Musikens betydelse i förskolan - WLH

Jag har i denna undersökning använt mig av kvalitativ intervju som liknade ett vardagligt samtal
med intervjupersonen. Mina intervjuer liknade ett samtal med hjälp av en intervjuguide. Under
genomgången av litteraturen växte det fram en del frågor som jag ville diskutera. Dessa frågor
hade jag med mig till intervjun men jag följde inte frågorna slaviskt, utan förde mer en öppen
diskussion med intervjupersonen. På så vis styrde jag inte intervjun för mycket utan jag lät
intervjupersonen tala fritt inom ramen för mitt ämne. Jag spelade in intervjuerna med hjälp av
en diktafon.
3.1.2 Urval
Valet av intervjupersoner gjordes helt enkelt med hjälp av sökning via nätet av waldorfförskolor
och kommunala förskolor. När jag funnit ett antal nummer ringde jag runt. Till min stora
förvåning var det många förskolor (både waldorf och kommunala) som inte hade tid eller ville
ställa upp på en intervju. Till slut lyckades jag få kontakt med fyra stycken förskolor som ville
ställa upp på en intervju och vi bokade en tid till att utföra denna. I telefonsamtalen berättade
jag om mitt syfte med uppsatsen och bad då att få intervjua pedagoger som var musikmedvetna,
dvs. hade intresse och kunskap inom ämnet, för att få rika svar på min frågeställning.
Respondenterna valdes ut av den person jag talade med i telefonen.
3.1.3 Intervjusituation
Intervjuerna utfördes på respondenternas arbetsplatser. På avtalad tid satt jag tillsammans med
respondenten i ett avskilt rum på förskolan där vi i lugn och ro kunde genomföra samtalet. Jag
började med att berätta om mitt syfte med uppsatsen och ställde därefter en öppen fråga. Frågan
var om de kunde berätta lite hur de arbetar med musik tillsammans med barnen. När denna fråga
var ställd tyckte jag att samtalet fick ett bra flöde som höll i sig under hela intervjun.
3.1.4 Hermeneutik
Hermeneutiken har sitt ursprung i det grekiska ordet hermenuo (från guden Hermes) som
betyder att tolka (http://sv.wikipedia.org/wiki/Hermeneutik). Att ha ett hermeneutiskt
förhållningssätt innebär att man kan få fatt på det omätbara. Hermeneutiken har sin kärna i
tolkning och inkännande, dvs. syftar till förståelse som bygger på tolkning (Ödman, 2003,
2004). Mitt kunskapsintresse i denna undersökning är att ta reda på i vilket syfte musiken
används, på vilket sätt den används samt vad pedagogerna själva tycker om musik i arbetet med
barnen. Utifrån min egen förförståelse har jag tolkat intervjuerna. Jag har alltså använt mig av
ett hermeneutiskt förhållningssätt.
Den kritik som kan riktas mot hermeneutik är att slumpmässiga fel kan uppstå. Man talar då om
undersökningens akribi, dvs. noggrannhet, där hermeneutiken riktar sig till språk eller text
(Ödman, 2003, 2004). När jag utförde intervjuerna använde jag mig av en diktafon
(bandspelare) och spelade in hela samtalet så att inget gick förlorat. Därefter gjorde jag en
transkribering så jag kunde få korrekta citat i mina resultat. Detta stärker undersökningens
akribi och ger en bättre tillförlitlighet till min tolkning, anser jag.
13