Musikens betydelse i förskolan - WLH

waldorfförskolor har pedagogerna kunskap inom musik på ett annat sätt än inom den
kommunala förskolan, där musikkunskaperna kanske inte finns i lika hög grad.
En annan intressant iakttagelse var att ingen av förskollärarna nämnde något om att de lyssnar
på inspelad musik i verksamheten. Det var heller inte något som jag själv tänkte på att fråga
respondenterna. Denna form av musik gick mig helt förbi i denna undersökning. Jag var alltför
fokuserad på det egna aktiva musicerandet i barngrupperna.
Avslutningsvis tycker jag att det har varit väldigt roligt och intressant att göra dessa intervjuer
eftersom jag märkte att de själva brann för ämnet. Jag brinner själv för detta ämne och som
blivande förskollärare kommer jag att använda mig mycket av musik tillsammans med barnen.
Under arbetets gång har jag lärt mig mycket om hur musiken inverkar på barnet och har jag fått
ett större underlag att stå på inför mitt eget arbete i förskolan.
7 Referenslista
Litteratur
Antal-Lundström, Ilona (1996): Musikens gåva: hur musik påverkar barns utveckling genom att
stimulera inneboende resurser och ge ökad social kompetens. Uppsala: Konsultförlaget AB
Björndal, R. P Cato (2005): Det värderande ögat. Stockholm: Liber
Bjørkvold, Jon-Roar (2005): Den musiska människan. Stockholm: Runa
Bojner, Gunilla (1998): Musik och lek. Uppsjö läromedel
Gudmundsson, Christer (1992): Lär med musik. Jönköping. Brain Books
Granberg, Ann (1994): Småbarnsrytmik: lek och rörelse till musik. Stockholm: Liber Utbildning
AB
Hammershöj, Henny (1997): Musikalisk utveckling i förskoleåldern. Lund: Studentlitteratur
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997): Forskningsmetodik – Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Studentlitteratur. Andra utgåvan
Kutik, Christiane (1994): Alla barn är musikaliska. Om språk, sång, instrumentalmusik och
rörelse. Ur Mathisen, Arve (red) (1994): Barnets värld – pedagogik och uppfostran i
förskoleåldern. Oslo. Vidarförlaget
27