Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
funnit en sådan utveckling ideologiskt<br />
önskvärd har de ändå i flera fall fått acceptera<br />
förändringen eftersom de teknologiska<br />
framstegen i princip omöjliggjort<br />
en mediepolitik med starka nationella<br />
särdrag. Digital överföring möjliggör<br />
en kraftig expansion av antalet tv<strong>och</strong><br />
radiokanaler. Samma teknik öppnar<br />
också upp för nya distributionsformer<br />
av dagstidningar.<br />
Samtidigt har konkurrensen mellan<br />
olika medier hårdnat väsentligt. Nya<br />
kommersiellt baserade radio- <strong>och</strong> TVkanaler<br />
konkurrerar om publiken.<br />
Internet har definitivt fått sitt genombrott<br />
<strong>och</strong> når redan en majoritet av de<br />
svenska hushållen. Nya medieformat<br />
som gratistidningar <strong>och</strong> frukost–TV förändrar<br />
medievanorna. Publiken splittras<br />
allt mer mellan olika medier <strong>och</strong> strävan<br />
efter att maximera den egna publiken leder<br />
inte sällan till ett journalistiskt utbud<br />
som präglas av en strävan efter att attrahera<br />
så breda publikgrupper <strong>och</strong> så<br />
många annonsörer som möjligt.<br />
Parallellt med detta kommersiella<br />
tryck mot medieutbudet finns en entydig<br />
utveckling mot ökad ägarkoncentration<br />
inom mediesystemet såväl internationellt<br />
som nationellt (Bagdikian 2000<br />
<strong>och</strong> SOU 1999:30). Vi har fått se att en ny<br />
typ korsvis ägande mellan etermedier<br />
<strong>och</strong> dagspress blivit vanligare. Under<br />
perioden 1975 - 1990 har dagstidningarnas<br />
ägarstruktur förändrats. Tidigare<br />
var dagstidningar främst lokalt ägda.<br />
Andelen stiftelseägda tidningar har ökat<br />
något. En del tidningar har börsintroducerats.<br />
Dagstidningsutgivning har i<br />
ökande utsträckning blivit en industri.<br />
19<br />
Tiden efter 1985 har utmärkts av att en<br />
del större tidningskoncerner skaffat intressen<br />
också inom andra medieföretag<br />
(Hadenius - Weibull 1999).<br />
Avregleringen har gjort att beroendet<br />
av omvärlden ökat. Nya internationella<br />
ägare inom etermedierna har etablerat<br />
sig i Sverige. Drivkraften i denna<br />
utveckling är strävan efter ökad lönsamhet<br />
<strong>och</strong> ägarnas krav på avkastning på<br />
satsat kapital. En mediebransch präglad<br />
av marknadsmässiga principer ger rimligen<br />
ett till stora delar annat journalistiskt<br />
utbud än om politiska eller professionella<br />
värderingar står i centrum<br />
(Hvitfelt 1999).<br />
Utvecklingen av den svenska politiska<br />
journalistiken ska inte självklart ses<br />
som en process där politiska, professionella<br />
<strong>och</strong> ekonomiska produktionsvillkor<br />
avlöst varandra enligt ett enkelt<br />
mönster. Snarare uppträder i dag en politisk<br />
journalistik där alla dessa aspekter<br />
fortfarande spelar en roll för hur journalistiken<br />
kommer till. Däremot är det<br />
knappast missvisande att hävda att de<br />
ekonomiska produktionsvillkoren i dag<br />
är mest grundläggande också för denna<br />
journalistiska genre <strong>och</strong> att de politiska<br />
produktionsvillkoren är de minst betydelsefulla.<br />
Den politiska journalistiken<br />
ska inte bara informera <strong>och</strong> granska, den<br />
måste i ökad utsträckning också sälja.<br />
Det innebär att innehållet i den politiska<br />
journalistiken måste tilltala en bred publik<br />
<strong>och</strong> i de allra flesta medier inte bara<br />
kan inriktas mot den lilla gruppen redan<br />
politiskt initierade. En sådan omständighet<br />
leder också till en särskild sorts politisk<br />
journalistik.
Change language