Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
fördelar det skulle innebära för justitieministern<br />
att säga nej till bostadsrätten<br />
<strong>och</strong> vilka nackdelar som skulle bli följden<br />
av ett ja:<br />
Freivalds har två alternativ: 1. Pengarna. 2.<br />
Moralen. Skulle Freivalds följa sitt partis<br />
politik <strong>och</strong> därmed säga nej till omvandlingen<br />
blir det ingen bostadsrättsförening.<br />
Vidhåller hon sitt ja frontalkrockar hon<br />
med sitt partis ideologi.<br />
Expressen 20 september 2000<br />
Nu har hon [Laila Freivalds] alltså ett gyllene<br />
tillfälle att rakryggat stå för sin politik, att<br />
visa att hon menar allvar när hon i radio, tv<br />
<strong>och</strong> tidningar argumenterar mot utförsäljningen<br />
av hyresrätter.<br />
Expressen 8 september 2000<br />
2000 bedömer Expressen att Freivalds<br />
uttalanden inte är korrekta <strong>och</strong><br />
skriver det i artikeln:<br />
Expressen har för tredje dagen i rad erbjudit<br />
justitieminister Laila Freivalds utrymme<br />
att förklara sina första – <strong>och</strong> som det i dag<br />
verkar vilseledande – uttalanden kring sin<br />
bostadsaffär.<br />
Expressen 28 augusti 2000<br />
En annan, kanske lite mer extrem tolkning,<br />
står Aftonbladets Lena Mellin för.<br />
Hon är en av de journalister som på nyhetsplats<br />
har möjligheten att friare kommentera<br />
<strong>och</strong> analysera aktuella skeenden:<br />
Varför är Laila Freivalds politiker? I handling<br />
går hon emot sitt eget parti. Och hon<br />
47<br />
hyser den egendomliga åsikten att politik<br />
inte har med verkligheten att göra. […] Frågan<br />
varför Laila Freivalds är politiker kvarstår.<br />
Det kan i alla fall inte vara det där med<br />
att leva som man lär.<br />
Aftonbladet 21 september 2000<br />
Andelen tolkande nyhetstexter har<br />
således ökat. Det tyder på en gradvis<br />
förskjutning av perspektivet i den politiska<br />
journalistiken, bort från den direkta<br />
händelserapporteringen <strong>och</strong> mot en<br />
mer subjektiv politisk journalistik också<br />
på nyhetsplats.<br />
Avgångskrav<br />
Något som i de här fallen, då två justitieministrar<br />
avgått, blir aktuellt att studera<br />
är naturligtvis om det i medierna förekommit<br />
några direkta avgångskrav. För<br />
att se varifrån avgångskraven kom gjordes<br />
i denna undersökning en indelning<br />
av möjliga avgångskrav med flera olika<br />
alternativ: Ja, av journalist/reporter, Ja,<br />
av politiker inom samma parti, Ja ,av politiker<br />
från annat parti, Ja, av företrädare<br />
för intresseorganisation, Ja, av experter<br />
(som uttalar sig i egenskap av sin profession),<br />
Ja, av allmänheten <strong>och</strong> Ja av andra<br />
aktörer (här namngavs dessa aktörer).<br />
Som framgår av nedanstående figur<br />
(fig. 6) visar på ett tydligt sett den markanta<br />
skillnaden mellan de två affärerna<br />
på denna punkt. 1983 finns 18 krav på<br />
avgång, år 2000 finns bara ett uttalat<br />
krav på avgång.<br />
Sammanlagt finns det under Rainer-
Change language