Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En liknande förändring över tid gäller<br />
bevakningens huvudsakliga vinkling<br />
<strong>och</strong> perspektiv. 1983 fanns två stora kategorier:<br />
de med moralisk vinkling <strong>och</strong><br />
de med politisk-parlamentarisk vinkling.<br />
2000 återstod bara en helt dominerande<br />
vinkling: den moraliska. Politiska<br />
aspekter av Freivalds-affären förekom<br />
alltså i betydligt mindre utsträckning<br />
jämfört med i Rainer-fallet. 2000 dominerade<br />
ett medieutbud som handlade<br />
om politikers privatmoral <strong>och</strong> framställde<br />
deras val som ett dilemma: ”partiet<br />
eller plånboken?”. 1983 fanns betydligt<br />
fler artiklar <strong>och</strong> inslag som spekulerade i<br />
vilka effekter det inträffade skulle få för<br />
den politiska maktutövningen i stort; för<br />
regeringen <strong>och</strong> för socialdemokratin.<br />
Personen stod däremot i centrum i allt<br />
17 år senare.<br />
Dessa båda skillnader – i tendens<br />
<strong>och</strong> vinkling – fångar möjligen flera generella<br />
förändringar i den politiska<br />
journalistiken under de år som gått mellan<br />
dessa båda affärer. Ibland framförs<br />
uppfattningen att de ökade medieutbudet<br />
med fler medier inte givit en ökad<br />
mångfald innehållsmässigt. De i denna<br />
undersökning erhållna resultaten stöder<br />
till en del den tesen. Ty bevisligen fanns<br />
en något större bredd i rapporteringen<br />
kring Rainer-affären med flera uppfattningar<br />
företrädda, mer motbilder <strong>och</strong><br />
mer repliker. Allt medan skildringen av<br />
Freivalds-affären i allt väsentligt dominerats<br />
av artiklar <strong>och</strong> inslag vars huvudsakliga<br />
tendens varit en kritisk hållning<br />
mot den dåvarande justitieministern.<br />
Självfallet ligger inget klandervärt i det<br />
granskande förhållningssättet i sig. Det<br />
63<br />
är <strong>och</strong> förblir en av journalistikens viktigaste<br />
uppgifter i samhället. Däremot kan<br />
frågan resas om bristen på öppen <strong>och</strong><br />
förutsättningslös belysning av en stor<br />
politisk händelse som denna verkligen<br />
gagnas av att ett enda perspektiv på vad<br />
som är rätt eller fel slår igenom stort i<br />
mediebevakningen.<br />
Den framträdande skildringen av<br />
personen i stället för politiken 2000 speglar<br />
möjligen också mer djupgående<br />
förändringar av det politiska klimatet i<br />
Sverige. Det är en allmänt spridd uppfattning<br />
bland demokratiforskare att de<br />
försvagade ”partidemokratierna” i allt<br />
större utsträckning präglas av en personifiering<br />
av politiken, i synnerhet vid<br />
valkampanjer (Dalton - Wattenberg<br />
2000). I någon mån har denna utveckling<br />
i Sverige förstärkts av den gradvisa<br />
övergången till ett ökat inslag av personval.<br />
Denna politiska utveckling<br />
sammanfaller med en medierapportering<br />
där både medielogikens dramaturgiska<br />
krav <strong>och</strong> marknadsstyrningens avkastningskrav<br />
uppmuntrar till ett mer<br />
privat tilltal på de flesta journalistiska<br />
områden, så också på den politiska journalistikens.<br />
I detta samspel mellan politiska<br />
<strong>och</strong> massmediala strukturförändringar<br />
uppstår förutsättningar för en<br />
privatisering av den politiska offentligheten,<br />
så kan saken möjligen beskrivas.<br />
Därutöver kan några förändringar<br />
av medierapporteringen noteras som<br />
båda har att göra med det journalistiska<br />
förhållningssättet till den aktuella politiska<br />
verkligheten. För det första är förekomsten<br />
av tolkande artiklar <strong>och</strong> inslag<br />
relativt sett större 2000 än 1983 då de
Change language