punschens upprinnelse”, ”Om Barbaras lustresa på Mälaren” och ”Ödmjuk suplik 

ifrån stadens hundar till kongl. Öfver-ståthållare-embetet”. Wåhlberg benämns i dedikationen 

som ”en af Stjernstolpes trosförvandter i den liberala politiken och pålitligaste 

hemledare genom saxiska arméens patruller”. Beskow var gift med Wåhlbergs syster. 

203. stjernstolpe, j. m. Gamla sagor på vers. Utgifna. Sthlm, J. Hörberg, 1827. 

8:o. 66 s. + wieland, c. m. Pervonte, eller önskningarne; fée-saga. Fri öfversättning 

af J. M. Stjernstolpe. Sthlm, Elméns & Granbergs tryckeri, 1817. 8:o. 

63, (1) s. + wieland, (c. m.). Vattenkaret eller eremiten och Seneschallns 

fru i Aqvilegia. Öfversättning af J. M. Stjernstolpe. Sthlm, H. A. Nordström,

199, 200. 

1823. 8:o. 29, (1 blank, 1) s. + (aulnoy, marie d’) Den guld-lockiga prinsessan. 

Fée-saga. Imitation efter franskan af J. M. Stjernstolpe. Sthlm, H. A. 

Nordström, 1818. 8:o. 32 s. + voltaire, (f. m. a. de). Hvad som mest behagar 

damerna. Fée-saga. Fri öfversättning af J. M. Stjernstolpe. Sthlm, H. A. 

Nordström, 1817. 8:o. 30 s. + stjernstolpe, j. m. Trollhandskarne. Fée-saga. 

Original. Sthlm, H. A. Nordström, 1819. 8:o. 70, (1) s. + stjernstolpe, j. m. 

Den oförnöjda eller fiskaren och hans hustru. Saga på vers. Sthlm, J. Hörberg, 

1825. 8:o. 48 s. + (tressan, l. e. lavergne de) Floris och Bianca Fiore. Saga 

på vers. Imitation. Sthlm, H. A. Nordström, 1826. 8:o. (4), 68 s. Samtida välbevarat 

och elegant rött halvsaffianbd med guldornerad rygg och grön titeletikett 

med texten: ”Sagor af Stjernstolpe”. Ljusgröna snitt. Försättsbladet med en 

innehållsförteckning i bläck. Inlagan med enstaka lager- och småfläckar. Det 

tredje arbetet med invikta blad för att rymmas i bandet. Sjätte arbetet hårt 

skuret och sjunde med liten reva i nedre marginalen på s. 9. Med en gammal 

namnteckning, Langéen, och Lars A. Lindgrens exlibris. *1500 

Trollhandskarne har ett nytt titelblad efter s. 52 med titeln ”Det bedrägliga oraklet.” Det 

sista arbetet är trots uppgiften på titeletiketten bearbetat av N. J. af Wetterstedt. Jonas 

Magnus Stjernstolpe skrev dikter, sagor och berättelser i den humoristiska stilen, men 

hans viktigaste insats ligger ändå i hans översättningar, t.ex. av Cervantes Don Quixote.

203, 205, 208, 210, 211, 212, 213. 

204. stjernstolpe, j. m. Kärlekens ordbok, med blandad vers och prosa; imitation 

efter franskan. Sthlm, H. A. Nordström, 1821. 8:o. (4), 292 s. Häftad och oskuren 

i ngt nött tryckt gråpappomslag. Omslaget med smärre fläckar. Inlagan ngt 

småfläckig. Liten skada i inre marginalen på s. 31–42. Slarvigt uppskuren med 

pappersförlust i övre marginalen på s. 61–64. Rostfärgad fläck i övre marginalen 

på s. 161. Sympatiskt ex. *1800 

Från ”Adonis” till ”Örngått”. Stjernstolpe skriver i förordet att detta är en fri bearbetning 

av originalet Dictionnaire d’amour. Kärlekens ordbok innehåller flera översatta dikter 

liksom verser av svenska författare. 

205. stjernstolpe, j. m. Lunkentus, dramatiserad folksaga på vers. Sthlm, J. Hörberg, 

1824. 8:o. (8), 215 s. Samtida elegant rött halvsaffianbd med guldornerad 

rygg och grön titeletikett. Ljusgröna snitt. Ngt lager- och småfläckig. Små 

lagningar i inre marginalen på de sista två bladen. Fint ex. med gammal svag 

privat ägarstpl och Lars A. Lindgrens exlibris. *1750 

Klemming s. 228. Självständig bearbetning av en saga som förekommer i många skillingtryck 

från 1700-talet och framåt. 

206. stjernstolpe, j. m. Menniskans olika åldrar; af Lacépède, Delille och De 

St. Victor. På prosa och vers. Öfwersättning från franskan af J. M. Stjernstolpe.

Med 12 illuminerade gravurer. Sthlm, J. Hörberg, 1829. Liten 12:o. 35 s. & 12 

handkolorerade plr. Samtida glättat rött pappbd med stänkta snitt. Ryggen ngt 

blekt. Genomgående lätt lagerfläckig. Några fläckar i marginalen på s. 3–4 och 

en liten fläck i nedre marginalen på planscherna 2–4 och 10–12. *3500 

Utgavs på J. A. Probsts förlag. Illustrerar livet från vaggan till graven med fina små 

planscher. 

207. stjernstolpe, j. m. Månaderne, eller om deras ursprung, med prosa och vers 

samt tolf gravurer. Fritt efter franskan. Sthlm, f.d. Imnelii tryckeri, 1821. 16:o. 

(6), 160 s. & 12 grav. plr. Samtida ngt nött gråpappbd. Ryggen mörknad och 

lite sprucken vid falsarna. Bra inlaga med någon enstaka obetydlig lager- och 

rostfläck. Första planschen aningen lös i häftningen. *1200 

Planscherna graverade av Ruckman. Den franska förlagan var Les mois ou leur origine, 

figurée en douze gravures. 

208. stjernstolpe, j. m. Vitterhets-stycken. I–II. Sthlm, H. A. Nordström, 1827– 

29. 8:o. (8), 184 + (4), 192 s. Ngt nött samtida hfrbd med guldornerad och 

svagt blindpressad rygg, brandröd titeletikett och grönstänkta snitt. Ryggen 

lite flammig. Bra inlaga med några enstaka småfläckar i del I. En och annan 

diskret rättelse med blyerts. En mindre pappersförlust i yttermarginalen på s. 

105 i del I. En samtida namnteckning på främre pärmens insida. *900 

Innehåller, förutom Stjernstolpes egna arbeten, även översättningar av bl.a. Horatius, 

Juvenalis, Wieland, Voltaire, Schiller, Hölty och madame de Staël. 

209. (strandberg, c. w. a.) Helsnings-sång till folkrepresentanten Hans Jansson. 

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1840. 8:o. 15 s. Titelsidan med typografiskt 

ramverk. Häftad med gammal blå ryggremsa. Författarnamnet skrivet 

med blyerts på titelsidan. Med J. A. Almquists runda röda stpl. Fint ex. *600 

Undertecknad ”Talis Qualis”. Dalslänningen Hans Jansson tillträdde som bondeståndets 

talman 1840 och skötte även denna befattning under de två följande riksdagarna 

1844 och 1848. 

210. (strussenfelt, ulrika sofia von) En åskvigg. Roman af Pilgrimen. Linköping, 

C. F. Ridderstad, 1852. Liten 8:o. 377, (1) s. Samtida hfrbd med guldornerad 

och blindpressad rygg samt rödstänkta snitt. Ryggen obetydligt blekt. 

Enstaka småfläckar. Några fläckar i texten på s. 200–208 och fuktrand på s. 

293–94. Gott ex. *1000 

Leijonhufvud & Brithelli s. 161. Översattes till tyska samma år. Ulrika Sofia von Strussenfelt 

(1801–73) var författare och lärare. Hon skrev ofta under pseudonymen ”Pilgrimen” 

och mest historiska romaner, men var även verksam som översättare och journalist. 

På äldre dagar var hennes produktion inriktad på små berättelser och andaktsböcker för 

barn och ungdom. 

211. (sturzen-becker, o. p.) Grefvinnan Gruffiakin. Djurgårdslandskap med figurer 

af Orvar Odd. Köpenhamn, S. Trier, 1861. 8:o. 260 s. Samtida svart hfrbd 

med guldornerad rygg och svagt rödstänkta snitt. Glättat svart blindpräglat 

pärmpapper. Ryggen ngt blekt. Bra inlaga. *700

Är del II av Samlade arbeten af Orvar Odd där del I innehöll ”Grupper och personnager” 

och ”La veranda”. Deltitelbladet rörande detta har aldrig varit medbundet i detta exemplar. 

Diktcykeln utspelar sig på Djurgårdsbrunn på Djurgården i Stockholm. Oscar Patric 

Sturtzenbecher (1811–69), skrev sig efter 1855 Sturzen-Becker, började sin karriär som 

kåsör i Aftonbladet, ofta under pseudonymen ”Orvar Odd”, och blev mycket uppskattad 

av tidningens läsekrets. Under början av 1840-talet lät han utge ett par litterära skrifter 

som också vann publikens gehör, medan med den lyriska samlingen Min fattiga sångmö, 

1844, fick negativ kritik. Sturzen-Becker lämnade Stockholm och bosatte sig hos vänner 

i Skåne innan han 1847 flyttade till Helsingborg och anlade ett eget tryckeri, där han 

bl.a. utgav tidningen Öresundsposten. 

212. (sturzen-becker, o. p.) Samlade ax. Nya dikter af Orvar Odd. Helsingborg, 

N. Jönsson, 1868. 8:o. 237, (1) s. Ngt nött samtida hfrbd med guldornerad rygg 

och stänkta snitt. Främre yttre falsen lite sprucken överst och nederst. Bakre 

pärmen med några små fläckar. Insidan av främre pärm och försättsblad med 

förvärvsanteckningar i bläck och blyerts. Inlagan med endast obetydliga fläckar. 

Med Berndt Kallenbergs namnteckning daterad 1868 och Gustaf Berndtssons 


Boken trycktes i en upplaga om 500 exemplar enligt tryckt tillkännagivande på baksidan 

av smutstitelbladet. Enligt Kallenbergs anteckning lät han binda boken hos Pål Öberg i 

Lund för 0:83 rdr rm. Innehåller bl.a. dikterna: ”På Mosebacke”, ”En segeltur på Mälaren”, 

”En sommardag vid Stehag”, ”Norges fjelde”, ”Bland sydsvenska bokar”, ”Linné”, 

”C. J. L. Almqvist”, ”Disa Böttiger” och ”Sång för unionen”. 

213. (sturzen-becker, o. p.) Stycken i små ramar. Blandade poesier af Orvar 

Odd. Köpenhamn, S. Trier, 1862. 8:o. 214, (1), 217–18, (1), 219–31, (1) s. Lätt 

nött samtida hfrbd med guldornerad rygg och stänkta snitt. Pärmsidorna 

lite skavda och den bakre med en repa och en mindre fläck. Bra inlaga med 

endast några smärre solkfläckar på den felpaginerade s. 114. Äldre signatur, 

”H.m.Eson”. *900 

Bland dikterna märks ”År 1830”, ”Polsk scen”, en serie ”Erotiska miniatyrer”, ”Vid Trollhättan”, 

”Lycka till, Dannebrog!”, ”Vid Ungerns fall”, ”Vid Bellmans bysten”, ”Sulitelma” 

och en avslutande serie ”Medaljonger” med dikter till Tegnér, Lindeberg, Agardh, 

”Trumslagaren Pierri” och von Braun. 

214. (stålberg, wilhelmina) Historiska noveller. (I)–II. Norrköping, Östlund 

& Berling, 1851–52. Liten 8:o. (2), 86, 1–74 + 104, 1–48 s. Välbevarat samtida 

blågrönt klbd med rikt guldekorerad rygg och marmorerade snitt. Delvis lagerfläckig. 

Första novellen med minimal reva överst på s. 5 och pappersförluster 

i övre marginalen på s. 53–56 och 69–72. Andra novellen med en liten fläck 

på s. 6. Tredje novellen med minimal reva i övre marginalen på s. 7. Den sista 

novellens sista sida med reva i texten. Med Helge Sporrongs exlibris. Trevligt 

ex! *900 

Leijonhufvud & Brithelli s. 164. Innehåller novellerna ”Studentkriget”, ”En annan cendrillon”, 

”Min söta Clas” och ”En skön qvinnohand” vilka alla har separata titelblad med 

impressum. En andra upplaga utkom 1872.

215. Sånger för sällskaps-nöjet. Sthlm, A. M. Strinnholm, 1820. 12:o. 112, (2) s. Häftad 

i samtida gråpappomslag. Titelbladets nedre hörn avrivet. Inlagan med en 

del råkanter och mindre pappersförluster samt en pappersförtunning på s. 107. 

Bra ex. *1500 

Björck 17. Ur innehållet: ”Bort gräl om bref och rescripter”, ”Didrik enkling jemt ett år”, 

”Hvem vill ha mitt hjerta, qvinnor” [av J. D. Valerius], ”I detta lag vi drufvans safter”, 

”Måndan reste Lottas mamma”, ”Student! om du, det namnet värd” [av F. M. Franzén], 

”Ute blåser sommarvind” [av S. Hedborn], ”Vinterns välde lyktar” [av J. H. Kellgren] 

och ”Vår Bacchus casseras, sen verlden”. Bidrag till en fortsättning kunde lämnas i J. G. 

Björnståhls bokhandel vid Stortorget. Någon sådan kom dock aldrig ut. 

216. sätherberg, h. Dikter, äldre och nyare. I–II. Sthlm, J. Beckman, 1862–63. 

8:o. 311, (1) + 275, (1) s. Två samtida koboltblå dekorerade oklbd vars inbördes 

orneringar och guldpräglingar skiljer sig ngt åt. Del II har en aningen blekare 

färgton. Denna del även med ett brännmärke nedtill vid den bakre falsen och 

är etikettsignerad av I. Elkan, bokbindare i Stockholm. Del I har några sporadiska 

lager- och småfläckar men även några tråkiga avtryck av blommor som 

fått tjäna som bokmärke på s. 106–12. Med Anna Wåhlins namnteckning och 

Silluf och Bengt-Olof Landins exlibris. *800 

Klemming s. 413. Innehåller dikter som ”Höstjagten” och ”Jägarn på villspår”, verser 

över Ling, Tegnér och Retzius samt lustspelet ”Bellman”. 

217. sätherberg, h. Naima. Dramatisk dikt. Sthlm, J. Beckman, 1870. 8:o. 277, (1) 

s. & 1 rättelselapp. Koboltblått oklbd med guldornerad rygg och guldpräglad 

titeltext på rygg och främre pärm. Blindpressade pärmbordurer och marmorerade 

snitt. Några smärre fläckar på pärmarna. Ren inlaga. Med Axel Qvists och 

C. M. Rosells namnteckningar. *1000 

Klemming s. 467. ”Handlingen försigår dels i Italien, dels i Österrike, under det turkisktösterrikiska 

kriget, på sextonhundratalet.” Stycket börjar på en kyrkogård i Genua med 

ett samtal mellan några andar. 

218. tegnér, e. Frithiofs saga. Sthlm, H. A. Nordström, 1825. 8:o. Grav. titelblad, 

167, (2) s. Ngt nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad och blindpressad 

rygg samt grönstänkta snitt. Lite svag i främre innerfalsen. Inlagan genomgående 

lätt lagerfläckig. Några solkfläckar på s. 8–10. *7500 

Första upplagan komplett med både smutstitelblad och rättelseblad! 

219. tegnér, e. Frithiofs saga. Sthlm, H. A. Nordström, 1825. 8:o. Grav. titelblad, 

167, (1) s. & (2) s. utvikbara litograferade noter. Lätt nött samtida hfrbd med 

blindpressad och guldornerad rygg samt blåstänkta snitt. Smutstitelbladet lagat 

i inre marginalen och det litograferade titelbladet i den yttre. Inlagan med 

smärre bruksspår och spridda småfläckar, t.ex. på s. 6–11 och 97–101. Notbladet 

lagat i nedre marginalen. Med Henriette Åkerhielms namnteckning. *1500 

Andra upplagan som utkom samma år som den första. Noterna återger B. Crusells kompositioner 

av ”Ingeborgs klagan” och ”Vikingabalk”. De är tryckta på Walters stentryck 

i Stockholm.

216, 217. 

220. tegnér, e. Frithiofs saga. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1831. 8:o. Litograferat 

titelblad, 167, (1) s. & 24 litograferade plr. Samtida praktfullt men lätt nött 

rött saffianbd med rikt guldornerad rygg och pärmdekor, bl.a. med lyror mitt 

på pärmarna, samt helt guldsnitt, stämpelsignerat G. Trägård, Lidköping. Det 

tryckta omslaget medbundet, det bakre delvis loss. Guldorneringen delvis oxiderad 

på pärmarna och ryggen med en liten skada överst. Försättsbladet med 

ett bortklippt parti. Inlagan delvis lätt småfläckig. Med en reva i yttermarginalen 

på s. 3, några fuktfläckar i yttermarginalen på s. 5–12 inkluderande plansch 

nr 2 och en reva i nedre marginalen på s. 11 samt några äldre lagade revor på 

s. 113. *4000 

Vid impressum på s. 167 anges att detta är femte upplagan. De första två utkom 1825, 

den tredje 1827 och den fjärde 1828. Litografierna är utförda efter förlagor av Johan 

Holmbergsson d.y. Denne hade 1824 färdigställt fyra litografier till Tegnérs dikt Axel, 

vilka infördes i Boyes Magasin. 

221. tegnér, e. Smärre samlade dikter. Första bandet. Sthlm, H. A. Nordström, 

1828. 8:o. Litograferat titelblad, (4), 290 s. Samtida ljusbrunt hfrbd med sparsamt 

guldornerad och blindpressad rygg samt blågröna stänkta snitt. En 

smärre fuktfläck överst på ryggen vilken även har några ytliga repor. En liten 

inklistrad biblioteksetikett på insidan av främre pärmen. Inlagan med enstaka

obetydliga lagerfläckar och en liten reva och ett hål på s. 181–83. Med Rosenørn-Lehns 

stpl på titelbladet. *1500 

Allt som utkom. 

222. (tegnér, e.) Svar af Svenska akademiens direktör, på herrar Grafströms och 

Atterboms inträdestal i akademien. Sthlm, A. G. Hellsten, 1840. 8:o. 18 s. Häftad 

i tryckt omslag. En bläckplump och reva i övre marginalen på främre omslaget 

och en fuktfläck mitt på. Med en gammal namnteckning, Thyselius. *900 

På vers. 

223. (tegnér, e.) Vid Leopolds graf. Sthlm, J. Hörberg, 1829. 4:o. (8) s. Häftad. 

Har varit vikt. Några små marginella revor och smärre fuktränder. En gammal 

bläckanteckning, ”Minnen XXII”, överst på titelbladet. Stort ex. *1500 

224. (tollstorp, j. p.) Carolina, eller den vackra pastejbagerskan. Ur grefve W-s 

efterlemnade papper. Svenskt original. Vadstena, J. P. Tollstorp, 1832. 8:o. (2), 

155 s. Häftad i tryckt gråpappersomslag. Oskuren. Liten förlust av omslagspapper 

överst och nederst på ryggen. Liten textförlust på s. 33 då trycket ej tagit 

ordentligt. Fint ex. *1750 

Jacob Philip Tollstorp (1777–1848) hann under sin levnad med att vara askultant i 

Bergskollegium, handelsresande, fabrikör, grosshandlare, gästgivare, tidningsutgivare, 

vitter författare, topograf och kommissarie vid provisoriska sjukhuset i Stockholm. Som 

boktryckare i Vadstena utgav han Wadstena weckoblad 1830–32 och flyttade sedermera 

vidare till Linköping där han utgav Östgötha tidning och en beskrivning över staden. 

Efter en tvåårig vandring genom Södermanland kom han vid mitten av 1830-talet till 

Stockholm, där han utgav Tidning för landsorterna och under en längre tid var han 

anställd som medhjälpare åt boksamlaren Jacob Westin. Slutligen blev han kommissarie 

vid Provisoriska sjukhuset. Från 1847 till sin död var han dessutom disponent för 

f.d. Schultzes boktryckeri i Stockholm. Tollstorp har främst gått till eftervärlden som 

topografisk författare där hans viktigaste verk anses vara Beskrifning om Södermanland. 

Föreliggande bok är en febrig kärleksroman i dagboksform tryckt på författarens eget 

tryckeri, det första i Vadstena sedan reformationen. 

225. tollstorp, j. p. Clorinda, eller spetskammaren. Italiensk händelse. Linköping, 

C. F. Maij, 1833. 8:o. (2), 49 s. Häftad i tryckt gråpappersomslag. Några 

revor på ryggen. Små maskhål i inre marginalen i början och på slutet. Nedre 

hörnet avrivet på s. 12 och 17, en reva i yttermarginalen på s. 19 och en smärre 

pappersförlust i nedre marginalen på s. 33. *1250 

226. topelius, z. Dramatiska dikter. Första samlingen. Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 

1861. 8:o. viii, 211, (1) s. Samtida mörkblått oklbd med guldornerad 

rygg, blindpressade pärmbårder och guldpräglat författarnamn inramat av ornamenterat 

guldtryck på främre pärm. Marmorerade snitt. Ryggen blekt och 

med en ljusare liten fläck överst. En bra inlaga med en fläck i övre marginalen 

på s. 18–22. Med C. M. Rosells namnteckning. *750 

Klemming s. 400. Allt som utkom av denna upplaga. Innehåller ”Titians första kärlek”, 

”Ett skärgårdsäfventyr”, ”Veteranens jul” och ”Prinsessan af Cypern”.

227. törneros, a. Bref och dagboks-anteckningar. Utgifna efter hans död. I–II. 

Uppsala, Leffler & Sebell, 1840–42. 8:o. (6), 417 + (6), lxiv, (2), 246 s. Bra 

samtida mörkbrunt hfrbd med blindpressad och guldornerad rygg samt grönstänkta 

snitt. Ryggen ngt blekt. Första delen har några smärre trycksvärtefläckar 

i övre marginalen på s. 352–53 och en reva i övre marginalen på s. 411. 

Den andra delen är lätt lagerfläckig på sina håll, särskilt i början och på slutet 

och har en mindre fläck i övre marginalen på s. 79–80. Enstaka marginalanteckningar 

i blyerts. Med N. C. Mörners blindstpl på försättsbladet. Fint ex. 

från Herrborum. *3500 

Utgiven av Erik August Schröder vars redigering på tidstypisk manér var något självsvådlig. 

Atterbom, som var gammal vän till Törneros, har författat Törneros biografi i 

andra delen. Oklart är hur Atterbom tolkade följande aforism av Törneros: ”Homeri 

odödlighet sträcker sig ej längre än Atterboms, blott till – närvarande dag.” Av övriga 

tänkespråk kan anföras: ”Fransoserna äro Europas apor, och de öfriga nationerna äro 

apornas apor” och ”Qvinnor pröfva sitt tålamod mest på personer: män mer på saker”. 

228. törneros, a. Bref och dagboks-anteckningar. Utgifna efter hans död. I–II. 

Uppsala, Leffler & Sebell, 1840–42. 8:o. (6), 417 + (6), lxiv, (2), 246 s. Två 

marmorerade pappbd med sparsamt guldornerade ryggar, röda titeletiketter 

av skinn och guldpräglade delnummer (Johanna Röjgård). De tryckta främre 

omslagen medbundna. Sporadiska lagerfläckar. Smala mörka fläckar i hörnen 

i början av del I och i slutet av del II. I del I fuktränder i nedre marginalen 

från s. 369 till slutet. Enstaka marginalnoteringar i blyerts. Med G. Björkmans 

namnteckning daterad 1878 och handskrivna tillskrifter till G. W. Gumælius. I 

del I står: ”in memoriam amici dilectissimi amicus” och i del II står: ”till vänkär 

åminnelse af författaren, minnestecknaren och utgifvaren”. *8000 

Gustaf Wilhelm Gumælius (1789–1877) var präst, riksdagsman och författare. Han studerade 

i Uppsala där han var medlem av Götiska förbundet och umgicks med många 

av de unga intellektuella som då vistades i staden. Där blev han även vän med Törneros 

och de brevväxlade livet ut samt reste tillsammans. Ett stort antal brev av Törneros till

Gumælius har tryckts i Nils Afzelius utgåva av Törneros brev, men även brevet i del I på 

s. 401 i denna utgåva om Geijers avfall är till största del hämtat ur ett brev till Gumælius 

(det inleds: ”Älskade broder”). Uppenbarligen hade Gumælius hjälpt Schröder och 

Atter bom i arbetet med brevutgåvan och var sedan länge god vän med bägge. Gumælius 

var även i början utgivare för tidskriften Svea i vilken Törneros 1831 publicerade en essä 

om estetik och året därpå medverkade som biträdande redaktör. 

229. (uddén, catharina christina) Familj-gåfvan eller stycken egnade åt högtidligheter 

inom familjerna, jemte andra vitterhets-försök af C. C. U. Kristianstad, 

F. F. Cedergréen, 1819. 8:o. Extra grav. titelblad, xxiv, 454 s. Lätt nött 

samtida alrotsmarmorerat skinnband med rikt guldornerad rygg, gulbrun 

titel etikett i glättad papp och oxiderade pärmbårder. Gula snitt. Båda pärmarna 

med små maskhål. Titeletiketten med obetydlig spricka. Det marmorerade 

eftersättsbladet urrivet. Liten rostfläck i texten på s. 195 och bortskrapad liten 

svart lackfläck i övre marginalen på s. 268. Blyertsrättelse på s. 310. Med Nils 

Bonniers exlibris och stpl. *1500 

Leijonhufvud & Brithelli s. 171. Klemming s. 214 nämner boken men ”torde knappast 

böra uppräknas”. Med en förteckning på subskribenterna på åtta sidor. Innehåller ”dramatiserade 

stycken, verser i blandade ämnen, namns- och födelsedags-sånger, bröllopssånger 

och graf-skrifter”. Den lilla lackfläcken finns passande nog över avdelningen 

”Verser på julklappar”. Författaren (1762–1822) var född Ekmark. 

230. (unge, o. s. von) Dikter i bunden och obunden stil. Af en gammal bekant. 

Sthlm, Z. Haeggström, 1838. 8:o. v, (1 blank), 114 s. Elegant grönt klbd med 

guldornerad rygg och rödbrun titeletikett i skinn (Hedberg, 1942). Stänkdekorerat 

övre snitt, övriga endast putsade. Det tryckta omslaget medbundet 

och med en svag fuktrand. Obetydligt bågnade pärmar. Enstaka små lagerfläckar. 

Liten fuktfläck i övre marginalen i början fram till s. 6 och på slutet i 

den nedre marginalen på s. 111–12. *3000 

Innehåller dikter och kortare prosastycken. Gunnar Brusewitz som ägnat Otto Sebastian 

von Unge (1797–1849) ett kapitel i Den nöjsamma nyttigheten anför honom som ett 

exempel på de författare ”som av mer eller mindre svårbegriplig anledning blivit våra 

ständiga följeslagare genom livet” och tillägger: ”Som skald – han gav ut två smärre 

diktsamlingar – vårdslösade han versformen så till den grad att hans poesi fick ett drag 

av dilettantism. Han struntade i elegansen, budskapet var det väsentligaste.” 

231. (unge, o. s. von) Minnen af lifvet wid hemmet och under resor, af vandringsmannen 

genom Dalarne. Västerås, D. Forssell, 1835. 12:o. (2), 96 s. Klistermarmorerat 

pappbd med gamla stänkta snitt (Johanna Röjgård). Främre tryckt 

omslag medbundet. Lätt bruntonad inlaga. Bra ex. *2500 

Bring 578: ”Innehåller även smärre reseskildringar men mest betraktelser över nyttan 

och förmånen av resor”. Allt som utkom, det avslutande ”forts. e.a.g.” till trots. Författaren 

skriver bl.a. om sina intryck av olika dialekter: ”Uppländningen gnäller fram orden – 

westmanlänningen släpar dem fram såsom wore de tackjernsgösar. Södermanländskan, 

serdeles i Nyköpingstrakten, torde wara kärnan af den irreguliert mångsidigt anskjutna 

krystall som kallas swenska.”

219, 220, 221, 227, 228, 229. 

232. (unge, o. s. von) Rappe naturel i vers och prosa af vandringsmannen genom 

Dalarne. Västerås, D. Torssell, 1835. Liten 12:o. 96, (8) s. Häftad i ngt nött tryckt 

gråpappersomslag. Bakre omslaget delvis loss. Ryggen defekt nedtill. Inlagan 

är delvis oskuren i nedre marginalen. Enstaka småfläckar. Med G. E. Berndtssons 


De avslutande opaginerade sidorna består av bokreklam. 

233. wadman, j. a. Bihang till Joh. And. Wadmans Samlade skrifter. Sthlm, Typografiska 

föreningens boktryckeri, 1855. 12:o. (2), xxv, (1 blank, 1, 1 blank), 154, 

(2 blanka) s. Ngt nött lackat rött halvsaffianbd från 1900-talets första hälft 

med guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Det ljusgröna tryckta omslaget 

medbundet. Bra inlaga men med några solkfläckar i nedre marginalen på s. vi. 

Ojämnt skuren i nedre marginalen. *600 

Utgavs av Herman Bjursten på J. L. Brudins förlag. I bihanget finner man författarens 

mer ekivoka alster, vilka enligt utgivaren är ”i sitt slag […] så oöfverträffliga, att de 

ingalunda borde lämnas åt glömskan”. Dock bedömde han innehållet vara väl magstarkt 

för en bredare allmänhet och gav ut verserna på eget förlag i detta bihang ”ämnadt att 

spridas till resp. subskribenter, som önska att lära känna den Wadmanska sångmön, 

äfven i dess ystraste sjelfsvåld”. Några ord och rader har emellertid Bjursten av tryckfrihetsskäl 

inte vågat ta med ens i denna upplaga, utan de representeras av ”streck” i texten.

234. wadman, j. a. Samlingar. Lekochalfwar. Göteborg, S. Wahlström, 1830. 8:o. 

Litograferat titelblad, 191, (1) s. & 3 litograferade notblad. + wadman, j. a. 

Sednare samlingar. 2. Lekochalfwar. Göteborg, C. Backman, 1835. 8:o. Litograferat 

titelblad, 188, (4) s. & 3 litograferade notblad. Två samtida mörkblå 

glättade pappbd. I synnerhet första bandet nött vid falsar och med skada upptill 

på ryggen. Den första delen tryckt på blåtonat papper. Ett bokmärke har 

lämnat avtryck på första delens titelblad och överst på detta kan man även 

ana en bortskrapad gammal namnteckning. På sina håll omfattande samtida 

kompletteringar i del I. Med J. A. Bredbergs respektive Elin och Carl Blidbergs 

stplr. J. Viktor Johanssons ex. *6500 

Johan Anders Wadman (1777–1837) vistades några terminer i Lund och blev 1800 student 

i Åbo. Några år senare hade han hunnit med en längre utlandsresa och att förskingra 

hela sitt fadersarv. Han bosatte sig i Göteborg och hankade sig där fram till sin 

död med tillfälliga arbeten under beskydd av professor C. F. Weltzin. Som diktare är han 

mest känd för sina i bellmansk anda kvicka tillfällighetsverser. Hans samlade arbeten 

utgavs, om än delvis censurerade, av Herman Bjursten 1855 och ånyo 1869 och 1877 av 

J. G. Carlén och C. H. Rydberg samt 1946 av bokens tidigare ägare J. V. Johansson. Som 

exempel på Wadmans kvickheter kan anföras: ”Ack! Visst är det skönt, att stolt och modigt 

strida/ För den goda saken, för sitt fosterland;/ Till belöning sen, på knä vid kungens 

sida,/ Att få stryk och stjerna af hans hjelte-hand;/ Men att lemna bålen, innan den 

blir slut?/ Åh nej, äran väntar tills vi druckit ut.” Kompletteringarna i del I består av de 

ursprungliga lydelserna i dikter som omarbetats av anständighetsskäl inför tryckningen. 

235. wadman, j. a. Samlingar. Lekochalfwar. Göteborg, S. Wahlström, 1830. 8:o. 

Litograferat titelblad, 191, (1) s. & 3 litograferade notblad. + wadman, j. a. 

Sednare samlingar. 2. Lekochalfwar. Göteborg, C. Backman, 1835. 8:o. Litograferat 

titelblad, 188, (4) s. & 3 litograferade notblad. Två häftade och oskurna 

volymer i gråpappomslag från mitten av 1900-talet. De ursprungliga omslagen 

medbundna med undantag av det bakre i del II. Del II är i större format och 

dess inlaga tryckt på blåtonat papper samt till en del ouppskuren. Ett bokmärke 

har lämnat ett par bruna fält på s. 88–89 i del I. Del II genomgående lätt lagerfläckig 

och med G. Sandmarks namnteckning. Enligt blyertsnoteringar på 

insidan av omslagen ska detta ex. ha tillhört J. Viktor Johansson. *4800 

Detta exemplar kostade 130 kronor på Johanssons auktion 1968. 

236. wadström, c. g. Några stunder vid lyran. Skaldeförsök. Första häftet. Sthlm, 

P. A. Norstedt & söner, 1833. 8:o. (2), iv, 147, (1 blank, 1) s. Trevligt samtida 

hfrbd med guldornerad rygg, inklusive lyra, och grönstänkta snitt. Pärmhörnen 

aningen stukade och bakre pärmen lite blekt upptill. Inlagan genom gående lätt 

lagerfläckig. Med Gustaf Fredrik Åbergssons ovala stpl med dennes initialer. 

Bra ex. *1500 

Allt som utkom av dessa skaldeförsök om vilka författaren själv säger ”att deras offentlig-görande, 

utan all saknad […] kunnat uteblifva”. Innehåller bl.a. dikterna ”Sång 

till Aggerhus-häst-jägare”, ”Kumla den 16 juni 1824”, ”Dufposten”, ”Ord, afsjungna vid 

en konsert, gifven till förmån för de brandskadade i Norrköping”, ”Tankar, då folkskolan 

i Upsala invigdes” och ”En jagt-scen” samt ett antal personverser. Gustaf Fredrik

Åbergsson (1775–1852) var förste aktör vid Dramatiska teatern och Operan i Stockholm. 

Han verkade även som översättare av ett flertal samtida teaterpjäser. Hans ursprungliga 

namn, Åberg ändrade han till Åbergsson av blygsel, enligt Carlander, ”öfver sin systers, 

den bekanta aktrisen Inga Åbergs, utsväfvande lefnadssätt”. 

237. wadström, c. g. Några stunder vid lyran. Skaldeförsök. Första häftet. Sthlm, 

P. A. Norstedt & söner, 1833. 8:o. (4), iv, 147 s. Häftad, oskuren och ouppskuren 

med tryckt omslag. Omslaget med några småfläckar och lite defekt i ryggen. 

Lite lös i häftningen. Inlagan med enstaka lagerfläckar. *900 

238. wallin, j. o. Förslag till svensk psalmbok. Sthlm, O. Grahn, 1816. 12:o. xxiv, 

334, (2 blanka) s. Samtida prydligt rött halvsaffianbd med guldornerad rygg, 

brun titeletikett i glättad papp och gula snitt. Pärmhörnen nötta och lite stukade. 

För- och eftersättsblad saknas. Inlagan tryckt på blåtonat papper. En reva 

nedtill vid häftningen på s. 1. Där psalmförfattarnas tryckta namn saknats efter 

respektive psalm, har en tidigare ägare skrivit in dessa med bläck. Då papperet 

är tämligen poröst, har detta medfört en del spridda bläckfläckar. Ett nagg i yttermarginalen 

och vidhängande minimal textförlust på s. 19. En liten rostfläck 

har utvecklat ett litet hål med bokstavsförluster på s. 297–98. Med en samtida 

namnteckning, Londicer, på främre pärmens insida. *3500 

Efter en lång rad psalm- och psalmboksförslag blev detta, med en del förändringar, 

antaget och grunden för 1819 års psalmbok. Wallin hade skrivit en rad psalmer själv och 

omarbetat ännu fler. Namnteckningen torde härröra från bankokommissarien Georg 

Jacob Londicer, född i Strängnäs 1769. Enligt Carlander var han ”bibliofil och musikaliskt 

begåfvad, egde han en vacker boksamling, musikalier och åtskilliga instrument”. 

Efter hans död 1840 såldes en del av böckerna men en annan del av boksamlingen ärvdes 

av hans son Georg Isak Londicer. 

239. wallin, (j. o.) & tegnér, (e.). Skaldestycken. Upplästa på Svenska akademiens 

högtidsdag den 20 december 1839. Sthlm. A. G. Hellsten, 1840. 8:o. (2), 

26 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Främre omslaget med en signatur, 

”J O M-r.” [=Mörner] och ett par ljusare fläckar. Bra inlaga men titelbladet lite 

ojämnt bruntonat. Från Herrborum. *1250 

Innehåller Wallins ”Dödens engel” i första tryck och Tegnérs ”Öfver Wallin”. En ny 

upplaga utkom redan samma år. 

240. (wallmark, p. a.) Försök att upplysa publiken om föremålet och beskaffenheten 

af den elfvaåriga tvisten inom vår litteratur. Ett bidrag till vår vitterhets 

historia för åren 1809–1820. Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1821. 8:o. (2), 

iv, 161 s. Samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg, brun titeletikett och gula 

snitt. Pärmhörnen stukade och pärmsidorna aningen blekta upptill. Främre 

inre falsen delvis lite sprucken. Bra inlaga. Med Otto von Feilitzens namnteckning 

daterad 1865 (?) och en prydlig tillskrift till Henry Olsson från Axel 

Friberg på främre pärmens insida. *900 

Om striden mellan den gamla och nya skolan inom litteraturen, där Wallmark var en av 

de främsta företrädarna för den förstnämnda.

242. 

241. (wallmark, p. a.) Resan till Stockholm, år 1913. Af Fuselbrenner den yngre. 

Andra, ändrade och tillökta upplagan. Med bilagor. Sthlm, R. Ecksteins tryckeri, 

1819. 8:o. 135, (1), 1–89 s. & 4 handkolorerade litograferade plr. + Förteckning 

på böcker och skrifter, som säljas på Ecksteinska boktryckeriet i Stockholm, 

Skom.-embetets hus wid Slottsbacken, n:o 7, 3:dje porten till wenster i 

Bollhusgränden, äfwensom, till en del, hos de fleste herrar bokhandels-kommissionärer 

i landsorterna. [=rubrik]. Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1820. 

8:o. (8) s. Prydligt halvpergamentbd med grön titeletikett av skinn (Hedberg, 

1955). Ryggen aningen solkig. Det tryckta gråpappomslaget medbundet, och 

med svag fuktskada upptill. Inlagan oskuren. Svaga fuktränder i framförallt 

yttre marginalen förekommer av och till. En ngt kraftigare fuktfläck i nedre 

marginalen på s. 15–16. Med Gustaf Bernströms exlibris och hans notering, 

”coll. cat”. *6000

230, 233, 236, 238, 240, 243, 245, 248, 249, 250. 

En tidig svensk sf-roman som publicerades första gången 1817–19 som följetong i Allmänna 

journalen. Detta är första bokupplagan. En tredje upplaga utkom 1832. Wallmark 

påstår själv, något ursäktande, att berättelsen är skriven ”på hållen”, d.v.s. medan sättaren 

väntade på bladfyllning till nästa dag. Det är bara denna upplaga som är illustrerad och 

det är några av de äldsta litografiska bokillustrationerna i Sverige. Det tryckta omslaget 

med titeln: ”Fuselbrenner den yngres resa till Stockholm, år 1913. Med karrikaturer.” I 

den medbundna bokkatalogen annonseras bland annat årgångar av Allmänna journalen 

och Journal för litteraturen och theatern. Allmänna journalen såldes även i lösnummer 

efter sitt innehåll, exempelvis ”Något om en tillkommande realisation af swenska bankosedlarne 

(3 n:r af Allm. journ. 1820) 3 s b:o.” 

242. (wallmark, p. a.) Resan till Stockholm, år 1913. Af Fuselbrenner den yngre. 

Andra, ändrade och tillökta upplagan. Med bilagor. Sthlm, R. Ecksteins tryckeri, 

1819. 8:o. 135, (1), 1–89 s. & 4 handkolorerade litograferade plr. + Förteckning 

på böcker och skrifter, som säljas på Ecksteinska boktryckeriet i Stockholm, 

Skom.-embetets hus wid Slottsbacken, n:o 7, 3:dje porten till wenster i 

Bollhusgränden, äfwensom, till en del, hos de fleste herrar bokhandels-kommissionärer 

i landsorterna. [=rubrik]. Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1820. 

8:o. (8) s. Häftad och oskuren i ngt nött tryckt gråpappomslag med aningen 

mörknad och fläckad rygg. Delvis svagt lagerfläckad. Planschen vid s. 58 ngt 

fläckig, främst i marginalen. Några fläckar på s. 67–75. Liten trycksvärtefläck i

texten på s. 6 i bilagorna och lite större bläckfläck på s. 47. Ett ljuvligt ex. ur J. 

Viktor Johanssons samling. *8500 

Bilagt till detta exemplar finns auktionsnummerlappen och kvittot från den 28 oktober 

1968 då J. Viktor Johanssons samling gick under klubban. Köpare då var Åke Anderssons 

Libris antikvariatet som fick betala 205 kronor. 

243. (wallmark, p. a.) Sulioterna, eller Sulis öfvergång; en händelse ur början 

af grekernas befrielse-krig; historiskt skådespel i tre akter, första gången uppfördt 

på Kongl. stora theatern, den 11 maj 1827; med bifogade upplysningar 

och anekdoter ur grekiska befrielse-krigets äldre och nyare historia. Andra 

upplagan. Sthlm, Ecksteinska tryckeriet, 1827. 8:o. xxiv, 317, (1) s. Fint samtida 

lätt nött hfrbd med rikt guldornerad rygg och blå titeletikett i glättad papp. 

Grönstänkta snitt. Bitvis lätt lagerfläckig i marginalen. Titelbladet med en lagning 

i innermarginalen och mindre fläck efter adressetikett. Ett blad felbundet 

i början. *2800 

Klemming s. 240, noten och s. 585 där han menar att ”Den så kallade »Andra upplagan» 

af Sulioterna är blott ett vanligt knep; d.v.s. de två orden är tillagda på en del af den 1:a 

och enda upplagan, som mest blef makulatur”. Första upplagan utkom samma år, liksom 

en tysk översättning av C. G. Hegardt. Det finns dock ytterligare en liten skillnad mellan 

upplagorna, då uppgiften på s. 317 om upplagans storlek och att inkomsten skulle ”delas 

imellan nödlidande suliot-familjer och de brandskadade i Borås” bara återfinns i den 

första upplagan. Wallmarks pjäs omfattar endast s. 1–121, innehållet i övrigt utgörs av 

fylliga upplysningar och anekdoter om sulioterna och grekiska frihetskriget. Sulioterna 

var en kristen albansk folkstam som gjorde sig bemärkta under det grekiska frihetskriget 

1821–27. Detta krig väckte stor upprördhet i Sverige och insamlingar för grekernas 

sak var mycket framgångsrika. 

244. (wallmark, p. a.) Till Tegnér, i anledning af hans sista poem: ”Helsning till 

svenska riddarhuset vid 1840 års riksdag.” Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1840. 

8:o. 7 s. Häftad med en samtida blå ryggremsa. Aningen solkig och stött i nedre 

marginalen. *600 

Författarattribuering efter Linnström. Ej i Bygdén. Wallmark själv tar heller ej upp skriften 

i sin bibliografi i Biografiskt lexicon. Dikten är en motskrift till Tegnérs romantiskt 

konservativa Helsning till svenska riddarhuset vid 1840 års riksdag. 

245. (wetterbergh, c. a.) Berättelser af Onkel Adam med teckningar af D. Norrköping, 

Östlund & Berling, 1854. 8:o. 150 s. & 6 litograferade plr. Stiligt rött 

halvsaffianbd från slutet av 1800-talet med upphöjda bind, rikt guldornerad 

rygg, mörkgrön titeletikett och vackra marmorerade snitt (Hedberg). Det ngt 

flammiga glättade litograferade omslaget medbundet. Några smärre skrapmärken 

nederst på rygg och falsar. Pärmhörnen lite stötta. Inlagan lätt lagerfläckig 

på sina håll, t.ex. på s. 74–76 inkluderande den sista planschen, dock utanför 

bildytan. En gammal lagad reva överst i inre marginalen på s. 79. Med Axel 

Abramsons exlibris. *1500 

Teckningarna gjorda av Fritz von Dardel. De olika berättelserna har separata titelblad 

med impressum: ”Pfefferkorns reseminnen”, ”Minnen från mina informations-år”, 

”P - P - P. Dramatisk skizz i en scen” och ”Tant Margaretas soiréer. Genremålningar”. På

titeletiketten anges bara det första arbetet. Grosshandlaren Axel Abramson hade en 

fin boksamling som bl.a. innehöll vitterhet, dramatik och teaterhistoria. Han var en av 

Gustaf Hedbergs tidiga stamkunder. 

246. Vid qvällslampan, vers och prosa af Max. Axelson, författ. till Högadals prostgård, 

L. G. Nilsson, P. Thomasson, Wilhelmina m.fl. Sthlm, J. Beckman, (1869). 

8:o. (4), 100 s. Lite nött och ngt solkigt men trevligt grönt opappbd med tryckt 

illustration på frampärmen och bokannonser på bakpärmen. Titelbladet lite lätt 

lagerfläckigt. *900 

Tryckåret feltryckt 1689. Novell- och poesisamling. Innehåller bl.a. dikterna ”Minnesruna 

öfver August Blanche” av Maximilian Axelsson, ”Den första sippan och den första 

snön” av Wilhelmina Stålberg och ”Kantat till abiturienterna från Hernösands läroverk” 

av L. G. Nilsson samt prosatexterna ”Wendela, af Z–n” och ”Öfverste Brelin på Lydinge, 

af densamme”. 

247. (zedritz, c. e.) Den turkiska musiken eller Stockholms-resan. Berättelse. 

Västerås, D. Torssell, 1835. 12:o. (2), vi, 7–165, (1) s. Häftad och oskuren i tryckt 

gråpappersomslag. Inlagan allmänt lös i häftningen och några sidor helt loss. En 

del understrykningar med rött bläck i början. En liten reva i övre marginalen på 

s. 71 och några enstaka hål i yttermarginalerna. Med Börje Knös stpl och hans 


Turkiska musiken var ett kortlivat musikaliskt sällskap i Uppsala under 1820- och början 

av 30-talet som uppträdde i staden med mer eller mindra burleska föreställningar. Störst 

ryktbarhet vann de dock genom det minst musikaliska av sina förehavanden. Med jämna 

mellanrum tågade Turkiska musiken genom universitetsstaden nattetid och spelade på 

gong-gong, eldgafflar, grytlock, portnycklar och visselpipor. Två resor som sällskapet 

genomförde har bearbetats litterärt och utgivits. Den ena gick till Enköping för anordnande 

av maskeradbal och konstridning på torget. Den andra, som här föreligger, gick 

alltså till Stockholm, där besök på gamla Kastenhoff och ringdans kring Bellmans byst 

på Djurgården ingick i äventyren. Resan verkar ha varit bland det sista Turkiska musiken 

företog sig. Sällskapet upplöstes 1834. Carl Edvard Zedritz (1805–59) gick under namnet 

Sancho i sällskapet, med vilket förordet till denna reseberättelse är undertecknat. Han 

blev 1852 professor i romersk vältalighet och poesi vid Uppsala universitet. 

248. (zedritz, c. e.) Maskeraden i en småstad. Berättelse. Sthlm, J. Hörberg, 1834. 

Stor 12:o. 84 s. Trevligt blått klistermarmorerat pappbd med gul titeletikett och 

övre och främre snitt blåstänkta, det nedre oskuret (Johanna Röjgård). Ren inlaga. 

*5000 

Romanen utspelar sig i Enköping och beskriver sällskapet Turkiska musikens utflykt till 

staden med konstberidning på torget och maskeradbal. Carl Edvard Zedritz (1805–59) 

var författare och professor i romersk poesi och vältalighet i Uppsala. 

249. zedritz, c. e. Samlade skrifter. I–III. Örebro, N. M. Lindh, 1862. 8:o. (6), 338 

+ (4), 275 + (4), 303 s. Tre lätt nötta samtida hfrbd med dekorativt guldornerade 

ryggar och infärgade svarta titelfält. Svagt stänkta snitt. Pärmpappret med liten 

skada vid främre fals i del III. Enstaka småfläckar och obetydliga blyertsförstrykningar, 

dock aningen mer i del II. Med familjen Hallenborgs vapenexlibris. Bra 

svit. *1400

Innehåller vid sidan av de många skönlitterära bidragen även några ”estetiska och filosofiska 

uppsatser”. Bland dikterna märks ”Cholera morbus 1834”, ”Gengångaren”, ”Vid 

bröllopet på Gränshammar”, ”Då Törneros begrofs” och ”Månskenets magi”. Exempel 

på uppsatser är ”Skön konst förr och nu, och om skön konst i allmänhet”, ”Några exempel 

på afsigts-romanen”, ”Ett par ord om Jean Paul”, ”Något om Kant” och ”Om 

handlingsprincipens enhet och odelbarhet” samt ”Om latinet såsom skriftspråk i våra 

dagar”. Av författarens prosafiktion avtrycks bl.a. ”Enstödingen eller herr kamrer Matthias 

Knöckel”, ”Dubbelbröllopet på Dunderviksborg” och ”En akademisk skoputsare 

och hans adjutant”. Det Hallenborgska biblioteket stod på Rydsgård i Skåne. 

250. ödmann, s. Dikter. Uppsala, P. Hanselli, 1848. 16:o. 160 s. Halvpergamentbd 

från slutet av 1800-talet med sparsamt guldpräglad rygg, röd titeletikett i skinn 

och marmorerade snitt. Ryggen mörknad och med ett litet rött streck vid bakre 

fals. Inlagan genomgående lite lagerfläckig. En svag, men knappast störande, fuktrand 

kan skönjas på s. 77–84. Med Lars A. Lindgrens exlibris. *900 

Innehåller bl.a. ”Wårbilder: lärkan”, ”Warning till blommorna i maj”, ”Till polska nationen”, 

”Warning. Efter Klopstock”, ”Örnen och dufwan” och ”Skyddsengeln” samt en avdelning 

”erotiska dikter”. Författaren (1822–99) var brorsonson till naturvetaren, hymnologen 

och professoren med samma namn. Han var författare och tidningsredaktör. 

förteckning över några i katalogen 

citerade referensverk 

aberstén, s. & tiselius, c. a. Göteborg och Bohus län i litteratur, karta och bild. Göteborg, 

1924–34. 

Akrell = östman, n. Carl Akrells samling af Stockholmiana. Sthlm, 1913. 

almquist, j. a. Sveriges bibliografiska litteratur. I–III. Sthlm, 1904–12. 

Almquistiana = almquist, j. a. Almquistiana eller förteckning på […] släkten Almquist. 

Uppsala, 1892. 

björck, s. Svenska språkets skönheter. Falköping, 1984. 

bring, s. e. Itineraria svecana. Bibliografisk förteckning över resor i Sverige fram till 1950. 

Uppsala, 1950. 

Fiske = hermannsson, h. Catalogue of the Icelandic collection bequeathed by Willard Fiske. 

I–III. New York, 1960. 

furuland, g. Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier 1833–1851. Uddevalla, 2006. 

kleberg, t. Svenskar i Italien. Göteborg, 1949. 

klemming, g. e. Sveriges dramatiska litteratur till och med 1875. Sthlm, 1863–79. 

leijonhufvud, s. & brithelli, s. Kvinnan inom svenska litteraturen intill år 1893. Faksimilupplaga. 

Sthlm, 1978. 

lundstedt, b. Sveriges periodiska litteratur. I–III. Faksimilupplaga. Sthlm, 1969. 

setterwall, k. Svensk historisk bibliografi 1771–1874. Uppsala, 1937. 

sjögren, a. Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken. Sthlm, 1915. 

SWIM = Swedish imprints 1731–1833. Utgiven av R. Du Rietz och G.-B. Du Rietz. Uppsala, 

1977–. 

Åhlén & Åhlén = åhlén, b. m.fl. Censur och tryckfrihet; farliga skrifter i Sverige 1522–1954. 

Södertälje, 2003.

mats rehnström Rara böcker & handskrifter 

Jakobsgatan 27 b (mitteningången) 

Box 16394, se-103 27 Stockholm, Sweden 

Tel. 08-411 92 24, fax 08-411 94 61 

e-post: rehnstroem@svaf.se 

hemsida: www.matsrehnstroem.se 

Plusgiro 336514-5 Bankgiro 5336-6282 

Medlem i Svenska Antikvariatföreningen 

Member of ilab

Pris: 75:–

Katalog 76 - Svenska Antikvariatföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?