Musikens betydelse i förskolan - WLH

1.3 Syfte
Mitt syfte med denna undersökning är att ta reda på hur och i vilket syfte förskollärare inom
waldorfpedagogik och inom den kommunala förskolan använder musiken i verksamheten, samt
vad förskollärarna själva tänker kring detta. Jag har valt att undersöka både waldorfförskollärare
och kommunala förskollärare för att se om det finns några likheter eller skillnader.
1.3.1 Frågeställning
De frågor som jag tänker undersöka är följande:
• På vilket sätt används musik i waldorfförskolor respektive i kommunala förskolor?
• I vilket syfte används musiken?
• Hur tänker förskollärarna själva kring användandet av musik i barngrupperna?
1.3.2 Begreppsdefinitioner
Förskolebarnet: Jag koncentrerar mig på barnet mellan ca 1,5 till 6 – 7 år.
Musik: Då talar jag om det aktiva musicerandet i form av sång och instrumentalt spel.
Pentatonik: Ett tonförråd som innehåller fem toner inom oktaven, vilket innebär att den
pentatoniska skalan kan spelas i vilken följd som helst och ändå låta harmoniskt.
Förskollärare: Då talar jag om utbildade förskollärare.
Musikmedvetna förskollärare: Då menar jag förskollärare som har ett personligt intresse av
musik. Förskollärare som sysslar med någon form av musik på sin fritid.
Musisk aktivitet: Innebär musikaktiviteter i den här undersökningen.
2 Bakgrund
I detta avsnitt kommer jag att belysa musikens betydelse för den växande människan ur ett
historiskt perspektiv, synen på musikens betydelse för barn idag samt barns musikaliska
utveckling, med hjälp av litteratur. Jag kommer även att gå igenom vad de olika läroplanerna
säger gällande musikaktivitet i förskolan samt redovisa relevant forskning kring ämnet. De
referenser som jag huvudsakligen använt mig av i denna bakgrundsdel skulle jag vilja berätta
lite om först. Jag har valt att göra ett urval av referenserna, och presenterar endast de författare
som jag själv tycker har varit mest inspirerande i mitt kunskapsinhämtande, kring det valda
temat.
3