Musikens betydelse i förskolan - WLH

More documents

Recommendations

Info

• Att utveckla det emotionella hos barnen genom att agera olika beroende på sångens handling och melodi. Kommunal förskollärare 2 berättar att hon arbetar mycket med känslan. När hon sjunger något som är glatt använder hon en glad röst. Detta är vad Hammershöj (1995) kallar för det expressiva uttrycket, dvs. de musikaliska kvalitéerna i rösten. Det lämpar sig bra med barn i fasen 1,5 – 3år eftersom de lyssnar till dessa expressiva signaler. Även K1 och W1 antydde att musiken utvecklar det emotionella. • Samla barnen och fånga deras uppmärksamhet. Enligt Kutik (1994) kan man använda sången som ett redskap för att fånga uppmärksamhet, samla barnen och som information när ett nytt moment börja och slutar. Samtliga förskollärare använde sig av musiken i dessa syften. Framförallt i syfte att avleda barnens uppmärksamhet när de var oroliga eller ledsna och som övergång till nytt moment samt som inledning och avslutning av moment. • Följa årstider, högtider, teman och väder, då man sjunger sånger som kopplas till årstid, högtid, tema eller väder. Sjunger man årstidsbetonat blir barnen väl bekanta med sångerna, eftersom de sjungs en ganska lång tid. Det ger en trygghet till barnen (Kutik, 1994). W1 och W2 nämnde att de sjunger årstidsbetonat och i samband med högtider. W2 tillade att de även sjunger enligt väder och natur. K2 sade att de sjunger enligt tema men även lite årstidsbetonat eftersom de just nu sjunger om höstens händelser. K1 nämnde inget om detta. • Öva språk, grammatik och artikulation. Genom sångerna utvecklar barnen språket på ett mera lustbetonat sätt än bara genom talövningar. Detta är något som ett flertal författare i litteraturen betonar, bl.a. Antal-Lundström (1996) och Bjørkvold (2005) m.fl. Även samtliga förskollärare nämnde språkets övning och utveckling i intervjuerna. • Öva motorik. Musik och sånger tillsammans med rörelser övar både finmotoriken och grövre motorik. Detta var något som alla förskollärare tog upp i intervjuerna. Både Antal- Lundström (1996) och Granberg (1994) tar upp rörelse till musik som en motorisk träning och utveckling. Sammanfattning: Samtliga förskollärare nämnde i intervjuerna att syftet med musiken är att öva/utveckla språk och motorik. Alla sade även att musiken är bra i samlande syfte, i avledande syfte eller för att uppmärksamma barnen. Musiken som syfte att skapa gemenskap och utveckla det sociala var även något som samtliga förskollärare nämnde. Tre av förskollärarna nämnde att de sjunger årstidsbetonat, i samband med högtider eller enligt tema. Tre av pedagogerna sade även att musiken verkar för att utveckla det emotionella hos barnen. 5.1.3 Hur tänker förskollärarna själva kring användandet av musik i barngrupperna? Alla förskollärarna är överens om att musiken i barngrupperna är viktig och dessutom väldigt glädjande och roligt. Alla förskollärare anser även att musiken verkar utvecklande för barnen och de lär sig mycket av att musicera, bl.a. språk, motorik, känslor och det sociala. 23
Kommunal förskollärare 1 (K1) belyser fantasin, kreativiteten och skapandet av egna musikinstrument samt att barnen tränar koncentration i organiserade samlingar. Att musik ökar kreativiteten är även något som Bojner (1998) tar upp. ”Genom musiken får man in allt i barnens utveckling, de gör något tillsammans, tar hänsyn till varandra, lyssnar, ansvarar för varandra så de musikaliska aktiviteterna kan fortsätta.” (20090907). K1 tar även upp att barnen lär sig en rad andra färdigheter förutom språk och motorik, bl.a. matematik, etik och engagemang, något som även Antal-Lundström (1996) belyser. K1 belyser även att musik skapar gemenskap och är förlösande. Waldorfförskollärare 1 (W1) betonar att hon är medveten om att musik främjar språket, motoriken och balansen, i samband med rörelser. Barnen lär sig grammatik och att uttrycka orden rätt. ”Man måste inte göra det bara för att det är kul, utan det finns faktiskt anledningar till varför man använder musik tillsammans med barnen” (20090909). Hon säger att barnen tränas socialt, då alla sjunger tillsammans. Hon tar även upp att barnen lyssnar till musik och använder det i avledande syfte då hon märker att barnen är nervösa eller oroliga, i enlighet med Kutik (1994). Kommunal förskollärare 2 (K2) säger att det är uppenbart att man väcker ett musikintresse och ger inspiration till barnen. Då hon använder sig av mycket instrument med barnen så märker hon att de tycker det är roligt och givande och vill gärna fortsätta spela när de kommer hem. Hon upplever att det är bättre att använda sång när hon vill berätta för barnen vad som ska komma, då de lyssnar bättre till sången än till tilltal. ”Det är mycket bättre att sjunga än att bara tala med barnen. De lyssnar mera på sång än tal.” (20090914). Hon belyser även att musiken tränar språk och rörelse på ett roligt sätt samt att barnen får en chans att uttrycka känslor. Waldorfförskollärare 2 (W2) tar upp hur man bör sjunga med barnen. Att man bör höja sitt tonläge en aning för att det ska passa barnens tonläge, vilket även Hammershöj (1995) tar upp. Samma förskollärare tar även upp att hon hört att barn som sjunger mycket blir intelligentare. Det är även något som Antal-Lundström (1996) tar upp, att de kognitiva färdigheterna främjas med hjälp av musik. W2 anser att musiken är värmande, förlösande, gemenskapande, glädjande och lugnande. Hon anser även att musiken är bra för träning av artikulationen. ”Barn som t ex har svårt att säga R sjunger jag mycket med och så småningom lär de sig att uttala ett R.” (20090917). Barnen lär sig även att andas rätt och sången hjälper till att mjuka upp barnens stämband. Sammanfattning: Att musiken är viktig och rolig håller alla förskollärare med om. De är alla medvetna om att musiken verkar utvecklande på barnen och att den är ett bra redskap i den pedagogiska verksamheten. Den är även inspirerande och väcker ett intresse hos barnen. Även här kommer språkutveckling och motorisk utveckling in som en viktig faktor. 5.2 Slutsats Enligt resultaten i denna undersökning används musiken dagligen inom dessa fyra förskolor, både spontant och i organiserade aktiviteter. Samtliga förskollärare som ingick i denna studie använder musiken som ett medvetet redskap i den pedagogiska verksamheten. Det som skiljer 24
Page 1 and 2: Musikens betydelse i förskolan En
Page 3 and 4: 1 Introduktion ....................
Page 5 and 6: 1 Introduktion 1.1 Inledning Detta
Page 7 and 8: Mats Uddholm är författare till b
Page 9 and 10: Is fit for treasons, stratagems, an
Page 11 and 12: 1980-talet blev Wieslanders ombedda
Page 13 and 14: Sånger som kan dramatiseras är my
Page 15 and 16: 3.1 Metodval I denna undersökning
Page 17 and 18: 3.1.5 Forskningsetiska principer En
Page 19 and 20: korgen. Sen sjunger vi ju även de
Page 21 and 22: är bra för balans och språkutvec
Page 23 and 24: K2: I början av varje termin har v
Page 25: Waldorfförskollärarna (W1 och W2)
Page 29 and 30: anser. Genom en kvalitativ intervju
Page 31 and 32: Lennart Reimers (1990): Vad tycker
Page 34: Stockholms universitet 106 91 Stock

Musikens betydelse i förskolan - WLH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?