Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
omstående betraktare, liksom i synnerhet<br />
politiker brukar framhålla att mediedrevet<br />
är ett centralt fenomen i den<br />
medierade politiska skandalen<br />
Vad är då ett mediedrev? Vid en första<br />
betraktelse kan konstateras att begreppet<br />
snarast använts som en metafor<br />
för att beskriva mediernas agerande vid<br />
politiska skandaler. Likt drevkarlar vid<br />
jakten som går i grupp åt samma håll <strong>och</strong><br />
med samma mål (att få bytet fällt) har<br />
medierna enligt denna beskrivning behandlat<br />
ämnet på samma sätt i syfte att få<br />
politikern att avgå. Ibland har också avgångna<br />
statsråd <strong>och</strong> kommunalråd för<br />
att fullborda liknelsen bland journalister<br />
betraktats som fällda tolvtaggare.<br />
I amerikansk medielitteratur har älgarna<br />
ersatts av pirayor eller hajar. Medieforskaren<br />
Larry S. Sabato har lanserat<br />
uttrycket ”feeding frenzy” <strong>och</strong> liknar<br />
mediedrevet vid den effekt det får för<br />
dödliga fiskar att stöta på ett sargat, blodigt<br />
offer: ”if it bleeds , try to kill it”. Sabato<br />
definierar stimmet/flocken/drevet<br />
som mediebevakningen av en händelse<br />
där en kritisk massa av journalister försöker<br />
beskriva samma skandal eller affär<br />
– intensivt, ofta överdrivet <strong>och</strong> några<br />
gånger ohämmat eller okontrollerat.<br />
Hur många journalister som utgör den<br />
kritiska massa som formar ett drev undviker<br />
författaren att precisera, <strong>och</strong> menar<br />
i stället att vi känner igen drevet när<br />
vi ser det, t ex i TV (Sabato 1991).<br />
En första faktor för att definiera ett<br />
mediedrev har därför att göra med antalet<br />
medier som agerar <strong>och</strong> hur de agerar.<br />
Blott en tidning ger inget mediedrev <strong>och</strong><br />
många medier som beskriver en förete-<br />
26<br />
else på en rad olika sätt ger inte heller<br />
något drev. Mediedrevet kännetecknas<br />
av att ett stort antal medier uppmärksammar<br />
den aktuella affären <strong>och</strong> att de<br />
också beskriver den på ett likartat sätt:<br />
tar upp samma aspekter, prioriterar likartade<br />
infallsvinklar <strong>och</strong> ger uttryck för<br />
samma frågor. Ett mediedrev måste präglas<br />
av en omfattande medierapportering<br />
i många medier <strong>och</strong> med en tämligen<br />
ensidig rapportering kring den aktuella<br />
frågan. Därtill måste frågan behandlas<br />
under en viss tid: lagom lång tid<br />
för att spegla ett dramatiskt skeende<br />
med en oviss utgång.<br />
Ett mediedrevs ursprung behöver<br />
inte komma från mediesystemet. Ett<br />
uppsnappat rykte, ett initierat tips eller<br />
ett offentligt dokument kan mycket väl<br />
utgöra upprinnelsen till den kommande<br />
mediebevakningen. Men centralt för<br />
företeelsen mediedrev är att den vidare<br />
händelseutvecklingen i stort påverkas av<br />
mediernas agerande där dessa, mer eller<br />
mindre avsiktligt, samspelar med varandra<br />
<strong>och</strong> följer upp varandras uppgifter,<br />
går vidare med kompletterande intervjuer<br />
<strong>och</strong> för saken framåt genom egna<br />
spekulationer kring den kommande utvecklingen.<br />
Denna mediebevakning kan<br />
inte sällan leda till att andra frågor kring<br />
affären <strong>och</strong> maktspelet bakom kulisserna<br />
kommer i skymundan. Av vikt är<br />
vanligen att nyheten från början kommer<br />
från någon av de nationellt stora<br />
mediernas allmänna redaktioner (jfr<br />
Hadenius - Weibull 1990). Även om<br />
skandalen uppdagats av andra än storstadsmedier,<br />
är det dessa som sätter dramaturgin<br />
för fortsättningen.
Change language