Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier Statsråden och dreven - Mediestudier
frågor som diskuteras i rapporten är bl. a. vad som kännetecknar ett mediedrev och huruvida det rörde sig om ett sådant i de båda fallen. Undersökningen har genomförts av forskare vid Demokratiinstitutet vid Mitthögskolan i Sundsvall. Demokratiinstitutets föreståndare Lars Nord har varit projektansvarig och i forskargruppen har för övrigt ingått Anna Norling, Jonas Ohlsson och Jesper Strömbäck. Professor Håkan Hvitfelt har fungerat som vetenskaplig rådgivare i projektet. Det grafiska arbetet har utförts av Kristina Brink. Undersökningen bör ses som ett bidrag till den fortsatta diskussionen kring mediernas roll i den politiska opinionsbildningen; finns det fog för den hårda granskningen som ofta kallas för ett mediedrev, eller går medierna för långt i sin fokusering på det privata och personliga? Undertecknad vill rikta ett stort tack till författarna för deras bidrag. Gunilla Jarlbro Föreståndare, Stiftelsen Institutet för Mediestudier 4
Innehåll Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Undersökningens syfte och uppläggning . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Metod och material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Då och nu – jämförelse 1983 och 2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Den politiska journalistikens nya villkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Från politik till affärer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Skandalen som nyhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Dreven driver på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Händelseförloppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Rainer-affären 1983 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Freivalds-affären 2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Resultatdel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Mediebevakningens omfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Mediebevakningens inriktning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Huvudsaklig tendens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Journalistens förhållningssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Avgångskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Huvudsaklig vinkling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Trivialiserande inslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Spin-off . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Sammanfattning (vinkling) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Huvudsaklig källa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Får huvudpersonen komma till tals? . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Analys och diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 5
- Page 1: RAPPORT nr 1:2001 Statsråden och d
- Page 4 and 5: RAPPORT nr 1:2001 Statsråden och d
- Page 8 and 9: ”Vad vi ser i dag är ett gladiat
- Page 10 and 11: granskning. Det går inte att autom
- Page 12 and 13: tioner (Asp 1986 och Hvitfelt 1985)
- Page 14 and 15: Då och nu - en jämförelse mellan
- Page 16 and 17: Hus-direktören Bengt Göransson, T
- Page 18 and 19: idrar till att olika ståndpunkter
- Page 20 and 21: ande politiska uppfattningar, inte
- Page 22 and 23: Skandalen som nyhet Flera studier a
- Page 24 and 25: la inom politiken, och i medierna (
- Page 26 and 27: kar politikerns arbete, olagligt dr
- Page 28 and 29: omstående betraktare, liksom i syn
- Page 30 and 31: denna diskussion om drevjournalisti
- Page 32 and 33: Hon fick en hel sidas utrymme i Aft
- Page 34 and 35: om att Laila Freivalds tänkte köp
- Page 36 and 37: Figur 1. Mediebevakningens omfattni
- Page 38 and 39: Efter att ha studerat mängden arti
- Page 40 and 41: såväl år 1983 som år 2000. Där
- Page 42 and 43: Tabell 2. Antal artiklar/inslag per
- Page 44 and 45: ningen att det som hänt inte är n
- Page 46 and 47: Tabell 4. Artiklarnas/inslagens huv
- Page 48 and 49: skrivande karaktär. Av det totala
- Page 50 and 51: Figur 6. Avgångskrav i materialet
- Page 52 and 53: Tabell 6. Huvudsaklig vinkling 1983
- Page 54 and 55: stämma överens med grundläggande
frågor som diskuteras i rapporten är bl. a. vad som kännetecknar ett<br />
mediedrev <strong>och</strong> huruvida det rörde sig om ett sådant i de båda fallen.<br />
Undersökningen har genomförts av forskare vid Demokratiinstitutet<br />
vid Mitthögskolan i Sundsvall. Demokratiinstitutets föreståndare Lars<br />
Nord har varit projektansvarig <strong>och</strong> i forskargruppen har för övrigt ingått<br />
Anna Norling, Jonas Ohlsson <strong>och</strong> Jesper Strömbäck. Professor<br />
Håkan Hvitfelt har fungerat som vetenskaplig rådgivare i projektet.<br />
Det grafiska arbetet har utförts av Kristina Brink.<br />
Undersökningen bör ses som ett bidrag till den fortsatta diskussionen<br />
kring mediernas roll i den politiska opinionsbildningen; finns det fog<br />
för den hårda granskningen som ofta kallas för ett mediedrev, eller går<br />
medierna för långt i sin fokusering på det privata <strong>och</strong> personliga?<br />
Undertecknad vill rikta ett stort tack till författarna för deras bidrag.<br />
Gunilla Jarlbro<br />
Föreståndare, Stiftelsen Institutet för <strong>Mediestudier</strong><br />
4
Change language