Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Analys <strong>och</strong> diskussion<br />
I inledningen till denna studie tecknades<br />
en bild av hur det politiska systemet <strong>och</strong><br />
mediesystemet såg ut för snart 20 år sedan<br />
<strong>och</strong> hur de ser ut i dag. Det är ingen<br />
överdrift att påstå att stora förändringar<br />
har skett på båda fronter. Politiken har<br />
avpartipolitiserats, politikerförtroendet<br />
har sjunkit <strong>och</strong> valdeltagandet minskat.<br />
Medieutbudet har blivit större <strong>och</strong> mediepubliken<br />
allt mer splittrad. Förutsättningarna<br />
för ett fungerande offentligt<br />
samtal har på många sätt förändrats i<br />
grunden. Det finns här skäl att särskilt<br />
understryka att mediernas makt har<br />
ökat när det gäller att påverka den politiska<br />
dagordningen. Detta eftersom de<br />
allra flesta medborgare numera får sin<br />
huvudsakliga bild av politiken från medierna.<br />
Det är mot denna bakgrund mediernas<br />
bevakning av så kallade politiska affärer<br />
eller skandaler ska ses. Det ökade<br />
avståndet mellan väljare <strong>och</strong> valda har<br />
gjort det lättare för medierna att rapportera<br />
om politikers fifflande eller moraliska<br />
tillkortakommanden. En politisk<br />
journalistik med denna inriktning har av<br />
flera skäl blivit vanligare. Dels för att<br />
mediernas självständighet ökat <strong>och</strong> idealet<br />
om en kritisk granskning vuxit sig<br />
starkare, dels för att den allt hårdare<br />
konkurrensen mellan medierna om den<br />
stora publiken ställer krav på en journa-<br />
61<br />
listik som säljer. Att skandaler, eller<br />
misstankar om sådana, säljer har medieägare<br />
vetat i alla tider.<br />
Inledningsvis i denna rapport restes<br />
ett antal centrala frågor i samband med<br />
denna granskning av Rainer-affären<br />
<strong>och</strong> Freivalds-affären: Vilka likheter <strong>och</strong><br />
skillnader fanns i mediebevakningen av<br />
dessa båda händelser? Hur utvecklades<br />
affärerna i de ledande medierna? Vilka<br />
aktörer <strong>och</strong> åsikter dominerade i rapporteringen?<br />
Var medierna både en arena<br />
<strong>och</strong> aktör?<br />
Den för denna rapport mest vitala<br />
frågan är emellertid om det vid något av<br />
dessa tillfällen rörde sig om ett mediedrev.<br />
Detta omdiskuterade, men sällan<br />
på allvar analyserade, begrepp är intimt<br />
förknippat med debatten om politiska<br />
affärer <strong>och</strong> skandaler. Det finns anledning<br />
att fråga sig vad som definierar ett<br />
mediedrev. En uppfattning som kommer<br />
till uttryck i denna studie är att mediebevakningen<br />
för att kunna liknas vid<br />
ett mediedrev bör ha en stor omfattning<br />
<strong>och</strong> ensidig inriktning. En absolut förutsättning<br />
för mediedrev är vidare att utgången<br />
av den affär som skildras måste<br />
vara oviss – annars skapas inte den dramaturgi<br />
som medierna kräver. Däremot<br />
behöver inte ett mediedrev härröra från<br />
mediernas egen granskning. Uppgifterna<br />
kommer troligen oftare från politiska
Change language