Statsråden och dreven - Mediestudier

dra tidningarna har en första möjlighet
att publicera, förekommer nyheten i
samtliga undersökta tidningar.
Jämfört med förhållandena 1983
märks här en markant skillnad. Raineraffären
är kvällspressens historia under
de första dagarna. Inte förrän fjärde dagen
efter första publiceringstillfället
återfinns nyheten i morgontidningarna.
2000 kommer reaktionen från de andra
medierna mer samfällt och vid samma
tidpunkt.
När det gäller Freivalds-affären, kan
sägas att stormen bedarrar efter en
vecka och då är det i princip ingen nyhet
längre. Intressant är det faktum att det,
trots avsaknaden av ny information i
ämnet, ändå skrivs en och annan artikel.
Notabelt är också att morgontidningarna
under denna informationsfattiga
period (dag 8 – 26) skriver fler artiklar
än kvällspressen.
Mediebevakningens
inriktning
Den hittills redovisade omfattningen av
publiciteten kring affärerna är en aspekt
vid granskning av mediedrev men säger
nu inte allt mediebevakningen. Det är
också väsentligt att analysera hur rapporteringen
såg ut i olika medier och vid
olika tidpunkter. Inriktningen av bevakningen
är lika viktig som omfattningen
när det gäller att analysera den eventuella
förekomsten av ett så kallat mediedrev.
I detta delkapitel undersöks vilka
faktorer som kan sägas känneteckna bevakningen
av de båda affärerna genom
41
en kvantitativ innehållsanalys och redovisningar
av vissa kvalitativa observationer.
Dessa utgörs av belysande citat
som exemplifierar de viktigaste tendenserna
i det studerade materialet.
Huvudsaklig tendens (partiskhet)
Varje artikel/inslag har bedömts i sin
helhet utifrån värdeskalan positiv/negativ/neutral.
Det gäller då frågan huruvida
texterna eller inslagen är positiva eller
negativa till affären som sådan, till
huvudpersonens agerande, till kritiker
visavi huvudpersonen eller till anhängare.
Bedömningen grundas i första hand
på de källor som kommer till tals och
den grundläggande ton som finns i artikeln.
Det är detta som ger den huvudsakliga
tendensen. Det är intressant att
studera, eftersom resultaten kan ge en
indikation av hur och vad som fokuserades
i nyhetsrapporteringen. Finns det
till exempel en balans mellan artiklarnas/inslagens
olika tendens, det vill säga
en balans mellan artiklar som är positiva
och negativa? Präglas mediebevakningen
av förekomsten av en mångfald av
aktörer och åsikter eller är rapportering
ensidig och tendentiös?
De olika alternativen kan behöva en
preciseras, då det inte är helt självklart
vad som menas. Positiv till affären är de
analyserade artiklar och inslag där det
finns en huvudsaklig tendens som går ut
på att det är bra att affären kommer till
stånd då den belyser någonting i samhället
som är fel, dessutom ska de framgå
att artikeln är skriven utifrån uppfatt-