Statsråden och dreven - Mediestudier

More documents

Recommendations

Info

Skandalen som nyhet Flera studier av den politiska journalistikens innehåll visar att detta med tiden utvecklats i en allt mer dramatisk riktning. Sakinnehåll och idébaserat innehåll har ersatts av artiklar och inslag som framförallt skildrar det politiska spelet eller politikens personligheter och deras karaktär (Strömbäck 2000 och Patterson 1993). Ett stort genomslag för opinions– och popularitetsmätningar och personskildringar, där inte sällan politikers icke-politiska aspekter blir belysta, brukar vara några ytterligare kännetecken för den moderna politiska journalistiken. Utrymmet för spekulation inför framtida händelser har också vuxit på bekostnad av redovisningar av vad som hänt. Ett annat utmärkande drag i den marknadsanpassade politiska journalistiken är att det dominerande konfliktperspektivet förändrats. Nu går inte den huvudsakliga motsättningen mellan olika politiska krafter eller maktgrupperingar i samhället, utan det vanligaste perspektivet i skildringen av politikens motsättningar förefaller i stället vara konflikten mellan medborgare och politiker, ”vi-dom”, där avståndet mellan väljare och valda står i centrum för analysen snarare än skiljelinjen mellan olika politiska alternativ (Nygren 2000). En särskild typ av politisk-journalistiskt innehåll som faller in i detta mönster gäller den medierade politiska skandalen. Politiska skandaler, eller affärer, är förvisso inget nytt utan har präglat det politiska livet i alla tider (Thompson 20 2000). Vad som skiljer den moderna politiska skandalen från den klassiska är att skandalen inte längre huvudsakligen hämtar sin näring i diskussioner och samtal mellan människor utan framförallt förs i medierna. Därigenom påverkas utvecklingen av moderna skandaler i stor utsträckning av hur medierna fungerar i demokratin. Inte bara genom att medierna rapporterar om skandaler – skandaler formas också av förekomsten av medier, menar t ex den amerikanske sociologen John B. Thompson i boken ”Political Scandal – Power and visibility in the Media Age”: Mediated scandals are not simply scandals which are reported by the media and exist independently of them: they are, in varying ways and to some extent, constituted by mediated forms of communication (Thompson 2000:31). Sambandet mellan medier och skandaler är på flera sätt intressant att studera. Den tidigare åberopade kommersialiseringen av mediesystemet och den ökade konkurrensen mellan medier är sannolikt en bidragande orsak till en mer omfattande publicering av skandalhistorier eftersom sådana kan tänkas locka en stor publik och ge medieföretaget ökade inkomster. I denna situation ligger därmed också en stor journalistisk utmaning, menar tre amerikanska medieforskare, Larry J. Sabato, Mark Stencel och S. Robert Lichter i boken ”Peepshow – Media and Politics in the Age of Scandal”:
Sorting fact from fiction, evidence from innuendo, is a vital journalistic function at a time when increased competition among different media sources is giving campaign gossip and rumor broader circulation than in the past (Sabato, Stencel & Lichter 2000: 30). Men intresset för skandaler behöver inte enbart bero på krasst lönsamhetstänkande. Detta intresse kan delvis också förklaras av att reportrars avslöjande av skandaler i samhället är en viktig del av många journalisters självbild och professionella ideal. Den undersökande journalistikens genombrott under 1900talet har här varit en starkt bidragande orsak till utvecklingen. De flesta journalister, inte minst i Sverige, delar uppfattning att en av journalistikens centrala uppgifter är att svara för en ”kritisk granskning” av andra maktgrupperingar i samhället (Strömbäck 1999). Den kritiska granskningen ställer vissa krav på de journalistiska yrkesutövarna i deras nyhetsvärdering och kunskaper. Ibland har påtalats risken för att den ofta tidsoch resurskrävande kritiska granskningen av mer komplicerade samband ersätts av en snabbare och mer sensationsinriktad journalistik och en allt för ensidig fokusering på enskilda personer och enstaka händelser (Hadenius-Weibull 1990). Frågan om huruvida den kritiska granskningens ideal också omsätts i praktiskt journalistiskt arbete är och förblir dock central för de flesta studier av den moderna journalistikens produktionsvillkor, utbud och effekter. Det ökade journalistiska intresset för korruption av olika slag bland politiska 21 makthavare är en internationell trend. Enligt sociologen Manuel Castells beror detta inte på att den faktiska korruptionen har ökat, utan på strukturella förändringar och att politiken har flyttat in i medierummet: Den politiska konkurrensen och kampen för att påverka centrum av väljarkårens politiska spektrum har tonat ner de ideologiska kontrasterna när partier och koalitioner, efter att ha slagit vakt om sin supporterkärna, försökt stjäla motståndarens ämnen och positioner så långt som möjligt. Resultatet är en utsuddning av politiska ståndpunkter och en tendens hos medborgarna att bli mer mottagliga för partiers och politikers tillförlitlighet än för deras uttalade ställningstaganden i olika frågor. Politikens personalisering fokuserar också uppmärksamheten på ledarna och deras karaktär, vilket öppnar vägen för angrepp på just dessa egenskaper som ett sätt att vinna röster (Castells 2000:245). Utifrån detta, internationella kriminella ligors intresse av att penetrera statsmakterna, och att partier och politiker i ett flertal länder är beroende av privata bidrag för sin finansiering, hävdar Castells att ”skandalpolitik är ett privilegierat vapen för kamp och konkurrens i den informationella politiken” (Castells 2000:247). Med informationell politik syftar han på en politik som har flyttat in i medierummet. Och han fortsätter: När väl korruptionen blivit utbredd, och några personer fått personlig del av de medel som strömmar in till politiken, anser al-
Page 1: RAPPORT nr 1:2001 Statsråden och d
Page 4 and 5: RAPPORT nr 1:2001 Statsråden och d
Page 6 and 7: frågor som diskuteras i rapporten
Page 8 and 9: ”Vad vi ser i dag är ett gladiat
Page 10 and 11: granskning. Det går inte att autom
Page 12 and 13: tioner (Asp 1986 och Hvitfelt 1985)
Page 14 and 15: Då och nu - en jämförelse mellan
Page 16 and 17: Hus-direktören Bengt Göransson, T
Page 18 and 19: idrar till att olika ståndpunkter
Page 20 and 21: ande politiska uppfattningar, inte
Page 24 and 25: la inom politiken, och i medierna (
Page 26 and 27: kar politikerns arbete, olagligt dr
Page 28 and 29: omstående betraktare, liksom i syn
Page 30 and 31: denna diskussion om drevjournalisti
Page 32 and 33: Hon fick en hel sidas utrymme i Aft
Page 34 and 35: om att Laila Freivalds tänkte köp
Page 36 and 37: Figur 1. Mediebevakningens omfattni
Page 38 and 39: Efter att ha studerat mängden arti
Page 40 and 41: såväl år 1983 som år 2000. Där
Page 42 and 43: Tabell 2. Antal artiklar/inslag per
Page 44 and 45: ningen att det som hänt inte är n
Page 46 and 47: Tabell 4. Artiklarnas/inslagens huv
Page 48 and 49: skrivande karaktär. Av det totala
Page 50 and 51: Figur 6. Avgångskrav i materialet
Page 52 and 53: Tabell 6. Huvudsaklig vinkling 1983
Page 54 and 55: stämma överens med grundläggande
Page 56 and 57: Andra exempel på när huvudvinklin
Page 58 and 59: ande” om Laila Freivalds planerad
Page 60 and 61: lång tid för Ove Rainer att ge ko
Page 62 and 63: Ove Rainers personliga redogörelse
Page 64 and 65: eller andra makten närstående kä
Page 66 and 67: utgör en blygsam del av det totala
Page 68 and 69: Andersson, Staffan (1999) Hederligh
Page 70 and 71: Rainers egen förklaring till affä
Page 72 and 73:
sonliga skäl, att jag tycker att d
Page 74 and 75:
tag på, en sådan här historia s
Page 76 and 77:
74 110 Olof Palme (s) 111 Ing Marie
Page 78:
Journalistens förhållningssätt V
show all

Statsråden och dreven - Mediestudier

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?